Äldreboende i utveckling

Transkript

1 Äldreboende i utveckling Öppet möte angående äldreboende i utveckling den 3 juni 2014 Anne Simmasgård, socialchef, hälsade deltagarna välkomna till det öppna mötet och presenterade Vård- och omsorgsnämndens ordförande som hade tagit initiativ till mötet. Äldre intresserade, förtroendevalda, utförare och experter hade bjudits in för att utbyta erfarenheter och öka varandras kunskap inom äldreboendefrågor. 1. Mikael Ottosson, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, om sin syn på äldreboende i utveckling Mikael Ottosson uttryckte inledningsvis en förhoppning om att denna typ av möten mellan olika parter inom äldreomsorgen - politiker, tjänstemän, äldre, utförare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska spridas i landet. Ökningen av den äldre befolkningen har varit relativt stillsamt hittills men ökar numera kraftigt. Enligt Mikael kommer hälften av barnen som föds i dag bli 100 år, och en stor del av dessa kommer att behöva särskilda boendeformer. Man beräknar även att antalet icke arbetsföra personer (t.ex. äldre och barn) som ska försörjas av den arbetsföra befolkningen kommer att fortsätta öka successivt. Flera aktörer, såsom politiker, har varit ganska sena på att reagera på denna utveckling. Allteftersom andelen äldre ökar så ökar trycket på verksamheterna inom äldreboenden och hemtjänsten. Detta ställer även krav på ökad rekrytering av personal, vilket i sin tur förutsätter att vård- och omsorgsutbildningar blir mer attraktiva bland unga. Tack vare bättre hälsa, medicin och tekniska förutsättningar förskjuts åldern för de äldres behov av plats på särskilt boende. Inom åldersgruppen år har 1 av 100 personer behov att bo på äldreboende, medan behovet är 14 % inom åldersgruppen år. Från och med 90 år ökar behovet av särskilt boende mycket kraftigt. I livets slutsskede är behovet alltså lika omfattande som förut. Skillnaden är att 90-åringar i dag har ungefär samma omsorgsbehov som 80-åringar tidigare hade. Det intryck som Mikael har fått under sina många besök på äldreboenden i Österåker och i Stockholmstrakten är att den allmänna boendestandarden är väldigt hög. Dock är nya äldreboenden byggda på ett väldigt likadant sätt och omväxlingen är inte så stor. Däremot är flera kommuner bra på att erbjuda profilerade särskilda boenden, vilket ökar attraktiviteten på boendena. Det vore bra om de äldre i högre utsträckning fick sätta sin egen prägel på sitt rum/ lägenhet för att öka hemmakänslan. Ett grundproblem inom särskilt boende är att de äldre spenderar huvuddelen av sin tid på sitt rum trots att de har tillgång till aktiviteter och bra personal. Förebyggande av ensamheten är en viktig aspekt av utvecklingsarbetet.

2 En utmaning inom framtidens äldreboende är att erbjuda vård på de boendes egna villkor. Mikael tror att mer omväxling, valfrihet och attraktiva boenden skulle få flera att vilja flytta till äldreboende lite tidigare. Mikaels förhoppning är att kommunen ska kunna erbjuda fler valmöjligheter och mer omväxlande boendeformer, delvis tack vare införandet av LOV inom särskilt boende. Mikael lyfte fram att utförarna har ett genuint intresse för sin verksamhet och utvecklingen av denna. Ett gott samarbete mellan kommunen och utförarna måste bygga på tillit mellan parterna. I och med de krav som ställs på utförarna i lagen och i kommunala upphandlingar läggs fokus ofta på att inte begå misstag. Detta sker delvis på bekostnad av utförarnas fokus på att vara modiga och kreativa i sitt arbete. Mikael berörde även kvalitetsmätning inom äldreomsorgen. När kvalitetsmätningar genomförs t.ex. med hjälp av oanmäld tillsyn, är nackdelen att lärdomarna från denna typ av kontroller snabbt glöms bort. Även om oanmäld tillsyn är en viktig kontrollfunktion så förespråkar Mikael fler kvalitetsmätningar där man i dialog kommer fram till varför man ska göra på ett visst sätt för att uppnå god kvalitet. På så sätt blir det lättare att förankra lärdomarna i verksamheten. Medborgardialoger är ett bra sätt att fånga in allmänhetens idéer och synpunkter angående äldreomsorgens utveckling. Vård- och omsorgsnämnden ordnar medborgardialoger med olika teman inom äldreomsorgen ungefär vartannat år. 2. Greger Bengtsson och Helene Ersson (SKL) om aktuella frågor inom äldreboende Greger Bengtsson från SKL informerade om att det i dag satsas mer resurser på äldreboende än på t.ex. 60- och 80-talet men att detta oftast inte reflekteras i mediernas bevakning av äldreomsorgens resurser och kvalitet. Exempelvis har boendestandarden på äldreboenden utvecklats väldigt mycket sedan 80-talet Vad gäller utvecklingstendenser nämnde Greger att vi befinner oss i ett gynnande läge gällande demografisk utveckling eftersom andelen äldre kommer börja öka avsevärt om ca 10 år. Hur vi lyckas hantera denna utvekling beror givetvis på resurser, pengar och personal. Kvalitetshöjningen inom äldreomsorgen innebär att kostnaderna ökar med ca +1 % per år och däri ligger svårigheterna till finansiering av äldreomsorgen. Om den ekonomiska utvecklingen håller i sig på ungefär dagens nivåer tror Greger inte att finansieringen av äldreomsorgen kommer att vara något större problem. En annan utvecklingstendens är att tiden som man bor på särskilt boende blir allt kortare. Den genomsnittliga tiden har minskat från 1 ½ år till 1 år. Enligt Greger är detta positivt, framförallt eftersom det tyder på att det finns goda förutsättningar för vård och omsorg i det egna hemmet. En annan tendens att ökad individualisering och ökad valfrihet. Utvecklingen av valfrihetssystem är en del av denna tendens. Den statistik som finns angående äldreboende är i dagsläget bristfällig. De enkätundersökningar som gjorts under de senaste åren visar på att nöjdheten över vården och omsorgen inom både hemtjänst och äldreboende ökar från år till år. Enligt Greger behövs det flera alternativa boendeformer, såsom +55-boende, serviceboenden och trygghetsboenden, så att äldre med mindre omsorgsbehov kan hitta passande boendeformer. Dessa typer av boendeformer ökar. En annan viktig fråga inom utvecklingen av äldreboende är införandet av ny teknik. Den nya tekniken gör det möjligt för äldre att dels klara sig hemma längre och dels att ha mer av självbestämmande inom särskilda boenden. Man blir allt bättre på att ställa krav på kvalitet inom äldreomsorgen. I och med att alternativa utförare har kommit in på marknaden har kommunerna tvingats

3 att reflektera mer kring kvalitetsbegreppet. Däremot finns risken att kommunerna ställer alltför detaljerade krav på utförandet, vilket förhindrar nytänktankande och kan bidra till en överdriven rädsla för att göra fel. Helene Ersson från SKL lyfte fram fyra framgångsfaktorer för utvecklingen av äldreboende: Dialog Dialogen mellan beställare och utförare kring vad man förväntar sig av framtidens omsorg har visat sig vara en framgångsfaktor. Det finns mycket att vinna på att samtala om de system och rutiner man bygger upp och hur dessa kan förbättras. Att föra en tydlig och nära dialog med de äldre är också viktigt. Individualisering Individualiseringen har pågått i samhället sedan 50-talet. Det är den enskilde som avgör vad som är god kvalitet. Dagens äldreomsorg syftar till ge den äldre den hjälp som behövs för att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. En dimension av individualiseringen är att efterfrågan på större flexibilitet i vårdutförandet och service på olika språk ökar allt mer. För att kunna bemöta denna efterfrågan krävs det planering av personalresurser och större utrymme för utförare att ta in den enskildes önskemål. Tydliga, långsiktiga villkor Tydliga, långsiktiga villkor efterfrågas av både pensionärer, utförare och beställare. Enligt Helene ska äldreboendets utveckling präglas av långsiktighet och bygga på breda politiska överenskommelser vad gäller de övergripande målen. Mod Kommuner och utförare ska våga prova och lära nytt. Utvecklingsarbetet ska vara systematiskt men inte styras av rädsla för att prova nya saker. En bra metod är att prova ny teknik i liten skala och även låta pensionärer testa den nya tekniken. Helene tror även att utförare och pensionärerna behöver få mer tillit och makt. 3. Utförarna om hur de vill utveckla sina äldreboenden och hur Österåkers kommun kan stödja dem i sitt utvecklingsarbete Madeleine Klingryd, Attendo Attendo driver Vårdbo äldreboende i Österåker. Madeleine anser att kvalitet och utveckling inom äldreomsorgen behöver diskuteras i större utsträckning. Det sker mycket positivt ute i verksamheterna men utförarna behöver bli bättre på att kommunicera detta utåt, exempelvis via sina hemsidor. Vad gäller utvecklingen av äldreomsorg tar Madeleine upp följande tre faktorer: Livsstilsboenden Attendo erbjuder tre olika koncept på de boenden som företaget själv byggt: utevistelse och trädgård, sport och spa samt kultur och nöje. Koncepten handlar, förutom att skapa rätt miljöer, om att rekrytera rätt medarbetare med specialistkompetens och/eller intresse för konceptet. Man har schemalagt minst fyra timmar aktiviteter om dagen och deltagandet är frivilligt för de boende. Detta kan vara ett sätt att förena kring gemensamt intresse och samtidigt öka individfokuset. Livsstilsboenden är också ett sätt att locka till sig flera unga medarbetare till äldreomsorgen. Ökad transparens i kvalitetsfrågor För att uppnå målet om ökad livskvalitet för äldre behöver man bli bättre på att mäta kvalitet. Enligt Madeleine behövs det mer insyn från alla parter i deras verksamheter - kommun, allmänhet och de boende. Attendo arbetar med att synliggöra sitt kvalitetsarbete på sin hemsida. I och med att kvalitetsarbetet synliggörs blir det möjligt för utförare att jämföra sig med varandra och för allmänheten att jämföra olika utförare. Detta skapar också ökad konkurrens och ger möjligheter för olika utförare att lära sig av varandra. Evidensbaserat arbete Fler mätningar och utvärderingar behöver göras inom äldreomsorgen, och metodiken behöver förbättras. Arbetet på äldreboenden ska baseras på evidens, dvs bästa tillgängliga kunskap. Man ska även ta tillvarata - 3 -

4 medarbetarnas expertis och de äldres erfarenheter och behov. Äldreomsorgen har mycket att lära av det evidensbaserade arbetet inom funktionshinderområdet. Karin Thalén, HSB Omsorg HSB Omsorg driver Enebackens äldreboende i Österåker. Karin framförde att följande områden är viktiga i utvecklingen av äldreboenden: Innehållet i vård och omsorg De äldre som i dag flyttar in på särskilda boenden har mycket stora omsorgs- och sjukvårdsbehov. God omsorg på särskilda boenden är lika viktig som god sjukvård, medicinsk vård och tillgång till personal. Karin anser att de äldre i dag får tillgång till den goda vården och omsorgen för sent i livet. De äldre behöver få bättre tillgång till sjukvårdsinsatser inom landstinget och till kommunal omsorg. Det behövs även fler alternativa boendeformer för äldre som ännu inte har behov av att bo på särskilt boende. Det viktiga är att se till den äldres behov och att vara flexibel. Karin påpekade även att det sociala innehållet i form av naturupplevelser och umgänge med t.ex. djur i omsorgen är en viktig del av omsorgen. Kunskapsutbyte kommuner och landstinget emellan är viktigt för utvecklandet av äldreomsorgen. Plan- och byggprocessen Karin framförde att byggprocesserna är långa i dagsläget och efterfrågade ett nära samarbete mellan Vårdoch omsorgsnämnden och plan- och byggenheten för att få till stånd snabbare byggprocesser. Biståndshandläggning och myndighetsutövning Myndighetsutövningen kräver ganska mycket byråkrati. Det krävs ett biståndsbeslut för att få plats på särskilt boende, men det finns kommuner som tillämpar förenklad biståndsbedömning. Aktörerna inom äldreomsorgen kan tillsammans försöka förenkla processerna och minska administrationen. Branschråd samt dialog mellan utförare och beställare Det behövs mer dialog mellan kommuner, utförare och frivilligorganisationer. Fler volontärer behöver lockas till äldreomsorgen. Enligt Karin behövs det även ett närmare samarbete mellan olika aktörer, och fler mötesplattformar för olika parter inom äldreomsorgen behöver skapas. Ett exempel är branschråd där man kan lära av varandra. Svenskt näringslivs dialog med utförare inom äldreomsorgen är ett gott exempel. Teknik för att lägga ut information om verksamheterna Att tillvarata ny teknik är viktigt för att sprida information om olika verksamheter. Karins vision är att det ska finnas en hemsida där allmänheten kunde hitta information, jämföra och betygsätta olika äldreboenden. Karin nämnde att Socialstyrelsens jämförelseverktyg Äldreguiden är ett gott exempel på hur man med hjälp av teknik kan göra det enklare för de äldre att jämföra och välja äldreboenden. Tove Eriksson, produktionsförvaltningen Produktionsförvaltningen driver Solskiftets äldreboende i kommunal regi. Tove Eriksson framförde att god dialog är en viktig förutsättning för utvecklingsarbete och förvaltningen har en god dialog med Vård- och omsorgsnämnden. Produktionsförvaltningen arbetar med att bli bäst på att bemöta den äldre i det skede denne befinner sig i. Produktionsförvaltningen driver gärna nya verksamheter. De äldre benämns och behandlas ofta felaktigt som ett kollektiv. Äldreboenden behöver skapa ännu bättre förutsättningar för att fånga upp olika viljor och behov. Rekryteringen till vård- och omsorgsbranschen är en utmaning och flera personer behöver lockas till branschen. Det behövs även mer frivilligarbete inom vård och omsorg. Inom produktionsförvaltningen finns - 4-

5 Solfkraft, som är ett arbetsintegrerat socialt kooperativ där unga och äldre vuxna som befinner sig långt från arbetsmarknaden arbetar med olika aktiviteter på Solskiftets äldreboende. Produktionsförvaltningen är mycket intresserad av att testa ny teknik. Tove Eriksson framförde idén om att kommunens egen regi kan agera som testmiljö, där pensionärer och personal får möjligheten att testa ny teknik. Västerås stad är en föregångskommun vad gäller testande och införande av ny teknik inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Tove diskuterade utmaningarna i att mäta kvalitet på ett bra sätt och huruvida man ska mäta kvalitet, prestation eller resultat. Verksamheterna är noga med att uppfylla gällande lagar, men en annan lika viktig grund i kvalitetsarbetet är att komma överens om gemensamma värderingar som genomsyrar verksamheterna. De lokala värdighetsgarantierna inom äldreomsorgen som tagits fram av Österåkers kommun tillsammans med FoU Seniorium är ett steg i rätt riktning. Produktionsförvaltningen har tagit fram egna riktlinjer för bemötande som finns för varje verksamhet. Gott ledarskap är också viktigt för utvecklandet av äldreomsorgen. Vidare behöver man i högre grad lita på professionen och minska administrationen för att utveckla äldreomsorgen. Alla aktörer, både kommunala och privata, ska arbeta på lika villkor. Transparens inom verksamheterna är också viktigt. Att skapa marginaler för utveckling i kommunala budgetar är en annan viktig förutsättning för utvecklingsarbetet. Detta kan exempelvis uppnås genom att avsätta en del av utförarnas ersättning till verksamhetsutveckling. 4. Paneldiskussion Åhörare hade möjlighet att ställa frågor till panelen och följande frågor diskuterades bland annat: teknik och e-hemtjänst som ett komplement till den ordinarie vården och omsorgen och som en faktor för ökat självbestämmande och kvalitet, behov av ordinarie vård och omsorg för att motverka äldres ensamhet och isolering, trygghetsboenden och andra boendeformer avsedda för äldre som ännu inte har behov av särskilt boende samt behovet att bli bättre på att sprida information och kunskap till allmänheten om olika boendeformer för äldre, rekryteringssvårigheterna inom vård och omsorgsbranschen, maten på äldreboenden, behovet av att ta fram bra indikatorer för att mäta kvaliteten inom äldreomsorg. Vidare tyckte alla i panelen att verksamheterna behöver lyfta fler positiva exempel från vardagen och bli bättre på att kommunicera detta till allmänheten. Slutligen konstaterade panelen att mötet var en bra början på en gränsöverskridande dialog mellan de olika aktörer som verkar för att utveckla äldreomsorgen och äldreboenden. Vård- och omsorgsnämnden tackar alla medverkande och publiken som deltog aktivt i diskussionerna. Nämnden avser att ta initiativ till ett liknande möte inom ett år Linda Turula Vård- och omsorgsnämnden Åkersberga