Intygstjänster Delrapport 3, juni 2018

Transkript

1 Intygstjänster Delrapport 3, juni 2018

2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Lägesrapport juni Förkortningar och definitioner Inledning Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystem inklusive åtkomst till HoSp Uppdrag Status Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystem Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert Gemensam utvärdering av FMB-användning vid intygsutfärdandet Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intresseinvolvering Uppdrag Status Vidareutveckling av Mina intyg Förbättrat användargränssnitt och grafisk design Textuppdateringar i Mina intyg Samverkansytan ökad involvering av invånare och arbetsgivare Lagändringar krävs sannolikt för att förverkliga Samverkansytan Alternativ teknik genom blockkedja Framtagande av prototyp i två versioner Utvärdering av en digital yta för samverkan Slutleverans Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen Ny inloggning till Delområde 3: Vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd Uppdrag Status Vidareutveckling och förbättringar i Intygsstatistik Utredning och utveckling av statistik över intygstyper och ärendekommunikation Sid 2/49

3 4.2.2 Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting Vidareutveckling av Rehabstöd Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd Anslutning av Intygsstatistik och Rehabstöd till Sambi-federationen Delområde 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation Uppdrag Status Vidareutveckling av Webcert Nya intyg Utfasning av läkarintyg FK Förbättring av användbarheten i Webcert Övergång från GET till POST Uppdaterad och förbättrad ärendekommunikation Kontroll att utfärdande enhet finns tillagd i Ineras tjänsteplattform Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg Utredning och utveckling av nya intygstyper Förbättring av Webcert för kostnadseffektiv drift och förvaltning Förbättring av befintlig infrastruktur Utveckling av en aktiv förvaltning Stöd för nya SITHS e-legitimationer för offentlig sektor (Efos) Utredning och eventuell implementering av en ny inloggningsmetod Förbättrad SSO-hantering mellan journalsystem och Webcert Framtagande av integrationsstöd mellan journalsystem och Webcert Införandestöd vid produktionssättning av nya intygstyper Integration av SRS-tjänst i Webcert och test i pilotdrift i samverkan med SRSprojektet Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdrag Status Arbete med Försäkringskassans fyra nya intygstyper Fortsatt stöd till landstingens anslutning och införande av Försäkringskassans medicinska underlag Användning av ICF vid intygsutfärdandet Område 6: Elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar Sid 3/49

4 7.1 Uppdrag Status Samarbete med Försäkringskassan Samarbete med landsting Ny webbapplikation Intygsbeställning Processtöd för FMU Digitalisering av utlåtande och handlingar Utveckling och test Beställningssystem för andra myndigheter Samarbete med Arbetsförmedlingen Samarbete med landsting Beställningsportal Leverans och överlämning till förvaltning Uppdrag Status Leveranser under Öppen information om Intygstjänster Projektövergripande arbete Uppdrag Status Sid 4/49

5 Sammanfattning Inledning Enligt överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ska Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Försäkringskassan och Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades under genom att under 2017 och 2018 genomföra fördjupade analyser samt utveckla och kvalitetsförbättra framtagna tjänster. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling och att slutföra flera av de insatser som har utvecklats genom tidigare överenskommelser. Den tekniska lösningen kommer att innebära ett förbättrat stöd för inblandade parter i sjukskrivningsprocessen, såsom individen, läkaren, rehabiliteringskoordinatorn och annan vårdpersonal samt handläggare vid Försäkringskassan. Detta stärker kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i bedömningarna inom hälso- och sjukvården liksom i Försäkringskassans handläggning. Det genererar också bättre service och delaktighet för individen samt innebär lägre kostnader för både stat och landsting. Inera AB har fått i uppdrag av SKL att fortsätta och slutföra arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål i överenskommelsens villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte som SKL ansvarar för. Inera AB och projektet Intygstjänster har även fått ett uppdrag att samverka med SKL inom villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning. Inom villkor 5 ska under 2017 och 2018 ett bedömningsstöd för sjukskrivning och rehabilitering utvärderas i pilotverksamhet inom hälso- och sjukvården. Inom samtliga områden som ingår i villkor 4 ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Utredning och vidareutveckling sker i dialog med användare i hälso- och sjukvården och genom samverkan med Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Redovisning i form av delrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan sker senast den 15 juni 2017 respektive den 15 juni 2018 till Socialdepartementet. Slutrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan lämnas senast den 15 december 2017 respektive den 14 december För delområde 6 redovisade SKL och Försäkringskassan den 31 augusti 2017 en övergripande plan, inklusive tidplan, för utvecklingen av IT-stöd avseende försäkringsmedicinska utredningar. Sid 5/49

6 Följande områden inom Utökat elektroniskt informationsutbyte (villkor 4 i överenskommelsen) är SKL och Inera involverade i: 1 Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. 2 E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den så kallade Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med till exempel arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. 3 Vidareutveckling av Intygsstatistik 1 och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälsooch sjukvårdens sjukskrivningsmönster. Intygsstatistik ska vidareutvecklas i syfte att skapa bättre möjligheter för gemensam och jämförbar nationell och regional/lokal uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bland annat skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män, liksom sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå. Rehabstöd ska vidareutvecklas i syfte att förbättra stödet till personal med koordineringsansvar för sjukskrivningar, genom att tillhandahålla lättillgänglig och uppdaterad information om pågående sjukskrivningar. 4 Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bland annat applikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Arbetet syftar till att skapa nya elektroniska lösningar för Försäkringskassans förmåner och möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 6 Elektroniska administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. För att underlätta hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete och förkorta tiderna för leverans av försäkringsmedicinska utredningar finns behov av att utveckla IT-stöd för kommunikation och administration. SKL och Försäkringskassan behöver utreda formerna för att utveckla IT-stödet med hänsyn till de förslag som lämnas i Departementsskrivelsen Ansvar för de Försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41). SKL:s och Försäkringskassans utredningsarbete ska ligga till grund för planering av IT-utveckling med syftet att möjliggöra en fungerande kommunikation och administration mellan Försäkringskassan och landstingen angående försäkringsmedicinska utredningar. SKL och Försäkringskassan ska senast den 31 augusti 2017 redovisa en övergripande plan för genomförande av utvecklingen av ett sådant IT-stöd, inklusive tidplan för när detta stöd kan vara i drift. 1 Statistiktjänsten bytte namn till Intygsstatistik den 20 mars Sid 6/49

7 Lägesrapport juni 2018 Under 2018 har projektet Intygstjänster arbetat inom samtliga sex områden som ingår i villkor 4 i överenskommelsen för samt samverkat med SRS-projektet hos SKL avseende villkor 5. Inom område 1 har projektet utvecklat och förändrat hur FMB-stödet visas i gränssnittet för användaren. Lösningen togs fram efter att ha genomfört utförliga användningstester på den befintliga lösningen och därefter har lösningen utvärderats och förändrats i samspråk med användarna. Den väsentliga nyheten är att all FMB-information för vald diagnos visas samtidigt, istället för kopplat till respektive fält i intyget. Dessutom hämtas FMB-information via Socialstyrelsens öppna API:er istället för, som tidigare, via publika tjänstekontrakt. Inom område 2 har projektet fortsatt att förbättra Mina intyg för att öka användbarheten samt genomfört de förändringar som krävts för att följa dataskyddsförordningen (GDPR). För Samverkansytan har en ny prototyp utvecklats och utvärderats. Utvärderingen har varit kvalitativ och tämligen omfattande då 45 personer från de fyra primära användargrupperna har involverats. I väntan på att rättsläget ska klarna gällande ett så kallat eget utrymme har projektet påbörjat en utredning för alternativa lagringslösningar för Samverkansytan. Den lösning som har utretts bygger på tekniken blockkedja. Avslutningsvis för delområde 2 har utredningen för digitala signaturer som följer internationella standarder avslutats och utvecklingsarbetet har påbörjats. Inom område 3 har projektet vidareutvecklat Intygsstatistik och Rehabstöd. För Intygsstatistik har tre nya rapporter utvecklats och finns tillgängliga för användarna sedan i mars. Ytterligare två rapporter planeras att gå i produktion efter sommaren. Intygstatistik har även bytt namn från Statistiktjänsten. För Rehabstöd är utrednings- och utvecklingsarbetet, som påbörjades utifrån resultatet av den enkätundersökning som genomfördes under början av 2017, i slutfasen. De förslagen med störst konsensus inom användargruppen har färdigställts. Dessutom har ett utredningsarbete för en funktion för sammanhållen journalföring i Rehabstöd påbörjats och utveckling planeras till hösten. Inom område 4 har stort fokus legat på att utveckla och färdigställa Webcerts nya gränssnitt, ett arbete som påbörjades under fjolåret. Den 29 maj blev denna version av Webcert tillgänglig för användarna och innebar att applikationen har fått ett modernt utseende. Under våren har utvecklingen av dödsbevis och dödsorsaksintyg färdigställts, samtidigt som Försäkringskassans läkarintyg FK 7263 har avvecklats i Webcert. Under året har även stort arbete lagts på att revidera och samla information för att förenkla framtida drift. Bland annat så har stöddokument för införande av nya intygstyper tagits fram, den gemensamma infrastrukturen för projektets applikationer har förbättrats och kodstrukturen har renodlats för att underlätta för en framtida förvaltning. Projektet har även utvecklat och utrett en funktion för att hantera inloggning med det nya Efoskortet. Inom område 5 har de fyra intygstyper som tillgängliggjordes i Webcert i november 2017 produktionssatts löpande i landstingen. Statusrapporteringen till Försäkringskassan inom villkor 4, delområde 1 och 5, den sista maj 2018 innebar att alla landsting redovisade att uppsatta milstolpar för tester genomförts och godkänts. Projektet har fortsatt att utveckla ICF-prototypen i samarbetet med Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Sid 7/49

8 Inom område 6 har projektet, i samarbete med Försäkringskassan och landsting, genomfört en utredning för ett IT-stöd för försäkringsmedicinska utredningar. Utredningsarbete mynnade ut i en ny webbapplikation Intygsbeställning som består av två separata delar. En del för att hantera försäkringsmedicinska utredningar FMU och en annan del för att även kunna ta emot och besvara beställningar av medicinska underlag från andra myndigheter, den så kallade Beställningsportalen - ett IT-stöd för beställning av medicinska underlag, bl.a. från Arbetsförmedlingen Förkortningar och definitioner Begrepp BankID Confluence Efos e-legitimation FMB FMU HoSp HSA ICD-10 ICF Förklaring BankID är en elektronisk ID-handling som ges ut av bankerna i Sverige. BankID förvaltas av Finansiell ID teknik och ägs av bankerna. Wikipedia-liknande mjukvara föra att samla information och dokumentation på en gemensam lagringsplats. Används inom projektet. E-identitet för offentlig sektor. Ersätter både SITHS och Försäkringskassans MCA. Elektronisk legitimation för att legitimera sig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Ges ut av Socialstyrelsen och består av två delar: övergripande principer för sjukskrivning och rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. mforsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinska utredningar Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen). HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th version (internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, version 10). ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. International Classification of Functioning, Disability and Health (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF kompletterar ICD-10 då två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF kan användas som gemensamt språk för Sid 8/49

9 Intygsprocess Intygsstatistik Intygstjänsten Intygstjänster IVO Läkarintyg FK 7263 Läkarintyg FK 7804 Mina intyg Projektet Rehabiliteringskedjan Rehabstöd att bedöma funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov samt för att följa resultat. ICF kan användas inom bland annat arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. ndicf Den övergripande process i vilken ett intyg utfärdas, som sedan hanteras av invånaren och övriga berörda aktörer. Även aktörernas kommunikation kring intyget ingår i processen. Intygsstatistik (f.d. Statistiktjänsten) visar statistik baserad på intyg som hälso- och sjukvården utfärdar elektroniskt. Intygsstatistik består av en publik del som visar nationell statistik och är tillgänglig för alla, samt en del som kräver inloggning som visar verksamhets- och landstingsstatistik avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Intygstjänsten är Ineras nationella databas som lagrar alla elektroniska läkarintyg som utfärdats av hälso- och sjukvården. Intygstjänster är en nationell samling av digitala tjänster som utvecklas och förvaltas av Inera i syfte att förenkla och effektivisera sjukskrivningsprocessen för invånare och hälso- och sjukvårdspersonal och för att underlätta kommunikationen med Försäkringskassans handläggare. Tjänsterna kan även användas för att överföra medicinska underlag och intyg till andra myndigheter från hälso- och sjukvården. Intygstjänster är även namnet på projektet som utvecklar Intygstjänsterna. Inspektionen för vård och omsorg. Försäkringskassans Läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Den vanligaste läkarintygsblanketten, är underlag för Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Försäkringskassans Läkarintyg för sjukpenning FK 7804 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Ersätter läkarintyg FK Mina intyg är en webbapplikation där invånare kan hantera sina läkarintyg. Det går att läsa, skriva ut och spara sina intyg i sin dator och skicka intygen till Försäkringskassan via Mina intyg. Avser i den här rapporten projektet Intygstjänster på Inera. Fasta tidsgränser för när den sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas mot det egna arbetet, andra arbeten hos arbetsgivaren eller hela arbetsmarknaden. rehabiliteringskedjan Rehabstöd är en nationell webbapplikation som ger en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning Sid 9/49

10 Sambi Samtycke Samverkansytan SITHS Sjukskrivningsprocess SKL SRS SSO Tjänstekontrakt av långa sjukskrivningar. Applikationen är kopplad till Intygsstatistik och används av personer som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter, som läkare och rehabkoordinatorer. Samverkan för behörighet och identitet inom hälsa, vård och omsorg. Med Sambi behöver personal inom vård, omsorg och hälsa endast ha en inloggning till samtliga anslutna e-tjänster, istället för flera olika. Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Samverkansytan kallas den tänkta webbapplikation som projektet gjort en fördjupad förstudie om under Syftet med ytan är att underlätta invånarens samverkan med andra aktörer, såsom arbetsgivare och hälsooch sjukvården. Säker IT för Hälso- och Sjukvården. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering och kan användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa. Sjukskrivningsprocess avser den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga/återgår i arbete, alternativt har behov av annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Sveriges Kommuner och Landsting Projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SKL). gstod Single Sign-On. Är en metod för användarbehörighet så att användaren endast behöver logga in en enda gång för att nå de system som är anpassade till tjänsten. Tjänstekontrakt fungerar som ett generellt och gemensamt språk för tjänster vid informationsutbyte och samverkan mellan system. De är en viktig förutsättning för att åstadkomma lös koppling och förhindra dominoeffekter. Om en verksamhet någonstans i Sverige bygger om sina interna system ska effekterna av det inte spridas och tvinga andra verksamheter i övriga landet att bygga om sina system. Sid 10/49

11 Vårdenhet Vårdgivare Webcert Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och beskrivs där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Webbapplikation för utfärdande av olika intyg. Webcert kan användas för elektronisk ärendekommunikation för intyg som skickas till Försäkringskassan Inledning Uppdraget för projektet Intygstjänster är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem. Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion. Webbapplikationen har sedan 2011 varit i stabil drift utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbapplikation där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbapplikationen skulle kopplas till Intygstjänsten, en lagringstjänst för elektroniskt utfärdade läkarintyg, där det också skulle vara möjligt att ta fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare, exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna nyttja de elektroniska tjänsterna. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbapplikationen Webcert, som är en vidareutveckling av Medcert var uppdraget att realisera delar av resultaten. Webbapplikationen Mina intyg driftsattes och lanserades, Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning (kallas numera för Intygsstatistik) blev klar för driftsättning i slutet av året. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och ett utökat elektroniskt informationsutbyte samt med en särskild intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Webbapplikationen Webcert fortsatte att utvecklas och utredning påbörjades för att möjliggöra för privatläkare att kunna utfärda elektroniska intyg lanserades de första versionerna av webbapplikationerna Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Webbapplikationen Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren skulle kunna hantera fler typer av intyg och för att möjliggöra anslutning av fler mottagare. Statistiktjänsten och Webcert utreddes och vidareutvecklades löpande utifrån identifierade behov hos Sid 11/49

12 landstingen, och i samarbete med Försäkringskassan fortsatte utredningsarbete och kravställning inför realisering av strukturerad överföring av medicinsk information. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom: Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Projektet utvecklade även elektroniska intyg för dessa utredningar. I samarbete med Socialstyrelsen påbörjades arbetet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare fortsatte projektet arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Statistiktjänsten vidareutvecklades med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning gjorde den nationella statistiken i Statistiktjänsten publik via internet i slutet av Webbapplikationerna Webcert och Mina intyg vidareutvecklades så att fler typer av intyg kunde utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet gjorde det också möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via e-legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan fortsatte för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information vidareutvecklades och förbättrades de webbapplikationer som tagits fram, bland annat så att hälso- och sjukvården och invånaren kunde hantera fler intygstyper och skicka dessa till flera typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och en förstudie om hanteringen av dödbevis och dödsorsaksintyg fortsatte i samarbete med Socialstyrelsen. Projektet hade ett nära samarbete med Försäkringskassan om utökat elektroniskt informationsutbyte genom digitalisering av flera förmåner. Projektet utvecklade den nya nationella tjänsten Rehabstöd som vänder sig till läkare och rehabkoordinatorer. Rehabstöd visar pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. En fördjupad förstudie med syfte att ta fram förslag till hur aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information utfördes, den så kallade Samverkansytan. För integration mellan journalsystem och Webcert togs nya versioner av tjänstekontrakten fram. Ett långtgående utvecklings- och testarbete pågick för integration av ytterligare ett journalsystem med Webcert, samt utvecklingsarbete för att möjliggöra lagring av ärendekommunikation i Intygstjänsten fortsatte arbetet med att genomföra fördjupade utredningar och att utveckla och kvalitetsförbättra framtagna webbapplikationer. Bland annat genomfördes en större förändring av användargränssnittet i Webcert för att på ett effektivt sätt integrera de stöd som är avsedda att hjälpa intygsutfärdarna, som FMB, ICF och SRS. I slutet av hösten produktionssattes Försäkringskassans nya sjukpenningintyg, tillsammans med ytterligare tre av Försäkringskassans intyg/utlåtanden. För att tillgängliggöra de nya intygen för de landsting som är integrerade med Webcert, krävdes även utvecklingsinsatser i journalsystemen. Under året pågick arbete med att ta fram en första prototyp av Samverkansytan och förslag på ett nytt läkarintyg till arbetsgivarna under sjuklöneperioden. Projektet har också haft ett nära arbete med landstingen och regionerna då en majoritet av dessa valt att integrera Webcert med sina journalsystem. Sid 12/49

13 2018 vidareutvecklades de befintliga webbapplikationer, och utvecklingsarbetet för en ny webbapplikation Intygsbeställning påbörjades. Webcert har genomgått en stor förändring av användargränssnittet som gett applikationen ett modernt utseende. Förändringen har även inneburit att det försäkringsmedicinska beslutstödet visas på ett mer användarvänligt sätt och täcker de behov användarna har uttryckt. Arbetet med att införa Försäkringskassans nya intyg i landstingen, som påbörjades under hösten 2017, fortsatte löpande under året. Vid statusrapporteringen till Försäkringskassan avseende villkor 4, delområde 1 och 5, den sista maj redovisade samtliga landsting att uppsatta milstolpar för tester genomförts och godkänts. För Samverkansytan har utförliga användningstester genomförts med 45 personer från de fyra primära användargrupperna. En alternativ teknisk lösning blockkedja för lagring av data i Samverkansytan, har utretts. Den nya webbapplikationen Intygsbeställning består av två delar, en del för försäkringsmedicinska utredningar och en del för beställning av intyg från övriga myndigheter. 2. Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystem inklusive åtkomst till HoSp 2.1 Uppdrag Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Uppdraget innebär att: Utreda möjligheten till presentation av de övergripande principerna i FMB vid intygsutfärdandet. Se avsnitt och Samverka med Socialstyrelsen och Försäkringskassan för att utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB. Utvärderingen ska göras både ur hälso- och sjukvårdsperspektiv och ett sjukförsäkringsperspektiv. Se avsnitt Status Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystem I Webcert finns det sedan 2016 en FMB-integration i läkarintyg FK 7263, samt i läkarintyg för sjukpenning, FK Sedan samma år har projektet vidgat målbilden och betraktar numera FMB som ett av flera stöd för bedömning och ifyllnad, det vill säga stöd som underlättar för läkaren (inför och) vid intygsutfärdandet. Tillsammans med Socialstyrelsen har projektet under de senaste två åren Sid 13/49

14 vidareutvecklat FMB-integrationen 2 samt diskuterat hur FMB kan fungera ihop med de andra stöden för bedömning och ifyllnad, så som ICF-stödet 3 för att ange funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Sedan början av 2017 står det klart att ytterligare 16 landsting/regioner kommer att göra en integration till Webcert under I framtiden (efter 2018) kommer därmed minst 18 landsting att använda Webcert samt den där befintliga FMB-integrationen Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert Sedan maj 2018 har Webcert en ny design vilket påverkat hur FMB-information presenteras för användaren, se Figur 1. Figur 1. Nytt sätt att presentera FMB-information i Webcert. FMB-informationen visas till höger om intyget. 2 För utförligare information kring hur FMB-integrationen i Webcert har vidareutvecklats under tidigare år se Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert i slutrapporten från För mer information om ICF-stödet se område 5. Sid 14/49

15 FMB-integrationen i den nya designen har testats med användare och under början av 2018 anpassats utifrån de inkomna synpunkterna och önskemålen. Samma FMB-information som tidigare, är tillgängligt i den nya designen. De väsentliga nyheterna är att all FMB-information numera visas samlat i högerfältet, istället för uppdelat per fält, och att informationen om Sjukskrivningsrekommendation har lyfts upp och visas överst, då användningstester visat att detta varit den viktigaste informationen vid intygsutfärdande. Utöver att anpassa FMB i den nya designen så har arbetet med att vidareutveckla FMBintegrationen i Webcert fortsatt i samverkan med Socialstyrelsen. I januari prioriterade Socialstyrelsen och projektet gemensamt vilka av de utestående vidareutvecklingsförslag som är mest angelägna att utveckla. Resultatet är att FMBintegrationen kommer vidareutvecklas på nedanstående sätt under 2018: Rubriken för vald diagnos som presenteras under fliken FMB i Webcert ska hämtas från Socialstyrelsen, istället för att använda ICD-10:s diagnoskodstexter som rubrik. Läkaren ska uppmärksammas på när den egna rekommendationen överstiger rekommenderad maxlängd för sjukskrivning i FMB. Vidare har Socialstyrelsen och projektet under 2018 fortsatt med att utreda möjligheten för att tillgängliggöra FMB:s övergripande principer 4 i Webcert. Arbetet har lett till förslaget att de övergripande principerna presenteras i sin helhet i högerfältet när användaren fyller i intyget, se Figur 2. Figur 2. De övergripande principerna i högerfältet. 4 De övergripande principerna för sjukskrivning på Socialstyrelsens hemsida: ivning Sid 15/49

16 Dessutom har det gjorts en bedömning för vilka av de övergripande principerna som det finns ett värde av att implementera som ett interaktivt stöd vid intygsskrivandet. Principen att sjukskrivningar med fördel avslutas i mitten av veckan är en av dessa och har sedan tidigare skissats och testats av projektet, se Figur 3. Planen är att implementera dem under Figur 3. Exempel på hur de övergripande principerna för sjukskrivning kan presenteras i Webcert. Sedan början av 2018 hämtar projektet FMB-information via Socialstyrelsen öppna API:er istället för, som tidigare, via tjänstekontrakt Gemensam utvärdering av FMB-användning vid intygsutfärdandet Under våren 2017 påbörjade Socialstyrelsen, Försäkringskassan och projektet en diskussion för att gemensamt utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB, där utvärderingen ska göras ur både ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och ett sjukförsäkringsperspektiv. Detta arbete har fortsatt under 2018 och successivt utökats för att även omfatta utvärdering av ICF-stödet som är nära kopplat till FMB. Under våren 2018 har Försäkringskassan, Socialstyrelsen och projektet uppdaterat den sedan tidigare befintliga planen för vad den gemensamma utvärderingen ska omfatta. Målet har blivit att inkorporera resultat av utvärderingar som har gjorts i andra sammanhang och komplettera dessa med ytterligare tester. Övriga utvärderingar som har genomförts är: Enkät till läkare om arbetet med sjukskrivning där flera frågor om FMB ingår. Studien har genomförts av Karolinska Institutet på uppdrag av Försäkringskassan som del i ett regeringsuppdrag om sjukskrivningspraxis och mönster. 5 Sid 16/49

17 Examensarbete vid Uppsala universitet under våren 2018 där olika stöd för bedömning och ifyllnad, inklusive FMB- och ICF-stöden, har testats i en testmiljö för Webcert. Testpersoner var allmänläkare inom primärvården. Som komplement har det genomförts ytterligare tester av FMB och ICF, där båda stöden fanns tillgängliga samtidigt i en testmiljö för Webcert, där ICF-stödet har uppdaterats utifrån resultaten från examensarbetet. Testpersoner var allmänläkare inom primärvården så som försäkringsmedicinska rådgivare. Resultaten är under utvärdering. 3. Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intresseinvolvering 3.1 Uppdrag Uppdraget innehåller e-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den så kallade Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med till exempel arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår: Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån resultat inom område 5 och 6. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av Samverkansytan som verktyg för dialog mellan framförallt invånare, hälso- och sjukvård och arbetsgivare. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av självbetjäning via Samverkansytan. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av möjligheten för invånaren att initiera en dialog med flera aktörer. Se avsnitt Utredning av förutsättningar för lagring av patientens inmatade/delade information. Se avsnitt Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder. Se avsnitt Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen. Se avsnitt Uppdatering av inloggningen till 1177 Vårdguiden för Mina Intyg. Se avsnitt arkivsjukskrivningochrehabilitering/lakarevillforbattrasinforsakringsmedicinskakompetens html Sid 17/49

18 3.2 Status Vidareutveckling av Mina intyg Under första halvåret av 2018 har projektet vidareutvecklat Mina intyg inom följande områden: Vidareutvecklat och förbättrat användargränssnittet för Mina intyg som påbörjades under Uppdaterat texter i Mina intyg för att spegla att Inera inte är personuppgiftsansvariga samt att dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen. Förbättrat användargränssnitt och grafisk design Projektet har fortsatt utrett och utvecklat ett nytt användargränssnitt för Mina intyg i syfte att förbättra användbarheten och den grafiska designen av Mina intyg. De förbättringar som gjorts är: Införande av text och vedertagna ikoner på samtliga sidor för ett ge användaren tydlig återkoppling om att till exempel inkorgen är tom, se Figur 4. Ny placering av knappar för både läsplatta och mobil, så att användaren lättare når dem med tummen. Introducerat en favicon 6 som är synlig i webbläsarens adressfält och som sparas i menyer och listor för bokmärken, för att användaren lättare ska känna igen och kunna navigera till Mina intyg, se Figur 5. 6 Favicon (kort för favorites icon) är en ikon som representerar en webbsida. Sid 18/49

19 Figur 4. Tom inkorg visas med ikon och text. Figur 5. Favicon för Mina intyg. Textuppdateringar i Mina intyg Efter Ineras beslut att det är vården som äger intygen och inte invånaren, har texterna i Mina intyg uppdaterats för att återspegla detta. Det innebär bland annat att Inera numera är personuppgiftsbiträde och inte personuppgiftsansvarig. Samtycke inte längre krävs av invånaren första gången inloggning sker. Dessutom har texter uppdaterats så att de överensstämmer med kraven för dataskyddsförordningen (GDPR) som ersätter personuppgiftslagen (PUL) Samverkansytan ökad involvering av invånare och arbetsgivare Syftet med Samverkansytan är att stödja samverkan mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom ett IT-stöd. Särskilt fokus ligger på att involvera invånaren och arbetsgivaren för att förbättra möjligheten till dialog runt arbetsanpassning och en gemensam planering. Detta för att möjliggöra tidigare återgång i arbete. Under första halvan av 2018 har projektet: Färdigställt version 2.0 av Prototypen Samverkansytan. Den visar hur en webbapplikation av IT-stödet skulle kunna fungera. Sid 19/49

20 Utvärderat version 2.0 av prototypen med totalt 45 individuella användare. Beskrivit krav på en övergripande nivå och kontinuerligt uppdaterat dem i takt med att protypen förändrats. Tagit fram en mobilversion av Samverkansytan med invånaren som målgrupp för att öka tillgängligheten till stödet. Juridiska hinder för att dela information i en aktörsöverskridande digital yta består, varför ambitionen att pröva någon del av Samverkansytan i en pilot med riktiga patientdata inte kan ske före projektets slut. Lagändringar krävs sannolikt för att förverkliga Samverkansytan Som beskrevs i delrapport 2 fick projektet skrinlägga planer på att testa valda delar av Samverkansytan i en pilot. Detta var en direkt konsekvens av att Datainspektionen i ett tillsynsärende 7 riktade kritik mot ehälsomyndighetens tjänst Hälsa för mig, då deras lösning för lagring av personuppgifter i ett så kallat eget utrymme även avsågs att användas av Samverkansytan. Samverkansytan är ett exempel på en tjänst där invånaren sätts i centrum och ges ökad möjlighet till delaktighet genom digitalisering, något som också är en strävan i regeringens överenskommelse med SKL om Vision e-hälsa Det är projektets bedömning att en förutsättning för att detta ska kunna ske är att det finns lagstöd för att invånaren betraktas som ägare av den egna hälsoinformation som hälso- och sjukvården och olika myndigheter lämnar ut i digital form. Invånare bör även ha möjlighet att, efter att ha fått stöd i att beakta eventuella konsekvenser, dela informationen och även bemyndigas att dela den med valfri aktör. Det finns behov av en förändrad lagstiftning för att tjänster som möjliggör samverkan mellan olika aktörer ska kunna komma till stånd samtidigt som integritetsfrågorna beaktas. Alternativ teknik genom blockkedja Projektet har undersökt om det finns alternativa lösningar med tanke på det oklara rättsläget. Ett sådant förslag har varit att använda tekniken blockkedja tillsammans med krypterad information och anonyma uppgifter. Det vill säga, invånaren ges åtkomst till sin information från sin mobiltelefon eller arbetsstation. Genom starka krypterings- och identifieringslösningar säkerställs att invånaren är den som kommer åt informationen. Grundfunktionen är att invånaren skickar information till någon aktör alternativt att någon aktör skickar information till invånaren via blockkedjan. Invånaren är alltid i kontroll över informationen som delas och över vilka som har rätt kommunicera med invånaren. Aktör i detta fall är alla parter som invånaren inbjudit för att stödja invånarens rehabilitering. Projektet har haft avstämningsmöten med Post- och Telestyrelsen (PTS) samt Datainspektionen (DI) för att diskutera lösningen utifrån dataskyddsförordningen samt övrig möjlig lagstiftning. PTS lyfte inte några särskilda legala hinder för vidare utveckling medan DI var av uppfattningen att personuppgiftsansvar ska åläggas en eller flera parter. Projektet har diskuterat huruvida det 7 Sid 20/49

21 så kallade privatundantaget kan vara tillämpligt på lösningen. Privatundantaget möjliggör behandling av personuppgifter för privat bruk och skulle resultera i att dataskyddsförordningen inte äger tillämpning. Framtagande av prototyp i två versioner Under det gångna halvåret har den prototyp, som ersatte en tänkt pilot, färdigställts. Huvudsakliga funktioner är möjligheten att samarbeta runt arbetsuppgifter/arbetsanpassning och gemensam planering. För att möjliggöra detta innehåller Samverkansytan: Startsida för fokus och handling Tidslinje för överblick Gemensam plan för alla aktörer Beskrivning av arbetsuppgifter och arbetssituation Invånarens skattning av arbetsförmåga Intygsinformation Möjlighet att samla dokument, exempelvis rehabiliteringsplaner och beslut Kontaktuppgifter till alla inbjudna aktörer Meddelandefunktion utifrån ett antal förutbestämda ämnen Arbetet har, som tidigare, bedrivits i nära samarbete med användargrupper hos landsting, arbetsgivare och företagshälsovården. För att kunna arbeta iterativt och ge möjlighet till att pröva olika vägar valdes programvaran Axure, vilket gav många fördelar initialt. I takt med att arbetet fortlöpte och allt fler funktioner adderades visade sig verktyget vara mindre lämpad för de datamängder som skulle hanteras. Ambitionen att låta testanvändare självständigt pröva verktyget fick överges. Istället togs två verklighetsnära scenarion fram, i samarbete med en rehabkoordinator, som därefter testades med tänkta användare. Utifrån resultaten i användningstesterna för de två scenarion har protypen sedan utvärderats. De olika aktörernas vyer är, så långt det är möjligt, identiska, bortsett ifrån de uppmaningar till handling som krävs av respektive aktör för att driva processen framåt. Detta för att underlätta dialog mellan parterna, även via telefon. Aktörerna ska känna igen sig även om de tittar på en annan aktörs vy. Eftersom invånarens samtycke krävs innan information kan publicera på Samverkansytan och bli synlig för samtliga inbjudna aktörer, har invånaren en mer central roll än övriga aktörer. Invånarens startsida fokuserar därför på samtyckesprocessen. Invånaren behöver i större utsträckning klicka sig vidare i de olika undersidorna för att läsa den information som denne tidigare samtyckt till att visa. En startsida med tydligt fokus och färre detaljer syftar även till att underlätta användandet under en period av ohälsa. För att underlätta användning har även en första version av en mobilapplikation tagits fram. Den ska förfinas under juni och augusti. För de professionella aktörerna är överblick ledordet på startsidan. Något uppenbart behov av en mobilapplikation finns inte för dessa aktörer i nuläget utan webbgränssnittet bedöms vara det primära arbetssättet. Sid 21/49

22 Utvärdering av en digital yta för samverkan Utvärdering inleddes i april och pågick under hela maj. Det är en tämligen omfattande kvalitativ utvärdering tillsammans med helt nya användare från de primära målgrupperna: invånare med erfarenhet av en längre periods sjukskrivning, företrädesvis psykisk ohälsa och smärttillstånd, närmaste chefer hos arbetsgivaren med direkt ansvar för rehabilitering vid sjukskrivning samt ett antal HR-specialister som stöttar cheferna i detta arbete och hälso- och sjukvårdens rehabkoordinatorer. Förutom att testa prototypen genom att utföra ett antal givna uppgifter utifrån ett scenario, fick testpersonerna (cirka 15 personer i varje målgrupp), besvara ett antal intervjufrågor samt en kort enkät. Även ett mindre antal läkare i primärvården och koordinatorer från företagshälsovården har testat och haft synpunkter på prototypen. Nu kvarstår en analys av den uppskattade nyttan av IT-stödet i sin helhet samt de funktioner som visualiserats i prototypen. Bilder på hur prototyp 2.0 ser ut visas i Figur 6 Figur 8. Figur 6. Version 2.0 av Prototypen Samverkansytan har färdigställts under första delen av De professionella aktörerna får en överblick över sjukskrivningen redan på startsidan. Sid 22/49

23 Figur 7. Den gemensamma planeringen är en grundbult i den Samverkansyta som tagits fram. Figur 8. För invånaren tas en version för mobiltelefoner fram eftersom invånaren i tidigare intervjuer uppgett att de helst vill ha tillgång till Samverkansytan i sin telefon, åtminstone så länge de är sjukskrivna på heltid. Sid 23/49

24 Slutleverans 2018 Huvudleveransen för delprojektet Samverkansytan kommer att bestå av en utvärdering av förväntad nytta av en digital yta för samverkan mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. En beskrivning av de juridiska förutsättningarna för en realisering av Samverkansytan blir en annan avgörande beståndsdel. Den prototyp av Samverkansytan, en webbgränssnittsversion och en mobilversion, som tagits fram ska kunna visas samt detaljering av kraven på en nivå som gör det möjligt att med kort varsel återuppta planerna på en pilotverksamhet om det juridiska läget klarnar. Dessutom ska alla utredningsresultat paketeras på ett sätt som gör det enkelt att kommunicera idén och nyttan med en Samverkansyta där invånaren och arbetsgivaren kan ta en mer aktiv del i sjukskrivings- och rehabiliteringsarbetet Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder Intygstjänsten lagrar i dag den digitala signaturen i Webcert eller i journalsystemet, beroende på användare. Formatet på lagringen av den digitala signaturen är inte specificerat, dessutom finns inte signaturen i intyget utan lagras som en extern del. Målet är att uppgradera intygsformatet så att den digitala signaturen inkluderas i själva intyget. För att uppnå detta behöver en digital signatur enligt internationella standarder utvecklas. Med en sådan lösning på plats kan den digitala signaturen verifieras av både invånaren och alla berörda mottagare som invånaren väljer att skicka intyget till, via Mina intyg. För Webcerts del innebär det att samtliga tjänstekontrakt behöver uppdateras så att den digitala signaturen inkluderas i intyget. Projektet planerar att uppdatera tjänstekontrakten till hösten Projektet har undersökt på vilka sätt en standardiserad digital signatur kan skapas, samt lagras i ett färdigt intyg. Lösningen som valts är att använda stöd i Net id-klienten tillsammans med SITHS- eller Efos-kort för att skapa signaturen. Detta betyder att underskrifter med e- legitimationer kommer att göras som tidigare och därmed skickas intygen utan underskrift till mottagaren. Inera har i dagsläget inte haft möjlighet att upphandla en underskriftstjänst. Planerad leverans av standardiserade underskrifter i intygen är november Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen För att uppnå enhetlighet mot invånaren har ett arbete påbörjats med att utveckla sammanhållen journalföring i Rehabstöd. Rehabstöd har ett tydligt behov av sammanhållen journalföring då ett sjukfall kan bestå av intyg som utfärdats av olika vårdgivare. Ett sjukfalls startdatum är avgörande information som Rehabstöds användare behöver ta del av för att på bästa sätt genomföra sitt arbete. Att tillämpa sammanhållen journalföring innebär att Rehabstöd behöver använda följande nationella tjänster: Logg Samtycke Spärr Sid 24/49

25 Behörighet Ny inloggning till 1177 Den nya inloggningslösningen för 1177 är i produktion för Mina Intyg. Detta medför en förbättrad hantering för användaren av Mina Intyg, där direkt inloggning från minaintyg.se kan ske, utan att behöva gå via 1177.se. 4. Delområde 3: Vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd 4.1 Uppdrag Vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster. Intygsstatistik ska vidareutvecklas i syfte att skapa bättre möjligheter för gemensam och jämförbar nationell och regional/lokal uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bland annat skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män, liksom sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå. Rehabstöd ska vidareutvecklas i syfte att förbättra stödet till personal med koordineringsansvar för sjukskrivningar, genom att tillhandahålla lättillgänglig och uppdaterad information om pågående sjukskrivningar. I uppdraget ingår: Vidareutveckling av Intygsstatistik, utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Intygsstatistik utifrån resultat inom område 5 och 6. Se avsnitt Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting. Se avsnitt Vidareutveckling av Rehabstöd utifrån användarnas prioriterade behov. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd. Se avsnitt Anslutning av Intygsstatistik och Rehabstöd till Sambi-federationen. Se avsnitt Status Under våren 2018 har Intygsstatistik genomgått ett flertal förändringar som exempelvis namnbyte till Intygsstatistik från Statistiktjänsten samt att innehållet har utökats så att det inkluderar statistik över intygstyper och ärendekommunikation. I april genomförde projektet dessutom två workshops med användare och framtida användare, i syfte att tillsammans med dem fastställa en prioriteringsordning över vad projektet ska fokusera på under resten av Det som prioriterades högst av användarna var att ta fram översikter med jämförelser mellan verksamhetsnivå, landstingsnivå och nationell nivå. Sid 25/49

26 Projektets arbete med Rehabstöd har under våren 2018 fokuserat på att slutföra den vidareutveckling som påbörjades under 2017 och var ett resultat av den enkätundersökning som genomfördes under början av Den främsta förbättringsåtgärden som realiserades var att det nu är möjligt att visa upp intyg i Rehabstöd. Utöver denna vidareutveckling har projektet fokuserat på att utreda och utveckla sammanhållen journalföring i Rehabstöd Vidareutveckling och förbättringar i Intygsstatistik I mars 2018 släpptes version 6.0 av Intygsstatistik. I denna version utökades Intygsstatistiks omfång och innehåll genom att inkludera statistik för ärendekommunikation och andra intygstyper utöver läkarintyg för sjukpenning. Detta innebar en del större förändringar: Statistiktjänsten bytte namn till Intygsstatistik och därmed har också underrubriken Statistiktjänst för ordinerad sjukskrivning tagits bort. Valet av namn grundade sig i att det är mer beskrivande och passande för vad webbapplikationen nu erbjuder. Statistiktjänsten ansågs, efter utredning, vara ett alltför generellt namn. En ny statistikrapport som innehåller statistik över antal utfärdade intyg har utvecklats. Rapporten finns tillgänglig på nationell, landstings- och verksamhetsnivå. För närvarande innehåller rapporten statistik över Försäkringskassans digitaliserade intyg. Planen är att lägga till fler intygstyper i rapporten under hösten. För ärendekommunikation har två nya statistikrapporter utvecklats. Den ena visar totalt antal inkomna meddelanden från Försäkringskassan till hälso- och sjukvården. Denna rapport finns tillgänglig på nationell, landstings- och verksamhetsnivå. Den andra rapporten visar totalt antal inkomna meddelanden från Försäkringskassan till hälso- och sjukvården fördelat per vårdenhet. Denna rapport finns tillgänglig på landstings- och verksamhetsnivå. Båda rapporterna sorterar alla meddelanden baserat på ämne, som sätts av Försäkringskassan när meddelandet skickas. Intygsstatistiks navigering och filter har fått ett nytt utseende för att göra plats för de nyutvecklade rapporterna, samt för att göra användarnas filtreringar mer överskådliga. Ett nytt filter har utvecklats som kallas Intygstyper. Med hjälp av detta filter kan användarna filtrera fram en eller flera intygstyper. En ny diagramtyp har utvecklats i och med implementeringen av rapporter för antal meddelanden per vårdenhet. Diagramtypen kallas staplat stapeldiagram och gör det enklare att visa aggregerade data med fler värden på x-axeln, eller per vårdenheter i det här fallet, i diagrammet. Utredning och utveckling av statistik över intygstyper och ärendekommunikation Som tidigare nämnts visar Intygsstatistik även statistik över intygstyper och ärendekommunikation. Tre statistikrapporter har utvecklats och ytterligare två rapporter rörande ärendekommunikation är under utveckling och förväntas vara klara till hösten Den ena rapporten visar inkomna meddelanden per läkare och är endast tillgänglig för de som har behörighet att få se verksamhetsstatistik. Den andra rapporten visar hur stor andel av alla intyg som skickas till Försäkringskassan som får kompletteringar. Denna rapport kommer att vara tillgänglig både nationellt samt på landstings- och verksamhetsnivå. Sid 26/49

27 Ytterligare idéer för rapporter gällande intygstyper och ärendekommunikation inkom under den workshop som utfördes i april 2018 med rehabkoordinatorer och processledare. Förslagen utreds och utvecklas vidare under hösten Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting Vid flera tillfällen har önskemål framförts att landsting och regioner om att kunna se statistik för hela landsting, inklusive privata vårdgivare. Under 2016 gjordes en mindre juridisk utredning av frågan hos Inera och man kunde då konstatera att avtal behövs för att tjänstemän hos landsting/regioner ska kunna ta del av de privata vårdgivarnas sjukskrivningsstatistik (som ägs av de privata vårdgivarna). Dessa avtal måste tecknas mellan landstingen/regionerna och varje enskild privat vårdgivare. Rent tekniskt är det ingen större utmaning att utveckla funktionaliteten i Intygsstatistik så snart avtalen är framtagna och påskrivna. Ansvaret för att stödja landstingen med att ta fram avtalsmallar och få avtalen undertecknade ligger utanför Intygprojektets uppdrag och ärendet drivs idag av SKL och Intygsförvaltningen hos Inera. Under våren 2018 presenterade SKL ett förslag till avtal som sedan har vidareutvecklats tillsammans med projektet och Intygsförvaltningen hos Inera Vidareutveckling av Rehabstöd Under första halvåret av 2017 genomförde projektet en enkätundersökning med befintliga användare av Rehabstöd. Denna undersökning gav upphov till en lång lista av förbättringsförslag och har legat till grund även för fortsatt vidareutveckling under början av I mars 2018 släpptes version 1.5 av Rehabstöd med följande förbättringar: Möjlighet att visa intyg i Rehabstöd. Användaren kan genom att välja en patient därefter välja att titta på både pågående och avslutade intyg om de utfärdats på den vårdenhet som användaren är inloggad på. Läkarintyg för sjukpenning FK 7804 som blivit ersatta eller kompletterade tas bort från Rehabstöd. Läkare har möjlighet att kunna inneha systemrollen Rehabkoordinator i Rehabstöd. Det innebär att om en användare har behörighet till Rehabstöd både som läkare och rehabkoordinator kan denne välja att logga in som rehabkoordinator och får då se alla pågående sjukfall på vårdenheten. Ett nytt filter har lagts till där användaren har möjlighet att filtrera fram sjukfall som avslutas inom ett visst datumintervall. Utöver denna vidareutveckling har fokus legat på att utreda och utveckla en funktion för sammanhållen journalföring i Rehabstöd, då det är den förbättring som skulle ge mest värde enligt användarna. Utveckling kommer fortgå under andra halvan av Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd Krav har tagits fram för integration av SRS-tjänsten i Rehabstöd som presenterats och överlämnats till projektet. Kraven har inneburit anpassningar av både SRS-tjänsten och Sid 27/49

28 Rehabstöd för att skapa en harmonisering mellan webbapplikationerna. Under slutet på 2017 påbörjades en integration av SRS-tjänsten i Rehabstöd som togs i pilotdrift under våren Pilotdriften inkluderade 2 landsting med 6 vårdenheter, som gavs tillgång till SRS-funktionerna i Rehabstöd Anslutning av Intygsstatistik och Rehabstöd till Sambi-federationen Under våren 2018 har projektet lämnat in en ansökan för att Intygsstatistik och Rehabstöd ska bli tjänster i Sambi-federationen. Att bli tjänst i Sambi-federationen skulle innebära att andra inloggningstjänster än Säkertjänsten skulle kunna användas för att logga in. I ansökan har tillitsdeklaration, riskanalys och konfigurationsförändring gjorts. Dessutom har stöd för Sambi färdigutvecklats i tjänsterna så att det är redo för implementation när ansökan godkänns. Planen framåt är att tjänsternas ansökan ska granskas och, efter godkännande, göra en produktionssättning i november Delområde 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation 5.1 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bland annat referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). I uppdraget ingår: Utredning och vidareutveckling av Webcert utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Webcert utifrån resultat av arbete inom område 5 och 6. Se avsnitt Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg. Se avsnitt Utredning och vidareutveckling av ifyllnadsstöd vid intygsskrivandet. Se avsnitt och Utredning av möjligheten att utveckla ytterligare intyg för att underlätta återgång i arbete Utveckling av stöd för nya intygstyper från nya intygsmottagare. Se avsnitt Utredning av möjligheten att utveckla kundspecifika intyg. Se avsnitt Förbättring av Webcerts förvaltningsbarhet för en kostnadseffektiv drift och förvaltning. Se avsnitt Förbättring av befintlig infrastruktur. Se avsnitt Utveckling av en aktiv förvaltning av Webcert. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av förhöjd mobilitet för Webcert. Se avsnitt och Sid 28/49

29 Förbättrad SSO hantering mellan journalsystemet och Webcert för att användare ska undvika upprepade inloggningar. Se avsnitt Framtagande av integrationsstöd för landsting som väljer att utveckla djupintegration mellan sitt journalsystem och Webcert. Se avsnitt Tillhandahållande av införandestöd för landsting som ska produktionssätta Försäkringskassans nya intygstyper. Se avsnitt Integrering av SRS-tjänst i Webcert och att testa i pilotdrift i samverkan med SRSprojektet. Se avsnitt Status Vidareutveckling av Webcert Under första halvåret av 2018 har följande funktioner och förbättringar tillkommit i Webcert: nya intyg, utfasning av läkarintyg FK 7263, förbättringar av användarbarheten i Webcert, uppdaterat och förbättrat kompletteringsflöde, övergång från GET till POST och kontroll att utfärdande vårdenhet finns tillagd i Ineras tjänsteplattform. Nya intyg Följande intyg har införts under 2018: Dödsbevis Dödsorsaksintyg Utfasning av läkarintyg FK 7263 Den 29 maj togs möjligheten att utfärda nya FK 7263 i Webcert bort. Det innebär att läkarintyg för sjukpenning FK 7804 är det enda sjukpenningintyget som är i drift i Webcert. Användarna kommer fortsättningsvis att kunna titta på ett FK 7263 och ta emot ärendekommunikation från Försäkringskassan. Förbättring av användbarheten i Webcert Under 2017 påbörjades utredning och utveckling för en ny utformning av gränssnittet i Webcert med syfte att göra det mer användbart, se Figur 9. Samtliga designförändringar har kvalitetssäkrats med hjälp av ett flertal användningstester under Designförändringarna gick i produktion 29 maj 2018 och innefattar: Nytt högerfält med fliksystem för att kunna visa upp intygsspecifik information, till exempel stöden för bedömning och ifyllnad, FMB och SRS, i förekommande fall, ärendekommunikationen i form av kompletteringsbegäran och administrativa frågor Sid 29/49

30 samt olika former av tips och hjälp vid ifyllnad av ett intyg och arbetet med Webcert generellt. Ny design av sidhuvudet för att även rymma användarens sekretessmarkering. Ny design av det så kallade intygshuvudet för att tydligare visa intygsstatus, händelser samt patientinformation och knappfunktioner. Nytt utseende med avseende på färg och form o o o Uppdaterad (modern) färgskala för bakgrund, knappar, länkar, typsnitt, etc. Uppdaterad typografi för ökad läsbarhet och snabbare orientering på sidan. Uppdaterad och utökat ikonspråk för att stödja textinnehåll på till exempel knappfunktioner. Figur 9. Med den nya designen är det möjligt för användaren att ta del av hela FMB-stödet oavsett vilket fält i intyget som är markerat. Därutöver har flera förbättringar införts för att underlätta arbetet i Webcert: Hjälptexter som tidigare täckt gränssnittet är numera en integrerad del av intyget som kan tas fram och döljas efter behov, utan att täcka övrigt innehåll. Sid 30/49

31 Obligatoriska fält som inte har fyllts i visas på ett tydligare sätt. Kortkommandon för att ange veckor eller månader i till och med vid ifyllnad av intyg har tillkommit. Arbetstiden beräknas automatiskt per vecka. Fritextrutor expanderar i samband med mängden text användaren skriver. Övergång från GET till POST För att minska risken att personuppgifter sprids har projektet utvecklat en lösning för journalsystem som är integrerade med Webcert att använda sig av http-förfrågan POST 8, istället för GET. De båda lösningarna kommer att finnas parallellt under en övergångsperiod, därefter kommer möjligheten att använda GET att tas bort. Uppdaterad och förbättrad ärendekommunikation Arbetet med att förenkla ärendekommunikation för Försäkringskassans intyg har fortsatt under året. De förändringar som har skett är att fliken Frågor & svar har delats upp i kategorierna Kompletteringsbegäran och Administrativa frågor, se Figur GET och POST är två olika typer av http-förfrågan (request). Sid 31/49

32 Figur 10. Inkommen begäran om komplettering från Försäkringskassan med kompletteringstexten synlig i intyget. I de fall användaren gör valet Kan ej komplettera har flödet förenklats. En dialogruta presenteras där användaren ställs inför två val, se Figur 11. Figur 11. Dialogruta vid valet kan ej komplettera. Sid 32/49

33 Användaren klickar i önskat alternativ och en textruta öppnas i dialogrutan där användaren kan ange varför kompletteringsbegäran inte kan besvaras med ett nytt intyg och klickar därefter på Skicka svar. Om det övre alternativet valts skapas ett nytt intyg med den angivna texten förifylld i fältet Övriga upplysningar, se Figur 12. Om det undre alternativet väljs skickas ett meddelande till Försäkringskassan som svar på kompletteringsbegäran, men ingen medicinsk information få då anges. Figur 12. Texten som användaren angett i dialogrutan för ifylls i fältet för "Övriga upplysningar". Kontroll att utfärdande enhet finns tillagd i Ineras tjänsteplattform Från och med Webcert 5.4 har projektet byggt en kontroll för att säkerställa att den intygsutfärdande enheten finns anmäld och tillagd i Ineras tjänsteplattform. För användarna innebär en utebliven anmälan att man hindras från att öppna Webcert och skapa ett nytt intyg. Kontrollen genomförs för att, exempelvis, vårdenheter ska få statusuppdateringar från Webcert eller ta emot ärendekommunikation från Försäkringskassan. Kontrollen gäller endast för de vårdgivare som har integrerat sitt journalsystem med Webcert Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg Projektet har under våren 2018 fortsatt med arbetet att införa dödsbevis och dödsorsaksintyg i Webcert samt möjliggöra elektronisk överföring av intygen till mottagarna Skatteverket, respektive Socialstyrelsen. Arbetet har genomförts i nära samarbete med båda parterna för att utreda juridiska aspekter, tekniska förutsättningar samt verksamhets- och kostnadsfrågor. Intygen driftsattes i en första version i mars 2018, men blev tillgängliga för användarna i maj, efter ytterligare förbättringar av implementationen. Webcert hanterar intygsutfärdande för avlidna med känt personnummer eller samordningsnummer. Fler uppdateringar planeras under resterande delen av året för att säkerställa bästa möjliga hanteringen av intygen Utredning och utveckling av nya intygstyper Inför projektavslut och övergång till förvaltning har projektet arbetat med att ta fram en beskrivning av processen för digitalisering av nya intyg. Syftet har varit att standardisera processen för att digitalisera ett intyg. Kravställningen av ett nytt intyg består i dagsläget av en informationsspecifikation, en beskrivning av intygets utformning, en sammanställning av regler för hur frågor visas och hur svar valideras samt en förteckning över vilka funktioner i Webcert som ska aktiveras för intyget i fråga. För vissa intyg kan det också tillkomma specifika textkrav för komponenter i Webcert. Sid 33/49

34 Under våren har processen för intygsdigitalisering använts i arbetet med att kravställa följande tre intyg: Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande Läkarintyg medicinsk bedömning av arbetsförmåga till och med dag 14 i sjuklöneperioden Transportstyrelsens läkares anmälan Under arbetet med dessa intyg har processen löpande stämts av med utveckling, test och krav för att säkerställa att den ska bli så effektiv som möjligt för framtida arbete med att producera intyg till Intygstjänster. Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande är ett helt nytt intyg framtaget av Arbetsförmedlingen i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården (via SKL), med syftet att klargöra förutsättningarna för arbetssökande som har ett behov av fördjupat stöd. Exempel på detta kan vara att utreda och bedöma om den arbetssökande har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, göra en lämplig anpassning för en arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som har blivit sjuk, eller att erbjuda utredande, vägledande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Tidigare har Arbetsförmedlingen begärt att vårdgivare ska använda Försäkringskassans mer omfattande läkarutlåtande om hälsotillstånd för att besvara förfrågningar, men nu är tanken att det framöver ska finnas ett kortare och mer anpassat utlåtande för detta. Målsättningen är att intyget ska göras tillgängligt i november Läkarintyg medicinsk bedömning av arbetsförmåga till och med dag 14 i sjuklöneperioden, är också ett nytt intyg avsett för att, till arbetsgivare, intyga nedsättning i arbetsförmåga under de 14 första dagarna av en sjukskrivning. Intyget är utformat av och kommer att ägas av SKL. Intyget delar ett antal informationsmängder med Försäkringskassans sjukpenningintyg. Tanken med att vissa informationsmängder är gemensamma är att kunna erbjuda intygsutfärdaren förifyllnad av viss information i de fall ett sjukpenningintyg blir aktuellt att använda, något som blir nödvändigt om sjukskrivningsperioden fortsätter efter 14 dagar. Transportstyrelsens läkares anmälan är det intyg som läkare använder för att anmäla till Transportstyrelsen att en patient är olämplig för innehav av körkort för olika behörigheter. Målsättningen är att intyget ska göras tillgängligt innan projektavslut Förbättring av Webcert för kostnadseffektiv drift och förvaltning Under året som gått har ett stort arbete lagts ner på att revidera och samla dokumentation på Confluence för att förenkla framtida drift. I arbetet med domänen har också stor vikt lagts på att förtydliga och till viss del bryta loss kodverk för att öka förvaltningsbarheten. Projektet har renodlat informationsmodellen för hur ett intyg representeras, vilket minskar arbetet för att införa nya intyg. Stort arbete har lagts på att automatisera installationen i QA- och produktionsmiljöer. Målet är att det ska vara helt automatiserat innan projektet avslutas genom den nya infrastruktur som Inera upphandlat via sin driftsleverantör. Under året har arbete gjorts för att utreda och utveckla en gemensam struktur för hur alla intygstyper ska vara uppbyggda och visas i Webcert och Mina intyg. Förbättringen har ökat förvaltningsbarheten på så vis att det numera är lättare att addera nya intygstyper. Sid 34/49

35 5.2.5 Förbättring av befintlig infrastruktur Projektet har som mål att nyttja nationell infrastruktur så långt det är möjligt. Under året har en utökad användning av tjänstekontrakt för konsumtion av HSA-information införts och ett arbete med anslutning till Sambi-federationen har påbörjats. Projektet nyttjar nationell infrastruktur för att undvika att läkare utfärdar intyg vid vårdenheter som inte är anslutna till den Nationella tjänsteplattformen, vilket minskar administrationen för förvaltningen. Minnesanvändning i Intygsstatistik har förbättrats för att öka hastigheten med vilken data laddas i gränssnittet. I och med den nya designen för Webcert har mycket gjorts för att förbättra och renodla strukturen så att koden blir lättare att förvalta Utveckling av en aktiv förvaltning Under året har stor vikt lagts vid att involvera förvaltningens resurser tidigt i utvecklingsprocessen för att säkerställa att utvecklade funktioner fullt ut stödjer verksamhetens behov. Deltagande har skett genom möten, sprintdemos och vid överlämning från projekt till förvaltning. Projektet har tillsammans med förvaltningens resurser fortsatt arbetet och planeringen för Intygstjänster, samt utökat samarbete kring kundrelaterade ärenden. Fokus har legat på förtydligande av ansvar och förbättrad dokumentation av rutiner Stöd för nya SITHS e-legitimationer för offentlig sektor (Efos) Samarbetet mellan Försäkringskassan och Inera om elektroniska identiteter har mynnat ut i att SITHS-kortet kommer att ersättas av Efos. Från och med den 30 oktober 2018 kommer alla nya kort som ges ut att vara Efos-kort. Under en övergångsperiod kommer det finnas giltiga kort av båda typer i bruk. Alla tjänster som hanterar inloggning med SITHS-kort behöver uppdateras för att även kunna hantera Efos-kort, vilket innebär att Webcert, Intygsstatistik och Rehabstöd behöver uppdatera inloggningsprocessen med ny konfiguration. För Webcert, som använder sig av underskrifter, behöver en direkt integration göras med Efos server för att genomföra och hantera underskriften av intyget. Projektet har uppmärksammat att det nya Efos-kortet skapar ett problem för integrationen med journalsystemen. Dagens Single sign-on (SSO) lösning kommer inte att fungera med det nya Efos-kortet utan behöver ersättas med en ny SSO-hantering. Det kommer att vara möjligt att använda Efos-kortet utan ny SSO-hantering men det innebär att det öppnas en extra dialogruta för inmatning av PIN-koden till Efos-kortet varje gång ett intyg öppnas i Webcert. Den gamla SSO-lösningen kommer att fungera men enbart för Internet Explorer. Problemet uppstår eftersom det sker en inloggning i både journalsystem samt i Webcert, och för att det inte finns en synkronisering av dessa inloggningar genom någon SSO-hantering. Detta gäller alla journalsystem som inte använder sig av en webbaserad lösning. Sid 35/49

36 5.2.8 Utredning och eventuell implementering av en ny inloggningsmetod Utredning och eventuell implementering av den nya inloggningsmetoden, så kallad Mobil SITHS (kommer med all sannolikhet kallas för Mobil Efos) kommer att genomföras under hösten 2018 innan starten av Efos den 30 oktober Förbättrad SSO-hantering mellan journalsystem och Webcert Dagens lösning använder sig av smartkorts-sso, vilket innebär att man sparar PIN-koden så länge kortet sitter i kortläsaren. Det betyder att man gör en fullständig inloggning via Säkerhetstjänstens inloggningsfunktion varje gång man visar eller redigerar ett intyg i integrationen med journalsystemet. I Ineras strategi för Identity and Access Management (IAM), som beskrivs i dokumentet Referensarkitektur för Identitet och Åtkomst 9, finns en ny tjänst beskriven Identitetsintygsutfärdare. Säkerhetstjänsten rekommenderar att projektet använder denna tjänst. Den nya tjänsten används av journalsystemet genom att journalsystemet anropar Identitetsintygsutfärdartjänsten, som utfärdar ett identitetsintyg samt ett åtkomstintyg för tillgång till Webcert. Identitetsintyget intygar journalsystemets säkerställda identitet och tillhörande egenskaper (attribut). Åtkomstintyget intygar att aktör erhållit en rättighet att nå en viss resurs, i detta fall Webcert. Denna nya tjänst skall vara driftsatt i början av hösten 2018, vilket är i samma skede som leveransen av Webcert. Det finns emellertid en stor osäkerhet om det går att synkronisera dessa leveranser Framtagande av integrationsstöd mellan journalsystem och Webcert För att stötta landstingen och deras journalsystemsleverantörer, oavsett om de valt att integrera med Webcert eller själva bygga intygen i sina journalsystem, är ett integrationsstöd framtaget. Stödet utgörs av detaljerad dokumentation som behövs för att kravställa, utveckla och testa. Utöver dokumentation har möten hållits minst var fjortonde dag med journalsystemsleverantörerna (Cambio, Region Norrbotten, Evry, CGM och Cerner) och deras pilotlandsting, i de fall leverantör och kundgrupp har det arbetssättet. Verktyg som Confluence och JIRA har tillgängliggjorts för journalsystemsleverantörerna och landstingen för att på ett enkelt och strukturerat sätt både hantera ärenden och löpande tillgängliggöra information. Under året har arbete genomförts för att sammanställa, tillgängliggöra, versionshantera och underhålla information som journalsystemsleverantörer är beroende av för att på ett snabbt, enkelt och kostnadseffektivt sätt kunna integrera journalsystemen med Webcert. 9 Sid 36/49

37 Införandestöd vid produktionssättning av nya intygstyper Projektplatsen för Vårdens intyg används för att dela information och dokumentation med landstingens införandeprojekt och deras respektive leverantörer. Viss dokumentation finns även på Ineras hemsida. Den dokumentation som togs fram under 2017 till stöd för landstingens tester, anslutningar, införande och produktionssättningar har löpande uppdaterats under det första halvåret Införandestödet innebär att Inera bemannar landstingens införandeprojekt med en införandeprojektledare som koordinerar landstinget, leverantören, Ineras testenhet (Nordic Medtest) och Försäkringskassan. Koordineringen innebär även att en nationell gemensam tidplan sammanställs och uppdateras för att säkerställa att gemensamma resurser finns tillgängliga för landstingens tester, anslutningar och produktionssättningar. Ineras projektledare deltar även i de olika samverkansforum som landstingens kundgrupper organiserar sitt arbete i, för att så effektivt som möjligt delge information till kundgrupperna. Införandestödet har delgett landstingen underlag för att de ska kunna fatta beslut om att använda en teknisk adressering med hjälp av HSA-information i den nationella infrastrukturen. Landstingens beslut om att använda denna adressering kommer att leda till minskad administration i landstingen, Intygstjänsters förvaltning och i Ineras applikationsförvaltning av den nationella infrastrukturen när organisationsförändringar sker i landstingen. Vid statusrapporteringen till Försäkringskassan den sista maj 2018, har alla landsting redovisat att man genomfört de tester som är villkorade för att landstingen ska få ta del av incitamentsmedel. Elva landsting, med fem olika journalsystem, har produktionssatt Försäkringskassans fyra nya intygstyper före den 15 juni: Landstinget i Värmland, Stockholms Läns Landsting, Region Norrbotten, Region Västmanland, Landstinget Dalarna, Region Kronoberg, Region Halland, Region Skåne, Region Jämtland- Härjedalen, Region Gävleborg och Region Uppsala. Övriga landsting planerar att produktionssätta Försäkringskassans nya intygstyper under september-oktober Integration av SRS-tjänst i Webcert och test i pilotdrift i samverkan med SRS-projektet Under 2018 har Webcert vidareutvecklats för att även använda SRS-tjänsten vid ifyllande av läkarintyg för sjukpenning FK 7804 utöver tidigare läkarintyg FK Dessutom har även ett antal förbättringar gjorts i SRS-tjänsten. SRS-tjänsten har även implementerats i Rehabstöd för de vårdenheter som är med i pilotprojektet. 6. Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte 6.1 Uppdrag Sid 37/49

38 Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Arbetet syftar till att skapa nya elektroniska lösningar för Försäkringskassans förmåner och möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. I uppdraget ingår: Fortsatt arbete enligt befintlig plan med utveckling, tester och produktionssättning av lösningen för tre av Försäkringskassans medicinska underlag. Se avsnitt Sjukpenning (läkarintyg inklusive smittbärarpenning) - Aktivitetsersättning (läkarutlåtande vid nedsatt arbetsförmåga och läkarutlåtande vid förlängd skolgång). Fortsatt stöd till landstingens anslutning och införande av lösning för fyra av Försäkringskassans medicinska underlag i enlighet med landstingens införandeplaner. Se avsnitt Utredning och utveckling av integration av FMB i lösningen för det nya intyget för sjukpenning. Se avsnitt och Utredning och eventuell utveckling av användning av ICF vid utfärdande av nya intyg från Försäkringskassan. Se avsnitt Plan för utfasning av primärvårdskodverket och övergång till ICD-10-SE. Rapporterades i delrapport 2, december Status Arbete med Försäkringskassans fyra nya intygstyper De intyg som utvecklades, testades och sattes i produktion under november 2017 sätts nu löpande i produktion i landstingen: Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800) Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga (FK 7801) Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (FK 7802) Läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) Fortsatt stöd till landstingens anslutning och införande av Försäkringskassans medicinska underlag Ineras införandstöd ger landstingen stöd i statusrapporteringen till Försäkringskassan inom villkor 4, delområde 1 och 5. Mallar för statusrapporteringen från december 2017 fram till december 2018 har tagits fram i samverkan med Försäkringskassan och SKL. Mallarna 10 finns 10 Sid 38/49

39 publicerade på inera.se. Statusrapporteringen den sista maj 2018 innebar att alla landsting redovisade att uppsatta milstolpar för tester genomförts och godkänts. För att underlätta samordning av Försäkringskassans och landstingens kommunikationsinsatser vid produktionssättning i respektive landsting finns en sammanställning över landstingens planerade produktionssättning på inera.se 11, som uppdateras av Ineras införandestöd Användning av ICF vid intygsutfärdandet Under 2016 påbörjade projektet processen med att utforska flera stöd för bedömning och ifyllnad av intyg. Arbetet har omfattat diskussion och specificering av vilka andra stöd, utöver FMB, som har potential för användning i Webcert för att underlätta intygsutfärdande för läkaren. Detta resulterade i framtagning av en ICF-prototyp 12 för att stödja inmatning av information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintyg i Webcert. Prototypen har sedan den första versionen från 2016 vidareutvecklats kontinuerligt i samband med att den testades i flera omgångar. Projektet har under 2018 fortsatt att vidareutveckla ICF-prototypen tillsammans med Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Socialstyrelsen har också aktivt bidragit till lösningsförslaget, bland annat genom att ta fram ett urval av ICF-koder för en uppsättning diagnoser. Under våren 2018 utfördes ytterligare användningstester av ICF-prototypen 13. Uppfattningen om användning av ICF vid intygsutfärdande så här långt är delat och sträcker sig från väldigt positivt till tveksamt. Detta orsakas delvis av ICF-prototypens nuvarande utformning och delvis av den, hos vården, allmänna kunskapen om ICF-klassifikationen som sådan. Prototypen har uppdaterats ytterligare för att bemöta önskemål från användarna vilket resulterade i den senaste versionen, se Figur 13-Figur Nuvarande status finns under rubriken Införandestatus på sidan 12 För mer information om ICF se 13 Den gemensamma utvärderingen beskrivs närmare i Delområde 1. Sid 39/49

40 Figur 13. Skiss över det öppnade ICF-stödet där användaren kan välja kategorier som relaterar till angiven diagnos. Sid 40/49

41 Figur 14. Skiss över hur det ser ut när användaren valt ett antal ICF-kategorier i ett intygsutkast. Figur 15. Skiss över det signerade intyget och hur valen enligt ICF-stödets presenteras. Resultat från testerna är under utvärdering och planen är att produktionssätta ICF-stödet i början på 2019 om resultaten visar sig vara positiva. Sid 41/49

42 7. Område 6: Elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar 7.1 Uppdrag Elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. För att underlätta hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete samt förkorta tiderna för leverans av försäkringsmedicinska utredningar finns behov av att utveckla IT-stöd för kommunikation och administration. SKL och Försäkringskassan behöver utreda formerna för att utveckla IT-stödet med hänsyn till de förslag som lämnas i Departementsskrivelsen Ansvar för de Försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41). SKL:s och Försäkringskassans utredningsarbete ska ligga till grund för planering av IT-utveckling med syftet att möjliggöra en fungerande kommunikation och administration mellan Försäkringskassan och landstingen angående försäkringsmedicinska utredningar. SKL och Försäkringskassan ska senast den 31 augusti 2017 redovisa en övergripande plan för genomförande av utvecklingen av ett sådant ITstöd, inklusive tidplan för när detta stöd kan vara i drift. 7.2 Status Samarbete med Försäkringskassan Den 31 augusti 2017 redovisade SKL/Inera och Försäkringskassan en gemensam övergripande plan för det fortsatta arbetet med utveckling och införande av IT-stöd för FMU. Av planen framgick att arbetet skulle delas upp i tre steg: Steg 1: Beställningsprocessen Steg 2: Digitalisering av utredningsprocessen Steg 3: Digitaliserad överföring av handlingar I enlighet med den övergripande planen har arbetet påbörjats med steg 1 att digitalisera beställningsprocessen och de delar som ingår i den. Under hösten 2017 genomförde Försäkringskassan en förstudie med målet att åstadkomma en rättssäker hantering av informationsmängderna samt att ta fram ett lösningsförslag som innebär att det blir enkelt för landstingen att ansluta sig. Förstudien blev godkänd i december 2017 och därefter beslutade Försäkringskassan att påbörja implementationen i januari Samarbetet mellan implementationsprojektet hos Försäkringskassan och projektet har fortsatt under 2018 genom veckovisa avstämningar mellan projektgrupperna. Fokus har legat på att reda ut detaljer i beställningsprocessen samt att färdigställa den applikationsspecifika tjänstedomän som ska användas för att sköta kommunikationen mellan Försäkringskassans ärendehanteringssystem och det system Inera implementerar. Sid 42/49

43 7.2.2 Samarbete med landsting I arbetet med att fånga upp vårdens behov och detaljera kravdokumentationen kring processtödet för FMU har processledare, samordnare, enhetschefer och vårdadministratörer från tio olika landsting ingått i en referensgrupp. Samarbetet har skett genom avstämningsmöten och genom att representanter från referensgruppen har fått besvara olika frågeställningar som har uppstått under arbetets gång eller genom kontakten med Försäkringskassan. Den 19 februari genomfördes en gemensam workshop med representanter från nio landsting där lösningsförslaget presenterades i sin helhet och en prototyp av processtödet demonstrerades. Lösningsförslaget fick ett övervägande positivt mottagande. Under workshopen framkom ett antal förbättringsförslag som senare har arbetats in i det slutgiltiga lösningsförslaget. De problem och farhågor som framfördes under workshopen rörde främst samarbetet med Försäkringskassan och vissa delar av utformningen av beställningsprocessen så som Försäkringskassan förväntar sig att den ska förändras i och med att den nu delvis digitaliseras. Synpunkterna har förmedlats till SKL som har fört en dialog med Försäkringskassan för att hitta lösningar som fungerar för båda parter. Vissa av de problem som identifierades kommer inte kunna adresseras genom tekniska lösningar utan kommer istället behöva lösas i den kommande skrivningen av redovisningskrav och rutiner för Ny webbapplikation Intygsbeställning Den 28 mars överlämnades en första version av kravdokumentationen för den nya applikationen Intygsbeställning till utveckling. Intygsbeställning kommer att innehålla två separata delar, en för att hantera försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och en annan för att ta emot och besvara beställningar av medicinska underlag från övriga myndigheter (Beställningsportalen), se vidare avsnitt Processtöd för FMU Den del som hanterar FMU är utformad som ett administrativt processtöd där landsting och vårdenheter har tillgång till anpassade översikter för alla pågående och avslutade utredningar samt möjlighet att se detaljer kring enskilda utredningar. I processtödet ska all rapportering (ej utlåtanden och kompletteringar i dagsläget) och kommunikation med Försäkringskassan skötas. Processtödet är utformat efter redovisningskrav och rutiner för 2018 samt efter de antaganden om nödvändiga förändringar som Försäkringskassan och SKL har identifierat inför 2019 när beställningsprocessen ska vara delvis digitaliserad. Även de behov och önskemål som referensgruppen har framfört i intervjuer och under användningstester har legat till grund för utformningen och funktionaliteten. Beställningsprocessen är utformade enligt följande: 1) Försäkringskassan skickar en förfrågan till landstinget som i sin tur skickar en förfrågan till en eller flera vårdenheter. 2) Vårdenheten svarar om de har möjlighet att genomföra utredningen och landstinget svarar i sin tur på Försäkringskassans förfrågan genom att ange vilken vårdenhet som kan genomföra utredningen. 3) Försäkringskassan skickar en digital beställning till vårdenheten men skickar även ut tillhörande handlingar via central utskrift per post till vårdenheten. Sid 43/49

44 4) När handlingarna har mottagits kommer vårdenheten att boka in besök med invånaren. Varje besök redovisas i systemet till Försäkringskassan vilket ger handläggaren en översikt över vilka besök och vilka professioner som kommer ingå i utredningen. 5) Om den försäkrade vill avboka ett besök eller uteblir kan vårdenheten eller handläggare på Försäkringskassan rapportera en avvikelse via systemet. 6) Utlåtandet kommer i det här skedet inte överföras digitalt till Försäkringskassan; vårdenheten kommer däremot skicka in detta per post till Försäkringskassans inläsningscentral. Försäkringskassan meddelar därefter vårdenheten om utlåtandet har inkommit i tid, vilket i sin tur påverkar landstingets och vårdenhetens möjlighet att få ersättning för utredningen. 7) Om handläggare på Försäkringskassan vill att utlåtandet ska kompletteras kan en signal om att en komplettering begärs skickas via systemet, men själva frågeställningen kommer i det här skedet att skrivas ut via central utskrift och skickas per post till vårdenheten. 8) Vårdenheten besvarar kompletteringsbegäran genom att skicka en komplettering per post till Försäkringskassans inläsningscentral. Mottagningsdatum för kompletteringen meddelas landstinget och vårdenheten vilket avgör möjligheten till ersättning. 9) Vårdenheten redovisar i systemet vilka besök som har genomförts och om tolk deltog i besöket. 10) Den ekonomiska uppföljningen sker dels genom att systemet beräknar om en utredning är ersättningsberättigad enligt gällande redovisningskrav och rutiner. Därutöver kan vårdenheter markera vilka utredningar som är fakturerade. Landstinget kan i sin tur markera vilka utredningar som har betalts ut av Försäkringskassan samt vilka utredningar som har betalats ut till vårdenheten. Sid 44/49

45 I Fel! Hittar inte referenskälla.-fel! Hittar inte referenskälla. visas prototyper på hur den färdiga applikationen kommer att se ut. Figur 16. Översikt för samordnare prototyp Figur 17. Översikt förfrågningar för vårdadministratör - prototyp Sid 45/49