Interpellation till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (Kd) med frågor om situationen i förskolan.

Transkript

1 Kommunfullmäktige i Huddinge Interpellation till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (Kd) med frågor om situationen i förskolan. Under rubriken Länets förskolor bland de sämsta så rapporterar Sveriges Radio, återigen om hur förskolorna i Huddinge rankas bland de sämsta i hela Sverige. I en sammanställning av data från Skolverket ligger Huddinge på plats 223 av Sveriges 290 kommuner. Faktorerna som sammanvägdes och som gav oss positionen bland de sämsta kommunerna i Sverige är barngruppernas storlek, personaltäthet och förskollärartäthet. Tidigare har det rapporterats i media om hur sjukskrivningarna ökat i rasande takt. Från 7.7 % 2013 till 10,1 % Vi ser med stor oro att det också mellan anställda råder stor ojämlikhet, där barnskötare är sjukskrivna i mycket högra utsträckning och nu är uppe i %. Vänsterpartiet vill därför att kommuner genomför en genomlysning för att finna en förklaring till den ökande sjukfrånvaron. Vänsterpartiet vill också se särskilda satsningar för att komma tillrätta med sjukfrånvaron hos barnskötarna. Mot bakgrund av det ovan anförda frågar jag dig följande: Hur ställer sig Karl Henriksson till Vänsterpartiets initiativ? Är kommunen beredd att genomföra genomlysning och riktade satsningar för att få en förklaring till och att få ned sjukskrivningarna hos barnskötarna? Nujin Alacabek Vänsterpartiet

2 Kommunfullmäktige Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak Nordqvist (M) med frågor om bristen på hyresrätter På tjugofem år har Huddinges befolkning ökat med mer än personer. Under samma period har antalet hyreslägenheter i kommunen minskat med 184 stycken. Det har byggts hyreslägenheter, men samtidigt har ännu fler ombildats till bostadsrätter. Bristen på hyresrätter har gjort att bostadskön har vuxit rejält. Tiden som en bostadssökande måste stå i kö för att få en hyreslägenhet hos Huge är nu över sju år. Situationen är mycket allvarlig och den hämmar enskildas möjligheter att ordna ett bra liv för sig och sina familjer samtidigt som den hämmar möjligheten till tillväxt och utveckling i hela samhället. Utbudet av hyresrätter är mycket viktigt för rörligheten på arbetsmarknaden. Människor kan lättare flytta dit jobben finns och kan lättare flytta därifrån om arbetstillfällena blir färre när det finns hyreslägenheter. Nu har bostadsbyggandet i Huddinge äntligen tagit viss fart igen, men det går fortfarande trögt att få till vanliga hyresrätter som inte är studentbostäder. Kommunen måste göra mer både i sin roll som ansvarig för bostadsplaneringen och som ägare av ett bostadsbolag. Som vi ser det är det självklart att exempelvis ha en prispolitik vid försäljning av kommunal mark som tar hänsyn till hyresrättens särskilda villkor och att i samtal och förhandlingar med byggföretag hela tiden trycka på behovet av att vår utveckling kräver både bostadsrätter och hyresrätter. Vidare vill vi avsluta dräneringen på hyresrätter genom ideologiskt betingad omvandling till bostadsrätter. Frågan är hur den borgerliga koalitionen ser på dessa frågor och om kommunstyrelsens ordförande bedömer att han har majoritet i fullmäktige för sin bostadspolitik. I sammanhanget är det också intressant att höra vad han säger om uttalandet från Huges ordförande (M) om att det finns krafter i den här kommunen som tycker att Huge inte ska bygga några hyresrätter. Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga följande Tycker koalitionen att det är en bra ordning att acceptera ett lägre pris vid försäljning av kommunal mark för den som bygger hyresrätter jämfört med den som bygger bostadsrätter?

3 Är koalitionen beredd att verka för ett ägardirektiv till Huge som avbryter ombildningarna av hyresrätter till bostadsrätter? Vilka tror du Huges ordförande syftar på när han talar om krafter i kommunen som inte tycker att Huge ska bygga några hyresrätter? Vad är koalitionen beredd att göra för att motverka sådana krafter? Hur vill koalitionen arbeta för att andelen hyresrätter i kommunen inte ska fortsätta att rasa? Emil Högberg Tomas Henriksson

4 Kommunfullmäktige Interpellation till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (KD) om krav på utbildad personal i förskolan En förskola av hög kvalitet förbättrar skolresultaten och en god och trygg omsorg möjliggör för föräldrar och vårdnadshavare att jobba och studera. Huddinges förskolor står inför stora utmaningar: ökande barngrupper, hälften av vårdnadshavarna får inte den förskola de önskar och larmrapporter om personalens arbetsmiljö och sjukfrånvaro. I takt med att kommunen växer måste också fler förskolor byggas. Huddinge kommuns förskolor har en låg andel personal med förskollärarexamen och enligt Skolverkets senaste statistik är andelen årsarbetare med förskollärarexamen 27 procent. En alltför hög andel av personalen i de kommunala förskolorna, 32 procent, saknar utbildning att arbeta med barn 1. En rapport från fackförbundet Kommunal som bygger på siffror från SCB:s utbildningsregister visar att i Huddinge har knappt en fjärdedel barnskötarutbildning. 2 Andelen förskollärare varierar mellan olika förskoleområden och är enligt kommunens statistik så låg som 14,4 procent i ett område. I den nya skollagen framgår att det finns olika roller i förskolan där förskollärare bland annat har ett övergripande ansvar för att barnens lärprocesser vilar på vetenskaplig grund och i enlighet med läroplanens mål. Barnskötarna omnämns särskilt som en del av det arbetslag som utför verksamheten. Barnskötarnas och förskollärarnas roller överlappar och kompletterar varandra. Barnskötare har sin tyngdpunkt i omvårdnad, hälsa och trygghet och jobbar tillsammans med förskollärarna med omsorg, fostran och lärande. Det är brist på utbildade och legitimerade förskollärare i hela länet och i riket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att det behöver rekryteras barnskötare fram till Barnskötare är alltså också ett bristyrke. En förutsättning för hög kvalitet i förskolan är förutom att personalen har relevant utbildning också att de har trygga anställningsformer. I Huddinge kommuns egna förskolor är variationen stor gällande personalens anställningsform, både mellan enheter, förskoleområden och kommundelar. Medan bara omkring fem procent av personalen 1 Skolverkets jämförelsetal. Läs mer: 2 Fackförbundet Kommunal (2015). Trygga famnar är inte utbytbara. Ge yrkesutbildade barnskötare fasta jobb i förskolan. Reviderad upplaga med ny statistik SKL (2014). Sveriges viktigaste jobb i förskolan och skolan. Hur möter vi rekryteringsutmaningen?

5 Visättras förskolor har någon form av visstidsanställning är siffran fyra gånger så hög i förskolorna i Huddinge C. Där är nästan var femte personal visstidsanställd. Att personalen har trygga anställningar är en investering i kvaliteten och i barnens utveckling. En hög andel visstidsanställda och stor variation mellan kommundelar riskerar att göra Huddinges förskolor mindre likvärdiga. i Huddinge har sedan länge föreslagit mer resurser till förskolan förslag som tyvärr konsekvent röstats ned. I den senaste delårsrapporten för förskolenämnden prognostiseras ett underskott 2015 och förskolenämnden fattade i november beslut om att be kommunstyrelsen om utökad ram för De borgerliga partierna, lokalpartierna och Sverigedemokraterna har i Mål och budget drivit igenom mål om att successivt sänka skatten. Med anledning av ovanstående är våra/mina frågor till dig Är du beredd att ställa krav på grundläggande utbildning att arbeta med barn vid rekryteringar till förskolan och att anställa fler yrkesutbildade barnskötare? På vilket sätt kommer du medverka till att attrahera fler utbildade och legitimerade förskollärare och yrkesutbildade barnskötare genom att erbjuda heltids- och tillsvidareanställningar? Hur kan fler anställda som idag saknar utbildning att arbeta med barn ges möjlighet att till rimliga villkor vidareutbilda sig till barnskötare eller förskollärare? Är du beredd att överge målet om att successivt sänka skatten för att möjliggöra viktiga satsningar på förskolan? Sara Heelge Vikmång

6 Kommunfullmäktige Interpellation till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (KD) om verksamheten Svenska med baby Svenska med baby är en organisation som vill skapa nya möten mellan barn och föräldrar från olika bostadsområden och med ursprung i hela världen. Syftet är att tillsammans bryta segregationen, bygga nya broar och träna svenska för de som behöver. I Huddinge kommun arrangeras öppna föräldragrupper dels i Skogås familjecentral och dels i Flemingsbergs familjecentral. I dessa fall är familjecentralen en samarbetspartner och medarrangör som upplåter lokaler men som också på andra sätt bistår de ideellt arbetande gruppledarna. De öppna föräldragrupperna är gratis och kräver ingen föranmälan. Svenska med baby finansieras genom stöd från och samarbeten med offentlig sektor, stiftelser, fonder, företag och organisationer. I Skogås har samarbetet utmynnat i att familjecentralen arrangerar ett språkcafé en eftermiddag i veckan vilket når ut till målgrupper som tidigare har varit svårare att locka till den öppna verksamheten. Samarbetet ger alltså ringar på vattnet. I Nacka och Botkyrka har kommunerna skrivit avtal med Svenska med baby som ger samarbetet stadga. Vårby familjecentral är i dagsläget inte med och arrangerar Svenska med baby-grupper. I kommundelen bor många nyblivna föräldrar som har ursprung i hela världen och som skulle bidra till nya nätverk och möten mellan barn och föräldrar. Dessutom finns nyblivna föräldrar som har behov av att öva svenska och goda kommunikationer för de som vill komma dit utifrån med till exempel tunnelbana. Mot bakgrund av det ovanstående vill jag därför fråga dig följande På vilka sätt är du beredd att medverka till att Familjecentralen i Vårby ska vara medarrangör till öppna föräldragrupper tillsammans med Svenska med baby? Är du beredd att fördjupa samverkan med Svenska med baby så som Nacka kommun och Botkyrka kommun har gjort? Sara Heelge Vikmång

7 Kommunstyrelsen Interpellation Interpellation till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson Förskolan och skolan står inför stora utmaningar de kommande åren. Vi har en stor inflyttning i kommunen och därmed ett stort behov av lokaler och personal för att möta den efterfrågan som kan förväntas. Samtidigt vet vi att det är ett svårt läge att både rekrytera och behålla utbildade och duktiga förskollärare. Lönen är en parameter, men det är inte allt. En utbildad förskollärare kan idag välja både kommun och typ av förskola, därför gäller det att kunna erbjuda en attraktiv miljö och arbetssituation. Vi tror inte att ett fokus på Arbetsgivarvarumärke eller Förmånsportal är något som får personal att i någon större utsträckning vare sig komma eller stanna kvar, det behövs betydligt mer än så. Kommunen måste kunna erbjuda villkor som ger förutsättningar för personal att jobba på det sätt som de brinner för. Här tar jag upp några exempel på områden vi tror kan vara betydelsefulla: Det finns kommuner som lockar med att man vill ha minst två förskollärare på varje avdelning och att man ibland rekryterar två tillsammans. De menar att chansen då är större att de stannar kvar och trivs med sitt arbete. Ett annat område, som också facket brukar framhålla, handlar om att ge ordentlig tid för planering. Det gynnar verksamhetens innehåll, men får också förskolläraren att känna sig mer tillfreds med sitt arbete. Ett tredje område handlar om gruppstorlekar Ett fjärde område handlar om förskolemiljön och dess utformning. Mina frågor utifrån detta är: Finns en analys av vilka faktorer som är viktigast för att rekrytera och behålla utbildade förskollärare? Finns det en plan på lång och på kort sikt hur vi utifrån en sådan analys ska kunna rekrytera nya förskollärare till kommunen och behålla dem som redan jobbar här? Finns några tankar om hur en attraktiv förskolemiljö ser ut, både ur barn och ur personalperspektiv? Hur attraktiva är t.ex. förskolor integrerade i bostadshus jämfört med fristående förskolor? Hur påverkar närhet till grönområde? Peter Johansson Miljöpartiet de gröna

8 Kommunfullmäktige Interpellation till grundskolenämndens ordförande Jelena Drenjanin om en framtida skola i Länna Länna är ett område i snabb utveckling och det finns många boende som hoppats på och räknat med en grundskola för barnen som bor där. Pysslingen har sedan en tid tillbaka haft tillstånd från Skolinspektionen att starta och driva en skola i Länna och många har anmält intresse. Pysslingen har också planerat för 90 förskoleplatser i anslutning till skolan. Utöver dessa platser bedömer förskolenämnden att det kommer krävas ett tillskott på ytterligare förskoleplatser och man skissar på en förskola med kapacitet för 120 barn. Starten har tidigare skjutits fram och i november fick föräldrar som anmält sitt intresse besked från Pysslingen att de drar sig ur processen att starta en grundskola i Länna. Enligt Pysslingen får de inte ihop sin kalkyl eftersom en skola måste gå runt själv efter tre år. En kortsiktig kalkyl som rimmar illa med friskolekommitténs breda samsyn om långsiktighet i sektorn. På kommunens hemsida säger du som ordförande i grundskolenämnden att det sker en fortsatt dialog med privata aktörer som kan starta skolverksamhet i Länna men att det kommer att bli förseningar på grund av tillståndsgivning. Huddinge kommun kan inte vänta alltför länge med att en skola kommer på plats i Länna för att grundskolenämnden ska kunna tillgodose skolplatser till alla elever i Skogås och Trångsund enligt gällande planering. Kommunen som huvudman behöver inte tillstånd för att starta och driva skolverksamhet. Mot bakgrund av det ovanstående vill jag därför fråga dig följande Är du beredd att medverka till att en kommunal skola skyndsamt kan komma på plats i Länna om det visar sig att det inte finns några privata aktörer som är intresserade av eller har möjlighet att starta en skola i Länna från och med läsåret 2017/18? I så fall hur kommer du att medverka till detta? Anneli Sjöberg

9 Kommunfullmäktige Interpellation till kultur- och fritidsnämndens ordförande Vibeke Bildt (FP) med frågor om hanteringen av de borgerligas förslag om nya föreningsavgifter Kultur- och fritidsverksamhet får människor att må bättre och leva längre. Det är därför viktigt att kommunen stöttar föreningar som bidrar till att människor får utlopp för sina kreativa förmågor och sin energi. Ett rikt kultur- och fritidsliv genererar i ett ökat socialt kapital som i sin tur skapar ett tryggare samhälle och en mer livskraftig demokrati. Under hösten har den borgerliga minoritetskoalitionen drivit på för att kommunen inte ska ge samma stöd som tidigare till föreningar i Huddinge. I kultur- och fritidsnämnden lades i september ett förslag fram om att införa nya avgifter för föreningar som hyr kommunala lokaler. Förslaget drogs tillbaka för att sedan återkomma igen i oktober då det ytterligare en gång drogs tillbaka. I flera sammanhang har kultur- och fritidsnämndens ordförande (FP) framfört att skälet till de nya avgifterna är att de skulle gynna jämställdheten. Det har varit lite oklart hur det skulle gå till, men ett sätt som har nämnts är att om nämnden genom nya avgifter får nya intäkter så kan dessa finasiera nya insatser för att gynna jämställdheten. I beslutsunderlaget till förslaget om att införa nya avgifter som lades fram i oktober stod också bland annat följande. [ ] ett införande av vuxentaxa ger en möjlighet till styrning via riktade investeringar och inhyrning av lokaler med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Vidare framgår att 1,7 miljoner kronor av den tänka intäktsökningen skulle gå till att höja aktivitetsbidraget riktat till barn och unga. Sedan står det också att [ ] resterande intäkter förslår förvaltningen oavkortat ska gå till satsningar för kultur- och fritidsverksamhet i områden med låg socioekonomisk status [ ].

10 Notera att inte någon del av intäkterna har varit tänkta att gå till jämställdhetssatsningar. Inte i något av tjänsteutlåtandena framgår hur stora intäkter som kan förväntas, men i utredningen (Utredning taxor för vuxna i föreningslivet) som föregick förslaget framgår det att förhoppningen är att de nya avgifterna netto skulle generera 3,1 miljoner i ökade intäkter för kultur- och fritidsnämnden. I november behandlade kultur- och fritidsnämnden verksamhetsplanen för I den framgår i bjärt kontrast till vad som tidigare har redovisats att de tre miljoner kronorna från taxeärendet var tänkta att finansiera framtida lokalbehov, dvs. en obalans i nämndens budget. Hanteringen av frågan om att införa nya avgifter för föreningar i Huddinge väcker många frågor. Det handlar om allt ifrån utredningens kvalitet, avsaknaden av konsekvensbeskrivningar, svagheten i att försöka styra i minoritet och hur remissförfarandet gick till. Nu fogas ytterligare en mycket viktig fråga till den långa raden. Vad hade koalitionen egentligen tänkt att de nya intäkterna skulle användas till? Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga följande Skulle de tilltänkta intäkterna från de avgifter koalitionen vill införa gå till att finanisera en obalans i nämndens budget för 2016 eller ska de oavkortat gå till att höja aktivitetsbidraget riktat till barn och unga, samt till satsningar för kultur- och fritidsverksamhet i områden med låg socioekonomisk status? Vad har något av dessa - i sig oförenliga - förslag med jämställdet att göra? Emil Högberg Rikard Lingström

11 Kommunfullmäktige Interpellation till natur- och byggnadsnämndens ordförande Christian Ottosson (C) med frågor om hur länge Flemingsberg ska vara ett område där gatlampor inte byts ut på grund av brister i dialogen mellan Huddinge kommun och kommunens helägda bolag Vi bor i ett land där det är mörkt stora delar av året även på dagtid. Mycket av den trygghet som de boende känner i ett område beror på hur väl området ses över är det snyggt upplevs området som tryggt. Det är också viktigt att det som är trasigt lagas och att exempelvis gatlampor på vägar och vid samlingsplatser lyser. I Södra sidan den 11 november 2015 uppmärksammades det i en artikel att stora områden i Flemingsberg saknar fungerande belysning. Var och varannan lampa är trasig från centrum till Terapivägen enligt artikeln. Många i området är upprörda, så även den lokala hyresgästföreningen. Det har visat sig när boende har ringt för att felanmäla att varken Huge eller Huddinge kommun tar ansvaret utan skickar frågan mellan varandra. Det är som vi ser det helt oacceptabelt. Om det finns en oklarhet mellan Huge och Huddinge kommun om vem som har ansvaret så borde det finnas rutiner för att räta ut detta - omedelbart. Att kommunen och Huge som är två delar av samma enhet skyller på varandra och därmed låter tredje man, huddingebon komma ikläm är inte tillfredsställande. Mot bakgrund av det ovanstående vill jag därför fråga dig följande Hur kommer du att se till att lamporna utan dröjsmål blir utbytta och lyser på de platser som det i dag är mörkt på? Vad kommer du att göra för att detta inte ska kunna hända igen? Michaela Lööf Pran Malhotra

12 Kommunfullmäktige i Huddinge Interpellation till brottsförebyggande rådets ordförande Christian Ottosson (C) angående riktade insatser för att stärka tryggheten i Flemingsberg Den senaste tiden har vi sett en rad allvarliga våldsbrott i Flemingsberg. Nyligen blev en person skjuten till döds vid en förskola. Detta är någonting som skapar stor oro bland de boende. Föräldrar vågar inte släppa ut sina barn, man tar omvägen hem för att vissa delar känns otrygga. Människor är på sin vakt. Samtidigt har tystnaden från kommunen varit total. Inte en enda gång har kommunen yttrat sig om det tragiska mordet. I ett sådant läge är det viktigt att kommunen visar sin närvaro och arbetar med att ta fram riktade insatser för att stärka tryggheten för medborgarna men även bygger upp självkänslan i området. Vänsterpartiet har tidigare lyft behovet av en lokal polisstation i Flemingsberg. Det är någonting som de boende efterfrågat. Hittills har frågan inte vunnit gehör. Mot bakgrund av det ovan anförda frågar jag dig följande: Vad gör kommunen för att medborgarna ska känna sig trygga i Flemingsberg med anledning av de våldsbrott som skett senaste tiden? Är kommunen beredd att införa en lokal polisstation i Flemingsberg eller att förorda en placering i Flemingsberg? Nujin Alacabek Vänsterpartiet

13 Kommunfullmäktige i Huddinge Interpellation till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (Kd) med frågor om situationen i förskolan. Under rubriken Länets förskolor bland de sämsta så rapporterar Sveriges Radio, återigen om hur förskolorna i Huddinge rankas bland de sämsta i hela Sverige. I en sammanställning av data från Skolverket ligger Huddinge på plats 223 av Sveriges 290 kommuner. Faktorerna som sammanvägdes och som gav oss positionen bland de sämsta kommunerna i Sverige är barngruppernas storlek, personaltäthet och förskollärartäthet. Tidigare har det rapporterats i media om hur sjukskrivningarna ökat i rasande takt. Från 7.7 % 2013 till 10,1 % Vi ser med stor oro att det också mellan anställda råder stor ojämlikhet, där barnskötare är sjukskrivna i mycket högra utsträckning och nu är uppe i %. Vänsterpartiet vill därför att kommuner genomför en genomlysning för att finna en förklaring till den ökande sjukfrånvaron. Vänsterpartiet vill också se särskilda satsningar för att komma tillrätta med sjukfrånvaron hos barnskötarna. Mot bakgrund av det ovan anförda frågar jag dig följande: Hur ställer sig Karl Henriksson till Vänsterpartiets initiativ? Är kommunen beredd att genomföra genomlysning och riktade satsningar för att få en förklaring till och att få ned sjukskrivningarna hos barnskötarna? Nujin Alacabek Vänsterpartiet