Arbetsrätt. Svensk arbetsrätt i förändring Vilka är vinnare och förlorare? Sid 4. Vaxholmsfallet förändrar arbetsmarknaden

Transkript

1 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Mars 2008 Arbetsrätt Svensk arbetsrätt i förändring Vilka är vinnare och förlorare? Sid 4 Vaxholmsfallet förändrar arbetsmarknaden Lavals två ombud kommenterar domen Sid 9 Ny diskrimineringslagstiftning - bättre för jämställdheten? JämO och DO om det nya lagförslaget Sid 12 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI MARS 2008 LÅT OSS DISKUTERA ARBETSRÄTT. SVERIGES LEDANDE ADVOKATBYRÅ INOM ARBETSRÄTT. RÄTT LAG VINNER >>

2 2 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Inledning Svensk arbetsmarknad den bästa på 20 år FOTO: MATTHEW BROADLEY Ut g å n gspunkten för reg e r i n g - ens ekonomiska politik har väl vid det här laget knappast undgått någon. Alliansen blev vald på ett brett jobbprogram som ska leda till att det blir mer lönsamt att arbeta och lättare och mindre kostsamt att anställa och ha anställda. Det var den jobbpolitiken Alliansen fick väljarnas mandat att genomföra och som sedan återkommer i den politik som nu steg för steg genomförs. Grunden för regeringens ekonomiska politik är arbetslinjen. Att bryta utanförskapet med sikte på full sysselsättning: alla som vill och kan vara med på arbetsmarknaden ska också ha en möjlighet att vara det. Arbetsrätten och den svenska modellen är således inte det stora problemet på dagens svenska arbetsmarknad. Det är tvärtom min och regeringens absoluta uppfattning att vår modell och arbetsrätten på det hela taget fungerar bra. Vi kan nu konstatera att regeringens politik ger fler jobb, lägre arbetslöshet och minskat utanförskap. Svensk arbetsmarknad har inte sett så här bra ut på nära 20 år. Under 2007 ökade antalet sysselsatta med personer och antalet arbetade timmar ökade med 3,1 procent, de högsta värdena som någonsin har uppmätts. Fler positiva nyheter är att utrikes födda och ungdomar stod för en väldigt stor del av den totala sysselsättningstillväxten och att de jobb som nu kommer till övervägande del är tillsvidareanställningar, dessutom jämnt fördelade mellan män och kvinnor. Ett av flera områden som har stor betydelse för att möjliggöra regeringens jobbpolitik är arbetsmiljön och arbetsmiljöpolitiken. Den kan tillsammans med jobbpolitiken bidra till att minska utanförskapet på arbetsmarknaden genom att skapa förutsättningar för inte bara fler arbeten utan även arbeten med goda och utvecklande arbetsvillkor som ger fler möjlighet att delta i arbetslivet. Arbetsmiljöpolitiken måste ges en mer offensiv och positiv innebörd. Det ska inte enbart handla om att förhindra en dålig arbetsmiljö utan i mycket högre grad om att se arbetsmiljön som något som kan utveckla såväl individer som verksamhet och vara en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. Med dessa utgångspunkter presenterade regeringen i slutet av februari en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken (Ds 2008:16). Utifrån denna kommer nu en bred diskussion att föras med berörda parter och aktörer inom området. Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister Arbetsrätten i förändring Fråga först - agera sedan 18 Boktips Arbete som berör Med lite hjälp går allting enklare Vaxholmsfallet förändrar arbetsmarknaden Fem steg till rätt försäkring Arbetsgivaren i kläm Ny lag försämrar jämställdshetsarbete? Mångfald i praktiken Samma bonus till föräldralediga? Skiljande från tjänsten Konkurrensklausuler inte så täta som man kan tro Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Hong Kong ARBETSRÄTT - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Joanna Hansson, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Nadine Kissmann, Mediaplanet Layout: Anna Staffansson, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla, V-TAb Aröd Ab, Gbg, MittMediaPrint, Ö-vik Text: Media Resurs där inte annat anges. För information, kontakta: Johan Widstrand, Mediaplanet, Distribueras med Dagens Industri Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.com TRIMEDIA STOCKHOLM Specialisering [spesi alise:ring] nyckelkompetens, expertis och fokusering inom utvalda branscher och affärsjuridiska kompetensområden på Advokatfirman Lindahl. Ett exempel är arbetsrätt där några av våra starkaste områden är rådgivning i samband med rörelseövergångar, omorganisationer, tvister och förhandlingar, ingående av anställningsavtal samt uppsägningar. Både åt svenska och utländska uppdragsgivare. Rådvill? Se Advokatfirman Lindahl S T O C K H O L M G Ö T E B O R G H E L S I N G B O R G M A L M Ö U P P S A L A Ö R E B R O

3 GÖR DU VAD SOM KRÄVS FÖR ATT BLI EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE? Ta chansen och delta i Universums unika seminarium om hur du bygger ett attraktivt varumärke som arbetsgivare - ditt Employer Brand - torsdagen den 10 april på Berns i Stockholm. Anmäl dig och läs mer på Trender från den globala Employer Branding-arenan Michal Kalinowski CEO Universum Creating a Compelling (and Honest!) Employer Brand Proposition Peter Sullivan Recruiting Director McKinsey & Company HR Branding Capturing and retaining talent in IBM India Pari Sadasivan Vice President - HR IBM India / South Asia Senaste nytt från FöretagsBarometern 2008 Anna Dyhre Sverigechef Universum Bringing marketing best practices into employer branding Stephane Le Camus Global HR Branding Director Unilever Plc STC Talent - Exportrådets vinnande koncept för att attrahera och rekrytera talanger Helen Borg Personalchef Exportrådet Att skapa ett framgångsrikt Employer Brand Buzz på Universitet och Högskolor Emelie Norborg Studentkoordinator Deloitte Sverige CSR som HR-verktyg Tommy Borglund CSR-expert Hallvarsson & Halvarsson Generation Y gör entré: dags att rekrytera de bästa 80-talisterna Anders Parment Ek Dr och Strategikonsult andersparment.com UNIVERSUM is The Global Employer Branding Leader. We drive the industry forward having focused exclusively on Employer Branding (EB) for close to 20 years. We are a trusted partner to over 500 clients worldwide including many Fortune 100 companies. We help employers to understand, attract and retain current and future ideal employees utilizing our experience, knowledge and services within research, strategic consulting and media solutions.

4 4 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Utveckling av arbetsrätten Arbetsrätten i föränding TEXT: JENNY PERSSON Svensk arbetsrätt reglerar lagar kring anställning, diskriminering och ledighet som i första hand skyddar de anställda. Men i takt med att arbetsrätten utvecklats har även arbetsgivarna fått fler fördelar. Lag om skydd för företagshemligheter från 1990, som bland annat förbjuder en anställd att föra vidare information om arbetsgivaren som kan leda till skada i konkurrenshänseende för företaget, är ett exempel på hur arbetsgivarens rättigheter tas till vara, säger Mats Borgström, advokat på Advokatfirma Lindhs DLA Nordic. Ända sedan tidigt 1900-tal har det funnits bestämmelser som reglerar arbetsrätten i Sverige, men en omfattande reform på 1970-talet ligger till grund för många av dagens lagar. Arbetsrätten reglerar exempelvis våra skyldigheter och rättigheter i samband med anställningsavtal och har också betydelse vid omorganiseringar och företagsförvärv. Lagen om anställningsskydd, LAS, som är den mest grundläggande lagen, begränsar arbetsgivarens rätt till uppsägning och ger tidigare anställda förtur till återanställning. LAS får också betydelse för anställdas situation vid företagsförvärv och omorganiseringar, som ofta innebär personalnedskärningar. I många situationer ska även arbetsgivaren iaktta reglerna i medbestämmandelagen, MBL, som bland annat innebär att förhandling med den fackliga organisationen ska ske innan beslut om nedskärning fattas. Samtidigt skyddar lagen arbetsgivare med kollektivavtal, genom att inskränka de fackliga organisationernas rätt till strejk, säger Mats Borgström. LAS är den arbetsrättslag som leder till flest processer i tingsrätten och arbetsdomstolen. Långt ifrån alla tvister avgörs dock i domstol utan 75 procent görs upp HR på egen hand, enligt Johan Linder, advokat på Advokatbyrå Hamilton. Vanligast är tvister mellan arbetsgivare och anställd i samband med uppsägning då arbetsgivaren till exempel inte vill följa turordningsregeln sist in först ut, säger han. Arbetsrättslagstiftningen och diskussioner kring den har under senare år ökat i omfattning. Det sker en kontinuerlig utveckling av området. Exempel på det är att diskrimineringslagarna har skärpts, säger Andreas Holmqvist, advokat på Advokatbyrå Gernandt & Danielsson. Svensk arbetsrätt skiljer sig på många sätt gentemot lagstiftningen i övriga Europa. Men Sveriges inträde i EU har gjort att anpassningar skett. Ett exempel är reglerna om övergång av verksamhet som ger den anställde rätt att följa med till köparen. Nuvarande reglering bygger på ett EG-direktiv. I framtiden kommer vi sannolikt att få se fler fall där EU:s domstol anser att enskilda bestämmelser i kollektivavtal eller lag strider mot EG-rätten, säger Mats Borgström. Även Robert Stromberg, delägare på och chef för Advokatfirman Cederquists arbetsrättsliga avdelning, menar att den svenska arbetsrätten har genomgått en förändring det senaste decenniet. - Alltsedan mitten på 1990-talet då vi gick med i EU har den svenska arbetsrätten präglats av en internationaliseringsprocess. Den nya lagstiftningen som har tillkommit har i huvudsak avsett införlivande av direktiv från EU, till exempel när Arbetsrätt i Norden SEMINARIUM - STOCKHOLM 7 MAJ Arbetar du med personalfrågor i de nordiska länderna? Vi erbjuder ett unikt tillfälle att få en överblick över den arbetsrättsliga lagstiftningen i Norden. För mer information och anmälan:

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET 5 Utveckling av arbetsrätten Utfört tillsynsarbete nu tillgängligt i stapelform Arbetsmiljöverkets statistik över utförda insatser under 2007 finns nu att tillgå i form av stapeldiagram med förklarande text på Arbetsmiljöverkets hemsida Värt att notera bland dessa uppgifter är bland annat att det under 2007 utfördes drygt färre arbetsplatsinspektioner jämfört med I statistiken kan också utläsas att antalet skyddsombudsstopp, tillfällen då arbetsplatsers skyddsombud på grund av brister i arbetsmiljön stoppat ett arbete, sjunkit från 120 för 2006 till under hundra för det gäller övergång av verksamhet, diskriminering med mera. Endast i liten utsträckning har ny lagstiftning varit en helt inhemsk lagstiftningsprodukt, säger han. Robert Stromberg menar dock att LAS och MBL varit i stort sett oförändrade sedan reformen på 1970-talet: - När det gäller de grundläggande reglerna i MBL och LAS har det egentligen inte hänt särskilt mycket sedan de infördes för över 30 år sedan. EU-anpassningen har gått långsamt och först på senare tid kan man se en tendens att man tar de grundläggande fri- och rättigheterna och de grundläggande principerna på allvar. Laval-målet är ett exempel på detta. Utvecklingen kommer att fortsätta i denna riktning och jag tror att vi kommer att få se en ökad fokus på dessa frågor i framtiden. Robert Stromberg, liksom Mats Borgström, menar också att än fler förändringar kommer att ske. För närvarande förs exempelvis en diskussion om så kallad flexicurity som berör en av hörnstenarna inom arbetsrätten - nämligen anställningsskyddet. - Forskningen visar att anställningsskyddet skapar inlåsningseffekter, trösklar in på arbetsmarknaden och minskar dynamiken. I andra länder har det visat sig att arbetstagarens upplevda trygghet inte har med långtgående regler om anställningsskydd att göra utan att dynamik och färre regler kring anställningsskydd istället skapar större upplevd trygghet, säger Robert Stromberg. Han menar nämligen att det i en dynamisk arbetsmarknad finns en trygghet i att det går lätt att få ett nytt jobb. - Sverige bör mer aktivt delta i den internationella debatten och jag tror att det finns ett stöd för och Arbetsrättslagar - Lagen om anställningsskydd innebär bland annat att arbetsbrist eller personliga skäl krävs för uppsägning. - Lagen om medbestämmande i arbetslivet reglerar bland annat kollektivavtalsfrågor och rätten för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder. - Förtroendemannalagen ger fackliga förtroendemän rätt att på betald arbetstid arbeta med fackliga frågor rörande den egna arbetsplatsen. - Diskrimineringslagarna innebär förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning. - Arbetsmiljölagen ger till exempel fackliga skyddsombud rätt att stoppa arbetet vid arbetsmiljörisker. - Ledighetslagar där bland annat föräldraledighet ingår ger rätt till ledighet för vård av barn till dess att barnet är ett och ett halvt år. ett behov av ökad flexicurity i Sverige. Det finns redan idag vissa regler som underlättar rörligheten, till exempel möjligheten att teckna avtalsturlistor, men de nuvarande reglerna bör kompletteras i syfte att skapa en mer dynamisk arbetsmarknad, avslutar Robert Stromberg. Fler arbetssökande anmäler diskriminering Enligt ombudsmannen för etnisk diskriminering (DO) blir det allt vanligare att arbetssökande väljs bort på grund av att de inte har svenskklingande namn. Detta avspäglas i antalet anmälningar till DO som har tagit fram statistik för Anmälningarna rörande arbetslivet har ökat med 27 procent jämfört med 2006 där den största ökningen finns inom gruppen arbetssökande. Under året gjordes också fler och förbättrade utredningar vilket gett fler ärenden med positiv utgång för anmälaren och fler stämningar. DO väckte under året talan i Arbetsdomstolen i åtta nya mål och även antalet förlikningar har ökat. Källa: DO Hur mycket vill du betala för dina misstag? Det svenska regelsystemet för arbetsrätt är fullt av fallgropar. Ett felsteg kan bli mycket kostsamt och skapa badwill. På Mannheimer Swartling hjälper vi ditt företag att upprätta policies för att förhindra diskriminering. Vi erbjuder även rådgivning inför olika typer av arbetsledningsbeslut, till exempel omplacering och uppsägning. Våra experter inom arbetsrätt har bred och gedigen erfarenhet av arbetsrättsliga frågor. Av oss får du hjälp med att hantera de situationer som kan uppkomma i samband med omstruktureringar och andra förändringar i verksamheten. Vi hjälper dig också med att skydda värdefull kunskap och företagshemligheter. Självfallet bistår vi även vid förhandlingar och domstolsprocesser. Läs mer om oss på För mer information kontakta: Magnus Wallander, mw@msa.se Henric Diefke, die@msa.se Madeleine Rydberger, mry@msa.se Stockholm GöteborG malmö helsingborg new York FrankFurt berlin S:t PeterSburG moskva bryssel ShanGhai hongkong

6 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Tvister Fråga först agera sedan Tänk efter och be om hjälp innan du gör något dumt. Det är den allmänna rekommendationen från både jurister, fackombud och arbetsgivarorganisationer när det handlar om arbetsrättsliga frågor. - Det kan bli väldigt dyrt annars, säger Annika Olsson, advokat på Setterwalls Advokatbyrå i Malmö med arbetsrätt som specialområde. Mathias Forsberg, Jusek. FOTO: EMILIA SUNDIN/ JUSEK Annika Olsson jobbar med arbetsrätt på Setterwalls Advokatbyrå. FOTO: SETTERWALLS ADVOKATBYRÅ Arbetsvetenskap Vi utbildar och forskar om det moderna arbetslivet. Vi ger kurser på: Grundnivå, A-, B- och C- kurser, som tillsammans ger 90 hp. Dessa ingår när arbetsvetenskap är huvudämnet i en kandidatexamen. På avancerad nivå ger vi ett magisterprogram samt fristående kurser. Forskarutbildning, som resulterar i en filosofie doktorsexamen finns också inom ämnet. Utbildningarna passar för yrken inom personalområdet, men även för andra typer av kvalificerade arbeten som har med individ, organisation och arbetsliv att göra. Sök till höstens kurser och program senast 15 april. Läs mer på " Tvister inom de arbetsrättsliga områdena kan vara väldigt små och väldigt stora. I många fall är det bara till att följa de regler som finns, men lika ofta kan arbetsgivare och arbetstagare tolka regler och situationer helt olika. Då gäller det att ha på fötterna. - Hela arbetsmarknaden är täckt av små regler. Jag brukar säga att man ska kontakta expertis till det mesta, säger Peter Björklund som är vd på SAO Småföretagarna. Och han får medhåll av arbetsrättsjuristen Lars Bäckström på Almega: - Absolut ska man ta hjälp tidigt. Det är många företag som ringer till vår telefonjour och får rådgivning. Men vem ska man ringa? Facket, arbetsgivarorganisationen eller advokatfirman? Det beror lite på vad saken gäller. Uppsägningar kan till exempel vara så känsliga att de kräver juridisk expertis. - Om du inte har stor erfarenhet av att säga upp folk så rekommenderar vi att ta kontakt med en advokat, säger Annika Olsson. Arbetsgivarorganisationer som Almega och SAO är däremot bättre på att tolka kollektivavtal. - Vi är dessutom ofta med och Blir det fel så kan det bli väldigt dyrt. En anställd som fått sparken på oskäliga grunder kan antigen kräva jobbet tillbaka eller ekonomiskt skadestånd. förhandlar fram kollektivavtalen för arbetsgivarnas sida, säger Lars Bäckström på Almega. I en del fall kan det till och med vara värt att ringa motparten på facket. De fackliga organisationerna har stor kunskap och kan även hjälpa arbetsgivarna med tolkningar. Mathias Fors på Jusek får samtal om allt mellan himmel och jord både från medlemmar och från arbetsgivare. - Vissa småföretagare som inte är anslutna till någon organisation kan ringa och fråga när de står inför uppsägningar eller liknande. Då hjälper vi dem med råd och förklarar vilka regler som gäller, säger han. - Precis som vi hjälper våra medlemmar med alla förekommande frågor inom arbetslivet. Blir det fel i alla fall så kan det blir ordentligt dyrt. En anställd som fått sparken på oskäliga grunder kan antingen kräva jobbet tillbaka eller ekonomiskt skadestånd. Har du varit anställd i mellan fem och tio år på företaget har du rätt till 24 månadslöner med arbetsbefrielse. Dessutom kan man få upp till kronor extra i skadestånd för kränkningen som det innebär att få sparken. Det sistnämna skadeståndet kan du också ha rätt till även om du får tillbaka jobbet i en tvist. Men det är inte bara vid uppsägningar man kan behöva hjälp. Normala fackliga frågor om tjänster, turordning och arbetsmiljö kan hamna centralt och då behöver man folk som kan sin sak. - Det är inte ovanligt att vi får se anställningsavtal som innehåller villkor som bryter mot rättigheter enligt lag och avtal exempelvis olika tidsbegränsade anställningsformer. En sådan felaktig skrivning kan medföra att det är en fast anställning med alla följder det senare kan få, säger Peter Björklund.

7 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Arbetsmiljö Arbete som berör Arbetsmiljö, förhållandena för anställda på en arbetsplats, är något som berör flera miljoner svenskar - såväl fysiskt som psykosocialt. Ansvaret för att dess utformning följer gällande lagar och förordningar vilar dock helt och hållet på arbetsgivaren. TEXT: JOHAN LENELL Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger alltid hos arbetsgivaren. FOTO: JOHAN LENELL Den första och största fråga som behöver besvaras innan man fördjupar sig i ämnet arbetsmiljö bör av naturliga skäl vara vad är egentligen arbetsmiljö?. Svaret på den är, enligt Christer Rappe, jurist vid juridiska avdelningen på Arbetsmiljöverket, nämligen ganska enkel idag. I tidigare lagstiftning fanns en del undantag men med i dag gällande lagstiftning kan begreppet arbetsmiljö jämställas med allt arbete, förklarar han. Den naturliga följdfrågan borde följaktligen bli vem som ansvarar för arbetsmiljön på en arbetsplats? Också det är en fråga som Christer Rappe menar har ett i grund och botten enkelt och entydigt svar. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger alltid på arbetsgivaren, även om denna till sin hjälp för arbetsmiljöarbetet naturligtvis ska kommunicera med anställda och skyddsombud. Reglerat i lag De yttre ramarna för vad som inbegrips i arbetsmiljö regleras i arbetsmiljölagstiftningen. I denna lag finns grundläggande bestämmelser om hur en arbetsmiljö ska vara, vem som ansvarar för vad, men också regler kring samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt vilken funktion Arbetsmiljöverket den myndighet som av regering och riksdag har uppdragits att se till så att arbetsmiljölagstiftningen åtlyds har i sammanhanget. Mer specifika uppgifter om vilka krav och skyldigheter som ställs på en arbetsmiljö finns reglerat i en rad föreskrifter som ges ut av Arbetsmiljöverket och betecknas AFS, Arbetsmiljöverkets författningssamling. Vid sidan om själva arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter berättar Christer Rappe att det finns ett flertal andra lagar som på olika sätt berör ämnet. Bland annat arbetstidslagen, vägarbetstidslagen och lagen om husligt arbete. Förebyggande av ohälsa Grundtanken med den samlade arbetsmiljölagstiftningen, och det ansvar som landets arbetsgivare härigenom åläggs, är att förebygga olyckor och ohälsa på arbetsplatser. Såväl fysisk som psykosocial. Det sistnämnda är något som Måns Svensson, projektledare på Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds Universitet, berättar har fått allt större tyngd de senaste årtiondena. I arbetsmiljöhistoriens begynnelse, under den svenska industrialiseringen, handlade arbetsmiljöarbete i huvudsak om att förebygga fysiska olyckor. Men allt eftersom arbetsformer och arbetsmiljöer har förändrats, och förståelsen för sambandet mellan psykiskt välbefinnande och produktivitet har vuxit, har arbetsmiljölagstiftningen kommit att även inbegripa den psykosociala arbetsmiljön. Stort svenskt engagemang Men hur ser då de svenska arbetsmiljöförhållandena egentligen ut? Håller de vad som lovas i lagstiftningen? I stora drag ja, menar Måns Svensson och Christer Rappe. Visst finns det små luckor som behöver rättas till men i stora drag ligger vi långt fram, säger Christer Rappe. Något som bekräftas av Måns Svensson. Ser vi till den forskning som bedrivs, men också den efterfrågan vi på Arbetsmiljöhögskolan har på uppdragsutbildningar i ämnet kan vi ganska enkelt konstatera att det finns ett mycket stort engagemang och intresse för arbetsmiljöfrågor i Sverige. Och det i sig tycker jag säger en hel del om hur arbetsmiljöarbetet ser ut och fortskrider. Faktorer och förhållanden som är lagstadgade att beaktas under arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats tekniska fysiska arbetsorganisatoriska sociala arbetets innehåll Release 7 & 14 april av Mångfald 4.0 ett digitalt verktyg Ett interaktivt pedagogiskt verktyg som medvetandegör föreställningar och förutfattade meningar när det gäller kön, klass, sexualitet och etnicitet. Verktyget väcker debatt och får fart på diskussionen och plötsligt är alla med och tycker, vilket är en förutsättning för att få igång ett engagerande förändringsarbete. Anmälan: info@pluralism.se Den enklaste vägen till nytt arbete - i hela Sverige!

8 8 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Outplacement I tjugo år hade Kaisa Sjödahl vigt sitt yrkesliv åt en och samma arbetsgivare. Efter en omorganisation förra våren försvann plötsligt hennes tjänst från företaget. Hon beslöt sig för att lämna företaget och med hjälp av ett outplacementföretag kunde hon gå vidare. - Jag fick upp självförtroendet igen och hittade mina starka sidor, berättar hon. Med lite hjälp går allting enklare Jobbigast var den mentala biten, att se sin tjänst försvinna, säger Kaisa Sjödahl. Den 39-åriga tvåbarnsmamman från Tyresö hade gjort det mesta på den stora matvarukedjan. Som utbildad ekonom var hon chef för företagets centrala kundkontakt i sex år, drev butikskontaker och ansvarade för både den svenska och norska delen av webbsajten. Men det var dags för omorganisation en process som tog lång tid. - Det var det värsta. Jag gick länge utan att kunna fokusera hundraprocentigt på mitt arbete eftersom varken jag eller någon annan visste hur det skulle bli när allt var klart. Efter många om och men kom så beskedet. Man placerade de två webbsajterna under respektive lands marknadschefer. Kaisa Sjödahls tjänst som samordnare försvann. - Jag fick förslag på tjänster som passade min kompetens, men jag hade redan bestämt mig för att sluta. Det här var ett tecken för mig att gå vidare. Jag insåg att det hade gått 20 år och jag var kvar i samma företag. Lättare sagt än gjort. För hur gör man egentligen? Har man haft bra jobb under så lång tid så glömmer man mycket annat. Som hur man skriver ett bra cv, till exempel. För att inte tala om hur det funkar med olika jobbsajter. Jobbigast var ändå den mentala biten. Att se sin tjänst försvinna, oavsett varför, kan vara tufft för psyket. - Det var i det här skedet jag fick information från personalavdelningen om outplacement. Jag hade hört talas om det tidigare och tyckte det lät intressant så vi gjorde en överenskommelse om att jag skulle få gå ett program. Kaisa Sjödahl fick kontakt med Micaela Ericsson på outplacementföretaget Antenn. Micaela blev hennes jobbcoach och tillsammans började de vandringen mot en ny karriär. - Först fick jag vara ledig nästan hela sommaren. Så jag kom till Antenn med fulladdade batterier. I augusti började jag träffa Micaela regelbundet och kunde använda Antenns lokaler som en arbetsplats. Jag fick hjälp med allt från rena basics till att bygga upp självförtroendet igen och leda in mina tankar på rätt spår. Här fanns även flera andra personer som hamnat i samma situation som Kaisa. Människor som det gick att prata med och ventilera sina tankar hos. - Viktigast var nog hur Micaela och jag kunde diskutera runt vilken typ av jobb jag sökte. Vi funderade mycket kring det här med chefsjobb och kom fram till att jag tycker om ledarskap och hade tidigare uppfattats som en bra chef. En dag dök drömjobbet upp. Kaisa satt och kollade runt på internet när hon hittade en ledig tjänst på ett företag hon tidigare hört talas om. Befattningsbeskrivningen var som klippt och skuren till henne. - Jag tänkte direkt att det här jobbet vill jag ha. Nu började nästa steg hos Antenn att få drömjobbet. Micaela Ericsson och hennes jobbcoacher kunde bidra med intervjuträning och ännu mer support i rekryteringsprocessen. Fyra intervjuer senare anställdes Kaisa på Retail House som chef för en projektledargrupp. Tror du att du hade fått jobbet utan hjälp? - Inte helt säkert. Micaela var definitivt till stor hjälp och jag kunde komma tillbaka på banan snabbare. - Jag slapp vara ensam i en rätt jobbig process Har du koll på vad lagen säger? Vad är sakliga skäl för uppsägning? Kan arbetsgivaren sänka en anställds lön? Vilka rättigheter och skyldigheter har föräldralediga? Norstedts arbetsrättsserie ger svaren på dessa frågor och många fler. Utifrån lagtexten ges tydliga och aktuella exempel från verkligheten. Både du som är arbetsgivare och du som representerar arbetstagarna har stor nytta av böckerna i ditt dagliga arbete. Medbestämmandelagen Erland Olauson & Dan Holke Semesterlagen Bo Ericson Kurt Eriksson Anställningsskyddslagen Bo Bylund, Anders Elmér, Lars Viklund & Toivo Öhman Uppdaterad av jurister på Unionen Arbetsrätt i praktiken Bo Bylund & Lars Viklund Författarna är alla erfarna jurister och etablerade författare som aktivt arbetar med lagstiftning. Norstedts Akademiska Förlag Bokutgivning sedan 1823, kursböcker sedan 2005

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET 9 Vaxholmsdomen Arbetsgivarens stöd vid omställning EG-domstolens dom i Vaxholmsfallet förändrar arbetsmarknaden Fokus på uppgiften. Kanske ett slitet uttryck, men en viktig kärna i verksamheten. För varför ska man annars anlita någon annan till att hjälpa en uppsagd medarbetare hitta nytt jobb? - Det handlar om att få ett professionellt stöd för att gå vidare i sin karriär, förklarar Micaela Ericsson på Antenn. Om o rganisationer, omstruktureringar och arbetsbrist kan vara otrevliga tider för ett företag. I värsta fall måste medarbetare sägas upp en process som kan vara jobbig för arbetsgivaren såväl som för arbetstagaren. Men med rätt stöd kan det ändå gå bra. Det är här som outplacementföretagen dyker upp. - Vi kan tillsammans göra det till en unik möjlighet för en människa att i vuxen ålder få sätta sig ner och FOTO: CINA STENSON bestämma vad man vill göra när Micaela Ericsson jobbar på outplacementföretaget Antenn. jag blir stor, säger Micaela Ericsson. Mathias Fors är ombudsman på Jusek. I förhandlingar mellan honom och en arbetsgivare händer det att han föreslår omplaceringsstöd. - Det är inte ovanligt. De flesta parter tar emot förslaget positivt. Det finns ett stort värde i att ha ett bollplank i svåra situationer. Men det är inte bara privata företag som kan hjälpa. Om ett företag är medlem i Svenskt Näringsliv, Tidningsutgivarna, Idea, SRAO eller KFO är det anslutet till Trygghetsrådet som har egna program för omplacering av personal. DI251x116_Enbraaff Och på så sätt kan det bli billigare eftersom Sida 1 kostnaderna redan är betalda genom medlemsavgifter. EG-domstolen meddelade dom i Vaxholmsfallet i december Domen blev en framgång för det lilla lettiska företaget Laval och ett bakslag för Byggnadsarbetareförbundet. Vad berodde detta på? I korthet har EG-domstolen tagit avstånd från att utländska företag som tillfälligt utstationerar arbetstagare i Sverige skall behöva tillämpa hela Byggnadsavtalet. Det kollektivavtalet innehåller många regler som går utanför den hårda kärna av minimivillkor som en medlemsstat skall garantera utländska arbetstagare enligt det så kallade utstationeringsdirektivet. Avtalskrav mot utländska företag med tillfällig verksamhet måste därmed begränsas till minimilöner. Vidare förbjuds den svenska lagen som kallas Lex Britannia och som behandlar svenska företag förmånligare än utländska. Och stridsåtgärder som syftar till att genomdriva otillåtna avtalskrav blir otillåtna enligt domen. Domen medför att svenska fackförbund med omedelbar verkan måste inskränka sina avtalskrav mot utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige till minimilöner. Reaktionerna efter domen har varit överdrivna. Svenska fackförbund kan troligen fortsätta att kräva minimilöner av utländska företag. Så kallad social dumpning kan förhindras även i fortsättningen i Sverige. Långtgående och överdrivna krav som i realiteten innebär protektionism är däremot inte tillåtna. Att domen skulle få denna utgång har länge stått klar för insiktsfulla bedömare. Sverige är en del av EU och har inte rätt att utestänga utländska företag genom protektionistiska kollektivavtal. Man skulle kunna säga att det är Byggnads som genom alltför aggressivt agerande har framtvingat den justering av den svenska arbetsmarknadsmodellen som nu kommer att ske. Regeringen har utsett en utredningsman som skall analysera vilka lagändringar som måste genomföras i Sverige på grund av domen. Samtidigt hörs från fackligt håll klagomål om att strejkrätten nu är hotad på EU-nivå. Ingenting kunde vara felaktigare. Domen handlar inte om strejkrätten. Ingen arbetstagare strejkade i Vaxholm, varken lettisk eller svensk. Istället var det fråga om en blockad och sympatiåtgärder. Förhoppningsvis kommer lagändringarna att uppfylla kraven i domen. FOTO: TORBJÖRN LARSSON Anders Elmér, advokat vid Elmzell Advokatbyrå AB. FOTO: LINDAHL Martin Agell, advokat vid Advokatfirman Lindahl. Starka krafter i Sverige vill gärna undgå den anpassning till EU:s inre marknad för tjänster som vi är skyldiga att genomföra. Det ligger i allas intresse att motverka protektionism. Martin Agell, advokat vid Advokatfirman Lindahl KB och Anders Elmér, advokat vid Elmzell Advokatbyrå - Lavals två ombud. En bra affärsjurist ser längre än juridiken. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG LONDON BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI Vinge är Sveriges ledande advokatbyrå med omkring 450 anställda, varav 330 jurister. Vår verksamhet är helt inriktad på affärsjuridik och våra uppdrag är till stor del internationella. Vi har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg samt i London, Bryssel, Hong Kong och Shanghai. Vinge ingår i Lex Mundi, ett globalt nätverk för oberoende advokatbyråer.