STÖDMATERIAL Matematikutvecklare. stödmaterial vid planering av uppdraget
|
|
- Anton Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STÖDMATERIAL Matematikutvecklare stödmaterial vid planering av uppdraget
2 Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: Beställningsnummer: 10:1201 ISBN: Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: DanagårdsLitho AB, Ödeshög 2010
3 Innehåll 1 Innehåll 3 Förord 4 Bakgrund 4 Uppdrag 4 Nationellt stöd 5 Utvärdering 7 Hur kan matematikutvecklaren bli en resurs för att öka kvaliteten i undervisningen? 7 Kartläggningar och nulägesanalyser 8 Utveckling av undervisningen 10 Uppföljning och utvärdering 11 Organisation kontaktnät på olika ledningsnivåer 12 Likvärdig undervisning och bedömning 15 Förutsättningar som har betydelse 15 Förankring 15 Mandat 16 Tid 16 Långsiktighet 19 Kompetensutveckling, planeringsstöd och referenser
4
5 Förord Ett stort nationellt nätverk med matematikutvecklare har sedan 2006 etablerats i Sverige. Skolverkets och NCM:s stöd till matematikutvecklarna innebär en ständig tillgång till kompetens inom matematikdidaktik. Kunskaperna sprids sedan, ofta via lokala nätverk, till enskilda lärare hos varje huvudman. Detta skapar förutsättningar för en ständigt utvecklad och förbättrad matematikundervisning. Detta stödmaterial är framtaget i samverkan mellan Skolverket, NCM och representanter för matematikutvecklare. Materialet ger förslag på hur en lokal ämneskunnig utvecklingsledare, matematikutvecklare, kan bidra till ett långsiktigt kvalitetsarbete för att förbättra matematikundervisningen hos huvudmannen och därigenom öka förutsättningarna för att höja elevernas måluppfyllelse. Innehållet grundar sig bland annat på två större utvärderingar som genomförts av satsningen på och stödet till matematikutvecklarna. Materialet vänder sig både till huvudmannens representant, exempelvis skolchef, och matematikutvecklaren. Syftet är att ge en grund för de huvudmän som avser att upprätta en uppdragsbeskrivning mellan huvudmannen och matematikutvecklaren och därigenom förstärka och tydliggöra matematikutvecklarens roll i verksamheten. Behovet av en tydlig arbetsbeskrivning har framförts från verksamma matematikutvecklare och också betonats i båda utvärderingarna. Inledningsvis ges en bakgrund till matematikutvecklaruppdraget i stort. Därefter ges en bild av i vilka sammanhang en matematikutvecklare kan verka och i vilka syften. Slutligen beskrivs dokumenterade, organisatoriska förutsättningar för att utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Löpande återfinns beskrivningar från huvudmän, rektorer, matematikutvecklare och lärare som skildrar på vilka sätt matematikutvecklarens arbete har bidragit till utveckling av deras verksamhet. Ett stort tack riktas till dessa samt till de referensgrupper som varit involverade i och bidragit till framtagandet av stödmaterialet. Vi hoppas att materialet genererar kraft till en nyupprättad eller förstärkt dialog mellan skolchef och matematikutvecklare och mynnar ut i en förbättrad matematikundervisning runt om i landet. Tommy Lagergren Avdelningschef Skolverket Bengt Johansson Föreståndare Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet Matematikutvecklare 3
6 Bakgrund! Visste du att 281 av landets 290 kommuner har varit representerade på konferenser för matematikutvecklare sedan starten hösten oktober 2010 The newly established network of advisors seems to have reached the stage for more profound discussions and formulations of goals and visions, shared with teachers, school leaders, parents and other agents. NAVIMAT, S. 48 Uppdrag I januari 2003 tillsatte regeringen en Matematikdelegation. Delegationen utarbetade en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematik ämnet samt utveckla matematikundervisningen. Bakgrunden var en tydlig försämring av svenska elevers matematikkunskaper. Delegationens arbete resulterade i ett uppdrag från regeringen där dåvarande Myndigheten för Skolutveckling i samverkan med Nationellt centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet bland annat skulle stödja ett nationellt nätverk av resurspersoner så kallade matematikutvecklare. Uppdraget har sedan 2008 tagits över av Skolverket. En av målsättningarna är att det ska finnas minst en matematikutvecklare i varje kommun. Matematikutvecklarnas huvuduppdrag är att genomföra lokalt utvecklingsarbete och fungera som vägledare till forsknings- och inspirationsmaterial. Insatserna ska bygga på det arbete som redan pågår och planeras hos huvudmannen och vara en del i den övergripande skolutvecklingen. Satsningen på och stödet till matematikutvecklarna fortgår och utökades under 2009 till att även omfatta fristående huvudmän. När det i den följande texten hänvisas till huvudman avses därför både fristående och kommunala verksamheter. Nationellt stöd Matematikutvecklare erbjuds nationellt, statligt finansierat stöd i arbetet med att långsiktigt utveckla matematikundervisningen i den egna huvudmannens verksamhet. NCM, i samverkan med Skolverket, ansvarar för innehållet i stödinsatserna. NCM har formulerat fyra utgångspunkter för stödet som korrelerar med matematikutvecklarens tänkta uppdrag. Det ska lyfta fram relevant forskning och aktuella utvecklingsarbeten om lärande och undervisning i matematik samt skolutveckling ge möjlighet till erfarenhetsbyte kring utvecklingsarbete i matematik på skol-, skolområdes-, kommunal och regional nivå visa på verktyg för hur lokalt utvecklingsarbete i matematik kan planeras, genomföras och utvärderas bidra till uppbyggnad och utveckling av nätverk kring matematik på lokal, regional och nationell nivå. 4 Matematikutvecklare
7 Stödet organiseras bland annat genom årligen återkommande regionala och nationella konferenser för matematikutvecklare samt genom webbplats, litteratur och rådgivning. Matematikutvecklarnätverket främjar kontakter kommuner emellan och även kontakter med exempelvis de regionala utvecklingscentrumen (RUC). Stödet till matematikutvecklare är ett erbjudande till huvudmannen som själv avgör såväl upplägg, innehåll som omfattning av matematikutvecklarens uppdrag. Utvärdering Satsningen på, och stödet till, matematikutvecklare har under 2009 granskats i två oberoende utvärderingar. Den ena har genomförts av Nationalt Videcenter för Matematikdidaktik (Navimat) i Köpenhamn och den andra av universitetslektor emeritus Anders Tengstrand vid Linné universitetet i Växjö. De två utvärderingarna fokuserar delvis på olika saker. Navimats utvärdering tar sin utgångspunkt i vilka villkor och förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en lokal matematikutvecklare ska kunna bedriva ett effektivt och långsiktigt utvecklingsarbete, medan Tengstrands utvärdering fokuserar mer på det nationella stödet till matematikutvecklarna som erbjudits genom NCM. Underlaget för utvärderingarna är framtaget genom enkäter och intervjuer med ett stort antal matematikutvecklare, kompletterat med besök på skolor och i kommuner. Som exempel på slutsatser i utvärderingarna lyfts det pedagogiska samtalet lärare emellan fram som ett viktigt verktyg för att förändra och förbättra undervisningen. Tid för arbetet och stöd från huvudman, rektor och andra matematiklärare ses som de mest kritiska yttre faktorerna för att matematikutvecklarens arbete ska bli framgångsrikt. Båda utvärderingarna lyfter starkt fram behovet av att matematikutvecklarens uppdrag formaliseras genom att det utarbetas ett tydligt uppdrag på lokal nivå. I avsnitten om Förutsättningar som har betydelse beskrivs mer ingående olika villkor för att kunna bedriva framgångsrikt utvecklingsarbete. För information om satsningen på och stödet till matematikutvecklare se matematik utvecklare.se Där finns bland annat samtliga konferensprogram, omfattande konferensdokumentation och en förteckning över alla matematikutvecklare. Båda utvärderingarna i fulltext samt ett kortare PM som sammanfattar de viktigaste resultaten från utvärderingarna finns att läsa på matematikutvecklare.se Matematikutvecklare 5
8 Matematikutvecklarna har en viktig funktion för utvecklingsarbetet i vår kommun och vårt samarbete består av flera delar. De har exempelvis anordnat regelbundna träffar kring matematik mellan lärare i högstadiet och gymnasieskolan, något som mina lärare har upplevt mycket positivt! En av matematikutvecklarna har även haft en viktig roll i arbetet med ett mål- och bedömningsunderlag i vår kommun. Underlaget från mattegruppen har lärarna på min skola uttryckt varit till stor nytta i deras dagliga undervisning. Jag har också jobbat mycket med matematikutvecklaren kring att utveckla skriftliga omdömen så att de håller hög kvalitet. Där har vi diskuterat över ämnesgränserna. Jag ser till att mina lärare har möjlighet att delta i vårt skolområdes mattenätverk. Tanken är att det ska vara ett nätverk från förskola till årskurs 9. Matematik utvecklarna har också ordnat ganska omfattande fortbildningsinsatser för våra matematiklärare de senaste åren. Vi som rektorer får givetvis se till att lösa frågor om tid, så att lärarna får möjlighet att delta. Göran Löfroth, rektor, Kramfors kommun Jag tycker att det är jätteviktigt att det finns någon bland lärarna själva som arbetar för att utveckla skolans ämnesundervisning. Den allra största vinsten är att fokus sätts på matematikundervisningen. Som rektor är jag ansvarig för att vi ska förbättra våra resultat på skolan. Vi måste nå bättre framgång i matematikundervisningen och hjälpa eleverna att nå målen. Sammantaget tycker jag att det är väldigt bra med en person som finns tillgänglig när det gäller matematiska frågor. Vår matematikutvecklare har fungerat som bollplank men även gett input till nya idéer. Matematikutvecklaren har också samordnat matematikträffar. Vid träffarna har det varit högt i tak och samtalet med kolleger har gett ett stort utbyte av tankar och idéer. Ulrika Clewemar, Lärare, Sunne Kommun
9 Hur kan matematikutvecklaren bli en resurs för att öka kvaliteten i undervisningen? Genom den nya skollagen, som ska tillämpas från 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete på skolområdet. Skollagen beskriver varje huvudmans skyldighet att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. På den enskilda skolan ligger samma ansvar på rektorn. Liksom allt utvecklingsarbete är det centralt att även matematikutvecklingen är väl förankrad i en skolutvecklingsprocess som en del i det systematiska kvalitetarbetet hos respektive huvudman. Här följer exempel på arbetsuppgifter som skulle kunna ingå i matematikutvecklares uppdrag. Till varje område hör frågor som är bra att diskutera i en planeringsfas. Samtliga exempel bör väljas ut och anpassas efter lokala förutsättningar och behov. Kartläggningar och nulägesanalyser I ett inledande skede är det lämpligt att starta med övergripande frågeställningar som synliggör huvudmannens behov av att utveckla matematikundervisningen. Hur ser matematik undervisningen ut i vår kommun? Vad menar vi med kvalitet i matematik undervisningen? Hur kan matematik utvecklaren bli en resurs för skolchef, rektorer och lärare i vår verksamhet?! Visste du att Över 72 titlar, både forskningsrapporter och didaktisk litteratur, har delats ut på konferenserna för matematikutvecklare. oktober 2010 Gå in på matematikutvecklare.se och klicka på Litteratur I nästa skede kan en kartläggning av lärarnas kompetens och elevernas kunskaper vara angelägen. En sådan kartläggning kan beroende på syfte mäta kvalitet ur många olika aspekter. Betyg kan exempelvis inte betraktas som det enda måttet på kvalitet i undervisningen. Kartläggningar kan också genomföras av delresultat från nationella prov, elevers attityder till matematik, pågående utvecklingsarbeten, Matematikutvecklare 7
10 ! Visste du att Skolinspektionen har granskat hur 40 skolor arbetar med uppföljning och utvärdering av elevers kunskapsutveckling samt hur de utifrån det arbetar systematiskt för att höja resultaten. Granskningen visar att de flesta skolor inte sammanställer eller analyserar elevernas resultat på över gripande nivåer. utvardering skolors arbetssätt i matematikundervisningen, lärares kompetens, kvalitet på skriftliga omdömen i matematik eller lärares önskemål om kompetensutveckling. Vilka kartläggningar bör genomföras? Vad gör vi med resultaten? Kartläggningen resulterar i en nulägesbeskrivning, som i sin tur kan ligga till grund för en långsiktig handlingsplan för hur matematikundervisningen kan utvecklas och förbättras. Planen kan utarbetas i samverkan mellan matematikutvecklare och huvudman och förankras i en referensgrupp som kan bestå av exempelvis rektorer och lärare. Förslag på arbetsgång i det inledande arbetet: 1. Övergripande diskussion 2. Kartläggning och nulägesanalys 3. Handlingsplan Utveckling av undervisningen Matematikutvecklare kan initiera och leda utvecklingsprojekt av många olika slag. Efter att ha samordnat och analyserat resultat på olika nivåer finns många exempel på tänkbara insatser. Det är bland annat vanligt att skapa arenor för pedagogiska samtal eller att genomföra kompetenshöjande insatser inom ett specifikt matematiskt område. Sammansättningen på deltagare kan variera efter syftet med utvecklingsinsatsen. Ibland är det lärare i vissa årskurser som är i fokus, en annan gång är syftet att skapa en röd tråd genom hela grundskolan eller övergången mellan vissa årskurser eller skolformer. Insatser kan beröra lärare från en hel kommun, ett skolområde, en skola eller ett enskilt arbetslag. Matematikutvecklare kan även hantera externa kontakter till exempel genom att koppla relevant forskning och information till verksamheterna eller att bevaka olika aktuella nationella eller regionala satsningar. Utveckling av undervisningen kan handla om att initiera och skapa förutsättningar för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan exempelvis skolor, huvudmän eller mellan universitet och skola. Matematikutvecklare kan bevaka och föreslå att huvudmannens lärare deltar i olika 8 Matematikutvecklare
11 Matematikutvecklarna är oerhört betydelsefulla för utvecklingen av vår verksamhet! De har exempelvis anordnat studiecirklar kring taluppfattning, laborativ matematikundervisning och små barns matematik för över 180 lärare i grundskola och förskola. De håller också igång träffar för mattepiloter som finns på varje Ann-Christine Johansson, Områdeschef, Norrköpings kommun enhet i kommunen. De har spridit viljan att utveckla matematikundervisningen till varje vrå i hela kommunen! När matematikutvecklarna utvärderade studiecirklarna, så visade det sig att 87 % av lärarna tycker att de ändrat sitt arbetssätt i matematik. Lärarna inspireras av varandra, diskuterar och samordnar matteundervisningen på skolorna. På det sättet tror jag att måluppfyllelsen kan öka. Jag bidrar så tillvida att jag träffar matematikutvecklarna regelbundet och att jag lyfter deras uppdrag i verksamhetsledningsgruppen. Jag bidrar också till att de kontinuerligt får berätta om sitt uppdrag för cheferna i Norrköpings alla fyra verksamhetsområden. Matematikutvecklarna träffar inte bara cheferna inom förskola och grundskola, utan de rapporterar till alla nivåer, även till gymnasie- och vuxenutbildningsnivå. En av de stora vinsterna med matematikutvecklarnas arbete är att de har gjort en kartläggning av kompetensen hos lärarna i Norrköping. De har bland annat tittat på om lärarna undervisar i de årskurser som de har behörighet för. Det har varit oerhört betydelsefullt för vi hade inte riktigt koll på det i kommunen. Matematikutvecklarna har hjälpt oss med underlag och det ledde fram till att matematik blev ett prioriterat ämne när det gäller exempelvis Lärarlyftet. Vi ser nu att vi behöver göra på liknande sätt med kartläggning av lärarkompetens även i andra ämnen. Matematikutvecklarna är duktiga och drivna eld själar. De får till sig så mycket från forskarvärlden och erfarenheter från andras skolutvecklingsarbete när de är ute på matematikutvecklarträffar, konferenser och biennaler etc. Detta blir ett mervärde även för pedagogerna som arbetar inom kommunen. Min bild av skolutveckling är att det ofta har varit mycket av projekt, medan forskningen framhåller vikten av uthållighet och långsiktighet. Men vi ska hålla ut och låta utveckling av matematikundervisningen genomsyra verksamheter på alla nivåer i Norrköping! Det nationella stödet till oss har otroligt stor betydelse. Det är där man hämtar kraft, tycker jag! Man behöver stöd och hjälp under hela resans gång för det kommer nya saker hela tiden. Kompetensutvecklingen för oss matematikutvecklare leder till att man kan göra ett bra arbete ute i skolorna. Helena Lilja Matematikutvecklare, Västerås kommun
12 ! Visste du att De regionala utvecklingscentra ska bland annat främja kompetens utveckling av lärare. Läs mer på: node/247 sammanhang där matematikundervisning lyfts som konferenser, biennaler och kurser. De kan också ansvara för lokal kompetensutveckling för att svara upp mot verksamhetens aktuella önskemål och behov. Vilka utvecklingsarbeten ska bedrivas? Grundat i vilken kunskap? På vilka sätt kan utvecklingsarbetet bidra till långsiktiga positiva effekter på undervisningens kvalitet? Vilka konkreta mål har utvecklingsarbetet? Vilken tid tar planerat arbete i anspråk? För vem/vilka? Uppföljning och utvärdering För att lära av satsningar och utvecklingsarbeten behöver dessa följas upp och utvärderas. Att kontinuerligt dokumentera insatser, erfarenheter och delresultat är avgörande för att utvärderingen ska bli välgrundad. Utvärderingar är en förutsättning för ett systematiskt förhållningssätt och för att kunna se resultat. Det möjliggör också att efterföljande insatser blir träffsäkra. Att utvärdera utvecklingsinsatser i form av högre måluppfyllelse, exempelvis att fler elever når ett visst betygssteg i matematik, kan kompletteras med mer nyanserade mått för den specifika utvecklingsinsatsen. Matematikutvecklaren kan vara en del i processen att följa upp och utvärdera insatser. Att utse matematikansvariga på varje skola som träffas kontinuerligt för diskussion och kunskapsutbyte kan vara ett sätt att se till att arbetet blir systematiskt och inte bedrivs isolerat av enskilda personer. Deltagarna kan därefter vidareförmedla information, frågor och erfarenheter till sina kollegor. Vissa huvudmän väljer att ha två matematikutvecklare som delar på uppdraget. Syftet är ofta att få bred kompetens och att sprida ansvaret på flera personer. En framgångs faktor i allt utvecklingsarbete är att samtliga deltagare är väl insatta i mål och genomförande av insatserna. 10 Matematikutvecklare
13 Hur mäter vi effekter av insatserna? Hur ska insatserna följas upp och utvärderas? Vilket ansvar vilar på vem/vilka? Organisation kontaktnät på olika ledningsnivåer Det finns exempel där matematikutvecklaren agerat sakkunnig för exempelvis den politiska nivån genom att löpande presentera underlag som belyser matematikundervisningen. I rektorsgruppen kan matematikutvecklaren fungera som resurs och bollplank, ta del av erfarenheter och önskemål men också belysa aktuella frågeställningar och ringa in utvecklingsområden.! Visste du att Det finns länkar till mängder av artiklar om matematikutvecklare och deras arbete på matematikutvecklare.se klicka på samlad dokumentation. Vilken organisation krävs hos oss för ett lyckat utvecklingsarbete? På vilket sätt kan arbetet planeras så att organisationen inte faller med enskilda entusiaster? Matematikutvecklare 11
14 Likvärdig undervisning och bedömning En central uppgift kan vara att matematikutvecklaren upprättar eller underhåller en didaktisk diskussion och verkar för att matematikundervisningen blir likvärdig, ständigt belyst och utvecklad. Det kan ske genom att skapa öppna, kontinuerliga dialoger kring matematikundervisning exempelvis i form av nätverk. I dessa dialoger kan till exempel lärarnas undervisning kopplas till styrdokumenten i syfte att garantera att den genomförs medvetet och på gemensam grund. Matematikutvecklaren kan även anordna träffar med specifika teman, exempelvis i samband med nationella prov. Där kan lärarna få möjlighet att genomföra gemensamma bedömningar och analyser av elevlösningar och resultat. Att genomföra skolbesök kan bidra till att sprida kunskap om och förankra uppdraget samt att fånga upp behov och önskemål på enhetsnivå. Hur använder lärarna i vår kommun läroplanen och kursplanen i utformningen av undervisningen? Hur kan vi säkerställa en likvärdig undervisning och bedömning i vår kommun? Vilka nätverk finns? Finns det behov av ytterligare nätverk? Varför? Hur kan dessa organiseras? 12 Matematikutvecklare
15 Matematikutvecklaren har hjälpt till att bryta den rutinbaserade matematikundervisningen så att vi har fått större variation. Skolorna har blivit mer fokuserade på innehållet i kursplanerna. Vi är på väg från momentstyrning till mål- och resultatstyrning i ämnet. Med hjälp av matematikutvecklaren kan vi också följa upp och se att arbetet verkligen får pedagogiska konsekvenser och att det leder till resultat. I min roll som förvaltningschef handlar det om att ge matematikutvecklaren förutsättningar för sitt uppdrag. Hos oss är matematikutvecklaren delaktig i de förvaltningsövergripande processer som pågår inom utveckling och kvalitet. Jag för kontinuerligt en dialog med matematikutvecklaren och följer utvecklingsarbetet. Det vi gör i matematik är också modellskapande för utveckling i andra ämnen. Vi har så kallade lärande möten, där alla rektorer får möjlighet att diskutera olika utvecklingsfrågor. Rektor måste äga arbetet med matematiken och ledarskapet och få organiserat stöd av nyckelpersoner inom ämnet till exempel matematikutvecklarna för att i sin tur kunna vara pedagogiska ledare för de egna matematiklärarna. Centralt är också att nämnden får uppföljning, så att de får kvalitativa bilder av vad som uppnås i skolan. I och med att också nämnden efterfrågar vissa kvaliteter blir detta styrande ända fram till lärarnivå. Delaktighet är viktigt vid allt utvecklingsarbete och vi har arbetat för att få med oss alla nivåer. Det finns nu en Margaretha Perborg, Chef för Barn- och ungdomsförvaltningen, Halmstads kommun röd tråd en stringens från nämnden ner till eleven. Om det vid uppföljning kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Här har jag som förvaltningschef en viktig roll i att visa på riktningen i nödvändiga åtgärder för att förbättra elevernas lärande. Det har skapats en modell för att driva ämnesutveckling. Bland annat arrangeras det nätverk och anordnas kompetensutveckling, vilket skapar förutsättningar för att lärare, rektorer och personer på alla nivåer att träffas och pratar om hur matematikundervisningen kan omprövas och vidareutvecklas. Det tycker jag har varit lyckosamt hos oss. Man ser att det händer mycket!
16 Johan Sjökvist, Matematikutvecklare, Gävle kommun Det bästa med att vara matematikutvecklare är att vi nu kan ta hand om det skriande behov som finns av att vidareutveckla matematikundervisningen. Vi är två matematikutvecklare som ger stöd i olika former till skolorna. Jag har 100 % tid avsatt för uppdraget och min kollega har 50 %. Vi leder själva kompetensutveckling, bjuder in föreläsare och genomför studiecirklar. Matematik har alltid betraktats som viktigt, men det har ändå inte tidigare skett så mycket utvecklingsarbete på skolorna. Första året tog vi tag i olika saker och visade att vi finns. Nu i höst känner alla till oss och rektorer hör av sig med önskemål om allt mer omfattande utvecklingsarbeten. Det är verkligen positivt! Vi gjorde en startenkät kring matematikundervisningen och det visade sig att man har hyfsad koll på målen men sällan specifika syften med det man gör under matematiklektionerna. Tidigare har det också varit vanligt att det ansetts som att vem som helst kan undervisa i matematik i de lägre årskurserna plus och minus kan ju vem som helst. Nu ser allt fler att det är viktigt vem som är matematiklärare och vad man gör med den undervisningstid man har till sitt förfogande. Det tror jag aldrig hade hänt om inte tjänsterna som matematikutvecklare hade blivit tillsatta. NCM:s bank av kunskap är avgörande och en mycket central del för kvaliteten i det vi gör som matematik utvecklare. Matematikutvecklarna har stor betydelse för verksamheten i Botkyrka! Under senaste året har vi gjort riktade insatser, så att matematikutvecklarna varit ett stöd för skolor som haft stora bekymmer med resultaten i matematik. Matematikutvecklarna är alltså inte enbart inriktade mot allmänna insatser för stora lärargrupper, utan de går även specifikt in och arbetar med enskilda enheter. Från centralt håll bygger vi ett kvalitetssystem i våra verksamheter så att vi skapar efterfrågan på utvecklingsinsatser. Det finns ett problem om man från förvaltningsnivån rullar ut stora utvecklingsinsatser, men där den lokala skolan och rektorn inte har definierat det som ett eget utvecklingsområde. Därför ska vi ha bra resultatuppföljning och bra resultatanalys, för då får skolorna koll på vad man faktiskt behöver bli bättre på. Inte bara ha koll på att man behöver bli bättre på matematik, utan på vilka delar av matematik man behöver bli bättre på som t ex vilka årskurser eller vilka moment som behöver förstärkas. Där tycker jag att vi har lyckats skapa ett bra grundläggande kvalitetssystem, som gör att vi kan göra mer riktade insatser. Erik Nilsson, Chef för barnoch ungdomsförvaltningen, Botkyrka kommun Den största vinsten är att få upp den ämnesdidaktiska kompetensen och den ämnesdidaktiska diskussionen på skolorna. Det handlar om att försöka bli ännu bättre på att göra rätt saker och rätt insatser med de resurser som vi har!
17 Förutsättningar som har betydelse Nedan beskrivs centrala förutsättningar som har betydelse för att kunna bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Till grund ligger resultaten från de två utvärderingarna men även forskning och beprövad erfarenhet. Det handlar om förankring, mandat, tid och långsiktighet. Förankring Det är viktigt att matematikutvecklarens uppdrag har god förankring på såväl förvaltningsnivå som i rektorsgrupp och lärarlag. Skolchefens och rektorernas betydelse för att en matematikutvecklare ska ha möjlighet att genomföra ett framgångsrikt lokalt utvecklings arbete kan inte underskattas. Mandat Uppdraget förankras om det formuleras i dialog mellan berörd ledningsnivå och matematikutvecklaren. En bra utgångspunkt är att först beskriva visionen för huvudmannens matematikundervisning och sedan bryta ner den i allt mer detaljerade delar och konkreta arbetsuppgifter. Det är väsentligt att en matematikutvecklare har ett tydligt mandat att genomföra de överenskomna insatserna. Skolchefer och rektorer har en avgörande betydelse för att verksamheten med matematikutvecklare ska fungera. Det är skolchefernas ansvar att matematikutvecklare utses de ska ju representera hela kommunen och inte bara sin skola. Det är rektorerna som ska göra det möjligt för matematiklärarna på skolan att delta i de aktiviteter som matematikutvecklarna planerar. Tengstrand, s. 21 Skolchef eller liknande Matematikutvecklare Rektor Lärare Elev I skissen illustreras hur relationen kan se ut mellan matematikutvecklaren och övriga nivåer samt att både mandat och insats bör vara samordnade. Läs mer om systematiskt kvalitetsarbete på skolverket.se/kvalitetsarbete Matematikutvecklare 15
18 Vid mina besök i kommunerna har det blivit uppenbart för mig hur viktig skolledningens roll är för att matematikutvecklaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det är kommunens skolchef som har ett avgörande inflytande på matematikutvecklarens arbetsvillkor. Det gäller naturligtvis i första hand att avsätta tid för uppdraget. / /Det gäller också andra villkor kring arbetet. Det bör till exempel finnas en referensgrupp där matematik utvecklaren kan förankra och testa olika förslag. Det finns vinster med att matematikutvecklaren har formella regelbundna kontakter med olika ledningsnivåer i verksamheten. Att matematikutvecklaren systematiskt medverkar på utvecklingsmöten, rektorskonferenser och nämndmöten är exempel på sådana kontakter. Med väl fungerande informations- och kontaktkanaler inom huvudmannens verksamhet förbättras matematikutvecklarens möjligheter att lyckas med utvecklingsarbetet. Tid När innehållet i uppdraget planeras och formuleras är det viktigt att samtidigt föra diskussioner om vilken tid som är rimlig att avsätta för arbetet. Andra faktorer som lärarantal och berörda årskurser kan också vara underlag för beslutet. Det är avgörande att den tid som avsätts för uppdraget står i relation till de insatser som planeras, de ambitioner som uttalats och de förutsättningar som ges. Långsiktighet Båda utvärderingarna framhåller vikten av långsiktighet och uthållighet i de insatser som planeras och genomförs. Forskning och beprövad erfarenhet visar att skolutveckling tar tid. Det är viktigt att säkerställa att planerade insatser inte är beroende av enskilda entusiaster utan att de kan genomföras även om till exempel matematikutvecklaren slutar eller byts ut. Att arbeta systematiskt, etablera nätverk inom och mellan olika grupper i verksamheten samt fastställa tydliga, välförankrade och ständigt kommunicerade mål är exempel på hur en lärande och långsiktig utvecklingsprocess kan säkras. Tengstrand, s Matematikutvecklare
19 Matematik sätts mer i fokus eftersom man har folk som kan driva frågor och som har utrymme i sin tjänst för att göra kartläggningar och analyser, leda projekt och stötta inspiratörerna. Det finns helt enkelt tid och resurser. De som tar på sig ett sådant uppdrag är ofta intresserade personer som brinner för ämnet, som kan leda utvecklingsarbete och samarbeta med olika skolor. Gina Larsson, Karolin Rundgren, Åsa Forslin-Granhagen, Lärare, Hudiksvalls kommun Matematikutvecklaren har varit ett viktigt bollplank för oss. Vi har tack vare matematikutvecklaren fått ett vidare perspektiv på matematikundervisningen. Den största vinsten är att matematikutvecklaren försöker bygga upp en gemensam grund för att alla elever ska ha möjlighet till en mer likvärdig skola. Matematikutvecklaren har en helhetssyn över hela kommunen. Jag är med i en grupp som kallas Lär- och forskningscentrum i ma/no. I detta forum har pedagoger, rektorer, representanter från universitet och de två matematikutvecklarna deltagit. Matematikutvecklarna ansvarar också för träffar Tage Ekbäck, Rektor, Umeå med rektorer och matematikinspiratörer på varje skola kommun i respektive skolområde en gång per termin. På våra vanliga konferenser på skolan får matematikinspiratörerna utrymme tillsammans med mig. Vi håller t ex just nu på att diskutera läromedel, som alltid är en stor fråga. Här kan man som rektor få stöd av matematikutvecklaren Jag har deltagit i handledningssamtal som min matematikutvecklare haft. Hon kommer då ut till skolan och har samtal med oss pedagoger. Vi tar upp problem och funderingar som dyker upp i klassen och med vissa elever. Tack vare den närhetsprincipen som matematikutvecklaren bidrar till så vågar man ta språnget att lita mer på sig själv och inte låta läromedlet styra undervisningen. Lena Hertzberg, Grundskollärare 1 7, Hammarö kommun På min skola pratar vi mer matematik nu än för några år sedan. Vi diskuterar tillsammans över stadier och försöker få en gemensam syn på ämnet. Det arbetas fram gemensamma riktlinjer för hur vi ska arbeta med barn som inte når målen och hur vi ska dokumentera barnens måluppfyllelse.
20 18 Matematikutvecklare
21 Kompetensutveckling, planeringsstöd och referenser I samband med att matematikutvecklarens uppdrag formuleras kan det vara lämpligt att reflektera över vilken kompetens matematikutvecklaren behöver ha och utveckla för att kunna bedriva det utvecklingsarbete som planerats. Behovet av det nationella stödet och nyttan av matematikutvecklarnätverket kan också belysas, både vad gäller innehåll och form. Det finns ett stort antal organisationer, publikationer och webbplatser som kan vara användbara för en matematikutvecklares arbete. NCM:s webbplats har ett omfattande stöd för planering av kompetensutveckling för lärare som undervisar i matematik. På Skolverkets hemsida kan man bland annat hitta stöd för uppföljning och utvärdering samt information om styrdokument och statliga insatser. Även universitet och högskolor är en tillgång för att bedriva utvecklingsarbeten i skolan.! Visste du att Det har hittills varit 17 konferensdagar för matematikutvecklare sedan starten nov 2010 Vilka kompetenser bör matematikutvecklaren ha och utveckla? Vilka material kan utgöra ett stöd för vårt utvecklingsarbete och varför? Vad kan vi lära av andra? Hur kan det nationella nätverket bli produktivt för oss? Matematikutvecklare 19
22 There is no doubt that the questionnaire and interviews draw a picture of success. / / The advisors own access to support from networks and from NCM, in the form of literature and materials, courses, others experiences and advice is a prerequisite for them to accomplish this part of the job. According to the questionnaire s respondents and the interviewees, the advisors are provided with useful support resonating with the local and individual needs at present. Navimat, s. 45 Nedan listas ett urval av publikationer och webbplatser som kan vara användbara i ett utvecklingsarbete. Skolverkets publikationer hittar du på publikationer och NCM:s publikationer finns tillgängliga på publikationer. Skolverket Publikationer Matematik en samtalsguide Att lyfta den pedagogiska praktiken Att granska och förbättra kvalitet Webbstöd skolverket.se/matematik skolverket.se/kvalitetsarbete skolverket.se/kursplaner siris.skolverket.se NCM Publikationer Nämnaren Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Förstå och använda tal en handbok Webbstöd matematikutvecklare.se ncm.gu.se ncm.gu.se/namnaren 20 Matematikutvecklare
23
24 Stödmaterialet ger förslag på hur en lokal ämneskunnig utvecklingsledare, matematikutvecklare, kan bidra till ett långsiktigt kvalitetsarbete för att förbättra matematikundervisningen hos huvudmannen. Innehållet grundar sig bland annat på två större utvärderingar som genomförts av satsningen på och stödet till matematikutvecklarna. Materialet vänder sig både till huvudmannens representant, exempelvis skolchef, och matematikutvecklaren. Syftet är att ge en grund för de huvudmän som avser att upprätta en uppdragsbeskrivning mellan huvudmannen och matematikutvecklaren och därigenom förstärka och tydliggöra matematikutvecklarens roll i verksamheten. Behovet av en tydlig arbetsbeskrivning har framförts från verksamma matematikutvecklare och också betonats i båda utvärderingarna Vi hoppas att materialet genererar kraft till en nyupprättad eller förstärkt dialog mellan skolchef och matematikutvecklare och mynnar ut i en förbättrad matematikundervisning runt om i landet.
Matematikutvecklare. resurs för utveckling i matematik
Matematikutvecklare resurs för utveckling i matematik Bakgrund Regeringen Utbildningsdepartementet Matematikdelegation Myndigheten för skolutveckling/ Skolverket Nationellt Centrum för Matematikutveckling
Matematikutvecklare.
Matematikutvecklare Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Bakgrund Regeringen Utbildningsdepartementet Matematikdelegation Myndigheten för skolutveckling/ Skolverket Nationellt Centrum för Matematikutbildning ncm.gu.se
Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
ia.envall@skolutveckling.se Myndighetens uppdrag Initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Med syfte att nå en ökad måluppfyllelse inom förskola, skola
Lyfta matematiken från förskola till gymnasium
LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella
Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse
Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstads kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå
RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet och den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå NCM 11 04 07 RUC UU Vision Samverkan i ögonhöjd för att utveckla
Stödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Reviderad i maj 2017 Reviderad i maj 2018 Reviderad i maj 2019 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
I uppdraget ingår även följande åtgärder.
Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap
Matematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola
en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola Skolverkets uppdrag och roll Riksdag och regering anger mål och riktlinjer för förskolan och skolan genom bl a skollagen och läroplaner.
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan
Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god
Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Strategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Huvudman Dnr :6993 Rektor Beslut
Beslut Huvudman 2017-05-19 info@adm.kunskapsskolan.se Dnr 400-2016:6993 Rektor linda.noaksson@adm.kunskapsskolan.se Beslut för Kunskapsskolan Jönköping i Jönköpings kommun efter kvalitetsgranskning av
Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling. Solveig Landar och Agneta Persson
, Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling Solveig Landar och Agneta Persson Matematikutvecklare Hösten 2007 tillsatte kommunens barn- och utbildningschef en tjänst som matematikutvecklare
Beslut för fritidshem
Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958
Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare
Vi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Beslut. en Skolinspektionen
en Skolinspektionen Beslut Landskrona School of Sports AB Box 654 261 25 Landskrona 2017-05-23 Dnr 400-2016:6993 Roland Schoultze roland.schoultzealasos.se Beslut för LA School of Sports i Landskrona kommun
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Från vem Kommun I en kommun kan man ofta få svar på chefsfrågor på förvaltningen, tex om ekonomi
Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen
Beslut för förskoleklass och grundskola
ein B Skolinspektionen Dnr 44-2016:11369 Stiftelsen Umeå Waldorfskola R Karlsson M.fl. Org.nr. 894001-2076 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Umeå Waldorfskola, grundskola i Umeå kommun Skolinspektionen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Planera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:7199 Enköpings kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i S:t Iliansskolan i Enköpings kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens
Huvudmannabeslut för fritidshem
Dnr 43-2016:10985 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för fritidshem efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Revisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Beslut för grundskola och fritidshem
v Beslut Skolinspektionen 2014-11-12 Stiftelsen Islamiska skolan in fo@islamiskaskolan.com Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Islamiska skolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Skola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Den individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16
För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Kunskapsskolan Dnr :6993
Beslut Kunskapsskolan 2017-06-07 info@kunskapsskolan.se Dnr 400-2016:6993 Rektor Kunskapsskolan Saltsjöbaden emil.burman@kunskapsskolan.se Beslut för Kunskapsskolan Saltsjöbaden i Nacka kommun efter kvalitetsgranskning
OH-mallen. Rektorer och matematikutbildning. Konferensomgång 1 läsåret 2011/12
OH-mallen Rektorer och matematikutbildning Konferensomgång 1 läsåret 2011/12 OH-mallen Anders Palm Undervisningsråd och projektledare Tel: 08 527 331 12 E-post: anders.palm@skolverket.se Charlotta Blomqvist
Dnr :567. Beslut. efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun
Beslut efter tillsyn av fristående förskoleklass, grundskola Frestaskolan i Upplands Väsby kommun Beslut Tillsyn i Frestaskolan 1 (3) Magnetica Education AB. Box 5017 194 05 UPPLANDS VÄSBY Tillsyn i Frestaskolan
Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Beslut för grundsärskola
a Skolinspektionen Dnr 43-2017:5329 Hagfors kommun kommun@hagfors.se för grundsärskola efter tillsyn i Älvstranden bildningscentrum 1-3, 4-6 och 7-9. i Hagfors kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10388 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eskilstuna kommun Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) s beslut Föreläggande
Beslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen Beslut 2013-04-30 Jönköpings kommun Rektorn vid Kålgårdsskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Kålgårdsskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress
Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14
Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00
Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Ingaredsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ribbaskolan i Jönköpings kommun
n Återkoppling 2017-12-15 Dnr 400-2016:11445 Jönköpings komm-un kontaktcenter@jonkoping.se Rektor Gunilla Crona gunilla.crona@jonkoping.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:8760 Flens kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Flens kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet
Utvecklingsarbete 2012-2013 1 Bakgrund I och med nya läroplaner och kursplaner från 1 juli 2011 tydliggörs behovet av fördjupade kunskaper när det gäller bedömning av elevernas kunskaper i skolformen Grundsärskola:
Sammanfattning. Genomförande. Redovisning av regeringsuppdrag
Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Delredovisning 1 (7) Dnr 6.1.1 2018:1887 Redovisning av uppdrag om vilka fortbildningsinsatser som har genomförts för personal inom förskoleklassen och fritidshemmet
Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006
Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten
SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum
Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen
Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen Avdelningen för matematik och fysik Utvärderingsakademin MEA (Tidsperiod: 20101101 20130630) Konferens för Matematikutvecklare City Conference Centre, Stockholm
Beslut för grundsärskola
OEStur 2019, 0.e,i9 kb1ez56-4/ skytiv Pj- E E' Lik-464rvbe-,z 6 js' Fe-rev: Dnr 43-2017:5780 LA--4enf Mjölby kommun mjolbykommun@mjolby.se för grundsärskola efter tillsyn i Lag mansskolan Alfa MH i Mjölby
Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare
Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen
Beslut. rin Skolinspektionen
rin Skolinspektionen Beslut Anton utbildning AB marcus.sundin@antonskolan.com beritiennartsson@antonskolan.com 2017-10-09 Dnr 400-2016:6993 Rektor Ann-Christin Berglund ann-christin.berglund@antonskolan.com
Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:5988 Östersunds kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östersunds kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2(7) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013
2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid
Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog
Sid 1(6) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN PM Karlstad 2014-09-16 Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03 anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog Bakgrund Huvudmannen
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola
Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst
Beslut för grundskola
Vilhelmina kommun Rektorn vid Latikberg skola för grundskola efter tillsyn av Latikberg skola i Vilhelmina kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Beslut. Skolinspektionen
en B Skolinspektionen Beslut Stiftelsen Fria InterMiliaskolan 2017-06-07 Rektor Riita Paananen riita.paananen@intermilia.se Dnr 400-2016:6993 Beslut för Fria InterMiliaskolan i Motala efter kvalitetsgranskning
Beslut för grundskola
Beslut 2010-10-26 Dnr 43 2009:4144 Beslut för grundskola efter tillsyn av Norrbyskolan i Piteå kommun 2010-10-26 Skolbeslut Tillsyn i Norrbyskolan Datum: 2010-10-26 1 (3) Dnr 43 2009:4144 Rektor Göran
Beslut för fristående grundskola med fritidshem
Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03
Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan
Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan Karriäruppdrag Regeringen har sedan 2013 infört två nya karriärvägar för lärare. Den ena karriärvägen benämns förstelärare, den andra benämns lektor. Regeringens
Skolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall