Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte"

Transkript

1 Kravspecifikation för utökat elektroniskt informationsutbyte

2 Innhållsförteckning Innhållsförteckning... 2 Revisionshistorik Inledning Syfte med dokumentet... 4 Målgrupp för dokumentet... 5 Om kravspecifikationen Bilagor Begreppslista Förkortningar Termer och uttryck Försäkringskassans namnsättning av medicinska underlag Olika sätt att införa ett utökat elektroniskt informationsutbyte Integration mellan ett journalsystem och Webcert Övergripande lösningsbeskrivning Digitalisering av nya typer av medicinska underlag Anpassning till ett differentierat intygande Försäkringskassans översyn av informationsbehovet Snabbare ändringshantering Förändrad struktur för kommunikation av intygsinformation Förändring av lösning för ärendekommunikation Förändring av lösning för komplettering av medicinska underlag Försäkringskassans nya process för hantering av information från hälso- och sjukvården En informationsmodell och en total frågeuppsättning för alla typer av medicinska underlag Beskrivning av olika typer av medicinska underlag Texter Kodverk Tilläggsfrågor Identiteter Utskriftsmall Försäkringskassans förändringshantering Sid 2/45

3 Versionsnumrering Exempel Arbetsflöden Kompletterande krav Skapa medicinskt underlag Visa medicinskt underlag Komplettera medicinskt underlag Administrera ärendekommunikation Uppdatering av texter och tillägg av frågor Övrigt Avgränsningar, förutsättningar och beroenden Avgränsningar Förutsättningar Beroenden Ett utökat elektroniskt informationsutbyte och FMB Ett utökat elektroniskt informationsutbyte och olika typer av ifyllnadsstöd Ett utökat elektroniskt informationsutbyte och ett differentierat intygande Kontakt Revisionshistorik Version Datum Kommentar Version för granskning. 1.0 Version för utskick till landsting och regioner inför framtagande av införandeplaner. Sid 3/45

4 1. Inledning Inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 1 bedrivs arbete för att förbättra och effektivisera informationsutbytet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Digitalisering av kommunikationen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården har redan kommit en bra bit på väg. Idag är det möjligt att skapa ett läkarintyg (FK7263) elektroniskt och att föra en dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården utifrån ett sådant intyg med hjälp av en tjänst för frågor och svar. Som ett nästa steg i utvecklingen av kommunikationen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården ska informationsutbytet för ytterligare tre av Försäkringskassans förmåner (sjukersättning, aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och aktivitetsersättning vid förlängd skolgång) digitaliseras. Befintlig lösning för sjukpenning ska ersättas med en ny version och befintlig lösning för frågor och svar ska förbättras och tillgängliggöras även för sjukersättning och aktivitetsersättning. Försäkringskassans förändringar av fråge- och hjälptexter i intygen ska också snabbare slå igenom i hälso- och sjukvården. 1.1 Syfte med dokumentet Denna kravspecifikation syftar till att utgöra underlag för landsting och regioner i arbetet med att ta fram en införandeplan avseende intygshantering enligt resultat från delområde 5 i överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 1. Delområde 5 hanterar utredning och kravställning för ett utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Kravspecifikationen med tillhörande bilagor beskriver de krav som gäller för utveckling av de tekniska lösningar som möjliggör strukturerad överföring av medicinsk information. Det innefattar att skapa, sända och hantera strukturerad medicinsk information, och därtill hörande elektronisk ärendekommunikation (tidigare fråga-svar) för de tre av Försäkringskassans förmåner som ingår i nästa steg i utvecklingen. Alla detaljer i kraven är inte fullt ut beskrivna i denna version av kravspecifikationen men den uppskattas ändå utgöra en tillräcklig grund för att det ska vara möjligt att ta fram planer för ett införande av den förväntade funktionaliteten. En ny version av kravspecifikationen kommer att tillhandahållas under hösten smiljarden till+skl.pdf Sid 4/45

5 1.2 Målgrupp för dokumentet Målgruppen för dokumentet är personer inom: 1. landsting/regioner vilka svarar för att besluta om lösningar för landstinget/regionen upphandla/beställa lösningarna äga förändringsuppdraget i berörda verksamheter styra uppdraget/projektet med mottagande och införande 2. leverantörsorganisationer som ansvarar för att ta emot upphandlingsunderlag och lämna anbud på utveckling analysera omfattningen av tekniska lösningar designa lösningen styra uppdraget/projektet inklusive leverans till mottagare 1.3 Om kravspecifikationen Beskrivningen av funktionaliteten för ett utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation är fördelad på ett flertal dokument som utgör bilagor till denna kravspecifikation. I Figur 1 visas en översikt över dessa bilagor. I efterföljande tabell ges en beskrivning av respektive bilaga. I dokumentet Introduktion till kravspecifikation.pdf ges en introduktion till det område som kravspecifikationen omfattar. Innehållet i detta huvuddokument syftar till att ge en förståelse för den funktionalitet som ska implementeras samt tillhandahålla en detaljerad beskrivning av de krav som inte ingår i någon av dokumentets bilagor. I kapitel 2 ges en beskrivning av det principiella vägval ett landsting eller en region behöver göra gällande i vilket IT-stöd införandet av ett utökat elektroniskt informationsutbyte ska ske. Detta vägval avgör vilka delar av dokumentationen som är relevanta att studera i detalj. I kapitel 3 ges dels en övergripande genomgång till vad ett utökat elektroniskt informationsutbyte medför för funktionalitet och dels en mer detaljerad beskrivning av Försäkringskassans nya processer i och med ett utökat elektroniskt informationsutbyte. En förståelse för dessa är nödvändigt för att kunna möta de krav som ställs på lösningen. I kapitel 0 listas de kompletterande krav som behöver uppfyllas vid en implementation av ett utökat elektroniskt informationsutbyte utöver det som beskrivs i andra delar av detta dokument och tillhörande bilagor. I kapitel 5 beskrivs avgränsningar och beroenden som är relevanta att känna till. Sid 5/45

6 Figur 1 Översikt över kravspecifikationens bilagor Bilagor Nedan listas de bilagor som hör till detta dokument. ID Dokument Beskrivning A Informationsspecifikation Intygshantering 2.0.pdf En övergripande informationsspecifikation som beskriver den generella struktur som används för att beskriva olika typer av intyg med tillhörande ärendekommunikation. Detta dokument beskriver den struktur som ligger till grund för de tjänstekontrakt som hanteras inom intygsdomänen. Dokumentet omfattar: Generella arbetsflöden för intygshantering och ärendekommunikation, oavsett intygstyp och intygsmottagare. En domäninformationsmodell för intygsinformation (oavsett intygstyp och intygsmottagare) samt information som hanteras i ärendekommunikationen kring intyg. Sid 6/45

7 A1- A5 A2.1 Exempelmeddelande Läkarintyg utökat.xml A2.2 Validering Läkarintyg utökat.sch A6 A7 B C Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag.pdf Kodverk och identifierare Intygshantering 2.0.xlsx TKB_clinicalprocess_ healthcond_certificate.pdf texts_läkarintyg_utöka t_exempel.xml Informationsspecifikationer per intygstyp som omfattar: Tillämpade meddelandeinformationsmodeller med den information som hanteras i aktuell intygstyp. Ett antal ytterligare regler för aktuellt intyg som inte kan beskrivas i informationsmodellen. Ett exempel på ett ifyllt läkarintyg. Ett exempelmeddelande som visar hur innehållet i ett ifyllt intyg av typen Läkarintyg utökat ska kommuniceras utifrån det som specificeras i Bilaga A2 och Bilaga B. En fil som kan användas för att validera innehållet i ett intyg av typen Läkarintyg utökat utifrån de regler som specificeras i Bilaga A2. Arbetsflöden som är specifika för hanteringen av Försäkringskassans medicinska underlag. En förteckning av de kodverk och identifierare som används som en del av intygen eller i hanteringen av dem. Teknisk beskrivning av de tjänster som används för hantering av intyg. Dokumentet omfattar: Sekvensdiagram som beskriver i vilka flöden tjänsterna ska användas. Beskrivning av adresseringen för respektive tjänst Meddelandeinformationsmodeller för respektive tjänst Detaljerad beskrivning av respektive tjänst XSD-filer för respektive tjänst Exempelmeddelanden för respektive tjänst Ett exempelmeddelande med syfte att ge en förståelse för hur texter från Försäkringskassan kommer att distribueras till berörda vårdsystem. D fk_texts_v0.9.xsd XML-schema för överföring av texter från Försäkringskassan till berörda vårdsystem. Sid 7/45

8 E Integration med Webcert.docx En beskrivning av olika lösningsalternativ för att använda intygsapplikationen Webcert tillsammans med vårdsystem. 1.4 Begreppslista Förkortningar Term Förklaring FK FMB HoS MU SKL Försäkringskassan Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Hälso- och sjukvården Medicinskt underlag Sveriges Kommuner och Landsting Termer och uttryck Term Förklaring Administrativ fråga Ansvarig intygsutfärdare Delfråga Fråga Frågeuppsättning Förmån Fråga av icke-medicinsk karaktär som kan ställas av Försäkringskassan eller av hälso- och sjukvården. Exempel på en administrativ fråga är en förfrågan om tidsbokning inför ett avstämningsmöte. Den person som har signerat ett intyg. Den lägsta nivån av hierarkin kategori fråga delfråga och den nivå som fångar in det svar som en intygstufärdare ger. En mer detaljerad beskrivning återfinns i Bilaga A. En fråga, som syftar till att inhämta information hos hälso- och sjukvården eller hos Försäkringskassan. Med fråga avses i detta dokument själva frågeställningen utan eventuella tillhörande svar. Termen fråga inkluderar medicinsk fråga och administrativ fråga. En fråga består av en eller flera delfrågor. En fråga kan vara fördefinierad av Försäkringskassan och då ingå i Försäkringskassans totala frågeuppsättning. Av Försäkringskassan fastställda frågor som kan ingå i ett medicinskt underlag. Försäkringskassan administrerar ett antal olika förmåner som ingår i det svenska socialförsäkringssystemet. Förmånerna är aktuella vid behov av ersättning exempelvis vid sjukdom, då en person har en funktionsnedsättning eller vid vård av barn. Sid 8/45

9 Handläggare Hjälptext Hälso- och sjukvårdspersonal Ifyllnadsstöd Informationsspecifikation Intyg Intygsmottagare Intygsutfärdare Intygsutkast Journalsystem Kategori Komplettering Läkarintyg Läkarutlåtande Den person på Försäkringskassan som handlägger ärenden och bedömer rätten till ersättning. En text som kan presenteras för intygsutfärdaren med syfte att förtydliga vad som avses med en fråga. Person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård. Stöd i ett vårdsystem som kan tillhandahållas intygsutfärdaren för att på olika sätt underlätta ifyllandet av ett intyg. Beskrivning av den information som hanteras inom ett visst område samt i vilka arbetssteg information används eller skapas (i form av arbetsflöden). I denna kravspecfikation används informationsspecifikationer för att beskriva flödena för intygshantering samt intygens struktur och innehåll. Signerad samling av frågor med tillhörande svar, där signeringen är gjord av en, av hälso- och sjukvården utsedd, behörig person i syfte att ge en intygsmottagare ett underlag att använda i ett specifikt sammanhang. Observera att Försäkringskassan använder termen medicinskt underlag som samlingsterm för samtliga av deras intygstyper. Mottagare av ett intyg. Ofta är det intygsmottagaren som har skapat de frågor som ska besvaras i intyget (eg. intygsformulärets innehåll). Ett exempel på en intygsmottagare är Försäkringskassan. Person med behörighet att signera ett intyg. Sparad samling av frågor med tillhörande svar (intyg). Innan ett intyg har signerats utan endast sparats benämns det intygsutkast. Ett IT-system som hanterar journalhandlingar som rör patienter och som upprättas inom hälso- och sjukvården. En grupp av frågor i en viss typ av intyg. Kategorier används för att strukturera presentationen av frågorna i ett intyg på ett lämpligt sätt. Ett förtydligande eller utökande av ett befintligt intyg. En komplettering föregås i de flesta fall av en begäran om komplettering från Försäkringskassan då innehållet i ett intyg inte har fungerat som underlag i aktuell bedömning. En grupp av Försäkringskassans intyg som används av en delmängd av Försäkringskassans förmåner, se Figur 2. En grupp av Försäkringskassans intyg som används av en delmängd av Försäkringskassans förmåner, se Figur 2. Sid 9/45

10 Medicinsk fråga Medicinskt underlag Regler Signera Signering av intyg Stark autentisering Beskrivning av medicinskt underlag Tilläggsfråga Tjänstekontraktsbeskrivning Utfärda intyg Utökat elektroniskt informationsutbyte Av Försäkringskassan definierad fråga som är del av Försäkringskassans totala uppsättning frågor som kan finnas i ett medicinskt underlag. Samlingsnamn för alla Försäkringskassans intyg och utlåtanden avseende medicinsk information. En beskrivning av hur frågor ska presenteras och besvaras för ett visst typ av intyg. Exempel på regler är att en fråga är obligatorisk att besvara och att en fråga endast ska besvaras om intygsutfärdaren har svarat Ja på föregående fråga. Att påföra signatur i syfte att styrka riktighet och säkerställa spårbarhet (Socialstyrelsens termbank). En handling där ansvarig intygsutfärdare går i god för och bekräftar intygets innehåll och riktighet. Inloggningslösning som ställer krav på att identiteten hos den som loggar in i ett IT-system kontrolleras på minst två olika sätt. En etablerad metod för autentisering är att använda en e-legitimation. Den specifikation som tas fram av Försäkringskassan och som beskriver innehållet i och reglerna för en viss intygstyp (typ av medicinskt underlag). Beskrivningen ligger som underlag till framtagandet av en informationsspecifikation för motsvarande intygstyp. En fråga (definierad av Försäkringskassan) som temporärt ska kunna läggas till i ett medicinskt underlag inom 90 dagar från det att Försäkringskassan tillhandahållit frågan. En tilläggsfråga distribueras till hälso- och sjukvården tillsammans med de texter som ska användas i aktuell typ av medicinskt underlag. En beskrivning av det tekniska gränssnittet för digital kommunikation mellan två parter, i detta fall mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt mellan mellan vårdsystem och Webcert. Att signera intyg och därmed gå i god för och bekräfta intygets innehåll och riktighet. Det uttryck som används för att beskriva den funktionalitet som utvecklas inom delområde 5 2 och som beskrivs i denna kravspecifikation. Delområde 5 har i uppgörelsen benämningen 2 Delområde 5 i uppgörelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess: smiljarden till+skl.pdf Sid 10/45

11 Vårdsystem Utökat elektroniskt informationsutbyte genom överföring av strukturerad medicinsk information och tillhörande ärendekommunikation. Det system som hälso- och sjukvårdspersonal använder för att hantera någon typ av patientdokumentation. Ett vårdsystem kan hantera såväl utkast som signerade intyg. Exempel på vårdsystem: Journalsystem, inte specifikt inriktat på intygshantering, håller bred vårddokumentation t.ex. anamnes och status. Intygsapplikation, dvs. en modul eller vy för specifik intygshantering, t.ex. Webcert. Sid 11/45

12 1.5 Försäkringskassans namnsättning av medicinska underlag Som nämns i begreppslistan ovan så använder Försäkringskassan termen medicinska underlag som samlingsterm för alla de underlag som inhämtar information från hälso- och sjukvården och som används i bedömningen om en invånares rätt till ersättning. Hur Försäkringskassan benämner sina olika medicinska underlag visas i Figur 2. Medicinska underlag Förmånsfamiljer Läkarutlåtande Läkarintyg Faktiska underlag Läkarutlåtande för X Läkarutlåtande för Y Läkarintyg för X Figur 2: Försäkringskassans benämning av olika typer av medicinska underlag Sid 12/45

13 2. Olika sätt att införa ett utökat elektroniskt informationsutbyte Hur intyg med tillhörande processer hanteras inom hälso- och sjukvården varierar mellan olika landsting/regioner. I vissa fall skrivs och hanteras intyg direkt i landstingets/regionens journalsystem medan andra har valt att hantera delar av intygshanteringen i en extern applikation. På följande sätt kan ett landsting eller en region tillhandahålla funktionaliteten kring ett utökat elektroniskt informationsutbyte till sina verksamheter: Funktionaliteten implementeras som en direkt del av landstingets/regionens journalsystem. Denna kravspecifikation fungerar i detta fall som ett underlag i en beställning till aktuell systemleverantör. De krav som ska ligga till grund för denna utveckling beskrivs i kapitel 3 och 0. Avsnitt 5.3 diskuterar möjligheten till användning av besluts- och ifyllnadsstöd i kombination med lösningen. Funktionaliteten implementeras i en extern applikation som knyts samman med landstingets/regionens journalsystem. Denna kravspecifikation fungerar i detta fall som ett underlag i en beställning till den systemleverantör som ska utveckla den externa applikationen. Som komplement till detta krävs då också en kravställning kring hur journalsystemet och den externa applikationen ska integreras för att på bästa sätt tillhandahålla önskad funktionalitet till en användare av aktuellt journalsystem. Landstingets/regionens journalsystem integreras med den nationella tjänsten Webcert som kommer att tillhandahålla den funktionalitet som beskrivs i denna kravspecifikation. I detta fall behöver landstinget/regionen beställa utveckling av sitt journalsystem så att systemet integreras med Webcert för att på det sättet tillhandahålla ett utökat elektroniskt informationsutbyte, och eventuellt intyg till andra aktörer, till sina verksamheter. Som underlag till den utvecklingen kan Bilaga B och Bilaga E användas. Det som specificeras i övriga delar i denna kravspecifikation behöver då inte studeras i detalj. 2.1 Integration mellan ett journalsystem och Webcert Webcert är en nationell tjänst för att skapa, skicka och hantera olika typer av intyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården. Som nämns ovan så kommer Webcert att tillhandahålla den funktionalitet för ett utökat elektroniskt informationsutbyte, inklusive integrering av det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB), som beskrivs i denna kravspecifikation. För mer information om Webcert och de olika sätt på vilket det är möjligt att integrera ett journalsystem med Webcert och vilka krav det ställer på anslutande journalsystem, se Bilaga B och Bilaga E. Sid 13/45

14 3. Övergripande lösningsbeskrivning Detta kapitel ger en beskrivning av funktionalitet kring ett utökat elektroniskt informationsutbyte. Syftet med kapitlet är att ge en förståelse för hur ett utökat elektroniskt informationsutbyte skiljer sig från det som tidigare har utvecklats inom området samt vilken funktionalitet som krävs för att stödja det som nu ska införas och samtidigt ligga till grund för den utveckling som eventuellt kommer längre fram. Den beskrivning som ges här kompletteras sedan med detaljerade krav i kapitel 4 samt i bilagorna A-D. Då Försäkringskassan använder termen medicinskt underlag för alla typer av intyg de hanterar så är det den term som används i resten av kravdokumentationen. 3.1 Digitalisering av nya typer av medicinska underlag Sedan tidigare har läkarintyget (FK7263), som används vid ansökan om sjukpenning hos Försäkringskassan, med tillhörande ärendekommunikation digitaliserats. Ledtiderna i ett ärende inom de förmåner som inte har en digitaliserad kommunikation är ofta långa och dessutom får invånaren inte tillräcklig information kring vad som händer i dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Genom att digitalisera kommunikationen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården för ytterligare förmåner kan dialogen kring ett ärende effektiviseras. Som ett nästa steg i utvecklingen av kommunikationen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården ska informationsutbytet för ytterligare tre förmåner (sjukersättning, aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och aktivitetsersättning vid förlängd skolgång) digitaliseras. Det inkluderar såväl kommunikation av det medicinska underlaget, händelser kring underlaget (t.ex. makulering) och den tillhörande ärendekommunikation som kan vara nödvändig mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan kring ett medicinskt underlag Anpassning till ett differentierat intygande Differentierat intygande innebär en möjlighet att utfärda ett enklare läkarintyg (medicinskt underlag för sjukpenning, se Figur 2) för fall som bedöms vara okomplicerade och endast pågå under en begränsad period. Idag görs detta genom att läkaren i befintliga läkarintyget (FK7263) skriver ett E som svar på de frågor som Försäkringskassan inte behöver information om för enklare ärenden (ruta 4 och 5). Eftersom lösningen bygger på att utfärdaren ska skriva ett läkarintyg på ett visst sätt utifrån instruktioner, ökar risken att göra fel. Det finns också en risk att enkla läkarintyg utfärdas trots att de inte borde eftersom utfärdaren inte aktivt behövt ta ställning till Försäkringskassans kriterier för differentierat intygande. Detta har varit en tillfällig lösning som nu kommer att ersättas med en ny version, som består av två varianter av läkarintyg. Vid utfärdande av denna typ av läkarintyg behöver därför utfärdaren göra ett aktivt val kring vilken variant av läkarintyg som ska utfärdas utifrån Försäkringskassans kriterier. I de fall då endast ett kortare läkarintyg krävs, presenteras intygsutfärdaren bara med de frågor som faktiskt behöver besvaras. Dagens digitala hantering av läkarintyg FK7263 kommer i och med ett utökat elektroniskt informationsutbyte att ersättas av de två nya läkarintygen (enligt ett differentierat intygande). Sid 14/45

15 I och med ovanstående innebär ett utökat elektroniskt informationsutbyte att följande fem nya typer av medicinska underlag ska kunna skapas inom hälso- och sjukvården och skickas till Försäkringskassan: Läkarintyg (inkl. avstängning enligt SmL på grund av smitta) Läkarintyg utökat Läkarutlåtande för sjukersättning Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Vad dessa medicinska underlag ska innehålla och på vilket format de ska kommuniceras beskrivs i bilaga A (inklusive bilaga A1-A7) och B. Ytterligare krav i hanteringen av de medicinska underlagen beskrivs i kapitel Försäkringskassans översyn av informationsbehovet Det finns idag kvalitetsbrister i de medicinska underlag som når Försäkringskassan vilket resulterar i merarbete för både hälso- och sjukvården och Försäkringskassan samt förlängda ledtider i ett ärende. En del av kvalitetsbristerna kan kopplas till vilken typ av information som Försäkringskassan inhämtar i dagsläget och med vilken frågeformulering informationen inhämtas. SKL och Försäkringskassan tog under 2014 initiativ till att bilda en arbetsgrupp bestående av försäkringsmedicinska rådgivare, kliniskt verksamma läkare och kompetens inom Försäkringskassan. Uppdraget var bland annat att förtydliga innehåll i Försäkringskassans behov av medicinsk information, föreslå definitioner av otydliga termer och begrepp samt föreslå en logisk sekvens att ställa frågor till intygsskrivande läkare på. I början av 2015 levererade arbetsgruppen ett förslag på frågeuppsättning som Försäkringskassan därefter arbetat vidare med. Frågeuppsättningarna för de nu aktuella förmånerna sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga samt aktivitetsersättning vid förlängd skolgång har beretts av Försäkringskassan såväl internt som externt. Resultatet är en uppdaterad uppsättning frågor för de tre förmåner som nämns ovan. Frågorna är alla en del av Försäkringskassans totala uppsättning frågor vilket bidrar till att hålla ett samlat grepp om de frågor som Försäkringskassan ställer till hälso- och sjukvården i olika typer av medicinska underlag. Se en mer utförlig beskrivning i avsnitt Snabbare ändringshantering Försäkringskassan är i stort behov av att lösningen kring ett utökat elektroniskt informationsutbyte möjliggör en snabbare uppdatering av de frågor som de kan ställa i olika situationer än vad som är möjligt idag. I dag är det en lång process att få igenom en förändring i ett befintligt medicinskt underlag. Statiska formulär implementeras för respektive typ av underlag i vårdsystemen vilket resulterar i att alla typer av förändringar måste prioriteras av leverantörernas kundgrupper och planeras in som en del av vårdsystemens releasecykler. Detta medför att det inte är möjligt att få ut förändringar som når hela hälso- och sjukvården inom en Sid 15/45

16 rimlig tidsperiod. Försäkringskassans har som önskemål att en förändring framöver ska ha nått en intygsutfärdare inom 90 dagar från det att Försäkringskassan begärt en uppdatering. I och med att ett utökat elektroniskt informationsutbyte införs är kravet på de vårdsystem som används för att skapa medicinska underlag till Försäkringskassan att de ska kunna uppdatera olika typer av texter (exempelvis frågeformuleringar och hjälptexter) inom 90 dagar. Försäkringskassan kommer att tillhandahålla dessa texter i digital form för att möjliggöra automatisk uppdatering. Snabb uppdatering även av andra delar i de medicinska underlagen är önskvärt. Dock kommer dessa typer av förändringar i detta skede att kommuniceras via olika dokument och inte i digitalt tolkbart format. Landsting och regioner bör se över sina möjligheter för att utveckla en mer dynamisk intygshantering i arbetet med sin långsiktiga strategi för intygshantering. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt förhindra långa ledtider i införandet av nya medicinska underlag eller förändringar i befintliga. Behovet kommer vara detsamma hos andra aktörer som inhämtar information från hälso- och sjukvården i form av intyg. Se en detaljerad beskrivning av lösningen för snabbare uppdatering av intygsinnehåll i avsnitt Förändrad struktur för kommunikation av intygsinformation För att underlätta framtagandet av ytterligare medicinska underlag framöver används i och med ett utökat elektroniskt informationsutbyte en generell informationsstruktur för intygsinformation. Tidigare har läkarintyget FK7263 kommunicerats via en struktur som varit utformat efter just det specifika underlaget. Denna ersätts nu av en struktur som kan användas oberoende av vilka frågor som ställs i ett medicinskt underlag till Försäkringskassan eller andra typer av intyg till andra aktörer. För varje typ av medicinskt underlag kommer en detaljerad dokumentation tas fram av vad underlaget innehåller och vilka regler som ska följas. Det kommer även finnas en beskrivning av vilken klinisk information en viss fråga efterfrågar i de fall det är möjligt att klassificera denna med hjälp av en standardiserad klinisk terminologi. Denna beskrivning kommer finnas i informationsspecifikationen för en viss intygstyp. Eventuell klassificering av klinisk information är dock inget som ska kommuniceras tillsammans med det signerade medicinska underlaget från hälso- och sjukvården. För att säkerställa att ett medicinskt underlag av en viss typ följer de regler som specificeras i aktuell informationsspecifikation kommer innehållet att valideras i Intygstjänsten med hjälp av tekniken schematron. Denna typ av validering kommer att vara nödvändigt i och med att den generella struktur som används för att kommunicera intygsinformation i stort sett tillåter vilken typ av information som helst. De schematronfiler som används vid valideringen kommer finnas tillgängliga att använda vid implementation av de digitala medicinska underlagen i vårdsystemen. Även en vanlig XSD-validering kommer att göras i Intygstjänsten för att säkra att den generella strukturen tillämpas på ett korrekt sätt. En detaljerad beskrivning av den generella informationsstrukturen för intygsinformation återfinns i Bilaga A. Den tekniska representationen återfinns i Bilaga B. Sid 16/45

17 3.5 Förändring av lösning för ärendekommunikation Nuvarande lösning för ärendekommunikation (fråga-svarstjänsten) möjliggör att hälso- och sjukvården och mottagaren av ett medicinskt underlag kan skicka frågor och svar som rör det medicinska underlaget till varandra. Försäkringskassan kan också skicka en begäran om komplettering av ett medicinskt underlag via denna tjänst. I och med införandet av ett utökat elektroniskt informationsutbyte kommer den befintliga lösningen att genomgå några mindre tekniska justeringar, men kommer ur ett verksamhetsperspektiv att fungera på samma sätt som tidigare. Framöver kommer termen ärendekommunikation att användas istället för fråga-svar. En av de tekniska förändringarna är att ärendekommunikationen kommer att gå via Intygstjänsten på vägen mellan hälso- och sjukvården och intygsmottagaren. Det innebär att det på sikt blir möjligt att ta fram statistik på ärendekommunikationen i exempelvis Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning som utvecklats och förvaltas av Inera. Det kommer också att möjliggöra att patienten kan ta del av den ärendekommunikation som rör hens medicinska underlag i exempelvis Mina intyg. På vilket sätt denna information kommer att delges patienten och vilken information som ska delges är ännu inte utrett. En annan teknisk förändring är att de meddelanden som skickas i ärendekommunikationen skalas ned så att ingen redundant information skickas. Det innebär t.ex. att ett svar bara innehåller en referens till den fråga som besvaras, och inte hela frågan. Den part som skickade en fråga måste därför spara frågan och hämta upp den när ett svar inkommer för att kunna visa svaret tillsammans med frågan. Även för patient- och intygsinformation skickas bara en identitet, som mottagande system använder för att lokalt hämta upp den patient- och intygsinformation som är relevant att presentera för användaren. En detaljerad beskrivning av den nya versionen av tjänsterna för ärendekommunikation återfinns i Bilaga B Förändring av lösning för komplettering av medicinska underlag Hur den befintliga lösningen för ärendekommunikation (fråga-svarstjänsten) används vid en begäran om komplettering från Försäkringskassan varierar idag mellan olika system. För att säkerställa att medicinsk information som rör ett ärende återfinns i ett medicinskt underlag som är signerat av en behörig hälso- och sjukvårdspersonal kommer det i den nya lösningen krävas att en begäran om komplettering besvaras med ett signerat medicinskt underlag med en referens till det underlag som gav upphov till kompletteringen. Referensen är viktig för att det ska vara möjligt att följa vad som har skett i en dialog mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Utöver detta kommer det bli möjligt för Försäkringskassans handläggare att ställa kompletterande frågor per fråga i de medicinskt underlagen för att öka tydligheten i vilken information som efterfrågas. Detta leder även till att Försäkringskassan får en större möjlighet att följa upp hur vanligt det är med kompletteringar och vid behov göra förändringar i de medicinska underlagen för att minska behovet av kompletteringar. Sid 17/45

18 3.6 Försäkringskassans nya process för hantering av information från hälso- och sjukvården För att kunna förstå förutsättningarna för att framöver hantera medicinska underlag från Försäkringskassan följer här en beskrivning av hur Försäkringskassan tar fram, definierar och förvaltar de frågor som ingår i olika medicinska underlag. Den process som Försäkringskassan följer i arbetet med att inhämta information från hälso- och sjukvården består av ett antal komponenter som relaterar till varandra på det sätt som visas i Figur 3. Alla komponenter behöver inte förmedlas till hälso- och sjukvården. Detta gäller exempelvis Försäkringskassans interna informationsmodell och den totala frågeuppsättningen, som beskrivs närmre i avsnitt Avsikten med dessa interna komponenter är att säkerställa en ensad och korrekt frågeuppsättning utifrån det behov av information som finns. De förenklar även hantering av frågors identiteter och möjliggör att information kan återanvändas mellan olika typer av medicinska underlag eftersom samma fråga har samma id när den förekommer i de olika underlagen. De komponenter som görs tillgängliga som underlag till hälso- och sjukvården är markerade med grönt i Figur 3 och beskrivs närmre i avsnitt till Beskrivningar av olika typer av medicinska underlag och tillhörande kodverk levereras dock inte direkt till landsting och regioner utan blir en del av informationsspecifikationerna som Inera levererar vidare till berörda parter. Kodverk Frågeuppsättning Informationsmodell Texter (per typ av MU) Beskrivning av typ av MU (per typ av MU) Vy av inf.modell (per typ av MU) Utskriftsmall (per typ av MU) Figur 3: Struktur för de komponenter som ingår i Försäkringskassans process för hantering av medicinska underlag En informationsmodell och en total frågeuppsättning för alla typer av medicinska underlag Försäkringskassan använder i grunden en informationsmodell för att återge den totala bilden av medicinsk information som kan ingå i Försäkringskassans medicinska underlag. En viss typ av medicinskt underlag innehåller bara en delmängd av den information som Försäkringskassans totala informationsmodell innehåller. Sid 18/45

19 Information som efterfrågas i en viss typ av medicinskt underlag kan ses som ett utsnitt ur informationsmodellen där det kan finnas överlapp mellan olika typer av medicinska underlag, se Figur 4. Figur 4: Försäkringskassans informationsmodell håller den totala mängd information som inhämtas från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Informationen i ett medicinskt underlag samlas in genom att frågor ställs till läkaren via ett elektroniskt formulär. Alla de frågor som kan förekomma i Försäkringskassans olika medicinska underlag och som används för att samla in den medicinska information som återfinns i informationsmodellen definieras i en total frågeuppsättning. Typen av medicinskt underlag talar sedan om vilka av frågorna ur den gemensamma frågeuppsättningen som ska ställas för just den typen av underlag. Figur 5 illustrerar att olika typer av medicinska underlag använder frågor från den gemensamma frågeuppsättningen. Sid 19/45

20 Figur 5: Frågorna i ett medicinskt underlag tillhör Försäkringskassans totala uppsättning frågor. Observera att frågorna i bilden endast är exempelfrågor. För varje fråga specificeras vilka texter som behövs som stöd för läkaren samt vilka delfrågor som ska fyllas i Beskrivning av olika typer av medicinska underlag Som tidigare nämnts är inte all information i Försäkringskassans informationsmodell relevant att samla in vid handläggning av varje förmån. Därför definieras informationsbehovet för varje förmån i en eller flera typer av medicinska underlag. Försäkringskassan tar fram beskrivningarna av de olika typerna av medicinska underlag som definierar vilka frågor ur den totala frågeuppsättningen som intygsutfärdaren ska besvara och vilken informationstyp svaret ska ha, t.ex. datum eller fritext. Svar kan också vara en kod ur ett kodverk som är definierat av Försäkringskassan. Försäkringskassans kodverk beskrivs i en egen komponent som är gemensam för alla typer av medicinska underlag. För mer information om Försäkringskassans kodverk se avsnitt I beskrivningarna av olika typer av medicinska underlag definieras även underlagsspecifika regler såsom hur frågorna ska grupperas i kategorier, vilka delfrågor som de olika frågorna består av och vilka frågor som är obligatoriska att besvara. Försäkringskassan kommer även att ange en rekommenderad ordning i vilken frågorna ska ställas till intygsutfärdaren. Sid 20/45

21 Beskrivning av de grundläggande beståndsdelarna i ett medicinskt underlag (frågor, delfrågor, svar, delsvar m.m.) och hur de relaterar till varandra återfinns i Bilaga A. Hur en fråga presenteras för intygsutfärdaren kan variera mellan vårdsystem. Det viktiga är vilka kategorier, frågor och delfrågor som finns, vilka texter och hjälptexter som ska användas vid presentation av dem (se avsnitt för beskrivning av texter) och vilka regler som ska tillämpas när ett intyg skapas (t.ex. vilka frågor som är obligatoriska och inte). Försäkringskassans beskrivningar av olika typer av medicinska underlag bearbetas om till informationsspecifikationer innan de kommuniceras till berörda parter inom hälso- och sjukvården. En detaljerad beskrivning av de fem nya typer av medicinska underlag som ingår i ett utökat elektroniskt informationsutbyte specificeras i informationsspecifikationen för respektive typ av medicinskt underlag (Bilaga A1-A5 till denna kravspecifikation) Texter Kategorier, frågor och delfrågor har texter från Försäkringskassan kopplade till sig som ska visas upp i formuläret för aktuellt medicinskt underlag. Texterna är antingen rubriker (formuleringar för kategorier, frågor och delfrågor) eller hjälptexter. Även svarsalternativ som består av en kod ur Försäkringskassans kodverk har en tillhörande text som ska visas upp i formuläret. Det är inte säkert att alla kategorier, frågor och delfrågor har en rubrik och/eller hjälptext. Utöver de texter som hör till innehållet i ett medicinskt underlag kan det finnas en övergripande text till underlaget. Denna text syftar då till att ge användaren en förståelse för syftet med underlaget. För att möjliggöra kortare uppdateringscykler för medicinska underlag tillhandahålls texterna direkt till de vårdsystem som används för att skapa och hantera Försäkringskassans medicinska underlag. Detta görs i form av XML-fil med texter per typ av medicinskt underlag. Denna fil följer ett förutbestämt format som finns beskrivet i ett XML-schema, se Bilaga D. Enbart de texter som ingår i aktuellt medicinskt underlag kommer att finnas med i textfilen för den typen av underlag. Bilaga C innehåller ett exempel på ett XML-meddelande med vilket Försäkringskassan levererar texterna för Läkarintyg utökat. Distribution av texter Ambitionen är att texterna för en viss typ av medicinskt underlag ska kunna hämtas via en webbtjänst. Kan ambitionen inte uppfyllas distribueras texterna som enskilda XML-filer. Oavsett lösning sker distributionen med det format som beskrivs ovan. Eftersom det ännu inte är beslutat hur texterna ska distribueras ingår inte tjänsten i domänens tjänstekontraktsbeskrivning. Hämtning av texter via en webbtjänst skulle möjliggöra en helt automatisk hantering av textuppdatering i vårdsystemen, även om det inte är något krav. Observera dock att förändringar som påverkar layouten i ett formulär kan förekomma, exempelvis att en fråga får en hjälptext fast den tidigare inte hade det eller att en rubrik för en delfråga tas bort. Den förväntade processen är att texter hämtas och lagras lokalt nära vårdsystemen som arbetar med medicinska underlag. För att stödja detta beteende behöver en annonseringsfunktion erbjudas som informerar intressenter om nya versioner av texter, likt ett prenumerationsmönster. Sid 21/45

22 3.6.4 Kodverk Vissa delfrågor ska besvaras med en kod ur ett av de kodverk som förvaltas av Försäkringskassan. Ett kodverk består då av en identifierare av kodverket, en uppsättning koder samt dess motsvarande term som beskriver vilket begrepp koden motsvarar. Termen hanteras som en del av Försäkringskassans texter och kan således uppdateras med en kortare uppdateringscykel 3 (se avsnitt 3.6.8). Ett och samma kodverk kan användas av flera typer av medicinska underlag. De medicinska underlagen kan både välja att använda kodverket i sin helhet eller definiera urval av koderna om de bara har behov av en del av kodverket. Vilka kodverk som ska användas som svar på vilka delfrågor och vilka urval som gäller för dessa kodverk beskrivs i informationsspecifikation för respektive typ av medicinskt underlag, se Bilaga A1-A5. Samtliga kodverk finns specificerade i Bilaga A7. Om en förändring behöver ske i ett urval (t.ex. att en kod inte längre är giltig eller att en ny kod ska läggas till) kommer detta kräva en uppdatering av möjliga svarsalternativ för de delfrågor som nyttjar urvalet. Även den validering som görs av innehållet i aktuella underlag behöver anpassas. Denna typ av förändringar kommer att kommuniceras via nya versioner av berörda informationsspecifikationer och ingår inte i den kortare uppdateringscykeln Tilläggsfrågor Tilläggsfrågor kan användas för att utöka en typ av medicinskt underlag med ytterligare frågor av fritext-karaktär utan att förändra strukturen på innehållet i underlaget. En tilläggsfråga används som ett steg mot att inkludera en helt ny fråga i en typ av medicinskt underlag, vilket innebär att tilläggsfrågor är kortlivade. En tilläggsfråga aktiveras genom en uppdatering av texterna för en typ av medicinskt underlag. Detta innebär att även tilläggsfrågor ska kunna införas i ett medicinskt underlag inom loppet av 90 dagar från det att Försäkringskassan informerat om dem. Se Bilaga C för ett exempel på ett XML-meddelande med texter från Försäkringskassan där en tilläggsfråga definieras. I anslutning till tilläggsfrågorna definieras respektive tilläggsfrågas id, vilka ska användas då svaret på tilläggsfrågorna skickas i det medicinska underlaget till Intygstjänsten och Försäkringskassan. Varje typ av medicinskt underlag kan aktivera en eller flera tilläggsfrågor där rubrik och hjälptext skiljer sig åt. När en tilläggsfråga sedan definieras i frågeuppsättningen och inkluderas i beskrivningen av aktuellt typ av medicinskt underlag så avaktiveras tilläggsfrågan, dvs. den försvinner ur XML-filen med texterna Identiteter Gemensamt för typ av medicinskt underlag, kategorier, frågor, delfrågor, tilläggsfrågor, kodverk och texter som återfinns i XML-filen med texterna är att alla har en identitet. 3 De typer av förändringar som ingår i den kortare uppdateringscykeln ska kunna införas inom loppet av 90 dagar från det att Försäkringskassan har informerat om förändringen. Sid 22/45

23 Vilken typ av medicinskt underlag en uppsättning texter gäller för identifieras med en kombination av bokstäver, t.ex. SJP_ENK och SJP_UTO. Identiteten för kategorier är endast unik inom en viss typ av medicinskt underlag, dvs. kategorier återanvänds inte mellan olika typer av medicinska underlag. Varje fråga i den totala frågeuppsättningen har en unik identitet och kan därför återanvändas mellan olika typer av medicinska underlag. Identiteten på delfrågor följer ett hierarkiskt mönster, t.ex. första delfrågan till frågan med id 12 har id 12.1 och andra delfrågan har id 12.2 osv. Försäkringskassans kodverk identifieras med en unik nyckel enligt mönstret KV_FKMU_XXXX och enskilda koder enligt mönstret KV_FKMU_XXXX.<kod>. Identiteten på de kategorier, frågor och delfrågor som ingår i en viss typ av medicinskt underlag definieras i respektive underlags informationsspecifikation (Bilaga A1-A5). Identiteter på Försäkringskassans kodverk definieras i Bilaga A7. Identiteten för tilläggsfrågor är endast unik inom en viss typ av medicinskt underlag och föregås av prefixet TFG för att inte blandas ihop med ordinarie frågor. Exempel på identitet för en tilläggsfråga är TFG_1. Eftersom tilläggsfrågor kan slås av och på i och med en ny leverans av texter från Försäkringskassan, definieras inte deras identiteter i informationsspecifikationer utan endast i XML-filen tillsammans med texterna. Identiteten på en text har en koppling till identiteten på det element som texten tillhör, t.ex. en fråga eller en kategori. T.ex. så skulle identiteten på en rubrik till kategori med id 7 kunna vara KAT_7.RBK och hjälptexten KAT_7.HLP. Se bilaga D för exempel på identitetsättning för texter i Läkarintyg utökat. Figur 6 och Figur 7 exemplifierar hur texter används vid visning av formulär. KAT_2.RBK KAT_2.HLP KV_FKMU_ KV_FKMU_ KV_FKMU_ Figur 6: Exempel på hur identiteter struktureras i ett medicinskt underlag. Sid 23/45

24 KAT_6.RBK KAT_6.HLP FRG_6.RBK FRG_14.RBK DFR_14.1.RBK FRG_7.HLP FRG_7.RBK Figur 7: Exempel på hur identiteter struktureras i ett medicinskt underlag Utskriftsmall Ett medicinskt underlag existerar inte enbart i elektronisk form. Patienten kan ha behov av att få ett medicinskt underlag utskrivet på papper. Utseendet på en sådan utskrift bestäms av Försäkringskassan genom att en utskriftsmall tas fram per typ av medicinskt underlag. Oavsett om ett medicinskt underlag skrivs ut på papper av läkaren, handläggaren eller av patienten så ska den fördefinierade utskriftsmallen användas. När ett utskrivet medicinskt underlag skickas till Försäkringskassan skannas utskriften, varvid viss tolkning sker. Denna tolkning är nödvändig för Försäkringskassan t.ex. för att kunna handlägga effektivt och för att kunna få ett heltäckande underlag för statistik. Utskriftsmallen kan komma att vara uppbyggd på ett sådant sätt att en viss del av mallen är statisk och resten är flexibel. Den statiska delen kan då tolkas vid inskanning. Omfattningen av statiskt innehåll kan skilja sig mellan olika typer av medicinska underlag. I beskrivningen av typ av medicinskt underlag kommer information finnas om vilket fält på utskriftsmallen som motsvaras av vilken delfråga. Med hjälp av denna information kan en utskriftsmall förberedas för utskrift med innehåll från ett elektroniskt medicinskt underlag. Sid 24/45

25 Formatet för utskriftsmallar är inte fastställt i denna version av kravspecifikationen då utredning fortfarande pågår. Beskrivningen kommer i nästa version att ingå som en del av informationsspecifikationen för respektive medicinskt underlag Försäkringskassans förändringshantering Försäkringskassan äger den totala frågeuppsättningen, texter, kodverk och beskrivningar av olika typer av medicinska underlag. Dessa kommer att förvaltas enligt en fastslagen förvaltningsmodell. Förändringshanteringen kommer att bygga på två olika uppdateringscykler; en kort och en lång för textuella respektive strukturella uppdateringar av en viss typ av medicinskt underlag. Textuella uppdateringar kan distribueras och få genomslag mycket snabbare än strukturella uppdateringar. Förändringshantering i den korta uppdateringscykeln Följande typer av uppdateringar kan åstadkommas i en kort uppdateringscykel: Uppdatering av inledande text som är specifik för en viss typ av medicinskt underlag Uppdatering av rubrik för kategori, fråga och delfråga Uppdatering av hjälptext för kategori, fråga och delfråga Uppdatering av visningsnamn för koder i ett kodverk Aktivering/inaktivering av tilläggsfrågor med rubrik och hjälptext Alla dessa uppdateringar gäller för en viss typ av medicinskt underlag och förmedlas via de textfiler som Försäkringskassans distribuerar. Alla parter kommer att informeras minst 90 dagar innan en ny version av texter ska börja gälla. I samband med att informationen går ut ska även de nya texterna kunna distribueras från Försäkringskassan till berörda vårdsystem. Förändringshantering i den långa uppdateringscykeln Övriga uppdateringar åstadkoms med en lång uppdateringscykel. Exempel på typer av uppdateringar: Definiera en ny typ av medicinskt underlag Lägga till en ny fråga i en viss typ av medicinskt underlag (ej tilläggsfråga) Ändra så att en fråga inte längre är obligatorisk Utöka ett kodverk Förändra vad som är ett giltigt urval ur ett kodverk för en specifik delfråga Vid en uppdatering likt de som listas ovan kommer en beskrivning av aktuell typ av medicinskt underlag att tillhandahållas av Försäkringskassan till förvaltningen av Intygstjänster där förändringarna leder till en ny version av eller en helt ny informationsspecifikation som beskriver aktuellt medicinskt underlag. Även exempelmeddelanden och eventuellt annan tillhörande dokumentation tas fram eller uppdateras. Detta distribueras sedan ut till landsting och regioner enligt fastställda rutiner. Idag finns inget uttalat krav på hur lång den långa uppdateringscykeln tillåts vara. Sid 25/45

26 3.6.9 Versionsnumrering Versionsnummer för medicinska underlag anges på följande format: huvudversion.underversion där huvudversion och underversion är två heltal. Förändringar i den långa uppdateringscykeln ger upphov till en ny huvudversion. Aktuell huvudversion specificeras i informationsspecifikationen för respektive typ av medicinskt underlag under beskrivningen av attributet version i klassen Utfärdat intyg. Förändringar i den korta uppdateringscykeln ger upphov till en ny underversion. Aktuell underversion för en viss huvudversion (dvs. det fullständiga versionsnumret) anges i filen som utgör Försäkringskassans leverans av texter. Sid 26/45

27 3.7 Exempel Som komplement till de beskrivningar som tillhandahålls i denna kravspecifikation finns följande exempel finns att tillgå. I alla exempel används Läkarintyget utökat, vilket gör att kedjan av exempel som illustreras i Figur 8 blir lättare att följa. Exempelmeddelande som visar utformningen av Försäkringskassans texter när de hämtas till ett vårdsystem från Försäkringskassan (Bilaga C). Exempel på ett ifyllda medicinska underlag. Dessa återfinns i informationsspecifikationen för respektive medicinskt underlag. Exemplen är genererade från en arbetsprototyp som är framtagen med syfte att åskådliggöra de nya frågorna. Prototypen har inte utvecklats med ett användarcentrerat fokus och har inte all den funktionalitet som skulle finnas i ett fullt utvecklat författarstöd för medicinska underlag. Exempelmeddelande som visar utformningen av det medicinska underlaget när det skickas från ett vårdsystem till Intygstjänsten och till Försäkringskassan. Exempelfil för schematronvalidering som kan användas för att validera innehållet i det medicinska underlaget. Figur 8: Relationer mellan de olika exempelfilerna. 3.8 Arbetsflöden De arbetsflöden som beskriver processen för att hantera intyg och tillhörande ärendekommunikation beskrivs i Bilaga A och Bilaga A6. Sid 27/45

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Intygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten

Intygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten Intygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten Intygstjänsterna effektiviserar hanteringen och höjer kvaliteten Christoffer Andersson Lena Furubacke 6 oktober 2015 Kort om Inera Inera ägs

Läs mer

Intygstjänster 2014-2015

Intygstjänster 2014-2015 Intygstjänster 2014-2015 Delrapport 4, december 2015 Sid 1/46 Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Sammanfattning... 7 1.1 Övergripande resultat och leveranser per område 2015... 7 1.2 Övergripande om

Läs mer

Tjänsteavtal för ehälsotjänst

Tjänsteavtal för ehälsotjänst Tjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 1. Specifikation av Tjänsten INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1. Referenser... 4 3. Tjänstebeskrivning... 4 3.1. Syftet med Tjänsten... 4 3.2.

Läs mer

Anslutning till Mina meddelanden

Anslutning till Mina meddelanden SERIE: UPPHANDLING OCH UTVECKLING AV IT-STÖD Anslutning till Mina meddelanden KRAV FÖR ANSLUTNING AV IT-STÖD TILL MINA MEDDELANDEN Anslutning till Mina meddelanden 1 Förord Med tjänsten Mina meddelanden

Läs mer

Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning

Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning Peter Lindgren, projektledare, Inera AB Catarina Asplund, projektledare, Försäkringskassan Framtidens intyg Nationella ehälsodagen 2013-10-24

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer

Läs mer

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Teknisk beskrivning PDL i HSA

Teknisk beskrivning PDL i HSA Teknisk beskrivning PDL i HSA Beskrivning av vårdgivare, vårdenhet och medarbetaruppdrag i HSA för implementation i administratörsgränssnitt samt registrering via LDAP-verktyg Version 1.01 Innehållsförteckning

Läs mer

INSTRUKTION Specifikation E modul.doc

INSTRUKTION Specifikation E modul.doc 1 (13) Syfte Detta är en instruktion för hur det är tänkt att specifikationen ska fyllas i vid beställning av en E modul. Förhoppningen är dock att specifikationsmallen är självinstruerande så att detta

Läs mer

Teknisk guide för brevlådeoperatörer

Teknisk guide för brevlådeoperatörer Teknisk guide för brevlådeoperatörer Gäller från december 2015 Sida 1 av 21 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte...3 1.2 Avgränsningar...3 1.3 Målgrupp...3 1.4 Begrepp

Läs mer

Pascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9

Pascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9 Pascal Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD Version 0.9 Innehållsförteckning 1 Dokumentinformation... 3 1.1 Revisionsinformation... 3 1.2 Syfte och omfattning... 3 1.3 Teckenförklaringar...

Läs mer

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen 1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument

Läs mer

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 www.cehis.se info@cehis.se Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens

Läs mer

Delrapport 1 Intygstjänster 2014-2015

Delrapport 1 Intygstjänster 2014-2015 Delrapport 1 Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/20 1 Sammanfattning Uppdraget för projektet Intygstjänster 2014-2015 är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009. Under senhösten 2011 infördes

Läs mer

Driftdokumentation. Procapita Vård och Omsorg Inkomsthantering. Version 9.1 2011-12-01

Driftdokumentation. Procapita Vård och Omsorg Inkomsthantering. Version 9.1 2011-12-01 Driftdokumentation Procapita Vård och Omsorg Inkomsthantering Version 9.1 2011-12-01 Sida 2/70 Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Bearbetning allmänt...5 3 Inkomstöverföring FK - Månad...6 3.1 Backup...7

Läs mer

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002 Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002 Inom ramen för ITBoFs implementeringsprojekt har lösningar på behovet av integrerad informationshantering inom förvaltning och byggande

Läs mer

Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. Februari/Mars 2016 Sprint 6 och 7

Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. Februari/Mars 2016 Sprint 6 och 7 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status Februari/Mars 2016 Sprint 6 och 7 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Det finns nu förslag på övergripande koncept och utvecklingsstrategi

Läs mer

Administration av landstingsstatistik. Statistiktjänsten

Administration av landstingsstatistik. Statistiktjänsten Administration av landstingsstatistik Statistiktjänsten Versionshistorik Version Författare Kommentar 1.0 Zara Sarén Första versionen för Statistiktjänsten 3.0 1.1 Zara Sarén I avsnittet Om landstingsstatistik,

Läs mer

Strukturering av fritext

Strukturering av fritext 2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande PM 1(5) Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande E-legitimationsnämnden har tagit fram utkast till uppdaterat regelverk

Läs mer

Systemförvaltningshandbok

Systemförvaltningshandbok Systemförvaltningshandbok Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.3 Godkänd av: Joakim Jenhagen Datum: 2011-09-15 Systemförvaltningshandbok 1(12) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE

Läs mer

RFI för nästa generations katalogtjänst. Som inte behöver baseras på en katalogprodukt

RFI för nästa generations katalogtjänst. Som inte behöver baseras på en katalogprodukt RFI för nästa generations katalogtjänst Som inte behöver baseras på en katalogprodukt 1. Syfte med RFI... 3 2. Vad behöver vi er hjälp med?... 3 3. Hur går du tillväga... 4 3.1 Agenda för dialog... 4 4.

Läs mer

Senaste version kan hämtas från Internet i PDF 1 format Http://www.e.kth.se/~e92_sli/exjobb/projektplan/projektplan.pdf

Senaste version kan hämtas från Internet i PDF 1 format Http://www.e.kth.se/~e92_sli/exjobb/projektplan/projektplan.pdf SPECIFIKATION 1(11) Projektplan Distribution Detta dokument är ej under kontrollerad distribution. Innehavaren ansvarar själv för att den senaste utgåvan av detta dokument används och att inaktuella kopior

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. November 2015

Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. November 2015 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status November 2015 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Det finns nu förslag på övergripande koncept och utvecklingsstrategi för tjänsten

Läs mer

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0 Introduktion till integrering av Schenkers e- Version 2.0 Datum: 2008-06-18 Sida 2 av 8 Revisionshistorik Lägg senaste ändringen först! Datum Version Revision 2008-06-18 2.0 Stora delar av introduktionen

Läs mer

Handbok för administration av konst- och kulturutbildning

Handbok för administration av konst- och kulturutbildning Handbok för administration av konst- och kulturutbildning november 2015 Innehållsförteckning Att administrera en konst- och kulturutbildning... 3 En utbildning från start till slut... 4 1. När utbildningen

Läs mer

Introduktion - Svevac

Introduktion - Svevac Introduktion - Svevac Inloggning Det finns två olika versioner av Svevac. Den ena är den skarpa versionen (här kallad Svevac) där alla vaccinationsenheter anslutna till Svevac registrerar, och den andra

Läs mer

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20.

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20. Projektdirektiv Journal- och läkemedelstjänster för invånare och vårdpersonal Inera mall Projektdirektiv v2.0 2012-10-10 Sid 1/6 1. Namn. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Handlingsplan 2013 2018 (Landstings,

Läs mer

Stockholms läns landsting LOV Vårdval Läkarinsatser i särskild boende rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting LOV Vårdval Läkarinsatser i särskild boende rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Avdelningen för Närsjukvård Geriatrik Stockholms läns landsting rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller fr.o.m. 2016-01-01 Revisionshistorik Datum Utförd av Kommentar

Läs mer

Användarkravspecifikation för Fiskutsättningar

Användarkravspecifikation för Fiskutsättningar 1(15) Datum 2015-08-25 Beteckning Användarkravspecifikation för Fiskutsättningar Handläggarstöd för verksamhet: Fiskutsättningar Läsanvisning Denna användarkravspecifikation är verksamhetens beskrivning

Läs mer

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt 2014-11-23 1 (12) Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt Detta dokument har framtagits av Åke Nilsson, programansvarig för nationella programmet för datainsamling

Läs mer

PM Till: Från: Datum: Angående: Bakgrund

PM Till: Från: Datum: Angående: Bakgrund PM Till: Inera AB, projektet Intygstjänster 2013 Från: Kent Sangmyr och Angelica Lundqvist, Advokatfirman Delphi Datum: 15 november 2013 Angående: Juridisk slutrapport Intygstjänster 2013 1. Bakgrund Advokatfirman

Läs mer

HSA Tjänsteanslutningsprocess. Kriterier och anslutningsinstruktioner för tjänster som vill nyttja informationen i HSA

HSA Tjänsteanslutningsprocess. Kriterier och anslutningsinstruktioner för tjänster som vill nyttja informationen i HSA HSA Tjänsteanslutningsprocess Kriterier och anslutningsinstruktioner för tjänster som vill nyttja informationen i HSA Innehåll Anslutning till HSA... 4 Grundkrav för anslutning... 4 Anslutningssätt...

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Begreppsmodell < Version 3.2 2013-02-22 Sida: 1 (26) Verksamhetens krav. Begreppsmodell. Version 3.2

Begreppsmodell < Version 3.2 2013-02-22 Sida: 1 (26) Verksamhetens krav. Begreppsmodell. Version 3.2 2013-02-22 Sida: 1 (26) Verksamhetens krav Begreppsmodell 2013-02-22 Sida: 2 (26) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Dokumentets syfte...3 1.3 Målgrupp...3 1.4 Avgränsningar...3

Läs mer

Läkarintyg för sjöfolk. Hur gå vidare?

Läkarintyg för sjöfolk. Hur gå vidare? LÄKARWEBB 1 (5) Fartygsoperativa enheten Handläggare, direkttelefon Johan Bagge, 011-19 13 86 Ert datum Er beteckning Läkare som är intresserade av systemet för digitalt läkarintyg Läkarintyg för sjöfolk.

Läs mer

F R Å G O R & S VA R. Open eplatform v2-2015-10-28. SKAPAD AV: Hillar Loor, Senior Partner

F R Å G O R & S VA R. Open eplatform v2-2015-10-28. SKAPAD AV: Hillar Loor, Senior Partner F R Å G O R & S VA R Open eplatform v2-2015-10-28 SKAPAD AV: Hillar Loor, Senior Partner - 2 (12) - UTSKRIFT: 2015/10/28 Innehållsförteckning 1 Frågor om Open eplatform... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Vad är

Läs mer

1 Information om upphandlingen

1 Information om upphandlingen 1 Information om upphandlingen 1.1 Presentation av tjänsten/varan Södertörns upphandlingsnämnd inbjuder härmed anbudsgivare till att lämna anbud gällande, enligt nedanstående instruktioner och bifogade

Läs mer

Organisationshantering i Idis

Organisationshantering i Idis Idis Organisationshantering i Idis SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 Org.nr 202100-2817 info@slu.se www.slu.se Versionshistorik... 3 1. Organisationsträdet... 4 1.1 Organisationsträdets

Läs mer

Webbstöd för leverantör etableringslots

Webbstöd för leverantör etableringslots Användarstöd Webbstöd för leverantör etableringslots (Uppdaterat 2014-11-26) Sida: 2 av 20 Innehåll ETABLERINGSLOTS... 3 SIDAN ÖVERSIKT... 4 SIDAN STATUSÖVERSIKT... 5 GEMENSAM PLANERING... 6 REGISTRERA

Läs mer

Beslutsunderlag Anslutning Mina meddelanden

Beslutsunderlag Anslutning Mina meddelanden Utarbetat av/organisation Lotta Ruderfors Sambruk Godkänt av (namn, datum) Anna Gillquist SKL Center för esamhället Beslutsunderlag Anslutning Mina meddelanden Utkast för egen justering av kommunen Projektdata

Läs mer

Integrationshandledning Rekommenderade läkemedel

Integrationshandledning Rekommenderade läkemedel Rekommenderade läkemedel Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Presentation... 4 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Övrig information...

Läs mer

Lathund. Förhandsbedömning i Tandvårdsfönster

Lathund. Förhandsbedömning i Tandvårdsfönster Lathund Förhandsbedömning i Sida 1/18 shistorik Datum Ändrat av Kommentar 0.1 2012 06 05 Första version 0.2 Uppdaterad med delegeringsfunktionalitet 2012 11 16 Ändrat Tandbågen 2 till Sida 2/18 Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

Informationsteknologi (vårdgivare nivå C)

Informationsteknologi (vårdgivare nivå C) 1(5) Informationsteknologi (vårdgivare nivå C) Bakgrund Parterna är överens om att vården, både för patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, ska fungera som ett nätverk med effektivt och säker samverkan

Läs mer

Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. December 2015 Januari 2016

Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status. December 2015 Januari 2016 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Mål och aktuell status December 2015 Januari 2016 Samordningsprogram Hitta och jämför vård 2.0 Det finns nu förslag på övergripande koncept och utvecklingsstrategi

Läs mer

Intygstjänster. En plattform som skapar möjligheter. 7 april Lena Furubacke

Intygstjänster. En plattform som skapar möjligheter. 7 april Lena Furubacke Intygstjänster En plattform som skapar möjligheter 7 april 2016 Lena Furubacke Lena.furubacke@inera.se Intygsplattformen idag 2011 LAGRAR INTYG REGISTRERAR SAMTYCKE JOURNALSYSTEM OCH SKICKAS TILL WEBCERT

Läs mer

Med den här boken får du: Författaren:

Med den här boken får du: Författaren: Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) personuppgiftsbehandling i anslutning till Pliktverkets e-tjänst för lämplighetsundersökning

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) personuppgiftsbehandling i anslutning till Pliktverkets e-tjänst för lämplighetsundersökning Datum Diarienr 2009-12-18 513-2009 Pliktverket Att: Karolinen 651 80 KARLSTAD Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) personuppgiftsbehandling i anslutning till Pliktverkets e-tjänst för lämplighetsundersökning

Läs mer

1 Fråga: Hej! Ni skriver att: Svar: Hej! Ni ska skicka in referensuppdrag för alla tre beskrivna uppdragen. Med vänlig hälsning. 2 Fråga: Hej!

1 Fråga: Hej! Ni skriver att: Svar: Hej! Ni ska skicka in referensuppdrag för alla tre beskrivna uppdragen. Med vänlig hälsning. 2 Fråga: Hej! Fråga/Svar Läst 1 Fråga: Ni skriver att: Anbudsgivaren ska ha genomfört minst tre (3) likvärdiga uppdrag under de senaste tre (3) åren som till karaktär och omfattning motsvarar den tjänst som nu upphandlas.

Läs mer

Läkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version 0.1 2012-07-16

Läkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version 0.1 2012-07-16 Bilaga 2. Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och amning som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och amning innehåller generella rekommendationer

Läs mer

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Datavetenskap Opponenter Johan Kärnell och Linnea Hjalmarsson Respondenter Agni Rizk och Tobias Eriksson Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Oppositionsrapport, C-nivå Report 2011:06 1. Generell

Läs mer

HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor

HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor HMK handbok i mät- och kartfrågor Geodesi: Teknisk specifikation och metodval Arbetsdokument juli 2015 Förord juli 2015 HMK-Geodesi arbetsdokument 2015 består av fyra dokument som tillsammans utgör HMK-Geodesi.

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-11-20 165 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning

Läs mer

Snabbguide till CtrlPrint

Snabbguide till CtrlPrint Snabbguide till CtrlPrint För Administratörer Januari 2016 Gå till innehållsförteckningen Innehåll Inloggning och lösenord 3 Logga in i CtrlPrint 4 Byta lösenord 5 Logga in som administratör 6 Administrera

Läs mer

Lumbago - Förord. Välkommen till Journalprogrammet Lumbago.

Lumbago - Förord. Välkommen till Journalprogrammet Lumbago. Lumbago - Förord Välkommen till Journalprogrammet Lumbago. Vår förhoppning är att du ska få mer tid över för dina patienter och att du ska ha nytta av alla de effektiva funktioner som Lumbago erbjuder.

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för

Läs mer

Strategi för forskningsdokumentation

Strategi för forskningsdokumentation Karolinska Institutet Dnr 5130/2010-600 Innehåll Sammanfattning... 3 Framtidsmål och strategi... 4 Information och utbildning... 4 Elektroniska system... 6 Forskningsstöd... 7 Avslutande kommentar... 8

Läs mer

App-klient för smartphones... 2. Power BI... 3. Arbetsflöde... 4. CRM Online... 5. Webb-klienten... 6. Dokumenthantering... 7. Molnet...

App-klient för smartphones... 2. Power BI... 3. Arbetsflöde... 4. CRM Online... 5. Webb-klienten... 6. Dokumenthantering... 7. Molnet... Nyheter i Dynamics NAV 2016 Innehåll App-klient för smartphones... 2 Power BI... 3 Arbetsflöde... 4 CRM Online... 5 Webb-klienten... 6 Dokumenthantering... 7 Molnet... 8 Elektronisk fakturering... 9 App-klient

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL FRUKT & GRÖNT Standard för kvalitetssäkrad produktion av bär, frukt, potatis, frilands- och växthusgrönsaker med tillval för klimatcertifiering

Läs mer

E-utvecklingen i Stockholms län 2015

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 E-utvecklingen i Stockholms län 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Genomförande... 6 2 Nulägesanalys och diskussion... 7 2.1 Utvecklingen under perioden

Läs mer

Bilaga 3 Dnr 2013-5103-4985. 2.1 Huvudprocesser för hantering av hemutrustningslån

Bilaga 3 Dnr 2013-5103-4985. 2.1 Huvudprocesser för hantering av hemutrustningslån Översikt Hemutrustningslån HUT 1 Inledning Hemutrustningslån infördes 1 januari 1991. Lånet ger en möjlighet för flyktingar att låna till inköp av grundutrustning som behövs i ett hem. Det går att få låna

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m.

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m. 2014-07-09 Dnr 33272/2014 1(13) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Digitala blanketter för kommunala tjänster

Digitala blanketter för kommunala tjänster Digitala blanketter för kommunala tjänster Våra medborgare och brukare ska på ett enkelt sätt kunna hitta kommunens tjänster via www.umea.se och kunna göra ansökningar, lämna uppgifter etc. Därför inför

Läs mer

Redovisning av uppföljning av utbildning och informationsdag kring gemensam informationsstruktur. Datum: 151014

Redovisning av uppföljning av utbildning och informationsdag kring gemensam informationsstruktur. Datum: 151014 Redovisning av uppföljning av utbildning och informationsdag kring gemensam informationsstruktur Datum: 151014 Svar från 56 deltagare av 90 Vad är din bedömning? Vad var din bedömning om Lokalerna? betyg

Läs mer

Begreppslista. Begrepp Definition Exempel/Kommentar Preliminär. En användarbehörighet är kombinationen av. någon organisation.

Begreppslista. Begrepp Definition Exempel/Kommentar Preliminär. En användarbehörighet är kombinationen av. någon organisation. Begreppslista Begrepp Definition Eempel/Kommentar Preliminär Användarbehörighet En behörighetsprofil knuten till någon organisation. En användarbehörighet är kombinationen av behörighetsprofil och organisation

Läs mer

Beslut om sjukpenning

Beslut om sjukpenning RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18

Läs mer

Försäkringskassan - roll och uppdrag

Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan Åsa Smedberg Samverkansansvarig Småland Nordväst asa.smedberg@forsakringskassan.se Snabbfakta Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor

Läs mer

Teknisk guide för brevlådeoperatörer. Annika Melin 2015-03-10 Version: 1.1

Teknisk guide för brevlådeoperatörer. Annika Melin 2015-03-10 Version: 1.1 Teknisk guide för brevlådeoperatörer Annika Melin 2015-03-10 Sida 1 av 21 Innehållsförteckning Inledning... 2 1 Dokumentinformation... 3 Syfte... 3 1.2 Avgränsningar... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Begrepp

Läs mer

Verksamhetshandledning Rekommenderade läkemedel

Verksamhetshandledning Rekommenderade läkemedel Verksamhetshandledning Rekommenderade läkemedel Innehåll Syfte... 2 Bakgrund... 2 Om innehåll i tjänsten... 2 Uppdatering... 3 Terminologi... 3 Integrationskrav... 4 Skall-krav:... 4 Bör-krav... 6 Tjänster...

Läs mer

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3

Läs mer

Huvudadministratör i Prator

Huvudadministratör i Prator Huvudadministratör i Prator Beskrivning 1Definitioner...4 1.1Inledning... 5 1.2Om Prator...5 1.3Organisationens betydelse... 6 1.4Administratörsnivåer...7 1.5Utveckling, underhåll och felhantering...7

Läs mer

Schemaändring version 4.6 och version 4.6.1. Information om schemaändring version 2.0

Schemaändring version 4.6 och version 4.6.1. Information om schemaändring version 2.0 Schemaändring version 4.6 och version 4.6.1 Information om schemaändring version 2.0 Innehåll 1 av HSA-schemaversion 4.6 och 4.6.1... 3 1.1 Process för införande... 3 2 Förändringar i schemaversion 4.6...

Läs mer

Prator Version: 5.0.0 Beskrivning av Prator för somatiska patienter Västerbotten

Prator Version: 5.0.0 Beskrivning av Prator för somatiska patienter Västerbotten Prator Version: 5.0.0 Beskrivning av Prator för somatiska patienter Västerbotten Detta dokument innehåller beskrivning av de bilder och funktioner som användarna vanligen kommer att komma i kontakt med.

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Användarmanual Phoniro App 3.4 för Android

Användarmanual Phoniro App 3.4 för Android Användarmanual Phoniro App 3.4 för Android Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Phoniro Care - en IT-plattform inom vård och omsorg... 5 2 Terminologi och ikoner... 6 2.1 Terminologi... 6 2.2

Läs mer

Massutbyte av HCC. Manual för administration av massutbyte i SITHS Admin

Massutbyte av HCC. Manual för administration av massutbyte i SITHS Admin Massutbyte av HCC Manual för administration av massutbyte i SITHS Admin Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Förutsättningar... 2 1.2.1 Informera alla användare att de ska ha sina pinkoder

Läs mer

Handledning Miljömanualen på webben

Handledning Miljömanualen på webben Handledning Miljömanualen på webben Välkommen till Miljömanualen på webben. Det här dokumentet beskriver hur man använder Miljömanualen. Inloggning Börja med att logga in i avsedda fält uppe till höger

Läs mer

Till dig som vårdpersonal JOURNALEN BÄTTRE DIALOG GENOM ÖKAD DELAKTIGHET

Till dig som vårdpersonal JOURNALEN BÄTTRE DIALOG GENOM ÖKAD DELAKTIGHET Till dig som vårdpersonal e-tjänsten JOURNALEN BÄTTRE DIALOG GENOM ÖKAD DELAKTIGHET Vad är e-tjänsten Journalen? I oktober 2015 kommer patienter och invånare som har vårdats i Landstinget Västmanland att

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Rolladministration i PaletteArena 5.3

Rolladministration i PaletteArena 5.3 SLU Rolladministration i PaletteArena 5.3 Jenny Kjellström 2012-03-16 Beskriver hur man lägger upp och inaktiverar en mottagare, hur man flyttar/styr om fakturor från/till andras inkorgar samt hur man

Läs mer

Självbetjäning för arbetsgivare. Användarhandledning Arbetsgivartjänsten Lämna uppgifter

Självbetjäning för arbetsgivare. Användarhandledning Arbetsgivartjänsten Lämna uppgifter Självbetjäning för arbetsgivare Användarhandledning Arbetsgivartjänsten Lämna uppgifter Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 AVGRÄNSNINGAR... 3 1.3 STÖD VID LÄSNING... 3 1.4 GENERELLA

Läs mer

Inspektion enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Inspektion enligt personuppgiftslagen (1998:204) Protokoll Dnr 2004-10-28 1368-2004 Inspektion enligt personuppgiftslagen (1998:204) Tillsynsobjekt: Gotlands kommun, hälso- och sjukvårdsnämnden (nämnden) Tid: torsdagen den 28 oktober 2004, kl. 09.00

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget. Integrering mellan larmhanteringssystem och vård- och omsorgssystem

Dokumenttyp. Namn på uppdraget. Integrering mellan larmhanteringssystem och vård- och omsorgssystem Uppdragsidé 1 (5) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Fortnox. För att aktivera bokföring genom Fortnox för er förening finns dessa krav:

Fortnox. För att aktivera bokföring genom Fortnox för er förening finns dessa krav: Krav Fortnox För att aktivera bokföring genom Fortnox för er förening finns dessa krav: Föreningen ska ha en ordförande och en kassör registrerad i IdrottOnline, båda två personerna måste ha en e-postadress

Läs mer

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2011-12-01 Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten Inledning Elevens vårdnadshavare har ett ansvar för att medverka till att deras barn kommer till skolan

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL. Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter.

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL. Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter. PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter. Personuppgiftsansvarig: (Vårdgivarens namn, org.nr samt i förekommande fall ansvarig nämnd eller styrelse

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

SAFE WORK. Instruktioner till personal - för dig som arbetar på ett entreprenadföretag 2013-04-09

SAFE WORK. Instruktioner till personal - för dig som arbetar på ett entreprenadföretag 2013-04-09 SAFE WORK Instruktioner till personal - för dig som arbetar på ett entreprenadföretag 2013-04-09 Innehåll 1. Aktivera ett användarkonto, jag har en egen e-postadress...3 2. Aktivera ett användarkonto,

Läs mer