Digitalisering av Socialstyrelsens produkter 2016

Transkript

1 Digitalisering av Socialstyrelsens produkter 2016 Delrapport om Socialstyrelsens uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicering juni 2016

3 Förord Socialstyrelsen har fått ett antal uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utifrån överenskommelsen ingår Socialstyrelsen också i ett samarbete med Försäkringskassan, SKL och Inera. I denna delrapport redovisar Socialstyrelsen status för arbetet med uppdragen som bedrivs i ett antal delprojekt. En slutrapport ska lämnas senast den 15 december Uppdraget är en del av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för Försäkringskassan har i uppdrag att följa upp villkoren för utbetalning som ingår i överenskommelsen. Ansvarig för framtagandet av rapporten har David Svärd varit. Ansvarig enhetschef är Ulrika Freiholtz. Olivia Wigzell Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Uppdragen till Socialstyrelsen... 9 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd utveckling av innehåll, teknik och informatik... 9 Verktyg för innehållshantering för att stödja arbetet, editering och lagring...11 Direktåtkomst till registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp)...13 Nationellt fackspråk terminologitjänst för lagring och åtkomst...15 Nationellt fackspråk användarstöd...17 Dödsorsaksintyg och dödsbevis i Webcert...18 Referenser... 21

6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har fått ett antal uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Syftet med överenskommelsen är att utveckla sjukskrivningsprocessen och stimulera hälso- och sjukvårdens medicinska rehabiliteringsinsatser. Uppdragen är kopplade till följande produkter: Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Verktyg för innehållshantering för att hantera innehållet i försäkringsmedicinskt beslutsstöd Registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) Nationellt fackspråk terminologitjänst Nationellt fackspråk stöd till användare Dödsorsaksintyg och dödsbevis. Uppdraget för försäkringsmedicinskt beslutsstöd (stöd i sjukskrivningsprocessen) är en fortsättning av uppdrag inom tidigare överenskommelser mellan staten och SKL. Arbetet består av en fortsatt utveckling av beslutsstödet när det gäller både innehåll, teknik och informatik. Bland annat uppdaterar Socialstyrelsen rekommendationerna för psykiska sjukdomar och harmoniserar informationsstrukturen med nationella riktlinjer för vård och omsorg för att skapa flera användningsområden. Socialstyrelsen gör också en förstudie om verktyg för innehållshantering. Verktyget ska stödja myndigheten både i arbetet med att ta fram innehållet i försäkringsmedicinskt beslutsstöd och att lagra innehållet. Liknande behov finns för nationella riktlinjer för vård och omsorg. Socialstyrelsen vidareutvecklar även direktåtkomst till registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) för offentliga vårdgivare. Även detta är en fortsättning på uppdraget från tidigare överenskommelse mellan staten och SKL. Under 2015 integrerade Socialstyrelsen tjänsten för direktåtkomst till HoSp mot Ineras nationella tjänsteplattform. Under detta år planerar Socialstyrelsen att genomföra ett pilotprojekt med en enhet inom offentlig vård för att kunna fortsätta att utveckla tjänsten. Socialstyrelsen har också gjort en skrivelse till Socialdepartementet i december 2015 om att få tillgängligöra uppgifterna i HoSp-registret för flera aktörer. Socialstyrelsen gör också en förstudie för att ta redan på förutsättningarna för att tillgängliggöra nationellt fackspråk via en terminologitjänst. Nationellt fackspråk består av termbanken, ICD-10, ICF, Snomed CT med flera produkter. Socialstyrelsen bidrar även med användarstöd för nationellt fackspråk i samband med uppdragen från överenskommelsen främst kring de uppdrag som är knutna till hälso- och sjukvårdens läkarintyg om arbetsförmåga och försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Ett område för användarstöd och rådgivning gäller användning av ICF i dessa sammanhang. DIGITALISERING AV S PRODUKTER

8 Slutligen utreder även Socialstyrelsen i samarbete med Inera om det är möjligt att Ineras e-tjänst Webcert utvecklar intygshantering för dödsorsaksintyg och dödsbevis, som idag finns i Socialstyrelsens nuvarande egna e- tjänst emortis. En sådan utveckling skulle kunna leda till en ökad digitalisering och därmed effektivisering av processerna kring dödsorsaksintyg och dödsbevis. Idag rapporteras cirka av dödsfall via pappersblanketter. 8 DIGITALISERING AV S PRODUKTER 2016

9 Uppdragen till Socialstyrelsen I Socialstyrelsens regleringsbrev för 2016 framgår det att Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska fortsätta utvecklingsarbetet i enlighet med villkor 5, Utökat elektroniskt informationsutbyte, i överenskommelsen mellan staten och SKL om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 [1]. I överenskommelsen framgår det att Socialstyrelsen har uppdrag kopplade till följande produkter: Försäkringsmedicinskt beslutsstöd innehåll, teknik och informatik Verktyg för innehållshantering för att hantera innehållet i försäkringsmedicinskt beslutsstöd Registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) Nationellt fackspråk terminologitjänst Nationellt fackspråk stöd till användare Dödsorsaksintyg och dödsbevis Nedan redovisas delrapporteringar för respektive del i samma ordning som i uppräkningen ovan. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd utveckling av innehåll, teknik och informatik Uppdraget Enligt regleringsbrevet för 2016 samt överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 mellan staten och SKL har Socialstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB). Vidareutvecklingen gäller innehåll, informatik och teknik för att bland annat möjliggöra en vidareutveckling av integrationen i landstingens journal- och intygssystem under 2016 och Socialstyrelsens egen presentation av FMB på sin webbplats. Bakgrund FMB lanserades 2007 och består av två delar. Den ena delen består av övergripande principer som gäller för all sjukskrivning. Den andra delen består av rekommendationer för sjukskrivning för specifika diagnoser. Rekommendationerna är inte regler, utan vägledning, och en bedömning av en individs arbetsförmåga ska alltid vara individuell. FMB går, sedan i januari 2016, att integrera i hälso- och sjukvårdens elektroniska journalsystem och system för intygsskrivande, via Ineras nationella tjänsteplattform. Inera har också tagit fram en egen intygsapplikation (Webcert). Webcert är en applikation för utfärdande av elektroniska DIGITALISERING AV S PRODUKTER

10 läkarintyg och för kommunikation med Försäkringskassan som landstingen har möjlighet att integrera i sina system för intygsskrivande. I dagsläget är det två landsting som har integrerat sitt journalsystem med Webcert. I december 2016 ska landsting, för att uppfylla villkoret i överenskommelsen mellan staten och SKL, ha integrerat beslutsstödet i sin elektroniska intygshantering, antingen i produktions- eller i vissa fall i testmiljö. Landstingen kan antingen använda Webcert eller göra egna integrationer med FMB direkt i sina egna system. Den tekniska integreringen har möjliggjorts genom att Socialstyrelsen har gjort tekniska och informatiska anpassningar av FMB under Anpassningarna framgår av informationsspecifikationen och tjänstekontraktsbeskrivningen som är tillgängliga via Ineras lagring av dokumentation för tjänstedomäner [2]. Informationsspecifikationen och tjänstekontraktsbeskrivningen för FMB ligger till grund för den kravspecifikation som Inera lämnar till landstingen där det står vad som krävs för en integrering av beslutsstödet. Aktiviteter under 2016 Uppdatering av rekommendationer Det pågår i dagsläget arbete med att se över och uppdatera rekommendationer för sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar. Denna sjukdomsgrupp är prioriterad i Socialstyrelsens regleringsbrev. Det finns rekommendationer i FMB för 17 psykiska diagnoser. Uppdateringen av de psykiska sjukdomarna kommer att vara klar den 30 september Därefter kommer ytterligare två sjukdomsgrupper, rörelseorganen och graviditet, ses över under Uppdateringsarbetet inkluderar dels att kvalitetsäkra befintlig information, dels att ta fram nya sjukskrivningsrekommendationer då ytterligare vanligt förekommande situationer (det vill säga typfall) identifieras inom en diagnos. En målsättning är att all information i FMB ska genomsyras av ett genusperspektiv. Tillvägagångsätt för att uppdatera rekommendationerna Uppdatering av FMB kräver att experter deltar i arbetet för att säkra att innehållet blir korrekt. Under våren har ett flertal medicinska experter med kompetens inom psykiska sjukdomar deltagit. Experterna har nominerats av Svenska Läkaresällskapets sektion, Svenska Psykiatriska Föreningen. Andra sektioner blir aktuella när andra sjukdomsgrupper ses över. Även personer inom Försäkringskassan, experter inom försäkringsmedicin och patientföreningar har medverkat i uppdateringsarbetet. Socialstyrelsens informationsspecialister har genomfört litteratursökningar för vetenskapligt stöd när det gäller lämplig sjuksjukskrivningslängd och arbetsförmåga för några av de vanligaste diagnoserna inom psykiska sjukdomar. Litteraturgranskning har utförts av utredare Socialstyrelsen. Statistik för sjukskrivningslängd, antal sjukskrivna och antal vårdtillfällen inom specialistsjukvården har tagits fram för utvalda diagnoser inom sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar. Statistiken kan ses som ett informationsstöd och ska inte utgöra ett direkt underlag för att uppdatera sjukskrivnings- 10 DIGITALISERING AV S PRODUKTER 2016

11 rekommendationerna i FMB. Statistiken har inhämtats från Socialstyrelsens patientregister och Försäkringskassan. Vidareutveckling av den tekniska integreringen Socialstyrelsen kommer under 2016 att vidareutveckla innehåll, teknik och informatik när det gäller FMB. Socialstyrelsen genomför vidareutvecklingen i nära samarbete med Inera och avstämning sker regelbundet. Ytterligare arbete kommer att utföras under 2016 för att komplettera, strukturera och kvalitetssäkra informationsmängder i FMB. Informationsmodellen för FMB kommer under året omarbetas för att i större utsträckning harmoniseras med, dels nationella riktlinjers (NR) modell, dels nationell informationsstruktur (NI). Även en specifik begreppsmodell för FMB kommer att utformas, liksom en övergripande begreppsmodell och informationsmodell för kunskapsstyrning som kommer att vara gemensam för FMB, NR och indikatorer. I samband med godkännandet av tjänstekontrakten för FMB framkom nya krav från Inera om att regeluttryck för beslutsstöd behöver uttryckas enligt en vedertagen standard samt att strukturen för FMB-tjänsten bör vara dynamisk så att den inte påverkas av att Socialstyrelsen i framtiden introducerar nya informationsmängder. Dessa nya krav ledde till ett uppdrag att utreda och använda standardformat för representation av regeluttryck för det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Den tekniska integreringen av FMB kräver även ett internt arbete på Socialstyrelsen där arbetssätt, processer och förvaltningsplan kommer att tas fram under Socialstyrelsen utvecklar även informationen för FMB på hemsidan. Tidigare har användarnas (det vill säga sjukskrivande läkares och Försäkringskassans) önskemål och behov undersökts. Utifrån dessa identifierade behov kommer arbete med att utforma en ny webbtjänst att genomföras under Utveckling Kodning med koder för funktionstillstånd (ICF) för informationsmängderna funktionsnedsättning och aktivitetbegränsning kommer att införas under 2016 för vissa utvalda diagnoser inom sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar. Utvärdering av införandet av ICF i FMB kommer att utföras under 2016 och Verktyg för innehållshantering för att stödja arbetet, editering och lagring Enligt regleringsbrevet för 2016 samt överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 mellan staten och SKL har Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla hanteringen av innehållet i försäkringsmedicinskt beslutsstöd genom att göra en förstudie om verktyg för innehållshantering. Förstudien ska i en första fas ge svar på om det är möjligt att använda något av verktygen MAGICapp [3] respektive GRADEpro GDT (Guideline Development Tool) [4] för att stödja Socialstyrelsen i arbetet med att ta fram DIGITALISERING AV S PRODUKTER

12 innehållet och lagra innehållet försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB). Socialstyrelsen har liknande behov i arbetet med nationella riktlinjer (NR) och därför kommer myndigheten att titta på behoven för dessa två produkter samlat. Bakgrund Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt med att ta fram och uppdatera rekommendationer inom FMB och NR för olika områden. Arbetet med att ta fram en nationell riktlinje omfattar upp till 50 personer och sträcker sig över ungefär tre år. Innehållet tas fram genom att mallar i Word och Excel stegvis fylls i, skickas runt, och versionshanteras manuellt, vilket är tidsödande att hantera och kvalitetssäkra. Det finns också en risk att kvaliteten försämras på grund av att editeringen och lagringen av masterdata (huvudkälla) sker genom ett antal manuella steg. Ett digitalt verktyg skulle således både stödja processen för framtagande av en nationell riktlinje och för en kvalitetssäker editering och, lagring och uppdatering av data. En viktig del i processen för att kunna ge rekommendationer baserade på bästa tillgängliga kunskap, är att värdera och gradera evidensen i kunskapsöversikter med hjälp av GRADE, som är en internationell vedertagen modell för detta. Idag finns det två verktyg som specialiserat sig på att vara ett processtöd för just evidensgraderingen enligt GRADE. Det är MAGICapp respektive Gradepro GDT (Guideline Development Tool). Därför har Socialstyrelsen valt att undersöka dessa verktyg först. Målet Målet med förstudien är att hitta verktyg utvecklat just för ändamålet att stödja framtagande av rekommendationer för verksamheter inom vård och omsorg, baserade på vetenskapligt underlag. Alternativen är antingen att ta fram kravspecifikation för utveckling av ett eget verktyg, eller köpa ett existerande verktyg. Två existerande verktyg är alltså MAGICapp och GDT, som båda bygger på metodiken GRADE [5]. MAGICapp används och utvärderas av bland annat Helsedirektoratet i Norge, Sundhetsstyrelsen i Danmark, och motsvarande myndighet i Finland. Det skulle således kunna uppstå synergieffekter i ett nordiskt perspektiv, om de nordiska länderna använde samma verktyg. GDT är ett kanadensiskt verktyg och har ännu inte hunnit undersökas lika djupgående i projektet. Leverans Förstudien ska under året leverera en analys av hur väl MAGICapp och GDT motsvarar Socialstyrelsens behov ur ett Funktionellt perspektiv Tekniskt perspektiv Icke-funktionellt perspektiv (användbarhet, tillförlitlighet, prestanda). Beroenden Socialstyrelsen driver ett parallellt projekt, som syftar till att ta fram en plattform för spridning och publicering av NR och FMB. Projekt tar fram en 12 DIGITALISERING AV S PRODUKTER 2016

13 informationsmodell som ska inrymma båda produkterna, och som ska användas för att lagra dessa i en gemensam databas. Från databasen ska det gå att publicera och sprida NR och FMB till externa och interna intressenter. Planerade aktiviteter 2016 Socialstyrelsen har genomfört intervjuer med de verksamheter inom myndigheten som har behov av ett verktyg och har även haft viss dialog med representanter för MAGICapp. Baserat på de faktorer som framkommit under arbetet hittills, kommer förstudien att genomföras i tre steg: Steg 1: I en teknisk och icke-funktionell analys görs en mappning mellan databasen i valt verktyg, och databasen i Socialstyrelsens publiceringsplattform. Även former för förvaltning mellan verktygsleverantören och Socialstyrelsen behöver etableras. Steg 2: Workshopar genomförs med Socialstyrelsens verksamhet och med representanter för MAGICapp respektive GDT. Under workshoparna ska hela arbetsflödet gås genom, från start till färdig riktlinje, så att man kan bedöma hur väl verktyg och processer matchar Socialstyrelsens funktionella behov. Steg 3: En kompletterande utredning görs med en utvärdering av verktygsleverantören som organisation, samt dess stabilitet, långsiktighet, flexibilitet, utvecklingsmöjligheter, support, kostnadsbild, etc. Direktåtkomst till registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) Uppdraget Socialstyrelsen ska fortsätta att utveckla registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) för att möjliggöra att de aktörer som har rätt till direktåtkomst till registret kan upprätta en sådan under Enligt regleringsbrevet för 2016 samt överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 mellan staten och SKL har Socialstyrelsen i uppdrag att testa, följa upp och integrera HoSp-tjänsterna så att de svarar mot användarnas behov. Bakgrund Uppdraget enligt tidigare överenskommelse mellan staten och SKL för HoSp-registret omfattade direktåtkomst till uppgifter i registret för offentliga vårdgivare. Fokus i arbetet låg därför på att ta fram en informationsmodell med tillhörande informationsspecifikation och tjänstekontraktsbeskrivning för direktåtkomst till uppgifter i HoSp-registret för offentliga vårdgivare. Socialstyrelsen anslöt tjänsten till den nationella tjänsteplattformen och tester gjordes så långt det var möjligt utan en klient hos vårdgivarna. Det visade sig under arbetes gång att det inte fanns någon praktiskt genomförbar metod att skilja ut offentliga vårdgivare från privata vårdgivare via DIGITALISERING AV S PRODUKTER

14 Ineras nationella tjänsteplattform. Därför har det inte varit möjligt att ge direktåtkomst för offentliga vårdgivare genom den utvecklade tjänsten. Socialstyrelsen gjorde en formell begäran till Socialdepartementet i juni 2010 om att få tillgängligöra uppgifterna i HoSp-registret för olika aktörer, men då en förändring som kan ge privata vårdgivare åtkomst inte kunde göras enbart med förändring i förordningen (2006:196), utan även kräver lagändring, remitteradess frågan vad gäller privata aktörer till justitiedepartementet. Socialstyrelsen gjorde i december 2015 en ny formell begäran med anledning av de problem som uppstått när det gäller de privata vårdgivarna med anledning av ovanstående. Enligt förordning (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal ska, förutom offentliga vårdgivare, även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Transportstyrelsen ges möjlighet till direktåtkomst. Planerade aktiviteter under 2016 Uppdatering av registrets uppgifter Under 2016 har förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal förändrats. Det har tillkommit i förordningens 6 paragraf att det ska finnas uppgifter om personer med tidsbegränsad legitimation i HoSpregistret samt beslut om partiellt tillträde. Detta kommer att innebära att HoSp-registret kommer att uppdateras med dessa uppgifter under året. Det kommer också att tillkomma utökade uppgifter om begränsad förskrivningsrätt i registret enligt vad som anges i 8 kap. 10 paragrafen i patientsäkerhetslagen. Utveckling Region Skåne har uttryckt önskemål om att få börja använda direktåtkomsten till HoSp-registret. Det skulle också vara positivt för Socialstyrelsen att användningen av direktåtkomst till HoSp-registret kom igång eftersom tjänsten redan är utvecklad från Socialstyrelsens perspektiv. Därför diskuteras en eventuell pilotstudie tillsammans med Region Skåne. En förutsättning är att Socialstyrelsen kan försäkra sig om att det endast är offentliga vårdgivare som ingår i pilotstudien. Även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Transportstyrelsen ska ha direktåtkomst till uppgifterna i registret. Anslutningen har dock tagit tid eftersom IVO och Transportstyrelsen hittills inte haft möjlighet att starta sina respektive projekt för att skapa en klient för direktåtkomsten till HoSpregistret. Socialstyrelsen väntar på besked från IVO och Transportstyrelsen. Om besked kommer senast i början av sommaren beräknas design, utveckling och test av tjänst mot IVO och Transportstyrelsen kunna genomföras under Infrastuktur När det gäller den uppbyggda infrastukturen i förhållande till de kommande projekten för IVO och Transportstyrelsen går det i princip att använda det som har levererats under 2015 för HoSp-tjänsten. Dock kan det tillkomma viss ny infrastruktur beroende på om det tillkommer nya krav. 14 DIGITALISERING AV S PRODUKTER 2016

15 Figur 1. Bilden beskriver arkitekturen för HoSp direktåtkomst utifrån aktörernas (offentliga vårdgivare, IVO och Tranportstyrelsens) perspektiv Inera Landsting IVO TS HSA Webbcert intyg Offentliga/ vårdgivare Personalsystem Journalsystem Verksamhetssystem Verksamhetssystem Offentliga vårdgivare NTJP API API Tjänst1 Direktåtkomst Fråga 1 person el. sök Tjänst2 Direktåtkomst Fråga 1 person el. sök Tjänst3 Direktåtkomst Fråga 1 person el. sök HOSP Aktuell HOSP data Nationellt fackspråk terminologitjänst för lagring och åtkomst Övergripande direktiv Enligt regleringsbrevet för 2016 och överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 mellan staten och SKL har Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie och om möjligt påbörja utveckling av en terminologitjänst (i överenskommelsen benämnt kodverksstödsystem) för det nationella fackspråket. Förstudien ska fånga interna och externa krav på hur en terminologitjänst för de ingående delarna i nationellt fackspråk skulle kunna läggas upp och även påbörja utveckling av en sådan. I nationellt fackspråk ingår bland annat begreppssystemet Snomed CT, Socialstyrelsens termbank och klassifikationerna ICD-10-SE (sjukdomar och hälsoproblem), ICF (funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) och KVÅ (vårdåtgärder). Bakgrund Socialstyrelsen producerar och förvaltar ett antal terminologier, klassifikationer och kodverk (nedan kallade produkter) i syfte att uppnå en enhetlig terminologi och uppföljning, dels inom vård och omsorg, dels inom Socialstyrelsens egen verksamhet. Dessa produkter förvaltas fram inom Socialstyrelsen, med varierande verktygsstöd, och publiceras på Socialstyrelsens webbplats, i olika format, och med olika stöd för till exempel sökning och urval. DIGITALISERING AV S PRODUKTER

16 Under årens lopp har det gjorts ansatser att påbörja arbete med en terminologitjänst för att tillgängliggöra dessa produkter. Bland annat skrev Socialstyrelsen en omfattande kravspecifikation år 2011, men inkomna svar antydde att leverantörerna på den tiden inte var mogna att möta behoven. Nuläge Socialstyrelsen arbetar nu med att digitalisera bland annat produktion och publicering av nationella riktlinjer (NR) och försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB). Delar av innehållet i NR och FMB kodas med kodverken i nationellt fackspråk, vilket är ett av skälen till att frågan om en terminologitjänst åter aktualiserats. Under tiden har även vårdsystemen digitaliserats i ökad omfattning, varvid olika kodverk tas fram bland annat lokalt hos landstingen. Olika aktörer utanför Socialstyrelsen är också i färd med att antingen utreda behov och krav på terminologitjänster (till exempel Inera och ehälsomyndigheten) eller erbjuda utvecklingstjänster inom området. Detta är ett område som troligen skulle tjäna på en ökad samordning mellan nämnda organisationer och även andra, särskilt i fråga om tillgängliggörande av källor. Det är idag upp till de olika aktörerna att samordna sig och bestämma mål och avgränsningar. Pågående arbete Socialstyrelsen arbetar nu med att fånga in intressenternas behov, skaffa sig en bild över nuläget och etablera en gemensam målsättning för utvecklingen av en terminologitjänst för nationellt fackspråk för att styra kommande arbete. Det gäller primärt att komma fram till: Vilka konkreta användare (här avses organisationer, roller och system) riktar sig Socialstyrelsen till med sina produkter? Vilka behov och förutsättningar har dessa? Vad innebär det för deras del att börja använda produkterna? Till exempel hur mycket vidareutveckling krävs av en journalsystemsleverantör för att tillgängliga klassifikationer och kodverk ska användas i formulär, och uppdateras när nya Socialstyrelsen ger ut nya versioner? I den mån produkterna inte används som avsett, vad är orsaken? Tekniskt bristande spridning, eller andra faktorer? Till hur stor del ska en terminologitjänst vara endast en publiceringskanal, respektive ett verktyg för att också ta fram klassifikationer och kodverk, samt urval, delmängder och andra subprodukter? För att besvara dessa frågor kommer dels Socialstyrelsen egna kunskap och direkta kontakter att används, dels också de kontakter som Inera etablerat med vårdsystemen. Under förstudiens gång kommer Socialstyrelsen också behöva ta ställning till frågor som till exempel Om Socialstyrelsen, Inera och ehälsomyndigheten var och en tar fram sina egna krav på en terminologitjänst, vem sammanställer och samordnar 16 DIGITALISERING AV S PRODUKTER 2016

17 arbetet mot en realisering? Hur ska kostnader fördelas? Uppstår risken för en fragmenterad och ineffektiv lösning om samordning inte sker? Hur ska man balansera önskemål om att göra egna anpassningar och tillägg mot Socialstyrelsens önskemål om enhetlighet? Och hur ska lokala anpassningar kvalitetssäkras, så att de inte skapar motsägelser mot av Socialstyrelsens etablerade definitioner? Sammanfattningsvis kan alltså sägas att förstudien än så länge befinner sig i en tidig definitionsfas och samordningsfas, som måste genomföras innan arbetet kan komma vidare. Nationellt fackspråk användarstöd Bakgrund Enligt regleringsbrevet för 2016 och överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 mellan staten och SKL har Socialstyrelsen i uppdrag att ge användarstöd för hur det nationella fackspråket kan användas i intyg och medicinska utlåtanden. I samband med att överenskommelsen utarbetades konstaterade parterna Inera, SKL, Försäkringskassan och Socialstyrelsen att det finns behov av att fortsätta diskutera olika typer av vägval inför digitalisering av intygstjänster och försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB). Det kan bland annat handla om önskemål från vården om att förenkla administrationen av intyg genom att möjliggöra återanvändning av vissa informationsmängder. Genom att strukturera och koda information som annars finns enbart i fritext skapas ökad möjlighet till återanvändning, men också en mer enhetlig dokumentation respektive tolkning. Nuläge Ett gemensamt behov hos parterna i överenskommelsen är att utreda och utveckla stöd för att kunna dokumentera information om funktionstillstånd och aktivitetsbegränsningar med ICF (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Detta skulle ingå som en del i processen för att planera åtgärder och rehabilitering i vården samt för sjukskrivningsprocessen. Socialstyrelsens inriktning för vidareutveckling av FMB i detta avseende ligger nära myndighetens uppdrag om att generellt ge stöd för ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i vården och omsorgen. Pågående och planerat arbete Socialstyrelsen har tagit del av underlag från Region Jönköpings län som utvecklat ett ifyllnadsstöd för läkarintyget för arbetsförmågebedömning för cirka 50 diagnoser. Inera vill använda Region Jönköpings ifyllnadsstöd som bas för en pilotstudie i den nationella intygstjänsten (Webcert). Socialstyrelsen kommer att bistå med en bedömning av ifyllnadsstödet, och rekommendationer utifrån kompetens kring ICF. DIGITALISERING AV S PRODUKTER

18 Befintligt innehåll i FMB som rör beskrivningar av funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar ska kodas och vid behov harmoniseras med ICF för de tillstånd som närmast är aktuella att gås igenom. Därutöver ska Socialstyrelsen undersöka hur väl de befintliga beskrivningarna i FMB täcker de rekommendationer som finns i så kallade ICF Core Sets (standardurval från ICF anpassade för olika sjukdomstillstånd), i de fall sådana finns framtagna internationellt. Vidare ska myndigheten undersöka vad som krävs av FMB för att eventuellt anpassa innehållet generellt till dessa standardurval i framtiden. Syftet är att ge stöd för vilka aspekter som kan vara mest relevanta att bedöma vid olika tillstånd. Arbetet ska utvärderas under hand. Socialstyrelsen har även haft inledande diskussioner om vilka behov som finns kring utveckling av FMB generellt och särskilt i fråga om ifyllnadsstöd, på kortare och längre sikt. Myndigheten har även intervjuat några externa sakkunniga inom försäkringsmedicin och intygsfrågor för att få en fördjupad bild av vilka behov som finns i vården när det gäller stöd för strukturerad dokumentation i samband med sjukskrivningsprocessen och rehabilitering, och specifikt vilken roll FMB kan spela om det fanns ett mer utvecklat stöd för ifyllnad än nu. En slutsats av detta förarbete är att det finns behov av en fortsatt analys av hur FMB och andra kunskapsstödjande produkter bör utvecklas för att samspela bättre, bland annat med hjälp av fackspråk och struktur, för att ge bästa stöd. Underlaget från diskussionerna kommer att bidra till den fortsatta planeringen för förvaltning och vidareutveckling av FMB. Dödsorsaksintyg och dödsbevis i Webcert Syftet med förstudien Enligt regleringsbrevet för 2016 samt överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016 mellan staten och SKL har Socialstyrelsen i uppdrag att göra en förstudie om dödsorsaksintyg och dödsbevis. Förstudien ska ge svar på om det är möjligt att använda Ineras e-tjänst Webcert, för att utveckla den funktionalitet som finns i Socialstyrelsens nuvarande egna e-tjänst emortis. emortis har följande funktioner: Fylla i och skicka in dödsbevis till Skatteverket Fylla i och skicka in dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen Vårdens Arkiv, en distribuerad del av journalen där utfärdade och signerade dödsbevis och dödsorsaksintyg finns lagrade, för att vården ska kunna göra utskrifter. Syftet med att flytta tjänsten är att öka andelen dödsorsaksintyg och dödsbevis som hanteras digitalt. Syftet med förstudien är att se om det är möjligt och rimligt att flytta tjänsten ur flera aspekter, till exempel teknik, gränsytor, drift, support, tillgänglighet, dimensionering och förvaltning. 18 DIGITALISERING AV S PRODUKTER 2016

19 Bakgrund Då en person avlider initieras ett administrativt flöde: Läkare ska skicka in ett dödsbevis till Skatteverket inom tre dagar, för att folkbokföringen ska kunna uppdateras samt att begravning ska kunna äga rum. Läkare ska skicka in ett dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen inom tre veckor, som underlag till dödsorsaksregistret. Dödsorsaksintyget och dödsbeviset ska lagras i funktionen Vårdens arkiv och kunna lämnas ut på begäran av till exempel anhöriga. I speciella fall blir Polismyndigheten involverade och det blir Rättsmedicinalverket som utfärdar dödsorsaksintyget (ingår inte i förstudien). Idag rapporteras årligen cirka av de cirka dödsfallen per år via pappersblanketter dödsfall hanteras av Rättsmedicinalverket och resterande 5000 hanteras digitalt i tjänsten e-mortis. E-mortis utvecklades på uppdrag av Cehis och Inera i samarbete mellan Socialstyrelsen och Skatteverket. Utveckling, drift och support ligger på upphandlad leverantör på avtal. Nuvarande avtal för e-mortis löper ut 31 mars 2017 och Socialstyrelsen har därför påbörjat förberedelser för ny upphandling. Webcert Inera har utvecklat den nationella tjänsteplattformen, och på den baserat en generell intygsapplikation, Webcert, som både kan vara en fristående webbtjänst eller integreras med journalsystem i vården, och som kan användas för att skapa och förmedla olika typer av intyg till myndigheter. Exempel är sjukintyg till Försäkringskassan och läkarintyg till Transportstyrelsen. Webcert erbjuder också funktionalitet för fråga svar mellan myndighet och intygsutfärdande vårdinrättning, samt funktionalitet för medborgare att få översikt över sina intyg, och själva kunna välja vad som ska förmedlas till vem. Inera är i färd med att utöka floran av intyg som hanteras i Webcert, och därmed kan antalet landsting som integrerar sina journalsystem med Webcert utökas. Därmed ökar beröringsytan mellan Webcert och vårdgivarna, vilket i sin tur skulle kunna ge positiva effekter för Socialstyrelsen i form av ökad digitalisering, om dödsorsaksintyget och dödsbeviset också skulle implementeras i Webcert. Genomfört I förstudien har det hittills genomförts intervjuer med Socialstyrelsens verksamhet och även samverkan med Inera. Därefter har två workshopar genomförts med representanter från Socialstyrelsen, Inera, Skatteverket och Rättsmedicinalverket, för att identifiera förutsättningar och fortsatta utredningsområden. Följande relevanta faktorer har framkommit, och kommer beaktas i det fortsatta arbetet. Webcert behöver kompletteras och anpassas för att matcha förutsättningarna för dödsorsaksintyg och dödsbevis. Till exempel bör Webcert DIGITALISERING AV S PRODUKTER

20 Hantera intyg för avlidna utan varken personnummer eller samordningsnummer Säkerställa att den elektroniska signaturen lagras tillsammans med dödsorsaksintyg och dödsbevis, enligt Socialstyrelsens föreskrifter Kunna integreras tekniskt med såväl Socialstyrelsen som Skatteverket, på ett sätt som uppfyller målarkitektur, och minimerar behovet av förändringar i interna system. Även inom Socialstyrelsen behöver vissa aspekter utredas, speciellt juridiska: Om Webcert bedöms vara en lämplig lösning, hur ska den i så fall avtalas mellan Socialstyrelsen och Inera? Behöver ordalydelsen Socialstyrelsens e-tjänst för dödsbevis och dödsorsaksintyg som infördes i SoSFS 2005:29 vid införande av emortis justeras, så att den matchar att andra kan skapa digitala tjänster för rapportering? Vilka tekniska krav ställs på lagring, signering respektive visning i form av PDF, för att gällande föreskrifter ska uppfyllas? Förstudien behöver också utreda de eventuella konsekvenser som kommer uppstå gentemot Inera för vidareutveckling, anpassning, drift och förvaltning av dödsorsaksintyg och dödsbevis i Webcert. Nästa steg Förstudien kommer fortsätta med en fördjupad analys inom identifierade områden, där bland annat Inera måste utvärdera hur stora anpassningar som krävs i Webcert, utifrån Socialstyrelsens krav, och vad dessa anpassningar får för konsekvenser. Leverans Förstudien ska leverera analys och beslutsunderlag där följande faktorer beaktas: Matchning mot Socialstyrelsens kravbild (teknik, gränsytor, drift, support, tillgänglighet, dimensionering, förvaltning, medmera). Ungefärlig kostnadsbild från Inera, för de närmaste åren. Uppskattning av hur många fler dödsorsaksintyg respektive dödsbevis som kan skickas digitalt med den nya e-tjänsten. Underlag från Socialstyrelsens upphandlare när det gäller hur lösningen skulle kunna avtalas, med hänsyn till Lagen om offentlig upphandling. Underlag från Socialstyrelsens jurister om juridiska aspekter och eventuella behov av åtgärder. 20 DIGITALISERING AV S PRODUKTER 2016

21 Referenser 1. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016; 4/Overenskommelse-kvalitetssaker-och-effektiv-sjukskrivnings-ochrehabiliteringsprocess-2016.pdf 2. RIV TA tjänstedomäner; riv.processmanagement.decisionsupport.insurancemedicinedecisio 3. Magicapp; 4. GRADEpro Grade Development Too; GDT; 5. GRADE working group; DIGITALISERING AV S PRODUKTER