ÅRSREDOVISNING 2010 H A G F O R S

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010 H A G F O R S K O M M U N

2 Kommunstyrelsens ordförande Resultat Trots en underbalanserad budget med nästan 5 Mkr så redovisar kommunen ett positivt resultat. Räknar vi bort omställningskostnader är resultatet hela 20 Mkr i överskott. Notera också att verksamhetens nettokostnad minskar. Sedan två år tillbaka har kostnadsläget sänkts med 50 Mkr. Med dessa siffror vågar jag påstå att kommunen genomgår en otroligt snabb omställning. Stora pengar men ack så nödvändigt för att klara pensionsåtaganden och lån. Allt detta har gjort det möjligt för kommunen att börja amortera kraftfullt på våra lån. Kan man tala om ett trendbrott? Nej, det vågar jag ännu inte påstå, och de kommande två åren blir svåra. Men helt klart kommer vårt nuvarande läge att underlätta för kommande år. Kommunens verksamheter Generellt kan sägas att de flesta verksamheter klarar sina åtaganden på ett bra sätt och inom givna ramar. Dock hade barn- och bildningsnämnden ekonomiskt tungt under 2010 framförallt inom barn- och ungdomsenheten. Antalet barn och ungdomar som behöver samhällets stöd ökar. Förskolan kostar också mer men här beror det i huvudsak på att fler barn är inskrivna vilket är glädjande. Nämndens fokus på kvalité börjar också ge resultat. Socialnämnden genererar 7 Mkr i överskott och verksamheterna får allt bättre kontroll över utvecklingen. Dock är vissa områden dyra och här måste vissa nyckeltal sänkas. Oroande är att försörjningsstöd ligger kvar på hög nivå och kostnader för missbruksvård ökar. Kommunens bolag Hagfors Energi AB gör ett fantastiskt år med en vinst på 8 Mkr. Dels är värmeproduktionen effektivare men också ett gynnsamt ränteläge. Goda resultatet har gjort att bolaget kunnat amortera bort 15 Mkr. Hagforshems resultat är inte acceptabelt. Ännu större krafttag krävs för att få en sund bostadsmarknad i kommunen. Kommunalförbundet Vårt gemensamma förbund med Munkfors avvecklades den 31 december. Avvecklingskostnader gjorde att förbundet genererade underskott. Investeringar Kommunen hade även detta år en hög investeringsvolym beroende på byggandet av vår nya fina skola. Även en satsning på omsorgens lokaler har gjorts, i och med ombyggnaden av Björkdungen. Höjdpunkten under året var invigningen av Älvstranden Bildningscentrum. Att detta kunde samordnas med Uddeholms stora investering av smidespress samma dag var lyckat. Kunglig glans och framtidsglädje präglade dagen. Slutgiltigt konstaterar jag att vår kommun befinner sig i ett paradoxalt läge näringslivet blomstrar samtidigt som kommunens ekonomi är ansträngd, med en minskande befolkningen. En spännande och svår utmaning för oss alla. Jag vill också tacka all personal och förtroendevalda för ett gott arbete under året. Hagfors i februari 2011 Mikael Dahlqvist Kommunstyrelsens ordförande Sida 1/60

3 HAGFORS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 1 Innehållsförteckning 2 Fakta om Hagfors kommun 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 4 Viktiga händelser mål och måluppfyllelse framtid 6 Ekonomisk översikt 8 Kommunens personal 13 Drifts- och investeringsredovisning 16 Bokslut kommunen Resultaträkning 17 Finansieringsanalys 17 Balansräkning 18 Nothänvisningar 19 Koncernen Hagfors kommun 23 Bokslut kommunkoncernen Sammanställd redovisning 24 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen Gemensam förvaltningsledning och central administration 30 Tekniska utskottet 33 Barn- och bildningsnämnden 41 Miljö- och byggnämnden 45 Socialnämnden 47 Valnämnden 54 Överförmyndaren 55 Gemensam hjälpmedelsnämnd 57 REDOVISNINGSPRINCIPER 58 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 59 REVISIONSBERÄTTELSE 60 Sida 2/60

4 FAKTA OM HAGFORS KOMMUN UTDEBITERING TILL KOMMUN OCH LANDSTING År Kommun Landsting Summa :30 10:00 32: :30 10:50 32: :30 10:50 32: :30 10:50 32: :30 10:50 32: :30 10:50 32: :30 10:50 32: :30 10:50 32: :50 10:75 33: :50 10:75 33:25 MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE Socialdemokraterna Vänsterpartiet Centern Moderaterna Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna - 1* 2 Miljöpartiet Totalt * Vakant ANTAL INVÅNARE 31/ NETTOKOSTNADERNAS FÖRDELNING 2010 Socialnämnden 42,4 % Miljö- och byggnämnden, Valnämnden och Överförmyndaren 0,4 % Barn- och bildningsnämnden 40,4 % Tekniska utskottet 6,6 % Kommunstyrelsen 10,2 % FEM ÅR I SAMMANDRAG Eget kapital, miljoner kronor 201,2 192,8 184,5 191,9 192,3 kronor per invånare Låneskuld, miljoner kronor 95,6 112,0 187,0 262,0 334,5 kronor per invånare Soliditet, % Verksamhetens nettokostnad, miljoner kronor 554,8 589,6 607,1 601,7 605,5 kronor per invånare Nettoinvestering i fastigheter och inventarier, miljoner kronor 34,2 28,1 98,1 114,5 97,8 kronor per invånare Sida 3/60

5 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD Faktorer i omvärlden som påverkar Hagfors kommun är bland andra utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer som beslutas av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutveckling samt ränteläget. SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING * Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyloch rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Vilket naturligtvis delvis förklaras med motsvarande fall Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även under BNP beräknas öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,8 procent. Även om ekonomin kan förväntas växa de närmaste åren med ökad sysselsättning och skatteunderlag som följd, är läget långt från normaliserat. Med Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser uppnås inte balans i svensk ekonomi förrän Det går heller inte att bortse från att den pågående internationella skuldkrisen kan förvärras med konsekvenser även för vår del som följd. Det finns således all anledning att hålla beredskapen uppe. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens ekonomiska utveckling påverkas av ett stort antal olika faktorer. En del kan påverkas av kommunen, andra inte. I känslighetsanalysen redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. Händelse Resultateffekt Mkr +/- Löneförändring 1 %, inkl PO 4,6 10 heltidstjänster 3,9 Prisförändring varor och tjänster 1 % 2,1 Ändrade rörliga låneräntor 1 % 0,8 Förändrad likviditet 10 miljoner kr 0,8 Ändrade taxor och avgifter 1 % 0,6 - varav va och renhållning 0,4 Ökad utdebitering 10 öre 2,0 Ökat skatteunderlag 1 % 0,4 Förändring skatter o bidrag per 100 4,8 invånare BEFOLKNINGSUTVECKLING Antalet invånare i Hagfors kommun minskade med 156 under året och var den 31/ Minskningen 2009 var 168. Antal invånare 1/ Födda 97 Döda Inflyttade 436 Utflyttade Antal invånare 31/ Under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med personer eller 11,2 %. Befolkningsminskningen är procentuellt störst i åldersgruppen 0-17 år medan gruppen 65- ökar. Det innebär att andelen äldre av den totala befolkningen blir allt större. Befolkningen 31 dec olika åldersgrupper År Totalt Förändr. -4,2% -1,1% 0,4% -1,2% * Ekonomirapporten om kommunernas och landstingens ekonomi december 2010 samt MakroNytt nummer 1/2011, Sveriges Kommuner och Landsting Sida 4/60

6 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD SYSSELSÄTTNING 8,7 % av befolkningen år var arbetslösa (öppet arbetslösa eller i konjunkturberoende program) 31 december 2010, en minskning från 2009 (9,9 %). Totalt för länet är motsvarande siffra 7,9 % och för riket 6,8 %. Arbetslösa och i konjunkturberoende program 31 december Totalt 8,7% 9,9% 7,0% 4,2% Kvinnor 8,9% 8,3% 6,1% 4,1% Män 8,9% 11,3% 7,9% 4,4% Ungd år 19,5% 23,7% 19,1% 8,5% Sida 5/60

7 VIKTIGA HÄNDELSER - MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE - FRAMTID VIKTIGA HÄNDELSER Under 2010 togs Älvstranden Bildningscentrum, den enskilt största investeringen i Hagfors kommuns historia, i drift. I nybyggda delen startade verksamheten redan i februari 2010 och i ombyggnadsdelen startade verksamheten lagom till höstterminens början. Älvstranden Bildningscentrum invigdes i september 2010 av Kung Carl XVI Gustaf. Samtidigt invigde Uddeholm AB sin nya smidespress vilket innebar att investeringar till ett värde över 500 Mkr invigdes samma dag i Hagfors kommun. Kommunen har under året ingått avtal om köp av Handelsbolaget Hantverkaren 12 vilken man tidigare leasade. Samtliga avtal var undertecknade under 2010 och kostnaderna var kända varför affären i sin helhet har hänförts till 2010 trots att tillträde sattes till Affären kommer att innebära minskade driftkostnader om ca 1,2 Mkr årligen utan att kommunen försätts i annat läge ur ett riskhänseende än vad som tidigare var fallet. Vidare har ett flertal fastigheter såsom Asplundskolan, Norra skolan, Södra skolan och Uddeholmskontoret avyttrats. Bostadsfastigheter i Hagfors, Norra Råda samt Uddeholm har rivits. Internt i kommunen har beslut tagits om förtätning i befintliga, ägda, lokaler vilket inneburit att verksamheter flyttat från hyrda lokaler till egna lokaler. Hela flytten kommer att vara genomförd under första kvartalet Beslut har tagits att ingå i gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Forshaga, Munkfors, Kil samt Grums kommuner. Den nya nämndens verksamhet startar från Skolverket har efter ansökan av gymnasieskolan och tillstyrkt av Svenska Innebandyförbundet, fått tillstånd att bedriva Nationell Idrottsutbildning (NIU) inom innebandy. Kommunen har, gemensamt med Munkfors kommun, beslutat att avveckla det gemensamma räddningstjänstförbundet Klarälvdalens Räddningstjänstförbund i samband med årsskiftet 2010/2011. För Hagfors del innebär avvecklingen att Hagfors andel av Räddningstjänstförbundets resultat för 2010 belastar koncernens resultat och i samband med avvecklingen, vilket praktiskt sker som första aktivitet 2011, kommer Hagfors andel av förbundets negativa egna kapital att belasta kommunens egna kapital med 3,3 Mkr. MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige fastställde i november 2006 Vision & mål för Hagfors kommun. De övergripande mål som har störst betydelse för en god ekonomisk hushållning syftar till att ha en långsiktigt hållbar ekonomi i balans: Mål: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt. Årets resultat är positivt, 0,4 Mkr, vilket dock inte når upp till 2 % av skatteintäkter och generella bidrag. Mål: Varje års investeringar ska finansieras med egna medel upp till minst 20 miljoner kronor. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Investeringar för 97,8 miljoner kronor har genomförts. För att klara likviditeteten har upplåning av netto 71,9 miljoner kronor verkställts. Mål: Metoder för resursfördelning med hjälp av nyckeltal ska utarbetas. Inom tre år ska verksamhetens kostnader ligga i nivå med jämförbara kommuners nyckeltal. Måluppfyllelse: Målet är ännu ej uppnått för alla verksamheter. Som en övergripande förutsättning anges att verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att nämndernas verksamhetsmål inte kan uppnås. Barn och bildningsnämnden, framförallt pga ökande volymer inom verksamheten för barn- och unga samt större volymer av barn inom barnomsorgen, har inte klarat detta, övriga verksamheter har bedrivits inom givna ramar. Kommunfullmäktiges övergripande mål för nämndernas verksamheter kommenteras i nämndernas verksamhetsberättelser. Sida 6/60

8 VIKTIGA HÄNDELSER - MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE - FRAMTID FRAMTIDEN I HAGFORS KOMMUN Befolkningsminskningen i kommunen påverkar intäkterna från skatter och statsbidrag negativt. För 2010 beslutade regeringen om extra tillfälliga konjunkturstöd. För efterföljande år finns idag inget extra stöd utan befolkningsminskningens påverkan på skatteintäkterna får fullt genomslag. Återhämtningen från lågkonjunkturen har gått snabbare än tidigare prognostiserats vilket borde ge större skatteintäkter och lägre kostnader när fler människor kommer i arbete. Utvecklingsenheten har startat upp ett strategiskt arbete med näringsliv, turism och kultur vilket samtliga syftar till att bidra till att motverka avflyttning och stärka inflyttning till kommunen. Samtidigt som kommunen invigde sin största investering genom tiderna invigde kommunens största privata arbetsgivare, Uddeholm AB, en investering i smidesmaskin i ungefär samma beloppsstorlek. Sammantaget borde detta ge en bild av en positiv tro på framtiden. För att nå en ekonomi i balans måste kostnadsutvecklingen bromsas och verksamheterna anpassas till kommunens intäkter. Det kommer att krävas fortsatta kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med överkostnader i verksamheter som ligger över nyckeltal i jämförelse med andra jämförbara kommuner. Alla möjligheter till effektiviseringar genom samverkan med andra måste tillvaratas. Sida 7/60

9 EKONOMISK ÖVERSIKT ÅRETS RESULTAT Kommunen redovisar år 2010 ett positivt resultat om 0,4 Mkr. Budgeterat resultat var 4,9 Mkr, det innebär att resultatet avviker mot budget med +5,3 Mkr. De största orsakerna till den stora avvikelsen är att verksamheterna, till största delen, kunnat bedrivas inom givna budgetramar, lägre kostnader för vissa kollektivavtalade avtalsförsäkringar samt större generella statsbidrag än budgeterat. Driftsredovisningen Nettokostnaden för nämndernas verksamhet enligt driftredovisningen är 622,5 Mkr. Det är en ökning från föregående år med 8,2 Mkr eller 1,3 %. Motsvarande ökning 2009 var 0,3 %. Avvikelsen mot budget 2010 är 9,9 Mkr. De olika nämndernas över-/underskott mot budget: Kommunstyrelsen + 9,9 Mkr Tekniska utskottet + 2,8 Mkr Barn- och bildningsnämnden - 10,4 Mkr Miljö- och byggnämnden + 0,4 Mkr Socialnämnden + 7,3 Mkr Valnämnden, överförmyndaren och hjälpmedelsnämnden 0,0 Mkr + 9,9 Mkr Kommunstyrelsen redovisar överskott bl.a. från lägre sociala avgifter för hela kommunen, lägre realisationsförluster vid försäljning/avveckling av fastigheter. Tekniska utskottets redovisar överskott avseende ej utfördelade kapitalkostnader, gata/park, administration samt serviceenheten medan fastighetsverksamheten, flyg samt idrottsanläggningar visar ett underskott mot budget. Barn- och bildningsnämndens underskott härrör sig främst från Barn- och ungdomsifo, Ekshärads skolområde samt fler barn inom barnomsrogen än beräknat. Socialnämnden uppvisar både överskott inom både sociala avdelningen och äldreomsorgen. Största överskotten finns inom hemtjänst, insatser inom LSS samt arbetsmarknadsenheten. De största underskotten kommer bland annat från särskilda boenden inom äldreomsrogen samt missbruksvård. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgår till 605,5 Mkr, vilket är 9,8 Mkr mindre än budgeterat. I nettokostnaden ingår pensionskostnader och avskrivningar på anläggningstillgångar. Nettokostnaden 2009 Verksamhetens nettokostnad, kr/inv ,0 105,0 100,0 95,0 var 601,7 Mkr. Ökningen motsvarar 0,6 %. Nettokostnaden omräknad till kronor per invånare blir kronor eller en ökning med 1,9 % från år Nettokostnader/skatteintäkter Nettokostnadernas andel visar hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som används till att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnadens andel av skatter och generella statsbidrag Miljö- och byggnämndens överskott utgörs huvudsakligen av större intäkter samt något lägre lönekostnader än budgeterat. 90, Sida 8/60

10 EKONOMISK ÖVERSIKT 2010 användes 99,5 % av skatter och generella bidrag till att finansiera verksamheten. Det innebär att för varje hundralapp i intäkter tillhandahåller kommunen verksamhet för 99:50. Skillnaden skall räcka till att, inklusive fastighetsavgift, täcka kostnader för räntor och eventuella extraordinära kostnader. Finansiella intäkter och kostnader 4 2 M kr Skattekraft och skatteintäkter Kommunens skatteunderlag enligt 2010 års taxering, d.v.s. kommunalt beskattningsbar inkomst år 2009, minskade med 3,7 % till 1,92 miljarder kronor. Rikets beskattningsbara inkomst minskade med 1,3 %. Medelskattekraften (skatteunderlaget per invånare) för riket är kronor/inv. medan kommunens skattekraft är kronor/inv. eller 87,4 % av rikets. Gapet mellan rikets och kommunens skattekraft har ökat något de senaste två åren efter en period med minskat gap Kommunens skattekraft och medelskattekraft Kr/inv Kostnader Intäkter MEDEL HAGFORS Finansiella kostnader uppgår till 9,8 Mkr. I finansiella kostnader ingår ränta på pensionsskuld med 0,1 Mkr. Finansiella intäkter utgör 0,7 Mkr, vilket ger ett negativt finansnetto om 9,2 Mkr. Kostnadsökningen beror av att nettolåneskulden ökat med 71 Mkr under året samtidigt har ränterisken i låneportföljen minskat genom att fler lån har bundna räntevillkor jämfört med föregående år. Extraordinära kostnader Kommunens dotterbolag, Hagforshem AB, redovisar ett negativt resultat för 2010 om 1,9 Mkr. Tidigare fanns negativa balanserade resultat om 0,1 Mkr. Kommunen har därför skrivit ner värdet på aktieinnehavet med 2,0 Mkr. Vidare har kommunen ingått avtal om förvärv av Hantverkaren 12 HB vars tillgång består av fastighet vilken kommunen tidigare leasade med samma skyldigheter/rättigheter som att vara lagfaren ägare. Tillträdesdag är 31 januari 2011 men samtliga villkor inklusive pris och nedskrivningsbehov var kända vid balansdagen varför hela kostnadseffekten bokförts under Framgent kommer affären att innebära en kostnadsminskning i kommunala driften om ca 1,2 Mkr årligen Inkomstår Kommunen är garanterad 115 % av medelskattekraften genom inkomstutjämningssystemet. Skillnaden mellan 115 % och den egna skattekraften erhåller kommunen med en länsvis fastställd skattesats (20:45). Skatteintäkterna år 2010 uppgår till 461,9 Mkr. Däri ingår slutavräkning för år 2009 med 0,3 Mkr och prognos för slutavräkning år 2010 med 5,8 Mkr. Sammanlagt har skatteintäkterna blivit 7,6 Mkr större än budgeterat. Sida 9/60

11 EKONOMISK ÖVERSIKT Generella statsbidrag och utjämning Systemet för beräkning av de generella bidragen förändrades fr.o.m. 2005, innebärande bl.a. att inkomstutjämningen, det generella statsbidraget och vissa riktade statsbidrag fördes samman till ett inkomstutjämningsbidrag, där kommunerna är garanterade 115 % av medelskattekraften. Kostnadsutjämningen förenklades och uppdaterades. Mkr år Inkomstutjämning 92,2 96,6 106,3 114,5 105,8 Kostnadsutjämning 11,7 11,8 13,8 8,1 11,1 Strukturbidrag 8,6 9,6 8,4 8,3 3,3 Införandebidrag 0, LSS-utjämning 6,4 4,8 6,1 6,4 8,2 Regleringsavgift -0,2 12,0-6,0-5,8 5,8 Tillf. konjunkturstöd ,4 Sysselsättningsstöd 8, Summa bidrag 127,7 134,8 128,6 131,7 146,4 Kommunal fast.avg 17,1 19,9 20,9 Den kommunala fastighetsavgiften ersatte den statliga fastighetsskatten från och med år Alla kommuner erhöll samma belopp i kronor per invånare (1 315 kr) år Från och med 2009 har den årliga intäktsförändringen tillförts respektive kommun. Effekten av införandet har neutraliserats genom att statens anslag för Kommunalekonomisk utjämning, via regleringsavgiften, minskats med samma belopp som tillförs kommunerna i fastighetsavgift. Externa inkomster och utgifter Räntor, försäljn, lån 11,6% Skatter, generella bidrag 68,7% Externa inkomster Avgifter mm 11,0% Bidrag 8,7% Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkterna, som tillsammans med de generella statsbidragen före avdrag för regleringsavgift utgör 629,2 Mkr eller 68,7 % av totalt 881,1 Mkr i externa inkomster. 105 Mkr av externa inkomster år 2010 består av lån till Älvstranden Bildningscentrum. 33 Mkr av de externa utgifterna 2010 avser amortering av lån. Av bidrag som inte är generella statsbidrag, totalt 79,9 Mkr, är 25,9 Mkr ersättning från Försäkringskassan för personliga assistenter, 18,3 Mkr i olika stimulans- och statsbidrag från Migrationsverket och 7,5 Mkr olika former av anställningsstöd från AMS. Resterande är till övervägande delen olika specialdestinerade statsbidrag. De största posterna bland avgifter och ersättningar är hyresintäkter, vatten-, avlopps- och renhållningsavgifter samt äldre- och barnomsorgsavgifter. Material 8,1% Personal 54,1% Externa utgifter Tjänster 27,7% Bidrag 5,0% Finansiella kostn m.m. 5,1% Den största utgiftsposten för kommunen är personalkostnader, som svarar för 486,0 Mkr eller 54,1 % av totalt 897,8 Mkr i externa utgifter. INVESTERINGAR Årets investeringar i fastigheter och inventarier uppgår brutto till 98,1 Mkr. Investeringsbidrag erhölls med 0,4 Mkr, vilket ger en nettoinvestering om 97,8 Mkr. Mkr Nettoinvesteringar, löpande priser 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Sida 10/60

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Den största investeringsutgiften 2010 avser Älvstranden Bildningscentrum, 76,1 Mkr. Bland övriga större investeringar kan nämnas: Björkdungen 8,4 Mkr VA-ledning Gärdet 3,2 Budgeterade nettoinvesteringar 2010 var 91,1 Mkr. Avvikelsen från budget beror till största delen på att hänsyn inte tagits i investeringsbudget till att nedlagda kostnader avseende investeringen i Älvstranden Bildningscentrum skall indexjusteras. Övriga investeringsprojekt har resulterat i lägre nivåer än budgeterat. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Anläggningstillgångarnas värde vid årets slut är 634,6 Mkr. Kortfristiga fordringar har ökat med 5,7 Mkr och likvida medel har ökat med 11,4 Mkr. Ökningen av kortfristiga fordringar beror till stor del på ökad fordran på staten avseende fastighetsavgift samt fordran på Torsby, Munkfors och Forshaga kommuner avseende deltagande i förskottering av ombyggnad riksväg 62. Långfristiga skulder uppgår till 399,2 Mkr, varav 58,3 Mkr avser återstående leasingskuld för Bellmansgården och 4,8 Mkr avser skuld till Torsby, Munkfors och Forshaga kommuner för deltagande i förskottering av ombyggnad av riksväg 62 gentemot Trafikverket. Lån om 105 Mkr har tagits upp, enligt avtal, för byggnation av Älvstranden Bildningscentrum. Under året har amorterats 0,6 Mkr på leasingskulden samt 32,5 Mkr av sedvanliga banklån. Kortfristiga skulder har ökat med 1,3 Mkr till 154,4 Mkr. Ökningen beror på en ökad skuld till koncernföretag avseende investeringsbidrag. har kommunkoncernens låneportfölj omstrukturerats i enlighet med antagen finanspolicy. Borgensansvar Genom sitt medlemskap i Kommuninvest har kommunen tillsammans med samtliga medlemmar solidariskt ingått i borgen för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Kommunens övriga borgensåtaganden uppgår till 275,9 Mkr, varav 127,3 Mkr avser Hagforshem AB och 140,0 Mkr avser Hagfors Energi AB. Pensionsförpliktelser Kommunen har beslutat att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen utbetalas som individuell del, samt att försäkringslösning väljs vad gäller kompletterande ålderspension och efterlevandepensioner. Avsättningen i 2010 års bokslut uppgår till 3,6 Mkr och består av följande delposter: - pensioner exkl. särskild avtalspension m.fl. 2,6 Mkr - särskild avtalspension enligt överensk. och visstidspension 0,3 Mkr - löneskatt 0,7 Mkr Avsättningen har i sin helhet återlånats till verksamheten. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen. Dessa förpliktelser uppgår till 357,6 Mkr inkl. löneskatt. Övriga avsättningar I 2010 års bokslut har 0,7 Mkr avsatts till framtida återställning av deponien vid Holkesmossen. Avsättningen uppgår därefter till totalt 3,1 Mkr. Låneskuld Den totala låneskulden 31 december 2010 uppgår till 334,5 Mkr varav 31 Mkr är kortfristig del av långfristig skuld. Under året har upplåning om 105 Mkr verkställts samtidigt som 32,5 Mkr amorterats. Vidare Sida 11/60

13 EKONOMISK ÖVERSIKT EGET KAPITAL Kommunens resultat på 0,4 Mkr innebär att det egna kapitalet ökat till 192,3 Mkr. Efter 1998, då det egna kapitalet ökade med 155,6 Mkr på grund av en ny redovisningsmodell för pensionsskulden, har det egna kapitalet minskat med totalt 96,5 Mkr fram till 31 december Mkr Utveckling av eget kapital Likviditetsutveckling Likviditeten visar kommunens betalningsberedskap på kort sikt. % Diagrammet illustrerar kvoten mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Vid värdet 100 räcker omsättningstillgångarna precis till att betala de kortfristiga skulderna. BETALNINGSFÖRMÅGA Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten uppgår till 25,6 %. % 100,00 Soliditetsutveckling 75,00 50,00 25,00 0, Soliditeten har fortsatt att försämras under 2010 trots det positiva resultatet beroende av en fortsatt hög upplåning och investeringsnivå. Likviditeten har försämrats något under året, från 66 % till 64 %. KOMMUNALLAGENS BALANSKRAV Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter skall överstiga kostnaderna. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Inte heller ska kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att få en mer anpassad verksamhet och framtida kostnadsminskningar räknas in i der justerade resultatet. Avstämning mot balanskravet Årets resultat enl. resultaträkning Realisationsvinster Realisationsförluster Omställningskostnader Justerat resultat 371 tkr - 54 tkr tkr tkr tkr Kommunen uppfyller balanskravet år Ekonomienheten Sida 12/60

14 KOMMUNENS PERSONAL PERSONALSTRUKTUR Antal anställningar den 1 november 2010 Den 1 november 2010 fanns inom Hagfors kommun 1053 tillsvidareanställningar och 204 visstidsanställningar med månadslön; totalt anställningar. Antal anställningar per nämnd: Talen visar anställningar per nämnd Inom parentes anges antalet 2009: Tillsvidare Totalt KS 45 (43) 50 (45) Tekniska utsk. 130 (154) 140 (178) Barn- o bildn. 288 (315) 360 (396) Miljö- o bygg 5 (5) 6 (5) Socialnämnd varav: Äldreomsorg Sociala avd (590) (449) (141) (706) (537) (169) Summa 1053 (1107) 1257 (1330) Antalet årsarbetare omräknat till heltider uppgick 2010 till 1121 (1181). Här omfattas all personal med månadslön. Under året har liksom föregående år ett antal personer mottagits inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av det totala antalet årsarbetare utgjorde de 8,00 (11,00) årsarbetare. Konverteringar Årsarb 2010 Årsarb 2009 Antal personer 2010 ÄO 10,55 9, SOC 0, BoB 8,25 7, KS Tekn Summa 19,55 18, Antal personer 2009 Antalet konverterade medarbetare har ökat marginellt under 2010 jämfört med Verksamheten Ensamkommande flyktingbarn utgör 5 medarbetare (3,75 årsarbetare) av Barnoch bildningsnämndens konverteringar. Sysselsättningsgrad Utvecklingen under 2010 visar att antalet heltidsanställningar minskat i förhållande till Totalt är 55 % (56 % 2009) av anställningarna heltid under Bland männen innehar 82,71% heltid, motsvarande siffra för kvinnorna är 49,76 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat 2010 till 89 % (88,3% 2009). Könsfördelning Hagfors kommun är liksom tidigare år en kvinnodominerad arbetsplats, männen innehar 17% av anställningarna inom kommunen. Anställningstid Den genomsnittliga anställningstiden för kommunens medarbetare var under ,4 år, jämfört med 17,7 år Medelålder Under år 2010 var 4,5 % av medarbetare under 30 år. Motsvarande siffra för 2009 var 4,0 %. Eftersom nyrekryteringar sker i begränsad utsträckning fortsätter medelåldern bland de anställda att öka från 48,3 år 2009 till 48,6 år Medelåldern bland kvinnor var 48,3 år och bland män 49,8 år , , ,5 Deltid 45 % Heltid 55 % Kvinnor 83 % Män 17 % Män Kvinnor Samtliga Sida 13/60

15 KOMMUNENS PERSONAL Pensionsavgångar Under 2010 avgick 20 medarbetare med ålderspension och fyra medarbetare med särskild avtalspension. Försäkringskassan beviljade under året tre medarbetare stadigvarande sjukersättning (varav en på 50 %). Pensionsavgångarna för tillsvidareanställd personal fördelar sig enligt följande för perioden (här förutsätts pensionsavgång vid 65 års ålder): 34 medarbetare 2011, 36 medarbetare 2012, 34 medarbetare 2013, 34 medarbetare 2014 och 37 medarbetare för TIDSANVÄNDNING Tidsanvändningen fördelades under 2010 enligt följande (ferier för lärare, uppehåll i anställningen samt visstidsanställda med timlön ingår ej): Noteras i sammanhanget kan att den arbetade tiden var 83 % i likhet med Arbetad tid Redovisad tid avser respektive kalenderår. Den arbetade tiden har minskat med knappt timmar mellan 2008 och , , , , , ,00 Arbetad tid 83 % Sjukdom 5 % Semester 7 % Föräldraledi g 3 % Övrig frånvaro 2 % Mertid Det totala mertidsuttaget (fyllnads- och övertid) exklusive visstidsanställda med timlön har ökat från föregående år motsvarande en årsarbetare till 18 årsarbetare. Fyllnadstiden motsvarar 14 årsarbetare och övertiden fyra årsarbetare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas för samtliga anställda, d.v.s. inklusive visstidsanställda med timlön, i likhet med föregående år. Tabell: Nyckeltal för sjukfrånvaro Indikator Total sjukfrånvaro Långtidssjukf rånvaro > 60 dagar Sjukfrånvarotid, kvinnor Sjukfrånvarotid, män Sjukfrånvarotid, < 29år Sjukfrånvarotid, år Sjukfrånvarotid > 50år I förhållande till Summa ordinarie arbetstid Total sjukfrånvaro Summa ordinarie arbetstid, kv Summa ordinarie arbetstid, m Summa ordinarie arbetstid < 29år Summa ordinarie arbetstid år Summa ordinarie arbetstid > 50år Sjukfrånvaro % ,78 5,14 59,42 51,44 6,11 5,60 4,46 3,29 2,81 2,34 4,60 4,66 7,17 5,91 Sjukfrånvaro % 2010 Sjukfrånvaron har under 2010 totalt minskat från 5,78 % av den totala arbetstiden till 5,14 %. Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagars sjukfrånvaro) är liksom tidigare fortfarande dominerande och utgör 51,44 % av den totala sjukfrånvaron. Det är dock en minskning mot 59,42% Under 2010 överlämnades 29 ärenden till AFA avseende sjukskrivningar över 90 dagar (2009 överlämnades 28 ärenden till AFA). De direkta kostnaderna för sjukfrånvaron, d.v.s. kostnaderna för sjuklön uppgick under 2010 till 4670 tkr (2009 till 4189 tkr) exklusive po. Föräldraledighet Under 2010 använde kvinnorna i Hagfors kommun 2,7% av sin arbetstid till föräldraledighet och männen 0,9%. Männen har ökat sin del av den totala föräldraledigheten från 4,0% 2009 till 7,0% Sida 14/60

16 KOMMUNENS PERSONAL LÖNER Medellönen för samtliga medarbetare har uppräknats med 2,36% sedan Männens medellön har ökat med 2,09% och kvinnornas med 2,38% Män Kvinnor Samtliga Löneskillnaden mellan män och kvinnor fortsätter att minska. Kvinnornas medellön uppgår till 92,34% (92,07% 2009) av männens. Vid framräknande av genomsnittslön tas ingen hänsyn till typ av befattning, krav på kompetens och ansvar, vilket är grunden vid lönesättning. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Hagfors kommun har i likhet med tidigare år subventionerat olika friskvårdsaktiviteter. Kommunens medarbetare deltar i flera olika aktiviteter som t ex styrketräning, massage, yoga,gymnastik mm. Under 2010 nyttjades detta av c:a 400 medarbetare. Varje år har ett friskvårdsarrangemang genomförts. Sjögrändsloppet blev 2010 års arrangemang där 540 av kommunens medarbetare deltog. Arrangemanget blev mycket uppskattat och kommer att upprepas under Förutom dessa friskvårdsinsatser har gruppaktiviteter som vattengymnastik, stavgång, gymnastik och cirkelträning erbjudits kommunens medarbetare under De flesta av ovanstående arrangemang har organiserats och genomförts av kommunens personalrehabiliteringsteam. Arbetsskador och tillbud Antalet anmälda tillbud har ökat avsevärt under 2010 till 144 jämfört med 50 under Antalet anmälda arbetsskador är 106 jämfört med 93 år Statistikuppföljning sker numera två gånger per år (augusti och januari) och denna delges ansvarig arbetsledare. På planerade fastighets/ skyddsronder skall statistiken användas som underlag i arbetsmiljöarbetet. PERSONALUTVECKLING Under 2010 har tre arbetsledarträffar genomförts för samtliga arbetsledare inom kommunens verksamheter. Vid arbetsledarträffarna har följande behandlats under året: löneavtal, policy, riktlinjer, arbetsrätt, arbetsmiljöarbete, företagshälsovård, personalstatistik och friskvård. Genomgående tema under 2010 års arbetsledarträffar har varit medarbetarskap där rehabiliteringshandläggaren svarat för föreläsning, utbildning och grupparbeten i ämnet. Vid en av arbetsledarträffarna medverkade en extern aktör i form av Anders Olsson som höll ett föredrag som berör förändringsprocesser. Förutom ovanstående arbetsledarträffar har ytterligare två träffar hållits med samtliga arbetsledare där budgetförutsättningar och presentation av 2011 års drift- och investeringsbudget genomförts av kommunens tjänstemannaledningsgrupp samt personal från ekonomienheten. En introduktion av nya chefer/arbetsledare har påbörjats under år 2010, via personalenheten parallellt med den introduktion som sker i respektive verksamhet. Under 2010 har en ny upphandling av företagshälsovård genomförts. Det nya avtal som tecknats gäller under perioden Miljöhälsan i Klarälvdalen AB kommer att svara för den företagshälsovård som kommunen upphandlat. Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom respektive verksamhet har kartlagts av ansvariga arbetsledare. Resultatet av kartläggningen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Sida 15/60

17 DRIFTS- OCH INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTSREDOVISNING Bokslut Bokslut 2010 Budget Avvikelse mot Mkr Netto Kostnader Intäkter Netto Netto budget Kommunfullmäktige, kommunstyrelse och revision -71,2-73,3 9,6-63,7-73,6 9,9 Tekniska utskottet, skattefinansierad verksamhet -39,5-191,6 150,7-40,9-43,7 2,8 Tekniska utskottet, avgiftsfinansierad verksamhet 0,0-43,2 43,2 0,0 0,0 0,0 Barn- och bildningsnämnden -240,3-293,2 42,0-251,2-240,8-10,4 Miljö- och byggnämnden -1,7-3,2 1,8-1,4-1,8 0,4 Socialnämnden -261,0-321,6 57,5-264,1-271,4 7,3 Valnämnden -0,1-0,5 0,3-0,2-0,2 0,0 Överförmyndaren -0,4-1,2 0,3-0,9-0,9 0,0 Gemensam hjälpmedelsnämnd -0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 S:a nämnder och styrelser -614,3-928,0 305,5-622,5-632,4 9,9 Pensioner m m -36,7-36,1-36,1-37,1 0,9 Internt PO-pålägg pensioner 32,2 27,9 27,9 25,5 2,4 Återföring kapitalkostnader 49,0 53,3 53,3 58,5-5,1 Övriga interna poster 0,0-126,0 126,0 0,0 0,0 Avskrivningar -31,9-28,2-28,2-29,9 1,7 VERKSAMHETENS KOSTNADER/INTÄKTER -601, ,0 431,5-605,5-615,3 9,8 INVESTERINGSREDOVISNING Bokslut 2010 Avvikelse Bokslut Budget mot NÄMND/STYRELSE 2009 Utgifter Inkomster Netto Netto budget Kommunstyrelsen 0,5 1,0 1,0 2,0 1,0 Tekniska utskottet 97,1-0,4 96,7 88,8-7,9 - skattefinansierad verksamhet 110,0 92,0-0,4 91,6 83,5-8,1 - avgiftsfinansierad verksamhet 3,9 5,1 5,1 5,3 0,2 Barn- och bildningsnämnden 0,1 0,0 0,1 0,1 Miljö- och byggnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden 0,0 0,1 0,1 0,2 0,1 SUMMA INVESTERINGAR 114,5 98,1-0,4 97,8 91,1-6,7 NETTO INKL FÖRSÄLJNING 114,5 98,1-0,4 97,8 91,1-6,7 Sida 16/60

18 BOKSLUT KOMMUNEN RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Belopp i miljoner kronor Not Avvikelse mot budget Verksamhetens intäkter 1 179,5 181,9 182,3-2,7 Verksamhetens kostnader 2-756,9-751,7-767,7 10,8 Avskrivningar 3-28,2-31,9-29,9 1,7 Verksamhetens nettokostnad -605,5-601,7-615,3 9,8 Skatteintäkter 4 461,9 461,3 454,4 7,6 Generella bidrag 4 146,4 131,7 146,7-0,3 Kommunal fastighetsavgift 20,9 19,9 19,9 1,0 Finansiella intäkter 5 0,7 1,9 0,5 0,2 Finansiella kostnader 5-9,8-8,1-11,0 1,2 Resultat före extraordinära poster 14,6 5,1-4,9 19,4 Extraordinära kostnader 6-14,2 2,4-14,2 ÅRETS RESULTAT 0,4 7,4-4,9 5,3 FINANSIERINGSANALYS Belopp i miljoner kronor Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0,4 7,4 Justering för av- och nedskrivningar 28,2 31,9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 7 11,2-2,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 39,8 37,1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -5,7-5,2 Ökning(-)/minskning(+) förråd 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 32,4 36,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 66,4 68,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 8-97,8-114,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 3,4 2,4 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 8 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -94,3-112,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kortfristig upplåning 10-10,0 Nya lån ,0 85,0 Ökning långfristiga skulder 10 2,1 2,7 Amortering av skuld 10-33,1-0,6 Ökning/minskning kortfristig del 10-31,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 11-5,3-3,4 Anslutningsavgifter och investeringsbidrag 19 1,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 39,3 73,7 ÅRETS KASSAFLÖDE 11,4 30,3 Likvida medel vid årets början 45,7 15,3 Likvida medel vid årets slut 57,1 45,7 Sida 17/60

19 BOKSLUT KOMMUNEN BALANSRÄKNING Belopp i miljoner kronor Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar ,4 562,5 Finansiella anläggningstillgångar 13 15,2 11,8 Summa anläggningstillgångar 634,6 574,3 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar 14 61,1 55,4 Kassa och bank 15 57,1 45,7 Summa omsättningstillgångar 118,2 101,1 SUMMA TILLGÅNGAR 752,7 675,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL ,3 191,9 därav årets resultat 0,4 7,4 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 17 3,6 4,2 Andra avsättningar 18 3,2 2,6 Summa avsättningar 6,8 6,8 SKULDER Långfristiga skulder ,2 323,6 Kortfristiga skulder ,4 153,1 Summa skulder 553,7 476,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 752,7 675,4 POSTER INOM LINJEN Borgensåtaganden ,9 294,5 Pensionsförpliktelser äldre än ,6 373,8 Leasingavtal 23 3,3 5,5 Sida 18/60

20 BOKSLUT KOMMUNEN NOTER (miljoner kronor) 1. Verksamhetens intäkter Extraordinära kostnader Nämndrelaterade intäkter 305,5 298,6 Återf. kapitaltäckning Hagfors Energi AB 2,4 Avgår interna intäkter -126,0-118,1 Nedskrivning av aktier i Hagforshem AB -2,0 Jämförelsestörande intäkter: Skuld till säljaren Hantverkaren 12-13,3 Realisationsvinst vid försäljning 0,1 1,4 Förpliktelse mot HB/KB, '' -1,0 S:a verksamhetens intäkter 179,5 181,9 Nedskrivning anl.tillgång, '' -2,8 Rättigh. komm. HB-andel 31/1-11, '' 5,0 2. Verksamhetens kostnader Övriga köpkostnader, '' -0,2 Nämndrelaterade kostnader -920,8-888,0 S:a extraordinära kostnader -14,2 2,4 Avgår interna kostnader 126,0 118,1 Avgår kapitalkostnader 53,3 39,2 7. Just. för ej likviditetspåverk. poster Pensionsutbetalningar -36,8-38,2 Förändring pensionsavsättning -0,7-1,2 Förändrad pensionsavsättning 0,7 1,5 Avsatt till återställande av soptipp 0,7 1,1 Avgår internt PO-pålägg pensioner 27,9 32,2 Realisationsvinster -0,1-1,4 Jämförelsestörande poster: Realisationsförluster 7,2 2,9 Realisationsförlust vid försäljning -7,2-2,9 Nedskrivning av aktier i Hagforshem AB 2,0 Avsatt till sanktionsavgifter 0,0 0,1 Försäljningskostn. som ingår i reavinst/förlust -0,6-1,0 Återsökt moms 0,1 0,1 Kapitaltäckningsgaranti till Hagfors Energi AB -2,4 Upphörande anst./agf-kl -0,1-3,9 Avsatt till sanktionsavgifter särsk. boende 0,0-0,4 Löneskatt ,2 0,1 Nedskrivning anl.tillgång Hantverkaren 12 2,8 Nedskrivning anläggningar -9,8 S:a justering 11,2-2,2 Rivning anläggningar -0,3 S:a verksamhetens kostnader -756,9-751,7 8. Investeringar Investeringsutgifter, fastigheter 87,3 114,7 3. Avskrivningar ", inventarier 10,7 1,8 Avskrivning byggnader o anläggn. 24,7 19,1 ", aktier o andelar Avskrivning maskiner o inventarier 3,5 3,1 Investeringsbidrag, fastigheter -1,9 Nedskrivning 9,8 Investeringsbidrag, inventarier -0,3-0,1 S:a avskrivningar 28,2 31,9 S:a investeringar netto 97,8 114,5 4. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9. Försäljning av anläggningstillgångar Kommunalskatteintäkter Norra skolan 0,3 Preliminära skatteintäkter 455,8 476,5 Gustavagården 0,3 Slutavräkning föreg år 0,3 0,5 AME Stjärngården Uddeholm 0,6 Preliminär slutavräkning innev år 5,8-15,6 Uddeholmskontoret, del av Stjärn 1:422 1,5 S:a kommunalskatteintäkter 461,9 461,3 Asplundskolan, del av Rektorn 2 0,2 Generella statsbidrag och utjämning Södra skolan 0,6 Inkomstutjämning 105,7 114,6 "Gröna villan", Hagfors 0,5 Strukturbidrag 8,2 8,3 Musikskolan 1,8 Kostnadsutjämning 11,1 8,2 Stjärnsfors skola 0,1 LSS-utjämning 5,8 6,4 Bergsängs skola 0,1 Nivåjustering/Regleringsavgift 3,3-5,8 Lillstugan, Hagfors 0,01 Tillfälligt konjunkturstöd 12,4 S:a försäljn anläggningstillgångar 3,4 2,4 S:a generella bidrag och utjämning 146,4 131,7 10. Förändring av låneskuld S:a skatteintäkter och Årets amorteringar på anläggningslån -32,5 0,0 generella statsbidrag 608,3 593,1 Årets amortering på leasingskuld -0,7-0,6 Nytt lån 105,0 85,0 5. Finansiella intäkter och kostnader Ökning övriga långfristiga skulder 2,1 2,7 Finansiella intäkter Kortfristig upplåning Ränteintäkter 0,7 1,2 Lösen av kortfristig låneskuld -10,0 Räntebidrag 0,0 0,0 Förändring av kortfristig del 31,0 0,0 Utdelning från SKL 0,7 Förändring av låneskuld 104,9 77,1 S:a finansiella intäkter 0,7 1,9 Finansiella kostnader 11. Förändring av långfristiga fordringar Räntor och bankkostnader -9,7-7,8 Klarälvdalens Räddningstj, amort lån 0,4 0,4 Ränta på pensionsskuld -0,1-0,3 Värmlandsmetanol, rest köpeskilling 0,1 0,2 S:a finansiella kostnader -9,8-8,1 Gustavagården, rest köpeskilling -0,1 S:a finansiella intäkter o kostnader -9,1-6,2 Vägverket -3,0-4,0 Förlagsbevis -2,6 Förändr av långfristiga fordringar -5,3-3,4 Sida 19/60