Goda och effektiva boendemiljöer

Transkript

1 KKo Konferensrapport Goda och effektiva boendemiljöer att planera för ny- och ombyggnad av särskilda boenden inom äldre- och funktionshinderområdet Dokumentation från konferens 9 april 2019 Text: Elisabeth Beijer Foto: Karin Westberg 1 (20)

2 Goda och effektiva boendemiljöer att planera för ny- och ombyggnad av särskilda boenden inom äldre- och funktionshinderområdet Föreläsarnas presentationer från konferensen och filmade föreläsningar finns på Patrick Gruczkun, Göteborgsregionen (GR), är moderator vid konferensen och hälsar välkommen. Inledning Konferensen inleds av Erika Hägg, Partille, förvaltningschef vård- och omsorgsförvaltningen i Partille kommun och Christina Alvelin, sektorschef för sektor stöd och omsorg i Lerums kommun. Socialchefsnätverket på GR har tagit initiativ till konferensen eftersom man ville få en ökad kunskap om hur man kan förbättra planeringen för goda och effektiva boenden. - Vi planerar så gott vi kan, men ibland blir de lösningar vi arbetar med kortsiktiga, säger Erika. Men vad behövs för att planera rätt? En ingång till frågan är det ökade gapet mellan kostnader och intäkter i kommunerna. Alternativ som nämns är besparingar, höjda skatter, fler i arbete, men huvudalternativet är troligtvis effektiviseringar. Digital teknik lyfts ofta fram som lösningen som ska ersätta händer i vården men vi vet inte så mycket ännu om effekter. Vi behöver också prata 2 (20)

3 om individens eget ansvar, att ha ett organisatoriskt helhetsperspektiv, en strategisk planering för att skapa möjligheter att förebygga problem, samt öka den geografiska samverkan. Att samverka genom nätverken på GR ger goda förutsättningar. - Men vi måste också våga prata om effektivitet, menar Christina. Förhoppningarna med dagen från Erikas och Christinas sida är att den ska ge ökad kunskap, inspiration, utbyte och underlag för fortsatt dialog. Tre perspektiv inom särskilt boende: ett hem, en arbetsplats och en byggnad Morgan Andersson, utvecklingsledare FOU fastigheter på Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad och forskare vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, föreläser om framtidens äldreboende. Hemmet Målgruppen är inte homogen, men det är ofta fyra områden som man behöver ta hänsyn till: syn, hörsel, kognition och rörelseförmåga. Fallskador är det som är mest besvärligt att komma tillrätta med. Det finns det många orosmoment, exempelvis åldrandet i sig, att kopplingen till lokalsamhället minskar och att det blir mer komplicerat med relationerna till anhöriga. Den existentiella dimensionen är inte minst viktig för den boende. Morgan visar exempel från många håll i Sverige och internationellt. Det finns bland annat exempel på samlokalisering med andra funktioner och på Peder Lykke Centeret i Köpenhamn driver de äldre en daghögskola, en slags universitet för äldre. I Nederländerna finns De Hogeweyk med 23 hus för 152 demenssjuka seniorer som kan röra sig fritt inom hela kvarteret. Internationellt är det vanligt att köksfunktioner i lägenheterna saknas. Göteborgs Stad bedömer att 100 lägenheter i ett boende är en bra storlek för att det ska bli ett effektivt boende. Dialog runt borden kring frågan Vad är det som skapar en god och effektiv hemmiljö. Frågan besvarades via Mentimeter, se svaren i bilaga. Arbetsplatsen och verksamheten Två delar står fram: vård och omsorg och service kopplad till boendet. Planeringen av byggnaden kostar inte så mycket i sig, det är verksamheten som kostar. Planeringen av boendet spelar stor roll för verksamhetens kostnad över tid. Det är otydliga gränser för både de boende och personalen mellan vad som utgör 3 (20)

4 arbetsplatsen och vad som är bostaden. Gemensamhetsutrymmen som matrum och kök till exempel, som de boende betalar för, uppfattas sällan som hemmet. En trend som Morgan ser är betydelsen av att man satsar allt mer på utemiljön, vilket inte bara handlar om trädgård och ängar, utan också balkonger och uteplatser. En annan intressant trend som är både en möjlighet och ett problem är samlokalisering och samutnyttjande, exempelvis caféer för allmänheten och samlokalisering med skola och förskola. Här finns det mer att göra. En annan trend är att stimulera till fysisk aktivitet och delaktighet, exempelvis genom trappor, variation, vardagsaktiviteter och närhet till samhället. Hemlikhet och funktionalitet är också trender. Yngre tycker att färgkodade boenden ger associationer till institutioner men det går att skapa funktionella miljöer som är hemlika, bara man är medveten om vad man gör. Feel good-trenden är en annan trend med bad, spa, sol, odling, hotelltrend, mat. Här vill Morgan särskilt nämna matlagning och måltidsupplever i Tre Stiftelser. Det är stor skillnad på hotelltänk och vårdtänk, säger Morgan, hotell betonar service. Ytterligare en trend är valfriheten i form av språk, religion, yrke samt olika slags boendeformer med olika utförare (livsstilsboende). På mindre orter är det svårt att tillgodose alla olika önskemål. Olika taxor diskuteras också: med ett grundutbud som sedan kan byggas på, detta är kontroversiellt i en svensk kontext. Morgan beskriver utmaningar och påverkansfaktorer, vilket väcker många frågor. Demografi och kommunernas ekonomi är de stora utmaningarna men det finns också andra: urbanisering, förskjutningen från sjukhusen mot hemmen som ställer krav på vårdkedjor. Nya familjestrukturer, gender, kultur, smittspridning är andra utmaningar. Det är också en stor utmaning att vi har en stor andel av byggnationen som är från talets miljonprogram. - Vi bygger uniformt och traditionellt, men det finns egentligen inga tydliga regler. Har vi kanske lite dålig fantasi, undrar Morgan. Välfärdsteknik kommer att påverka utformningen av äldreboenden liksom vanan vid IT-tänk. - Utrymmeskrav och tekniska installationer är två viktiga utmaningar, säger Morgan. Dialog runt borden kring frågan Vad är det som skapar en god och effektiv arbetsplats. Frågan besvarades via Mentimeter, se svaren i bilaga. Byggnaden Morgan ger en historisk tillbakablick. Under sent 1800-tal fanns det fattighus, det påverkar vår bild av äldreboende än idag. Det fanns mönsterritningar för äldreboenden från början av 1900-talet, de styrde mycket fram till 1950-talet. Ett viktigt utbyggnadsskede i Sverige var servicehusen kom Ädelreformen, då kommunerna tog över ansvaret för äldreomsorgen. Då skulle det byggas i mindre skala, för att åstadkomma hemlika enheter. Men den riktigt stora byggnadsmassan är från miljonprogramsperioden. Idag är äldreboendena ganska likartat utformade och innehåller 5 20 lägenheter per grupp, sällan en lägenhet med separat sovrum, oftast en entré med gemensamma funktioner. Det finns gemensamma utrymmen för 4 (20)

5 matlagning och samvaro. Äldreboendena står för en stor del av kommunens kostnader. I Göteborg finns ett ramprogram som styr hur man ska bygga i nyproduktion. Ramprogrammen går att hitta på nätet. Det finns också koncept för äldreboenden som har tagits fram där brukarorganisation, stadsdelar och forskare varit delaktiga i framtagandet. Där finns förslag på planlösningar, vilka samtliga ska funka även för demenssjuka för att skapa flexibilitet i användningen. Morgan nämner också några andra aktörer i Göteborg: Centrum för vårdens arkitektur (CVA) på Chalmers som bedriver forskning och utbildning. Centrum för boendets arkitektur (CBA). Föreningen Forum vårdbyggnad, som genomför en konferens maj i Gbg, se Tips och råd kring olika ämnen finns i skriften Evidensbaserad design i vården, en ny version kommer under våren. Morgan lyfter också fram skriften Vårdmiljöns betydelse av Helle Wiik. I Morgans bildspel finns fler lästips. Morgan avslutar med att säga att det finns vissa saker som vi vet: - De allra flesta vill bo kvar i det egna hemmet. Det är viktigt med variation och omväxling för att stimulera det friska och att bibehålla livsgnistan. Utemiljö, tillgänglighet och fysisk aktivitet har stor betydelse. En synpunkt från Räddningstjänsten, som deltar i publiken under dagen, är att deras perspektiv inte alltid beaktas: - Bjud in Räddningstjänsten i planeringen. Vi pratar om tillgänglighet men inte om hur man ska komma ut om det händer något. Dialog runt borden kring frågan Vad är det som skapar en god och effektiv byggnad/fastighet. Frågan besvarades via Mentimeter, se svaren i bilaga. Bryghuset Svendborg demensby, Danmark Annette Søby. projektleder Plejecenter Vest, medverkar på Skype och berättar om Bryghuset. Svendborg komun har invånare varav cirka personer med demens. Inspirationen till Bryghuset kommer från De Hoegwich i Nederländerna. Annette visar en skiss med ett avgränsat område och en ingång som är videoövervakad. På området finns bland annat post, supermarket och konsertsal. I Nederländerna har de många frivilliga personer som bistår i boendet, det ville man också pröva i Svendborg. Bryghuset består av 125 bostäder med olika boendetyper. Succén med boendet påverkas av att det är ett stort ställe. Det är god utemiljö både inne och ute. Det finns bara en ingång och en utgång för att skapa kontroll. Man ska skanna en liten bricka för att komma ut. Boendet utgörs av ett avgränsat område precis som förebilden i Nederländerna Det finns en butik med second hand, som är drivs av frivilliga/volontärer. De frivilliga spelar stor roll och får medel till sin verksamhet från bland annat donationer. De har en vänförening knuten till boendet som bidrar 5 (20)

6 med medel. Den största donationen är på 4 miljoner danska kronor. Det finns forskning knuten till boendet. En fråga är hur har man har gjort för att lyckats engagera så många frivilliga, - Bygg en demensby, svarar Annette. Intresset är enormt stort för demensbyar i Danmark. Man har bjudit in till samvaro, undervisat, håller möten med de frivilliga, de blir en del av något. Man måste vara konkret med sina erbjudanden. Många vill hjälpa till men de behöver veta vad de ska göra. Koncept och ramprogram Helena Renström, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad, kopplar tillbaka till frågan om effektivitet. Kostnaden för bostadsbyggandet har ökat kontinuerligt över åren, och kostnaden ökar snabbt, betydligt mer än konsumentprisindex. Det kan bland annat ha att göra med att kraven har ökat (1968 var vi nöjda med Volvo Amazon, säger Helena). Beställer vi rätt lokaler? Tänker vi rätt över 100 år? - Vi borde inte behöva inte börja på nytt varje gång, det minskar effektiviteten, säger Helena. Här kan vi ha hjälp av ramprogram och koncept. Ramprogram är en vanlig benämning inom byggbranschen som kan ha olika innehåll. Inom EU samlas mål och principer i ramprogram. I Göteborg används begreppet för anvisningar om funktioner som ska finnas. Svarar på frågan vad som ska byggas? Syftet är likabehandling, ekonomisk styrning och information till berörda. Det som har tillkommit är att ramprogrammen har en betydelse som information till berörda. Det är viktigt att veta vem ramprogram är riktade till: för konsulter som ska projektera, som information till verksamheten och beslutsfattare. Det går att lägga in ett moment av ganska stark styrning i ramprogram (exempelvis Det får inte vara fler kvm än med en månadshyra på högst eller en svagare styrning. - Boenden från 1990-talet med platser står på kultursarvslistan, fastslår Helena. Göteborgs Stad planerar att bygga flera äldreboenden och det har anställts en koordinator vid stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda 1 som ska finnas med vid all byggnation. Ramprogrammet från 2016 kommer att uppdateras under 2019, bland annat finns inte utemiljön omnämnd i 2016 års program. Ett ställningstagande var att allt byggande ska fungera vid demens, men utemiljön måste också göra det. 1 Som har resursnämndsuppdraget. 6 (20)

7 Det finns också ett ramprogram för BmSS, boende för personer med rätt till LSSinsatser, som beskriver gruppbostad, servicebostad och vad som är måsten och skillnader mot äldreboenden. Där står mer om produkt och typrum. Koncept innebär en övergripande och bärande idé samt ekonomiska styrparametrar och svara på frågan Hur något ska byggas. Helena visar hur de har arbetat med LSS-bostäder och hur de byggde tidigare. Visar en planlösning som har kommit att kallas för paddan efter utseendet. Sedan kom radhusen. I arbetet med koncept började man med att beskriva vilka byggklossar ett boende skulle innehålla. I konceptet har definitioner gjorts av bostäder, gemensamma utrymmen, personalutrymmen och serviceutrymmen. Det är inte helt färdiga hus som beskrivs utan typrum. Det är viktigt att beakta myndighetskrav i form av tillgänglighet, arbetsmiljökrav och brandkrav. Möjligheten till modern teknik måste finnas med i planeringen såsom exempelvis elektroniska lås och tillgång till trådlöst nätverk. Göteborg Stad hoppas mycket på att några aktörer tar fram standardlösningar i flerbostadshus. Detta är något man verkligen vill, fastighetsägare säger ofta ja först men inser sedan att det ställer stora krav. En färdig lösning skulle kunna underlätta. En fråga är att priserna är en problemfråga, risken är att man bantar på kvalitet. Göteborgs Stad har gjort analyser, som visar att det är storlek och konjunktur som spelar störst roll. - Prisutvecklingen har varit förfärlig i Göteborg, det brukar kunna gå att få den att stanna av men inte ner, säger Helena. Welhavensgade 5, Oslo ett demensboende med välfärdsteknologi Lisbeth Lindahl, FoU i Väst vid GR, berättar från ett studiebesök i Oslo. På Welhavens gate har skapat en liten enhet med tio bostäder i ett vanligt bostadshus med äldre charm i centrala Oslo. Påtagligt är att miljön är vacker i ett sekelskifteshus med högt i tak och kristallkronor i det gemensamma utrymmet. Personalen som arbetar dagtid hjälper inte till med vård och omsorg. De som behöver det får hemtjänst och på natten kommer nattpatrullen vid behov. Boendet har infört ett nytt arbetssätt med ny teknologi som har bidragit till minskade kostnader och ökad frihet/självständighet för de boende. Det finns bland annat medicinpåminnare, sensorer och nattkamera. Kameran visar bara 7 (20)

8 skuggbilder av integritetsskäl. Betydelsen av att ha med biståndshandläggarna har varit tydlig. - Boendet ledde till kostnadsbesparingar, det har alltså gått även i en mindre enhet, säger Lisbeth. Vi tar del av en film om Welhavens gate: se filmen Christina Alvelin återkommer till frågan om digitalisering o0ch effektivitet: - Det är spännande med digital teknik, men vi behöver ändra arbetssätt samtidigt och våga lita på den digitala tekniken. Det är den stora utmaningen, att våga att ta bort moment. Vi behöver lära av varandra, vad är ett lyckat arbetssätt? Vi har en kulturresa att göra. Lisbeth informerar om ett projekt som heter Diabahs (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer). Vid en konferens den 15 maj 2019 kommer erfarenheter och resultat från forskning från nybyggnation i flera kommuner att presenteras ur olika perspektiv. Läs mer om Diabahs på AllAgeHub AllAgeHub är ett projekt för att etablera en samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation för tillgängliga boenden och välfärdsteknik. De visar sin verksamhet under dagen. Läs mer på Vad är det som styr och varthän går vi? Catharina Nord professor i Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, och arkitekt SAR/MSA, forskar kring äldres boende. Äldre tillbringar den mesta tiden i sina lägenheter beroende på att man är trött och gammal och behöver vila, eller kanske inte har lust till umgänge. Det är en viktig insikt som påverkar arbetet med arkitekturen. Catharina tar oss med till 1400-talets Alms house i England och visar bilder från hus för äldre, med en brunn mitt på gården och arkader med pelare runt huset. Byggnaden liknade ett kloster med en gemensam entré och lägenheter som vette in mot gården. Catharina visar också en bild från Postiljonen i Vellinge från 1994 med arkader, öppen spis, konst, kalksten där man leds in i korridorerna och med en gård. Det är slående hur lika de båda planerna över byggnaderna och lägenheterna är. Det har inte hänt så mycket på 650 år! 8 (20)

9 Lägenheterna idag är ofta enkla och istället har man ansträngt sig för i utformningen av de gemensamma utrymmena. Samtidigt är det i lägenheterna som de äldre tillbringar sina liv. Ädelreformen 1992 spelade stor roll för utveckling av särskilda boendeformer för äldre kom ett tillägg i byggreglerna från Boverket som stadgade att de enskilda bostädernas rum för matlagning och för daglig samvaro samt utrymme för måltider delvis får sammanföras till gemensamma utrymmen. Detta födde en planering för kollektiva lösningar som cementerades, menar Catharina. De flesta bygger fortfarande efter det här tillägget. Catharina berättar om ett projekt med 24 vanliga lägenheter i ett trygghetsboende med personer med blandade behov och fast personal, som hon har följt som forskare över lång tid. Husen var tidigare ett elevhem. Lägenheterna är större än vad de vanligtvis är i särskilda boenden. Personalen fungerar som permanent hemtjänstpersonal i biståndsbedömd omsorg, och man arbetade mycket en och en. Personalen ger också hemtjänst utanför boendet. Det finns en dagstuga där man kan träffa andra, men det gemensamma vardagsrummet användes inte så mycket. Catharinas poäng med berättelsen är att detta boende skulle kunna ha varit ett särskilt boende utifrån den lagstiftning som finns idag. Lagstiftningen och regelverket tillåter flexibla lösningar som gör att olika slags behov kan tillgodoses. - Det finns stora möjligheter, vi måste inte bygga som de konventionella särskilda boendena som i sig är begränsande. Det finns möjligheter till intressanta hybrider, exempelvis trygghetsboende med fast personal som arbetar som hemtjänstpersonal, säger Catharina. Den bygglagstiftning som finns för särskilda boenden är mer generös än för vanliga boenden, det finns stora möjligheter att tänka mer kreativt än vad de flesta gör idag. - Mer kreativitet och långsiktighet behövs, avslutar Catharina. 9 (20)

10 Dialog om beställarkompetens, vad skapar goda och effektiva boendemiljöer? Under dagen förs en dialog vid borden utifrån de tre perspektiven hem, arbetsplats och byggnad. Se svar från menti i bilagan. Vad saknas idag för att göra rätt beställningar? Vilka framgångsfaktorer finns för en bra planering av ny- och ombyggnad? Finns det någonting vi kan göra gemensamt över kommungränserna? Några reflektioner från grupperna utifrån de tre perspektiven: 1. Hem Vad saknas - Ha rimliga underlag för beräkning av prognoser för hur behovet ser ut, en idé är att kunna göra simuleringar - Om ramprogram: de kan bli alltför likformade, tycker några. Det kan bli tydligt för alla vad som gäller, menar andra. - Goda idéer, men ekonomin är styrande, det kan finnas en diskrepans mellan önskemål och vad som är möjligt. Det behövs en långsiktig plan för att bygga mer flexibelt för olika slags behov - Samlat kunskapsunderlag saknas, vad är den senaste forskningen för demensboende och fördelning av ytor? - Hur arbeta mer tvärprofessionellt? - Brukares delaktighet behöver utvecklas Framgångsfaktorer - Case för byggarna - Innovativt tänkande. - Få med så mycket som möjligt från början - Samverkan mellan professioner - Inne- och utemiljön - Bygga i närheten av övriga samhället Mellankommunalt samarbete - Erfarenhetsutbyte, ramprogramskelett - Gemensamma konferenser - Benchmarking - Lära av varandras misstag - Kunskapsbank - Specialinriktning i kommunerna - Ett äldreboende med en särskild inriktning i en kommun, annat i annan - Samarbeta politiskt 2. Arbetsplats/verksamhet Vad saknas - Kompetens för vad som är ett bra boende och arbetsplats - Duktiga på att ta med medarbetare från början i planeringsprocessen 10 (20)

11 - Ta in verksamhetens behov och värdegrund tidigt - Tänka in flera yrken på arbetsplatsen - Medborgardialog - Långa ledtider medför att det som tänktes från början tappas, kan behöva en omstart - Stöd från ledningen för att kunna jobba på nytt sätt Framgångsfaktorer - Vara med tidigt i processen - Ta in teknik från början - Reda ut juridiska frågor tidigt - Boendets placering med lättillgängliga funktioner - Lägg in det långa perspektivet, 100 år, en större investering lönar sig i längden - En planeringsledare som bär frågorna - Blandboende, tänka innovativt och visionärt Mellankommunalt samarbete - Dela med oss, dra lärdomar - Effektivisera, en kommun kan bygga en typ av boende, en annan kommun kan bygga något annat - Hjälpas åt att hitta en gemensam process - Låna ut personer till varandra 3. Byggnad/fastighet Vad saknas - Kompetens saknas om boendeplanering. - En gemensam grupp skulle kunna finnas för konsultationer - Använda evidens - Utomhusmiljön är ett område där vi saknar kompetens - Långt perspektiv, kompetens för att planera och bygga för hållbarhet - Omställning, flexibilitet för användning av fastigheten Framgångsfaktorer - Antal platser, det måste finnas en dynamik, lite större boenden - Inga dead ends, människor måste kunna röra sig fritt inom byggnaden - Verksamhetsanknytning tidigt i planeringen Mellankommunal samverkan - Samla kompetensen, inte uppfinna hjulen på nytt - Gemensamma standards - Beställningar, måste hålla sig till det som beställts - Ramprogram är politiskt styrande dokument, det behövs snarare kunskapsunderlag, tips och tricks. - Stora kommuner kan hämta inspiration från mindre kommuner 11 (20)

12 Vad händer på SKL? Helén Örtegren, strateg Fastigheter, Tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges kommuner och landsting (SKL), informerar om vad som händer på SKL. SKL har FoU-fonder för medlemmarnas fastighetsfonder, utöver medlemsavgiften, där 163 kommuner deltar. Genom fonden ges utbildningar och konferenser, och man tar fram rapporter. Bland annat finns rapporten Framtidens äldreboende med Morgan Andersson. Länk till rapporten Utmaningar i kommunerna är: - Höga kostnader - Överhettad men avsvalnande byggbransch - Rekryteringsutmaningar - Sällankommuner, kommuner som sällan bygger tappar kunskaperna mellan gångerna - Tidskrävande processer från program till färdigställande. Helen nämner många andra rapporter och nyheter (se mer i hennes bildspel. Bland annat nämns: - Rapport om LOU och lokalanskaffningsprocessen. En praktisk handledning är på gång, just nu på remissrunda april. Var och en kan skicka en e-post till Helén om att man vill delta. Länk till rapporten - Ekonomirapporten maj/december För åren visar rapporten på behov av 305 nya gruppboenden med 2238 lägenheter och 163 nya äldreboenden med 6362 lägenheter. - Biståndsbedömt trygghetsboende, en ny lag har antagits och gäller från den 2 april 2019 som möjliggör denna lösning. Helén ställer vissa frågor med hjälp av Menti, bland annat om vad som är en lämplig storlek på olika typer av bostäder. Här visas svaren från publiken: - Gruppbostad medeltal 6,9 - Servicebostad medeltal 10,4 - Boendeenhet demens medeltal 7,9 - Boendeenhet somatik medeltal 9,2 - Planerar för parboende vid nybyggnation: Cirka hälften av de som svarat säger Ja. - Rutiner för efterlevande make vid dödsfall: finns i vissa kommuner men inte i flertalet. - Fungerande hyressättningsmodell: stor spridning av svaren. - Planer på att starta biståndsbedömt trygghetsboende: Flertalet Nej. Vissa kommuner har ett samarbete med fastighetsägare där kommunen står för personal som värdar och ser detta som det mest rimliga. Någon menar att en 12 (20)

13 strategi behövs. Någon annan tror att man redan har boenden som faller in i konceptet, bostäder med god tillgänglighet och biståndsbedömning. En synpunkt i publiken är att det finns olika former av trygghetsboenden och det blir förvirrande med de olika begreppen. Kanske skulle vi kalla det nya biståndsbedömda exemplet för trygghetsboende+. Andra exempel från SKL: - SKL/Kommentus kommer att erbjuda ramavtal för särskilda boenden. - Genom SKL finns handledning, avropsmallar och utvärderingsmallar för särskilda boenden. - SKL kommer också att samla en erfarenhetsbank. - Tipsar om Borgholmsmodellen. - Regionernas fastighetsorganisationer träffas. - SKL gav en konferens om vårdarkitektur för politiker den 21 mars 2019, den finns inspelad. - Ett prognosstöd är under utarbetande, stöd för att prognosticera behov av särskilda boenden, kommer i maj (Lilla Edet har deltagit). - Under våren kommer portalen offentliga fastigheter.se med goda exempel. - Den 6 maj 2019 är det en konferens om bostäder för äldre utifrån metodstödet. - Socialstyrelsen har ny lägesrapport om Vård och omsorg om äldre. - Dela gärna med er av lärande exempel till SKL för spridning i landet, uppmanar Helén. Det nya metodstödet som ska antas och publiceras kommer att visa aktuell forskning, ett nytt nav kommer att byggas liksom en erfarenhetsbank, vi måste pratas vid fortsättningsvis om hur GRkommunerna SKL kan stödja varandra. - Hyresmodell och vad den enskilde/kommunen ska bekosta är intressant att samarbeta kring, säger Christina Alvelin. Avslutande reflektioner Christina Alvelin reflekterar över att vi behöver samarbeta genom nätverken på GR för att kunna effektivisera. Effektivisera är ett vackert ord, som innehåller både produktivitet och kvalitet. Vi måste våga ställa oss frågan: Vad ska kommunerna stå för i framtiden när digital teknik blir tillgänglig för fler? Innovativa lösningar är en väg men kanske också arbeta med att förbättra det vi redan gör. Erika Hägg tycker att det har varit en jättespännande dag. Hon hoppades få önskad kunskap, inspiration, utbyte och dialog och det har hon absolut fått. Arbetsgruppen kommer att fortsätta träffas om hur man vill gå vidare regionalt och nationellt. - Det finns en jättemöjlighet genom GR som nappar på det vi vill. Men glöm inte funktionshinderperspektivet, avslutar Erika. 13 (20)

14 Bilaga Resultat från frågor till publiken via menti.com Hemmiljö 14 (20)

15 15 (20)

16 Arbetsplats 16 (20)

17 17 (20)

18 18 (20)

19 Byggnad 19 (20)

20 20 (20)