Intygstjänster Delrapport 2, december 2014

Transkript

1 Intygstjänster Delrapport 2, december 2014

2 Sammanfattning Enligt överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden ska SKL, tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades inom utökat elektroniskt informationsutbyte under 2013 genom att under åren driftsätta de utvecklade lösningarna och genomföra fördjupade analyser. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling inom fem delområden. Regeringen och SKL bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete kring elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården ytterligare effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Det fortsatta arbetet innebär också ett förbättrat stöd för inblandade parter, som patienten, läkaren och annan vårdpersonal samt handläggare på Försäkringskassan. Det stärker också rättsäkerheten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting. Uppdrag har getts till Inera AB att fortsätta arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål under villkor 5 i sjukskrivningsmiljarden 2014 Utökat elektronisk informationsutbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. Inom samtliga områden ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. För delvillkor 5:1 ska arbete bedrivas i samarbete mellan Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Redovisning sker för år 2014 i form av två delrapporter (den 13 juni och 5 december) till Försäkringskassan. Uppdrag och övergripande resultat och leveranser per område 2014 Delvillkor 5.1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutstödet i inklusive direktåtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP) för offentliga vårdgivare utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Struktur och teknisk specifikation samt utveckling av referensapplikation för integration av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, FMB. Teknisk specifikation och utveckling av referensapplikation för åtkomst av information från HOSP-registret. Möjliggöra åtkomst av läkarlegitimation för privatvården Resultat: Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, FMB: I arbetet med FMB har projektet den 31 oktober tagit emot underlag från Socialstyrelsen. Vi räknar därför med att ta fram en första utgåva av den tekniska specifikationen, det vill säga kravspecifikationen, till landstingen i februari 2015 och därefter distribuera den. Sannolikt kommer kravspecifikationen att behöva uppdateras efter remissomgång. Referensapplikationen Webcert kommer under 2015 att utvecklas med en integration FMB. (Referensapplikationen Webcert beskrivs under delvillkor 5.4.) Sid 1/110

3 Direktåtkomst till Socialstyrelsens legitimationsregister, HOSP: I arbetet med HOSP har projektet den 31 oktober tagit emot underlag från Socialstyrelsen. Vi räknar därför med att ta fram en första utgåva av den tekniska specifikationen, det vill säga kravspecifikationen, till landstingen i februari 2015 och därefter distribuera den. Sannolikt kommer kravspecifikationen att behöva uppdateras efter remissomgång. Referensapplikationen Webcert kommer under 2015 att utvecklas med åtkomst till HOSP.(Referensapplikationen Webcert beskrivs under delvillkor 5.4.) Möjliggöra åtkomst av läkarlegitimation för privatvården Detta arbete består av två delar. Dels en lagändring som möjliggör för privatvården att få direktåtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården(hosp), ett arbete som är påbörjat hos Socialdepartementet. Dels har projektet utrett förutsättningarna för privatläkare att kunna använda elektroniska intyg. Utredningen har resulterat i att projektet under 2015 kommer att leverera förändringar i referensapplikationen Webcert som möjliggör för privatläkare att logga in med vanlig e- legitimation och använda tjänsten för att skriva intyg. Delvillkor 5.2: E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. Vidareutveckla intygstjänsterna inklusive infrastruktur utifrån resultaten från samarbetet kring utökat elektroniskt informationsutbyte (delvillkor 5:5) tillsammans med Försäkringskassan. Utreda och föreslå effektivare samtyckeshantering Resultat Intygstjänsterna: Intygstjänsten: Intygstjänsten är en intelligent databas som dels lagrar elektroniska läkarintyg från de landsting som skickar intyg elektroniskt till Försäkringskassan, dels lagrar samtliga elektroniska intyg från de landsting som anslutit sig till Intygstjänsten. Projektet har levererat uppdateringar till tjänsten flera gånger under 2014 för att anpassa den till de system som använder den. Under året har även en arkitekturförändring genomförts för att göra införandet av nya intyg ännu enklare. Först ut är två intyg från Transportstyrelsen där tester pågår. Denna version av Intygstjänsten överlämnas till Ineras systemförvaltning i december Mina intyg: I invånartjänsten Mina intyg, där invånaren själv kan hantera sina läkarintyg, har projektet gjort smärre justeringar under året. En harmonisering av de olika intygstjänsternas grafiska profil gjorts och en mer responsiv design har arbetats fram för att bättre hantera olika skärmstorlekar, oberoende av vad invånaren loggar in ifrån. En ny version av Mina intyg överlämnas till Ineras systemförvaltning i december I denna version har funktionaliteten för utskrifter förbättrats för de invånare som önskar skriva ut sina intyg, Transportstyrelsens två läkarintyg har lagts till, och möjligheten att skicka sitt intyg till flera mottagare har implementerats. Projektet har också tagit fram en säkerhetslösning (partneruthopp) för de samarbetspartners som inte har en egen inloggning med e-legitimation. Sid 2/110

4 Datainsamlingstjänst: Denna tjänst samlar in alla elektroniska intyg som skickas till Försäkringskassan och lägger dem i Intygstjänsten. Tjänsten har utvecklats och driftsatts. Tack vare den har alla invånare i Sverige, förutom de som bor i Stockholm, Gotland och Dalarna, möjlighet att se och hantera de elektroniska läkarintyg som hälso- och sjukvården sänt till Försäkringskassan. Intygstjänst för arbetsgivare: En ökad samverkan mellan de olika parterna vid en sjukskrivning (patienten, läkaren, arbetsgivaren och Försäkringskassans handläggare) kan bidra till att förkorta en sjukskrivning och underlätta en återgång i arbete. För invånaren blir också hanteringen av intygen enklare och säkrare när intygen kan skickas elektroniskt till arbetsgivaren via Mina intyg. Projektet har under 2014 bedrivit ett omfattande informations- och förankringsarbete och träffat företrädare för Svenskt Näringsliv, arbetsgivarsektionen i Sveriges Kommuner och Landsting samt ett antal enskilda arbetsgivare. Ett gemensamt arbete med Försäkringskassan har startat och nu finns en arbetsgrupp med stor kunskap om arbetsgivarens arbete med sjukskrivningsfrågor som gör en gemensam kravinsamling för en kommande intygstjänst för arbetsgivare. Resultat Infrastruktur: Kommunikationsplattformen Axel: Axel ansluter till tjänsteplattformen och möjliggör att hälso- och sjukvårdens IT-system kan kommunicera direkt med statliga myndigheter, organisationer och försäkringsbolag via kommunikationsmetoderna RIV TA (hälso- och sjukvårdens system), SHS (statens spridnings- och hämtningssystem) och SSEK (försäkringsbolagens gemensamma kommunikationssätt). Axel har varit i provdrift under en period och är i nuläget åtkomlig i en testmiljö där komponenten RIV/SHS-bryggan testas tillsammans med Transportstyrelsen. Däremot har Axel-testerna mot Försäkringskassan stoppats då Försäkringskassans SHS-system inte kan kommunicera med synkron (online) kommunikation. Förhoppningen är att en synkron koppling ska finnas hos Försäkringskassan till sommaren För att nå en snabb lösning arbetar Inera med att ta fram en gemensam interimslösning för Försäkringskassan och Transportstyrelsen för att kunna etablera asynkron kommunikation, som i nuläget stödjs av bägge myndigheterna. Lösningen är inte i enlighet med de nationella reglerna för vård och omsorg, men projektet har tills vidare fått dispens för interimslösningen. Formaterat: Indrag: Vänster: 1 cm, Ingen numrering Sid 3/110

5 Resultat Effektivare samtyckeslagstiftning: Utredning och förslag: Utredning har genomförts av projektets jurist. Efter kontakter med Socialdepartementets kansliråd Henrik Moberg och ämnesrådet Jimmy Järvenpää på Rättssekretariatet fick projektet en uppmaning om att lämna ett remissvar till SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid då det ansågs vara ett effektivare sätt att ge förslag till ändring i lagstiftningen än att lämna ett konkret förslag till lagändring. Remissvaret är skrivet och lämnat till SKL för vidare befordran till Socialdepartementet. Delvillkor 5.3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälsooch sjukvårdens sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Statistiktjänsten ska kunna visa uppgifter på hel- respektive deltid samt vara möjligt att fördela på ålder och kön. Statistiktjänsten ska vara färdigutvecklad den 1 december utvecklas tjänsten utifrån resultatet från delvillkor 5:5. Resultat: Statistiktjänsten: Tjänsten skapar statistik av avidentifierat data från alla elektroniska läkarintyg som finns i Intygstjänsten. Statistiken presenteras i form av ett antal fasta rapporter på nationell statistik och verksamhetsstatistik. Rapporterna uppdateras en gång per månad. Den första versionen av Statistiktjänsten är driftsatt och finns tillgänglig för landstingspersonal via hälso- och sjukvårdens kommunikationsnät Sjunet. Tjänsten har några få beräkningsfel och har än så länge inte samlat in data i tillräcklig mängd och över tillräcklig tid för att kunna ge verkliga slutsatser av presenterat data. Kommande version av Statistiktjänsten är under utveckling och levereras i februari Denna version innehåller rättningar av beräkningsfelen och utökad funktionalitet i enlighet med önskemål från landstingen. Projektet räknar med att släppa ytterligare två versioner under 2015 där vi utvecklar tjänsten utifrån fler synpunkter från landstingen. Sonderande samtal pågår med Försäkringskassan angående samarbete kring Statistiktjänsten. Delvillkor 5.4: Vidareutveckling av elektroniska medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. Vidareutveckla tjänsterna inklusive infrastruktur utifrån resultaten från samarbetet kring utökat elektroniskt informationsutbyte (delvillkor 5:5 nedan) Resultat: Webcert: Webcert är den referensapplikation som omnämns i delvillkor 5.1 ovan. Webcert är en nationell webbtjänst där läkare kan skriva intyg och skicka frågor och svar till Försäkringskassan. Den första versionen av Webcert är driftsatt. Enligt landstingens planer kommer sex landsting att ha anslutit sig till Webcert i december 2014 och ytterligare fem under perioden januari till april 2015, totalt 11 landsting. Två nya versioner av Webcert har överlämnats till Ineras systemförvaltning i oktober Utöver dessa två lämnas i december en första version av djupintegration mot Sid 4/110

6 journalsystem, denna version är mot journalsystemet VAS för gemensamma tester med Norrbottens och Hallands system. Testerna pågår till februari 2015 och denna version är planerad att driftsättas i mars Kommande versioner av Webcert levereras i maj 2015 (privatläkare) och i december 2015 (situationsanpassade intyg, villkor 5.5). Ovanstående leveranser innefattar uppdrag inom delområdena 5.1, 5.2, 5.4 och 5.5. Delvillkor 5.5: Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Vidare utredning och kravställning i nära samarbete med Försäkringskassan. Resultat: Utökat elektroniskt informationsutbyte: Inom område 5.5, som främst handlar om utveckling av situationsanpassade intyg, är projektet och Försäkringskassan principiellt överens om den tekniska lösningen för överföring. Vi har även fört en dialog om hur processen bör se ut för att också hälso- och sjukvården ska kunna göra effektiviseringsvinster och kostnadsbesparingar. Det har tagit lång tid att enas kring en modell och en process. Försäkringskassan och SKL beslutade i maj att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att säkra att lösningsförslagen fungerar på bägge sidor. Tillsammans gör vi nu ett arbete för att kartlägga det totala informationsbehovet och se över processerna för att få goda vinster på båda sidor. Arbetet görs i första hand av en grupp experter bestående av läkare, handläggare, hälsoinformatiker, utredare och projektledare (Verksamhetslogikgruppen). Underlaget för kravspecifikationen blir klar i december. Arbetar med att utveckla processer och specifikationer sker parallellt. Målet är en första så kallad betaversion av kravspecifikation för situationsanpassade intyg som blir klar 31 december för distribution till landstingen efter julhelgerna. Slutversionen räknar vi med att ha klar (efter remissrunda/synpunkter från landstingen) i mars Fördjupade medicinska utredningar: I samarbete med Försäkringskassan ska projektet medverka i utredningar med syfte att utveckla ett system för att samordna fördjupade intyg som TMU (teamutredningar), SLU (särskilt läkarutlåtande) och AFU (aktivitetsförmågeutredningar) elektroniskt. Målet är att skapa en mer likvärdig hantering mellan Försäkringskassan och regioner/landsting samtidigt som effektivitet ökar och administration samt pappershantering minskar. Utredning av nuläge för processer. Utreda/dokumentera krav och önskemål gällande IT-stöd från behöriga läkare, region/landsting och Försäkringskassan. Digitala versioner av intyg för SLU, TMU (och AFU) i Intygstjänster med författarstöd i Webcert. Utveckla funktion för beställning av utredningar från Försäkringskassan. Utreda och utveckla tjänst för att vidareförmedla beställning av fördjupad utredning till region/landsting. Utreda och eventuellt utveckla funktion där det går att se var i processen en utredning befinner sig och utestående dagar. Sid 5/110

7 Resultat: Utredningen av nuläge för processer är slutförd. Resultatet visade att det fanns en brist i den förstudie som låg som underlag för beställningen. Bristen bestod i att hanteringen av bilagor helt saknades i utredningen och denna hantering utgör en väsentlig del av förenklingen och effektiviseringen. Utredningen av krav och önskemål gällande IT-stöd från behöriga läkare, region/landsting och Försäkringskassan är slutförd. För närvarande pågår arbete med den dokumentation som ska levereras till Ineras systemförvaltning tillsammans med programvaran. Digitala versioner av intyg för SLU och TMU är klara och utvecklingen av intyg för AFU pågår. Utvecklingen av en funktion för beställning av utredningar från Försäkringskassan är klar. Utredning och utveckling av en tjänst för att vidareförmedla beställning av fördjupad utredning till region/landsting är klar. Utredning och utveckling av funktion för att se var i processen en utredning befinner sig samt utestående dagar pågår. Övergripande om projektet Projektet har haft en turbulent tid under På grund av att Ineras avtal med dåvarande datordriftsleverantören går ut 2014, flyttades driften till den nya driftleverantören. Övergången har dock varit lite problematisk och många timmar har lagts ner från projektets tekniker för att upprätta fungerande och stabila driftsmiljöer. Konsekvensen har blivit att projektet tvingats sänka ambitionsnivån en del och prioriterat det som behöver levereras i enlighet med överenskommelsen mellan SKL och socialdepartementet i Sjukskrivningsmiljarden. Resultatet för dessa leveranser kommer att blir bra och användbara produkter som vi vet kommer att tas emot väl av hälso- och sjukvården. Tillsammans med Nordic Medtest (NMT) har projektet tagit fram nya testprocesser och modeller för test och överlämning som är avpassade för agila projekt och leveranser enligt scrum-metoden. Det har fungerat tack vara otroligt skickliga projektmedlemmar som lagt ned mycket tid och energi! Sid 6/110

8 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdrag för Delvillkor 5:1 Integrera det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen Inledning Uppdrag Resultat Status Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Delvillkor 5:2 Mina Hälsotjänster, självbetjäning och utökad samtyckeshantering Inledning Uppdrag Resultat Status Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso-och sjukvårdens behov Delvillkor 5:3 Utarbetande av en statistiktjänst Inledning Uppdrag Resultat Status Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Delvillkor 5:4 Möjlighet till elektroniskt läkarintyg för alla intressenter Inledning Uppdrag Resultat Status Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Delvillkor 5:5 Utökat elektroniskt informationsutbyte Sid 7/110

9 6.1 Inledning Uppdrag Resultat Status Förslag till fortsatt arbete Fördjupade försäkringsmedicinska utredningar Inledning Uppdrag Resultat Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso-och sjukvårdens behov Begrepp och definitioner Förkortningar Definitioner Bilaga 1. Juridisk slutrapport Intygstjänster Sid 8/110

10 1. Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget för projektet Intygstjänster är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Under senhösten 2011 infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem, Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en frågasvarsfunktion. Tjänsten Läkarintyg har sedan 2011 varit i stabil drift. År 2012 utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbtjänst där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbtjänsten skulle kopplas till en intygstjänst där det också skulle vara möjligt att tas fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren kan få ännu större nytta av en webbtjänst genom att kunna skicka läkarintyg till andra mottagare som exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna tas med i det elektroniska spåret. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbtjänsten Webcert, som är en vidareutveckling av tankarna som realiserades i Medcert. Under 2013 var uppdraget att realisera delar av resultaten. Invånartjänsten Mina intyg driftsattes och lanserades och Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning var klar för driftsättning i slutet av året. Projektet fortsatte utredningsarbetet inom intygsstöd, ett utökat elektronisk informationsutbyte och en intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Tjänsten Webcert fortsatte att utvecklas för att möjliggöra för privatläkare att enkelt kunna utfärda elektroniska intyg. För 2014 har projektet haft i uppdrag att vidareutveckla driftsätta och lansera tjänsterna Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. I samarbete med Socialstyrelsen ska projektet ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet, FMB, kan integreras i journalsystemen och hur Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården, HOSP, kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare. Tjänsten Mina intyg ska vidareutvecklas så att invånaren kan hantera fler typer av intyg och för fler mottagare och Statistiktjänsten ska vidareutvecklas med fler typer av rapporter och möjlighet att se statistik på fler nivåer. Projektet fortsätter även utredningsarbetet och kravställningen inför realisering av situationsanpassade intyg i nära samarbete med Försäkringskassan. Intygstjänster har även fått ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden. Uppdraget gäller Fördjupade medicinska utredningar som innebär att projektet ska utreda och realisera ett administrativt stöd för hantering av beställningar för fördjupade utredningar från Försäkringskassan, samt ta fram elektroniska intyg för fördjupade utredningar. Sid 9/110

11 Figur 1Figur 1 visar en översiktlig bild över arbetet med elektroniska intyg från 2007 fram till idag. Sid 10/110

12 Figur 1. Intygstjänster - bild över arbete från 2007 och framåt.

13 1.2 Uppdrag för Uppdraget har getts till Inera AB att fortsätta arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål under villkor 5 i sjukskrivningsmiljarden 2014, Utökat elektronisk informationsutbyte, samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. I rapporten beskrivs det arbete som gjorts inom varje delområde och vad som pågår i skrivande stund. Förlag på fortsatt utvecklingsarbete är också beskrivet under varje område. Rapporten är uppdelad i följande områden: Delvillkor 5.1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutstödet i inklusive direktåtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP) för offentliga vårdgivare utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Delvillkor 5.2: E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. Delvillkor 5.3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Delvillkor 5.4: Vidareutveckling av elektroniska medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. Inom detta område ryms utveckling av intygsapplikationen Webcert. Delvillkor 5.5:Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Fördjupade medicinska utredningar.

14 2. Delvillkor 5:1 Integrera det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen 2.1 Inledning Delvillkor 5.1 består av två delar: 1. Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen. 2. Direktåtkomst för offentliga vårdgivare till Socialstyrelsens legitimationsregister HOSP Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) är en kunskapsdatabas i två delar. Den ena består av övergripande principer för sjukskrivning, den andra består av rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. För närvarande finns FMB i form av fritextrekommendationer publicerad på Socialstyrelsens webbplats. Socialstyrelsen har som målsättning att publicera FMB som öppna data enligt E- delegationens direktiv för vidareutnyttjande av offentlig information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål 1. Publicerat som öppna data ska FMB kunna användas av hälso- och sjukvårdens IT-system, till exempel av intygsskrivningstjänsten Webcert. Genom att integrera FMB i journalsystemen blir rekommendationerna från Socialstyrelsen lättillgängliga när ett elektroniskt läkarintyg skapas. Vissa av rekommendationerna i FMB har idag strukturerats av Socialstyrelsen så att de blir maskintolkningsbara. Det innebär att rekommendationerna, vid en integration, skulle kunna visas upp i det elektroniska läkarintyget just i den situation som rekommendationen gäller. Om läkaren till exempel föreslår en sjukskrivningstid som överskrider Socialstyrelsens rekommenderade tidsangivelse så ska läkaren motivera varför. Om projektet kan integrera FMB så att det enkelt kan användas i läkarintyget så behöver inte läkaren lägga tid på att leta efter information i FMB, utan kan i stället koncentrera sig på bedömningen av patienten och vad som ska skrivas i läkarintyget kopplat till den aktuella situationen och diagnosen. Försäkringskassan kan dessutom få information om motiveringarna till avsteg från rekommendationerna där det behövs. Det blir enklare för läkaren att göra rätt och Försäkringskassan får en högre kvalitet på innehållet i intyget Socialstyrelsens legitimationsregister HOSP Hälso- och sjukvården behöver också snabbt och smidigt få information om sin personals legitimation med tillhörande behörighetsbegränsningar. En lösning för det är en tjänst som kan 1 Sid 13/110

15 anropas direkt hos Socialstyrelsen för registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, HOSP. Tjänsten, som enligt förordningen ger direktåtkomst till uppgifter om legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal till offentliga vårdgivare, borde även kunna användas av en rad intressenter, däribland privatvården. 2.2 Uppdrag Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården, HOSP, utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Uppdraget innefattar: Struktur och teknisk specifikation samt utveckling av referensapplikation för integration av det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen. Teknisk specifikation och utveckling av referensapplikation för åtkomst av information från HOSP-registret från journalsystemen. Möjliggöra åtkomst till uppgift om läkarlegitimation för privatvården. 2.3 Resultat Försäkringsmedicinskt beslutstöd Utredning inom delområdet pågår under hela Projektet följer och bidrar kontinuerligt till arbetet med Socialstyrelsens specifikationer för tillgängliggörandet av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen. Parallellt med det integreras delar från FMB i projektets intygsprototyp för att möjliggöra användarutvärderingar av olika alternativa lösningar. Socialstyrelsen har levererat underlag till projektet 31 oktober Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården, HOSP Projektet samarbetar med Socialstyrelsen för framtagande av specifikationer för direktanslutning till HOSP-registret, främst för offentliga vårdgivare. I samarbetet ingår även planering av en kopia av HOSP-registret (kallad HOSP-cache) som ska finnas på vårdsidan och förvaltas av Inera. Kopian är tänkt att ha en hög tillgänglighet för anslutande vårdsystem och uppdateras ofta från Socialstyrelsens HOSP-register. Beslut är taget i programkontoret på Inera att ta fram en HOSP-cache. 2.4 Status Försäkringsmedicinskt beslutstöd Arbetet med försäkringsmedicinskt beslutsstöd pågår på flera sätt. Socialstyrelsen har tagit fram en informationsmodell för innehållet. Innehållet i rekommendationerna revideras parallellt, till Sid 14/110

16 att börja med ortopediska diagnoser (då det kan underlätta för pilotande av ett elektroniskt intyg med diagnosmallar inom ortopedi). Innehållet struktureras och kodas också med Nationellt Fackspråk, till exempel Snomed CT, och har kopplingar till Nationell Informationsstruktur för att möjliggöra maskinläsbarhet och semantisk interoperabilitet. Det innehåll som finns ska kunna göras tillgängligt för läkaren när läkaren arbetar med det elektroniska intyget. Läkaren ska inte behöva gå till Socialstyrelsens hemsida och leta fram information om patientens diagnos, se Figur 2, informationen ska istället finnas tillgänglig i anslutning till intyget när användaren behöver den. Figur 2 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd publicerat på Socialstyrelsens hemsida. När Socialstyrelsen har levererat specifikationer för hur anslutning till FMB ska ske bifogas de i projektets beskrivning till landstingen om hur FMB kan integreras i journalsystemen. Beskrivningen beräknas vara klar vid årsskiftet 2014/ Prototyp med förslag på integrerat FMB Försäkringsmedicinskt beslutsstöd har integrerats i den intygsprototyp som ska kravställa kommande version(er) av Webcert. För en diagnos som finns i FMB, se Figur 3, kan användaren få uppgift om i normalfallet rimlig sjukskrivningstid. I exemplet innehåller beslutsstödet fler kriterier som påverkar denna uppgift. Sid 15/110

17 Figur 3 Exempel på diagnos där stöd finns i FMB Användaren får då möjlighet att ange dessa kriterier för att få en mer specifik uppgift. Vilka uppgifter som återfinns i FMB presenteras, se Figur 4, och uppgiften om rimlig sjukskrivningstid visas. Figur 4 Fler kriterier kan påverka uppgift om rimlig sjukskrivningstid (utkast, förändring pågår). Sid 16/110

18 Det elektroniska intyget visar upp vilka faktorer som påverkar rekommendationen om sjukskrivningstid (till exempel lateralitet och arbetsbelastning) och presenterar den information som kommer från försäkringsmedicinskt beslutsstöd, se Figur 5. Figur 5 Uppgifter från FMB presenteras Uppgiften om rimlig sjukskrivningstid anges med ett rött streck. Om användarens bedömning överstiger denna längd kryssas en ruta i, och ett fritextfält öppnas där en motivering kan anges till bedömningen, se Figur 6. Figur 6 Uppgift om rimlig sjukskrivningstid Intygsprototypen är i ständig omvandling, inklusive de ställen som exempelbilderna ovan är tagna ifrån. För närvarande planeras användartester av prototypen för att diskutera den med läkare. Sid 17/110

19 2.4.3 Pågående arbete med intygsprototypen För närvarande arbetar vi specifikt med följande aktiviteter kring intygsprototypen: Fullföljande av arbetet i en arbetsgrupp med experter från Försäkringskassan och hälsooch sjukvården (Verksamhetslogikgruppen) som ger stöd i arbetet med krav på intygsprototypen. Användarundersökningar med start i november 2014, för att få återkoppling på utformningen av intygsprototypen. Ett särskilt arbete för att se hur man på bästa sätt inhämtar information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning och hur dessa påverkas av arbetsanpassningar och förekomst av hjälpmedel. Ett särskilt arbete där projektet utreder hur läkarens bedömning av behovet av insatser och samverkan mellan berörda aktörer ska kunna beskrivas och också följas upp. Samarbete med Försäkringskassans och SKL:s gemensamma projekt Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) avseende hur vi på ett bra sätt kan presentera prognosfaktorer/integrera det kommande bedömningsstödet, där planeras även för att ta fram förslag på insatser för återgång i arbete. Identifiering och analys av andra typer av ifyllnadsstöd som kan ges till läkare vid intygsskrivande. Se mer i avsnitt Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården, HOSP Tillsammans med Socialstyrelsen pågår arbete med att ta fram specifikationer och innehåll för anslutning av framförallt offentliga vårdgivare till HOSP. Det innefattar tjänster och meddelandeformat med tillhörande utförliga beskrivningar av innehållet i dessa meddelanden, kallade tjänstekontrakt. Det är viktigt att notera att för att få direktåtkomst till HOSP-registret krävs avtal som reglerar vem åtkomsten gäller och vilket innehåll som får levereras. I dagsläget är det endast tre parter som får direktåtkomst till HOSP och det är offentliga vårdgivare, IVO och Transportstyrelsen. Definitionen av direktåtkomst blir därmed en viktig fråga om andra parter som inte får ha direktåtkomst till HOSP-registret ska ansluta sig. Speciellt om Inera ger tillgång (via avtal med Socialstyrelsen) till en HOSP-cache för andra parter. Inera har beslutat att starta en förstudie för en HOSP-cache på vårdsidan och enligt tidplanen planeras förstudien att vara klar i december 2014 och en implementation ska vara i drift i december Möjliggöra åtkomst av läkarlegitimation för privatvården Det finns kravdokumentation framtagen för hur privatläkare kan registreras i Webcert och använda tjänsten. I samband med utvecklingen och införandet av funktionaliteten för privatläkarinloggning i Webcert är en snabb åtkomst till HOSP-registret viktig för att avgöra om användaren har en giltig läkarlegitimation eller inte. Denna funktionalitet är tänkt att införas i Webcert under andra kvartalet Sid 18/110

20 2.5 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Presentationen av FMB-innehållet i intygsprototypen skulle behöva testas med slutanvändare. Det finns flera sätt att förbättra och öka användbarheten av innehållet. Exempelvis genom att inspireras av internationella lösningar som MD Guidelines från Reed Group i USA vilka används i cirka 45 länder och dessutom är djupare integrerat i sjukskrivningsstöd hos vårdgivaren Kaiser Permanente. Det är nödvändigt att fortsätta arbetet med att utreda vilka typer av ifyllnadsstöd som underlättar vid skapandet av intyg. Det kommer att krävas ytterligare utredning och utveckling för att nå ett komplett stöd till läkaren. Innehållet i de kunskapskällor som ifyllnadsstöden baseras på behöver förvaltas och förfinas allt eftersom erfarenheten från användandet av dem ökar Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården, HOSP Samarbete sker med Socialstyrelsen när det gäller införandet av en läskopia av legitimationsregistret, en så kallad HOSP-cache, på hälso- och sjukvårdssidan. Det finns stora möjligheter att utöka funktionaliteten i en sådan applikation för att lösa de behov som Socialstyrelsen har, eller identifierar under arbetets gång, tillsammans med Inera. Det skulle innebära en ännu bättre och smidigare hantering av legitimationer med tillhörande specialistinriktning och olika typer av behörighetsbegränsningar Möjliggöra åtkomst av läkarlegitimation för privatvården Legitimationsregistret HOSP måste kopplas till Webcert för att kunna verifiera att en viss användare har rätt att utfärda intyg. När det finns tjänster för att direkt nå HOSP-registret behöver Socialstyrelsen utreda hur fler parter kan använda dessa tjänster, däribland privatvården. Det innebär ett stort behov av lagändring (som styr vilka som får lov att direktansluta sig) med en utökning av anslutande parter. Projektet är medvetet om att detta arbete har påbörjats på Socialdepartementet, men vi vill påminna om det stora behovet. Sid 19/110

21 3. Delvillkor 5:2 Mina Hälsotjänster, självbetjäning och utökad samtyckeshantering 3.1 Inledning Intygstjänsten, som är en intelligent databas för läkarintyg, driftsattes 2012 tillsammans med invånartjänsten Mina intyg. Mina intyg kan idag nås av samtliga invånare i Sverige med e- legitimation via de nationella landstingsgemensamma tjänsterna 1177 Vårdguiden på och Mina vårdkontakter på Intygstjänsten utgör grunden för invånartjänsten Mina intyg, där invånare kan skicka sina läkarintyg till Försäkringskassan och till andra anslutna intygsmottagare. Under 2015 räknar projektet med att Transportstyrelsen, AFA Försäkringar och Skandia ska vara anslutna till Mina intyg som mottagare av intyg. I Mina intyg kan invånaren också skriva ut kopior på sitt intyg eller spara ner det på sin dator, vilket avlastar hälso- och sjukvården från hanteringen av papperskopior. I projektets arbete har Intygstjänsten kommit att i allt större utsträckning framstå som ett nationellt kommunikationsnav för invånaren, där man på ett enkelt och säkert sätt kan kommunicera känslig intygsinformation med intygsmottagarna. Genom att koppla ihop de viktigaste aktörerna med IT-systemen kan stora vinster nås eftersom att kommunikationen underlättas till exempel med arbetsgivaren om den anställdes möjlighet till tidig återgång i arbete och om arbetsplatsanpassning. Ett första steg i det arbetet är att möjliggöra för arbetsgivaren att dela väsentlig information med invånare, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan via Intygstjänsten och en webbtjänst för arbetsgivare. Intygstjänsten möjliggör även för landstingen att koppla ihop sina journalsystem via intygstjänsten så att läkaren kan skapa intyg i ett system och senare hämta upp det i ett annat journalsystem (inom samma vårdgivare). Projektets referensapplikation Webcert fungerar på detta sätt. I Webcert finns exempelvis möjlighet att svara på en fråga från Försäkringskassan som tillsammans med frågan också läser in det aktuella intyget så att läkaren kan se både frågan och det intyg som frågan gäller, trots att det är skapat i ett annat journalsystem Sjukskrivningsprocessen och involverade aktörer Huvudaktörerna i sjukskrivningsprocessen är: invånaren hälso- och sjukvården arbetsgivaren och företagshälsovården Försäkringskassan Arbetsförmedlingen kommunernas socialtjänst Sid 20/110

22 Ytterligare viktiga aktörer som bidrar till eller utövar myndighetsbeslut i förhållande till individens försörjning eller tillgång till hälsovård är och som projektet har varit i kontakt med: AFA Försäkringar, som ägs av arbetsmarknadens parter och bidrar med tilläggsersättning till individen vid sjukdom eller arbetsskada Patientförsäkringen LÖF övriga försäkringsbolag som till exempel Skandia Transportstyrelsen Migrationsverket Stenungsunds kommun (i rollen som arbetsgivare) Övriga aktörer som är mottagare av läkarintyg vid sjukdom: Resebranschen Övriga aktörer som är mottagare av annan orsak vid nyanställning/rekrytering: Arbetsgivare som exempelvis idrottsföreningar, livsmedelsföretagare med flera. Faktorer att ta med i beräkningen: Totalt antal anställda i Sverige 2014: 4,25 miljoner personer. Genomsnittligt antal sjukdagar per anställd och år:1,65 dagar. Totalt antal sjukdagar under 2014 uppskattas till drygt 7 miljoner sjukdagar. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i sin publikation, Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis från 2003, beskrivit riskerna med sjukskrivning (kapitel 9) 2. Även om det vetenskapliga underlaget är av begränsad kvalitet, så går det ändå att utläsa att det finns tydliga faror med sjukskrivning för den enskilda patienten. Om sjukskrivning initialt upplevts som en avlastning för de flesta individer med ohälsa så genererade sjukskrivningen, när den blev långvarig, i många fall nya problem i form av inaktivitet och isolering. Det resulterar i sin tur i en ökande smärta, rastlöshet, stress, nedstämdhet och en tendens att fastna i en negativ sjukroll. Det finns stort stöd för uppfattningen, både hos praktiserande läkare och hos de tjänstemän och försäkringsmedicinska rådgivare på Försäkringskassan som projektet varit i kontakt med, att en bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater bidrar till att minska risken för isolering och att fastna i en negativ sjukroll. 2 Sid 21/110

23 Figur 7 Aktörer och mottagare av intyg I projektets arbete har vi sett Intygstjänsten som ett nationellt kommunikationsnav för utbyte av intygsinformation mellan intressenterna. Intygstjänsten möjliggör på ett enkelt och säkert sätt för aktörerna att kunna kommunicera känslig intygsinformation. Principen för kommunikationsprocessen utanför vårdgivaren är att invånarens samtycke alltid inhämtas antingen vid vårdtillfället eller via invånarens handlande, ett så kallat konkludent samtycke 3. Målet är att så småningom koppla upp alla väsentliga aktörer och mottagare av läkarintyg elektroniskt, vilket skulle underlätta administrativt för både hälso- och sjukvården och invånaren men även skapa de enkla kommunikationsvägar som kan bidra till att öka samverkan mellan aktörerna. Projektet har i sitt arbete med att försöka ansluta myndigheter och organisationer till intygstjänsten även funnit att bara genom att initialt utreda vilka intyg som myndigheten/organisationen begär in, och på vilket sätt de används, så går det att se stora effektivitetsvinster. Projektet har hittills funnit att organisationer ofta begär för mycket 3 Konkludent samtycke är när en fysisk eller juridisk person via sin handling accepterar eller samtycker. Ett exempel: genom att köra in på en på en avgiftsbelagd parkering accepterar man att betala p-avgift. Sid 22/110

24 medicinsk information i förhållande till det verkliga behovet. Det beror till stor del på att myndigheter och organisationer använder Försäkringskassans blankett FK 3200 Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) för att fråga efter medicinsk information. Men LUH är en avancerad försäkringsmedicinsk utredning som tar många timmar för läkaren att genomföra och det är inte alltid relevant att detta behövs. Organisationerna kan sannolikt klara sig med mycket mindre information för att fatta sina beslut. Projektet försöker medverka till att det ska komma till stånd genom att vara behjälpliga i att ta fram situationsanpassade intyg som bättre avspeglar det verkliga behovet. Det ger dessutom tidsvinster i hälso- och sjukvården genom att de nya intygen blir väsentligen mindre än de intyg som idag begärs in. Projektet har tillsammans med SKL och Patientförsäkringen LÖF arrangerat en lyckad nationell konferens om Framtidens läkarintyg 4. Målgruppen var bland annat beslutsfattare och nyckelpersoner inom myndigheter och organisationer som idag behöver läkarintyg i sin verksamhet. Målet var att konferensen skulle leda till en dialog och ett fortsatt samarbete i frågan om hur dessa organisationer skulle kunna ansluta sig till elektroniskt informationsutbyte av medicinsk information och utveckla arbetet med intygsprocessen. 3.2 Uppdrag Vidareutveckla/utreda kring e-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. Vidareutveckla intygstjänsterna inklusive infrastruktur utifrån resultaten från samarbetet kring utökat elektroniskt informationsutbyte (delvillkor 5.5) tillsammans med Försäkringskassan. Utreda och föreslå effektivare samtyckeshantering. För att åstadkomma utökad intressentinvolvering och skapa effektivare kommunikation mellan sjukskrivningsprocessens primära aktörer har projektet tillsammans med bland annat Försäkringskassan och SKL utrett och förberett utveckling av en intygstjänst för arbetsgivare. Målet är att arbetsgivaren ska ges möjlighet att: ta emot intyg erbjudas processtöd som förenklar både arbetsgivarens administration av arbetstagarens sjukskrivning lämna uppgifter till hälso- och sjukvården föra en dialog med hälso- och sjukvården 4 framtidenslakarintyg.3898.html Sid 23/110

25 3.3 Resultat Intygstjänsten Intygstjänsten är en intelligent databas som dels lagrar elektroniska läkarintyg från de landsting som skickar intyg elektroniskt till Försäkringskassan, dels lagrar samtliga elektroniska intyg från de landsting som anslutit sig till Intygstjänsten. Projektet har under 2014 löpande levererat uppdateringar till tjänsten för att anpassa den till de system som använder den. Under året har även en arkitekturförändring genomförts för att göra införandet av nya intyg ännu enklare. Först ut är två intyg från Transportstyrelsen där tester pågår. Denna version av Intygstjänsten överlämnas till Ineras systemförvaltning i december Projektet har utrett konsekvenserna för invånaren om en vårdgivare upphör med sin verksamhet. När privata vårdgivare ansluts till Intygstjänsten finns en risk att vårdgivare oftare upphör då många av de mindre vårdgivarna har etablerat sin verksamhet efter pensionering från den tidigare anställningen. Om en vårdgivare upphör har inte Inera rätt att behålla läkarintygen i Intygstjänsten, eftersom denna är en kopia av vårdgivarens journal som ägs av vårdgivaren. Projektet för en dialog med Datainspektionen om möjligheten att, Invånaren, istället då kan överta personuppgiftsansvaret för läkarintygen och att Inera därmed blir invånarens personuppgiftsbiträde istället för vårdgivarens personuppgiftsbiträde. Då kan invånaren även efter vårdgivarens upphörande ha tillgång till sina intyg Mina intyg En ny version av Mina intyg överlämnas till Ineras systemförvaltning i december Projektet har haft stort fokus på leverans av fler intyg under året. Transportstyrelsens båda intyg, Läkarintyg och Läkarintyg diabetes, har utvecklats dels för Webcert (författande) men även för att kunna visas i och skickas via Mina intyg. Med införandet av Transportstyrelsens båda intyg har projektet förädlat arbetet för hur nya intyg ska kunna adderas med minsta möjliga arbetsinsats. Vi har tittat på hur implementation ska kunna ske autonomt utanför projektets ramar i framtiden och vi har tagit fram en gemensam testprocess med Transportstyrelsen som går att återanvända när fler intyg blir aktuella. Under 2015 kommer arbetet att formalisera, dokumentera och ta fram en generell process för hur nya intyggodkännanden ska kunna ske undersystemförvaltningens ansvar, oavsett vem som utvecklat dessa. Läkarintyg FK 7263 skickas inte längre per automatik till Försäkringskassan utan stannar i Mina intyg tills invånaren ansöker om en förmån. Invånaren kan välja att dela/skicka sitt intyg på flera sätt. Antingen direkt hos läkaren eller via Mina intyg, eller att bifoga ett intyg från Mina intyg till en ansökan via Försäkringskassans Mina sidor. Funktionaliteten för utskrifter har förbättrats för de invånare som önskar skriva ut sina intyg, och möjligheten att skicka sitt intyg till flera mottagare har implementerats. Det är ett direkt resultat av Transportstyrelsens arbete med att finnas med som mottagare i Mina intyg. En harmonisering av de olika intygstjänsternas grafiska profil gjorts. En mer responsiv design har arbetats fram för att bättre hantera olika skärmstorlekar, oberoende av vad invånaren loggar in ifrån. Projektet strävar efter samordning och återanvändbarhet mellan de utvecklade Sid 24/110

26 tjänsterna. Harmoniseringen medger kortare ledtider vid förändringar och kortare tid för att utbilda nya utvecklare som kommer in i projektet och för kommande applikationsförvaltning. Allt som utvecklats under 2014 är inte driftsatt ännu men det kommer att vara färdigtestat under Datainsamlingstjänst Under tiden fram till dess att alla landsting har anslutit sig till Intygstjänsten så har projektet sett att det ligger i invånarnas intresse att de ändå får tillgång till sina läkarintyg elektroniskt i Mina intyg. Därför har projektet utvecklat en tjänst som samlar in alla intyg som skickas på det gamla sättet till Försäkringskassan och sparar dessa i Intygstjänsten. Tjänsten har utvecklats och driftsatts. Tack vare den har nu alla invånare i Sverige, förutom de som bor i Stockholm, Gotland och Dalarna, möjlighet att se och hantera de elektroniska läkarintyg som hälso- och sjukvården sänt till Försäkringskassan Effektivare samtyckeshantering sekretesslagstiftning och uppgiftsskyldighet Försäkringskassan kan, med lagstöd om uppgiftsskyldighet, kräva att information om en invånare som är patient hos en offentlig vårdgivare lämnas ut till Försäkringskassan om det är av vikt för handläggningen. Försäkringskassan kan även begära komplettering och förtydligande av information avseende intyg från en offentlig vårdgivare, men inte nödvändigtvis kräva svar på ytterligare frågor som inte besvarats vid invånarens ursprungliga besök hos vårdgivaren. I dessa fall måste invånaren kontaktas på nytt och sannolikt komma på återbesök för inhämtning av kompletterande uppgifter. Privata vårdgivare omfattas inte av uppgiftsskyldigheten, vilket innebär att de inte får lämna ut uppgifter till Försäkringskassan utan att invånarens samtycke först inhämtas. Utöver uppgiftsskyldighet finns även lagstöd för sekretessgenombrott vid utlämnande mellan offentliga vårdgivare som bedriver verksamhet inom samma landsting eller kommun. Däremot saknas sådant lagstöd när det gäller privata vårdgivare. Detta innebär svårigheter då en offentlig vårdgivare vill följa upp verksamheten hos en privat vårdgivare som finansieras av den privata vårdgivaren. En lagstiftning med harmoniserade regler för privata och offentliga vårdgivare skulle förenkla hanteringen av intyg och samtycken för såväl invånare, vårdgivare, Försäkringskassan och Inera. Den 30 maj i år offentliggjordes Socialdepartementets slutbetänkande av utredningen om rätt information i vård och omsorg (SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid). Slutbetänkandet innehåller förslag till förändringar i lagstiftningen vilka skulle möjliggöra för en offentlig vårdgivare att följa upp verksamheten hos en privat vårdgivare som finansieras av den offentliga vårdgivaren. Slutbetänkandet innehåller dock inte några förslag för att harmonisera uppgiftsskyldigheten till Försäkringskassan. Efter kontakter med Socialdepartementets kansliråd Henrik Moberg och ämnesrådet Jimmy Järvenpää på Rättssekretariatet erhöll projektet en uppmaning om att, istället för att lämna ett konkret förslag till lagändring, lämna med ett remissvar till SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid då det ansågs vara ett effektivare sätt att lämna förslag till ändring i Sid 25/110

27 lagstiftningen. Remissvaret är framtaget och levererat till Sveriges kommuner och landsting för vidare beslut och hantering för slutlig leverans till Socialdepartementet Intygstjänst för arbetsgivare Under 2013 års utredning inom projektet uppmärksammades arbetsgivarens betydelsefulla roll kring samverkan i sjukskrivningsprocessen, som även bidrar till att generellt förkorta sjukskrivningstiderna. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering, Många chefer är väl medvetna att de har ett ansvar, men är osäkra på hur de ska agera för att bäst stötta arbetstagarens återgång i arbete. Inom hälso- och sjukvården finns en (växande) insikt om att långvarig sjukskrivning riskerar att förvärra patientens hälsotillstånd. Trots det fortsätter många läkare att rutinmässigt sjukskriva på heltid, eftersom de har svårt att bedöma vad patientens arbete i praktiken ställer för krav på funktionsförmåga. Arbetsgivaren och invånaren lägger i sin tur stor vikt vid läkarens bedömning och avstår ofta ifrån att pröva deltidsarbete av oro för att förvärra medarbetarens hälsotillstånd. En ökad dialog behövs mellan de olika aktörerna. Det är ett arbete som måste ske på flera plan, men genom att skapa ett verktyg som underlättar den elektroniska kommunikationen mellan olika aktörer så ökar förutsättningarna för att dialogen ska komma till stånd. Intervjuer som projektet gjort med arbetsgivare visar att de önskar kontakt med både hälso- och sjukvården och Försäkringskassan redan efter några veckors sjukfrånvaro. Behovet av enkla och säkra kommunikationsvägar är stort, men de finns inte tillgängliga för arbetsgivaren idag. Intygstjänster utreder därför, tillsammans med bland andra Försäkringskassan och SKL, hur ökad samverkan med arbetsgivaren ska kunna effektivisera sjukskrivningsprocessen och intygshanteringen, något som leder till minskat trassel för arbetstagaren då arbetsgivaren mer sannolikt kommer att sjukanmäla i tid, samt för Försäkringskassan som slipper att skicka ut brev med begäran om sjukanmälan. Målet är att arbetsgivaren ska ges möjlighet att: ta emot intyg erbjudas processtöd som förenklar administration vid sjukskrivning och påminner till exempel om att det dags att sjukanmäla löntagaren till Försäkringskassan. ha en dialog med sjukskrivande läkare och Försäkringskassan lämna uppgifter till hälso- och sjukvården Resultat och status intygstjänst för arbetsgivare I den tänkta tjänsten (i fortsättningen kallad arbetsgivartjänsten) bör arbetsgivaren kunna se och hämta information ur invånarens intyg och få stöd i att agera snabbt och korrekt vid givna tidpunkter för att kunna bistå arbetstagaren i sjukskrivningsprocessen. Projektet har bedrivit ett omfattande informations- och förankringsarbete genom att träffa företrädare för Svenskt Näringsliv, arbetsgivarsektionen i Sveriges Kommuner och Landsting samt ett antal enskilda arbetsgivare, där Scania och Stenungsunds kommun förtjänar att nämnas speciellt. Under året har ett gemensamt arbete med Försäkringskassan startat. Idag finns en dedikerad arbetsgrupp med stor kunskap om arbetsgivarens arbete med sjukskrivningsfrågor och som gör en gemensam kravinsamling. Förutom arbetsgivare och personal från hälso- och sjukvården deltar representanter för Arbetsmiljöverket i arbetet. Sid 26/110

28 Ta emot intyg Att intyget går att skicka/hämta elektroniskt har flera uppenbara fördelar för både invånaren och arbetsgivaren. Intygets äkthet garanteras. Invånaren får en ökad trygghet då bara inloggad behörig befattningshavare kan ta del av ett intyg, som i vissa fall innehåller känslig information. De vore en stor vinst för invånaren att kunna skicka sina läkarintyg direkt till sin arbetsgivare från Mina intyg och det har därför varit ett prioriterat utredningsområde under året. För att kunna beskriva hur arbetstagaren ska kunna säkerställa att intyget når rätt arbetsställe har andra arbetsgivartjänster studerats med avsikten att definiera vilka behörighetsregler som bör gälla. I SCB:s Företagsdatabas, i cfar-registret, finns arbetsställenummer registrerade som skulle gå att använda. Vid intervjuer som gjorts under året med bland annat AFA Försäkringar har det framkommit att registreringen av arbetsgivare kräver en omfattande supportorganisation. En anledning är att de personer som administrerar behörigheter byts ut relativt ofta i förhållande till de fåtal tillfällen då ändringar ska göras. Inom ramen för den IT-support som finns uppbyggd runt e-hälsan finns ingen erfarenhet av att stötta arbetsgivare. Det ger en indikation om att en enklare lösning bör tas fram i väntan på att fler myndigheter kan samsas om tjänsten och att kostnader för support kan delas mellan dessa. En sådan lösning kan vara att arbetsgivaren får möjlighet att hämta ett intyg på uppmaning av invånaren snarare än att den hamnar direkt hos arbetsgivaren. Projektet avser att ta fram en sådan lösning under För de arbetsgivare som inte vill ansluta sig till en tjänst bör det finnas möjlighet att skicka säker e-post till exempel via Skatteverkets Mina meddelanden. Arbetsgivaren bör även ges möjlighet att importera intygsinformationen till sina HR- och lönesystem. Processtöd Överst på arbetsgivarnas önskelista för en intygstjänst står ett processtöd för att underlätta administration kring både sjukskrivning och arbetsplatsrehabilitering. En viktig förutsättning för det är inhämtandet av information om första sjukdag, som bör kunna registreras av invånaren via Mina intyg. Under våren 2014 har funktionaliteter i processtödet visualiserats i skissform. Arbetet har skett genom arbetsmöten med Stenungsunds kommun, med vilka projektet har ett samarbetsavtal. En tidslinje har skapats och som visar att det finns behov av påminnelser till både invånaren och arbetsgivaren, se Figur 8. Under hösten 2014 och våren 2015 håller projektet en workshopserie tillsammans med Försäkringskassan där arbetsgivare, företagshälsovården, hälso- och sjukvården tar fram krav och bollar idéer kring arbetsgivartjänstens funktionalitet för att nå samsyn kring behoven. Till den sista workshopen ska en prototyp vara klar vars funktioner ska kunna utvärderas. Därefter dokumenteras och sammanvägs workshopens resultat med kraven från 2013 års utredningsarbete. En tydlig kravspecifikation tas sedan fram för att kostnadsberäkna utvecklingen av en arbetsgivartjänst under 2016, förutsatt att medel finns. Sid 27/110

29 Figur 8. Skisser på hur ett processtöd för arbetsgivare och arbetstagare skulle kunna fungera har tagits fram i samarbete med Stenungsunds kommun. Lämna uppgifter till hälso- och sjukvården Arbetsgivaren har tillgång till uppgifter som läkaren skulle ha nytta av att känna till redan vid sjukskrivningstillfället. Den allra viktigaste uppgiften från arbetsgivaren är möjligheten att beskriva de arbetsuppgifter som arbetstagaren utför. Andra viktiga uppgifter är tillgången till företagshälsovård och möjligheten att göra anpassningar på arbetsplatsen. Läkarens ställningstagande och bedömning av invånarens arbetsförmåga har en avgörande betydelse för Försäkringskassans ställningstagande i ett sjukpenningärende. Beslutet får ekonomiska konsekvenser för både arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsförmåga är något relativt och kan endast bedömas av den som har kunskap om de krav ett visst arbete ställer. Att patientens fokus i det korta vårdmötet inte i första hand ligger i på att i detalj beskriva i sina arbetsuppgifter är ganska förståeligt. Det borde istället rimligen göras av invånaren i lugn och ro hemifrån, eller av arbetsgivaren som har störst kunskap om arbetets mest krävande moment. Projektets intervjuer visar att arbetsgivarens drivkraft för att tillföra uppgifterna är att läkarintygets beskrivning av aktivitetsbegränsningar blir relevanta för det specifika arbetsstället. Arbetsgivaren skulle även känna sig trygg med att läkarens bedömning är gjord utifrån en korrekt beskrivning av arbetsuppgifterna, något som många arbetsgivare tvivlar på idag. Information om arbetsuppgifter bör tillföras en arbetsgivartjänst på ett systematiskt sätt och på ett sätt som gör den så lättillgänglig för läkaren som möjligt. ICF är det kodverk som lyfts fram Sid 28/110

30 av läkare och övriga vårdprofessioner som det bästa sättet att beskriva arbetsuppgifter. Fördelen med ICF är att informationen, då koden skrivs i klartext, använder uttryck som är lätta att förstå även för den som saknar medicinsk skolning, som invånaren och arbetsgivaren. Med ICF framgår tydligt vilka funktioner som är nedsatta hos arbetstagaren samt graden av funktionsnedsättning. Dialog mellan arbetsgivaren, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan Möjligheten att stödja en dialog med arbetsgivaren och övriga aktörer har utkristalliserat sig som en av de stora vinsterna med en tänkt arbetsgivartjänst. Till exempel visade Försäkringskassans begränsade försök Tidig kontakt att läkarens kontakt med arbetsgivaren vid behov gjorde att sjukskrivning helt kunde undvikas i många fall bara genom att läkaren tog kontakt med arbetsgivaren redan vid första sjukbesöket. En förutsättning för en utvecklad dialog mellan arbetsgivaren och hälso- och sjukvården är att det kan ske på ett enkelt och systematiskt sätt under den tid som läkaren har avsatt för administration. De största vinsterna med en arbetsgivartjänst uppnås just genom en dialogfunktion. Förutsättningen är att invånaren godkänner dialogen genom sitt aktiva samtycke, men många juridiska och tekniska frågor återstår att lösa. Lämna uppgifter till andra aktörer Under utredningsarbetet har det framkommit ett önskemål bland arbetsgivarna att kunna lämna information om anställdas sjukfrånvaro och inkomster på ett och samma ställe och där flera olika mottagare kan nå informationen. Mottagare kan förutom Försäkringskassan exempelvis vara AFA Försäkring, andra försäkringsbolag och myndigheter som exempelvis SCB. Det skulle göra att dubbelinmatning av samma uppgifter minimeras. Samtal om att arbeta för en sådan gemensam tjänst har under 2013 förts med E-delegationen. Intygstjänster har under 2014 tagit haft kontakter med Uppgiftslämnarutredningen som är samordnare för regeringsuppdraget En dörr in som genomförs av Bolagsverket och Tillväxtverkets gemensamt. En dörr in är en vidareutveckling av tjänsten och syftet är att arbetsgivare ska kunna nå de uppgifter som finns i offentliga register hos 13 statliga myndigheter för att undvika att arbetsgivaren behöver mata in samma uppgifter till flera myndigheter. Försäkringskassan är en av dessa myndigheter. En hypotes var att arbetsgivaren i framtiden skulle kunna IT-tekniskt använda/anropa tjänsten för arbetsgivare. Mötet visade dock att någon lösning på problemet att lokalisera rätt behörig befattningshavare hos arbetsgivaren inte lösts Infrastrukturtjänsten Axel Via Axel kan hälso- och sjukvårdens IT-system kommunicera direkt med statliga myndigheter, organisationer och försäkringsbolag. Axel använder kommunikationsmetoderna RIV TA (hälsooch sjukvårdens system), SHS (statens spridnings- och hämtningssystem) och SSEK (försäkringsbolagens gemensamma kommunikationssätt). Projektet har gjort tester tillsammans med Försäkringskassan som påvisade behov av utveckling av Försäkringskassans SHS-tjänst för att kunna ta emot intygen med synkron kommunikation. Ett beslut om en sådan utveckling är ännu inte taget hos Försäkringskassan. Transportstyrelsen har gjort beställning hos Trafikverket för en uppdatering av Transportstyrelsens SHS-tjänst så Sid 29/110

31 att den kan koppla ihop med Axel. Måldatum är december 2014, men Transportstyrelsen har ännu inte fått ett slutgiltigt leveransdatum från Trafikverket. Projektet samarbetar nära den nationella testpartnern Nordic Medtest, NMT. Tidigare under året skickades även testmeddelanden till Skandia via det så kallade SSEK-protokollet. Samarbetet med Skandia har dock stannat av något i väntan på att de ska färdigställa sin mottagartjänst för intyg Säkerhet Projektet har möjliggjort partneruthopp för de samarbetspartners som inte har en egen inloggning med e-legitimation. Partneruthopp innebär att invånaren via en länk, exempelvis på Skandias Mina sidor, kan skickas till Mina intyg som ser att en inloggning behöver ske och skickar användaren till en inloggningstjänst som genomför en e-legitimationsinloggning. Inloggningstjänsten skapar ett identitetsintyg av SAML-typ som kan valideras av Mina intyg och ge användaren tillgång till Mina intyg. Direktupphandling för inloggningslösningen av SAML-typ med signeringar av e-legitimationer har blivit slutförd av Ineras säkerhetstjänst, som kommer att administrera alla avtal som gäller e- legitimationer. En första penetrationstest (intrångstest) har genomförts på Mina intyg med en automatiserad skanning av tjänsten för att se om det finns luckor, respektive felaktig parameteruppsättning. Även en kontroll enligt OWASP har blivit genomförd. Kontrollen stämmer av att ett antal möjliga felaktigheter inte ska finnas på en webbplats. Några få saker har hittats, inga av större vikt men som behöver åtgärdas av både drift- och utvecklingsdelen av projektet. 3.4 Status Intygstjänsten Intygstjänsten driftsattes i en första version hösten Under 2014 har en arkitekturförändring genomförts för att göra införandet av nya intyg ännu enklare och först ut är två nya intyg från Transportstyrelsen: Transportstyrelsens läkarintyg och Transportstyrelsens läkarintyg diabetes. Arbetet med att etablera nya mottagare är i slutskedet och tester pågår med Transportstyrelsen som är något sena med införandet, och under vintern 2014-våren 2015 avslutas arbetet med att ansluta AFA Försäkringar och Skandia som intygsmottagare. Då har tjänsten varit i drift i ett år och alla landsting ska ha anslutit sina journalsystem. Sid 30/110

32 Figur 9 Mina intygs testmiljö Samtyckeslagstiftning Utredningen kring samtyckeslagstiftningen är klar och projektet har levererat en rapport till Sveriges kommuner och landsting i form av ett remissvar till Socialdepartementet Intygstjänst för arbetsgivare Arbetet med att ta fram en Arbetsgivartjänst pågår nu i full skala tillsammans med Försäkringskassan. Kontakter med Bolagsverket kommer att tas då vi ser att det finns tydliga synergier i att samarbeta i denna fråga Infrastrukturtjänsten Axel Infrastrukturtjänsten Axels komponent RIV/SHS-bryggan håller på att testas tillsammans med Transportstyrelsen. Axeltesterna mot Försäkringskassan är stoppade då Försäkringskassans SHS-system inte kan kommunicera med synkron (online) kommunikation, estimatet är att en synkron koppling ska finnas hos Försäkringskassan till sommaren För att nå en snabb Sid 31/110

33 lösning arbetar Inera med att ta fram en gemensam interimslösning för Försäkringskassan och Transportstyrelsen för att kunna etablera asynkron kommunikation, som i nuläget stödjs av bägge myndigheterna. Det innebär dock att avtalen mellan Inera och parterna måste justeras, eftersom asynkron kommunikation omöjliggör för mottagande system hos Transporstyrelsen och Försäkringskassan att i realtid validera korrektheten i intygens innehåll. I de fall fel upptäcks vid senare tillfälle måste detta hanteras manuellt av mottagarna. Lösningen är inte i enlighet med de nationella reglerna för vård och omsorg, men projektet har tills vidare fått dispens för interimslösningen Säkerhet En andra penetrationstest (intrångstest) har genomförts i november på Mina intyg med en automatiserad skanning av tjänsten för att se om det finns luckor, respektive felaktig parameteruppsättning. Denna gång sker det en förbättrad kontroll med OWASPs tio-itopprekommendation, en kontroll av SAML signature wrapping och en del så kallade Fuzzingtester. Kort beskrivning av testerna: OWASP är en icke-kommersiell intresseorganisation för säkerhet som ger ut en tio-i-topplista på de tio vanligaste sårbarheterna på en webbsida. Det är mycket lämpligt att följa dessa rekommendationer. SAML signature wrapping är en sårbarhet där en manipulation sker av identitetsintyget (XML) så att intyget innehåller felaktig information, till exempel ett annat personnummer. Fuzzing-tester är ett relativt nytt område av sårbarhetstester, där man inte enbart testar för kända sårbarheter utan även provar säkerhetsmekanismer och protokoll genom att ge slumpvis valda parametrar för att se om dessa gör en korrekt felhantering. 3.5 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso-och sjukvårdens behov Intygstjänsterna 1. Etablera Intygstjänsten som ett nationellt kommunikationsnav för invånaren, att på ett enkelt och säkert sätt kunna kommunicera känslig intygsinformation med aktörerna. 2. Koppla ihop de viktigaste aktörerna och underlätta kommunikation och samverkan mellan dem. 3. Arbeta med att ansluta myndigheter och organisationer till intygstjänsten och bidra till att utreda vilka verkliga behov av intyg som myndigheten/organisationen har för att reducera omfattningen på intygen. 4. Öppna för invånaren att lämna begärd information till hälso- och sjukvården. 5. Om möjligt ansluta resebranschen till de elektroniska tjänsterna för att på så sätt spara både tid för hälso- och sjukvården och användandet av papper. Sid 32/110

34 3.5.2 Effektivare samtyckeshantering Det kan finnas anledning för regeringen att se över hela lagstiftningsområdet för att likställa offentliga och privata vårdgivare i förhållande till socialförsäkringen generellt och sjukskrivning i synnerhet. De tre områden som vi ser som viktiga att se över är: 1. Försäkringskassans rätt att begära in intyg och kompletterande medicinsk information. 2. Vårdgivares skyldiget att lämna ut uppgift om viss patient när myndighet begär in sådan information. 3. Privata vårdgivares möjlighet att få direktåtkomst till Socialstyrelsens legitimationsregister Intygstjänst för arbetsgivare Det är högst rimligt att skapa en intygstjänst för arbetsgivare som möjliggör att invånaren kan skicka sina intyg till sin arbetsgivare redan under Skissarbetet kring ett processtöd ska färdigställas under första halvåret Det stora arbetet med att skapa möjlighet för dialog och att ge arbetsgivaren möjlighet att lämna uppgifter som ökar läkarens möjlighet att göra mer kvalitativa sjukskrivningsbeslut, oavsett om det sker i en helt ny tjänst eller sker genom en applikation som har sin funktionalitet i den befintliga Intygstjänsten, kommer emellertid att kräva omfattande arkitekturell utredning tillsammans med Försäkringskassan. En mer omfattande pilotverksamhet kan i detta avseende dras igång först under Intygstjänster avser att beskriva en plan för detta arbete i nästa delrapport, i juni Infrastrukturtjänsten Axel Projektet arbetar för att etablera Axel som kommunikationskanal mot Försäkringskassan under Axel kommer att bli en nödvändig del av det senare tilltänkta sättet att kommunicera med situationsanpassade intyg och vara nödvändig för det utökade antal intyg som ska skickas till offentlig sektor och myndigheter som till exempel Transportstyrelsen. Axel kan också komma att bli aktuell för andra regionala och nationella tjänster Säkerhet Meddelande till invånare Projektet har sett ett behov av att meddela en invånare när ett intyg finns tillgängligt i Mina intyg, utan att invånaren ska behöva logga in och kontrollera det. I Mina vårdkontakter, MVK, finns en ny funktion för att skicka en notifiering via e-post eller SMS. Funktionen gör det möjligt för Intygstjänsten att anropa Mina vårdkontakters portal och begära att en notifiering ska skickas till invånaren, antingen via e-post eller SMS. Eller via bägge kanalerna beroende på invånarens inställningar i Mina vårdkontakter. Förändrad hantering av Mina vårdkontakters inloggning Den nuvarande inloggningslösningen för Mina vårdkontakter skapades 2003 och den börjar nu bli otidsenlig. Lösningen heter SSO 2.0 och använder sig av slump-id (GUID) som skickas med överföringen av invånaren från MVK till Mina intyg. Detta slump-id kontrolleras via ett säkert webserviceanrop tillbaka till en speciell kontrolltjänst, som returnerar personnumret. Idag har Mina vårdkontakter även en annan lösning som använder SAML och som gör samma sak, men på ett mer standardiserat sätt. Istället för ett slump-id får Mina intyg ett signerat identitetsintyg Sid 33/110

35 som innehåller alla uppgifter som namn och personnummer. SAML är grundbult i alla moderna identitetslösningar och federationer. Projektet vill därför gå över till denna inloggningslösning. Hantering av federationer Mina intyg använder idag en uthoppslösning från Försäkringskassans Mina sidor till Mina intyg via ett SAML identitetsintyg. Samma hantering kommer även att ske för AFA Försäkringar, Skandia och andra parter. Då antalet partners i framtiden kan bli många fler kan den här administrationen bli betungande och skulle därför behöva bli mer effektiv. Istället för att ansluta en enskild partner separat bör alla partners om möjligt anslutas till en federation, och Intygstjänsten anslutas till samma federation. Fördelen är att projektet, och i förlängningen systemförvaltningen, slipper att sätta upp varje partner för sig. Arbetet är lika stort för att ansluta en federation som att sätta upp en ny partner. Det nya e-legitimationssystemet Federation för Svensk e-legitimation ligger närmast i tiden och är en federation som är till för myndigheternas e-tjänster mot alla invånare. Genom att ansluta Mina intyg till denna federation och ge alla myndigheter tillgång till en enkel uthoppslösning blir intygshanteringen smidigare. När en federation för e-legitimationer kommer för den privata sidan, blir det lätt att ansluta Mina intyg också till den. Sid 34/110

36 4. Delvillkor 5:3 Utarbetande av en Statistiktjänst 4.1 Inledning I samband med att läkarintyg skickas elektroniskt och lagras centralt i Intygstjänsten skapas förutsättningar för att ta fram en statistiklösning för ordinerad sjukskrivning 5. Det möjliggör uppföljning av sjukskrivning på ett gemensamt sätt för alla landsting. Projektet kallar den tjänst som tagits fram för detta ändamål för Statistiktjänsten. Förutsättningarna för uppföljning och statistik inom sjukskrivningsområdet är sedan tidigare mycket varierande och det är ofta omständligt och tidskrävande att få fram information. Informationen finns inte sällan svårtillgängligt i journalsystem med begränsade möjligheter till åtkomst för uppföljningsverktyg. Med en enklare tillgång till statistikunderlag skulle hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsprocess på sikt kunna förbättras och effektiviseras. Statistiktjänsten ger en överblick över hur många sjukskrivningar den egna verksamheten har samt hur dessa ser ut med avseende på bland annat längd och diagnos. Med kunskap om hur den egna verksamheten sjukskriver har verksamhetsansvarig, eller den till vilken ansvarig har delegerat uppgiften, förutsättningar för att utvärdera om man använder sjukskrivning på rätt sätt, genom att exempelvis titta på utveckling över tid, skillnader som finns mellan könen samt diagnossättning. Delegationen är behörighetsstyrd via HSA-katalogen. Med hjälp av en statistiktjänst kan också sjukskrivningsarbetet följas upp nationellt baserat på bättre underlag än vad som är möjligt idag. 4.2 Uppdrag Arbete under 2013 har bedrivits med att ta fram en första version för Statistiktjänsten. Projektets uppdrag för är i enlighet med överenskommelsens delvillkor 5:3: Statistiktjänsten ska vara färdigutvecklad den 1 december utvecklas tjänsten utifrån resultatet från delvillkor 5: Resultat Ambitionen under 2013 var att fokusera på den lokala nivån (enskild vårdenhet) och för denna målgrupp ta fram översiktliga rapporter för att följa upp sjukskrivning på varje enskild vårdenhet. Den första versionen av Statistiktjänsten innehåller: en publik del som ska vara öppen för alla via internet (nationell statistik) 5 Med ordinerad sjukskrivning avses vad som står i läkarintyget, vad som rekommenderas av läkaren. Den ordinerade sjukskrivningen innehåller inte information om vilken bedömning som Försäkringskassan gör av läkarintyget och om det därmed blev en sjukskrivning. Sid 35/110

37 en del bakom inloggning som riktar sig uppföljningsansvariga på vårdenhet inom hälsooch sjukvården. Denna version har levererats till systemförvaltning, tjänsten är driftsatt och vid starten tillgänglig på Sjunet Beskrivning av levererad version Statistiken ska först och främst vara enkel att ta till sig, därför är funktionaliteten begränsad och endast de mest centrala aspekterna kring uppföljning av sjukskrivning (uppgifter om diagnosgrupper, sjukskrivningstider, sjukskrivning på hel- respektive deltid samt fördelning på ålder och kön) finns med i form av ett antal fasta rapporter: antal sjukfall 6 per månad de senaste 18 månaderna antal sjukfall per diagnosgrupp enligt ICD-10 antal sjukfall inom valt diagnoskapitel enligt ICD-10 antal sjukfall per åldersgrupp baserat på patientens ålder antal sjukfall per sjukskrivningsgrad (25, 50, 75, 100 %) antal sjukfall per sjukskrivningslängd (antal dagar) antal långtidssjukskrivningar (överstiger 90 dagar) Alla rapporter presenterar män och kvinnor separat. Lösningen utgår från de möten och diskussioner projektet haft med verksamhetsrepresentanter där det framkommit att jämställdhet är ett av de viktigaste områdena att uppmärksamma när det gäller sjukskrivning. Förutom att ta fram statistik anpassad till uppföljningsansvariga på vårdenhet har även statistikrapporter för en nationell publik specificerats. Rapporterna är motsvarande de som listas ovan, utöver det tillkommer rapporter som visar: antal sjukfall per län antal sjukfall per kön och län Rapporterna på nationell nivå innehåller endast avidentifierad data utan koppling till personuppgifter. All data är dessutom aggregerad, det innebär att alla vårdenheter är hopslagna och de går inte att enskilt identifiera. Rapporterna på vårdenhets innehåller mer detaljerad data och kräver därför behörighetstilldelning i HSA samt inloggning med SITHS-kort. Gränssnittet för Statistiktjänsten visar en översiktssida med ett sammanfattat läge för de specificerade rapporterna, se Figur 10 Den driftsatta StatistiktjänstenFigur 10. För varje rapport finns också en egen sida där rapporten visas i detalj, se Figur 11. Utformningen skiljer sig inte åt mellan den nationella nivån och vårdenhetsnivån för inloggad användare. 6 Statistiktjänsten baserar alla rapporter som presenteras på begreppet sjukfall. Det har tidigt identifierats att det inte är hur många läkarintyg som skrivits som användarna önskar att se. Statistiken ska hellre baseras på patienternas sjukfall. Behovet finns då det är vanligt att en patient får flera läkarintyg utfärdade för samma sjukskrivning. Sid 36/110

38 Figur 10 Den driftsatta Statistiktjänsten Figur 11 Rapport som visar antal sjukfall per diagnosgrupp Sid 37/110

39 4.3.2 Juridiska förutsättningar för levererad version Statistiken på nationell nivå bygger på läkarintyg från flera vårdgivare. Den yttre sekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen innebär att varje vårdgivares data måste hanteras logiskt åtskilt och helt avidentifieras innan den kan samköras med data från andra vårdgivare. För att få använda personuppgifter från hälso- och sjukvården till statistiska ändamål på nationell nivå måste uppgifterna vara helt avidentifierade och det får inte finnas någon möjlighet att hänföra uppgifterna tillbaka till en enskild patient. För att uppnå sådant resultat filtreras direkt hänförbara uppgifter såsom namn och personnummer bort, data aggregeras och röjanderisken minimeras genom tillämpning av lämplig princip för röjanderisk. I den första versionen av Statistiktjänsten där inga ytterligare val kan göras till de rapporter som presenteras har röjanderisken hanterats genom att använda fåtalsprincipen. Det innebär att underlag som understiger en viss mängd (här har vi valt fem poster) inte följer med när aggregeringen görs till de nationella rapporterna. För statistiken för inloggad användare gäller att personuppgifter inom hälso- och sjukvården enligt patientdatalagen får användas för verksamhetsuppföljande syften i den mån det är nödvändigt. För framställning av statistik på vårdgivarnivå kommer därmed avidentifierade uppgifter att hanteras som utgångspunkt. Uppgifterna kommer däremot inte att aggregeras och fåtalsprincipen kommer inte att tillämpas. Då verksamhetsuppföljning hos en vårdgivare endast får utföras av den som har sådan behörighet, krävs inloggning med SITHS-kort och medarbetaruppdrag för statistik i HSA. 4.4 Status Statistiktjänsten har varit i lokal drift på Inera under ett flertal månader och är sedan en tid tillbaka tillgänglig för landstingen via Sjunet (hälso- och sjukvårdens säkra nät). Ineras ledning har valt att avvakta med att öppna tjänsten för alla via internet innan den är ordentligt genomgången av landstingen. Arbete med att vidareutveckla Statistiktjänsten har framförallt pågått under kvartal tre och fyra Arbete har avsett framtagning av version två av Statistiktjänsten och har inneburit kravställning, design, grafik samt utveckling och driftsättning. Version två kommer att vara färdigutvecklad i december 2014, i enlighet med överenskommelsen. I version två ligger fokus på att möjliggöra uppföljning för vårdgivare, en högre nivå än tidigare. Utöver att tillgängliggöra de fasta rapporter som tagits fram sedan tidigare för denna målgrupp har ytterligare rapporter lagts till utifrån återkoppling på den första versionen och efter dialog med landsting Funktionalitet för fler användargrupper Ett av de viktigaste tilläggen i version två av Statistiktjänsten är en anpassning till behoven som finns centralt inom vårdgivaren med stöd åt de processledare som finns för sjukskrivning 7 Vidareutvecklingen under årets första del har fått stå tillbaka till förmån för utveckling inom delvillkor 5:2 samt delvillkor 5:4. Sid 38/110

40 (alternativt motsvarande funktion). Målet är att dessa i den nya versionen ska kunna ta del av all den statistik som rör den egna vårdgivaren. Projektet skulle gärna se att de även fick ta del av statistik för hela det egna landstinget men på grund av problematik som beskrivs i avsnittet Uppföljning av all vård inom ett landsting är det inte möjligt idag. I första driftsatta versionen är det möjligt att ha medarbetaruppdrag för tillgång till statistik på flera vårdenheter, men enheterna kan inte ses gemensamt/hopslaget. Istället måste användaren byta enhet i en meny. I version två kommer det att finnas en särskild rapport som visar hur sjukskrivningarna fördelar sig på alla enheter som användaren har behörighet till. Det läggs även till filter som gör det möjligt att för varje rapport välja vilken enhet som ska visas, alternativ om alla enheter ska visas. Översiktsvyn för processledare kommer likna den som redan finns i den driftsatta versionen, men vyn kommer att anpassas till målgruppen genom tillägg av en filterfunktion för att välja ut enheter utifrån namn och typ av verksamhet Nya rapporter Utöver anpassningen till en ny målgrupp har också ett antal nya rapporter lagts till. Dessa ska bli tillgängliga för inloggade användare 8 : Antal sjukfall per vårdenhet (för alla vårdenheter som användaren har behörighet för) enligt beskrivning ovan. Antal sjukfall per diagnosgrupp enligt ICD-10 vidareutvecklas så att det blir möjligt att även välja enskilda diagnosavsnitt. Därmed går det att se fördelning på diagnoskategorinivå. Det motsvarar treställiga diagnoskoder, till exempel M54, Ryggvärk. Antal sjukfall för de tio vanligaste diagnoserna. Antal sjukfall för fritt valda diagnoser. Användaren har här möjlighet att lägga till valfria diagnoser för jämförelse. Version två kommer också att ge möjlighet att se statistik för hur enskilda läkare sjukskriver. Dels ska det på vårdgivarnivå finnas rapporter för att se hur olika läkargrupper sjukskriver utifrån läkarnas kön, åldersgrupp och befattning. Dels ska en ansvarig för uppföljning på vårdenhet kunna nå en rapport som visar hur många sjukfall var och en av vårdenhetens läkare sjukskrivit det senaste året. Behovet av att följa upp läkare som har beskrivits gäller framförallt för att se om det finns behov av utbildningsinsatser på olika vårdenheter. De förändringar som görs i Statistiktjänsten under 2014 syftar till att göra tjänsten användbar för en bredare målgrupp och att ytterligare underlätta uppföljning av sjukskrivning. Genom att göra det enkelt att nå information om hur många sjukfall som finns blir det attraktivare att arbeta löpande med uppföljning och vid behov sätta in exempelvis utbildningsinsatser. Det gäller både på vårdgivar- och vårdenhetsnivå. 8 Ingen ändring planeras av den publika delen under Sid 39/110

41 4.4.3 Utveckling av tjänstens IT-arkitektur Utvecklingsarbetet som bedrivits under året har syftat till att realisera version två av Statistiktjänsten samt att uppgradera och förbättra tjänstens IT-arkitektur. Statistiktjänsten består av flera komponenter som samspelar för att användarna ska kunna se det innehåll de har behov av och rätt till. Lagringen för Statistiktjänsten är omarbetad och förbättrad i version två. I den driftsatta versionen förberäknas underlaget till varje rapport och sparas i en databas. I version två sparas istället data närmare intygens struktur tillsammans med data från HSA, och i ett komprimerat format. Att data lagras på detta sätt ger nya möjligheter att skapa dynamiska rapporter. Tidigare har projektet varit styrda av lagringen som endast gör att de förutbestämda rapporterna som beskrivs ovan kan visas. Nu går det att utveckla Statistiktjänsten och göra den mer flexibel. Exempelvis kan vi ta fram funktionalitet för att låta användaren filtrera vad som ska visas i en rapport utan att det påverkar prestanda och svarstider negativt. Komprimeringen som lagts till gör att all data som behövs för att ta fram rapporterna får plats i en cache 9. Det gör att åtkomsten till informationen blir mycket snabbare. Jämfört med tidigare kommer användaren att få bättre svarstider Hantering av jämförelser Ett återkommande behov som framkommer vid de tillfällen projektet samtalar med verksamhetsrepresentanter är att ha möjlighet att jämföra sig, både med motsvarande vårdenheter och med regionala och nationella snitt. Hittills har projektet inte fokuserat på detta då det bedömts som mer avancerad tilläggsfunktionalitet än den som hittills utvecklats. Den stora svårigheten vi sett med att möjliggöra jämförelser är hur man säkerställer att jämförelsen blir korrekt. Traditionellt sett bygger jämförelsetal på att man har en nämnare som kan användas för att ta fram siffror som visar hur två eller flera förhåller sig till varandra. Då ett sådant jämförelsesätt har ansetts vara för omfattande att realisera under 2014 eller 2015, har projektet valt att fokusera på ett alternativt jämförelsesätt. Som ett alternativ har projektet nyligen inlett en utredning för att titta på vilket stöd det skulle innebära om man presenterade hur stor andel av sjukfallen som olika grupper (enligt de tidigare nämnda rapporterna, exempelvis åldersgrupper eller diagnosgrupper) står för och tillåta en jämförelse med hur den fördelningen ser ut nationellt och eventuellt även regionalt. Det skulle ge en möjlighet att se om enskilda vårdeneheter exempelvis använder deltidssjukskrivning i större eller mindre utsträckning än vad som görs generellt. Då detta angreppssätt endast visar andelar, som kan vara svåra att tolka, är det en lösning som eventuellt inte täcker hela behovet. Om man analyserar andelar och alla grupper procentuellt sett ökar lika mycket från en månad till en annan, kommer det inte att synas i ett andelsdiagram. Det 9 En cache är en form av mellanlagring som syftar till att förkorta tiden det tar att utföra beräkningar mot data. Cachen består generellt sett av en delmängd/kopia av vad som lagras i databasen. Vinsten uppstår då cachen ligger på ett snabbt minne som förkortar svarstiderna gentemot att frågorna ställs direkt mot databasen. Sid 40/110

42 kan också vara svårt att tyda en andelsökning av en av grupperna, då det både kan betyda att gruppen faktiskt ökat i antal eller att de andra grupperna minskat i antal. Denna problematik kommer vidare analyseras under Säkerhet Motsvarande penetrationstest (intrångstest) som har genomförts på Mina intyg med en automatiserad skanning av tjänsten för att se om det finns luckor, respektive felaktig parameteruppsättning kommer att göras för Statistiktjänsten. Även en kontroll enligt OWASP kommer att genomföras. Kontrollen stämmer av så att ett antal möjliga felaktigheter som inte ska finnas på en webbplats inte finns i Statistiktjänsten. De saker som eventuellt hittas åtgärdas av antingen drift- eller utvecklingsdelen av projektet Stöd för hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsarbete och rehabiliteringsprocess I arbetet med att ta fram Statistiktjänsten har det framkommit behov av ytterligare stöd som berör patienters rehabilitering och samordning av insatser. Det gäller möjlighet att stödja framförallt rehabiliteringskoordinatorer och läkare i deras rehabiliteringsuppdrag. Uppdraget sker som en del av vård och behandling för patienterna och ligger utanför verksamhetsuppföljning, vilket är en viktig distinktion enligt patientdatalagen. En del av hälso- och sjukvårdens arbete är att hantera rehabiliteringsbehov hos patienter som är sjukskrivna. För att kunna göra det måste berörd hälso- och sjukvårdspersonal får kännedom om vilka patienter som är aktuella för rehabilitering och insatser. Idag saknas på många håll praktiska systemstöd för att ta reda på vilka patienter på en vårdenhet som är sjukskrivna och som personalen därmed behöver sätta in stöd för. Dessa vårdenheter förlitar sig på manuella rutiner som är tidsödande och lätta att glömma bort vilket innebär svårigheter att säkerställa att alla patienter får den vård och det stöd de behöver. Dagens lösningar gör att arbetet med att kartlägga vilka patienter som är sjukskrivna kan ta flera timmar på vissa håll i landet. Då det är tidsödande och komplicerat har vi fått uppfattningen om att vårdenheterna inte gör det lika ofta som de skulle önska. Istället för att varje vecka kontrollera om det tillkommit sjukskrivningar så sker det oftast på månadsbasis eller mer sällan Uppföljning av rehabiliteringsprocessen ser vi nu är den viktigaste funktionaliteten i Statistiktjänsten som kommer att utvecklas färdigt under Under 2014 har projektet haft möjlighet att påbörja en utredning av behoven. Vår förhoppning är att den information som finns i Intygstjänsten kan användas för att stödja vårdenheternas rehabiliteringsarbete. Arbetet görs då verksamheterna bedömer att det skulle ge väldigt stor nytta samtidigt som det kräver en relativt liten insats från projektet. En nationell lösning skulle ge andra fördelar som att varje landsting inte behöver finansiera en eller flera egna lösningar för att hantera rehabiliteringsarbetet. Under 2014 fortgår utredningen med målsättningen att en tjänst för att följa en vårdenhets pågående sjukskrivningar kan göras tillgänglig för landstingen under Eftersom utredningen ännu är ny kan vi inte säga när under året den beräknas bli produktionssatt. 4.5 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Sid 41/110

43 I slutrapporten för 2013 beskrivs att Statistiktjänsten i version två ska innehålla uppföljning av den elektroniska kommunikation som är möjlig att ha med Försäkringskassan. Den funktionella utredningen för detta gjordes klar under 2013 men projektet har under året tyvärr varit tvungna att ta bort den delen ur den planerade leveransen. Skälet är att den elektroniska kommunikationen går direkt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan utan att passera Intygstjänsten och därför har projektet ingen rätt att ta del av information om meddelandena. I samband med de förändringar som är planerade för hantering av situationsanpassade intyg kommer dock dessa förutsättningar att förändras. Den elektroniska ärendekommunikationen kommer framöver att gå via Intygstjänsten, vilket gör att möjligheten öppnas upp för att också addera denna information till Statistiktjänsten. När det blir möjligt kan det befintliga kravmaterialet återanvändas. Slutrapporten för 2013 beskrev också att mer omfattande funktionalitet skulle tas fram under 2014 i form av möjlighet för användaren att själv anpassa de rapporter som tas fram. Det gällde både användningen av olika typer av filter för att anpassa just den datamängd man ser, och möjligen även att själv styra vilka grupper som presenteras i olika rapporter. Det har inte varit möjligt att realisera under Istället önskar projektet kunna arbeta vidare med detta i en eventuell fortsättning Behov av uppföljning av all vård inom ett landsting Projektet har sedan tidigare uppfattat att landstingen har ett behov av att kunna följa upp all vård som bedrivs i det egna landstinget, både den som drivs i offentligt regi och den som drivs i privat regi. Behovet, som projektet uppfattat det, gäller att landstinget vill kunna se statistik för de privata vårdgivare man har avtal med på samma detaljnivå som informationen för den egna vårdgivaren. Här finns en tydlig diskrepans mellan uppföljningsbehoven och vad patientdatalagen möjliggör. Den yttre sekretessen för privata vårdgivare förhindrar att en offentlig vårdgivare, på samma sätt som inom den egna verksamheten, följer upp resultatet hos en privat vårdgivare med vilken det finns avtal om att viss vård ska bedrivas. För att önskad uppföljning av privata vårdgivare ska vara möjlig krävs att lagstiftningen anpassas på lämpligt sätt. Förutom det juridiska hindret för uppföljning inom ett landsting har projektet också funnit det mycket svårt att identifiera vilka vårdgivare som faktiskt verkar inom ett landsting. Information om vilka avtal som finns mellan landsting och privata aktörer är idag inte enhetligt strukturerad utan varje landsting hanterar den enligt egna behov. I nedanstående Figur 12 finns behovet exemplifierat. Huvudmannen vårdgivare A, som är ett landsting, har två egna vårdenheter, A1 och A2. Dessa finns i vårdgivare A:s HSA-katalog. Vårdgivare A har avtal med vårdgivare B för att använda vårdenhet B1 för en specifik tjänst, till exempel primärvård. Avtalet hanteras med hjälp av en avtalsdatabas som vårdgivare A håller. Vårdgivare B håller en egen HSA-katalog över sina vårdenheter. Sid 42/110

44 Vårdgivare A (landsting) har avtal med Vårdgivare B Vårdenhet A1 Vårdenhet A2 Vårdenhet B1 Vårdenhet B2 Figur 12 Relation mellan vårdgivare som har avtal med varandra Landstinget önskar kunna följa upp hela landstingets bedrivna vård och jämföra vårdenhet A1 med vårdenhet B1. Då det är svårt att hitta denna information på ett enhetligt och strukturerat sätt bör projektet utreda om det finns andra lösningar för att möjliggöra landstingsövergripande uppföljning Diskussioner i referensgrupper Vid ett av projektets referensgruppsmöten under hösten 2014 togs två lösningsförslag upp som syftar till att stödja behovet av att följa upp inom ett landsting. Förslagen var: 1. Ta fram ett administrationsgränssnitt för Statistiktjänsten där en inloggad användare fritt välja kan välja de vårdenheter som de önskar följa upp. För alla enheter som väljs ska tröskelvärden tillämpas så det inte finns risk för att röja identitet på enskild patient. Lösningen kan framförallt stödja mindre landstings behov där det inte finns särskilt många privata aktörer. 2. Utveckla den nationella delen av Statistiktjänsten med mer underlag som är baserat på HSAinformation om län och kommun. Det skulle inte kräva någon administration från användaren. Det finns samtidigt svårigheter med att dra korrekta slutsatser från materialet på grund av osäkerheten om informationen i HSA är korrekt hos alla landsting. Målsättningen med presentationen var att se om referensgruppen fann att någon av lösningarna var värd att gå vidare med. Resultatet blev att referensgruppen ansåg att man istället bör lägga till ett helt nytt perspektiv på uppföljningen; att hämta folkbokföringsuppgifter om patienterna och istället utgå från det i presentationen av geografisk uppföljning. Referensgruppen ansåg att det bättre skulle stödja behovet av övergripande uppföljning. Projektet har haft som utgångspunkt att Statistiktjänsten ska användas för att hjälpa vårdenheterna att följa upp sin egen verksamhet och sitt användande av sjukskrivning. Därför är detta ett delvis kontrasterande behov. Genom att utgå från folkbokföringen blir Statistiktjänsten mindre ett verktyg för enskilda verksamheter att analysera sin sjukskrivning och mer ett verktyg för att analysera sjukskrivningsmönster över hela landet. Projektet har ännu inte tagit ställning Sid 43/110

45 till hur vi bör hantera denna fråga och vad som är rätt väg att gå. Vidare utredning under 2015 kommer behövas Hantering av mer avancerade jämförelser För att kunna se i vilken utsträckning den egna vårdenheten sjukskriver jämfört med hela riket, eller en mindre del (exempelvis en annan vårdenhet), och inte bara hur exempelvis de olika sjukskrivningsgraderna fördelar sig, krävs mer avancerade jämförelser än de som beskrivits i Hantering av jämförelser under avsnitt För att realisera dessa jämförelser krävs tillgång till någon form av nämnare för att kunna jämföra exempelvis två vårdenheter av olika storlek. För att en jämförelse mellan exempelvis två vårdcentraler ska bli rättvis krävs tillgång till information om hur stora vårdenheterna är. Det kan ske genom att ta hänsyn till antalet listade invånare på varje vårdcentral i statistiken. Det finns idag inget färdigt anrop för att få reda på hur många listningar en vårdcentral har, men det borde vara möjligt att ta fram det då informationen finns strukturerat lagrat. För kliniker och vårdenheter på sjukhus har projektet ännu inget färdigt förslag på lämplig källa att hämta information om storlek från. Att använda vårdkontakter har diskuterats. Här vill vi börja med att titta på olika alternativ för att realisera en korrekt jämförelse mellan kliniker och enheter på sjukhus Utökat informationsinnehåll Informationsmodellen som tagits fram är ett bra underlag för att kunna följa upp läkarintyg, men för att säkerställa att statistiken blir riktigt användbar har vi sett ett behov av att tillföra mer information till Statistiktjänsten än den som erhålls genom själva intygen och vad vi lägger till genom HSA. Det kan till exempel handla om att möjliggöra för bättre jämförelser mellan vårdenheter (se ovan i avsnittet Hantering av jämförelser under avsnitt ) och för det krävs ett sätt att kompensera för skillnader i storlek och patientunderlag. Ytterligare underlag för jämförelser är att vikta olika vårdenheters specifika förutsättningar. Genom att föra in socioekonomiska faktorer skulle det bli möjligt att på ett mer rättvist sätt jämföra enheter i mer utsatta områden med områden som har en annan typ av invånare. Vilka möjligheter som finns för att göra det har vi ännu inte börjat titta på. En värdefull källa för utökat innehåll är om det är möjligt att få tillgång till utfallet för de intyg som går till Försäkringskassan. Det finns en stor frustration inom hälso- och sjukvården då man inte får ta del av utfallet av de ärenden man skriver läkarintyg för. Läkaren skriver ett intyg som via invånaren går till Försäkringskassan. Läkaren får dock inte veta om ansökan om sjukpenning beviljats eller inte, och vad orsaken är om en ansökan fått avslag (det finns en ovisshet om själva intyget kan ha bidragit till avslaget). Denna koppling mellan läkarintyget och Försäkringskassans beslut är önskvärt att kunna analysera med hjälp av Statistiktjänsten för att kunna följa upp inte bara intygen, utan även sjukskrivningsprocessen. Sid 44/110

46 4.5.5 Integrering av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, FMB När det försäkringsmedicinska beslutsstödet, FMB, omstrukturerats så att det blir möjligt att tekniskt integrera mot, så bör Statistiktjänsten använda detta stöd. Det ger en möjlighet att presentera statistik som visar hur väl beslutsstödets rekommendationer följs i de intyg som skrivs och är intressant på flera nivåer. Underlaget kan dessutom användas när det försäkringsmedicinska beslutsstödet behöver utvärdera behov av eventuella revideringar och behov av att ändra rekommendationer. Här har projektet ett tydligt beroende till den tidsplan som Socialstyrelsen har för sitt arbete med beslutsstödet. Först när det är klart är det möjligt att gå vidare med arbetet för Statistiktjänsten Införande av kvalitetsindikatorer i Statistiktjänsten Projektet har i det tidigare arbetet med Mina intyg identifierat att Stockholms läns landsting, SLL, har tagit fram förslag på kvalitetsindikatorer för sjukskrivning. Utöver det har SKL under 2014 arbetat med landstingen i en workshopserie för att titta på tänkbara indikatorer för en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Det är av stort värde för projektet när det resultat som SKL kommer fram till kan tas om hand och införlivas i Statistiktjänsten på sikt. Om det går att säkerställa att samma indikatorer kan tas fram för samtliga landsting på ett enhetligt sätt kommer det att göra Statistiktjänsten än mer användbar. Sid 45/110

47 5. Delvillkor 5:4 Möjlighet till elektroniskt läkarintyg för alla intressenter 5.1 Inledning Webcert är en tjänst som möjliggör för landsting och privata vårdgivare att skapa och skicka läkarintyg elektroniskt. För landstingen är Webcert ett alternativ som relativt enkelt kan användas istället för att implementera intygsskrivandet i de egna journalsystemen. De landsting som vill implementera intygsskrivandet i egna journalsystem kan istället använda Webcert som en referensapplikation för hur denna implementering kan göras. För privata vårdgivare utgör Webcert en möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt skriva elektroniska läkarintyg. Privata vårdgivare utfärdar flest intyg utanför socialförsäkringsområdet, men de privata vårdgivarna står också för cirka 20 procent av de intyg som utfärdas inom socialförsäkringsområdet. Webcert för privata vårdgivare utvecklas för att invånaren ska få så stor nytta som möjligt av Mina intyg, och för att Försäkringskassan ska få in de återstående 20 procenten av intygen elektroniskt. Webcert utvecklas med funktioner som ger stöd för utfärdande av läkarintyg vid sjukskrivning. Ett exempel är försäkringsmedicinskt beslutsstöd, FMB 10, som innehåller Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd. Andra exempel är ökad användning av internationella kodverk som ICD-10, ICF, KVÅ och Snomed CT vilket gör intygen mätbara och jämförbara. Utöver FMB arbetar projektet kontinuerligt med andra typer av ifyllnadsstöd för att stötta läkaren i intygsskrivandet. Det kan handla om att hänvisa till andra källor, förifylla information från rutinmässigt återkommande beskrivningar (diagnosmallar) eller ge en överblick över de funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar som är vanligt förekommande hos patienter med en viss diagnos. Allt för att underlätta och effektivisera intygsskrivandet samtidigt som kvaliteten i intygen förväntas höjas. Webcert möjliggör även kommunikation mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan kring ett läkarintyg. Denna kommunikationskanal, som kallas Fråga-svar, används redan idag och är en uppskattad tjänst som underlättar i kommunikationen mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Förutom intyg inom socialförsäkringsområdet, innehåller Webcert möjlighet att lägga till andra intygstyper som finns utanför socialförsäkringsområdet. Under året har arbete bedrivits tillsammans med Transportstyrelsen för att göra det möjligt att elektroniskt utfärda två av Transportstyrelsen läkarintyg för högre körkortsbehörighet (läkarintyg och läkarintyg - diabetes,) i Webcert. Samarbetet har skapat förutsättningar för Transportstyrelsen att säkerställa att intygsutfärdande läkare har en giltig läkarlegitimation. Elektroniska intyg med tvingande fält 10 Sid 46/110

48 och verifiering av inmatad data minskar antalet felskrivna läkarintyg och minskar därmed handläggningstiden med mindre administrativ insats som följd. 5.2 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniska medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. Vidareutveckla tjänsterna inklusive infrastruktur utifrån resultaten från samarbetet kring utökat elektroniskt informationsutbyte (delvillkor 5.5). 5.3 Resultat Webcert Projektet har under 2014 vidareutvecklat Webcert och driftsatte i oktober en första version av tjänsten. I samband med det har en harmonisering av tjänsternas grafiska profil gjorts. Webcert används nu i landstingen i Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Stockholm (Capio St. Göran) och Västmanland. Landstinget i Uppsala planerar att börja använda Webcert i december Östergötland, Jämtland Värmland, Norrbotten och Halland planerar att börja används tjänsten under våren Halland och Norrbotten kommer att använda Webcert djupintegrerat med befintligt journalsystem, VAS. Projektet har levererat de tjänstekontrakt som behövs för utökad funktionalitet när Webcert införs. Under året har vi haft fokus på kvalitetsförbättrande åtgärder och tester och vi har hittat ett sätt för att kunna anonymisera information och kunna använda det i testsammanhang. Det har gett projektet bättre möjligheter att hitta problem tidigt i utvecklingskedjan och som sparar mycket tid. Inera har tagit steget att fullt ut använda Nordic Medtest, NMT, som testpartner och samarbetet har utvecklats och fördjupats inom projektet under året. Samarbetet förbättrar möjligheterna för test av vårdtjänster som befinner sig i en relativt komplex miljö Fråga-svar i Webcert Webcert har ersatt landstingens tidigare webbapplikation Medcert för kommunikationen med fråga-svar till Försäkringskassan. Tjänsten är efterfrågad och både landstingen och Försäkringskassan ser stor nytta med denna kommunikationskanal mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Sid 47/110

49 Figur 13 Vy för Fråga-svarfunktionen i Webcert, levererad till Ineras systemförvaltning i augusti Intygsskrivande i Webcert Utveckling har även skett av nästa version av Webcert där det finns stöd för att skriva läkarintyg, men även stöd för att utfärda andra intyg utanför sjukpenningförmånen. Det gäller i första hand Transportstyrelsen båda intyg, läkarintyg och läkarintyg diabetes, som används vid prövning av högre körkortsbehörighet. Denna version två av Webcert lämnas i dagarna över till driftsättning och systemförvaltning. Tjänsten ger möjlighet att: söka fram en invånares tidigare intyg skapa intyg titta på intyg skriva ut intyg ta bort ett utkast till intyg se ej signerade utkast och vidarebefordra dessa för signering Sid 48/110

50 signera intyg skicka intyg till Intygstjänsten kopiera intyg makulera intyg inhämta samtycke från invånaren skicka intyg till mottagare Det finns flera fördelar med tjänsten och som alla stödjer de övergripande nationella målen: Ökat antal användare av elektroniska intyg. Minskat antal kompletteringar Läkaren behöver lägga mindre arbetstid på intygsskrivning. Ökad användning av internationella kodverk som ICD-10, ICF, KVÅ och Snomed CT, vilket gör intygen mätbara och jämförbara. Enklare att tolka intyg för alla inblandade. Ökad användning av tidigare känd information till intygen, till exempel hämtning av invånarens namn och adress från Navet 11. Funktionerna för utfärdande av elektroniska intyg, struktur för olika intyg och fråga-svar är sedan tidigare uppdelade i separata moduler. Det gör det möjligt att införa fler intygstyper i Webcert, oberoende av projektets fortlevnad. 11 Folkbokföringen används bland annat för att tillgodose samhällets behov av basuppgifter om befolkningen. Skatteverket lämnar dagligen uppgifter till andra myndigheter via ett centralt aviseringssystem kallat Navet. Sid 49/110

51 Figur 14 Vy för intygsskrivande i Webcert, lämnas i dagarna över till driftsättning och systemförvaltning Autentisering och behörighet För autentisering av användare från hälso- och sjukvården används Säkerhetstjänster. En ännu inte autentiserad användare omdirigeras automatiskt till Säkerhetstjänsten, där autentisering sker med användarens SITHS-kort. Säkerhetstjänsten utfärdar en SAML-biljett som Webcert validerar mot Säkerhetstjänsten. I samband med inloggning hämtas en lista från HSA över de vårdenheter som användaren har medarbetaruppdrag vid. Det görs för att användaren ska kunna byta aktiv vårdenhet utan att behöva logga ut och sen logga in igen för en annan vårdenhet. Sid 50/110

52 5.4 Status Skyddad identitet Projektet har under våren gjort en omfattande utredning rörande patienter med sekretessmarkerade personuppgifter. Utifrån Socialstyrelsens gällande föreskrifter ser projektet i dagsläget ingen möjlighet att hantera intygsinformation för patienter med sekretessmarkerade personuppgifter. Projektet för en dialog med Socialstyrelsen med syfte åstadkomma förändringar i föreskrifterna men efterfrågade förändringar kan dock dröja. De kan i bästa fall bli aktuella någon gång i mitten/slutet av Därför känns det i dagsläget osäkert om projekt kommer att hinna implementera funktionalitet för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter innan uppdraget löper ut i slutet av Djupintegration med Webcert Under våren har även en omfattande kravutredning gjorts om fördjupad integration mot journalsystemen för att kunna koppla Webcert närmare de befintliga journalsystemen genom en informationsdelning både till och från befintliga journalsystem och Webcert. Utredningen har skett i samarbete med flera landsting med syftet att frikoppla intygsskrivandet från journalsystemen och istället hantera intygsskrivandet i Webcert. Kraven från utredningen har lämnats över för utveckling under hösten. Under hösten pågår även ett parallellt arbete i journalsystemet VAS så att de första landstingen, Halland och Norrbotten, ska kunna driftsätta djupintegrationen mellan journalsystemet och Webcert i mars Djupintegrationen till Webcert är en funktion som är mycket efterfrågad hos dessa landsting och även Skåne och Blekinge har visat intresse Privata vårdgivare Privata vårdgivare utfärdar flest intyg utanför socialförsäkringsområdet, men de privata vårdgivarna står också för cirka 20 procent av de intyg som utfärdas inom socialförsäkringsområdet. För att invånaren ska få så stor nytta som möjligt av Mina intyg och för att Försäkringskassan ska få in de återstående 20 procenten av läkarintygen elektroniskt, har projektet under våren utrett en funktion för att privatvården ska kunna skriva elektroniska intyg. Utredningen avser de privata vårdgivare som arbetar självständigt, utan uppdrag från något landsting, samt läkare som skriver intyg utanför sin anställning. Utredningen har lämnats över till utvecklingsteamen och utvecklingen påbörjas i februari, med beräknad driftsättning i maj Funktionen för privata vårdgivare kommer att bidra till att en ännu större del av det vanligaste intyget inom sjukpenningförmånen, läkarintyg FK 7263, kommer att utfärdas och skickas elektroniskt och därmed lagras i Intygstjänsten. Funktionen kommer även att möjliggöra att Transportstyrelsens intyg kan börja användas fullt ut, då en majoritet av Transportstyrelsens intyg skrivs av privata vårdgivare och för dem är privatläkarinloggningen i Webcert nödvändig. Först när denna är på plats kan Transportstyrelsen få full nytta av redan framtagen funktionalitet för intygsskrivande. Sid 51/110

53 5.4.4 Transportstyrelsen Transportstyrelsen har parallellt med samarbetet med Inera, där projektet har skapat förutsättningar för att elektroniskt utfärda två av Transportstyrelsen läkarintyg för högre körkortsbehörighet (läkarintyg och läkarintyg diabetes,) utvecklat en egen IT-tjänst för att ta emot och hantera elektroniska intyg. Målsättningen är att denna tjänst även ska kunna hantera intyg inom andra trafikslag i framtiden. Transportstyrelsen har i en förstudie analyserat förutsättningarna för att gå vidare och skapa en elektronisk hanteringsprocess för fler läkarintyg inom myndigheten. De ser att myndigheten har mycket att vinna på en utökad gemensam hantering av elektroniska läkarintyg, det ligger även i linje med Transportstyrelsens GD-uppdrag och övergripande myndighetsmål. För närvarande pågår en inventering av informationsinnehållet i myndighetens förekommande läkarintyg där informationsmängderna i intygen ses över för att se hur de kan harmonieras. Målet är att definitionerna av diagnos i största möjliga mån ska vara lika, men med olika gränsvärden för olika trafikslag (järnväg, väg, sjö och luft). Transportstyrelsen undersöker möjligheten att ensa informationsinnehållet i sina läkarintyg så att uppgifterna så långt möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp, termer och klassifikationer. Det leder också till att innehållet kan tolkas på andra språk, vilket ses som en fördel. Här finns mycket synergivinster som kan göras och det går att dra lärdom av pågående arbete mellan Inera och Försäkringskassan (se avsnittet 02.5 Sid 52/110

54 Delvillkor 5:5 Utökat elektroniskt informationsutbytedelvillkor 5:5: Utökat elektroniskt informationsutbyte). Ett annat mål med en digitaliserad och ensad process är att det skapar förutsättningar för samutnyttjande av uppgifter. Invånaren slipper skicka in sina uppgifter flera gånger, till exempel kan en person som är godkänd för klass 1 pilot automatiskt även vara godkänd för samtliga behörigheter för körkort. Samarbetet med Inera har skapat förutsättningar för Transportstyrelsen att säkerställa att intygsutfärdande läkare har en giltig läkarlegitimation eftersom Webcert gör en slagning mot HSA-registret vid inloggning. Elektroniska intyg med tvingande fält och verifiering av inmatad data minskar antalet felskrivna läkarintyg och minskar därmed handläggningstiden med mindre administrativ insats som följd. Enligt Transportstyrelsen är samarbetet en viktig del i arbetet med att skapa en kostnadseffektiv e-förvaltning med hög grad av självbetjäning Utveckling av andra intyg i Webcert Intyg vid avbeställd resa är ett intyg med syfte att skickas till resebyrå eller försäkringsbolag, för att erhålla ersättning i samband med att en resa avbeställs på grund av sjukdom. Intyg vid avbeställd resa tillgodoser tre scenarier: resenären är sjuk resenären har fått komplikationer under graviditet närstående till resenären är sjuk Projektet har under året till viss del utvecklat intygsvarianterna resenären är sjuk och resenären har fått komplikationer under graviditet. Läkarintyg till arbetsgivaren under sjuklöneperioden är ett förslag till kortare intyg som tagits fram i samarbete med bland annat Svenskt Näringsliv och som inte innehåller vare sig diagnos, beskrivning av funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning. Avsikten är att läkarna istället ska besvara några enkla kryssrutor som syftar till att skapa dialog runt möjligheten att arbeta deltid, förutsatt att arbetsplatsen eller arbetstiderna anpassas efter den sjukes behov. Sjukskrivningens omfattning är steglös, vilket innebär att den kan vara vilket procenttal som helst. Läkarintyg till arbetsgivaren under sjuklöneperioden har färdigutretts och förankrats det hos arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Dock har denna utveckling inte helt färdigställts då den har prioriterats ner till förmån för viktigare funktioner i Webcert Visa historik på intyg Projektet har under hösten utrett hur Webcert kan visa historik på intygen. Exempelvis när och av vem ett intyg skapats, signerats, skrivits ut och skickats. Utredningen lämnas över till produktion i januari 2015 för implementering i Webcert under våren Sid 53/110

55 5.4.7 Visa alla intyg inom samma vårdgivare Webcert visar idag intyg utfärdade på de vårdenheter där inloggad hälso- och sjukvårdpersonal arbetar. Under arbetet har det framförts önskemål från hälso- och sjukvården om att kunna se alla intyg inom samma vårdgivare, det vill säga även intyg som utfärdats på andra vårdenheter utöver de där inloggad hälso- och sjukvårdspersonal arbetar. Dessa intyg ska kunna visas om det finns en pågående vårdrelation och om patienten inte har begärt att få sin journal spärrad, men är begränsade i övrig funktionalitet. Utredning har bedrivits under hösten och överlämning till produktion sker i januari 2015 för implementering i Webcert under våren Bättre funktionalitet för tilldelning I Webcert finns funktioner för att tilldela ett intyg till annan hälso- och sjukvårdpersonal som ska signera intyget. Exempelvis när en läkarsekreterare meddelar den läkare som ska göra signeringen. Det finns även funktioner för att tilldela en fråga från Försäkringskassan till den person som ska besvara frågan, samt tilldelning för att meddela berörd hälso- och sjukvårdspersonal att svar på en ställd fråga har inkommit. Idag sker denna tilldelning genom att ett mejl skickas till berörd person. Webcert har därmed ingen möjlighet att hålla reda vilken person som har tilldelats ett intyg, en fråga eller ett svar. Projektet har under hösten kravställt och lagt en beställning till HSA förvaltning att utveckla funktionalitet som möjliggör en bättre lösning för tilldelning. När HSA förvaltning har utvecklat denna funktionalitet finns det möjlighet att utreda en bättre lösning för tilldelning i Webcert. Utredningen är planerad att levereras till produktion i mars 2015 för implementering i Webcert sommar/höst Funktion för avregistrering av privata vårdgivare Den huvudsakliga utredningen om funktionalitet för privata vårdgivare, till exempel registrering och inloggning, är klar och överlämnad till produktion och kommer att utvecklas i början av Dock återstår att utreda hur privata vårdgivare ska avregistreras från Webcert om de upphör att bedriva verksamhet eller inte längre vill använda tjänsten. Det gäller bland annat att utreda möjlighet att fakturera för användande av Webcert och att överföra arkivering av intyg från Intygstjänsten till vårdgivaren. Utredningen är planerad att levereras till produktion i mars 2015 för implementering i Webcert sommar/höst Säkerhet En inloggningslösning av SAML-typ har upphandlats för att lösa inloggning med hjälp av en e- legitimation. Denna lösning behöver finnas tills det nya e-legitimationssystemet, inklusive BankID, är i full drift. Webcert kommer att ha två typer av inloggningar. För de som har ett hälso- och sjukvårdsuppdrag kommer inloggning att ske med hjälp av SITHS-kort, för de som vill logga in som privatperson med läkarlegitimation sker inloggningen via e-legitimation. Vid inloggning sker en behörighetskontroll via den alternativa läkarlegitimationslösningen på Inera. Underskrifthanteringen i Webcert har en färdig lösning som är upphandlad tillsammans med inloggningslösningen av SAML-typ. Underskrifter av intyg sker för SITHS-kort med PKI-klient NetID med hjälp av ett insticksprogram (plug-in). Sid 54/110

56 Underskrifter för BankID sker enligt ett nytt gränssnitt som finns tillgängligt i alla BankID klienter (fil, mobil och kort) från och med mars Detta gränssnitt används för att göra underskrifter för de användare som har loggat in med en BankID Förändrad hantering av Telia e-legitimation Telia e-legitimation kommer att göra en förändring av sina gränssnitt. I stället för att använda ett insticksprogram (plug-in), kommer Telia efter årsskiftet att använda ett likartat webbservicegränssnitt som BankID använder. BankIDs och Telias gränssnitt är så pass lika att projektet bedömer är att det bör gå att använda samma mjukvarukod för bägge. Projektet behöver använda sig av detta nya gränssnitt för den version av Webcert som släpps med möjlighet för privatläkarinloggning Nya e-legitimationssystemet Det nya e-legitimationssystemet är i drift och anslutningar kan ske av både e-tjänster och utfärdare. Diskussioner med myndigheter och e-legitimationsleverantörer pågår. Ett litet antal myndigheter har anslutit e-tjänster för test. Inga utfärdare finns i systemet. E-legitimationsnämnden har tillsammans med Kammarkollegiet gjort tekniska prov med en underskriftstjänst som är kopplad till den nya federationen för svensk e-legitimation. Dessa tekniska prover har genomförts med ett antal leverantörer och med målet att underskrifttjänsten ska bli godkänd och införas som tjänst i det e-förvaltningsstödjande tjänsteavtalet (EFST 2010) från Kammarkollegiet. Två leverantörer har blivit godkända. För projektet blir konsekvensen att den inloggningslösning som är upphandlad behöver hantera det nya e-legitimationssystemets anvisningstjänst, men det blir liten påverkan för projektet förutom att Inera behöver skriva avtal med e-legitimationsnämnden. Däremot behöver underskrifter av e-legitimationer hanteras på ett helt nytt sätt genom en underskriftstjänst enligt EFST 2010 i Kammarkollegiets ramavtal. Underskrifter för SITHS-kort behöver gå ifrån den pluginlösning som finns idag och antingen använda en underskriftstjänst för e-legitimationer, eller använda en alternativ lösning som fungerar på ett sätt som motsvarar dagens BankID, fast för SITHS-kort Om olika möjliga ifyllnadsstöd vid intygsskrivande Det finns flera typer av tänkbara ifyllnadsstöd som skulle kunna ges till en läkare när ett intyg ska skapas som underlag i bedömningen av rätten till bland annat sjukpenning, se Figur 15. Vi arbetar med de olika delarna som rör intygsskapande som en helhet, trots att de kan härledas till olika delvillkor i projektet, för att säkerställa en ensad total leverans. Siffrorna som visas i figuren är en prioritering av de olika ifyllnadsstöden. 1. Ses som möjliga att inkludera i kravställningen inför utvecklingen av Webcert under (röd) 2. Tas med i kravställningen inför utvecklingen av Webcert och Mina intyg under 2015 om utrymme finns. (blå) 3. Delar som behöver beaktas i eventuellt kommande utveckling efter (grön) Sid 55/110

57 Figur 15. Illustration av de olika delar som kan användas som stöd vid skapandet av ett intyg tillhörande i sjukskrivningsprocessen Samtliga delar i Fel! Hittar inte referenskälla.figur 15. syftar till att möjliggöra en så hög kvalitet i informationen till Försäkringskassan som möjligt och samtidigt hålla nere den administrativa bördan för den läkare som skapar ett intyg. Genom att använda olika klassifikationer och kodverk och relationer dem emellan är det möjligt att skapa ett stöd vid intygsskrivandet och samtidigt samla in information som är möjlig att återanvända i ett senare läge. Blir informationen strukturerad på detta sätt ökar även möjligheten till att ta fram olika former av statistiska underlag. Nedan ges en beskrivning av de olika delarna i Figur 15och på vilket sätt de kan bidra till en ökad kvalitet och en minskad belastning på hälso- och sjukvården. 1. Delar som ses som möjliga att inkludera i kravställningen inför utvecklingen av Webcert 2015 Sjukskrivningsgrund Idag är det endast möjligt att ange en diagnos som utgör den huvudsakliga grunden för en nedsatt arbetsförmåga. Ytterligare diagnoser som påverkar arbetsförmågan kan läggas till men hanteras inte på ett strukturerat sätt. Projektet föreslår att ytterligare en eller två diagnoser kan anges strukturerat i intyget och tillåta att även åtgärder enligt klassifikationen KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) kan anges som grund för sjukskrivning. Åtgärden kan i närtid inte utgöra den huvudsakliga grunden för en nedsatt arbetsförmåga då det enligt författning behöver vara en diagnoskod enligt ICD-10-SE, men som ytterligare grund ska den kunna anges. Ett exempel då det skulle vara tillämpbart är situationen med en patient som på grund av diagnosen höftledsartros behöver få en ny höftled. Det är läkningen efter själva operationen som primärt motiverar sjukskrivningen, inte att patienten tidigare hade diagnosen höftledsartros. Då är det rimligt att precisera operationen som orsak till nedsatt arbetsförmåga. Sid 56/110

58 Att ange åtgärder som orsak till nedsatt arbetsförmåga har länge efterfrågats av hälso- och sjukvården, även Försäkringskassan ser ett behov av att få ta del av denna information. Behovet av att även kunna sjukskriva enligt klassifikationen DSM IV (psykiatriska diagnoser) eller ICF (koder för att beskriva funktionstillstånd) har diskuterats. Det är dock inget som projektet avser att ta med i arbetet i nuläget. ICF-koder ICF (International Classification of Functions) är en klassifikation som kan användas för att beskriva en patients funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på ett strukturerat sätt. Genom att använda denna klassifikation är det möjligt att utifrån det försäkringsmedicinska beslutstödet, olika typer av diagnosmallar och olika typer av yrkeskoder ge stöd till läkaren i vilka funktioner och förmågor som en viss diagnos vanligen påverkar (se mer utförlig beskrivning under rubriken ICF-urval). Användandet av ICF i läkarintygen är omdiskuterat och behoven varierar mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. I fördjupade medicinska bedömningar är det vanligt förekommande, och i vissa geografiska områden. Fördelen med ICF-klassifikationen är både maskintolkningsbarheten och tydligheten för läsaren vad skribenten avsåg. Nackdelen är att många inte har kommit i kontakt med kodverket, samt att alla aspekter av en människas funktioner självklart inte går att fånga i klassifikationen. Projektet utreder möjligheten att använda klassifikationen på ett sådant sätt att den fungerar som ett stöd för de som vill skriva fritextsvar och som ett verktyg för dem som helt vill basera sin beskrivning på koderna i ICF. En rimlig kombination av det bästa kanske vore att erbjuda ICF och stödja det så långt möjligt, men sedan komplettera eventuella tillkortakommanden med möjligheten att skriva fritt. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Se beskrivning i tidigare avsnitt, Diagnosmallar Vid sjukskrivningar av vissa diagnoser återkommer formuleringar och beskrivningar på ett förutsägbart sätt. Det finns därför ett behov av att inte behöva upprepa sig utan i stället använda ett mer standardiserat sätt att beskriva patientens situation. Konvalescensen efter till exempel det otal ortopediska protesoperationer som görs över landet ser nästintill lika ut för alla patienter. I de fall som den enskilda patienten inte är ett rutinfall kan läkaren ändå ha nytta av att en del blev rätt och justera utifrån det. På Skånes universitetssjukhus i Lund har diagnosmallar använts i flera år för ortopediska diagnoser. När läkaren i det ordinarie läkarintyget anger en diagnos så styr diagnoskoden så att texterna under resterande rubriker i läkarintyget förifylls, som om det vore ett rutinärende. Läkaren granskar och justerar bara där det behövs, istället för att tvingas skriva in hela intygstexten. Erfarenheterna från ortopedkliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund har varit mycket goda. Innan införandet av denna funktion var Försäkringskassan inte nöjd med mer än 15 procent av antalet intyg. Efter införandet var siffran uppe i 85 procent och nu är Försäkringskassan nöjd med 92 procent av intygen. Sid 57/110

59 Förutom att läkaren sannolikt sparar flera minuter på att skriva varje intyg blir ifyllandet mer målinriktat på det som är unikt och avviker från mönstret för varje patient. Utöver det blir kvaliteten i innehållet mycket bättre. Projektet har gjort en anpassning till det elektroniska intyget i utvecklingsmiljö och producerat en webbfilm med en beskrivning av hur det kan tänkas se ut framgent 12. De ortopeder som projektet har träffat utanför Lund är alla mycket positiva till en likadan utveckling där de själva arbetar. Några hade dessutom hört talas om Lunds arbete redan innan. ICF-urval Det skulle kunna vara möjligt att utifrån diagnos, sysselsättning och vanligt förekommande arbetsuppgifter föreslå relevanta ICF-parametrar för läkaren. Dessa parametrar kan sen kompletteras fritt för att patientens hela bild av funktionsnedsättning och aktivitetesbegränsning ska framgå. Det blir ett sätt att stödja läkaren att ge en hög kvalitet i innehållet på smidigast möjliga sätt. Vilket sätt som blir bäst behöver prövas ut med användartester. Informationsbehov hos Försäkringskassans olika förmåner Det är Försäkringskassans informationsbehov som ytterst styr vilken information som ska efterfrågas i en viss situation. Tanken är att handläggare inom de olika förmånsområdena på Försäkringskassan framöver ska kunna återanvända information mellan varandra i så stor utsträckning som möjligt. Det är av den anledningen viktigt att analysera varje förmåns informationsbehov och säkerställa att rätt information efterfrågas vid ett givet tillfälle. I de fall olika förmåner har samma informationsbehov ska informationen efterfrågas på ett och samma sätt (det ska bara finnas en frågeställning som efterfrågar en viss typ av information). Detta arbete görs nu i verksamhetslogikgruppen, se även avsnitt 6.4.1, och resultatet är avgörande för att införandet av situationsanpassade intyg ska bli lyckat. Tidigare utfärdade intyg från Intygstjänsten Information från intyg som finns lagrade in Intygstjänsten ska på sikt kunna användas i skapandet av ett nytt intyg. I det enkla sjukfallet kan läkaren utgå från ett befintligt intyg och bara göra en förlängning av den rekommenderade perioden för nedsättning av arbetsförmågan. Det kan också finnas behov av att utgå från ett tidigare intyg när läkaren ska addera ytterligare information i ett pågående ärende. Det kan dels ske när Försäkringskassan ber om ytterligare information, dels i de fall då patienten kontaktar läkaren och vill ha ett intyg inför en ansökan av en annan förmån hos Försäkringskassan. Observera att informationen i intygen i Intygstjänsten endast berättar vad en läkare rekommenderat, inte vad utfallet blev. Det är därmed inte möjligt att hämta information om den faktiska sjukskrivningen från intygen, den informationen måste istället komma från Försäkringskassan Sid 58/110

60 2. Tas med i kravställningen inför utvecklingen av Webcert och Mina intyg under 2015 om utrymme finns. Differentierat intygande enligt En enklare sjukförsäkringsprocess I Försäkringskassans projekt En enklare sjukförsäkringsprocess utvärderas möjligheten till ett differentierat intygande. Kvaliteten i sjukskrivningsprocessen kan öka genom ett tidigt och medvetet ställningstagande från läkaren om behov av insatser för återgång i arbete. Ett differentierat intygande kan också bidra till ett mer effektivt flöde för de kortare och mindre komplexa sjukfallen. Ett läkarintyg ska vara enkelt i de fall där det inte finns behov av djupare utredning och där stöd och arbetslivsinriktade insatser inte är behövliga. I övriga fall ska intyget ge rätt och tillräcklig information så att individen får rätt ersättning och rätt insatser och stöd. I de piloter som pågår runt om i landet inhämtas nu en mindre mängd information från intygen än vad som vanligtvis sker i sjukpenningärenden. Denna tillämpning vid skapandet av intyg skulle medföra en effektivare ifyllnad för en stor mängd av de intyg som idag skapas. Patientens information Patienten skulle själv kunna bidra med information som är till nytta vid intygsskapandet. Exempelvis kan information om yrke och arbetsuppgifter tillföras innan en vårdkontakt och information om patientens egen uppfattning om sitt tillstånd. Även information om syftet med intyget skulle kunna inhämtas före en vårdkontakt, i de fall det är relevant. Information från patienten skulle kunna möjliggöras via Mina intyg. Utredningen av vilken information som kan vara relevant att inhämta pågår. Koder för sysselsättning Genom att ange vilket yrke en patient har är det möjligt att identifiera vilka förmågor som yrket kräver. Se mer utförlig beskrivning under rubriken ICF-urval. Detaljerad information om koder För de olika klassifikationer och kodverk som kan användas som stöd vid skapande av intyg finns utförligare beskrivningar för respektive kod som kan vara av nytta för den som fyller i intyget. Dessa beskrivningar skulle kunna finnas lättillgängliga i samband med intygsskrivandet som ett ytterligare stöd. 3. Delar som behöver beaktas i eventuellt kommande utveckling efter Intygstjänst för arbetsgivare Patientens arbetsgivare har information som kan vara relevant vid skapandet av ett intyg. En intygstjänst där arbetsgivaren har möjlighet att registrera uppgifter om den anställde som yrke, arbetsuppgifter, möjlighet till anpassning av arbetet med mera skulle göra det möjligt för läkaren att få tillgång till informationen i samband med intygsskrivandet. Det skulle både öka kvaliteten på informationen och minska belastningen på läkaren, då delar av intyget skulle vara förifyllda. Sid 59/110

61 Å andra sidan skulle förslag från intygsskrivande läkare, som begäran om bedömning av företagshälsovården, utprövande av hjälpmedel, begäran om arbetsanpassning med mera, kunna underlätta för arbetsgivaren. Arbetsgivaren skulle också kunna återkoppla till läkaren vad som gjorts, pågår eller planeras, för att involvera läkaren även i en fortsatt samverkan. Mer om arbetet med en intygstjänst för arbetsgivare beskrivs under avsnitt Stöd för rätt sjukskrivning Stöd för rätt sjukskrivning, SRS, är ett fyraårigt projekt som drivs gemensamt av Sveriges Kommuner och Landsting och Försäkringskassan. Projektet har finansiering under två år via socialdepartementet och Vinnova. SRS har som mål att förbättra ett kunskapsbaserat arbete i sjukskrivningsprocessen. Under 2014 och första kvartalet 2015 genomförs en förstudie för att beskriva hur ett bedömningsstöd ska kunna stödja och förmedla kunskap till olika aktörer som läkare, Försäkringskassans handläggare och invånaren. I ett senare skede även till andra aktörer som exempelvis arbetsgivare. Kunskapsunderlaget i bedömningsstödet är tänkt att bestå av kunskap om prognosfaktorer för risken för sjukskrivning som kan bli längre än förväntat, samt kunskap om insatser som kan underlätta återgång till arbete. 5.5 Förslag till fortsatt arbete utifrån hälso- och sjukvårdens behov Skyddad identitet Projektet för en dialog med Socialstyrelsen med syfte att åstadkomma förändringar i föreskrifterna 13. Efterfrågade förändringar är en förutsättning för att Webcert och Intygstjänsten ska kunna hantera information om patienter med sekretessmarkerade personuppgifter. Beroende på när förändringar kan komma att träda i kraft, är det inte säkert att denna funktionalitet hinner tas fram innan uppdraget löper ut Personer med sekretessmarkerade personuppgifter har idag inte möjlighet att utnyttja fördelarna med elektroniska tjänster eftersom deras ärenden helt hanteras på papper. Landstingen, främst Stockholms läns landsting, har efterfrågat att projektet finner lösningar så att information om patienter med sekretessmarkerade personuppgifter kan hanteras i Webcert och Intygstjänsten. Projektet föreslår därför att ytterligare utredning om personer med sekretessmarkerade personuppgifter, vid behov, bedrivs under Funktion för signering av flera intyg samtidigt så kallad massignering Under utvärderingar och intervjuer med verksamheten har det framkommit önskemål om en funktion för att signera flera intyg vid samma tillfälle. Det är framför allt inom slutenvården där 13 SOSFS 2005:29. Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Sid 60/110

62 det utfärdas många standardiserade intyg, exempelvis operation och ortopedi, som önskemålet finns. Projektet har, inom ramen för uppdraget, inte hunnit utreda önskemålet och föreslår därför att utredning av massignering bedrivs under Situationsanpassade intyg Webcert kommer att genomgå stora förändringar i och med arbetet med situationsanpassade intyg. Det beskrivs utförligt i kapitel 6 Delvillkor 5:5 Utökat elektroniskt informationsutbytedelvillkor 5:5 Utökat elektroniskt informationsutbyte Anslutning till federationer För att få en smidigare hantering av administrationen av alla anslutande parter inom hälso- och sjukvården bör en anslutning ske till Sambi 14. Genom en anslutning till denna federation kan alla anslutna system för hälso- och sjukvården hanteras med en administration istället för med en per anslutning. Samverkan med federationen för Svensk e-legitimation är ett krav för Webcert Stork och samordningsnummer Stork 15 är ett projekt för att utländska innevånare inom Europeiska unionen att kunna identifiera sig för Svenska myndigheters e-tjänster. Den svenska Stork systemet hanteras av e- legitimationsnämnden. Det finns flera pilotprojekt för att exempelvis registrera företag, adressändring med mera. Samma metod kan hälso- och sjukvården använda för att få utländsk hälso- och sjukvårdspersonal att kunna använda svensk IT-infrastruktur för hälso- och sjukvård. Genom att använda den svenska noden för Stork kan exempelvis en läkare i Europa logga in i en svensk e-tjänst i hälso- och sjukvården. Läkaren väljer att använda sig av EU-inloggning istället för en inloggning med svensk e-legitimation eller SITHS-kort. Det identitetsintyg (SAML-typ) som skapas efter inloggning av den nationella noden för Stork innehåller ett nationellt nummer och vilket land som läkaren är medborgare i. Med hjälp av detta nationella nummer kan Webcert sen att se om det finns ett samordningsnummer hos Skatteverket. Om det inte finns måste läkaren begära ett samordningsnummer av Skatteverket via en e-tjänst. Med identitetsintyget och ett samordningsnummer erhålls fullgod identifiering av läkaren som kan användas som om denne vore en svensk läkare. För att få en behörighetskontroll behöver läkaren göra en ansökan till Socialstyrelsen med relevant dokument. Vid en godkänd ansökan kan läkaren få en post i det elektroniska HOSP-registret, som alla e-tjänster kan slå i för att få fram information om läkarbehörighet. 14 Samverkan för behörighet och identitet inom hälsa, vård och omsorg, Sambi, är en federativ infrastrukturlösning för hela hälso-, vård- och omsorgssektorn 15 Sid 61/110

63 Det betyder att Webcert kan tillåta danska, norska, med flera läkare att logga in med sitt eget lands e-legitimation för att skriva läkarintyg om de finns registrerade som legitimerad läkare hos Socialstyrelsen. De behöver då inte bo i Sverige men kan ha ett arbete här, exempelvis i Malmö, och bo i Köpenhamn. Sid 62/110

64 6. Delvillkor 5:5 Utökat elektroniskt informationsutbyte 6.1 Inledning Arbetet i delvillkoret Utökat elektroniskt informationsutbyte syftar till att, genom att använda situationsanpassade intyg, förbättra och effektivisera informationsutbytet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Idag fyller läkare i ett flertal olika blanketter från Försäkringskassan som efterfrågar snarlik information. Vissa av frågorna i de olika blanketterna efterfrågar samma sak, men de är formulerade på olika sätt. En hel del av den information som efterfrågas har redan inhämtats från hälso- och sjukvården i ett tidigare skede. Grundidén med situationsanpassade intyg är att, genom en digitalisering av informationsöverföringen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, endast efterfråga den information som behövs i en viss situation. Information som Försäkringskassan redan har inhämtat ska återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Frågorna som ställs ska ha tydliga formuleringar och läkaren ska få så mycket stöd som möjligt för att kunna lämna relevant information till Försäkringskassan. I och med ett införande av situationsanpassade intyg effektiviseras handläggningen på Försäkringskassan och den administrativa belastningen på hälso- och sjukvården minskar. Genom att återanvända information och endast efterfråga information som är relevant för att visst ärende undviker vi onödig dokumentation hos hälso- och sjukvården och får samtidigt en minskning av ledtiderna från det att invånaren ansöker om en förmån till det att Försäkringskassan kan fatta ett beslut. Behovet av ett tillfredsställande resultat från arbetet är stort hos både hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. De förändringar som arbetet på sikt medför kommer att innebära stora vinster för bägge parter. Exempelvis i form av till exempel lägre administrationskostnader i hälso- och sjukvården, kortare ledtider på Försäkringskassan och en minskad mängd pappersblanketter. Med det i åtanke är det av stor vikt att hänsyn tas till områdets komplexitet och att fokus läggs på förankring och involvering av samtliga parter för att säkerställa att resultatet blir väl mottaget. Det är också viktigt att arbetet sker i ett nära samarbete mellan Inera och Försäkringskassan. 6.2 Uppdrag Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Vidare utredning och kravställning i nära samarbete med Försäkringskassan. Sid 63/110

65 6.3 Resultat Då delvillkoret inte inbegriper någon teknisk utveckling under 2014 så har inga leveranser till systemförvaltning gjorts under året. De tekniska specifikationer som avses levereras vid årets slut beskrivs i kapitel 6.4 Som föreslogs i Intygstjänsters slutrapport för 2013 har arbetet under året fokuserat på att följa arbetet på Försäkringskassan och förankra det hos representanter från hälso- och sjukvården. Följande arbete har genomförts: Ett flertal arbetsmöten med Försäkringskassan med syfte att ta fram en gemensam kravlista och samsyn över kommande funktionalitet. Ett flertal workshops med representanter från hälso- och sjukvården med syfte att utreda vad ett införande av de nya situationsanpassade intygen skulle innebära för hälso- och sjukvården och för invånaren. Utvärderingar med våra prioriterade målgrupper i syfte att samla in synpunkter på de situationsanpassade intygen från ett användarperspektiv. Deltagande vid Försäkringskassans utvärderingar med invånare i syfte att samla in synpunkter på de förändringar som de nya situationsanpassade intygen skulle innebära för Försäkringskassans kunder. En gemensam workshop med Försäkringskassan med syfte att få en gemensam syn på de juridiska förutsättningarna för införandet av situationsanpassade intyg. Ett flertal möten med verksamhetslogikgruppen 16 (bestående av representanter från hälsooch sjukvården och från Försäkringskassan) med syfte att ta fram förslag på vilken information som Försäkringskassan ska efterfråga i en viss situation. Kontinuerligt arbete med arbetsflöden och informationsmodellering med syfte att beskriva kommande funktionalitet. Kontinuerligt arbete med att ställa krav på arbetet inom område 5:2 och område 5:4. Arbetet har lett till de slutsatser som listas nedan. Vad som föranlett dessa slutsatser beskrivs i kommande avsnitt. Att alltid använda samma uppsättning frågor i den nya medicinska grundinformationen skulle ställa till bekymmer för hälso- och sjukvården. Samtliga läkare som har deltagit i arbetet har konstaterat att ett syfte med intyget måste anges för att det ska vara möjligt att göra en korrekt tolkning av de svar som ges. Det behöver vara möjligt för läkaren att från början ange mer eller mindre information än det den nya medicinska grundinformationen omfattar, om läkaren finner det nödvändigt. 16 Verksamhetslogikgruppen är en arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Gruppen har uppdraget att arbeta med innehållet i de situationsanpassade intygen samt att säkerställa att de tänkta processerna kring hanteringen av dessa fungerar i de olika verksamheterna. Sid 64/110

66 Om samma uppsättning frågor ska användas i flera olika syften måste frågorna vara så pass generella så att det krävs omfattande hjälptexter för att läkaren ska veta vilket svar som förväntas i vilken situation. Innehållet i den nya medicinska grundinformationen behöver ses över och möjligheten att ange ett syfte med ett intyg, och anpassa de frågor som ställs utifrån detta, är nödvändig. 6.4 Status Utredningsarbetet inom delvillkoret pågår i samarbete med Försäkringskassan och till viss del Socialstyrelsen. Dock gäller fortfarande den fördröjning som beskrevs i delrapporten Arbetet med att fastställa vilka frågor som Försäkringskassan ska ställa till hälso- och sjukvården i olika situationer har blivit fördröjt och är när denna rapport skrivs ännu inte färdig. Enligt den initiala planen skulle det ha varit fastställt vid halvårsskiftet Ett intensivt arbete pågår i verksamhetslogikgruppen (se nedan) för att få detta på plats. Oavsett vilka frågor som Försäkringskassan ska kunna ställa i intygen i olika situationer, och hur dessa ska formuleras, kan det övergripande flödet för utbyte av information ändå beskrivas. Försäkringskassans projekt IFV och Ineras Intygstjänster har under 2014 upprättat en gemensam kravlista och har en samsyn om i stort sett alla krav som rör det övergripande flödet och tillhörande teknisk funktionalitet. Dessa krav är i stort sett oberoende av det faktiska innehållet i intygen och arbete kan därmed göras trots att arbetet med själva informationen är försenat. Däremot är det inte möjligt att genomföra ett kvalitetssäkrat förankringsarbete hos berörda verksamheter när frågorna saknas eftersom det inte går att beskriva realistiska scenarier utan de frågor som kommer att användas vid ett införande. Det finns också en risk att de tekniska format för överföringen som tas fram under hösten behöver justeras när det totala informationsbehovet är känt. Dock är inriktningen att göra så generella specifikationer som möjligt som med stor sannolikhet kommer omfatta den information som i slutändan kommer efterfrågas av Försäkringskassan. Det övergripande flödet kommer att beskrivas i den dokumentation som ska förmedlas till landstingen som underlag i arbetet med införandeplaner under Följande dokumentation skulle ha levereras till den 31 december 2014: Anslutningsspecifikation/Kravspecifikation Övergripande dokument som ger en beskrivning av lösningen och vad landstingen behöver göra inför ett införande. Dokumentet kommer även att omfatta krav som inte ingår i de övriga dokumenten. Informationsspecifikation En generell beskrivning av den typ av information som ska kunna kommuniceras mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. 17 Delrapport_1_Intygstjänster _v1.1.pdf Sid 65/110

67 Tjänstekontraktsbeskrivningar Tekniska beskrivningar av de format för överföring av information som ska användas i kommunikationen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Projektet arbetar dessutom kontinuerligt med att specificera krav för utvecklingen av lösningen i Webcert och Mina intyg. Mycket arbete kvarstår för att ta fram grundläggande krav. I nuläget bedömer projektet, tillsammans med Försäkringskassan, att kravutredningen kan slutföras tidigast 31 mars Det innebär att arbetet är cirka 10 månader försenat. Utöver det tillkommer att utifrån det gemensamma kravmaterialet skapa de kravdokument som krävs för hälso- och sjukvården. Det är viktigt att återigen poängtera att samtliga krav och specifikationer så här långt har tagits fram utan att totala konceptet har genomgått utvärdering i berörda verksamheter. Detta skulle endast vara möjligt att genomföra om vi hade haft full kännedom om de krav och frågor som kan komma att ställas i olika situationer. Om mer omfattade utvärderingar kommer att vara möjliga beror på om frågorna hinner fastställas i god tid innan kraven ska överlämnas till produktion. Utvärdering av enskilda delar har hittills genomförts inom Intygstjänster i den mån det varit möjligt Verksamhetslogikgruppen En arbetsgrupp med 20 representanter från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården tillsattes i maj 2014 för att se över koncepten med den nya medicinska grundinformationen som är ett resultat från arbetet inom Försäkringskassans projekt IFV, Informationsväg Försäkringskassan Vården. Tanken med grundinformationen var att samma frågor skulle ställas i intygen till hälso- och sjukvården oavsett vilken förmån som var mottagare av informationen. Försäkringskassan skulle sen i nästa steg avgöra om mer information behövde inhämtas eller inte. Anledningen till att konceptet behövde ses över är att projektet Intygstjänster , i sitt arbete med verksamhetsrepresentanter från såväl hälso- och sjukvården som från Försäkringskassan, fått tydliga indikationer på att den information som efterfrågas i grundinformationen inte är tillräcklig i flera fall och för omfattande i andra. Konsekvensen kan bli både extra återbesök hos läkaren för komplettering och alltför omfattande och tidskrävande dokumentation. Dessutom behöver en analys göras av hur informationen ska efterfrågas från Försäkringskassan för att få svar av hög kvalitet från hälso- och sjukvården, vilket inte har varit fokus i arbetet med förstudien i IFV. Projekten Intygstjänster på Inera och IFV måste också ta hänsyn till andra pågående projekt hos Försäkringskassan och SKL, framför allt En enklare sjukförsäkringsprocess och Stöd för rätt sjukskrivning. Ett införande av idén med en grundinformation skulle vara av sådan dignitet, för både hälso- och sjukvården och Försäkringskassan, att det är av stor vikt att säkerställa att det som införs håller för kommande utveckling. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till de kvalitetsbrister som idag finns i de intyg som den nya lösningen ska ersätta. Den grupp som tillsattes (Verksamhetslogikgruppen) har sedan 19 juni 2014 genomfört nio arbetsmöten och arbetet fortskrider under hösten. Så här långt har arbetet resulterat i att konceptet med en för alla förmåner gemensam grundinformation inte är styrande och gruppen har utifrån de övergripande principerna, som var styrande för gruppens uppdrag, fokuserat på följande: Sid 66/110

68 Efterfråga information på ett sådant sätt så att såväl läkare inom hälso- och sjukvården som handläggare på Försäkringskassan får en entydig bild av vilken information som avses. Säkerställ att Försäkringskassans alla berörda förmånsslag har möjlighet att få sitt informationsbehov uppfyllt på ett effektivt sätt (exempelvis sjukpenning, bilstöd, handikappersättning etc). Säkerställ att den information som efterfrågas kan återanvändas i ett senare läge oavsett vilken förmån som initialt efterfrågade informationen. Det förutsätter en ensning av de olika förmånernas informationsbehov. Ta höjd för de kvalitetsbrister som finns i dagens intyg och de möjligheter som finns för hälso- och sjukvården att bidra till en effektivare sjukskrivningsprocess och en ökad samverkan mellan berörda aktörer. Ta höjd för andra pågående projekt inom området och säkerställ att de förslag som läggs fram möjliggör införande av de projektens resultat. Identifiera olika typer av stöd för läkaren i intygsskrivandet för att möjliggöra en förbättrad kvalitet i intygen och en minskad administrativ belastning för hälso- och sjukvården. Representanter från projektet En enklare sjukförsäkringsprocess 18 har deltagit i arbetet då projekten är nära besläktade. Detta projekt påverkar vilken information som bör efterfrågas för olika typer av ärenden inom sjukpenning och är därmed en central del i det arbete som pågår i IFV och Intygstjänster Även projektet Stöd för rätt sjukskrivning 19, som ska ge kunskapsbaserad information om risk för längre sjukskrivning än förväntat och rekommenderade insatser för tidigare återgång till arbete, har deltagit i arbetet för att säkerställa att höjd tas för projektets kommande resultat. En grundläggande slutsats som Verksamhetslogikgruppen har kommit fram till, avseende frågorna i dagens intyg, är att läkarna idag har svårt att ge svar med hög kvalitet om patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Det är också i många fall svårt för handläggarna att tolka svaren på dessa frågor i intygen. Gruppen har därför fokuserat mycket på att identifiera nya sätt att inhämta den information som Försäkringskassan behöver för att få en bra uppfattning om en patients nedsättningar och förmågor. Resultatet så här långt är att i de enklare fallen endast behövs ställas en tydlig fråga där läkaren ombeds beskriva vad en patient inte kan göra i sin nuvarande sysselsättning. I de mer komplexa fallen analyseras möjligheten att tillsammans med läkarens egna ord använda kodverket ICF för att ge stöd till läkaren att på ett strukturerat sätt kunna beskriva en patients funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Målet är att hitta mer verksamhetsnära frågeformuleringar och att använda ICF som ett stöd i att få fram rätt information från läkaren. 18https:// e_sjukforsakringsprocess 19http:// atsning_inom_sjukskrivningsmiljarden_ratt_sjukskrivning_till_ratt_patient Sid 67/110

69 Precis som projektet IFV på Försäkringskassan kommit fram till i arbetet med grundinformationen så är mycket i informationsbehovet hos de olika förmånerna gemensamt. Det är därför viktigt att en viss typ av information efterfrågas på ett sätt, en gång, för att sedan kunna återanvändas av flera förmåner vid behov Det övergripande flödet för informationsutbyte Under hösten 2014 arbetar projektet med att definiera det övergripande flöde som ska stödja informationsutbytet mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Flödet ska beskrivas i specifikationerna till landstingen vid årets slut. Fel! Hittar inte referenskälla.figur 16 visar hur ett scenario skulle kunna se ut i den nya lösningen. Bilden är övergripande och avser inte att visa en helhet, utan endast kommunikationen mellan patienten, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Aktörer som till exempel arbetsgivaren illustreras inte i denna bild även om det är en viktig i det totala flödet. Bilden täcker inte heller olika möjliga varianter av flödet utan syftar endast till att skapa en övergripande förståelse. Figur 16. En övergripande illustration över informationsflödet mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan En invånare kontaktar en vårdenhet på grund av sjukdom. Läkaren konstaterar att patienten behöver vara sjukskriven mer än 14 dagar och väljer att skapa ett intyg till Försäkringskassan. Läkaren anger syfte Sjukpenning och de frågor som ska besvaras presenteras. Sid 68/110

70 3. Läkaren signerar intyget som sparas i aktuellt journalsystem och en kopia sänds samtidigt till Intygstjänsten. 4. Patienten samtycker via Mina intyg (eller hos läkaren) till att intyget ska delas med Försäkringskassan. 5. Patienten ansöker om sjukpenning hos Försäkringskassan och bifogar aktuellt intyg som lagras hos FK. En handläggare kopplas till ärendet och får tillgång till det inkomna intyget. 6. Handläggaren gör en bedömning och meddelar sitt beslut till patienten. 7. Patienten ansöker i ett senare skede om handikappsersättning hos FK med anledning av samma sjukdom som tidigare. En handläggare kopplas till ärendet och söker efter relevant, redan inkommen, information om aktuell patient. Handläggaren får tillgång till det tidigare intyget (det är nödvändigt för att avlasta hälso- och sjukvården från onödig dubbeldokumentation). 8. Handläggaren sätter sig in i innehållet i intyget och konstaterar att det är möjligt att bedöma rätten till handikappersättning om två ytterligare frågor besvaras av hälso- och sjukvården. Handläggaren skickar de två nya frågorna till den vårdenhet där det tidigare intyget har skapats. Om vårdenheten av någon anledning inte går att nå, eller om den inte kan svara på frågorna, skickas frågorna via patienten som får förmedla dessa till en vårdenhet för svar. 9. En läkare på aktuell vårdenhet tar emot begäran om ytterligare information från Försäkringskassan och får ta del av det tidigare intyget tillsammans med de nya frågorna. Om frågorna kommit via patienten, och den vårdenhet som ska svara hör till en annan vårdgivare än den som har skapat det tidigare intyget, måste samtycke inhämtas för att den aktuella läkaren ska kunna ta del av intyget. 10. Läkaren svarar på frågorna och tar ställning till svaren i de fält i det tidigare intyget som Försäkringskassan angett fortfarande är av värde. Därefter signeras informationen och sparas som ett nytt intyg i journalsystemet och en kopia sänds till Intygstjänsten. Om det är en offentlig vårdgivare skickas det nya intyget direkt till Försäkringskassan, i annat fall måste patientens samtycke inhämtas innan intyget kan skickas. 11. Handläggaren på Försäkringskassan tar emot det nya intyget och tar ställning till innehållet. 12. Handläggare meddelar kunden/patienten sitt beslut. Grundtanken med flödet är att möjliggöra återanvändning av information och att Försäkringskassan endast inhämtar ytterligare information vid behov. I fallet då ytterligare information inhämtas ska de frågor som ställs vara anpassade till det aktuella ärendet. Patienten ska kontinuerligt få information om vad som sker i ärendet. Läkaren behöver ange syftet med intyget för att svaren på frågorna ska kunna tolkas korrekt. Syftet krävs också för att patienten ska kunna sätta intyget i ett sammanhang och veta i vilket läge det ska användas. Utöver detta kräver också Socialstyrelsen föreskrifter om utfärdande av intyg (SOSFS 2005:29) att det ska finnas ett ändamål med intyget Förutsättningar för situationsanpassade intyg För att möjliggöra en dynamisk hantering av vilka frågor som ska ställas när ett visst syfte anges behöver intygen, tillsammans med de regler som styr när dessa ska besvaras, hanteras separerade från det journalsystem som använder dem. Idag implementeras statiska formulär för Sid 69/110

71 respektive intygstyp i journalsystemen vilket medför en tröghet i processen kring att göra förändringar i intyg. En fullständigt dynamisk hantering av intyg har dock blivit alltmer osannolik i takt med att komplexiteten ökat som ett resultat av arbetet inom Verksamhetslogikgruppen. Projektet kommer att behöva se över möjligheten att skapa en enklare lösning med så mycket som möjligt av den önskvärda dynamiken Hantering av frågor från Försäkringskassan Försäkringskassan är i stort behov av att lösningen för situationsanpassade intyg möjliggör en snabbare uppdatering av de frågor som de kan ställa i olika situationer. I dag är det en lång process att få igenom en förändring i ett befintligt intyg. Statiska formulär implementeras för respektive intygstyp i journalsystemen vilket resulterar i att alla typer av förändringar måste planeras in som en del av journalsystemens releasecykler. För att ta ett steg närmare en snabbare uppdatering av frågeställningarna i ett intyg kommer det finnas en källa som håller den totala listan med frågor som kan ställas från Försäkringskassan (se begränsningarna ovan i avsnitt 6.4.3). Även information vilken hjälptext som hör till vilken fråga och vilken fråga som ska ställas i vilket syfte kommer hanteras i denna källa. Denna lösning kommer möjliggöra följande: 1. Det kommer vara möjligt att på ett enkelt sätt få ut en förändring i en formulering av en fråga. 2. Det kommer vara möjligt att på ett enkelt sätt få ut förändringar i de hjälptexter som finns kopplade till frågorna. 3. Det kommer vara möjligt att på ett enkelt sätt lägga till en fråga som ska besvaras för ett visst syfte. Dock kommer dessa frågor endast kunna vara frågor som besvaras med fritext och de kommer alltid hamna på en i förväg angiven plats i intyget. 4. Det kommer sannolikt inte att vara möjligt att lägga till helt nya tolkningsbara frågor utan en viss ändring i systemen och som därmed begränsar snabbheten i genomförandet av ändringarna. Sid 70/110

72 Figur 17. Illustration av hur frågor från den totala uppsättningen av möjliga frågor kan användas i intyg med olika syften. I Figur 17 illustreras hur intyg för olika syften skapas utifrån en total uppsättning intygsfrågor från Försäkringskassans olika förmåner. Genom att ange ett syfte med intyget (sjukpenning, handikappersättning, tillfällig föräldrapenning etc.) visas de frågor som är aktuella för läkaren att besvara. Frågor som hör till samma kategori av information presenteras tillsammans för användaren. Observera att samtliga förmåner hos Försäkringskassan med denna lösning utgår från samma totala uppsättning intygsfrågor vilket inte är jämförbart med dagens intyg som inte har tagits fram utifrån en gemensam grund. En viss information kommer med denna hantering bara att efterfrågas på ett sätt och informationen ska sedan vara möjligt att använda, oavsett vilken typ av förmån som har behov av den. Det är viktigt att poängtera att man genom denna första lösning inte får en helt flexibel hantering av innehållet i den nya generationens intyg. Oavsett hur den information som Försäkringskassan efterfrågar från hälso- och sjukvården utvecklas framöver så kommer det Sid 71/110

73 vara möjligt att snabbt få ut förändringar i intygen till hälso- och sjukvården, dock inte i ett strukturerat format (d.v.s. det blir textbaserade frågor som kan läggas till). Försäkringskassan äger och förvaltar innehållet i intygen och behöver därför tillhandahålla frågorna med tillhörande regler till hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården måste kunna ta emot innehållet och beskriva för journalsystemsleverantörer hur innehållet ska användas. En dynamik likt den som beskrivs ovan skulle kunna vara möjlig att tillämpa även för andra intygsägare, exempelvis till Transportstyrelsen, som likt Försäkringskassan också hanterar en stor mängd intyg som behöver ensas. För närvarande pågår ett arbete tillsammans med Försäkringskassan med att utreda kraven för hur intygsfrågorna ska hanteras för situationsanpassade intyg. Kraven planeras vara specificerade vid utgången av Juridik Avstämning med jurister såväl hos Försäkringskassan som hos hälso- och sjukvården görs kontinuerligt allt eftersom arbetet fortgår. Det informationsflöde som situationsanpassade intyg medför måste ta hänsyn till vissa juridiska aspekter men än så länge har inget identifierats som skulle kunna omöjliggöra lösningsförslaget. I dokumentet beskrivs bland annat de juridiska aspekterna på förslaget med en grundinformation som arbetet inom detta delvillkor utgick från till en början Vinster med arbetet Det gemensamma utvecklingsarbete som nu pågår har för första gången möjligheten att ta ett helhetsgrepp om sjukskrivningsprocessen och angränsande områden. Det är ett viktigt arbete och med rätt resurser, en tydlig förankring och ett verksamhetsnära arbete finns möjligheten att göra förändringar som medför stora vinster. Arbetet inom delvillkoret spänner över projektets alla delar och bidrar därmed till en stor del av projektets effektmål. Nedan beskrivs delar av dessa möjliga vinster. Sid 72/110

74 Minskat antal utfärdade intyg Effektivare handläggning på Försäkringskassan Minskad mängd dubbeldokumentation Ökad kvalitet i intygen Effektivare ifyllnad av intyg Minskad mängd pappersblanketter Effektivare dialog Bättre förutsättningar för uppföljning Högre rättsäkerhet Ökad jämställdhet Minskat antal utfärdade intyg inom hälso- och sjukvården Idag inhämtas samma information gång på gång från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan, eftersom att de olika förmånerna inte delar information och för att de har olika blanketter för olika ändamål. Resultatet blir att Försäkringskassan begär in nya intyg och efterfrågar information som redan har lämnats i ett tidigare skede. Genom att ensa informationsbehovet hos de olika förmånerna och möjliggöra att informationen återanvänds kommer mängden information som inhämtas från hälso- och sjukvården att minska. När ny information behöver inhämtas kommer det vara möjligt för handläggaren att ställa frågor som är anpassade till ett specifikt ärende istället för att begära in ett helt nytt intyg. Effektivare handläggning på Försäkringskassan I och med att en handläggare på Försäkringskassan kan få tillgång till redan inkommen information blir det möjligt att snabbare påbörja handläggningen av en ansökan. I de fall mer information behövs in kan specifika frågor, anpassade till aktuellt ärende, skickas direkt till vården. En digital hantering av flödet möjliggör att svaren från hälso- och sjukvården kan nå Försäkringskassan betydligt snabbare än om patienten måste kontakta hälso- och sjukvården för att få ett helt nytt intyg utfärdat och inskickat till Försäkringskassan. Minskad mängd dubbeldokumentation När Försäkringskassan har möjlighet att återanvända information behöver de i många fall inte längre begära in helt nya intyg från hälso- och sjukvården. Därmed behöver läkarna inte besvara samma frågor flera gånger. Det blir även möjligt för läkarna att utgå från tidigare Sid 73/110

75 intyg och återanvända information från dessa för att utöka beskrivningen av en viss patients medicinska tillstånd Ökad kvalitet i intygen När frågorna som ställs till hälso- och sjukvården nu ses över och anpassas så att de blir mer verksamhetsnära är projektets uppfattning att kvaliteten i intygen kommer att öka. Om frågorna dessutom ensas mellan förmånerna så att en viss typ av information endast efterfrågas på ett sätt möjliggörs en ökad tydlighet som även det kan ge en högre kvalitet i svaren. Dessutom kan användning av kodverk och klassifikationer, för de tillfällen de är tillämpliga, göra intygen tydligare än om motsvarande hade angivits i fritext, då det är tydligt utpekat exakt vad som menas. Tillsammans med olika typer av ifyllnadsstöd ger det hälso- och sjukvården goda förutsättningar för att skapa intyg med högre kvalitet på kortare tid. När intyget får en högre kvalitet redan då det skapas ökar förutsättningarna för en mer effektiv handläggning på Försäkringskassan. Om varje informationsmängd hämtas så nära källan som möjligt (individen, andra vårdaktörer än läkaren, på sikt också arbetsgivaren), blir informationen så autentisk och ofiltrerad som möjligt. Effektivare ifyllnad av intyg Med hjälp av olika typer av ifyllnadsstöd minskas den tid en läkare behöver lägga på att fylla i ett intyg. Stöd för ifyllnad kommer till exempel från försäkringsmedicinskt beslutstöd, olika typer av mallar och information från tidigare intyg (mer om dessa finns beskrivet i avsnittet Om olika möjliga ifyllnadsstöd vid intygsskrivandeolika möjliga ifyllnadsstöd vid intygsskrivande). Även nya formuleringar på frågor och en ensning av frågorna mellan olika förmåner kommer leda till att det blir lättare att fylla i ett intyg. Minskad mängd pappersblanketter Ett elektroniskt informationsutbyte som omfattar en stor del av Försäkringskassans blanketter kommer medföra en minskning av antalet intyg som skrivs på papper. På samma sätt som digitaliseringen av Försäkringskassans intyg FK 7263 drastiskt minskat hanteringen av intyg som går via vanlig post, så kommer det även att gälla för övriga intyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården. I dagsläget utfärdas cirka 1,8 miljoner läkarintyg varav cirka 1,4 miljoner är intyget FK Ett utökat elektroniskt informationsutbyte skulle därmed möjliggöra en digitalisering av ytterligare cirka intyg. Observera att siffrorna endast är en grov uppskattning då verkliga uppgifter inte varit möjliga att ta fram. Effektivare dialog Genom en utökad funktionalitet i funktionen för frågor och svar mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården ökar möjligheten till en effektivare dialog. Försäkringskassan får möjlighet att ställa specifika frågor som rör innehållet i ett intyg men även frågor av mer administrativ karaktär. Även hälso- och sjukvården kan ställa frågor till Försäkringskassan på samma sätt som idag med hjälp av tjänsten för frågor och svar. Formaterat: Teckensnitt:Kursiv Sid 74/110

76 8. 9. Bättre förutsättningar för uppföljning En bättre strukturering av viss fritext kan både ge stöd för enklare inmatning av data och bättre möjligheter att följa upp dessa data. Högre rättssäkerhet Invånaren kan själv styra intygshanteringen i högre grad vilket ökar möjligheten att förhindra att en aktör får tillgång till fel information. En ökad tydlighet i frågeställningarna i intygen leder till tydligare svar från läkaren och en ökad kvalitet handläggarens bedömning. 10. Ökad jämställdhet En mer strukturerad information i intygen gör att det blir lättare att följa upp eventuella avvikelser på grund av patientens könstillhörighet Interna och externa beroenden Då ett utökat elektroniskt informationsutbyte innebär en ny hantering av Försäkringskassans intyg får det påverkan på projektets Intygstjänsters alla delar. Det är därför viktigt att pågående arbete ingår i kravställningen av projektets olika delar som utvecklingen av Webcert, Mina intyg, Statistiktjänsten och Intygstjänsten för arbetsgivare. Ett nära och kontinuerligt samarbete med de externa aktörer som är del av lösningen är också av stor vikt för projektet. Det finns ett starkt beroende till såväl Försäkringskassan som till Socialstyrelsen i vissa delar, ett nära och fungerande samarbete med dessa är ett måste för att den utveckling som pågår ska kunna nå och uppskattas av berörda verksamheter Webcert och situationsanpassade intyg Parallellt med arbetet med att specificera de krav som gäller för alla de system som väljer att implementera situationsanpassade intyg pågår ett kravarbete för vidareutvecklingen av Webcert. I avsnitten som följer ges en beskrivning av vilka delar av Webcert som kommer påverkas i och med ett införande av situationsanpassade intyg. Observera att de bilder som visas fortfarande är arbetsmaterial som fortlöpande utvecklas under året. Skapa intyg till Försäkringskassan Den stora förändringen för Webcert i och med skapandet av situationsanpassade intyg är att det formulär som ska användas för att skriva intyget behöver skapas utifrån de val som läkaren gör. För förmåner utanför sjukskrivningsprocessen styr endast syftet vilka frågor som ska besvaras. Men för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning blir även andra parametrar avgörande, som till exempel sjukfallets komplexitet eller var i rehab-kedjan patienten befinner sig. Denna dynamik i formulärhantering finns inte i Webcert idag. I bilderna nedan visas prototypen som under hösten 2014 använts i arbetet med kravställningen på författarstödet i Webcert. Prototypen är under ständig utveckling och bilderna syftar endast till att ge förståelse för det arbete som pågår. Figur 18 visar att läkaren genom att ange syfte Sjukpenning (efter att ha valt att skapa ett intyg till Försäkringskassan) får möjlighet att välja ett förenklat intyg (enligt pågående utvärdering inom projektet En enklare sjukförsäkringsprocess på Försäkringskassan). Sid 75/110

77 Observera att termerna inte är genomarbetade i detta läge, prototypen visar endast möjlig funktionalitet. Figur 18 Vy i prototypen som visas när syfte Sjukpenning har valts Figur 19 nedan visar några av de frågor som skulle kunna visas efter att läkaren angett syftet Sjukpenning. Frågorna är snarlika de som idag finns i läkarintyget FK 7263 men med ny funktionalitet. Även här är det viktigt att poängtera att frågeformuleringarna och rubrikerna inte är genomarbetade och att de kommer att ändras under hösten. Figur 19 Del av vy med frågor som presenteras efter att ett syfte har angetts. Sid 76/110

78 Framöver, när informationen i intygen struktureras och Försäkringskassan ensar de olika förmånerna inom Försäkringskassan, så kommer det att bli möjligt att återanvända relevant information mellan olika intyg i Webcert. När en patient söker en förmån hos Försäkringskassan, och det finns andra tidigare intyg som är av relevans, kan information från dessa inhämtas och vara förifylld i det nya intyget. På så sätt minskas dubbeldokumentationen. Ta emot frågor från Försäkringskassan Försäkringskassan kommer i och med införandet av situationsanpassade intyg att kunna skicka tre typer av frågor till hälso- och sjukvården: Begäran om ytterligare information Försäkringskassan ber hälso- och sjukvården att besvara nya frågor med ett befintligt intyg som underlag. Begäran om komplettering Försäkringskassan ber hälso- och sjukvården att förtydliga innehållet i ett redan besvarat fält i ett befintligt intyg. Som det fungerar i Webcert idag. Administrativa frågor Frågor som inte är av medicinsk karaktär men som har koppling till ett befintligt intyg. Den nya typen av frågor kommer att integreras i Webcerts översiktsvyer för befintlig hantering av frågor och svar. En del justeringar i användargränssnitt och funktionalitet behöver därför göras för att tydliggöra vilka frågor som har inkommit och vad som förväntas av hälso- och sjukvården i de olika fallen. Även hanteringen av frågor som inte har koppling till ett intyg behöver ensas. I Figur 20 visas en skiss från utredningsarbetet av översiktsvyn för frågor och svar i Webcert efter ett införande av situationsanpassade intyg. Sid 77/110

79 Figur 20 Översikt i Webcert över en vårdenhets frågor och svar efter ett införande av situationsanpassade intyg. Svara på en begäran om ytterligare information från Försäkringskassan När en användare av Webcert öppnar en begäran om ytterligare information från Försäkringskassan presenteras en vy lik den som idag hanterar frågor och svar på ett intyg i Webcert. Intyget som är underlag till de nya frågor som ska besvaras är synligt till höger och de nya frågorna till vänster. De frågor med tillhörande svar i det befintliga intyget som Försäkringskassan önskar att läkaren tar ställning till presenteras tillsammans med de nya frågorna. Läkaren kan då ta ställning till dessa, eventuellt göra justeringar i de tidigare svaren, besvara de nya frågorna och signera svaren som en helhet. Det är alltså det som visas i den vänstra kolumnen som läkaren tagit ställning till och som läkaren intygar, se Figur 21. Signeringen resulterar i ett nytt intyg som har en relation till det tidigare intyget. I figuren visas en skiss av hur vyn i Webcert, där en läkare kan svara på begäran om ytterligare information från Försäkringskassan, kan komma att se ut efter ett införande av situationsanpassade intyg. I det scenario som visas har en patient erhållit sjukpenning från Försäkringskassan och en prövning av sjukersättning ska göras vilket medför att Försäkringskassan behöver svar på två nya frågor utöver innehållet ett tidigare utfärdat intyg. Sid 78/110

80 Figur 21 Vy i Webcert där en läkare kan svara på en begäran om ytterligare information från Försäkringskassan (efter ett införande av situationsanpassade intyg). Sid 79/110

81 Svara på en begäran om komplettering från Försäkringskassan När en användare av Webcert väljer att öppna en begäran om komplettering från Försäkringskassan presenteras vyn på samma sätt som i dagens Webcert. Kompletteringar kommer att hanteras på samma sätt som tidigare, Försäkringskassan anger vad som ska förtydligas i ett befintligt intyg (visas till höger i vyn), läkaren gör justeringar i intyget och signerar det. Signeringen resulterar i ett nytt intyg med en relation till det tidigare intyget. Relationen kommer specificera att det nya intyget ersätter det gamla. Svara på organisatoriska frågor från Försäkringskassan När en användare av Webcert öppnar en fråga från Försäkringskassan ser vyn som presenteras ut som den gör idag. Intyget visas tillsammans med de frågor som ställts på intyget. Det är bara organisatoriska frågor och svar som kommer att presenteras tillsammans med intygen och inte som ett nytt intyg. Övriga typer av frågor som innehåller medicinsk information resulterar alltid i ett nytt intyg. Tillgängliggörande av frågor kopplade till en patient men utan intyg Under arbetets gång har vi identifierat att hälso- och sjukvården har behov av att få tillgång till frågor som saknar en koppling till ett tidigare intyg. Scenariot kan jämföras med dagens hantering då Försäkringskassan informerar patienten om att ett visst intyg behöver fyllas i av hälso- och sjukvården för att en bedömning rätten till ersättning ska vara möjlig att göra. Istället för att be patienten inhämta intyget på papper så skulle det vara möjligt att Intygstjänsten får kännedom om vilka frågor som behöver besvaras och att hälso- och sjukvården kan se dessa vid patientens nästa vårdkontakt. Det är en ny funktionalitet som behöver hanteras i Webcert Mina intyg och situationsanpassade intyg I och med ett införande av situationsanpassade intyg behöver ny funktionalitet implementeras i Mina intyg. Följande måste kunna hanteras: En ökad patientinvolvering Patienten behöver kontinuerligt få information om vad som sker dennes ärenden. När frågor och svar kommuniceras mellan olika aktörer ska patienten få kännedom om det i Mina intyg. Den information som patienten kan få om händelser kring ett intyg ska eventuellt utökas ytterligare. Figur 22 nedan illustrerar hur vyn över invånarens intyg skulle kunna se ut framöver. Invånaren uppmärksammas på när något har skett med ett intyg. Sid 80/110

82 Figur 22 Vy i Mina intyg där en patient kan se sina intyg och de händelser som är kopplade till respektive intyg. Möjlighet att tillgängliggöra ett intyg till en vårdenhet I de fall Försäkringskassan behöver gå via patienten för att få svar på frågor med koppling till ett intyg ska patienten kunna dela intyget med en vårdenhet. Denna funktionalitet kräver att patienten kan söka bland befintliga vårdenheter och peka ut vilken vårdenhet som ska få ta del av intyget. En beställning för det är gjord till HSA Förvaltning och utveckling pågår. I Figur 23 visas en vy där invånaren har möjlighet att söka fram och dela ett intyg med en vårdenhet. Det Sid 81/110

83 kommer även vara möjligt att administrera delning (ändra period samt dra tillbaka en delning) via Mina intyg. Figur 23 Vy i Mina intyg där patienten valt att dela ett intyg med en vårdenhet. Möjlighet att tillgängliggöra ett intyg till Försäkringskassan Försäkringskassan vill endast hämta intyg från Intygstjänsten när en patient har ansökt om ersättning. Därför ska patienten framöver inte skicka intyget från Mina intyg utan tillgängliggöra det för Försäkringskassan så att det kan hämtas när en ansökan om ersättning inkommit. I praktiken resulterar det inte i några stora förändringar för en användare av Mina intyg, men justeringar måste ändå göras för att skapa en tydlighet. Sid 82/110