Intygstjänster

Transkript

1 Intygstjänster Delrapport 4, december 2015 Sid 1/46

2 Innehållsförteckning Ordlista Sammanfattning Övergripande resultat och leveranser per område Övergripande om projektet Inledning Utveckling i projektet mellan Bakgrund Uppdrag för Delområde 5.1 Integrera försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen Inledning Resultat försäkringsmedicinskt beslutsstöd Resultat registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Delområde 5.2 e-hälsotjänster, självbetjäning och utökad samtyckeshantering Inledning Resultat Delområde 5.3 Vidareutveckling av Statistiktjänsten Inledning Resultat Delområde 5.4 Möjlighet till elektroniskt läkarintyg för alla intressenter Inledning Resultat Delområde 5.5 Utökat elektroniskt informationsutbyte Inledning Resultat Fördjupade medicinska utredningar Inledning Resultat Leverans och överlämning till förvaltning Inledning Sid 2/46

3 9.2 Resultat Testprocesser Inledning Projektövergripande arbete Inledning Resultat Bilaga: Juridisk slutrapport Intygstjänster 2015 Ordlista Förkortning FMB HOSP HSA ICD-10 ICF IFV RIV SHS SITHS SSEK SKL Förklaring Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (Socialstyrelsen) Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen) Hälso- och sjukvårdens adressregister International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th version (WHO) / Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem International Classification of Functioning, Disability and Health (WHO) / Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Informationsväg Försäkringskassan Vården (Försäkringskassans projekt inom elektroniskt informationsutbyte) Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg Spridnings och hämtningssystem (standard för e-kommunikation mellan myndigheter och kommuner) Säker IT för Hälso- och Sjukvården Specifikation av säker elektronisk kommunikation (mellan aktörer i Försäkringsbranschen) Sveriges Kommuner och Landsting Sid 3/46

4 Begrepp bank-id e-legitimation Förklaring En e-legitimation som ges ut av bankerna i Sverige. BankID förvaltas av Finansiell ID teknik och ägs av bankerna. Elektronisk legitimation som gör att man kan legitimera sig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag. FK 7263 Försäkringskassans Läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 socialförsäkringsbalken. Den vanligaste läkarintygsblanketten, är underlag för Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Är även vanligt förekommande hos arbetsgivare. fråga-svarsfunktion (ärendekommunikation) försäkringsmedicinskt beslutsstöd, FMB HSA-katalogen ICF-koder Läkarintyg (tjänst) Mina intyg (tjänst) RIV/SHS-brygga Fråga-svarsfunktionen används för kommunikation av frågor och svar mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer, främst Försäkringskassan Försäkringsmedicinskt beslutsstöd ges ut av Socialstyrelsen och består av två delar. Den ena är övergripande principer för sjukskrivning, den andra är rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. utsstod/omforsakringsmedicinsktbeslutsstod HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. ICF-koder kan användas som kliniskt verktyg vid bedömning av behov, vid arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. Läkarintyg är en nationell tjänst som gör det möjligt för läkare och handläggare att elektroniskt skicka läkarintyg och meddelanden mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Tjänsten gör det även möjligt för patienter att nå sina läkarintyg i invånartjänsten Mina intyg. I dagsläget skickas Försäkringskassans läkarintyg FK 7263 (används vid sjukskrivning för att beviljas sjukpenning) elektroniskt till Försäkringskassan och är möjlig för patienter att nå via Mina intyg. Mina intyg är en webbtjänst där invånare kan hantera sina läkarintyg. I Mina intyg går det att läsa, skriva ut och spara sina intyg i sin dator och skicka intygen till Försäkringskassan. Tjänsten nås via 1177 Vårdguidens e-tjänster. En IT-infrastrukturfunktion för omvandling (fram och tillbaka) av kommunikationsformaten RIV TA och SHS avser kuverteringen Sid 4/46

5 samtycke SITHS-kort sjukskrivningsprocess Statistiktjänsten tjänstedomän tjänstekontrakt vårdenhet vårdgivare (envelope) och inte innehållet (payload) Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. SITHS-kort är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. SITHS-kortet kan bland annat användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa, vilket gör att anställd inom hälso- och sjukvården kan komma åt information och logga in system vart denne än befinner sig i landet. Med sjukskrivningsprocessen avses här den process då en invånare är sjukskriven eller eventuellt kommer att bli sjukskriven Centralt i processen är bland annat att läkarintyg utfärdas av vården och att ett beslut fattas av Försäkringskassan om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper därefter under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återgår i arbete/avslutar sjukskrivning, alternativt har behov av att få annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. Statistiken baseras på de läkarintyg (FK 7263) som skickas elektroniskt från hälso- och sjukvårdens journalsystem. En tjänstedomän består av en samling tekniska specifikationer, så kallade tjänstekontrakt, som reglerar informationsutbytet inom en viss typ av tjänst eller system. Tjänstekontrakten innehåller de regler och anvisningar som gäller för hur man bygger upp sina API:er (standardiserad programkod för återanvändbarhet). Tjänstekontrakten för hälso- och sjukvården baseras på så kallade RIV TA-kontrakt, Dessa kallas vanligen för Tjänste- eller RIV-kontrakt. RIV TA bygger på ett antal befintliga standarder, specifikationer och rekommendationer från erkända standardiseringsorgan eller motsvarande. Ramverket runt tjänstekontrakten upprätthålls av Inera. Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och definieras där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms i av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som Sid 5/46

6 Webcert - tjänst myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Med hälsooch sjukvård avses enligt 1 HSL bland annat åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Webbapplikation för utfärdande av läkarintyg till Försäkringskassan (FK 7263) och till Transportstyrelsen och för kommunikation med Försäkringskassan. Ersätter Medcert. Sid 6/46

7 1. Sammanfattning Enligt överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden ska SKL, tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades inom utökat elektroniskt informationsutbyte under 2013 genom att under åren driftsätta de utvecklade lösningarna och genomföra fördjupade analyser. Det övergripande målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling inom fem delområden. I överenskommelsen påtalas att regeringen och SKL bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete kring elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården ytterligare effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Det fortsatta arbetet ger ett förbättrat stöd för inblandade parter, som patienten, läkaren och annan vårdpersonal samt handläggare på Försäkringskassan. Målet är även att stärka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården, likformigheten i Försäkringskassans handläggning och generera bättre service för de försäkrade, som sammantaget ger lägre kostnader för stat och landsting. Inera AB har uppdraget att fortsätta arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. Inom samtliga områden ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Arbete med delområde 5:1 ska bedrivas i samarbete med Socialstyrelsen och arbete med delområde 5:5 ska ske i samarbete med Försäkringskassan. Redovisning sker för år 2015 i form av två delrapporter till Försäkringskassan (juni och december). 1.1 Övergripande resultat och leveranser per område 2015 Delområde 5.1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Resultat: Delområdet anses uppfyllt. Projektet levererade i juni ett övergripande dokument till landstingen som beskriver Socialstyrelsens leverans samt förslag på hur man kan integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) i journalsystemen. Inera har också implementerat FMB i en referensapplikation (Webcert 4.0). Den första leveransen av integrationen av FMB i referensapplikationen omfattar generell information om den diagnos som läkaren sjukskriver för, information om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar samt textuell information om de beslutsrekommendationer som gäller för diagnosen. Genom att tillgängliggöra informationen från FMB direkt i läkarintyget underlättas läkarens arbete då relevant information presenteras när den behövs, där den behövs, och läkaren behöver inte eftersöka informationen i andra externa system. Sid 7/46

8 Projektet har tagit fram ett övergripande dokument som beskriver de specifikationer som Socialstyrelsen har tagit fram för att anropa Socialstyrelsens HOSP-tjänst. Dokumentet skickades ut till landstingen i juni I avvaktan på en lagändring som möjliggör för journalsystem att göra direktslagning mot HOSP har en lösning för referensapplikationen Webcerts åtkomst till HOSP utvecklats baserad på landstingens legitimationsuppgifter i den nationella katalogtjänsten för hälso- och sjukvårdspersonal (HSA). Lösningen gör det möjligt för privata läkare att från i början av 2016 kunna skriva elektroniska läkarintyg. Delområde 5.2: E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. Resultat: Delområdet anses uppfyllt. I mars 2015 driftsattes Transportstyrelsens intyg Läkarintyg och Läkarintyg diabetes. Därmed blev det möjligt för invånare att även se intygen i Mina intyg och att skicka dem vidare till Transportstyrelsen. Parallellt med att Försäkringskassans nya intyg (som ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet) implementeras i Webcert (se avsnitt 6.2.7) har Intygstjänsten anpassats för att kunna ta emot och lagra dessa intyg. Det sker via ett av tjänstekontrakten i den uppdaterade tjänstedomänen (se avsnitt 7.2.3). Under 2015 har Mina intyg anpassats så att invånaren kan se de nya intyg som ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet. Anpassningen kommer inte att driftsättas förrän det utökade elektroniska informationsutbytet går i drift hos Försäkringskassan 2016/2017. Idag finns information om hur kakor (cookies) används i Mina intyg, men den måste uppdateras så att användaren även ger sitt samtycke till behandlingen av kakor. Projektet kan inte själv lösa denna fråga och har därför bett Inera att ta beslut om hur kakor generellt ska hanteras i Ineras tjänster. När det beslutet tagits kan ny funktionalitet för att inhämta och lagra samtycken implementeras i Mina intyg. I samarbete med Försäkringskassan har projektet gjort en kartläggning av hälso- och sjukvårdens och arbetsgivares behov av samverkan och utbyte av information i sjukskrivningsprocessen. I kartläggningen deltog bland annat verksamhetsrepresentanter från hälso- och sjukvården och representanter från privata och offentliga arbetsgivare samt från företagshälsovården. Resultatet levererades under våren i form av en rapport till Sveriges Kommuner och Landsting samt för kännedom till Försäkringskassan och Socialdepartementet. Projektet har deltagit i ett arbete initierat av landstinget i Uppsala med syfte att kartlägga intygsvolymer och informationsinnehåll på de läkarintyg som hälso- och sjukvården utfärdar på uppdrag av kommunerna. Projektet har även deltagit i en första analys om nya krav på inloggning till Mina intyg i samband med anslutning till Federationen för Svensk e-legitimation kommande år, samt förbättrat infrastrukturkomponenten Axel som gör det möjligt för vårdens system att kommunicera elektroniskt med offentliga myndigheter och organisationer. Sid 8/46

9 Delområde 5.3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälsooch sjukvårdens sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Resultat: Delområdet anses uppfyllt. Statistiktjänstens första version blev tillgänglig för landstingen i september Ungefär samtidigt påbörjades arbetet med att ta fram nästa version av tjänsten som blev tillgänglig i maj I version ett kan enskilda vårdenheter göra uppföljning på lokal nivå (verksamhetsnivå) och version två är anpassad för uppföljning på vårdgivarnivå. I version två har antalet rapporter utökats och IT-arkitekturen väsentligt utvecklats och förbättrats. Version tre färdigställdes i augusti 2015 och blev efter tester tillgänglig för användare i slutet på september I denna version kan användarna själva laborera med rapporterna och anpassa innehållet i tjänsten till lokala behov samt följa upp statistik för ett landsting. Utöver den utökade funktionalitet som beskrivs ovan har också ett första steg tagits mot att anpassa Statistiktjänsten till den kommande utvecklingen med utökat elektroniskt informationsutbyte. Under 2015 har projektet kunnat ta fram en ny rapport som visar användning av differentierat intygande inom sjukpenning, även kallat enkla intyg 1, i förhållande till övriga elektroniska läkarintyg. Ineras förvaltning har gjort den nationella statistiken för ordinerad sjukskrivning i Statistiktjänsten publik via Internet i slutet av Den nationella statistiken kräver ingen inloggning. Delområde 5.4: Vidareutveckling av elektroniska medicinska underlag och tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. Resultat: Delområdet anses uppfyllt. För att både privata vårdgivare som arbetar utan uppdrag från ett landsting och läkare som skriver intyg utanför sin anställning ska kunna använda Webcert, har den fristående tjänsten Privatläkarportalen tagits fram. Privatläkarportalen ger möjlighet att använda Webcert med e-legitimation. Den har utvecklats klart och testas nu för att kunna driftsättas i mitten av januari Funktionalitet för att kunna utfärda två av Transportstyrelsen läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes) elektroniskt är färdigutvecklad och driftsattes i juni. 1 Läkarintyget som används vid ansökan om sjukpenning hos Försäkringskassan ska ersättas av två nya läkarintyg för sjukpenning, ett enkelt intyg som är kortare och ett längre intyg. Initiativet hos Försäkringskassan kallas ett differentierat intygande och syftar till att differentiera handläggningen så att de individer som behöver stöd och insatser för att komma tillbaka till arbete får sina behov klarlagda tidigt. Sid 9/46

10 Projektet har under första halvåret levererat en lösning som gör det möjligt för journalsystem att implementera en integration där användare kan nå Webcert från journalsystemet för att skapa och hantera läkarintyg med tillhörande frågor och svar. En rad förbättringar i Webcert har implementerats efter en utvärdering med de landsting som använder tjänsten. Projektet har ansökt om undantag från kraven i Socialstyrelsens föreskrifter om att intyg ska innehålla patienters namn och adress. Målet är att fullfölja en utredning för att därefter, utifrån utredningens resultat, implementera funktionalitet för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i kommande versioner av Webcert. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) har implementerats i Webcert och kommer att driftsättas i mitten av januari Implementeringen av delområde 5:5 Utökat elektroniskt informationsutbyte i referensapplikationen Webcert har påbörjats med ett intygsformulär för de intyg och utlåtanden som ingår i den första etappen av ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan (sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). Idag finns information om hur kakor (cookies) används i Webcert men den måste uppdateras så att användaren även ger sitt samtycke till behandlingen av kakor. Projektet kan inte själv lösa denna fråga och har därför bett Inera att ta beslut om hur kakor generellt ska hanteras i Ineras tjänster. Projektet har genomfört en första analys om förändrade krav på inloggning och underskriftstjänster i Webcert i samband med anslutning till Federationen för Svensk e- legitimation Delområde 5.5: Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och tillhörande kommunikation. Resultat: Delområdet anses uppfyllt. Intygstjänster och Försäkringskassans projekt IFV har gemensamt arbetat med att definiera lösningen och i detalj specificera funktionalitet inom det utökade elektroniska informationsutbytet. Intygstjänster skickade i september ut en kravspecifikation till alla landsting och regioner med en beskrivning av projektens gemensamma lösning och de krav som ställs på landsting och regioner i och med införandet av ett utökat elektroniskt informationsutbyte. För att underlätta framtagandet av ytterligare intyg används en generell informationsstruktur för intygsinformation. Utifrån den nya strukturen har tillämpade meddelandeinformationsmodeller med tillhörande dokumentation tagits fram för de olika intygstyperna som kommer att ingå i det första steget av det utökade elektroniska informationsutbytet. Försäkringskassans nya frågeuppsättning för de två intygen för sjukpenning har utvärderats med hjälp av en prototyp. Utvärderingen skickades till landstingen via SKL och projektet tog fram enkätunderlag, tillhandahöll prototyp och sammanställde Sid 10/46

11 enkätsvaren. Resultatet kommer att användas både av Försäkringskassan och av projektet vid utvecklingen av ett utökat elektroniskt informationsutbyte i Webcert. Implementeringen av delområde 5.5 i Ineras intygstjänster Webcert, Mina intyg och Statistiktjänsten har genomförts. Det som gjorts för Intygstjänsten och Mina intyg beskrivs i avsnitt 4.2.3, Statistiktjänsten i avsnitt och Webcert i avsnitt Tillägg: Administrativt stöd för fördjupade medicinska utredningar I samarbete med Försäkringskassan har projektet under 2014 utvecklat ett administrativt system för att elektroniskt samordna beställningarna av fördjupade medicinska utredningar; TMU (teambaserad medicinsk utredning), SLU (särskilt läkarutlåtande) och AFU (aktivitetsförmågeutredning). Målet var att skapa en mer likvärdig hantering angående beställningarna och rutinerna för dessa utredningar mellan Försäkringskassan och regioner/landsting, öka effektiviteten och samtidigt minska administration och pappershantering. Resultat: Delområdet anses uppfyllt. Projektet har under 2014 levererat hela sitt åtagande, både IT-produkter och dokumentation. Då Försäkringskassan endast levererade en förstudie fanns behov av att utreda vidare hur man skulle kunna synkronisera Ineras projekt (Intygstjänster) och Försäkringskassans arbete inom överenskommelsen kring försäkringsmedicinska utredningar under Under våren 2015 har projektet tillsammans med Försäkringskassan levererat en utredning om ett fortsatt uppdrag som även har föredragits för Socialdepartementet. 1.2 Övergripande om projektet 2015 Vid inledningen av 2015 stod projektet inför flera stora utmaningar. Projektets tidigare projektledare slutade och en ny projektledare hade fasats in under hösten Projektet stod samtidigt inför stora leveransutmaningar. Projektet låg sex-sju veckor efter i tidplanen med leveransen som skulle djupintegrera tjänsten Webcert i journalsystemet VAS i Norrbottens läns landsting och i Region Halland. För att öka effektiviteten i projektets arbete med djupintegrationen tillfördes bland annat ytterligare ledningsresurser, och uppföljnings-, risk- och aktivitetsplanering gjordes mer frekvent. Samarbetet med Försäkringskassan om specificering och realisering av strukturerad överföring av medicinsk information gick långsamt och var kraftigt försenat från året innan. Projektets preliminära leveransplaner för 2015 visade en hög ambition som utmanade. I projektplanen för 2015 prioriterade projektet leveranserna inom överenskommelsen. Övriga leveranser planerades i mån av tid och medel och under året har projektet analyserat hur krav bättre kan kvalitetssäkras genom hela kedjan av utredning, utveckling, test och acceptans. Insatser har genomförts för att tidigare säkra proaktiv samplanering med samarbetspartners som förutom Försäkringskassan, Socialstyrelsen och landstingen även innefattar andra avdelningar på Inera. Ytterligare arbete behövs för att tidigt fånga beroenden och viktiga inleveranser till och från projektet. Sid 11/46

12 Projektet bedömer att en fortsatt utveckling av produkter och tjänster behövs under kommande år för att realisera förväntade effekter med de framtagna verksamhetsstöden samt för att fortsätta digitaliseringen av flera intygstyper. Inför projektets fortsättning kommer viss resursväxling ske. Ett antal personer som arbetat i projektet många år har valt att söka sig till andra uppdrag, samtidigt som kritisk kompetens står inför en förnyad konkurrensutsättning. För att möjliggöra kontinuitet i arbetet och ta tillvara kunskaper inför fortsatt utveckling och förvaltning har projektet påbörjat extra dokumentationsinsatser för att säkra överföring av kunskap från resurser som lämnar till de nya som kommer. Året 2015 hade stort fokus på leveranser och innebar hårt arbete för medarbetarna i projektet. Det agila arbetssättet fick stryka på foten för låsta målsättningar och måsten, utan större utrymme för förändringar. Projektets förberedelser inför en fortsättning tar sikte på att skapa utrymme för prioritering av funktionalitet som bedöms skapa störst värde för målgrupperna. Samtidigt ska projektet fånga viktiga behov och krav via stärkta samarbeten med referensgrupper och Ineras förvaltning. Viktigast är dock att projektets resultat kan produceras och överlämnas i tid och till förväntad kvalitet. Sid 12/46

13 2. Inledning Uppdraget för projektet Intygstjänster är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Projektet ingår i sjukskrivningsmiljarden 2, en överenskommelse mellan regeringen och SKL. I överenskommelsen för påtalas att regeringen och SKL bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete kring elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och hälsooch sjukvården ytterligare effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Arbetet ger ett förbättrat stöd för de inblandade parterna; patienten, läkaren, annan vårdpersonal och handläggare på Försäkringskassan. Det stärker också patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården, likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting. Inera AB har uppdraget att driva projektet Intygstjänster för att uppfylla sjukskrivningsmiljardens villkor 5, Utökat elektronisk informationsutbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingår att utreda tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Redovisning sker i form av delrapporter till Försäkringskassan. 2.1 Utveckling i projektet mellan infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan via tjänsten Läkarintyg, och för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem skapades webbapplikationen Medcert. Med denna applikation blev det också möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion utreddes hur invånaren kunde involveras i sjukskrivningsprocessen och själv hantera sina intyg via en ny webbtjänst, Mina intyg. Tjänsten skulle kopplas till Intygstjänsten, en intelligent databas, där det även skulle vara enkelt att ta fram sjukskrivningsstatistik. Projektet studerade hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare såsom arbetsgivare. Samtidigt utvecklades den nya webbtjänsten Webcert som en vidareutveckling av tankarna som realiserades i Medcert realiserades delar av resultaten från året innan. Invånartjänsten Mina intyg driftsattes och lanserades och Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning blev klar. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och utökat elektronisk informationsutbyte. En särskild intygstjänst för arbetsgivare började utredas. Webcert fortsatte att utvecklas och en utredning startade för att göra det möjligt för privatläkare utan SITHS-kort att utfärda elektroniska intyg. 2http://skl.se/halsasjukvard/sjukskrivningochrehabilitering/sjukskrivningsmiljarden.5228.html Sid 13/46

14 2014 lanserades Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Invånartjänsten Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren kunde hantera fler typer av intyg och fler mottagare kunde anslutas till tjänsten. Statistiktjänsten och Webcert vidareutvecklades utifrån landstingens behov. Strukturerad överföring av medicinsk information fortsatte att utredas i samarbete med Försäkringskassan. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom, Fördjupade medicinska utredningar. I det ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälsooch sjukvårdens beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Dessutom utvecklades elektroniska intyg för dessa utredningar. Tillsammans med Socialstyrelsen arbetade projektet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) skulle kunna göras åtkomligt för offentliga vårdgivare har projektet fortsatt arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Statistiktjänsten har vidareutvecklats med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning har gjort den nationella statistiken för ordinerad sjukskrivning i Statistiktjänsten publik via Internet i slutet av Tjänsterna Webcert och Mina intyg har vidareutvecklats så att fler typer av intyg kan utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet har också gjort det möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via e-legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan har fortsatt för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information. I förslaget till fortsatt arbete 2016 fokuserar projektet på en vidareutveckling av tjänsterna för att hälso- och sjukvården och invånaren ska kunna hantera fler intygstyper och kunna skicka dessa till fler typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Samarbetet fortsätter med Socialstyrelsen om en vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och med Försäkringskassan om strukturerad överföring av medicinsk information. Projektet har också föreslagit att resultatet av tilläggsuppdraget från för fördjupade medicinska utredningar ska planeras in i en gemensam aktivitet med Försäkringskassan för att realisera användandet av den nya administrativa modulen och de tre nya intygen; AFU (aktivitetsförmågeutredning), SLU (särskilt läkarutlåtande) och TMU (teambaserad medicinsk utredning). Sid 14/46

15 2.2 Bakgrund Figur 1. Intygstjänster - bild över arbete från 2007 och framåt. Sid 15/46

16 2.3 Uppdrag för Uppdraget har getts till Inera AB att fortsätta arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål under villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte i sjukskrivningsmiljarden samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. I rapporten beskrivs det arbete som gjorts inom varje delområde under Rapporten är indelad i följande områden: Delområde 5.1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive direktåtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP) för offentliga vårdgivare utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Delområde 5.2: E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. Delområde 5.3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Delområde 5.4: Vidareutveckling av elektroniska medicinska underlag och tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. Inom detta område ryms utveckling av intygsapplikationen Webcert. Delområde 5.5:Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och tillhörande kommunikation. Fördjupade medicinska utredningar. Sid 16/46

17 3. Delområde 5.1 Integrera försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen 3.1 Inledning Läkaren kan som stöd i bedömningen av en individs behov av sjukskrivning använda sig av det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) 3 som ges ut av Socialstyrelsen. FMB består av, förutom övergripande principer om sjukskrivning, rekommenderade sjukskrivningstider för olika diagnoser. Beslutsstödet finns idag tillgängligt via Socialstyrelsens webbplats. Informationen är generell och gäller diagnosen, aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar samt ger rekommendationer för sjukskrivning. Genom att konsultera detta material får läkaren bättre underlag för bedömningen av sjukskrivning och även för ifyllandet av läkarintyget. Informationen i FMB skulle bli mer lättillgänglig för läkaren om den gick att nå och använda direkt i intyget, istället för som idag, då läkaren måste gå in på en särskild webbplats och söka upp rätt diagnos, som kan uppfattas som både krångligt och tidsödande i en redan ofta tidspressad situation. För att stödja läkare att enklare använda sig av FMB arbetar Socialstyrelsen nu med att digitalisera och strukturera FMB och göra det tillgängligt via den nationella tjänsteplattformen. Det gör det möjligt att integrera FMB i applikationer för ifyllnad av elektroniska läkarintyg så att relevant och situationsanpassad information presenteras för läkaren där informationen behövs, utan att läkaren behöver söka efter den. Arbetet med att strukturera informationen görs av Socialstyrelsen i nära samarbete med projektet Intygstjänster och arbetet med att integrera beslutsstödet i Webcert utförs av projektet i samarbete med Socialstyrelsen. Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP) innehåller behörighetsinformation för personer inom de 21 legitimerade yrken som finns inom hälso- och sjukvården, inklusive eventuella specialistbevis, förskrivarkoder och behörighetsbegränsningar. Hos hälso- och sjukvården finns ett behov av direktåtkomst till uppdaterad HOSP-information för att kunna säkerställa behörighet hos sina anställda och uppdragstagare. Det behöver ske både vid nyanställning, regelbunden kontroll av behörighet hos anställd personal och vid åtkomstkontroll för olika e-tjänster. Om det fanns möjlighet för chefer som anställer personal att direkt kunna verifiera HOSP-uppgifter via en enkel knapptryckning skulle det sannolikt markant öka frekvensen av kontrollerade behörigheter. 3 sktbeslutsstod Sid 17/46

18 3.1.1 Uppdragsbeskrivning Delområde 5.1 består av två delar: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) i journalsystemen. Direktåtkomst för offentliga vårdgivare till Socialstyrelsens legitimationsregister HOSP. Integration av FMB i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP sker utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Arbetet omfattar: Struktur och teknisk specifikation samt utveckling av referensapplikation för integration av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Teknisk specifikation och utveckling av referensapplikation för åtkomst av information från HOSP-registret. Möjliggöra åtkomst av läkarlegitimation för privatvården. 3.2 Resultat försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen levererade informationsspecifikation, tjänstekontraktsbeskrivning och exempelfiler för det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) till Arkitektur och Regelverk hos Inera för en förgranskning i maj. Efter sommaren levererades också tjänstekontrakt för tillgängliggörande av information från FMB för slutlig granskning och godkännande. Det tjänstekontrakt som tagits fram av Socialstyrelsen är nu tekniskt anslutet till den nationella tjänsteplattformen. I Socialstyrelsens arbete med att ta fram tjänstekontrakt har projektet stöttat med kvalitetssäkring och kompetens inom arkitektur och informatik. Leveransinformation som beskriver hur man kan integrera FMB i intygsutfärdande system skickades från projektet till landstingen i slutet av juni, vilket var senare än det planerade datumet i januari Datum för landstingens inkommande av införandeplaner hösten 2015 flyttades dock fram till december, i samband med revidering av överenskommelsen inom Sjukskrivningsmiljarden. Inera har implementerat FMB i en referensapplikation (Webcert 4.0). Den första leveransen av FMB i referensapplikationen omfattar generell information om den diagnos som läkaren sjukskriver för, information om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar samt textuell information om de beslutsrekommendationer som gäller för diagnosen. Genom att tillgängliggöra informationen från FMB direkt i läkarintyget underlättas läkarens arbete då relevant information presenteras när den behövs, där den behövs, och läkaren slipper söka efter informationen i andra externa system. Då Socialstyrelsens tjänster för att hämta försäkringsmedicinsk information inte är driftsatt eller ansluten till tjänsteplattformen, använder referensapplikationen temporär testdata för att verifiera funktionaliteten. Referensapplikationen kommer att använda data från tjänstekontrakten så snart dessa är uppkopplade mot tjänsteplattformen. När Webcert 4.0 driftsätts i mitten av januari 2016 kommer referensapplikationen att kunna användas i drift. I kommande leveranser av Webcert kan ytterligare funktionalitet läggas till, så som utökat stöd för att visa anpassad information baserat på patientens förutsättningar samt stöd för ifyllnad av Sid 18/46

19 funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar baserat på ICF-koder från det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Projektet ser även att det är av vikt att fortsätta arbetet med att utreda vilka typer av ifyllnadsstöd som underlättar vid skapandet av intyg. Det kommer att krävas ytterligare utredning och utveckling för att nå ett komplett stöd till läkaren. 3.3 Resultat registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har dels genomfört ett arbete med specificering av teknik, struktur och innehåll för HOSP dels utvecklat en tjänst som efter anslutning till aktuella tjänstekontrakt kan anropas för direktåtkomst till legitimationsuppgifter i HOSP-registret. Tjänstekontrakten kan användas på två sätt. Det går antingen att söka efter en person genom att ange dennes personnummer eller samordningsnummer, eller genom att ange efternamn, ett eller flera förnamn och/eller födelsedatum. Enligt förordningen (2006:196) om register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är det idag endast offentliga vårdgivare, Transportstyrelsen samt Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som får ha direktåtkomst till HOSP-registret. Journalsystemen kommer däremot inte att kunna ansluta med direktåtkomst, eftersom många journalsystem härbärgerar både offentliga och privata vårdgivare (i samma system). För att journalsystemen ska kunna få direktåtkomst krävs att lagstiftningen ändras så att även privata vårdgivare kan få detta. Det har inte var möjligt att göra förändringar i förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal utan det krävs ändringar i gällande sekretesslagstiftning. Projektet har haft regelbunden kontakt med socialdepartementet om denna fråga, men beslut kring denna typ av lagförändringar har varit nedprioriterad under en längre tid. Vid nuvarande lagstiftning blir användningen av denna anslutning mycket begränsad, men om lagstiftningen ändras finns möjligheten till användning för alla. Projektet har tagit fram ett övergripande dokument som beskriver de specifikationer som Socialstyrelsen har tagit fram för att anropa Socialstyrelsens HOSP-tjänst. Detta dokument skickades ut till landstingen i juni 2015 (HOSP leveransinformation 1.0) Möjliggöra åtkomst av läkarlegitimation för privatvården En mellanlösning för åtkomst av legitimationsuppgifter har utvecklats baserad på landstingens nuvarande nationella katalogtjänst för hälso- och sjukvårdspersonal (HSA) och lösningen kommer att vara tillgänglig i början av Lösningen gör det möjligt för privata läkare att utfärda och kommunicera kring elektroniska läkarintyg genom att registrera sig i Webcert och där verifiera sin läkarlegitimation. Nackdelen med lösningen är att den förlitar sig på Socialstyrelsens nuvarande uppdateringsrutiner, vilket innebär att kan det gå cirka en vecka från det att en ny privatläkare ansluter sig till dess att tjänsten kan börja användas, då HSA uppdaterar legitimationsuppgifter från HOSP en gång per vecka. När/om lagstiftningen är ändrad kan även denna tjänst ansluta sig till HOSP-tjänsten och hämta legitimationsuppgifter genom direktåtkomst. Sid 19/46

20 4. Delområde 5.2 e-hälsotjänster, självbetjäning och utökad samtyckeshantering 4.1 Inledning Intygstjänsten, som är en intelligent databas för läkarintyg, driftsattes 2012 tillsammans med invånartjänsten Mina intyg som idag kan nås och användas av samtliga invånare i Sverige som har e-legitimation. Mina intyg nås via den nationella landstingsgemensamma tjänsten 1177 Vårdguiden, Intygstjänsten utgör källan till invånartjänsten Mina intyg. Genom kopplingen till Intygstjänsten kan invånaren skicka sina läkarintyg till Försäkringskassan och till andra anslutna intygsmottagare. Under 2015 har Transportstyrelsen anslutits som ny mottagare av läkarintyg i Mina intyg genom att projektet digitaliserat två av deras intygstyper. I Mina intyg kan invånaren också skriva ut kopior på sitt intyg eller spara ner det på sin dator, vilket avlastar hälso- och sjukvården från hanteringen av papperskopior. Intygstjänsten gör det även möjligt för landstingen att koppla ihop sina journalsystem så att läkaren kan skapa intyg i ett system och senare hämta upp det i ett annat (inom samma vårdgivare). Webcerts funktion för att svara på frågor från Försäkringskassan fungerar på detta sätt genom att frågan visas tillsammans med det aktuella intyget, trots att intyget är skapar i ett annat journalsystem Uppdragsbeskrivning E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. Vidareutveckla intygstjänsterna inklusive infrastruktur utifrån resultaten från samarbetet kring utökat elektroniskt informationsutbyte (delområde 5.5) tillsammans med Försäkringskassan. Utreda och föreslå effektivare samtyckeshantering. För att åstadkomma utökad intressentinvolvering och skapa effektivare kommunikation i sjukskrivningsprocessen mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare har projektet tillsammans med bland annat Försäkringskassan och SKL utrett och förberett utveckling av en elektronisk intygstjänst för arbetsgivare. I utredningen förslås att arbetsgivaren ska kunna ges möjlighet att: ta emot intyg erbjudas processtöd som förenklar både arbetsgivarens administration av arbetstagarens sjukskrivning lämna uppgifter till hälso- och sjukvården föra en dialog med hälso- och sjukvården Sid 20/46

21 4.2 Resultat Mina intyg I mars driftsattes funktionaliteten för Transportstyrelsens båda intyg, Läkarintyg och Läkarintyg diabetes. Därmed blev det möjligt för invånare att se utfärdade Läkarintyg och Läkarintyg diabetes i Mina intyg och att skicka dessa vidare till Transportstyrelsen. Då en majoritet av Transportstyrelsens intyg skrivs av privata vårdgivare kommer dock Transportstyrelsens intyg börja utfärdas först när Webcerts funktion för inloggning av privata vårdgivare finns på plats. Den funktionen utvecklades under hösten 2015 och driftsätts i mitten av januari Utredning avregistrering Om en vårdgivare ska avregistreras från Intygstjänsten, exempelvis för att vårdgivaren säger upp sitt avtal med Inera eller för att vårdgivarens verksamhet upphör, får intygen som tillhör vårdgivaren inte längre hanteras i Intygstjänsten. Under hösten har utredningsarbete bedrivits med syfte att fastställa hur avregistrering av privata vårdgivare ska ske. Utredningen omfattade även hantering av landstingsanslutna vårdgivare som av olika anledningar ska avregistreras. Inom ramen för utredningen undersöktes även olika alternativ som syftar till att lösa det problem som uppstår när intyg inte längre får hanteras i Intygstjänsten och därmed inte heller får visas för invånaren i Mina intyg. Bland annat undersöktes möjligheten att Inera agerar personuppgiftsansvarig för intyg som tillhör invånaren. Målsättningen är att utredning och kravställning ska färdigställas till årsskiftet. Dock kommer projektet inte att implementera denna funktionalitet under Anpassning till utökat elektroniskt informationsutbyte Implementering av delområde 5:5 Utökat elektroniskt informationsutbyte i Intygstjänsten och Mina intyg påbörjades först under det tredje kvartalet 2015 på grund av att det tidigare inte varit känt vilka krav det utökade elektroniska informationsutbytet ställer på tjänsterna. Parallellt med att Försäkringskassans intyg, som ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet, implementeras i Webcert (se avsnitt 6.2.7) har Intygstjänsten anpassats för att kunna ta emot och lagra dessa intyg. Detta görs via ett av tjänstekontrakten i den uppdaterade tjänstedomänen (se avsnitt 7.2.3). Mina intyg har under 2015 också anpassats så att invånaren kan se de intyg som ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet. Dessa anpassningar kommer inte att driftsättas ännu då det är först under hösten 2016 som det utökade elektroniska informationsutbytet kommer att gå i drift hos Försäkringskassan. I och med det utökade elektroniska informationsutbytet kommer information om ärendekommunikation kring ett intyg att finnas i tillgänglig i Intygstjänsten (se avsnitt 7.2.3). Om denna information ska visas upp för invånaren i Mina intyg, och i så fall på vilket sätt, har inte utretts ännu Kakor (cookies) Det har tidigare varit oklart exakt vilka krav som ställs på behandlingen av kakor och vid utveckling av Mina intyg har projektet i praktiken utgått från att samtycke till kakor via webbläsarinställningar varit tillräckligt. Detta har senare förtydligats av Post- och telestyrelsen, PTS, vilket innebär att Mina intyg behöver uppdatera hantering av kakor för webbplatsen för att Sid 21/46

22 uppfylla kraven på samtycke som ställs i lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Idag finns information till användare av Mina intyg om hur kakor används, men denna måste uppdateras så att användaren även ger sitt samtycke till behandlingen av kakor. Projektet kan inte lösa denna fråga själv och har därför bett Inera att ta beslut om hur kakor generellt ska hanteras i Ineras tjänster. Först när det beslutet har tagits kan projektet implementera ny funktionalitet i Mina intyg för att inhämta och lagra samtycken Intygstjänst för arbetsgivare (utökad intressentinvolvering) För att åstadkomma utökad intressentinvolvering och skapa effektivare kommunikation mellan sjukskrivningsprocessens aktörer har projektet under 2015 tillsammans med bland annat Försäkringskassan och SKL utrett och förberett utveckling av en elektronisk intygstjänst för arbetsgivare. Bland annat har verksamhetsrepresentanter från hälso- och sjukvården och representanter från privata och offentliga arbetsgivare samt företagshälsovården deltagit i utredningen för att kartlägga vilka behov av samverkan och utbyte av information som aktörerna har. Resultatet har analyserats och en rapport levererades under våren till Sveriges Kommuner och Landsting och för kännedom till Försäkringskassan och Socialdepartementet. Utredningens förslag är att en fördjupad utredning genomförs i samarbete med SKL, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Målet är att förbereda för utveckling av en gemensam intygstjänst för arbetsgivare. En av tankarna bakom tjänsten är att den ska verka för ökad samverkan med intressenter som invånaren, företagshälsovården och andra vårdprofessioner för att effektivisera intygshanteringen och informationsinhämtningen. I utredningen föreslås att arbetsgivaren ska ges möjlighet att: ta emot intyg erbjudas processtöd som förenklar arbetsgivarens administration av arbetstagarens sjukskrivning lämna uppgifter som stödjer läkarens intygsskrivande skapa en plattform som möjliggör en dialog mellan fler aktörer avseende både förebyggande insatser och arbetsplatsrelaterad rehabilitering vid sjukskrivning Kommunala intyg (utökad intressentinvolvering) Som ett delresultat av seminariet Framtidens intyg (oktober 2014) har landstinget i Uppsala initierat ett arbete med att kartlägga intygsvolymer och informationsinnehåll på de läkarintyg som hälso- och sjukvården utfärdar på uppdrag av kommunerna. Arbetet sker med stöd av bland annat regionförbundet, socialtjänsten och primärvården i Uppsala och i samarbete med projektet Intygstjänster Projektet har under hösten 2015 genomfört fyra workshops där man analyserat processerna och ansökningsblanketterna för parkeringstillstånd, färdtjänst och riksfärdtjänst inom regionens kommuner samt dokumenterat detta. Gruppen har också genomfört en workshop om läkarintyg för sjukskrivning inom kommunerna. Idag använder många kommuner Försäkringskassans blankett för sjukskrivning som är anpassad för hälso- och sjukvården, men det finns behov av att utveckla intyg anpassade för kommunerna. Målsättningen med arbetet är att införa ett enhetligt beställningsförfarande från kommunerna till hälso- och sjukvården. Sid 22/46

23 Resultatet från workshoparna visar en komplex bild över hur kommunerna arbetar. Varje kommun har sitt eget intyg för olika ändamål och informationen efterfrågas på olika sätt. De flesta kommuner inom Uppsalaregionen är digitaliserade i låg grad och har olika arbetssätt. Det är också tydligt att kommunerna uppfattar kvaliteten på ifyllda medicinska utlåtanden som bristfällig och önskar utbildning för läkare för att höja intygskvaliteten. Gruppen har diskuterat om viss intygsinformation skulle kunna intygas av andra legitimerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, exempelvis sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Det som eventuellt kommer att vara möjligt är att enas om gemensam ansökningsblankett och medicinskt utlåtande inom regionen samt att ge rekommendationer om eventuellt fortsatt arbete för digitalisering. När arbetet är dokumenterat kommer det att presenteras för TKL (Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län) under 2016 och med en rekommendation om fortsatt arbete Uthopp från 1177 Vårdguiden Invånare kommer åt sina intyg i Mina intyg genom att logga in via webbtjänsten 1177 Vårdguiden ( Detta kommer att förändras under nästa år, då 1177.se kommer att anslutas till Federationen för Svensk e-legitimation. Det betyder att dagens metod byts till SSOfunktionen i federationen. Mina intyg behöver också vara anslutet till federationen för att få tillgång till SSO-funktionen. Preliminär plan är att federationen, när det går att använda BankID och Telia e-legitimation, går i full produktion i början av juni Under en period därefter stödjer 1177.se både federationens metod och den tidigare metoden för uthopp. De e-tjänster som är anslutna till 1177.se, däribland Mina intyg, kommer under hösten 2016 eller våren 2017 behöva ansluta sig till federationen och byta metod för uthopp till den nya SSO-funktionen i federationen Infrastrukturtjänsten Axel Axel är en infrastrukturkomponent som utvecklats av projektet Intygstjänster och som gör det möjligt för vårdsystemen att kommunicera elektroniskt med offentliga myndigheter och organisationer. Axel översätter elektronisk information från protokollstandarden RIV, som används inom vård och omsorg, till SHS som används av myndigheter, samt för att översätta till SSEK som är försäkringsbolagens standard. I samband med att tester gjordes 2014 för att ansluta Försäkringskassan till Axel upptäcktes att Försäkringskassan inte kan ta emot synkrona meddelanden via RIV/SHS-tjänsten Axel. Under hösten 2014/våren 2015 har därför arbete utförts i projektet för att tillmötesgå både Försäkringskassans och Transportstyrelsens tillkommande krav om asynkron RIV/SHSkommunikation. Axel driftsattes i juni 2015 och hanterar nu synkrona RIV-meddelanden från hälso- och sjukvården och sänder dessa som asynkrona SHS-meddelanden till Transportstyrelsen. Dessutom har ytterligare förbättringar i Axel gjorts med bland annat en striktare validering av avsändare av SHS-meddelanden med syfte att öka säkerheten. Sid 23/46