Intygstjänster Slutrapport, december 2018

Transkript

1 Intygstjänster Slutrapport, december 2018

2 Exekutiv sammanfattning Bakgrund Projektet Intygstjänster är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Redan 2011 släpptes den första version av den webbapplikation som senare kom att kallas Webcert och som möjliggjorde ett elektroniskt intygsutfärdande samt tillhörande ärendekommunikation för de journalsystem som inte själva implementerade den funktionaliteten. Därefter har antalet tjänster som ingår i infrastrukturen utökats till att även inkludera tjänster för att ge invånare tillgång till sina intyg (Mina intyg), verksamhetsuppföljning för vården i form av Intygsstatistik och stöd till rehabkoordinatorer (Rehabstöd). Projektet har bedrivits som en del av överenskommelsen mellan SKL och staten om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. I överenskommelsen har ingått att arbeta med ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. SKL:s del i detta arbete har utförts av Inera AB genom projektet Intygstjänster Urval av viktiga resultat Under projekttiden har 18 av 21 landsting valt att integrera med webbapplikationen Webcert. Inera för dessutom en dialog med kvarvarande landsting om att integrera sina journalsystem med Webcert under Det ger en unik möjlighet för befintliga och kommande intygsmottagare att via en kanal ta emot elektroniska intyg från en majoritet av alla intygsutfärdare i Sverige. Det ger också nya möjligheter att införa beslut-, processoch kunskapsstöd som direkt når de flesta intygsutfärdarna och därmed kan man på ett kostnadseffektivt realisera effektiviseringsvinster. Samtliga landsting har driftsatt Försäkringskassans fyra nya intygstyper och de landsting som inte breddinfört kommer att göra det under Att dessa intyg kan utfärdas elektroniskt underlättar ärendekommunikationen och effektiviserar intygsutfärdandet för några av de vanligast förekommande intygstyperna. Nytt förbättrat och moderniserat användargränssnitt i Webcert som kvalitetssäkrats med ett flertal användningstester. Flera nya intygstyper har utvecklats i Webcert och planeras att driftsättas under 2019 vilket också kommer tillföra anslutning av nya intygsmottagare så som Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Skatteverket. Vidareutveckling av stöd för bedömning och ifyllnad i Webcert så som FMB (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd) som utökats med ICF-urval för information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning vilket underlättar och stöttar intygsutfärdandet. Det har även genomförts pilottester med SRS (Stöd för rätt sjukskrivning) i Webcert. Sid 2/86

3 Nya rapporter i Intygsstatistik som möjliggör uppföljning av ärenden och kompletteringar för Försäkringskassans intyg vilka bland annat kommer möjliggöra en löpande utvärdering av andelen kompletteringar och en möjlighet att identifiera mönster för begärda kompletteringar ner på verksamhetsnivå. Arbetet med sammanhållen journalföring har påbörjats i Rehabstöd vilket är en av rehabkoordinatorernas mest efterfrågade funktioner. Möjligheten att se startdatum och intyg från andra vårdenheter och vårdgivare kommer underlätta för rehabkoordinatorerna att avgöra var i rehabiliteringskedjan personen befinner sig samt ge nya möjligheter att se mönster i sjukskrivningen som tidigare har varit svåra att upptäcka. Framtidsvision Idag utfärdas över 200 olika typer av intyg av läkare inom hälso- och sjukvården och mängden intyg som myndigheter behöver utgör i sig en stor arbetsbelastning för vården. Det är därför viktigt att minimera den administration som intygsutfärdande innebär. Med den infrastruktur som är framtagen av SKL och Inera finns stora möjligheter att snabbt digitalisera och samordna intygsutfärdandet i hälso- och sjukvården. En nationell infrastruktur ger också nya möjligheter till analys och verksamhetsutveckling som får ett nationellt genomslag. Sammantaget leder detta till ett effektivare intygsutfärdande. Detta kan bland annat göras genom att sträva mot en så enhetlig hantering av intyg som möjligt samt att de frågeformuleringar som återkommer mellan intyg och mellan myndigheter ses över och blir så liktydiga som möjligt när de efterfrågar samma information. För att detta ska lyckas krävs en myndighetsgemensam styrning där stat och landsting kan möjliggöra den effektiviseringspotential som finns, ett behov som också har uttrycks i flera nationella utredningar de senaste åren. Vi ser stora möjligheter till effektivisering på flera andra områden som man skulle behöva jobba vidare med, exempelvis: Testa och utvärdera nya verktyg och arbetssätt för att förenkla hanteringen och minska administrationen vid enkla och tillfälliga sjukskrivningar. Skapa nya och mer detaljerade dataunderlag från Intygstjänsten och analysera dessa för att bland annat identifiera och jämföra sjukskrivningsmönster för att exempelvis utvärdera insatser och åtgärder för att hitta de som ger bästa resultatet. Förbättringar i intygets struktur för att skapa ännu bättre förutsättningar för en bra införandeprocess och förvaltning av intyg ett behov som kommer öka med en ökad efterfrågan efter att införa nya intygstyper. Utveckla fler stöd i Webcert som exempelvis stöd för sammanhållen journalföring för att ge intygsutfärdaren en ungefärlig position i rehabiliteringskedjan och därmed bättre möjlighet att bedöma mot vilka arbetsuppgifter invånarens arbetsförmåga ska bedömas. Skapa en möjlighet för arbetsgivare att validera pappersutskrifter av sjukintyg för att kontrollera intygets giltighet. Detta skulle i sin tur möjliggöra för sjukskrivna att själva skapa PDF-filer av utskrifter och kunna skicka dem via mail till sina arbetsgivare. Sid 3/86

4 Innehåll Exekutiv sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Urval av viktiga resultat... 2 Framtidsvision... 3 Sammanfattning... 9 Inledning... 9 Slutrapport december Förkortningar och definitioner Inledning Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystem inklusive åtkomst till HoSp Uppdrag Status Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystem Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert Gemensam utvärdering av FMB-användning vid intygsutfärdandet Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intresseinvolvering Uppdrag Status Vidareutveckling av Mina intyg Förbättrat användargränssnitt och grafisk design Textuppdateringar i Mina intyg Samverkansytan ökad involvering av invånare och arbetsgivare Utvärdering med hjälp av prototyp istället för pilotstudie Samverkansytans funktioner och utformning Hypotes om behov och nytta stämde Lagändringar krävs för att förverkliga Samverkansytan Direkt lagstöd för att möjliggöra Samverkansytan Analys Samverkansytan Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för elektroniska underskrifter som följer EU- och internationella standarder Sid 4/86

5 2.2.4 Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen Förutsättningar för sammanhållen journalföring Realisering med samband till nationella tjänster Ny inloggning till Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Mina intyg Användarundersökning Valideringstjänst Samverkansytan Delområde 3: Vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd Uppdrag Status Vidareutveckling och förbättringar i Intygsstatistik Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting Vidareutveckling av Rehabstöd Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd Anslutning av Intygsstatistik och Rehabstöd till Sambi-federationen Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Intygsstatistik Rehabstöd Delområde 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation Uppdrag Status Vidareutveckling av Webcert Nya intyg Utfasning av läkarintyg FK Förbättring av användbarheten i Webcert Övergång från GET till POST Uppdaterad och förbättrad ärendekommunikation Införandet av Intygsskolan Markering av hjälpfunktioner Enhetlig design för felhantering Läsvy för intyg Sid 5/86

6 Valideringsmeddelanden Driftbanner Favoritmarkering av intyg Kontroll att utfärdande enhet finns tillagd i Ineras tjänsteplattform Vårdens intyg Ny funktion för utskrift av intyg Låsning av intygsutkast Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg Utredning och utveckling av nya intygstyper Designregler, intygsramverk och komponentbibliotek Nya intyg Uppdatering av befintliga intyg Förbättring av Webcert för kostnadseffektiv drift och förvaltning Förbättring av befintlig infrastruktur Utveckling av en aktiv förvaltning Stöd för nya SITHS e-legitimationer för offentlig sektor (Efos) Utredning och eventuell implementering av en ny inloggningsmetod Förbättrad SSO-hantering mellan journalsystem och Webcert Framtagande av integrationsstöd mellan journalsystem och Webcert Införandestöd vid produktionssättning av Försäkringskassans nya intygstyper Erfarenheter från landstingens införanden Införandestatus Integration av SRS-tjänst i Webcert och test i pilotdrift i samverkan med SRSprojektet Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Se över den underliggande strukturen för intyg och utveckla flera intyg Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdrag Status Arbete med Försäkringskassans fyra nya intygstyper Fortsatt stöd till landstingens anslutning och införande av Försäkringskassans medicinska underlag Användning av ICF vid intygsutfärdandet Plan för utfasning av primärvårdskodverket och övergång till ICD-10-SE Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Vidareutveckla befintliga intyg Sid 6/86

7 5.3.2 Utvärdera och vidareutveckla ICF-stödet Område 6: Elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar Uppdrag Status Samarbete med Försäkringskassan Samarbete med landsting Ny webbapplikation Intygsbeställning Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Digitalisera beställningar Digitalisera utlåtandet Digitalisera handlingar Beställningssystem för andra myndigheter Status Beställningsportal Samarbete med Arbetsförmedlingen Samarbete med landsting Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Realisera Intygsbeställning Tillgång till HSA data för myndigheter Integration med journalsystem Dynamisk domänmodell för beställningar Framtidsvision Efterfråga informationsmängder Leverans och överlämning till förvaltning Uppdrag Status Leveranser under Öppen information om Intygstjänster Avslutande projektöverlämning till förvaltningen Intygstjänster Intygsskolan Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Intygsskolan Projektövergripande arbete Sid 7/86

8 9.1 Uppdrag Status Projektets arbetssätt Fortsatt arbete Reflektioner och framtidsvision Analys av befintlig teknisk lösning Viktigt informatikarbete för att säkerställa semantisk interoperabilitet Fortsatt samarbete kring stöd för bedömning och ifyllnad Processtöd och kunskapsstöd Förenkla vid tillfälliga sjukskrivningar samt skapa förutsättningar för samverkan kring komplexa fall Samverka kring analyser av data i Intygstjänsten Insamling av informationsmängder till olika register Möjlighet att klara utmaningen av ett ökat behov av informationsutbyte Sid 8/86

9 Sammanfattning Inledning Enligt överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ska Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Försäkringskassan och Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades under genom att under 2017 och 2018 genomföra fördjupade analyser samt utveckla och kvalitetsförbättra framtagna tjänster. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling och att slutföra flera av de insatser som har utvecklats genom tidigare överenskommelser. Den tekniska lösningen kommer att innebära ett förbättrat stöd för inblandade parter i sjukskrivningsprocessen, såsom individen, läkaren, rehabiliteringskoordinatorn och annan vårdpersonal samt handläggare vid Försäkringskassan. Detta stärker kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i bedömningarna inom hälso- och sjukvården liksom i Försäkringskassans handläggning. Det genererar också bättre service och delaktighet för individen samt innebär lägre kostnader för både stat och landsting. Inera AB har fått i uppdrag av SKL att fortsätta och slutföra arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål i överenskommelsens villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte som SKL ansvarar för. Inera AB och projektet Intygstjänster har även fått ett uppdrag att samverka med SKL inom villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning. Inom villkor 5 ska under 2017 och 2018 ett bedömningsstöd för sjukskrivning och rehabilitering utvärderas i pilotverksamhet inom hälso- och sjukvården. Inom samtliga områden som ingår i villkor 4 ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Utredning och vidareutveckling sker i dialog med användare i hälso- och sjukvården och genom samverkan med Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Redovisning i form av delrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan sker senast den 15 juni 2017 respektive den 15 juni 2018 till Socialdepartementet. Slutrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan lämnas senast den 15 december 2017 respektive den 14 december För delområde 6 redovisade SKL och Försäkringskassan den 31 augusti 2017 en övergripande plan, inklusive tidplan, för utvecklingen av IT-stöd avseende försäkringsmedicinska utredningar. Sid 9/86

10 Följande områden inom Utökat elektroniskt informationsutbyte (villkor 4 i överenskommelsen) är SKL och Inera involverade i: 1 Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. 2 E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den så kallade Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med till exempel arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. 3 Vidareutveckling av Intygsstatistik 1 och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälsooch sjukvårdens sjukskrivningsmönster. Intygsstatistik ska vidareutvecklas i syfte att skapa bättre möjligheter för gemensam och jämförbar nationell och regional/lokal uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bland annat skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män, liksom sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå. Rehabstöd ska vidareutvecklas i syfte att förbättra stödet till personal med koordineringsansvar för sjukskrivningar, genom att tillhandahålla lättillgänglig och uppdaterad information om pågående sjukskrivningar. 4 Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bland annat applikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Arbetet syftar till att skapa nya elektroniska lösningar för Försäkringskassans förmåner och möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 6 Elektroniska administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. För att underlätta hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete och förkorta tiderna för leverans av försäkringsmedicinska utredningar finns behov av att utveckla IT-stöd för kommunikation och administration. SKL och Försäkringskassan behöver utreda formerna för att utveckla IT-stödet med hänsyn till de förslag som lämnas i Departementsskrivelsen Ansvar för de Försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41). SKL:s och Försäkringskassans utredningsarbete ska ligga till grund för planering av IT-utveckling med syftet att möjliggöra en fungerande kommunikation och administration mellan Försäkringskassan och landstingen angående försäkringsmedicinska utredningar. SKL och Försäkringskassan ska senast den 31 augusti 2017 redovisa en övergripande plan för genomförande av utvecklingen av ett sådant IT-stöd, inklusive tidplan för när detta stöd kan vara i drift. 1 Statistiktjänsten bytte namn till Intygsstatistik den 20 mars Sid 10/86

11 Slutrapport december 2018 Under 2018 har projektet Intygstjänster arbetat inom samtliga sex områden som ingår i villkor 4 i överenskommelsen för samt samverkat med SRS-projektet hos SKL avseende villkor 5. Inom område 1 har projektet utvecklat och förändrat hur försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) visas i gränssnittet för användaren. Lösningen togs fram efter att ha genomfört utförliga användningstester på den befintliga lösningen och därefter har lösningen utvärderats och förändrats i samspråk med användarna. Den väsentliga nyheten är att all FMB-information för vald diagnos visas samtidigt, istället för kopplat till respektive fält i intyget. Dessutom hämtas FMB-information via Socialstyrelsens öppna API:er istället för, som tidigare, via publika tjänstekontrakt. Inom område 2 har projektet fortsatt att förbättra Mina intyg för att öka användbarheten samt genomfört de förändringar som krävts för att följa dataskyddsförordningen (GDPR). För Samverkansytan har en ny prototyp utvecklats och utvärderats. Utvärderingen har varit kvalitativ och tämligen omfattande då 47 personer från de fyra primära användargrupperna har involverats. Projektet har implementerat en ny typ av digitala underskrifter. Underskrifterna följer internationella standarder och gör det möjligt för intygsmottagare att införa automatisk mottagningskontroll på sin sida. Inom område 3 har projektet vidareutvecklat Intygsstatistik och Rehabstöd. För Intygsstatistik har fem nya rapporter utvecklats och finns tillgängliga för användarna. Intygstatistik har även bytt namn från Statistiktjänsten. För Rehabstöd är utrednings- och utvecklingsarbetet, som påbörjades utifrån resultatet av den enkätundersökning som genomfördes under början av 2017, avslutat. De förslag med störst konsensus inom användargruppen har färdigställts. Dessutom har ett utredningsarbete för en funktion för sammanhållen journalföring i Rehabstöd avslutats och utvecklingsarbetet pågår. Planen är att sammanhållen journalföring ska bli tillgängligt för användarna i början av Inom område 4 har stort fokus legat på att utveckla och färdigställa Webcerts nya gränssnitt, ett arbete som påbörjades under fjolåret. Den 29 maj blev denna versionen av Webcert tillgänglig för användarna och innebar att applikationen har fått ett modernt utseende. En standardiserad funktion för utskrift av intyg har utvecklats som minskar utvecklings- och förvaltningskostnader för intyg. Under året har utvecklingen av dödsbevis, dödsorsaksintyg, Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande och SKL:s sjuklöneintyg färdigställts, samtidigt som Försäkringskassans läkarintyg FK 7263 har avvecklats i Webcert. Ett flertal ytterligare intygstyper är under utredning och utveckling. Under året har även stort arbete lagts på att revidera och samla information för att förenkla framtida drift. Bland annat så har stöddokument för införande av nya intygstyper tagits fram, den gemensamma infrastrukturen för projektets applikationer har förbättrats och kodstrukturen har renodlats för att underlätta för en framtida förvaltning. Projektet har även utvecklat och utrett en funktion för att hantera inloggning med det nya Efoskortet. Inom område 5 har Försäkringskassans fyra nya intygstyper, som tillgängliggjordes i Webcert i november 2017, införts hos samtliga landsting. Statusrapporteringen till Försäkringskassan inom villkor 4, delområde 1 och 5, den sista maj 2018 innebar att alla landsting redovisade att Sid 11/86

12 uppsatta milstolpar för tester genomförts och godkänts. Projektet har fortsatt att utveckla ICF-prototypen i samarbetet med Socialstyrelsen och Försäkringskassan, med en planerad produktionssättning i början av Inom område 6 har projektet, i samarbete med Försäkringskassan och landsting, genomfört en utredning för ett IT-stöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU). Utredningsarbete är färdigställt och mynnade ut i en ny webbapplikation Intygsbeställning som består av två separata delar. En del för att hantera försäkringsmedicinska utredningar FMU och en annan del för att även kunna ta emot och besvara beställningar av medicinska underlag från andra myndigheter den så kallade Beställningsportalen. Beställningsportalen är ett IT-stöd för beställning av medicinska underlag, bland annat från Arbetsförmedlingen. Den 5 juli beslutade Försäkringskassan att pausa utvecklingen. Beslutet grundades på den förordningstext som vid tillfället utarbetades av Socialdepartementet utifrån den kommande lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar som träder i kraft 1 januari Allt arbete som avsåg FMU avbröts hos Inera den 28 augusti som en konsekvens av Försäkringskassans beslut att pausa utvecklingen. Förkortningar och definitioner Begrepp API BankID Confluence Efos eklient e-legitimation FMB FMU HoSp Förklaring Application programming interface. Ger möjlighet att på ett strukturerat sätt återanvända redan utvecklad och kvalitetssäkrad mjukvara som har kapslats in i någon form av kodbibliotek. BankID är en elektronisk ID-handling som ges ut av bankerna i Sverige. BankID förvaltas av Finansiell ID teknik och ägs av bankerna. Wikipedia-liknande mjukvara föra att samla information och dokumentation på en gemensam lagringsplats. Används inom projektet. E-identitet för offentlig sektor. Ersätter både SITHS och Försäkringskassans MCA. Gemensamma riktlinjer för landsting, regioner och kommuner för den digitala arbetsplatsen. Elektronisk legitimation för att legitimera sig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Ges ut av Socialstyrelsen och består av två delar: övergripande principer för sjukskrivning och rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. mforsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinska utredningar Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen). Sid 12/86

13 HSA ICD-10 ICF Intygsprocess Intygsstatistik Intygstjänsten Intygstjänster IVO Läkarintyg FK 7263 HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th version (internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, version 10). ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. International Classification of Functioning, Disability and Health (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF kompletterar ICD-10 då två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF kan användas som gemensamt språk för att bedöma funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov samt för att följa resultat. ICF kan användas inom bland annat arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. ndicf Den övergripande process i vilken ett intyg utfärdas, som sedan hanteras av invånaren och övriga berörda aktörer. Även aktörernas kommunikation kring intyget ingår i processen. Intygsstatistik (f.d. Statistiktjänsten) visar statistik baserad på intyg som hälso- och sjukvården utfärdar elektroniskt. Intygsstatistik består av en publik del som visar nationell statistik och är tillgänglig för alla, samt en del som kräver inloggning som visar verksamhets- och landstingsstatistik avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Intygstjänsten är Ineras nationella databas som lagrar alla elektroniska läkarintyg som utfärdats av hälso- och sjukvården. Intygstjänster är en nationell samling av digitala tjänster som utvecklas och förvaltas av Inera i syfte att förenkla och effektivisera sjukskrivningsprocessen för invånare och hälso- och sjukvårdspersonal och för att underlätta kommunikationen med Försäkringskassans handläggare. Tjänsterna kan även användas för att överföra medicinska underlag och intyg till andra myndigheter från hälso- och sjukvården. Intygstjänster är även namnet på projektet som utvecklar Intygstjänsterna. Inspektionen för vård och omsorg. Försäkringskassans Läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Läkarintyget, har varit underlag för Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Har ersatts av FK Sid 13/86

14 Läkarintyg FK 7804 Mina intyg Net id-klient Projektet Rehabstöd Sambi Samtycke Samverkansytan SITHS Rehabiliteringskedjan Sjukskrivningsprocess Försäkringskassans Läkarintyg för sjukpenning FK 7804 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Har ersatt läkarintyget FK Mina intyg är en webbapplikation där invånare kan hantera sina läkarintyg. Det går att läsa, skriva ut och spara sina intyg i sin dator och skicka intygen till Försäkringskassan via Mina intyg. Programvara som krävs för att använda SITHS- eller Efos-kort. Avser i den här rapporten projektet Intygstjänster på Inera. Fasta tidsgränser för när den sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas mot det egna arbetet, andra arbeten hos arbetsgivaren eller hela arbetsmarknaden. rehabiliteringskedjan Rehabstöd är en nationell webbapplikation som ger en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. Applikationen används av personer som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter, som läkare och rehabkoordinatorer. Samverkan för behörighet och identitet inom hälsa, vård och omsorg. Med Sambi behöver personal inom vård, omsorg och hälsa endast ha en inloggning till samtliga anslutna e-tjänster, istället för flera olika. Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Samverkansytan kallas den tänkta applikation som har syftet att underlätta invånarens samverkan med andra aktörer, som arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Säker IT för Hälso- och Sjukvården. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering och kan användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa. Sjukskrivningsprocess avser den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga/återgår i arbete, alternativt har behov av annan typ av stöd Sid 14/86

15 SKL SRS SSO Tjänstekontrakt Vårdenhet Vårdgivare Webcert Åtkomstintyg eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Sveriges Kommuner och Landsting Projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SKL). gstod Single Sign-On. Är en metod för användarbehörighet så att användaren endast behöver logga in en enda gång för att nå de system som är anpassade till tjänsten. Tjänstekontrakt fungerar som ett generellt och gemensamt språk för informationsutbyte och samverkan mellan IT-system. Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och beskrivs där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Webbapplikation för utfärdande av olika intyg. Webcert kan användas för elektronisk ärendekommunikation mellan myndigheter och hälso- och sjukvården, t.ex. för att hantera kompletteringsbegäran från Försäkringskassan i sjukskrivningsärenden. Är ett objekt som innehåller referenser för inloggning och identifierar användaren. Identitet_och_atkomst _1.1PA1.pdf Sid 15/86

16 Inledning Uppdraget för projektet Intygstjänster är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem. Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion. Webbapplikationen har sedan 2011 varit i stabil drift utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbapplikation där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbapplikationen skulle kopplas till Intygstjänsten, en lagringstjänst för elektroniskt utfärdade läkarintyg, där det också skulle vara möjligt att ta fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare, exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna nyttja de elektroniska tjänsterna. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbapplikationen Webcert, som är en vidareutveckling av Medcert var uppdraget att realisera delar av resultaten. Mina intyg driftsattes och lanserades, Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning (kallas numera för Intygsstatistik) blev klar för driftsättning i slutet av året. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och ett utökat elektroniskt informationsutbyte samt med en särskild intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Webcert fortsatte att utvecklas och utredning påbörjades för att möjliggöra för privatläkare att kunna utfärda elektroniska intyg lanserades de första versionerna av Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren skulle kunna hantera fler typer av intyg och för att möjliggöra anslutning av fler mottagare. Statistiktjänsten och Webcert utreddes och vidareutvecklades löpande utifrån identifierade behov hos landstingen, och i samarbete med Försäkringskassan fortsatte utredningsarbete och kravställning inför realisering av strukturerad överföring av medicinsk information. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom: Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Projektet utvecklade även elektroniska intyg för dessa utredningar. I samarbete med Socialstyrelsen påbörjades arbetet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare fortsatte projektet arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Statistiktjänsten vidareutvecklades med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning gjorde den nationella statistiken i Statistiktjänsten publik via internet i slutet av Webcert och Mina intyg vidareutvecklades så att fler typer av intyg kunde utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet gjorde det också möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via e- Sid 16/86

17 legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan fortsatte för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information vidareutvecklades och förbättrades de webbapplikationer som tagits fram, bland annat så att hälso- och sjukvården och invånaren kunde hantera fler intygstyper och skicka dessa till flera typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och en förstudie om hanteringen av dödbevis och dödsorsaksintyg fortsatte i samarbete med Socialstyrelsen. Projektet hade ett nära samarbete med Försäkringskassan om utökat elektroniskt informationsutbyte genom digitalisering av flera förmåner. Projektet utvecklade den nya nationella tjänsten Rehabstöd som vänder sig till läkare och rehabkoordinatorer. Rehabstöd visar pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. En fördjupad förstudie med syfte att ta fram förslag till hur aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information utfördes, den så kallade Samverkansytan. För integration mellan journalsystem och Webcert togs nya versioner av tjänstekontrakten fram. Ett långtgående utvecklings- och testarbete pågick för integration av ytterligare ett journalsystem med Webcert, samt utvecklingsarbete för att möjliggöra lagring av ärendekommunikation i Intygstjänsten fortsatte arbetet med att genomföra fördjupade utredningar och att utveckla och kvalitetsförbättra framtagna webbapplikationer. Bland annat genomfördes en större förändring av användargränssnittet i Webcert för att på ett effektivt sätt integrera de stöd som är avsedda att hjälpa intygsutfärdarna, som FMB, ICF och SRS. I slutet av hösten sattes Försäkringskassans nya sjukpenningintyg, tillsammans med ytterligare tre av Försäkringskassans intyg i produktion. För att tillgängliggöra de nya intygen för de landsting som är integrerade med Webcert, krävdes även utvecklingsinsatser i journalsystemen. Under året pågick arbete med att ta fram en första prototyp av Samverkansytan och förslag på ett nytt läkarintyg till arbetsgivarna under sjuklöneperioden. Projektet har också haft ett nära arbete med landstingen och regionerna då en majoritet av dessa valt att integrera Webcert med sina journalsystem vidareutvecklades de befintliga webbapplikationer, och utvecklingsarbetet för en ny webbapplikation Intygsbeställning påbörjades. Webcert har genomgått en stor förändring av användargränssnittet som gett applikationen ett modernt utseende. Förändringen har även inneburit att det försäkringsmedicinska beslutstödet visas på ett mer användarvänligt sätt och täcker de behov användarna har uttryckt. En ny underskriftsfunktion som följer internationella standarder har tagits fram för Webcert. Arbetet med att införa Försäkringskassans nya intyg i landstingen, som påbörjades under hösten 2017, fortsatte löpande under året och är nu genomfört. Vid statusrapporteringen till Försäkringskassan avseende villkor 4, delområde 1 och 5, den sista maj 2018 redovisade samtliga landsting att uppsatta milstolpar för tester genomförts och godkänts. För Samverkansytan har utförliga användningstester genomförts med 47 personer från de fyra primära användargrupperna. En alternativ teknisk lösning blockkedja för lagring av data i Samverkansytan, har utretts. Arbetet med den nya webbapplikationen Intygsbeställning som har syftet att hantera beställningar av försäkringsmedicinska utredningar och andra medicinska underlag påbörjades men stoppades sent i utvecklingsfasen som en konsekvens av att Försäkringskassan pausade arbetet på sin sida. Intygsbeställning är tänkt att bestå av två delar, en del för försäkringsmedicinska utredningar och en del för beställning av intyg från övriga myndigheter. Sid 17/86

18 Figur 1. Roadmap Intygstjänster. Sid 18/86

19 1. Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystem inklusive åtkomst till HoSp 1.1 Uppdrag Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Uppdraget innebär att: Utreda möjligheten till presentation av de övergripande principerna i FMB vid intygsutfärdandet. Se avsnitt och Samverka med Socialstyrelsen och Försäkringskassan för att utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB. Utvärderingen ska göras både ur hälso- och sjukvårdsperspektiv och ett sjukförsäkringsperspektiv. Se avsnitt Status Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystem I Webcert finns det sedan 2016 en FMB-integration i läkarintyg FK 7263, samt i läkarintyg för sjukpenning, FK Därefter har projektet vidgat målbilden och betraktar numera FMB som ett av flera stöd för bedömning och ifyllnad, det vill säga stöd som underlättar för läkaren inför och vid intygsutfärdandet. Tillsammans med Socialstyrelsen har projektet under de senaste två åren vidareutvecklat FMB-integrationen 2 samt diskuterat hur FMB kan fungera ihop med de andra stöden för bedömning och ifyllnad, som ICF-stödet 3, för att ange funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. I november 2018 hade 18 landsting integrerat med Webcert och kan använda den befintliga FMB-integrationen Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert FMB-stödet har sedan den första version av integrationen kontinuerligt vidareutvecklats. Under året har sjukskrivningsrekommendationerna som visas för diagnoser i Webcert sorterats. 2 För utförligare information kring hur FMB-integrationen i Webcert har vidareutvecklats under tidigare år se Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert i slutrapporten från För mer information om ICF-stödet se avsnitt Sid 19/86

20 Sorteringen sker med avseende på sjukskrivning, där den kortaste rekommendation visas överst följd av de övriga rekommendationerna i stigande ordning, se Figur 2. Figur 2. Sorterade sjukskrivningsrekommendationer för diagnosen M75.1 i Webcert. Dessutom har det lagts till en direktlänk från den diagnosspecifika informationen i Webcert till respektive diagnosspecifik information på Socialstyrelsen webbplats, se Figur 3. Figur 3. FMB-information med länk till diagnosspecifik FMB-information på Socialstyrelsens webbplats. I januari prioriterade Socialstyrelsen och projektet gemensamt vilka av de mer omfattande vidareutvecklingsförslag som är mest angelägna att utveckla. Från denna utvärdering har de två högst prioriterade förslagen utretts men inte implementerats i Webcert än. Det första var att läkaren ska uppmärksammas på när den angivna sjukskrivningsperioden överstiger maxlängden för rekommenderad sjukskrivning i FMB. Det andra var att rubriken för vald diagnos som presenteras under fliken FMB i Webcert skulle hämtas från Socialstyrelsen, istället för att använda ICD-10:s diagnoskodstexter som rubrik. Fler vidareutvecklingsförslag beskrivs i avsnitt 1.3. Sid 20/86

21 Socialstyrelsen och projektet har under 2017 och 2018 utrett möjligheten för att tillgängliggöra FMB:s övergripande principer 4 i Webcert. Arbetet har tidigare lett till flera förslag på hur de övergripande principerna skulle kunna presenteras i Webcert. Webcert har under åren vidareutvecklats kontinuerligt utifrån krav på funktionalitet och information som har inkommit. I samband med detta har även syftet med Webcert diskuterats inom projektet. Denna diskussion har lett till slutsatsen att Webcert ska tillhandahålla information som är nödvändig för användaren att ta del av i samband med intygsutfärdandet. Detta innebär att Webcert inte ska betraktas som ett generellt kunskapsstöd och är därmed inte rätt miljö för att presentera de övergripande principerna i. Sedan början av 2018 hämtar projektet FMB-information via Socialstyrelsen öppna API:er för FMB istället för, som tidigare, via tjänstekontrakt. Omfattningen av de FMBinformationsmängder som hämtas från Socialstyrelsen API:er och sparas i Webcert har under året utökats. Till grund ligger de två vidareutvecklingsförslag som diskuterats ovan samt implementationen av ICF-stödet i Webcert Gemensam utvärdering av FMB-användning vid intygsutfärdandet Under våren 2017 påbörjade Socialstyrelsen, Försäkringskassan och projektet en diskussion för att gemensamt utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB, där utvärderingen ska göras ur både ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och ett sjukförsäkringsperspektiv. Detta arbete har fortsatt under 2018 och successivt utökats för att även omfatta utvärdering av ICF-stödet som är nära kopplat till FMB. Den bifogade rapporten Gemensam utvärdering av FMB och ICF-stödet sammanfattar arbetet med, samt presenterar resultaten av den gemensamma utvärderingen. 1.3 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Vidareutvecklingen av FMB-stödet behöver vid en möjlig fortsättning bedrivas i nära samarbete med Socialstyrelsen som ansvarar för FMB:s innehåll. Primärt behöver de ovannämnda vidareutvecklingsförslag som redan är utredda implementeras i Webcert. Flera förslag på vidareutveckling av FMB kom fram i den gemensamma utvärderingen. Några innehållsmässiga uppdateringar som efterfrågades är: Basera FMB-information på vetenskap. Tillhandahålla FMB-information för fler diagnoser. Förbättra befintlig FMB-information. Utöka FMB-information för samsjuklighet. 4 De övergripande principerna för sjukskrivning på Socialstyrelsens webbplats: ivning Sid 21/86

22 Förenkla och förtydliga FMB-information samt ge exempel. Det är primärt Socialstyrelsen som kan ansvara för den innehållsmässiga uppdateringen men i den mån ändringarna påverkar utformningen av FMB-stödet i Webcert så behöver ansvariga för applikationen blandas in i arbetet. Andra aspekter som kom upp under utvärderingen och som förslagsvis skulle behöva utredas i ett framtida arbete är följande: FMB-texterna ansågs vara för långa. En utredning krävs för att ta ställning till hur FMB-texterna skulle kunna anpassas för visning på både Socialstyrelsens webbplats och i Webcerts FMB-stöd, då behoven är olika. Ett förslag är att korta ner texter eller att ha fler punktlistor. Användare önskade att få information om när det har skett revideringar i FMBinformationen. En utredning behövs för att ta fram ett lösningsförslag på hur FMB kan versionshanteras i Webcerts FMB-stöd samt hur man kan informera användaren om att en uppdatering har skett. Användarna efterfrågade rehabiliteringsinformation. Utöver att innehållsmässigt komplettera med denna information för de diagnoser där det saknas skulle det behöva utredas om denna information kan lyftas in i Webcerts FMB-stöd. 2. Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intresseinvolvering 2.1 Uppdrag Uppdraget innehåller e-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den så kallade Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med till exempel arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår: Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån resultat inom område 5 och 6. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av Samverkansytan som verktyg för dialog mellan framförallt invånare, hälso- och sjukvård och arbetsgivare. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av självbetjäning via Samverkansytan. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av möjligheten för invånaren att initiera en dialog med flera aktörer. Se avsnitt Utredning av förutsättningar för lagring av patientens inmatade/delade information. Se avsnitt Sid 22/86

23 Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder. Se avsnitt Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen. Se avsnitt Uppdatering av inloggningen till 1177 Vårdguiden för Mina Intyg. Se avsnitt Status Vidareutveckling av Mina intyg Under 2018 har projektet vidareutvecklat Mina intyg inom följande områden: Vidareutvecklat och förbättrat användargränssnittet för Mina intyg som påbörjades under Uppdaterat texter i Mina intyg för att spegla att Inera inte är personuppgiftsansvarig samt att dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen. Utvecklat en ny funktion för nedladdning av intyg Förbättrat användargränssnitt och grafisk design Projektet har fortsatt utrett och utvecklat ett nytt användargränssnitt för Mina intyg i syfte att förbättra användbarheten och den grafiska designen av Mina intyg. De förbättringar som gjorts är: Införande av text, illustrationer och vedertagna ikoner på samtliga sidor för ett ge användaren tydlig återkoppling om var i tjänsten hen befinner sig och i vilket tillstånd tjänsten befinner sig i. Till exempel får användaren numera information om att inkorgen är tom med hjälp av en enkel illustration och tillhörande kort textrad, se Figur 4. Sid 23/86

24 Figur 4. Tom inkorg visas med illustration och text. Införande av en så kallad favicon som är synlig i webbläsarens adressfält och som sparas i menyer och listor för webbläsarens bokmärken. Genom användning av en favicon kan användaren lättare känna igen tjänsten och navigera tillbaka till den när hen till exempel befinner sig i en annan flik i webbläsararen, se Figur 5. Figur 5. Favicon i webbläsaren sparat som bokmärke. Förbättrad användbarhet av sidan Vanliga frågor och svar, se Figur 6. Användaren har tidigare behövt navigera igenom en lång textlista med vanligt förekommande frågor och svar vars innehåll var svårt att överblicka. Samtliga frågor och svar är nu tydligt uppdelat i kategorier och var och en av dessa har lagts i utfällbara containrar med frågan som rubrik, så att användaren snabbare kan hitta innehåll som är relevant. Med hjälp av Sid 24/86

25 två länkar kan användaren välja att öppna eller stänga samtliga frågor och svar. Hen kan också välja att enbart visa svaret på frågan hen är intresserad av. Figur 6. Vanliga frågor och svar. Förbättrad hantering av felmeddelanden. Det har införts en tydlig logik för hur felmeddelanden ska visas när ett fel inträffar som ligger utanför användarens kontroll. Till exempel öppnas ett dialogfönster om ett fel uppstår som är utlöst av ett knapptryck i gränssnittet. Detta dialogfönster informerar användaren om felets natur och vad som kan göras för att undvika, upphäva eller rapportera felet till kundtjänsten. Övriga fel visas på en särskild formgiven felsida, som innehåller en illustration, samt en kort beskrivning av felets natur och information om möjliga åtgärder. Förbättrad användbarhet av landningssidan i mobilläge. Till exempel går Loginknappen numera över hela skärmens bredd så att användaren har lättare att nå denna med tummen, se Figur 7. Sid 25/86

26 Införande av en sidfot på Mina intygs alla sidor. Sidfoten visas i anslutning till sidornas innehåll och informerar användaren om vem som driver tjänsten, vart man vänder sig vid supportärenden, samt information om vilka tekniska förutsättningar som gäller för att kunna använda tjänsten optimalt. Syftet med sidfoten är att ge användaren möjlighet till att snabbt hitta information kring tjänsten oavsett var i tjänsten hen befinner sig, se Figur 10. Enhetliggjort design för interna och externa länkar i tjänsten. Interna länkar leder användaren till en sida inom tjänsten, medan externa länkar öppnar ett nytt fönster eller en ny flik i webbläsaren till en sida som ligger utanför tjänsten. Tidigare har länkarna bytt färg om användaren har fört muspekaren över dessa. Människor med synsvårigheter kan ha svårt att uppfatta dessa färgförändringar. Därför har utformningen av länkarna optimerats. Länkarna understryks numera när användaren för muspekaren över dessa. Figur 7. Startsidan i mobilläge. Införande av versionsinformation på sidan Om Mina intyg. För att underlätta för både användaren och kundtjänst vid supportärenden visas tjänstens versionsnummer högst upp på sidan, se Figur 8. Figur 8. Sidan "Om Mina intyg" med versionsnummer under rubriken. Sid 26/86

27 Förbättrad design för att tydligare informera användaren om när ett intyg har ersatts av vården med ett annat intyg, se Figur 9. Bakgrundsfärgen på det så kallade intygshuvudet och intygets fältrubriker för det ersatta intyget är grå, jämfört med den blåa färgen för aktuella intyg. Ovanför intygshuvudet visas dessutom en informationsruta som informerar användaren om anledningarna till varför intyget har ersatts, samt en länk till intyget som ersätter detta. Även i händelseloggen i intygets sidbanner framgår det att intyget har ersatts. Texten är en länk som omdirigerar användaren till det ersättande intyget. Det enda användaren kan göra med ett ersatt intyg är att läsa dess innehåll. Samtliga knappfunktioner har tagits bort för det ersatta intyget, då detta inte längre är aktuellt. Figur 9. Gränssnittets design för ett ersatt intyg. Framtagning av design för den så kallade utloggningssidan, se Figur 10. När användaren loggar ut från tjänsten möttes hen tidigare av en vit sida med oformaterad text och styling, och det framgick inte att den är del av Mina intyg. Sidan använder sig numera av tjänstens styling och erbjuder användaren möjlighet att logga in igen. Sid 27/86

28 Figur 10. Utloggningssidan med ny styling och sidfot Textuppdateringar i Mina intyg Efter Ineras juridiska ställningstagande att det är hälso- och sjukvården som äger intygen och inte invånaren samt att invånarnas tillgång till sina intyg baseras på möjligheten till direktåtkomst enligt Patientdatalagen, har texterna i Mina intyg uppdaterats för att återspegla detta. Det innebär bland annat att Inera numera är personuppgiftsbiträde och inte personuppgiftsansvarig. Samtycke inte längre krävs av invånaren första gången inloggning sker. Dessutom har texter uppdaterats så att de överensstämmer med kraven för dataskyddsförordningen (GDPR) som ersätter personuppgiftslagen (PUL) Samverkansytan ökad involvering av invånare och arbetsgivare Samverkansytans syfte är att stödja samverkan under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom ett IT-stöd. Särskilt fokus ligger på att involvera invånaren och arbetsgivaren för att förbättra möjligheten till dialog runt arbetsanpassning och en gemensam planering. Detta för att möjliggöra tidigare återgång i arbete. Sid 28/86

29 Resultaten av arbetet redovisas i en separat rapport: Slutrapport - Samverkansytan som distribueras tillsammans med denna rapport. Där ingår bilagan: Utvärdering av Samverkansytan 5. Detta är en kort sammanfattning: Under 2018 har projektet: Färdigställt prototypen Samverkansytan som visar hur en webbapplikation av IT-stödet skulle kunna fungera. Genomfört totalt fem olika workshoppar med användargrupp och referensgrupp för att förankra och förbättra konceptet. Utvärderat prototypen med totalt 47 individuella användare från de primära målgrupperna: invånare, hälso- och sjukvårdens rehabkoordinatorer och arbetsgivare. Tagit fram en mobilversion av Samverkansytan med invånaren som målgrupp för att öka tillgängligheten till stödet. Beskrivit krav på en övergripande nivå och kontinuerligt uppdaterat dem i takt med att protypen förändrats. Genomfört en juridisk analys av hur Samverkansytan skulle kunna förverkligas. Genomfört en teknisk utredning som visar att en realisering av ytan är tekniskt möjlig Utvärdering med hjälp av prototyp istället för pilotstudie När projektplanen togs fram under 2017 fanns ännu förhoppningen om att kunna starta en pilotstudie där Samverkansytan testades med verkliga patientdata. Viss praxis stödde en lösning som byggde på att ett så kallat eget utrymme skulle kunna användas. Invånaren skulle kunna förfoga över sin egen information rörande sjukskrivning och rehabilitering hos en myndighet. I juni 2017 kom ett yttrande från Datainspektionen som kritiserade tjänsten Hälsa för mig som E-hälsomyndigheten tagit fram, som byggde på en liknande lösning. Planerna på en pilotstudie fick ändras och istället genomfördes utvärdering av en prototyp i väntan på att rättsläget klarnade. Det gensvar som idén med Samverkansytan fått under tidigare års förstudiearbete, bland annat djupintervjuer med invånare och workshoppar med professionella aktörer hos arbetsgivare, hälso- och sjukvården, företagshälsovården och Försäkringskassan, gjorde att projektet ändå valde att gå vidare för att utvärdera nyttan med tjänsten så långt som möjligt utan verkliga patientdata. För att kunna genomföra en utvärdering bygges därför en prototyp. För att påvisa nyttan av en tjänst som Samverkansytan genomfördes under våren 2018 en kvalitativ utvärdering tillsammans med helt nya användare. Totalt deltog 47 personer spridda över landet från de primära målgrupperna: 5 an html Sid 29/86

30 Invånare med erfarenhet av en längre periods sjukskrivning, företrädesvis psykisk ohälsa och smärttillstånd. Närmaste chefer hos arbetsgivaren med direkt ansvar för rehabilitering vid sjukskrivning samt ett antal HR-specialister som stöttar cheferna i detta arbete. Hälso- och sjukvårdens rehabkoordinatorer. Deltagarna fick testa prototypen enligt ett verklighetsnära scenario för att sedan besvara ett antal djupintervjufrågor och en enkät. Även ett mindre antal läkare i primärvården har testat och haft synpunkter på prototypen Samverkansytans funktioner och utformning Under det gångna året har den prototyp som visualiserar konceptet med Samverkansytan färdigställts. Prototypen ersatte en tänkt pilot. Arbetet med att ta fram prototypen har bedrivits iterativt i nära samarbete med användargrupper hos landsting, arbetsgivare och företagshälsovården. Tanken är att invånaren ska styra all information som delas på Samverkansytan genom att hen godkänner, eller avvisar, delning av varje enskild informationsmängd. Invånaren kommer dessutom att styra över vilka aktörer som får tillgång till invånarens Samverkansyta. Först när invånaren samtyckt till delning av en informationsmängd blir den synlig för alla andra aktörer som är inbjudna till ytan. Alla inbjudna aktörer kommer att se samma information. Invånaren kan alltid återkalla ett tidigare givet samtycke, liksom att återta en inbjudan till en aktör som invånaren inte längre anser ska kunna ta del av information. De olika aktörernas vyer är, så långt det är möjligt, identiska. Detta för att underlätta dialog mellan parterna, även via telefon. Aktörerna ska känna igen sig även om de tittar på en annan aktörs vy. Emellertid skiljer sig startsidorna åt. Invånarens startsida fokuserar därför på samtyckesprocessen, då samtycke är en förutsättning för att informationen ska bli synlig för samtliga inbjudna aktörer, se Figur 11. Där finns även uppmaningar som för processen framåt, exempelvis att beskriva arbetsuppgifter eller bedöma aktuell arbetsförmåga. De professionella aktörernas startsidor ger istället en överblick och en nulägesbild över invånarens rehabilitering. Huvudsakliga funktioner på Samverkansytan är möjligheten att samarbeta runt invånarens arbetssituation, möjliga arbetsanpassningar och en gemensam planering. För att möjliggöra detta innehåller Samverkansytan: Startsida för fokus och handling. Tidslinje för överblick. Gemensam plan för alla aktörer. Beskrivning av arbetsuppgifter och arbetssituation. Invånarens skattning av arbetsförmåga. Intygsinformation. Möjlighet att samla dokument, exempelvis rehabiliteringsplaner och beslut. Kontaktuppgifter till alla inbjudna aktörer. Sid 30/86

31 Meddelandefunktion utifrån ett antal förutbestämda ämnen. Figur 11. Webbgränssnitt invånare. Med första steget i formuläret för att beskriva sin arbetssituation Hypotes om behov och nytta stämde Resultatet visade med överväldigande tydlighet att hypotesen stämde: Det finns ett behov av en digital samverkansyta vid sjukskrivning och rehabilitering. Målgrupperna bedömde att den skulle skapa stor nytta. Några av de mest framträdande nyttorna som framkom under utvärderingen var: All information om invånarens sjukskrivning och rehabilitering samlad på ett ställe. Överblick över sjukskrivningen via en tidslinje. Stöd att agera rätt vid rätt tidpunkt. Kontaktuppgifter till alla som är inbjudna till ytan. Möjlighet att kommunicera med övriga aktörer (efter invånarens medgivande). Bättre kännedom om invånarens arbetssituation vid intygsutfärdandet. Samverkansytan sätter invånaren i centrum och stärker hens möjlighet att bli delaktig i sin egen återgång i arbete. Därför var det glädjande att se att det stora flertalet av invånarna (14 av 16) Sid 31/86

32 ansåg att ytan skulle vara ett stöd för dem under sjukskrivningen. De lyfte bland annat att Samverkansytan skulle: Hjälpa dem att förklara sin situation för de involverade aktörerna. Underlätta överblicken över sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Öka känslan av kontroll och delaktighet. Avlasta den sjukskrivne. Det framkom även att invånaren vill ha Samverkansytan i sin mobiltelefon eller surfplatta. Det skulle förenkla användandet ytterligare. Utvärderingen visar att samtliga aktörer, så långt vi haft möjlighet att utreda, utan att kunna göra en regelrätt pilotstudie, gynnas av den transparens som den digitala tjänsten kan innebära. Även de professionella användarna, arbetsgivaren i egenskap av närmaste chef och hälso- och sjukvårdens rehabkoordinatorer, var överlag mycket positiva. En utförlig beskrivning av resultatet återfinns i rapporten Utvärdering av Samverkansytan och Slutrapport Samverkansytan Lagändringar krävs för att förverkliga Samverkansytan Under projekttiden, närmare bestämt i maj 2018, stod det klart att förvaltningsdomstolen gav Datainspektionen rätt i sin kritik mot Hälsa för mig. E-hälsomyndigheten valde att inte överklaga beslutet till högre rätt. För Samverkansytans del innebar det att möjligheten att bygga en lösning baserad på eget utrymme därmed var stängd. För att lagra känsliga hälsouppgifter krävs direkt lagstöd, även i ett eget utrymme. Förändrad lagstiftning är således en förutsättning för att förverkliga Samverkansytan. Det finns behov av en mer generell förändrad lagstiftning, som går i takt med digitaliseringens möjlighet och invånarens förväntningar att kunna administrera sina egna ärenden. Integritetsaspekter och digitaliseringens möjligheter behöver balanseras. Vår uppfattning är att invånaren i framtiden rimligen bör äga eller förfoga över de data myndighetssverige samlar om dem. Skrivningar i den nya Dataskyddsförordningen, GDPR, pekar just på att invånaren ska få en ökad makt över sin information. I Sverige har debatten kring den nya förordningen huvudsakligen handlat om de ökande restriktioner som den innebär, men det finns exempel i andra länder, exempelvis Estland, om ett annat förhållningssätt Direkt lagstöd för att möjliggöra Samverkansytan I väntan på att ovan beskrivna lagförändringar utreds har projektet valt att göra en juridisk utredning om vilka lagar som skulle behöva ändras för att Samverkansytan ska få direkt lagstöd. Utredningen går att läsa i sin helhet som en bilaga till denna rapport. De aspekter som i första hand behöver adresseras är offentlighet och sekretess. De uppgifter som ska lagras på Samverkansytan ska å ena sidan kunna delas med de aktörer som är inbjudna till ytan och därmed genom samtycke har rätt att se uppgifterna. Samtidigt är det viktigt att uppgifterna inte blir föremål för offentlighet. Utredningen visar att lagstiftaren i första hand behöver utse vilken aktör som äger ytan och blir personuppgiftsansvarig (PUA). Först därefter vet man vilken myndighets regelverk som behöver analyseras och sedan ändras genom tillägg till befintliga regelverk eller en helt ny lag. De aktörer som diskuteras som tänkbara ägaren av Samverkansytan i den juridiska rapporten är Sid 32/86

33 Försäkringskassan, E-hälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket eller en part som styrs av landsting eller kommun, som benämns SKL-aktör. I första hand är det författningsstöd för personuppgiftsanssvar och personuppgiftsbehandling som skulle kunna öppna för behandling av känsliga personuppgifter inom Samverkansytan, liksom översyn av sekretessregelverket. Positivt är att det, så vitt vi hittills funnit, inte finns några konkreta laghinder gällande kommunikation mellan aktörerna. Däremot finns det flera olika riktlinjer som behöver beaktas vid utformning av tjänsten, men även dessa är beroende på vem som äger ytan. Man föreslår även ett förtydligande om att arbetsgivaren ska ta del av uppgifter om invånarens hälsa, förutsatt att syftet är rehabilitering. Eftersom det är så pass många aktörer som ska vara delaktiga på Samverkansytan föreslår projektets anlitade jurist att man kopplar på de olika aktörerna en i taget. Det finns andra fördelar med det, exempelvis att projektet skulle kunna fokusera på en aktör i taget vid införandet, exempelvis runt arbete med att synkronisera processer. Emellertid riskerar den samlade nyttan då att gå förlorad. Om man väljer en succesiv anslutning av olika aktörer bedömer projektet att den viktigaste aktören vid sidan om invånaren är arbetsgivaren, men för att skapa nytta behöver åtminstone läkarintyg inhämtas. I en sådan lösning Figur 12. Mobila gränssnitt för invånare. Ännu mer fokus på en sak i taget. skulle det vara önskvärt att hälso- och sjukvården, i första hand rehabkoordinatorn, med invånarens godkännande åtminstone fick möjlighet att se de uppgifter som lagrats där, även om de inte själva kan agera på dessa Analys Samverkansytan Samverkan lyfts upp som ett honnörsord så fort rehabiliteringen av sjukskrivna diskuteras. Intervjuerna som gjordes vid utvärderingen visar att i realiteten finns stora brister i denna samverkan. Samverkansytan löser givetvis inte detta helt och hållet. Emellertid kan några av de svårigheter som är av praktiska karaktär lösas genom ett ökat informationsutbyte. En digital tjänst med Samverkansytans funktioner skulle göra skillnad och underlätta den så eftersträvansvärda samverkan. Den sjukskrivne invånare är den som skulle gynnas mest. Invånaren bedömer att hens utsatthet skulle minska och möjligheten till delaktighet öka. Dessutom förväntar sig invånaren att kunna administrera sina kontakter med vårdgivare och myndigheter digitalt. För invånaren är sjukskrivning och rehabilitering en sammanhållen process, oavsett om den för tillfället får stöd av hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, företagshälsovården, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Mycket indikerar att samsyn mellan aktörerna kan bidra till invånarens tillfrisknande. Utifrån utvärderingen konkluderas följande: Sid 33/86

34 Samverkansytan behövs, den skapar nytta för invånare, arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Processerna kan sannolikt effektiviseras med hjälp av Samverkansytan, vilket skulle skapa samhällsekonomisk nytta. Lagar stoppar den delning och lagring av hälsouppgifter som krävs för att skapa nytta på Samverkansytan. Direkt lagstöd skulle kunna möjliggöra Samverkansytan. En generell översyn kring vem som äger invånarens data skulle möjliggöra fler liknande tjänster på andra områden Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för elektroniska underskrifter som följer EU- och internationella standarder Intyg utfärdade i Webcert är elektroniskt underskriva via signerings-certifikatet hos det SITHSkort eller e-legitimation vårdpersonen använder. I tidigare versioner av Webcert var formatet på lagringen av den digitala underskriften inte specificerat. Det gjorde så att det inte var möjligt att bifoga underskriften tillsammans med det XML-dokument som utgör den verkliga representationen av ett underskrivet intyg som lagras i Intygstjänsten. Målet har varit att uppgradera intygsformatet så att den elektroniska underskriften inkluderas i intygets XML-fil. De krav som ställs på en sådan lösning innebär att en elektronisk underskrift enligt internationella standarder behöver utvecklas. Med en sådan lösning på plats kan den elektroniska underskriften verifieras av både invånaren och alla berörda intygsmottagare som invånaren väljer att skicka intyget till via Mina intyg. För Webcerts del innebär det att samtliga tjänstekontrakt behöver uppgraderas så att den elektroniska underskrifter kan inkluderas i intyget. Projektet har undersökt på vilka sätt en standardiserad elektronisk underskrift kan skapas, samt infogas i ett intyg. Lösningen som utvecklats för att skapa underskriften innebär att stöd i Net id-klienten används, tillsammans med ett SITHS- eller Efos-kort. På grund av tekniska orsaker kommer underskrifter med BankID att göras som tidigare och därmed skickas intygen utan underskrift till mottagaren. Den nya typ av elektroniska underskrifter för intyg utfärdade i Webcert baseras på standarden XML Signature Syntax and Processing 6. Dessa signaturer är XML i sig självt och kan således infogas i ett intygs XML-dokument. Detta gör att Intygstjänsten kommer kunna lagra ner intyg inklusive deras signaturer och dessutom bifoga signaturen till konsumentsystem som hämtar intygsinformation via tjänstekontrakt. Mer konkret innebär det att alla intygsmottagare kan införa automatisk mottagningskontroll av intyget vilket i förlängningen medför en automatiserad myndighetshantering utan inblandning av personal vilket resulterar i en snabb och effektiv hantering av handlingarna. 6 Sid 34/86

35 2.2.4 Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen Sammanhållen journalföring används i Rehabstöd för att kunna hämta in första sjukskrivningsdag på ett sjukfall i de fall där invånaren bytt vårdgivare under ett sjukfall Förutsättningar för sammanhållen journalföring För att medarbetaren skall få lov att bereda sig åtkomst till information som ligger utanför vårdgivargränsen krävs det att medarbetaren dels har en vårdrelation med aktuell patient samt att medarbetaren har inhämtat samtycke från patienten. Informationen skall även filtreras så att information som patienten spärrat inte visas. Utöver den inre spärr som normalt tillämpas inom vårdgivaren behöver även yttre spärr kontrolleras vid åtkomst över vårdgivargränser. All åtkomst skall loggas på ett sätt som gör det möjligt att följa upp åtkomst. I övrigt gäller att medarbetare inte får bereda sig åtkomst till mer information än vad som krävs för att utföra sin arbetsuppgift. Systemet skall alltså inte lämna mer information än vad som kan anses rimligt för att lösa uppgiften. Det finns möjlighet i lagen att i vissa akuta nödfall gå runt ovan förutsättningar, det är dock inte tillämpbart i Rehabstöd. Då sammanhållen journalföring potentiellt ger åtkomst till alla patienter i Sverige skall applikationer som nyttjar sammanhållen journalföring även implementera en rimlighetskontroll. I princip betyder det att det inte skall vara möjligt att bereda sig åtkomst till fler patienter än man rimligen kan ha en vårdrelation med, och att detta skall kontrolleras med systematik. I Ineras Säkerhetstjänster finns en sådan implementation som heter Tillgänglig patient. Sådan kontroll anses inte vara nödvändig i Rehabstöd då de patienter som medarbetaren kan slå upp i systemet är begränsad av de aktiva sjukfall som finns på den vårdenhet där medarbetaren arbetar och som denne därmed rimligen kan tänkas ha en aktiv vårdrelation med Realisering med samband till nationella tjänster Spärr Kontroll av spärr sker mot Ineras Säkerhetstjänster med hjälp av det nationella tjänstekontraktet för kontroll av spärrar (CheckBlocks) i tjänstedomänen informationsecurity:authorization:blocking. Logg För loggning används Ineras Säkerhetstjänster och kommunikation sker enligt tjänstekontraktet StoreLog i den nationella tjänstedomänen ehr:log Samtycke För kontroll av samtycke nyttjas tjänstekontraktet CheckConsent i den nationella tjänstedomänen informationsecurity:authorization:consent. Det finns även stöd för att registrera ett samtycke och detta sker via tjänstekontraktet RegisterExtendedConsent i samma tjänstedomän. Även för samtycke används Ineras Säkerhetstjänster. Sjukfall/Intygsdata För att inhämta information om första dag för sjukfall används Intygstjänsten som nationell datakälla. Sid 35/86

36 Figur 13. Systemlandskap för införande av sammanhållen journalföring i Rehabstöd Ny inloggning till 1177 Den nya inloggningslösningen för 1177 är i produktion för Mina Intyg. Detta medför en förbättrad hantering för användaren av Mina Intyg, där direkt inloggning från minaintyg.se kan ske, utan att behöva gå via 1177.se. 2.3 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Mina intyg I detta avsnitt beskrivs möjliga framtida vidareutvecklingar. Viktigt att notera här att inga användarundersökningar har genomförts och att utvecklingsförslagen härstammar från utredningsteamet som jobbat med framtagningen av kraven för Mina intyg Användarundersökning För att få en djupare förståelse för hur Mina intyg fungerar och vilka förbättringar som skulle kunna vara meningsfulla, rekommenderas en användarundersökning för att kartlägga de olika användarprofilernas behov. Sid 36/86

37 Valideringstjänst Idag finns det ingen möjlighet för arbetsgivaren att ta del av den anställdes intyg på elektronisk väg, det tillvägagångsätt som erbjuds är att den anställde skriver ut intyget i pappersformat och lämnar över till sin arbetsgivare. Samtidigt finns det inget sätt för arbetsgivaren att validera att den anställdes intyg är ett giltigt intyg då underskriften är lagrad digitalt tillsammans med intyget i Intygstjänsten och inte syns på utskriften. Det hade därför varit önskvärt med en valideringstjänst för intyg där arbetsgivaren på ett enkelt sätt kan kontrollera att intyget är giltigt. Det finns två förslag på hur detta kan göras: 1. Använda intygets unika intygs-id som finns med på utskriften av ett elektroniskt intyg. Intygs-id matas in i valideringstjänsten som sedan hämtar intyget inklusive dess underskrift. Valideringstjänsten visar upp innehållet i intyget och validerar underskriften. 2. Erbjuda invånaren möjlighet att ladda ned intyget (inklusive underskriften) i ett filformat, notera att detta inte är en utskrift. Därefter kan invånaren förmedla filen till arbetsgivaren. När arbetsgivaren tagit emot filen kan denna se informationen och validera underskriften genom att ladda upp intyget i valideringstjänsten som visar upp innehållet i intyget och validerar underskriften Samverkansytan Utvärderingen av prototypen visar att det finns behov av ett digitalt stöd för samverkan, men för att Samverkansytan ska kunna realiseras och skapa nytta krävs förändringar först och främst på lagstiftningsområdet. Vi föreslår följande steg för att möjliggöra utvecklingen av Samverkansytan: 1. Påbörja lagstiftningsarbete Innan test med riktiga sjukfall kan påbörjas är det rimligt att det finns ett inriktningsbeslut att skapa juridiska förutsättningar för en samverkansyta. Målet är att ge invånaren laglig rätt att lagra och dela information med valfria aktörer inom området sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering 2. Forskningsstudie Så snart lagstiftningsarbetet påbörjats bör en forskningsstudie utföras. Den forskningsinstitution som bedriver studien ansvarar för lagring av de data som samlas in. Målet är att se om Samverkansytan ger samma nytta utifrån riktiga data och att se att de tekniska kopplingarna mellan aktörerna fungerar. 3. Pilotstudie När juridiken tillåter bör Samverkansytan utvärderas i mindre skala först, i en så kallad pilotstudie. Målet är att ge beslutsunderlag för nationell utrullning alternativt lägga ner projektet. 4. Utveckling och införande Uppnås förväntade nyttor i pilotstudien bör Samverkansytan erbjudas som en nationell tjänst. Efter att finansiering säkrats tillsätts en projektgrupp för att utveckla den skarpa tjänsten. En införandeplan upprättas med en genomtänkt strategi för att få igång användningen så snabbt som möjligt. Målet är att leverera en tjänst som ger rätt nytta till rätt målgrupper. Sid 37/86

38 3. Delområde 3: Vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd 3.1 Uppdrag Vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster. Intygsstatistik ska vidareutvecklas i syfte att skapa bättre möjligheter för gemensam och jämförbar nationell och regional/lokal uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bland annat skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män, liksom sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå. Rehabstöd ska vidareutvecklas i syfte att förbättra stödet till personal med koordineringsansvar för sjukskrivningar, genom att tillhandahålla lättillgänglig och uppdaterad information om pågående sjukskrivningar. I uppdraget ingår: Vidareutveckling av Intygsstatistik, utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Intygsstatistik utifrån resultat inom område 5 och 6. Se avsnitt Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting. Se avsnitt Vidareutveckling av Rehabstöd utifrån användarnas prioriterade behov. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd. Se avsnitt Anslutning av Intygsstatistik och Rehabstöd till Sambi-federationen. Se avsnitt Status Under 2018 har Intygsstatistik genomgått ett flertal förändringar och även bytt namn från Statistiktjänsten till Intygsstatistik. Innehållet i Intygsstatistik har utökats med att inkludera statistik över flertalet intygstyper och ärendekommunikation. I april genomförde projektet två workshops med användare, i syfte att tillsammans med dem fastställa en prioriteringsordning över vad projektet skulle fokusera på hösten Det som prioriterades högt var att förbättra översiktsvyerna för att underlätta jämförelser mellan verksamheten, landstinget och nationellt samt att fortsätta utöka antalet rapporter för ärendekommunikation. Projektets arbete med Rehabstöd har under 2018 fokuserat på att slutföra den vidareutveckling som påbörjades under 2017, som var ett resultat av den enkätundersökning som genomfördes under början av Den främsta förbättringsåtgärden som realiserades var att det nu är möjligt att visa upp läkarintyg i Rehabstöd. Utöver denna vidareutveckling har projektet fokuserat på att utreda och utveckla stöd för sammanhållen journalföring och att kunna visa upp obesvarade kompletteringsbegäranden Vidareutveckling och förbättringar i Intygsstatistik Under 2018 har två versioner av Intygsstatisk hunnits släppas, 6.0 och 7.0. Nedan följer en sammanställning av de största förändringarna som ingick i dessa versioner. Sid 38/86

39 Statistiktjänsten bytte namn till Intygsstatistik. Valet av namn grundade sig i att det är mer beskrivande och passande för vad webbapplikationen nu erbjuder. En ny rapport som innehåller statistik över antal utfärdade intyg per intygstyp har utvecklats. Rapporten finns tillgänglig nationellt och på landstings- och verksamhetsnivå. För närvarande innehåller rapporten statistik över digitaliserade intyg tillhörande Försäkringskassan och Transportstyrelsen. Fyra nya statistikrapporter har tagits fram för inkommen ärendekommunikation från Försäkringskassan till hälso- och sjukvården. Dessa rapporter sorterar all ärendekommunikation baserat på meddelandets ämne och visar följande: o o o o Totalt antal inkomna meddelanden. Denna rapport finns tillgänglig nationellt och på landstings- och verksamhetsnivå. Totalt antal inkomna meddelanden per vårdenhet. Denna rapport finns tillgänglig på landstings- och verksamhetsnivå. Totalt antal inkomna meddelanden per läkare. Denna rapport finns tillgänglig på verksamhetsnivå. Rapport behöver aktiveras. Andel intyg, av de som skickats till Försäkringskassan, som har fått minst en kompletteringsbegäran. Denna rapport finns tillgänglig nationellt och på landstings- och verksamhetsnivå. Intygsstatistiks navigering och filter har fått ett nytt utseende för att göra plats för de nyutvecklade rapporterna, samt för att göra användarnas filtreringar mer överskådliga. Ett nytt filter har utvecklats som kallas Intygstyper. Med hjälp av detta filter kan användarna filtrera fram en eller flera intygstyper. Filuppladdningen för landstingsstatistik, som kan utföras av användare med rollen Processledare, har genomgått en förändring. Nu måste användaren, innan filuppladdning blir möjlig, intyga att de på landstingets vägnar endast uppger privata vårdenheter i filen som: o o o har avtal med landstinget, har informerats om att landstinget avser att instruera Inera att göra deras statistik tillgänglig för landstinget, och inte har motsatt sig tillgängliggörandet Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting Vid flera tillfällen har önskemål framförts av landsting och regioner om att kunna se statistik för hela landstinget, inklusive privata vårdgivares vårdenheter som arbetar på uppdrag av landstinget. Under 2016 gjordes en mindre juridisk utredning av frågan hos Inera och man kunde då konstatera att avtal måste tecknas mellan landstingen/regionerna och varje enskild privat vårdgivare, för att tjänstemän hos landsting/regioner ska kunna ta del av de privata vårdgivarnas sjukskrivningsstatistik (som ägs av de privata vårdgivarna). Ansvaret för att stödja landstingen med att ta fram avtalsmallar och få avtalen undertecknade ligger utanför Intygprojektets uppdrag och ärendet drivs idag av SKL och Intygsförvaltningen Sid 39/86

40 hos Inera. Tills dess att man landat i en avtalsmall och en hantering av avtal som fungerar för intygsförvaltningen så har man valt att befintlig funktionalitet, där landstingen själva laddar upp en fil som anger vilka privata vårdenheter som ska ingå i deras landsting, ska finnas kvar men med en viss modifikation (beskriven i sista punkten under föregående avsnitt) Vidareutveckling av Rehabstöd Under 2018 släpptes tre versioner av Rehabstöd: 1.5, 1.6 och 1.7. Nedan följer en sammanställning av de största förändringarna som ingick i dessa versioner. Möjlighet att visa intyg i Rehabstöd. Användaren kan genom att öppna en patients patientvy därefter välja att titta på intyg i både pågående och avslutade sjukfall som har pågått på den vårdenhet som användaren är inloggad på. Läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) som blivit ersatta eller kompletterade visas inte upp i Rehabstöd. Läkare har även möjlighet att kunna inneha systemrollen Rehabkoordinator i Rehabstöd. Det innebär att om en användare har behörighet till Rehabstöd både som Läkare och Rehabkoordinator kan denne välja att logga in som Rehabkoordinator och får då se alla pågående sjukfall på vårdenheten, istället för de sjukfall där läkaren utfärdat det aktuella intyget. Ett nytt filter har lagts till där användaren har möjlighet att filtrera fram sjukfall som avslutas inom ett visst datumintervall. Ny funktionalitet för att sätta personliga inställningar har tagits fram. Till en början så har funktionaliteten för att kunna sätta maximalt antal dagar mellan intyg flyttats till inställningar. På så sätt sparas denna inställning och användare som vill ändra antalet dagar behöver bara göra det en gång istället för varje gång denne loggar in. Utöver denna vidareutveckling har fokus legat på att utreda och utveckla en funktion för sammanhållen journalföring. Det är den mest efterfrågade funktionaliteten av användarna och planeras komma med i produktionssättningen i januari En utförligare beskrivning av hur detta kommer att realiserats presenteras i avsnitt Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd Krav har tagits fram för integration av SRS-tjänsten i Rehabstöd som presenterats och överlämnats till projektet. Kraven har inneburit anpassningar av både SRS-tjänsten och Rehabstöd för att skapa en harmonisering mellan dem. Under slutet på 2017 påbörjades en integration av SRS-tjänsten i Rehabstöd som togs i pilotdrift under våren Pilotdriften inkluderade sex vårdenheter i två landsting, som gavs tillgång till SRS-funktionerna i Rehabstöd Anslutning av Intygsstatistik och Rehabstöd till Sambi-federationen Under våren 2018 har projektet lämnat in en ansökan för att Intygsstatistik och Rehabstöd ska bli tjänster i Sambi-federationen. Svar på ansökan väntas inkomma i slutet av december. Sid 40/86

41 Förutsatt att ansökan godkänds är planen framåt att stöd för Sambi bör kunna implementeras i Rehabstöd och Intygsstatistik i början av Vilket innebär att andra inloggningstjänster än Säkerhetstjänsten kan användas för att logga in. 3.3 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Intygsstatistik Utifrån den workshop som genomfördes under våren 2018 framkom att den mest efterfrågade statistikfunktionaliteten var att kunna göra jämförelser. Med det menas att användarna, bland annat, vill kunna jämföra sin vårdenhet och verksamhet med andra vårdenheter med liknande verksamhet runt om i Sverige. Man vill också kunna jämföra sig med nationell och regional statistik för att kunna bedöma om verksamhetens arbete med intygsutfärdande är i linje med övriga Sverige. Denna typ av jämförelse kan delvis göras redan idag men användarna önskar att det blir mer lättöverskådligt och att det utökas. Det återstår ett stort arbete för att tillfredsställa användarnas behov. Övriga förslag till fortsatt arbete med Intygsstatistik: Ta fram en ny statistikrapport som visar ärendekommunikation per intygsfråga i läkarintyget för sjukpenning. Det skulle indikera vilka intygsfrågor som får flest kompletteringsbegäran, vad man behöver stötta intygsutfärdarna med och vad försäkringsmedicinska utbildningsinsatser behöver fokusera på. Inkludera statistik från Försäkringskassan för att jämföra ordinerad sjukskrivning och det faktiska utfallet. Förslag från användare är att jämföra bland annat ohälsotalet, det vill säga antalet utbetalda nettodagar av ersättning (som exempelvis sjukpenning), med antalet ordinerade dagar Rehabstöd En högt efterfrågad funktionalitet är att kunna se ärendekommunikation i Rehabstöd, det vill säga alla meddelanden som inkommer från Försäkringskassan på intygen. På så sätt skulle rehabkoordinatorerna, som efterfrågat detta, kunna få en bättre överblick av vilka intyg som eventuellt behöver åtgärdas och hjälpa läkarna i deras arbete med intygen. Högst prioritet är, enligt användarna, att kunna se vilka sjukfall som har intyg med obesvarade kompletteringsbegäran. En utredning genomfördes under 2018 med syfte att ta fram ett lösningsförslag över hur obesvarade kompletteringsbegäran skulle kunna visas i Rehabstöd. Ett förslag till fortsatt arbete är att utveckla det lösningsförslag som denna utredning mynnade ut i. Ett annat förslag är att vidareutveckla den lösning som tagits fram så att den inkluderar alla typer av meddelanden och inte bara kompletteringsbegäran. Övriga förslag till fortsatt arbete med Rehabstöd: Införa en SSO-lösning (single sign-on) mellan Rehabstöd och Intygsstatistik så att användaren kan röra sig obehindrat mellan tjänsterna. Skulle göra stor nytta då en stor grupp av användarna använder båda tjänster. Sid 41/86

42 Utveckla funktionalitet att kunna fråga Försäkringskassan var patienten befinner sig i Rehabiliteringskedjan. Dölja personuppgifter för de sjukskrivna vid inloggning. Många användare är idag bekymrade över att de loggas för alla patienter på den vårdenhet som de loggar in på trots att de egentligen inte hade tänkt arbeta med alla patienter som de ges tillgång till. En önskan har därför kommit in till projektet att man ska kunna välja att dölja patientuppgifter från start. Detta skulle ge användaren en chans att filtrera fram de sjukfall som denne vill arbeta med och därefter slå på visning av personuppgifter. Då skulle användaren endast loggas för de patienter som visas efter filtrering. Visning av intyg i Rehabstödet sker genom att använda en metod i Webcert för visning av intyget. Denna metod använder sig av samma SSO-lösning som används vid integration mellan Webcert och journalsystem. Det är mycket lämpligt att byta denna hantering genom att använda den nya tjänsten Behörighetsintygstjänsten, som tillhandahålls av Ineras Säkerhetstjänst. Vilket skulle skapa större effektivitet, robusthet samt följa nationella riktlinjer för autentisering från Inera. 4. Delområde 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation 4.1 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bland annat referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). I uppdraget ingår: Utredning och vidareutveckling av Webcert utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Webcert utifrån resultat av arbete inom område 5 och 6. Se avsnitt Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg. Se avsnitt Utredning och vidareutveckling av ifyllnadsstöd vid intygsskrivandet. Se avsnitt och Utredning av möjligheten att utveckla ytterligare intyg för att underlätta återgång i arbete. Se avsnitt Utveckling av stöd för nya intygstyper från nya intygsmottagare. Se avsnitt Utredning av möjligheten att utveckla kundspecifika intyg. Se avsnitt Förbättring av Webcerts förvaltningsbarhet för en kostnadseffektiv drift och förvaltning. Se avsnitt Förbättring av befintlig infrastruktur. Se avsnitt Utveckling av en aktiv förvaltning av Webcert. Se avsnitt Sid 42/86

43 Utredning och eventuell utveckling av förhöjd mobilitet för Webcert. Se avsnitt och Förbättrad SSO hantering mellan journalsystemet och Webcert för att användare ska undvika upprepade inloggningar. Se avsnitt Framtagande av integrationsstöd för landsting som väljer att utveckla djupintegration mellan sitt journalsystem och Webcert. Se avsnitt Tillhandahållande av införandestöd för landsting som ska produktionssätta Försäkringskassans nya intygstyper. Se avsnitt Integrering av SRS-tjänst i Webcert och att testa i pilotdrift i samverkan med SRSprojektet. Se avsnitt Status Vidareutveckling av Webcert Under 2018 har följande funktioner och förbättringar tillkommit i Webcert: Nya intyg, avsnitt Utfasning av läkarintyg FK 7263, avsnitt Förbättringar av användarbarheten i Webcert, avsnitt Övergång från GET till POST 7, avsnitt Uppdaterad och förbättrad ärendekommunikation, avsnitt Intygsskolan, avsnitt Markering av hjälpfunktioner, avsnitt Enhetlig design för felhantering, avsnitt Läsvy för intyg, avsnitt Valideringsmeddelanden, avsnitt Införandet av en driftbanner, avsnitt Favoritmarkering av intyg, avsnitt Kontroll att utfärdande vårdenhet finns tillagd i Ineras tjänsteplattform, avsnitt Vårdens intyg, avsnitt Ny funktion för utskrift av intyg, avsnitt Låsning av intygsutkast, avsnitt Nya intyg Följande intyg har utvecklats under 2018: Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande 7 GET och POST är två olika typer av http-förfrågan (request). Sid 43/86

44 Dödsbevis Dödsorsaksintyg SKL:s läkarintyg om arbetsförmåga - sjuklöneperioden Dessutom har Transportstyrelsens befintliga intyg genomgått en teknisk uppgradering för att likrikta dem med det nya intygsformat som framöver kommer användas för samtliga intygstyper. Ett antal intyg har också genom utredningsarbete förberetts för produktionssättning. Dessa beskrivs utförligare i kapitel Utfasning av läkarintyg FK 7263 Den 29 maj togs möjligheten att utfärda sjukpenningintyget FK 7263 i Webcert bort. Det innebär att läkarintyget för sjukpenning FK 7804 är det enda sjukpenningintyget som kan utfärdas i Webcert. Användarna kommer fortsättningsvis att kunna titta på ett tidigare utfärdat FK 7263 samt ta emot ärendekommunikation från Försäkringskassan för denna intygstyp Förbättring av användbarheten i Webcert Under 2017 påbörjades utredning och utveckling för en ny utformning av gränssnittet i Webcert med syfte att göra det mer användbart, se Figur 14. Samtliga designförändringar har kvalitetssäkrats med hjälp av ett flertal användningstester under Designförändringarna gick i produktion 29 maj 2018 och innefattar: Nytt högerfält med fliksystem för att kunna visa upp intygsspecifik information, till exempel bedömnings- och ifyllnadsstödet FMB, ärendekommunikationen i form av kompletteringsbegäran och administrativa frågor samt bakgrundsinformation om intyget. Ny design av sidhuvudet för att även rymma användarens sekretessmarkering. Ny design av det så kallade intygshuvudet för att tydligare visa intygsstatus, patientinformation, händelser och knappfunktioner. Nytt utseende med avseende på färg och form o o o Uppdaterad (modern) färgskala för bakgrund, knappar, länkar, typsnitt, etc. Uppdaterad typografi för ökad läsbarhet och snabbare orientering på sidan. Uppdaterad och utökat ikonspråk för att stödja textinnehåll på till exempel knappfunktioner. Sid 44/86

45 Figur 14. Med den nya designen är det möjligt för användaren att ta del av hela FMB-stödet oavsett vilket fält i intyget som är markerat. Därutöver har flera förbättringar införts för att underlätta arbetet i Webcert: Hjälptexter som tidigare täckt gränssnittet är numera en integrerad del av intyget som kan tas fram och döljas efter behov, utan att täcka övrigt innehåll. Obligatoriska fält som inte har fyllts i visas på ett tydligare sätt. Kortkommandon för att ange veckor eller månader i till och med vid ifyllnad av intyg har tillkommit. Arbetstiden beräknas automatiskt per vecka. Fritextrutor expanderar i samband med mängden text användaren skriver. Större klickytor för knappar och andra inputkomponenter Övergång från GET till POST För att minska risken att personuppgifter sprids har projektet utvecklat en lösning för journalsystem som är integrerade med Webcert att använda sig av http-förfrågan POST, istället Sid 45/86

46 för GET. De båda lösningarna kommer att finnas parallellt under en övergångsperiod, därefter kommer möjligheten att använda GET att tas bort Uppdaterad och förbättrad ärendekommunikation Arbetet med att förenkla ärendekommunikation för Försäkringskassans intyg har fortsatt under året. De förändringar som har skett är att fliken Frågor & svar har delats upp i kategorierna Kompletteringsbegäran och Administrativa frågor, se Figur 15. Själva kompletteringsbegäran visas i intyget under den frågan kompletteringsbegäran avser. Figur 15. Inkommen begäran om komplettering från Försäkringskassan med kompletteringstexten synlig i intyget. I de fall användaren gör valet Kan ej komplettera har flödet förenklats. En dialogruta presenteras där användaren ställs inför två val, se Figur 16. Sid 46/86

47 Figur 16. Dialogruta vid valet kan ej komplettera. Användaren klickar i önskat alternativ och en textruta öppnas i dialogrutan där användaren kan ange varför kompletteringsbegäran inte kan besvaras med ett nytt intyg och klickar därefter på Skicka svar. Om det övre alternativet valts skapas ett nytt intyg med den angivna texten förifylld i fältet Övriga upplysningar, se Figur 17. Om det undre alternativet väljs skickas ett meddelande till Försäkringskassan som svar på kompletteringsbegäran, men ingen medicinsk information få då anges. Figur 17. Texten som användaren angett i dialogrutan förifylls i fältet för "Övriga upplysningar" Införandet av Intygsskolan För att underlätta för användarna att hitta information om Webcert och dess funktioner utan att behöva vara inloggad i applikationen har den så kallade Intygsskolan publicerats på Ineras webbplats inera.se. Intygsskolan ersätter informationen som tidigare visats på sidan Om Webcert som användarna enbart nådde via applikationens sidhuvud och meny. För användare som har integrerat sitt journalsystem med Webcert krävde den gamla lösningen att de öppnade en patients intyg för att komma åt informationen. Den nya lösningen erbjuder många fördelar: Användaren behöver inte logga in i tjänsten för att lära sig mer om tjänsten. Informationen i Intygsskolan är sökbar i sökmotorer. Informationen kan lätt uppdateras av förvaltningen. Sid 47/86

48 Informationsändringar kräver inga nya produktionssättningar. För att marknadsföra Intygsskolan mot användarna visas en tydlig länk på tjänstens startsida, högst upp i informationsrutan Om Webcert samt i högerfältets flikfot, se Figur 18. Figur 18. Länken till Intygsskolan i flikfoten för fliken "Om intyget" Markering av hjälpfunktioner För att användaren kan förstå vilka delar i gränssnittet som hör till ett intyg och vilka delar som är hjälpfunktioner av olika slag, har en glödlampa-ikon införts som syns i samband med alla hjälpfunktioner, se Figur 19. Symbolen lyser i en klarblå färg om en hjälpfunktion kan användas och är gråa om den inte kan användas. Sid 48/86

49 Figur 19. Glödlampan visas framför icke-obligatoriska moment i gränssnittet, som i det här fallet hjälpfunktionen för att räkna ut sjukskrivningsperioden fördelad över patientens arbetstimmar per vecka Enhetlig design för felhantering Behörighetsfel och fel av andra slag har tidigare visats på olika sätt i gränssnitt. Arbete har lagts ned på att samla och kategorisera de olika feltyperna och att förse dessa med en enhetlig design, se Figur 20. Ambitionen med designen är att hålla designen för felsidan kort och koncis. Det används en illustration för att förmedla att ett fel har uppstått, en kort rubrik och text. För användare som loggar in fristående finns även en länk tillbaka till startsidan. Samtliga felmeddelanden informerar användaren om vad hen kan göra för att undvika, upphäva eller rapportera ett bestående problem. Figur 20. Exempel på en felsida i Webcert som visas för användare som integrerat med Webcert. Sid 49/86

50 Läsvy för intyg Inom en vårdgivare har en intygsutfärdare behörighet att se alla intyg som har utfärdats oavsett på vilken vårdenhet detta har gjorts. För att förtydliga för användaren om hen tittar på ett intyg utfärdat på en annan enhet än den som hen är inloggad på, har en så kallad läsvy införts, se Figur 21. I läsvyn framgår att användaren tittar på ett intyg som ligger hos en annan enhet inom samma vårdgivare. Detta visualiseras med hjälp av en blå banner och en blå ram som omfattar intyget. Intyg som är utfärdade på en annan enhet får läsas av läkare, men inte redigeras, ersättas, makuleras eller signeras. Intyget kan heller inte skickas till intygsmottagaren eller skrivas ut. Läkaren kan dock kopiera intygets innehåll till den enhet hen är inloggat på. Om ett intyg på en annan vårdenhet inom samma vårdgivare har obesvarade kompletteringsbegäran eller administrativa frågor, kan läkaren läsa dessa, men får inte besvara dem. Ärendena medföljer inte om läkaren kopierar innehållet till sin egen enhet. Vid tidpunkten då denna rapport skrevs, var det oklart om läsvyerna hinner implementeras under projektets kvarvarande tid. Figur 21. Läsvy i Webcert Valideringsmeddelanden Valideringsmeddelanden för varje enskild inputkomponent har setts över och förbättrats med avseende på formulering och visning i gränssnittet. Valideringsmeddelanden visas för användaren om hen till exempel har glömt att fylla i obligatorisk information, om hen har angett ett felaktigt datumformat eller om hen har angett ett felaktigt format på personnumret. Idag visas samtliga valideringsmeddelanden i anslutning till en fråga i intyget vilket kan leda till att användaren har svårt att förstå vilket valideringsmeddelande som hör till vilket inputfält, om det finns flera sådana. Valideringsmeddelanden är också formulerade på olika sätt, är långa och ibland svårförståeliga. Sid 50/86

51 Den nya designen garanterar att ett valideringsmeddelande ligger i direkt anslutning till den inputkomponenten där ett fel har uppstått, se Figur 22. Det har också setts över hur valideringsmeddelanden ska vara utformade för att säkerställa ett enhetligt språk. Valideringsmeddelanden ska vara korta och koncisa, formuleras i aktiv stil genom att inledas med ett verb, samt undvika ord som kan uppfattas som uppläxande, som till exempel du måste. Vid tidpunkten då denna rapport skrevs, var det oklart om den nya logiken för att visa valideringsmeddelanden hinner utvecklas under projektets kvarvarande tid. Figur 22. Skiss över en inputkomponent där användaren glömt att fylla i tre obligatoriska fält när hen klickade på signera-knappen Driftbanner För att kunna informera användaren om olika typer av driftstörningar har det tagits fram en lösning för att visa upp en så kallad driftbanner i Webcerts gränssnitt, se Figur 23. Driftbannern visas ovanför sidhuvudet och är därmed synlig för samtliga användare. På så vis kan det säkerställas att alla användare får den information som behövs vid användningen av tjänsten. Vid tidpunkten då denna rapport skrevs, var det oklart om möjligheten att visa driftbanner i Webcert hinner utvecklas under projektets kvarvarande tid. Sid 51/86

52 Figur 23. Exempel på användning av driftbannern Favoritmarkering av intyg Intygen som visas under rubriken Skapa intyg på sidan Sök / skriv intyg är ordnade i alfabetisk ordning för att underlätta införandet av nya intyg och för att underlätta för användarna att förstå hur hen ska navigera i listan för att hitta just det intyget hen är intresserad av. Om listan innehåller många intyg finns dock risken att intyg som utfärdas oftare än andra är listade långt ned, vilket gör att användaren måste scrolla långt för att komma åt dessa. Genom att erbjuda användaren möjligheten att favoritmarkera intyg kan användarnas arbetsprocess effektiviseras. Favoritmarkerade intyg fästs högst upp i listan för att vara lättåtkomliga, se Figur 24. Användaren kan när som helst ta bort favoritmarkeringen. För att favoritmarkera ett intyg klickar användaren på den gråa stjärnan som visas framför intygsnamnet. Stjärnan antar en gul färg och intyget fästas högst upp i listan. För att avmarkera ett intyg som favorit, klickar användaren på den gula stjärnan och intyget sorteras åter igen in i listan. Sid 52/86

53 Figur 24. Exempel på ett favoritmarkerat intyg i vyn Sök/skriv Kontroll att utfärdande enhet finns tillagd i Ineras tjänsteplattform Från och med Webcert 5.4 har projektet byggt en kontroll för att säkerställa att den intygsutfärdande enheten finns anmäld och tillagd i Ineras tjänsteplattform. För användarna innebär en utebliven anmälan att man hindras från att öppna Webcert och skapa ett nytt intyg. Kontrollen genomförs för att, exempelvis, vårdenheter ska få statusuppdateringar från Webcert eller ta emot ärendekommunikation från Försäkringskassan. Kontrollen gäller endast för de vårdgivare som har integrerat sitt journalsystem med Webcert Vårdens intyg Inera har gjort ställningstagandet att hälso- och sjukvården är personuppgiftsansvarig för de intyg som utfärdas av vården, vilket är i linje med Datainspektionens syn på saken. Det är lagligt reglerat att det är den som förfogar över journalen som har ansvaret för att ta ställning till om journaluppgiften (som omfattar intyg) kan utlämnas. Förutsättning för att kunna göra bedömningen om utlämningen kan ske, är till vem utlämningen ska ske. Det vill säga att det har stor betydelse för bedömningen om det är huvudmottagaren 8 av ett intyg eller en annan mottagare 9 som är den planerade mottagaren av journaluppgifterna. För Webcerts del så har ovanstående resulterat i att det har implementerats ny funktionalitet som innebär att läkaren får möjlighet att godkänna vilka intygsmottagare som invånaren får skicka intyget till. 8 Med huvudmottagare menas en intygsmottagare som både vården och invånare kan skicka intyg till, exempelvis Försäkringskassan. 9 En intygsmottagare som bara invånare kan skicka intyg till, exempelvis försäkringsbolag. Sid 53/86

54 Funktionaliteten är i nuläget enbart aktuell för Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) och endast om det finns flera anslutna mottagare för intyget än huvudmottagaren, det vill säga Försäkringskassan. Godkännandet sker genom en särskild dialog, som visas direkt efter signering av intyget, där läkaren anger vilka mottagare invånaren får skicka intyget till. Denna dialog kan även öppnas i efterhand för tidigare signerat intyg. Om det enbart finns huvudmottagare för intyget är det möjligt för invånaren att skicka intyget utan vårdens godkännande. Uppgift om vilka mottagare utöver huvudmottagare som invånaren får skicka intyg till eller inte kopplas till varje enskilt intyg. Denna uppgift används av Mina intyg för att ge invånaren en möjlighet att skicka intyg till godkända mottagare. Genom den implementerade funktionaliteten så är Intygstjänsterna förberedda för att invånare ska kunna skicka intyg till mottagare, och nya mottagare kan enkelt läggas till genom konfiguration Ny funktion för utskrift av intyg Projektet har tagit fram ett nytt utskriftsformat som likriktar alla intygstypers utskrifter. Den nya lösningen sparar både tid och utvecklingskostnader eftersom digitalisering av nya intygstyper i Intygstjänster inte kräver en skräddarsydd utskriftsfunktion för varje intygstyp. Intygets intygsid finns alltid med på utskriften. På så sätt kan intygsmottagare säkerställa att de alltid har en elektronisk hantering av intygen, även om de av någon anledning inkommit i pappersform. En jämförelse kan göras med flygbranschen där en utskriven flygbiljett i pappersform är en referens till den elektroniska flygbiljetten i flygbolagets bokningssystem. Utskriftsformatet har tagits fram för Transportstyrelsens och Arbetsförmedlingens intyg men kan tillämpas på alla intygstyper, se Figur 25. Följande informationsmängder finns alltid med: 1. Intygsägarens 10 namn och logotyp 2. Patientens personnummer eller samordningsnummer 3. Utskriftsdatum 4. Antalet sidor intyget består av 5. Namn på intygstypen 6. Information om att intyget är en utskrift av ett elektroniskt intyg 7. Intygs-id 8. Namn på intygsutfärdaren 9. Datum när intyget signerades 10 Intygsägare är den part som formellt äger intyget och bestämmer vilken information som ska inhämtas med hjälp av intyget, dvs. vilka frågor och texter som ska finnas i intyget Sid 54/86

55 Figur 25. Utskrift av Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande. Sid 55/86

56 Låsning av intygsutkast Intyg betraktas som journalhandlingar, där varje journalhandling ägs av intygsutfärdande vårdgivare. Det innebär att Patientdatalagens regelverk och Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring ska gälla för alla intyg som hanteras av Webcert och Intygstjänsten. I Patientdatalagens 3 Kap 9 framgår att uppgifter ska föras in i journalen så snart som möjligt. I Patientdatalagens 3 Kap 10 framgår: En journalanteckning ska, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften. I Patientdatalagens 3 Kap 14 framgår att journaluppgifter inte får utplånas (med undantag för beslut från Inspektionen för vård och omsorg) I Patientdatalagens 3 Kap 17 framgår att uppgifterna i journalen ska bevaras i minst 10 år. Sammanfattningsvis innebär detta ett lagkrav på att journalanteckningar både skapas och signeras så snart som möjligt efter en vårdkontakt och att journalanteckningen därefter inte ska kunna gallras innan det gått minst tio år sedan anteckningen skapades. I slutrapporten Patientdatalagen i praktiken (CeHis, 31 aug 2010) har man beskrivit hur Patientdatalagen ska tolkas i praktiken. Ett viktigt påpekande i rapporten är att man anser att osignerade journaluppgifter ska låsas efter 14 dagar. Dessa ska inte kunna låsas upp efteråt. Många landsting har därför också i sina regelverk för journalhantering kravet på att osignerade anteckningar ska låsas efter 14 dagar. För att kunna följa ovanstående lagkrav och praxis kommer ett utkast som inte signerats inom 14 dagar från dess att det skapades att låsas dag 15 och kan därmed inte längre redigeras. Att ett utkast har låsts framgår tydligt genom att det har fått statusen "Utkastet är låst" i intygshuvudet, samt att alla fält är låsta och inte går att redigera Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg Projektet har produktionssatt (men inte aktiverat) intygen dödsbevis och dödsorsaksintyg i en första version i mars 2018 samt möjliggjort elektronisk överföring av intygen till mottagarna Skatteverket, respektive Socialstyrelsen. Arbetet har genomförts i nära samarbete med båda parterna för att utreda juridiska aspekter, tekniska förutsättningar samt verksamhets- och kostnadsfrågor. Webcert tillåter utfärdande av dödsbevis och dödsorsaksintyg för avlidna med känt personnummer eller samordningsnummer Utredning och utveckling av nya intygstyper Inför projektavslut och övergång till förvaltning har projektet arbetat med att standardisera metoden för att digitalisera intyg. Den kunskap och erfarenhet av intygsdigitalisering som byggts upp under projekttiden har dokumenterats och förfinats till en process som möjliggör effektiv implementation av nya intygstyper. Under året har processen för intygsdigitalisering använts i arbetet med att kravställa följande intygstyper: Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande Sid 56/86

57 Arbetsförmedlingens läkarintyg för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning SKL:s läkarintyg om arbetsförmåga - sjuklöneperioden SKL:s läkarintyg om arbetsförmåga - arbetsgivaren Transportstyrelsens läkares anmälan Transportstyrelsens läkarintyg ADHD Transportstyrelsens läkarintyg diabetes i ny version Under arbetet med dessa intyg har processen och de dokument som den resulterar i löpande stämts av med projektdeltagare från utveckling, test och krav för att säkerställa att den ska vara så effektiv som möjligt för framtida arbete med att digitalisera intyg i Intygstjänster. I samband med utredning av vilken information som andra aktörer (som journalsystemsleverantörer, landsting och intygsmottagare) har behov av har också dokumentationen av intyg stämts av med representanter för dessa grupper. Detta har resulterat i en intygsspecifikation som med små justeringar kan användas både som kravställning i Intygstjänster och som underlag vid konfiguration av intyg i integrerande system Designregler, intygsramverk och komponentbibliotek För att underlätta införandet av nya intygstyper har tydliga designregler, ett intygsramverk och ett komponentbibliotek framtagits. Med designregler avses införandet av logiker för när och hur en viss designkomponent ska användas. Till exempel bestämmer designreglerna när en viss typ av varningsruta ska användas, när en knapp ska döljas eller avaktiveras, när hjälptexter ska visas, hur valideringsmeddelanden ska vara utformade och formulerade, m.m. Syftet med dessa designregler är att underlätta intygsbyggandet. Det har också införts ett intygsramverk, det vill säga en struktur enligt vilken samtliga intyg ska byggas. Intyg består av olika ramverksdelar ordnat i en hierarki och omfattar bland annat kategorier, underkategorier, frågor, delfrågor, tillvalskomponenter och svarsalternativ. Med denna struktur underlättas intygsbyggandet och det säkerställs att användaren snabbt kan lära sig att navigera och fylla i en ny intygstyp, eftersom att intygens utseende och beteende är enhetliga. För att underlätta intygsbyggandet ytterligare har arbete lagts ner på att bygga upp ett bibliotek för de olika inputkomponenterna. Till dessa räknas till exempel olika kombinationer av radioknappar, checkboxar, datumfält, fritextfält, dropdown-knappar, m.m. Varje inputkomponent har en tydlig beskrivning under vilka omständigheter som den ska användas, hur den ska bete sig samt vilka valideringsmeddelanden som är kopplade till dessa Nya intyg Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande (AF00213) är ett nytt intyg framtaget av Arbetsförmedlingen i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården (via SKL). Syftet med intyget är att klargöra förutsättningarna för arbetssökande som har ett behov av fördjupat stöd. Exempel på detta kan vara: att utreda och bedöma om den arbetssökande har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, att göra en lämplig anpassning för en arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som har blivit sjuk, eller att erbjuda utredande, vägledande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Tidigare har Arbetsförmedlingen begärt att vårdgivare ska använda Försäkringskassans mer omfattande Sid 57/86

58 läkarutlåtande om hälsotillstånd för att besvara denna typ av frågeställningar, men nu är tanken att det framöver ska finnas ett kortare och mer anpassat utlåtande för detta. Utlåtandet produktionsattes i Webcert i december Arbetsförmedlingens läkarintyg för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning (AF00251) är ett nytt läkarintyg. Intyget är en följd av den nya ersättningsförordningen FEA som trädde ikraft den 1 januari Enligt den ska Arbetsförmedlingen från och med 1 januari 2019 ta emot läkarintyg för programdeltagare som är sjukfrånvarande efter den 7:e sjukdagen. Idag används Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning för att styrka sjukfrånvaro för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, men i samband med regeländringen har Arbetsförmedlingen valt att ta fram ett helt nytt läkarintyg avsett för programdeltagare som blir sjuka eller sjukfrånvarande. Detta eftersom Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning har ett annat ändamål då det är avsett för att bedöma arbetsförmåga. Huvudsyftet med det nya intyget är att det ska styrka att en programdeltagare är förhindrad att delta i insatser i program på grund av sjukdom. Intyget har utretts och är planerat för produktionssättning i januari Läkarintyg om arbetsförmåga sjuklöneperioden (AG1-14) är ett intyg utformat av SKL som är avsett för att till arbetsgivare intyga nedsättning i arbetsförmåga under de 14 första dagarna av en sjukskrivning. Intyget delar ett antal informationsmängder med Försäkringskassans sjukpenningintyg men är speciellt utformat efter arbetsgivarens behov av information för att bland annat bedöma rätt till frånvaro och rätt till sjuklön. Intyget har utretts, utvecklats och är planerat för produktionssättning i januari Läkarintyg om arbetsförmåga arbetsgivaren (AG7804) är ytterligare ett intyg utformat av SKL. Detta är avsett för att till arbetsgivare intyga nedsättning i arbetsförmåga efter dag 14 i en sjukskrivning. Intyget är baserat på Försäkringskassans sjukpenningintyg, men har anpassats efter arbetsgivarnas möjligheter och behov att efterfråga information från sina arbetstagare. Anpassningen består framförallt av att uppgifter om diagnos och funktionsnedsättning inte är obligatoriska. Bidragande till nödvändigheten att ta fram detta intyg är att en juridisk utredning hos SKL bedömt att det skulle strida mot Dataskyddsförordningen att fortsätta använda Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning FK 7804, som underlag till arbetsgivare. Intyget har utretts och är planerat för produktionssättning under våren Transportstyrelsens läkares anmälan (TSTRK1009) är en blankett som läkare använder för att anmäla till Transportstyrelsen att en patient är olämplig för innehav av körkort för olika behörigheter. Den digitala versionen har utretts men tidpunkt för produktionssättningen är ej beslutad. Transportstyrelsen läkarintyg ADHD (TSTRK1062) är ett intyg som används som läkarintyg avseende lämplighet för körkortsinnehav vid ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning. Intyget har utretts men tidpunkt för produktionssättningen är ej beslutad Uppdatering av befintliga intyg Under året har behovet av att kunna uppdatera ett befintligt intyg uppmärksammats inom projektet. Detta skedde i samband med att intygsmottagaren Transportstyrelsen gjorde omfattande förändringar i sitt läkarintyg diabetes (TSTRK1007) vilka ledde till informationsstrukturen för det digitala intyget behövde uppdateras. Sid 58/86

59 Krav på hur uppdateringar av intyg ska hanteras har beskrivits tidigare under projektet, men först nu har ett behov av att hantera uppdatering av ett befintligt intyg uppstått. I samband med arbetet med den nya versionen av läkarintyg diabetes detaljerades kraven för versionshantering ytterligare och en rutin för hur Intygstjänster hanterar versioner av intyg finns nu på plats. Den nya versionen av intyget har utretts och är planerad för produktionssättning i januari Transportstyrelsens läkarintyg avseende högre körkortsbehörigheter eller taxiförarlegitimation (TSTRK1007) har också genomgått en förändring. I detta fall rör det sig enbart bara om designmässiga justeringar för att anpassa intyget till att följa Webcerts nuvarande principer för intygsutformning. Dessa förändringar produktionsattes i november Båda dessa intyg genomgår också i samband med detta en överföring till att använda samma tjänstekontrakt som resterande intyg som hanteras av Intygstjänster. I och med detta kan ett flertal intygsspecifika tjänstekontrakt tas bort Förbättring av Webcert för kostnadseffektiv drift och förvaltning Under året som gått har ett stort arbete lagts ner på att revidera och samla dokumentation på Confluence 11 för att förenkla framtida drift. I arbetet med domänen har också stor vikt lagts på att förtydliga och till viss del bryta loss kodverk för att öka förvaltningsbarheten. Projektet har renodlat informationsmodellen för hur ett intyg representeras, vilket minskar arbetet för att införa nya intyg. Stort arbete har lagts på att automatisera installationen i test- och produktionsmiljöer. Målet är att det ska vara helt automatiserat innan projektet avslutas genom den nya infrastruktur, OpenShift 12, som Inera upphandlat via sin driftsleverantör. Detta ger möjlighet till fler produktionssättningar och minskar ledtiderna för att införa rättningar och ny funktionalitet, som till exempel nya intyg. Under året har arbete gjorts för att utreda och utveckla en gemensam struktur för hur alla intygstyper ska vara uppbyggda och visas i Webcert och Mina intyg. Förbättringen har ökat förvaltningsbarheten på så vis att det numera är lättare att addera nya intygstyper. Tjänstekontrakt som inte längre används av journalsystem har tagits bort för att minska kodbasen och därmed förbättra förvaltningsbarheten. En generell utskriftsfunktion har tagits fram för att på ett enkelt sätt skriva ut intyg i både Webcert och Mina Intyg, vilket ytterligare minskar arbetsmängden för att ta fram ett nytt intyg. 11 Wikipedia-liknande mjukvara föra att samla information och dokumentation på en gemensam lagringsplats Sid 59/86

60 4.2.5 Förbättring av befintlig infrastruktur Projektet har som mål att nyttja nationell infrastruktur så långt det är möjligt. Under året har en utökad användning av tjänstekontrakt för konsumtion av HSA-information införts och ett arbete med anslutning till Sambi-federationen har påbörjats. Projektet nyttjar nationell infrastruktur för att undvika att läkare utfärdar intyg vid vårdenheter som inte är anslutna till den Nationella tjänsteplattformen, vilket minskar administrationen för förvaltningen. Minnesanvändning i Intygsstatistik har förbättrats för att öka hastigheten med vilken data laddas i gränssnittet samt nyttjande av cachning för att ytterligare förbättra prestandan. I och med den nya designen för Webcert och Mina Intyg har mycket gjorts för att förbättra och renodla strukturen så att koden blir lättare att förvalta samt delas mellan Webcert och Mina Intyg, vilket bidrar till mindre arbete vid införande av nya intyg. Projektet har infört versioner av intyg vilket ytterligare ökar på förvaltningsbarheten genom att på ett enkelt sätt kunna skapa upp en ny version av ett intyg med förbättrade frågeställningar och nya frågeställningar för att underlätta för vården samt minska ärendekommunikationen mellan intygsägare och vården Utveckling av en aktiv förvaltning Under året har stor vikt lagts vid att involvera förvaltningens resurser tidigt i utvecklingsprocessen för att säkerställa att utvecklade funktioner fullt ut stödjer verksamhetens behov. Deltagande har skett genom möten, sprintdemos och vid överlämning från projekt till förvaltning. Projektet har tillsammans med förvaltningens resurser fortsatt arbetet och planeringen för Intygstjänster, samt utökat samarbete kring kundrelaterade ärenden. Fokus har legat på förtydligande av ansvar och förbättrad dokumentation av rutiner Stöd för nya SITHS e-legitimationer för offentlig sektor (Efos) Samarbetet mellan Försäkringskassan och Inera om elektroniska identiteter har mynnat ut i att SITHS-kortet kommer att ersättas av Efos. Den ursprungliga planen var att Efos-kortet skulle bli tillgängligt under våren 2018 men produktionsdatumet har skjutits upp med minst två år. Istället kommer en uppdatering av SITHS-kortet ske under våren Den nya underskriftsfunktion som projektet utvecklat använder sig av den server som var tänk att användas för Efos-korten. Denna server fungerar på motsvarande sätt som BankID och ersätter plugin tekniken i webbläsarna vilket möjliggör underskrifter i andra webbläsare än Internet Explorer, till exempel Chrome och Edge. Därmed uppfylls kraven som ställs av eklient 1.0 på webbläsare. Projektet har genomfört tester mot servern för att validera att underskriftsfunktionen fungerar. Dessa tester är genomförda och man har konstaterat att underskrifterna fungerar som de ska med både SITHS- och Efos-kort. Produktionsdatum för servern är inte känd för tillfället men när denna är i produktion kommer de att gå att skriva under intyg i fler webbläsare än Internet Explorer. Alla tjänster som hanterar inloggning med SITHS-kort behöver uppdateras för att även kunna hantera Efos-kort. Webcert, Intygsstatistik och Rehabstöd har uppdaterat sin Sid 60/86

61 inloggningsprocessen med ny konfiguration. Webcert, som använder sig av underskrifter, har en direkt integration gjorts med Efos server för att genomföra och hantera underskriften av intyget. Projektet har uppmärksammat att det nya Efos-kortet men även SITHS-kortet skapar ett problem för integrationen med journalsystemen. Dagens Single sign-on (SSO) lösning kommer inte att fungera med den nya servern utan behöver ersättas med en ny SSO-hantering. Genom att ge stöd för både Chrome och Edge kommer dessa två webbläsare kräva att man använder sig av denna nya server. Utan en ny SSO-lösning kommer integrationen mellan journalsystemet och Webcert skapa en extra dialogruta där autentiserings PIN-kod efterfrågas. Den gamla SSOlösningen kommer att fortsättningsvis att fungera men enbart för Internet Explorer. Problemet uppstår eftersom det sker en inloggning i både journalsystem samt i Webcert, och för att det inte finns en synkronisering av dessa inloggningar genom någon SSO-hantering. Detta gäller alla journalsystem som inte använder sig av en webbaserad lösning. Den nya SSO-lösningen beskrivs i avsnitt Utredning och eventuell implementering av en ny inloggningsmetod Utredning av den nya inloggningsmetoden, så kallad Mobil SITHS (kommer med all sannolikhet kallas för Mobil Efos) har genomförts och beskriver hur denna inloggningsmetod kan fungera i Intygstjänsters applikationer Förbättrad SSO-hantering mellan journalsystem och Webcert Dagens lösning använder sig av smartkorts-sso, vilket innebär att man sparar PIN-koden så länge kortet sitter i kortläsaren. Det betyder att man gör en fullständig inloggning via Säkerhetstjänstens inloggningsfunktion varje gång man visar eller redigerar ett intyg i integrationen med journalsystemet. I Ineras strategi för Identity and Access Management (IAM), som beskrivs i dokumentet Referensarkitektur för Identitet och Åtkomst, finns en ny tjänst beskriven Åtkomstintygsutfärdare. Åtkomstintyget intygar att en aktör erhållit en rättighet att nå en viss resurs, i detta fall Webcert. Säkerhetstjänsten rekommenderar att projektet använder denna tjänst. Den nya tjänsten används av journalsystemet genom att journalsystemet anropar Åtkomstintygsutfärdartjänsten, som utfärdar ett åtkomstintyg för tillgång till Webcert. Tjänsten driftsattes i november Projektet kommer att använda denna nya tjänst från Ineras Säkerhetstjänst. Det betyder att Webcert kan ta emot ett åtkomstintyg från journalsystemet som ett bevis för sin inloggning. Webcert kan validera åtkomstintyget och vet på så sätt vem som är inloggad samt kan lita på detta. För att hjälpa landstingen och journalsystemsleverantörer med integration med denna nya SSOlösning har projektet skapat en exempelapplikation samt ett integrationsdokument som beskriver hanteringen på en teknisk nivå. Landstingen kommer att kunna använda sina egna inloggningstjänster (IdP) av typen SAML. Vissa krav kommer att ställas på landstingets inloggningstjänst antingen fristående eller som medlem i Sambi. Sid 61/86

62 Framtagande av integrationsstöd mellan journalsystem och Webcert För att stötta landstingen och deras journalsystemsleverantörer, oavsett om de valt att integrera med Webcert eller själva bygga intygen i sina journalsystem, är ett integrationsstöd framtaget. Stödet utgörs av detaljerad dokumentation som behövs för att kravställa, utveckla och testa. Utöver dokumentation har systemleverantörerna erbjudits möten var fjortonde dag (Cambio, Region Norrbotten, Evry, CGM och Cerner) och deras pilotlandsting, i de fall leverantör och kundgrupp har det arbetssättet. Verktyg som Confluence och JIRA har tillgängliggjorts för journalsystemsleverantörerna och landstingen för att på ett enkelt och strukturerat sätt både hantera ärenden och löpande tillgängliggöra information. Under året har arbete genomförts för att sammanställa, tillgängliggöra, versionshantera och underhålla information som journalsystemsleverantörer är beroende av för att på ett snabbt, enkelt och kostnadseffektivt sätt kunna integrera journalsystemen med Webcert Införandestöd vid produktionssättning av Försäkringskassans nya intygstyper Projektplatsen (Projectplace.se) för Vårdens intyg används för att dela information och dokumentation med landstingens införandeprojekt och deras respektive leverantörer. Viss dokumentation finns även på Ineras webbplats. Den dokumentation som togs fram under 2017 till stöd för landstingens tester, anslutningar, införande och produktionssättningar har löpande uppdaterats under Införandestödet innebär att Inera bemannar landstingens införandeprojekt med en införandeprojektledare som koordinerar landstinget, leverantören, Ineras testenhet (Nordic Medtest) och Försäkringskassan. Koordineringen innebär även att en nationell gemensam tidplan sammanställs och uppdateras för att säkerställa att gemensamma resurser finns tillgängliga för landstingens tester, anslutningar och produktionssättningar. Ineras projektledare deltar även i de olika samverkansforum som landstingens kundgrupper organiserar sitt arbete i, för att så effektivt som möjligt delge information till kundgrupperna. Införandestödet har delgett landstingen underlag för att de ska kunna fatta beslut om att använda en teknisk adressering med hjälp av HSA-information i den nationella infrastrukturen (så kallad Trädklättring ). Alla landsting har fattat beslut att använda denna adressering på nationell nivå, och så långt det är möjligt även på regional nivå. Landstingens beslut om att använda denna adressering kommer att leda till minskad administration i landstingen, Intygstjänsters förvaltning och i Ineras applikationsförvaltning av den nationella infrastrukturen när organisationsförändringar sker i landstingen Erfarenheter från landstingens införanden Ett avslutande möte genomförs med landstingets införandeprojekt för Försäkringskassans nya intygstyper en tid efter driftsättning, för att stämma av hur drift och support fungerat, och för att få ta del av landstingens erfarenheter från test, införande och produktionssättning. Här är några synpunkter att ta med till kommande införanden: Det var bra att ha tillgång till stöd från Inera i anslutnings-, test- och införandeprocessen då processen att ansluta till nationella tjänster är komplex och består av många steg. Sid 62/86

63 Dokumentationen framtagen för införandet var ett bra stöd i planeringen och för att få ett strukturerat genomförande av landstingets projekt. Införandeprojektet har inneburit ett närmare regionalt samarbete mellan landstinget och Försäkringskassan. Några landsting drabbades av att Försäkringskassans testmiljö var otillgänglig vid inplanerade testtillfällen. Landstingen har ställt krav på att Försäkringskassans testmiljöer ska ha en garanterad tillgänglighet, särskilt då det har varit svårt att hitta nya testtider som passat alla inblandade testresurser i landstinget, Nordic Medtest, Försäkringskassan och Inera. De kundgrupper som haft gemensamma möten med leverantör, Inera och andra kunder i kundgruppen har varit mycket nöjda med det arbetssättet eftersom det har underlättat informationsspridning och erfarenhetsutbyte Införandestatus Vid statusrapporteringen till Försäkringskassan den sista maj 2018 redovisade alla landsting att man genomfört de tester som är villkorade för att landstingen ska få ta del av incitamentsmedel. Elva landsting, med fem olika journalsystem, hade produktionssatt Försäkringskassans fyra nya intygstyper före den 15 juni: Dessa var: Landstinget i Värmland, Stockholms Läns Landsting, Region Norrbotten, Region Västmanland, Landstinget Dalarna, Region Kronoberg, Region Halland, Region Skåne, Region Jämtland-Härjedalen, Region Gävleborg och Region Uppsala. Övriga landsting har driftsatt Försäkringskassans fyra nya intyg under augusti till oktober 2018: Landstinget i Kalmar, Västra Götalandsregionen, Region Jönköping, Landstinget Blekinge, Region Gotland, Landstinget Sörmland, Region Örebro Län, Region Östergötland, Region Västernorrland och Västerbottens läns landsting. De flesta landsting har även breddinfört de nya intygen i sitt huvudjournalsystem. De som ännu inte är klara i december 2018 rapporterar att man avser att bli klar under Rekommendationer för hur landstingen tekniskt ska avveckla Försäkringskassans tidigare Läkarintyg för sjukpenning (FK7263 och dess ärendekommunikation) har tagits fram av införandestödet Integration av SRS-tjänst i Webcert och test i pilotdrift i samverkan med SRS-projektet Under 2018 har Webcert vidareutvecklats för att även använda SRS-tjänsten vid ifyllande av läkarintyg för sjukpenning FK 7804 utöver tidigare läkarintyg FK Dessutom har även ett antal förbättringar gjorts i SRS-tjänsten. SRS-tjänsten har även implementerats i Rehabstöd för de vårdenheter som var med i pilotprojektet. SRS-tjänsten i Webcert och Rehabstöd har nu stängts av då pilotutvärderingen är klar. Sid 63/86

64 4.3 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Se över den underliggande strukturen för intyg och utveckla flera intyg Den underliggande strukturen som definierar hur intygsinformation lagras och skickas behöver ses över för att även i framtiden kunna garantera en bra införandeprocess och förvaltning av intyg. Den intygsmodell som tagits fram av projektet borde nu, när den har prövats ett antal gånger för att digitalisera intyg, analyseras och utvärderas i perspektiv av: Hur väl den fyller intressenternas informationsbehov. Hur effektiv den är för att digitalisera intyg. Hur informationssäker den är. Hur anpassad den är för att möjliggöra återutnyttjande av journalinformation med mera. Förslagsvis omfattar arbetet också vidare arbete med att förfina framtagningsprocessen för intyg, förbättra utformningen av tjänstekontrakten som används för att skicka intygsrelaterad information. Detta arbete bör kunna ge en bra grund för att Webcert och övriga Intygstjänster i framtiden ska kunna hantera en större mängd intyg på ett förvaltningsbart sätt. 5. Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte 5.1 Uppdrag Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Arbetet syftar till att skapa nya elektroniska lösningar för Försäkringskassans förmåner och möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. I uppdraget ingår: Fortsatt arbete enligt befintlig plan med utveckling, tester och produktionssättning av lösningen för tre av Försäkringskassans medicinska underlag. Se avsnitt Sjukpenning (läkarintyg inklusive smittbärarpenning) - Aktivitetsersättning (läkarutlåtande vid nedsatt arbetsförmåga och läkarutlåtande vid förlängd skolgång). Fortsatt stöd till landstingens anslutning och införande av lösning för fyra av Försäkringskassans medicinska underlag i enlighet med landstingens införandeplaner. Se avsnitt Utredning och utveckling av integration av FMB i lösningen för det nya intyget för sjukpenning. Se avsnitt och Utredning och eventuell utveckling av användning av ICF vid utfärdande av nya intyg från Försäkringskassan. Se avsnitt Sid 64/86

65 Plan för utfasning av primärvårdskodverket och övergång till ICD-10-SE. Rapporterades i delrapport 2, december Status Arbete med Försäkringskassans fyra nya intygstyper De intyg som utvecklades, testades och sattes i produktion i Intygstjänsten och Försäkringskassan under november 2017 har under satts i produktion i samtliga landsting: Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800) Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga (FK 7801) Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (FK 7802) Läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) I Intygsstatistik kan man se och följa antalet utfärdade intyg i respektive landsting Fortsatt stöd till landstingens anslutning och införande av Försäkringskassans medicinska underlag Ineras införandstöd har gett landstingen stöd i införandet och i arbetet med statusrapporteringen till Försäkringskassan respektive Inera inom villkor 4, delområde 1 och 5. Mallar 13 för statusrapporteringen från december 2017 fram till december 2018 har tagits fram i samverkan med Försäkringskassan och SKL, och finns publicerade på inera.se. Statusrapporteringen den sista maj 2018 innebar att alla landsting redovisade att uppsatta milstolpar för tester genomförts och godkänts. Alla landsting rapporterar i december 2018 att man uppfyllt den milstolpe som avser att landstinget ska ha driftsatt Försäkringskassans fyra nya intyg. De landsting som ännu inte breddinfört vid rapporteringstillfället anger att man kommer att göra det under För att underlätta samordning av Försäkringskassans och landstingens kommunikationsinsatser vid produktionssättning i respektive landsting finns en sammanställning över landstingens produktionssättningar på inera.se Användning av ICF vid intygsutfärdandet Under 2016 påbörjade projektet processen med att utforska flera stöd för bedömning och ifyllnad av intyg. Arbetet har omfattat diskussion och specificering av vilka andra stöd, utöver FMB, som skulle kunna implementeras i Webcert för att underlätta intygsutfärdande för Nuvarande status finns under rubriken Införandestatus på sidan Sid 65/86

66 läkaren. Detta resulterade i framtagning av en ICF-prototyp 15 för att stödja inmatning av information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintyg. Prototypen har sedan den första versionen från 2016 vidareutvecklats kontinuerligt i samband med testning i flera omgångar. Projektet har under 2018 fortsatt att vidareutveckla ICF-prototypen tillsammans med Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Socialstyrelsen har också aktivt bidragit till lösningsförslaget, bland annat genom att ta fram ett urval av ICF-kategorier för en uppsättning diagnoser. Vidareutvecklingen har lett till flera olika versioner av ICF-prototypen som iterativt har testats och sedan uppdaterats utifrån testresultaten under våren Utvärderingen av ICFstödet har varit en del av den gemensamma utvärderingen som genomfördes i samarbete med Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Den bifogade rapporten Gemensam utvärdering av FMB och ICF-stödet sammanfattar arbetet med, samt presenterar resultaten av den gemensamma utvärderingen. Resultaten från testerna visade sig vara positiva vilket ledde till beslutet att implementera ICFstödet, produktionssättning sker i januari I Figur 26 till Figur 28 visas utformningen av ICF-stödet i den form som det kommer att presenteras i Webcert. Figur 26. Skiss över det öppnade ICF-stödet där användaren kan välja kategorier som relaterar till angiven diagnos. 15 För mer information om ICF se Sid 66/86

67 Figur 27. Skiss över hur det ser ut när användaren valt ett antal ICF-kategorier i ett intygsutkast. Figur 28. Skiss över det signerade intyget och hur valen enligt ICF-stödets presenteras Plan för utfasning av primärvårdskodverket och övergång till ICD-10-SE Intyg som innehåller diagnoser som kodas med kodverket KSH97-P, vilket är en speciell variant av ICD-10 som tagits fram för användande inom primärvården, påverkar Försäkringskassans statistik över konsumerad sjukskrivning på ett negativt sätt. Detta kodverk används parallellt med ICD-10-SE som är det officiella svenska kodverket för ICD-10-koder. Dessutom uppdaterar inte längre Socialstyrelsen kodverket KSH97-P. Det har därför framförts ett behov av att fasa ut detta kodverk. Under våren 2017 hade projektet tillsammans med SKL inledande möten och kontakter med Socialstyrelsen och Försäkringskassan för att ta fram en plan för utfasning av kodverket från de intyg som skickas via Intygstjänsterna till Försäkringskassan. Under hösten 2017 konstaterade projektet och SKL, i dialog med Socialstyrelsen, att den nya internationella versionen av ICD-kodsystemet, ICD-11, skulle lanseras under sommaren 2018 vilket gjorde att frågan blev inaktuell. I stället för att planera en speciell avveckling av KSH97-P avvaktas nu i stället avvecklingen av hela ICD-10 till förmån för ICD-11. Det finns idag inga planer hos Socialstyrelsen ta fram en primärvårdsversion av ICD-11. Sid 67/86