Stadsdelen 22, tomterna i kvarteret 434 och gatuområdena

Transkript

1 Detaljplan 459 DETALJPLANEBESKRIVNING Gatuvy från Västra Alexandersgatan mot planeringsområdet. L Arkkitehdit Oy, BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ VÄSTRA ÅSTRANDEN, ALEXANDERSBÅGENS INRE RING Stadsdelen 22, tomterna i kvarteret 434 och gatuområdena 1

2 Ändring av detaljplan Detaljplaneändringen gäller tomterna i kvarteret 434 samt gatuområdena i stadsdelen 22. Västra åstranden Alexandersbågen, Raul Hellbergs gata Detaljplanen tagits upp till behandling: Stadsutvecklingsnämnden beslutade (161 ) inleda ändringen av detaljplanen. Behandling av detaljplanen: Förslaget till detaljplan i stadsutvecklingsnämnden (138 ). Förslaget till detaljplan i stadsstyrelsen ( ) Godkännande av detaljplanen: stadsfullmäktige ( ) 1.2 Planområdets läge Detaljplaneändringen gäller byggandets volym och användningsändamålet i ett i huvudsak obebyggt område i mitten av västra åstranden. Planeringsområdet utgör i västra åstrandens centrumområde ett för stadsstrukturen viktigt område, där 2000-talets byggande ansluts till den omgivande stadsstrukturen och till Borgå centrum. Området är beläget vid Alexandersbågens inre ring och gränsar i öst och söder till Alexandersbågen. I väst-sydväst ingår en bebyggd bostadstomt på adressen Alexandersbågen 6 i området. (Bilaga 1) 1.3 Detaljplanens syfte Med detaljplaneändringen undersöks placering av våningshusdominerad men också för servicebostäder lämplig lösning i ett för stadsbilden mycket viktigt område i mitten av västra åstranden. Detaljplanen för den bebyggda fastigheten som ingår i planområdet uppdateras. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Detaljplanens syfte Beskrivningens innehållsförteckning Bilagor till beskrivningen Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplan Genomförande av detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området

3 3.1.2 Naturmiljö Byggd miljö Markägarförhållanden Trafik Teknisk försörjning Service Invånare och arbetsplatser Grundvatten och jordmån Störande faktorer Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet... 7 Riksomfattande mål för områdesanvändning... 7 Landskapsplan... 7 Generalplan... 8 Detaljplan... 8 Byggnadsordning... 8 Tomtindelning och register... 8 Baskarta... 8 Byggförbud OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplaneringen Beslut om planeringsstart Deltagande och samarbete Intressenter Planen togs upp till behandling Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Alternativen för detaljplanen Områdets planeringshistoria Åsikter och hur de beaktas vid planläggningen BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Område för nybyggande: Alexandersbågens inre ring Borgå A-bostäder Ab:s fastighet Service Trafiknät Parkering Tomtindelning Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Stadsbild och stadsstruktur Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för flervåningshus, i vilket får placeras bostäder, servicebostäder och servicelokaler (AKY) Kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH) Gatuområden Konsekvenser av planen Konsekvenser för samhällsstrukturen Konsekvenser för servicestrukturen Konsekvenser för den byggda miljön och naturmiljön Konsekvenser för trafikförhållandena och parkeringen i området Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Störande faktorer i miljön Planbeteckningar och planbestämmelser Namn GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Styrning av genomförandet Tidsplan för genomförandet

4 1.5 Bilagor till beskrivningen Bilaga 1. Områdets läge Bilaga 2. Detaljplanesammanställning Bilaga 3. Utdrag ur detaljplanekartan och -bestämmelserna Bilaga 4. Illustration Bilaga 5. Program för deltagande och bedömning Bilaga 6. Sammandrag över utlåtandena och anmärkningarna Bilaga 7. Bygganvisningar Bilaga 8. Karta över tomtindelningen 1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen - Porvoo, Länsiranta. Historiaa, maisemarakenne, rakennuskanta (Borgå, västra åstranden. Historia, landskapsstruktur, byggnadsbestånd). En utredning som grund för detaljplanearbetet. Stadsplanering, februari 2006, augusti 2008, januari Porvoon Länsiranta, Aleksanterinkaaren sisäkehä, tontinluovutus- ja yhteistyömallitarjouskilpailu , tarjous ja kilpailuehdotus Slottsgården (västra åstranden, Alexandersbågens inre ring, tävling för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell, anbud och tävlingsförslag Slottsgården). - Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys maankäytön suunnittelua varten (Utredning av byggbarheten på västra åstranden). Viatek Oy, Porvoon Länsirannan katuverkko, toimivuustarkastelut (Utredning om hur gatunätet på västra åstranden fungerar). Ramboll Oy, januari Porvoon Länsirannan katuverkko, vuoden 2007 toimivuustarkastelujen päivitys (uppdatering av utredningen om hur gatunätet på västra åstranden fungerar 2007). Ramboll Oy, Porvoon kaupunki, osa 22. kaupunginosan korttelia 434, ns. Aleksanterinkaaren sisäkehä, rakennettavuusselvitys, Ramboll Finland Oy, (Borgå stad, utredning om byggbarheten, stadsdelen 22, en del av kvarteret 434, Alexandersbågens inre ring). - Slutrapport om sanering av förorenad mark. Tomterna inom Alexandersbågens inre ring och August Eklöfs gata och campusområdet. Ramboll Finland Oy, Porvoon meluselvitys 2013 (bullerutredning för Borgå), Borgå stad och Ramboll Finland Oy, juni SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Alexandersbågens inre ring har en omväxlande planeringshistoria. Den gällande detaljplanen för området lämpar sig inte så bra för till exempel serviceboende och därför arrangerade staden en tävling för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell våren Stadsutvecklingsnämnden beslutade (161 ) att detaljplaneändringen bereds i samarbete med dem som gjort det vinnande förslaget Slottsgården. Av tekniska skäl ingår Borgå A-bostäder Ab:s fastighet, som Borgå stad helt äger, i området. Vid utkastskedet ingick också en fastighet vid Borgmästargatan 2 6 som Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab äger i området. En tätare samhällsstruktur eftersträvades på bolagets fastighet genom att höja flervåningshusen från början av 1970-talet. Vid förslagsskedet lämnades denna fastighet dock utanför planområdet på markägarens önskemål. Staden har informerat om projektet i samband med planläggningsöversikterna och senast Programmet för deltagande och bedömning var framlagt tillsammans med utkastet till detaljplaneändring Det lämnades tre åsikter om utkastet. Innan utkastet lades fram presenterades utkastet till Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s invånare och delägare på invånarmötet I samband med beredningen av förslaget ordnades ett invånarmöte till På Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s bolagsstämma presenterades planen ännu en gång. På bolagsstämman beslutade bolaget enhälligt att bolaget inte vill ingå i detaljplanen. Därför lämnades bolagets fastighet utanför planområdet vid förslagsskedet. 2.2 Detaljplan Användningsändamålet för kvarteren i detaljplaneområdet är huvudsakligen boende. Området domineras helt av flervåningshus. I det obebyggda området inom Alexandersbågens inre ring placeras 4

5 alla parkeringsplatserna i ett parkeringshus. Det är också möjligt att bygga servicebostäder särskilt på två tomter inom Alexandersbågens inre ring och på Borgå A-bostäder Ab:s bebyggda fastighet. Vid Alexandersbågen kan placeras också små affärs-, kontors- och servicelokaler i byggnadernas gatuplan. Tomtindelningen ändras för alla fastigheter. Flera gång- och cykelvägar som leder genom området anvisas antingen i gatuområdet eller genom servitut. I området bildas en ny kort tomtgata. Byggrätten ökar med m 2 -vy jämfört med den gällande detaljplanen. I kvartersområden för nybyggande inom Alexandersbågens inre ring anvisas byggrätt med olika beteckningar så att byggandets volym är sammanlagt m 2 -vy. Av denna volym kan sammanlagt m 2 -vy affärs-, kontors- och servicelokaler placeras i gatuplan. I området anvisas också ett parkeringshus som enligt den riktgivande planen har 159 bilplatser i fyra plan. Dimensioneringen för nybyggnadsområdet inom Alexandersbågens inre ring motsvarar kvartersexploateringen e=1,47 och invånare. När det gäller Borgå A-bostäder Ab:s fastighet ändrar detaljplaneändringen inte mycket situationen. Uppgifterna om användningsändamålet och byggrätten uppdateras så att de motsvarar det som byggts på tomten. Byggrätten för fastigheten ökar med 5 m 2 -vy, dvs. från m 2 -vy till m 2 -vy. Då fastighetsgränserna flyttas kommer bolagets parkeringsplatser i fortsättningen att finnas på bolagets egen tomt. Nuförtiden finns det ett servitut för parkering på stadens fastighet. 2.3 Genomförande av detaljplanen Området är i huvudsak obebyggt. Detaljplaneändringen har utarbetats i samarbete med den part som sannolikt kommer att bygga i området. Därför kan byggandet i området påbörjas ganska snabbt efter det att planen har vunnit laga kraft och processen med tomtöverlåtelser har börjat. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området I mitten av planeringsområdet, ändan av Magnus Erikssonsgatan och Västra Alexandersgatan, byggs ett centrumliknande område som samordnar det varierande byggandet i näromgivningen. Planeringsområdet är ca 1,91 ha stort Naturmiljö Nästan hela västra åstranden är ett gammalt odlingslandskap, där det har funnits industriell verksamhet från 1920-talet till 1980-talet. Bostadsbyggandet i området påbörjades i slutet av 1960-talet med det s.k. Borgåportens område. Planeringsområdet har varit åker eller äng som ändrades till en gård då industrianläggningen (nuvarande Konstfabriken) utvidgade verksamheten, vilket ledde till att jordmånen förorenades. Efter saneringen av jordmånen år 2008 har det i området funnits en svacka som fyllts med dagvatten och börjat växa vass. Det finns inga egentliga naturvärden i området. Området ligger i ändan av Magnus Erikssonsgatan som leder till området från norr-nordöst. De tre raderna av trädplanteringar vid gatan representerar 1960-talets stadsplanering. Området är inte grundvattenområde. Genom området har bildats en stig i riktning norr-sydöst Byggd miljö Området vid Alexandersbågens inre ring, med undantag av den bebyggda fastigheten i västra delen, är bebyggt. Jordmånen i området har varit förorenad till följd av den tidigare industriella verksamheten. Jordmånen sanerades år I planeringsområdet ingår Borgå A-bostäder Ab:s hyresbostäder som blev färdiga sommaren 2012 enligt arkitekt Tytti Tolvanens planer. Utöver vanliga hyresbostäder finns det en enhet för stödboende på fastigheten. Helheten som består av två bostadshus och ett förråd omfattar m²-vy. Fastigheten ingår i detaljplaneområdet eftersom byggandet på den avviker en aning från den gällande detaljplanen i fråga om tomtgränser. Placeringen av bilplatserna ska också ses över. Planeringsområdet gränsar i väst till Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s stora flervåningshus från åren , som var de sista husen som byggdes i Borgåportens område. Bolaget har tre lamellhus: två i fyra våningar och ett i åtta våningar. I sydväst, på andra sidan av Alexandersbågen, finns S-market Näse, en stor detaljhandelsenhet. De delar av den som finns närmast planeringsområdet är från det första byggskedet år Affären byggdes ut år I söder, på andra sidan av 5

6 Alexandersbågen, finns yrkeshögskolan Borgå campus från år 2010 och bredvid finns ett obebyggt område för YIT Rakennus Oy:s företagshus. Sydöst om området finns kultur- och affärsbyggnaden Konstfabriken, och i öst-nordöst finns flervåningshus från åren Lite längre mot nordöst finns västra åstrandens moderna trästad, där byggarbetena började år I väst tangerar planeringsområdet Asunto Oy Näsinkumpu Näsehöjd Bostads Ab:s stora flervåningshus från som ingår i Borgåportens område. I nordväst syns dagligvarubutiken Lidl med ett stort parkeringsområde, som byggdes år 2003 i stället för det köpcentrum som ursprungligen fanns i Borgåporten. Planområdet är avgränsat på flygbilden. Utsikt från centrum (öst-nordöst). Ovan till vänster finns den stora detaljhandelsenheten S-Market Näse. Nedanför den finns Borgå Campus och nedan till vänster kulturens allaktivitetshus Konstfabriken med handelspassage för specialhandel. I mitten av bilden finns dagligvarubutiken Lidl-Näse som har rött tegeltak. Flygfoto: Lentokuva Vallas Oy, Markägarförhållanden Planområdet ägs till största delen av Borgå stad. Hyresbostäderna i området ägs av Borgå A-bostäder Ab, som Borgå stad helt äger Trafik Huvudmatargatan för västra åstranden, Alexandersbågen, leder runt området från nordöst till sydöst. Gatan är livligt trafikerad men på grund av avståndet mellan anslutningarna, trafikljusen och gatans böjda form är körhastigheterna låga. Det behövs gång- och cykelvägar som leder genom området. Det är inte fråga om behovet av cykelvägar utan om mångsidiga trivsamma centrumliknande gångvägar. I området behövs också tydliga gångvägar mellan flervåningshusen i Borgåporten och Konstfabrikens område, S-market Näse och Lidl Näse Teknisk försörjning De byggda delarna av området är anslutna till kommunalteknik och också de övriga delarna kan anslutas. I praktiken ligger alla kommunaltekniska ledningar i Alexandersbågens gatuområde. Vid områdets kanter finns Soneras och LpoNets telekablar. Vatten-, avlopps- och dagvattenledningarna leder vid Alexandersbågen. Stamledningen för fjärrvärme finns också vid Alexandersbågen och leder väster om Konstfabriksgatans korsning, mycket nära planeringsområdet. Elenergi kan levereras till området utan att bygga transformatorstationer. Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s vatten- 6

7 och avloppsanslutning ligger i planeringsområdet och den ska därför flyttas från området innan byggarbeten påbörjas. I den gällande detaljplanen anvisas servitut för gång- och cykelvägar i området, vilka dock inte används Service Området hör nära ihop med kommersiella och offentliga tjänster i centrum. I omedelbar närhet av området finns en större koncentration av specialhandel, Konstfabrikens område med cirka m 2 -vy affärslokaler. Sydväst om området finns en stor detaljhandelsenhet, S-Market Näse. Norr om området ligger dagligvarubutiken Lidl Näse. I Konstfabrikens område finns också kultur- och fritidstjänster. Det stora rekreationsområdet vid Kokon och dess slalombackar ligger cirka 500 meter från området. Yrkeshögskoleenheterna i Borgå Campus erbjuder utbildning söder om området. Grundläggande utbildning erbjuds bl.a. i Albert Edelfeltin koulu som ligger vid Tolkisvägen cirka 500 meter från området Invånare och arbetsplatser I området finns för tillfället inte permanent verksamhet med undantag av de bebyggda fastigheterna. I hyreshuset vid Alexandersbågen 6 finns 43 små hyresbostäder och 11 platser för utvecklingsstörda i stödboende. Enligt statistiken var antalet invånare i området 56 år 2014, och medelåldern var 69 år Grundvatten och jordmån Östra delen av området har hört till Konstfabrikens gårdsområde och jordmånen var förorenad till följd av den tidigare verksamheten i området. Jordmånen i området sanerades år 2008 och efter saneringen har det i området funnits en svacka som fungerar som dagvattenbassäng. För det obebyggda området inom Alexandersbågens inre ring har gjorts en utredning av byggbarheten. Enligt utredningen ska byggnaderna grundläggas på stödpålar med undantag av lätta gårdsbyggnader som kan sjunka samtidigt som den omgivande marken. Marken under rörlinjerna ska förstärkas. Då källarvåningar byggs ska man beakta grundvattnet på ca 1 1,3 meters djup. Därför är det sannolikt att golvnivån i källarna ligger under grundvattennivån. Enligt utredningen av byggbarheten är det förbjudet att göra större utfyllnader under byggskedet eftersom skjuvhållfastheten i lera är låg och det finns risk för ras. Området är inte ett sådant grundvattenområde som är viktigt för samhällets vattenförsörjning Störande faktorer Trafiken ger upphov till damm- och bullerolägenheter i området, vilket är typiskt i centrum. Alexandersbågen som gränsar området är en livligt trafikerad gata där körhastigheterna är låga på grund av avståndet mellan anslutningarna och gatans böjda form. 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändning Statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft och revideringen Målen som ska beaktas och främjas vid beredningen av detaljplaneändringen har att göra med en enhetligare samhällsstruktur, kvaliteten på livsmiljön och kulturarv. Enligt målen ska man utnyttja de samhällsstrukturer som finns och skapa enhetligare tätorter. Behovet av personbilstrafik ska vara så litet som möjligt. Förutsättningarna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken förbättras och främjas. Centrumområdet utvecklas bl.a. som ett område med mångsidigt utbud av tjänster och bostäder. Man främjar utnyttjandet av det nuvarande byggnadsbeståndet och skapar förutsättningar för en god stadsbild. Man främjar bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet. I området finns inga historiska byggnader men förhållandet mellan markanvändningen i området och den närliggande Konstfabriken ska beaktas vid planeringen. Landskapsplan I landskapsplanen för Östra Nyland, som fastställdes , är området ett område för centrumfunktioner (C). I etapplandskapsplan 2 för Nyland, som Nylands landskapsfullmäktige godkände och som miljöministeriet fastställde , anvisas området för tätortsfunktioner med beteckningen "område för centrumfunktioner, regioncentrum". 7

8 Utdrag ur landskapsplanen för Östra Nyland och etapplandskapsplan 2 för Nyland och delgeneralplanen för de centrala delarna. Planeringsområdets läge anvisas på kartorna med vita pilar eller områdesavgränsning. Inte skalenlig. Generalplan I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd , i kraft från 2006) anvisas området som område för centrumfunktioner (C). Längs med Alexandersbågen leder en gång- och cykelväg. I områdets östra del finns en beteckning för ett område som ska saneras/iståndsättas på grund av Konstfabrikens användning förr i tiden. Detaljplan För området gäller detaljplanen 403 som godkändes Enligt detaljplanen finns det i området kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL/YA), kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR-9) och kvartersområde för bilplatser (LPA-1). Genom området leder delar av område som reserverats för gång- och cykeltrafik (pp). Alexandersbågen anvisas som gatuområde. Den totala byggrätten i området enligt detaljplanen är m 2 -vy. Utdrag ur detaljplanesammanställningen finns som bilaga 2 till beskrivningen. Byggnadsordning Borgå stads byggnadsordning godkändes av stadsfullmäktige (143 ). Byggnadsordningen trädde i kraft Tomtindelning och register Området ingår i Borgå stads och Lantmäteriverkets fastighetsregister. För området finns tomtindelning. Fastigheterna har inte bildats enligt tomtindelningen. Detta innebär att de historiska fastighetsgränserna går tvärs genom området. Baskarta Planeringsområdets baskarta uppfyller de krav som ställs i 54 a i markanvändnings- och bygglagen. Stadsmätningen inom markpolitiken uppdaterar uppgifterna i baskartan. Byggförbud För området råder inte byggförbud. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen Alexandersbågens inre ring har en ganska lång och omväxlande planeringshistoria, vilket återspeglar områdets centrala och viktiga läge. Planeringshistorien beskrivs närmare i punkt 4.5 nedan. Den första detaljplanen för Alexandersbågens inre ring utarbetades år 1989 på grund av det vinnande förslaget i den allmänna idétävlingen för västra åstranden. Detaljplanen fastställdes , men efter kommunsammanslagningen av Borgå stad och Borgå landskommun konstaterades att den inte är tillfredsställande i fråga om byggandets omfattning och skala. Stadsstyrelsen beslutade (6 ) att fastställda detaljplaner ses över så att ett mångsidigt och högklassigt alternativ i mänsklig skala skapas till bostadsutbudet på huvudstadsregionen. Stadsplaneringens tjänsteinnehavare granskade detaljplanen som godkändes Byggandet påbörjades dock inte genast, och ganska snabbt konstaterades att också placering av servicebyggande i området, avvikande från detaljplanen, borde undersökas. 8

9 Sommaren 2014 ordnade staden en tävling för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell, med vilken strävades efter en högklassig helhetsplan som går att förverkligas och samarbetspartners. Med dem ska beredas en detaljplaneändring och de skulle efter tomtöverlåtelserna svara för byggandet i området. I tävlingsprogrammet betonades kvalitet. Byggrättens pris spelade ingen roll i tävlingen och planeringen styrs primärt av en stadsbildsmässig kvalitet och energieffektivitet. Tävlingstiden gick ut I tävlingen lämnades två förslag, varav L Arkkitehdit Oy:s, Pohjola Rakennus Oy Uusimaas och Projectusteam Oy:s förslag "Slottsgården" uppfyllde alla de centrala målen bättre. Enligt förslaget var byggandets volym totalt ca m²-vy. 4.2 Beslut om planeringsstart Stadsutvecklingsnämnden beslutade (161 ) att detaljplaneändringen för området bereds i samarbete med dem som gjort det vinnande förslaget Slottsgården. Planområdets obebyggda del ägs av staden. Tomterna överlåts i sinom tid till gängse pris genom separata beslut. Staden har informerat om projektet i planläggningsöversikten senast Av tekniska skäl ingår Borgå A-bostäder Ab:s fastighet, som Borgå stad helt äger, i området. På fastigheten finns ett hus med hyres- och specialbostäder från år Bilplatserna finns på stadens arrendeområde, varför detaljplanen för området ska ändras så att den motsvarar situationen. I området ingick vid utkastskedet också en fastighet vid Borgmästargatan 2 6 som Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab äger. Fastigheten ingår i det s.k. Borgåportens område som byggdes under åren och som administrativt delas i fyra bolag. På fastigheternas ansökan beslutade stadsutvecklingsnämnden (13 ) om en detaljplaneändring för kompletterande byggande i Borgåporten. Utkastet till detaljplaneändring för hela Borgåporten hölls framlagt i enlighet med 30 i markanvändnings- och byggförordningen och Arbetet med detaljplanen har fortsatt i Borgåportens norra del och i detta detaljplaneprojekt ingick också bolaget längst sydöst. Då man beslutade att bolagets fastighet kan ingå i planområdet beaktade man att fastigheten, då planprojektet framskrider, vid behov kan lämnas utanför detaljplaneområdet så att planarbetet i fråga om denna fastighet fortsätter senare. Bolaget fattade ett sådant beslut på sin bolagsstämma då bolagets fastighet lämnades utanför detaljplanen. Detta ledde till ändringar i nybyggnadsområdet. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Intressenterna räknas upp i punkt 7 i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 5). Planområdet ägs till största delen av Borgå stad. Hyresbostäderna i området ägs av Borgå A-bostäder Ab, som Borgå stad helt äger Planen togs upp till behandling Staden meddelade om att planen tagits upp till behandling i samband med planläggningsöversikten Deltagande och växelverkan Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning (bilaga 5). Planprojektet baserar sig på Pohjola Rakennus Oy Uusimaas och L Arkkitehdit Oy:s tävlingsförslag Slottsgården. Planen har utarbetats i ett tätt samarbete med dem som sannolikt planerar och bygger området, vilket innebär att man vid utarbetandet av planen har garanterat att den stadsbildsmässiga kvalitetsnivån uppnås genom styrning av byggsätt, samt detaljerna i anslutning till de ekonomiska realiteterna Myndighetssamarbete Det är inte fråga om en sådan plan som avses i 66 2 mom. MarkByggL som förutsätter myndighetssamråd. Utlåtanden begärdes av närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Museimyndigheten har hörts eftersom Konstfabrikens kulturhistoriskt betydelsefulla byggnad ligger i närheten av området. De frågor som togs upp i utlåtandena beskrivs under punkt nedan. 4.4 Mål för detaljplanen I slutet av 2000-talets första decennium beredde man sig på byggandet av planeringsområdet genom att sanera markföroreningarna i området. Därför ser detta område ut som en byggarbetsplats och är otillfredsställande med tanke på stadsbilden. Denna situation har pågått i över sju år. Med tanke på 9

10 samhällsstrukturen och stadsbilden är planens primära mål därför att detta område byggs så snabbt som möjligt men också på ett högklassigt sätt. I enlighet med den gällande detaljplanen har man i området byggt bara ett hus med hyresbostäder vid Alexandersbågen 6 som ligger i planområdets västra del. Med detaljplaneändringen har undersökts placering av våningshusdominerad men också för servicebostäder lämplig lösning i ett för stadsbilden mycket viktigt område i mitten av västra åstranden. I området undersöks också parkeringslösningar som uppmuntrar till smarta trafiklösningar eftersom områdets centrala läge och den ypperliga tillgängligheten av tjänster uppmuntrar till en sådan experimentell lösning. Målen för stadsstrukturen utkristalliserar sig i områdets läge i en knutpunkt för stadsplaneringens ideal från olika tider. Med tanke på stadsstrukturen i området bör man också kunna åstadkomma en lösning i fråga om den utmanande helheten av gator som strålformigt leder till Alexandersbågen. Borgåportens rutplan i stor skala ska å ena sidan ha samband med de kulturhistoriska värdena i Konstfabrikens område och de stora offentliga byggnaderna och servicebyggnaderna (Borgå Campus och S-Market Näse) samt å andra sidan med den småskaliga träarkitekturen i den moderna trästaden från 2000-talet. 4.5 Alternativen för detaljplanen Detaljplanen grundar sig till en stor del på tävlingsförslaget Slottsgården som vann tävlingen för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell Under olika decennier har man dock planerat alternativa lösningar för området. Det har snarare varit svårt att bland många alternativ hitta en sådan lösning som är bra med tanke på stadsstrukturen, stadsbilden, trafiken samt med tanke på hur parkeringen fungerar. Alternativet ska vara ekonomiskt genomförbart. Områdets planeringshistoria Efter att Mannerheimgatans bro byggdes blev det ännu klarare att västra åstranden är ett utvidgningsområde för centrum. Bron öppnades år Västra åstranden var då ett odlingslandskap och i närheten av stranden fanns många industribyggnader, såsom byggnader inom träförädlingsindustrin, ett båtvarv och Fiskars Ab:s stora fabriksområde med maskinverkstäder (Konstfabrikens nuvarande område). I generalplanen från år 1968 förberedde man sig för att befolkningen ökar kraftigt. Man ansåg att det finns rum för den ökande befolkningen på västra åstranden. Då planerade man att stadens administrativa centrum placeras i närheten av den nuvarande moderna trästaden på eller 1990-talet (Borgå stads historia IV, 2008, s. 176). Det är dock skäl att konstatera att västra åstranden har etablerats som namn först i början av 2000-talet. Tidigare och ännu i dag har området kallats för Näse eftersom området hörde till Näse gårds gamla odlingsområden. Näse gård ligger norr om området. I Borgå har det inte fastställts några officiella namn på stadsdelar med undantag av stadsdelen 1, Gamla stan i Borgå. Odlingslandskapet och industriområdet på västra åstranden började förändras då man började bygga bostadsområdet i Borgåporten. Planeringen av höghusområdet som är känt som Borgåporten, Näse port och nedre Näse inleddes i början av 1960-talet. Innan staden och byggföretaget Valubetoni Oy från Lahtis ingick ett föravtal år 1965 planerade man markanvändningen i området. En arkitektbyrå från Lahtis (Arkkitehtitoimisto Erik Castrén ja Lauri Saarinen) började planera ett bostadsområde i ett markområde inom Näse gårds odlingslandskap som huvudsakligen ägdes av staden. I stadsplaneringens arkiv finns det första utkastet till detaljplanekarta som utarbetades i mars Enligt utkastet planerade man en skogsförort. Planen ändrades dock under åren så att den följer koordinaterna för empirestadsdelen och liknar en rutplan. I mitten av 1960-talet har planeringen troligen tagit fart på grund av det stora behovet av nya bostäder då ett oljeraffinaderi byggdes i Sköldvik i Borgå landskommun. År 1973 planerades (detaljplan nr 79) den sista tomten i Borgåportens område, dvs. Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s fastighet vid Borgmästargatan 2 6 som ingick i planeringsområdet i utkastskedet. Enligt planbeskrivningen är detta till följd av att staden skaffade ett hörn av tomten av Fiskars Ab som nuförtiden är känd som Konstfabriken. Arkkitehtitoimisto Vuorelma ja Salo från Salpakangas i Hollola svarade för den arkitektoniska planeringen av Näsebros fastighet. Därför avviker fastighetens arkitektur från det övriga området i Borgåporten som planerats av Arkkitehtitoimisto Erik Castrén ja Lauri Saarinen. Byggnaderna uppfördes av Salpausselän Rakennus Oy eftersom det ursprungliga byggföretaget, Valubetoni Oy, gick i konkurs kring år På grund av det dåliga ekonomiska läget kunde man inte bygga en simhall i anslutning till värmecentralen i mitten av Borgåporten och därför byggde man en simbassäng i anslutning till bolagsbastun i Näsebro Bostads Ab:s höga hus vid Borgmästargatan 4. 10

11 Utdrag ur mellanrapporten om centrumets dispositionsplan från år 1972: förslag till dispositionsplan för västra åstranden och dess trafiknät. Planeringsområdet för detaljplanen är ungefärligt avgränsat på ritningen. Med tanke på denna detaljplanebeskrivning har man på den ursprungliga ritningen lagt till bokstäver som syftar på olika delområden. I fråga om delområde A konstaterades att området lämpar sig för affärsverksamhet, parkeringsanläggningar och en busstation. Det finns troligen inga alternativ med tanke på markanvändningen. Det norra strandområdet B reserverades för offentliga byggnader, såsom kulturbyggnader. Då fattade man inga beslut om markanvändningen i det södra området C eftersom alternativen var industriverksamhet, affärsverksamhet och bostäder. När det gäller Borgåporten (område D) konstateras kort att det är fråga om ett nästan färdigt bebyggt bostadsområde. Planeringen av området framskred snabbt på 1980-talet. Planläggningsavdelningens tjänsteinnehavare utarbetade ett förslag till dispositionsplan för hur empirestadsdelens rutplan kan sträcka sig till västra åstranden. Dispositionsplanen var omsorgsfullt utarbetad utifrån flera olika alternativ. Denna nästan färdiga dispositionsplan godkändes dock inte av beslutsfattarna utan de ville se ännu fler alternativ. Därför ordnade staden en allmän idétävling för västra åstranden Staden fick 35 förslag, av vilka 34 godkändes till tävlingen. Enligt tävlingsprogrammet utgick man från att Borgå utvecklas till ett huvudcentrum för hela Östra Nyland. Målet för byggandet i tävlingsområdet (västra åstranden) var att minska trycket på att bygga i (empire)centrum, komplettera centrumets struktur genom mångsidigt byggande och göra stadsstrukturen mer enhetlig. Syftet med västra åstranden var att området med tanke på stadsarkitekturen passar in i de historiska stadsdelarna och kulturmiljön. Kvaliteten var viktigare än en stor våningsyta. 11

12 Byggnadsstrukturkarta som beskriver dispositionsplanen för västra åstranden som planläggningsavdelningen i Borgå utarbetade år Det vinnande förslaget hette Aleksanterinkaari (Alexandersbågen) och det hade utarbetats av arkitekt Kay Bierganns. Förslaget var på många sätt utmärkt. Anslutningen till Borgåporten beskrevs i bedömningsprotokollet enligt följande: När empire-axeln förlängs och utsträcks till Borgåporten förstärker detta områdets andliga och fysiska samhörighet med innerstaden och ger i axlarnas skärningspunkt upphov till en kubistisk situation som är både komplex och konfliktfylld men samtidigt redig och distinkt. Lösningen för området som nu är känt som Alexandersbågens inre ring ansågs vara innovativ och identitetsskapande. Man ansåg också att lösningen strukturerar trafiken i området. Å andra sidan medgav man att Alexandersgatan i någon mån slumpartat kolliderar med byggnaderna inom den inre ringen. Man ansåg att Alexandersbågens form dämpar genomfartstrafiken på västra åstranden. Utgående från tävlingen utarbetade arkitekt Kay Bierganns en dispositionsplan för området och detaljplaner i flera delar. De sista delarna av detaljplanerna godkändes år Endast huvudgatan Alexandersbågen har byggts enligt Bierganns plan. En orsak till att planen inte till andra delar har genomförts är den djupa recessionen på 1990-talet och kommunsammanslutningen mellan Borgå stad och Borgå landskommun år Därför fattade stadsstyrelsen (6 ) ett beslut om principerna för lättare detaljplaner. I dessa principer ingick målen för västra åstrandens delområden som fungerade som grund för planeringen av markanvändningen. Innan principbeslutet fattades hade man redan hunnit ordna en ny tävling för en del av västra åstranden. 12

13 Byggnadsstrukturkarta över s.k. Bierganns dispositionsplan som utarbetats utifrån förslaget som vann den allmänna idétävlingen år En planeringstävling för västra åstrandens nordöstra del genomfördes som en inbjuden tävling Fem arkitektbyråer fick inbjudan till planeringstävlingen. Förslaget Urbs Arbor som lämnades av Arkkitehtitoimisto Helin-Siitonen vann tävlingen. Man berömde förslaget med följande ord: Förslaget anknyter till traditionen och det tolkar på ett modernt sätt empirestadsdelens rationalitet och den rika omgivningen och skalan i den gamla medeltida stadsstrukturen. Arkkitehtitoimisto Tuomo Siitonen Oy utarbetade en detaljplaneändring för den så kallade moderna trästaden. Planen blev färdig år 2000 och området byggdes i snabb takt åren Då den moderna trästaden byggdes i snabb takt måste staden förbereda sig för att byggandet framskrider mot söder mot Konstfabriken. Inom stadsplaneringen beslutade man att stadsplaneringens tjänsteinnehavare under ledning av stadsplaneringschef Johan Peter (J.P.) Pfeifer fortsätter arbetet med att se över detaljplanerna. År 2004 utarbetades utkast till detaljplaneändring för utvidgningsområdet för den moderna trästaden och för Alexandersbågens inre ring. För Alexandersbågens inre ring fanns då Bierganns plan där en byggnadsmassa i fem våningar placerades längs med bågen. Inom området placerades ett ganska stort skyddat gårdsområde. Enligt planen sträcker sig området som en smal remsa av affärs- och kontorsbyggnader fram till Tolkisvägen. Åren utgick arbetet med detaljplaneändring för Alexandersbågens inre ring från boende, serviceboende samt från placering av affärs- och kontorslokaler på gatuplan. Planeringen av området koncentrerade sig på bekämpning av trafikbuller och på att bostäderna riktas till ett gynnsamt väderstreck. Stadsplaneringschef J.P. Pfeifer hade som mål att förena den småskaliga moderna trästaden med större byggnader. Vid utformningen av byggnadsmassan och byggnadsytorna strävades efter byggnader i liten skala och måttfulla våningstal. Som grund för den fortsatta planeringen valde planläggnings- och byggnadsnämnden (242 ) bland två modeller det alternativ där en större del av byggnaderna hade placerats vinkelrätt mot Alexandersbågen. Enligt alternativet ska byggnadernas gavlar förenas med varandra med hjälp av staket som är lika höga som två våningar och som därför bildar skyddade gårdsområden och ett enhetligt gaturum. Förslaget till detaljplaneändring hölls framlagt sommaren 2006 och syftet var att planen godkänns före slutet av året. Redan innan förslaget lades fram i april-maj hade beslutsfattandet i fråga om planen gått trögt och då beslutade planläggnings- och byggnadsnämnden att bordlägga ärendet. Man föreslog i december 2006 och på nytt i mars 2007 att stadsstyrelsen godkänner detaljplanen. Stadsstyrelsen återremitterade dock ärendet till ny beredning. Beslutsfattarna var inte helt övertygade om planens 13

14 lösningar med tanke på stadsstrukturen. Då utarbetades en utredning om hur gatunätet på södra delen av västra åstranden fungerar främst på grund av utbyggnaden av S-Market Näse. Till följd av utredningen dimensionerades Alexandersbågens gatuområde på nytt, och därför måste kvartersområdets kant inom Alexandersbågens inre ring ses över. Stadsfullmäktige godkände (144 ) förslaget till detaljplan efter det att förslaget hade lagts fram på nytt. Ingen klagade över beslutet. Illustration. Gällande detaljplan från år Fågelperspektiv från öst. Konstfabrikens hörn ses i bildens nedre kant. Tomtöverlåtelsen bereddes bl.a. genom att sanera den förorenade marken i området, men recessionen som konkretiserades år 2009 hade för sin del konsekvenser för marknadsföringen av området. Stadsplaneringschef Eero Löytönen utarbetade år 2010 utredningen Målen och tidtabellen för planläggningsarbetet för västra åstranden och då insåg man snabbt att planens struktur bör ses över. Stadsplaneringen diskuterade med byggföretag som var intresserade av att bygga servicebostäder och under dessa diskussioner förstärktes uppfattningen om att det är utmanande att genomföra detaljplanen. Man beslutade att sträva efter ett mångsidigt boende, såsom servicebostäder. En ekonomiskt genomförbar koncentration av servicebostäder kräver en möjlighet att uppföra byggnadsmassor på ca m 2 -vy som delvis kan förenas med varandra till exempel med hjälp av servicelokaler i gatuplan. Planläggnings- och byggnadsnämnden beslutade (326 ) att detaljplanen för området ändras. Samtidigt beslutade nämnden att arbetet görs i samarbete med den part som utgående från konkurrensutsättningen kommer att bygga i området. Anbudstävlingen för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell ordnades Vid bedömningen av anbuden betonades helhetskvaliteten (en arkitektonisk och stadsbildsmässig lösning, boendelösningar) till 70 % och miljöpåverkan under hela livscykeln och den ekologiska hållbarheten betonades till 30 %. Konkurrensutsättningen gällde inte byggrättens pris. Staden fick bara två anbud: Hattiwatit och Slottsgården. Enligt båda förslagen hade området en byggrätt på ca m 2 -vy. Med tanke på stadsstrukturen var lösningarna olika. Stadsutvecklingsnämnden beslutade (161 ) att detaljplaneändringen bereds i samarbete med dem som gjort förslaget Slottsgården. Förslaget Slottsgården hade utarbetats av L Arkkitehdit Oy, Pohjola Rakennus Oy Uusimaa och Projectusteam Oy, som svarade för energiberäkningen. Förslaget Hattiwatit hade utarbetats av ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä-Rautiola-Rautiola Oy som svarade för planeringen av Konstfabrikens område och LARS project GmbH. 14

15 Förslagen Hattiwatit och Slottsgården som deltog i tävlingen för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell våren I övre rad: Flygfotomontage. I nedre rad: Förslagens gatuperspektiv i ändan av Västra Alexandersgatan. Den nedre bilden till höger kan jämföras med beskrivningens omslagsbild som visar hur gatuvyn i ändan av gatan har utvecklats före förslagsskedet. Alexandersbågens inre ring i fågelperspektiv. Då den illustration som utarbetades vid förslagsskedet jämförs med illustrationen i sidans övre högra kant är det möjligt att se hur planen har utvecklats. Med tanke på stadsstrukturen och stadsbilden har man i planen kunnat bevara de egenskaper som fick beröm i tävlingsskedet även om alla byggnaders placering har ändrats något och bl.a. parkeringshuset har gjorts lägre. Bild: L Arkkitehdit Oy,

16 4.5.1 Åsikter och hur de beaktas vid planläggningen Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till detaljplaneändring hölls framlagda i enlighet med 62 i MarkByggL och 30 i MarkByggF Det lämnades tre åsikter om utkastet. I utkastskedet ordnades ett invånarmöte för Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s invånare och delägare. Samtidigt begärdes preliminära utlåtanden av myndigheter. Vid beredningen av utkastet har man sett över helhetslösningen tillsammans med räddningsmyndigheten, Borgå vatten och Borgå Elnät Ab som ingår i Borgå Energi-bolagen. Därför hade myndigheterna inte något särskilt att anmärka. Eftersom husen har inga takfötter funderade miljövårdsmyndigheten på basis av illustrationerna på vilka konsekvenser detta har för bekämpning av fuktskador. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland ansåg att det är positivt att byggandet av området gör den byggda miljön mer enhetlig. Museimyndigheten funderade på nybyggandets förhållande till Konstfabrikens byggnad som är ganska låg. Åsikter lämnades av några fastigheter i området. Borgå A-bostäder Ab som äger hyresbostäderna på adressen Alexandersbågen 6 konstaterade att det i huvudsak finns sakliga grunder för en detaljplaneändring för bolagets fastighet. Bolaget önskade att detaljplaneområdet utvidgas mot väster så att det omfattar också en obebyggd fastighet vid Alexandersbågen 4. Styrelsen för Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab, som ingick i området i utkastskedet, lämnade en åsikt. Dessutom lämnade två privatpersoner en åsikt med liknande punkter. I åsikterna motsätter man sig kraftigt att markremsor tas från bolagets tomt för gång- och cykelvägar. Det planerade parkeringshuset inom Alexandersbågens inre ring verkade vara för dominerande med tanke på utsikterna från gårdsområdets södra kant. Man föreslår att parkeringsmöjligheter undersöks genom att placera bilplatserna utanför planeringsområdet. I åsikten kommenterar bolaget inte ökningen av byggrätten som föreslås i utkastet för att kunna bygga extra våningar i de så kallade låga husen. En förhandling hölls med styrelsen för Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab I samband med förhandlingarna konstaterades att de punkter som bolaget framfört i sin åsikt har undersökts och att lösningarna är motiverade. Bolagets styrelse verkade vara nöjd med sättet hur parkeringshuset hade anpassats till omgivningen. Under förhandlingarna kom det fram att ytterligare utredningar behövs bl.a. i fråga om områdesreserveringen för den planerade gång- och cykelvägen på västra kanten av bolagets tomt. Under förhandlingarna blev det också klart att den föreslagna ökningen av byggrätten är viktig för bolaget. Därför anser bolagets styrelse att det är viktigt att bolaget ingår i detaljplaneprojektet. Utkastet till förslag till detaljplaneändring presenterades till bolagets invånare och delägare på invånarmötet Ändringarna i tomtgränserna och omdisponeringen av bilplatserna väckte fortfarande livlig diskussion och missnöje. Målet för invånarmötet var också att inför den kommande bolagsstämman erbjuda delägarna tillräckligt med information till den del som planen påverkar möjligheterna att utveckla bolagets fastighet. Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab höll sin egentliga bolagsstämma Före mötet presenterades planen ännu en gång och man diskuterade bl.a. principerna för markanvändningsavtal, områdesöverlåtelser, parkering och bolagets möjligheter att bygga extra våningar. Trots den omfattande växelverkan beslutade bolagsstämman att bolaget inte vill ingå i detaljplaneområdet. Därför lämnades bolagets fastighet utanför planområdet. Målet är dock att senare fortsätta detaljplanearbetet för bolaget i samband med att resten av Borgåporten utvecklas. En detaljplan som tillåter kompletterande byggande är viktig med tanke på en tätare samhällsstruktur. Utlåtandena och åsikterna i förkortade versioner samt bemötandena följer som bilaga 6 till beskrivningen. Förslaget till ändring av detaljplan hölls offentligt framlagt i enlighet med 27 i MarkByggF De begärda utlåtandena har kommit in. En anmärkning lämnades mot planen. I sina utlåtanden konstaterade myndigheterna att de inte har något nytt att anmärka. I utkastskedet kände museimyndigheten oro för att Konstfabrikens skyddade del domineras av de nya flervåningshusen. I förslaget till detaljplan har saken undersökts och museimyndigheten har inget att anmärka om ärendet. Anmärkningen lämnades av en privatperson som tidigare inte har tagit ställning till planen. I anmärkningen önskar man att man fäster mer uppmärksamhet vid ekologi och trivsel. I anmärkningen behandlas också mer generellt principer för samhällsplaneringen i Borgå. Förslaget till detaljplan behöver inte ändras på grund av utlåtandena och anmärkningen. De förkortade versionerna och bemötandena följer som bilaga 6 till planbeskrivningen. 16

17 Utkast till detaljplaneändring, framlagt och förslag till detaljplaneändring där Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s fastighet har lämnats utanför området. Förslaget hölls offentligt framlagt

18 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Detaljplanen har utarbetats i samarbete med den aktör som vann tävlingen för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell. Dimensioneringsprinciperna för planen hade godkänts av stadsutvecklingsnämnden före tävlingen. 5.1 Planens struktur Användningsändamålet för kvarteren i detaljplaneområdet är huvudsakligen boende. Det är också möjligt att bygga servicebostäder på alla tomterna i området. På en del av tomterna är det möjligt att förena flervåningshus med servicelokaler och lokaler för sambruk. Vid Alexandersbågen kan placeras också små affärs-, kontors- och servicelokaler i byggnadernas gatuplan. I praktiken är det fråga om enbart flervåningshus. I Alexandersbågens inre ring finns helt centraliserade parkeringsplatser. I mitten av området finns ett kvartersområde i sambruk som betjänar boendet där placeras bl.a. en parkeringsanläggning. Målet är att fastigheterna i Alexandersbågens inre ring tillsammans bildar en enhetlig och socialt välfungerande helhet med sina gårdsområden och allmänna gångvägar som leder genom området. På den bebyggda fastigheten ordnas parkeringen också i fortsättningen på tomten. För området utarbetas en ny tomtindelning. Även gränserna för den bebyggda fastigheten ses över. Byggrätten utökas jämfört med den gällande detaljplanen. Lösningen baserar sig på en lyckad helhetslösning med tanke på stadsbilden och -strukturen och utvecklingen av samhällsstrukturen Dimensionering Detaljplaneområdet är ca 1,91 ha stort. Området omfattar en remsa av Alexandersbågens gatuområde samt Raul Hellbergs gata som är ett nytt gatuområde inom området. Kvartersområdenas sammanräknade areal är m 2. Arealen består av kvartersområden för nybyggande och den fastighet som redan byggts. Område för nybyggande: Alexandersbågens inre ring Arealen för kvartersområdena för nybyggande i Alexandersbågens inre ring är m 2 och kvartersområdena har en byggrätt på sammanlagt m²-vy. I området finns också ett parkeringshus för vilket inte separat har anvisats våningsyta för parkering. Däremot anvisas 120 m 2 -vy för hjälplokaler för boende. För att kunna bygga mångsidiga servicebostäder och specialbostäder har man på fem ställen slagit samman byggnadsytor med en beteckning för servicelokaler för vilken inte separat har anvisats byggrätt. Våningsytan för de byggnader som byggs i området är cirka m 2 -vy som motsvarar kvartersexploateringen e=1,47. Exploateringstalet beaktar inte ytan i parkeringsanläggningens våningsplan eller eventuella servicelokaler i gatuplan som förenar byggnader, såsom matsalar eller samlingslokaler för servicebostäder. Byggnadsytan för parkeringsanläggningens bottenvåning är ca m 2 och dess högsta tillåtna höjdläge gör det i praktiken möjligt att bygga fyra parkeringsplan ovan mark. Enligt L Arkkitehdit Oy:s områdesplan som fungerat som grund för planarbetet inrymmer parkeringshuset 159 bilplatser. Jämfört med den gällande detaljplanen ökar byggrätten i området med m 2 -vy, dvs. från m 2 -vy till m 2 -vy. Sammanlagt m²vy affärs-, kontors- och servicelokaler kan placeras i byggnadernas gatuplan vid Alexandersbågen. Denna byggrätt ingår dock i den totala byggrätten för byggnadsytorna, vilket innebär att det huvudsakliga användningsändamålet utvidgas. Dimensioneringen motsvarar invånare. Det kommer troligen att finnas få arbetsplatser i området. Borgå A-bostäder Ab:s fastighet I området ingår Borgå A-bostäder Ab:s bebyggda fastighet med hyresbostäder (Alexandersbågen 6) som ligger på tomten enligt den bindande tomtindelningen som fastställs i samband med detaljplanen. Detaljplaneändringen ändrar inte mycket situationen för fastigheten. Uppgifterna om användningsändamålet och byggrätten uppdateras så att de motsvarar den egentliga situationen och de nuvarande detaljplanebeteckningarna. Tomtens storlek ändras eftersom man har ingått servitutsavtal om att fastighetens bilplatser för tillfället ligger på stadens fastighet 1:12 Näse. I den gällande detaljplanen anvisas stadens fastighet som kvartersområde för bilplatser. Enligt den tomtindelning som ingår i detaljplaneändringen ansluts detta parkeringsområde till fastighetens egen tomt. På grund av avrundningar ökar byggrätten på fastigheten med 5 m 2 -vy, dvs. från m 2 -vy till m 2 -vy. Enligt den nya detaljplanen är tomtens areal m 2 och därför blir tomtexploateringen ca e=1,10. Sammanlagt 300 m²-vy affärs-, kontors- och servicelokaler kan placeras i byggnadernas gatuplan. Denna byggrätt ingår dock i den totala byggrätten för byggnadsytorna, vilket innebär att det huvudsakliga användningsändamålet utvidgas. För tillfället har utvidgningen inte genomförts. På fastigheten finns två bostadshus med 43 små hyresbostäder och 11 platser för utvecklingsstörda i stödboende. 18

19 5.1.2 Service I närheten av området finns tjänster på samma sätt som i centrum. Kommersiella tjänster ligger på andra sidan gatan alldeles invid området. Det finns dagligvarubutiker norr om området (Lidl) och sydväst om området (S-Market Näse). En stor koncentration av specialhandel (Konstfabrikens handelspassage) finns sydöst om området. Konstfabriken erbjuder kultur- och underhållningstjänster och restaurangtjänster. Söder om området finns ett yrkeshögskolecampus. Den övriga offentliga servicen finns i Borgå affärscentrum som ligger ca 700 meter från planområdet. Ett privat läkarhus som erbjuder hälsotjänster ligger ca 300 meter från området och Näse hälsovårdscentral som erbjuder kommunal hälsovård ligger cirka 700 meter från området. Rekreationsmöjligheter finns i det stora rekreationsområdet vid Kokon som hör till nationalstadsparken i Borgå och som ligger cirka 400 meter söder om området. Rekreationsmöjligheter finns också vid åstranden som ligger 300 meter från området Trafiknät Området gränsar till Alexandersbågen som är en viktig huvudgata på västra åstranden. En onödig busshållplats vid Alexandersbågen avlägsnas men målet är att man samtidigt förbättrar kvaliteten på hållplatsen vid Västra Alexandersgatan till exempel med tak. Fordonstrafiken till kvartersområdena sker via den nya tvärgatan Raul Hellbergs gata. Genom området leder gång- och cykelvägar med tre ställen för anslutningar till det omgivande gatunätet Parkering Parkeringsarrangemangen för Borgå A-bostäder Ab:s fastighet (Alexandersbågen 6) ändras inte men dess parkeringsområde som nu ligger utanför tomten ansluts till tomten. Fastighetens parkeringsplatser ligger nu i ett kvartersområde för bilplatser enligt den gällande detaljplanen. Man har ingått servitutsavtal om detta. Följande grunder har använts för definiering av kravet på bilplatser i nybyggnadsområdet inom Alexandersbågens inre ring: helhetsplan för hela området (inklusive gemensamma gårdsområden), en ypperlig tillgänglighet av tjänster och kollektivtrafik, varierande bostadsstorlekar och besittningsformer, gynnande av gång- och cykeltrafik med hjälp av egna förvaringsplatser i varje hus och helt centraliserade parkeringsplatser. Området bildar en stor byggnadsmassa som granskas och byggs som en helhet där enskilda fall i fråga om efterfrågan på bilplatser får ge vika för de genomsnittliga parkeringsnormerna. I Alexandersbågens inre ring ordnas parkeringen helt i ett parkeringshus som enligt L Arkkitehdit Oy:s områdesplan inrymmer 159 bilplatser i fyra plan. Parkeringshusets kapacitet ökar om man bygger en våning under jord. Följande parkeringsnormer gäller hela detaljplaneområdet: - affärs-, kontors- och servicelokaler, i regel: 1 bilplats/60 m 2 -vy - boende, i regel: 1 bilplats/100 m 2 -vy - seniorboende: 1 bilplats/120 m 2 -vy - serviceboende som kan jämställas med normalt boende: 1 bilplats/120 m 2 -vy - specialboende: 1 bilplats/180 m 2 -vy I normerna har man beaktat planområdets läge i centrum och de goda kollektivtrafikförbindelserna till området, bostädernas sannolika storlek och servicebostäderna. Kravet på bilplatser för seniorbostäder är något lägre än för vanliga bostäder. Med seniorbostäder avses bostäder för äldre som kan jämställas med normalt boende och där det varierar kraftigt hur mycket invånarna behöver utomstående stöd. De mest energiska seniorinvånarna kör dock bil men bland invånarna kan det finnas många som inte har bil eller många som använder till exempel en bilpoolsbil. Seniorbostäderna är vanligen avsedda för personer över 55 år. Med specialboende avses anstaltsliknande boende, såsom effektiverat serviceboende eller vårdhem. Då är det typiskt att man erbjuder vård dygnet runt. Invånare i specialbostäderna kör i praktiken inte bil utan kravet på bilplatser baserar sig främst på personalens behov av parkeringsplatser. Med specialboende avses också studentbostäder eller annat kortvarigt boende som också är möjligt men som inte eftersträvas i området. För tillfället byggs inga specialbostäder i området men genom denna bestämmelse har man velat säkerställa att det är möjligt att placera mångsidigt boende i området. I motsats till de planer för flervåningshusområden som under den senaste tiden har utarbetats i Borgå är kravet på bilplatser inte bundet av bostädernas storlek. Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s nuvarande situation följer planeringsprinciperna från övergången mellan och 1970-talet och ger en praktisk jämförelsegrund för bedömningen av dimensioneringen. Normen för boendeparkering (1 bilplats/100 m 2 -vy) är ganska fungerande då den totala omfattningen av byggandet är stor, vilket innebär att olika bostadsstorlekar och besittningsformer för bostäder skapar en fungerande helhet. Bolaget är ett 19

20 bolag med ägarbostäder men i bolaget finns det relativt många privatägda hyresbostäder. Färdsättens smidighet betonas i början och slutet av resan särskilt inom Alexandersbågens inre ring. Detta innebär att man strävar efter att placera förvaringsplatser för cyklar och rörelsehjälpmedel i området. Parkeringsplatserna placeras i mitten av området i ett separat parkeringshus med ingång från utsidan. Det rekommenderas att de bilplatser som nås lättast reserveras för bilpoolsbilar. Därför kan det vara lite besvärligt att hämta bilen från parkeringshuset för korta dagliga resor, men i omedelbar närhet av ingången i bostadshusets gatuplan finns det förvaringsplatser för cyklar och andra rörelsehjälpmedel, såsom eldrivna tvåhjulingar som eventuellt blir allmännare i framtiden. Då väljer invånaren enligt målet hellre något annat rörelsehjälpmedel i stället för en personbil. I planen ingår följande bestämmelse om cykelplatser: 2 cykelplatser/bostad. Det ska finnas både en förvaringsplats för cyklar som är lätt att använda dagligen, såsom cykeltak på gården, och en förvaringsplats som lämpar sig för säsongförvaring och som inte nödvändigtvis behöver vara lika lätt att använda dagligen. Bestämmelsen ska tolkas så att det inte alls behövs ett separat cykeltak på gården om det är mycket lätt att använda den förvaringsplats som är avsedd att användas dagligen. Då placeras denna förvaringsplats i gatuplan i omedelbar närhet av bostäderna och den förses med en bred utgång utan tröskel som leder direkt till cykelvägen. Utöver den anvisade byggrätten får också byggas en förvaringsplats för rörelsehjälpmedel, såsom eldrivna två och tre hjulingar. Förvaringsplatsen ska ha eluttag och tvättplats. Om en sådan förvaringsplats inte byggs, ska det vanliga cykelförrådet utrustas med tanke på detta ändamål. Om man bygger en separat förvaringsplats för rörelsehjälpmedel minskar kravet på bilplatser med 5 procent, förutsatt att förvaringsplatsen i fråga ligger i bostadshusets gatuplan i omedelbar närhet av bostäderna och att den inte ligger i en separat byggnad. Kravet på bilplatser för enskilda byggnader minskas då direkt i samband med bygglovsförfarandet. Det kunde vara särskilt smart att ordna bilpool i Alexandersbågens inre ring eftersom parkeringen är centraliserad och eftersom husbolagen tillsammans besitter de centraliserade parkeringsplatserna. Ett gemensamt servicebolag eller en utomstående operatör kunde utföra service på bilar och sköta koordineringen samt ordna möjligheten att ladda elbilar. För att uppmuntra husbolagen att skaffa bilpoolsbilar minskar kravet på bilplatser med 15 procent per varje bilpoolsbil som reserverats för bostadshus. Det minskade kravet beaktas då kravet på bilplatser fastställs i samband med ansökan om bygglov för ett enskilt hus. Exempel: I området har byggts tre flervåningshus som inte har bilpoolsbilar. Då har kravet på bilplatser naturligtvis inte minskats i samband med ansökan om bygglov. När man börjar bygga ett fjärde hus i området skaffar man tre bilpoolsbilar för hela området. Då man ansöker om bygglov för det fjärde huset minskar kravet på bilplatser därför med 45 procent (3 x 15 %). Då man ansöker om bygglov för följande hus minskar kravet på bilplatser inte på grund av dessa gamla bilpoolsbilar utan om man vill minska kravet på bilplatser med 15 procent ska man skaffa en bilpoolsbil till. Det är dock också möjligt att beakta dessa gamla bilpoolsbilar vid beredningen av bygglov som beviljas senare men då ska den totala byggrätten i området beaktas om man minskar kravet på bilplatser för en enskild byggnad. Det skulle vara önskvärt att det minskade kravet avrundas enligt normala avrundningsregler antingen neråt eller uppåt till följande heltal (t.ex. 3,45 = 3 och 3,55 = 4 bilplatser). Vanligen avrundas kravet på bilplatser kraftigt uppåt (t.ex. det kalkylerade behovet på 3,1 bilplatser avrundas till fyra bilplatser) Tomtindelning I detaljplaneändringen ingår en tomtindelning. Det är också nödvändigt att ändra den bebyggda fastighetens tomtgränser. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Stadsbild och stadsstruktur Detaljplaneområdet är en knutpunkt med tanke på stadsstrukturen och stadsbilden och det samordnar byggnadsbeståndet i de omgivande områdena som återspeglar planeringsideologier från olika tidsperioder och deras historiska skikt. Sydöst om området ligger Konstfabriken som är viktig för västra åstrandens identitet. Konstfabrikens förhållande till nybyggandet har undersökts under planarbetet. Planeringen av området är utmanande, vilket åskådliggörs av det faktum att det inte går att förverkliga en detaljplan som är under tio år gammal. Därför baserar sig planeringen av området till stor del på resultatet av tävlingen för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell som ordnades våren Genom lösningarna i detaljplanen, bygganvisningarna i anslutning till planen och myndighetssamarbetet strävar man efter att garantera en så hög kvalitet, funktionalitet och trivsamhet som möjligt i 20

21 byggnaderna och den byggda näromgivningen. Man fordrar i en planbestämmelse att bygganvisningarna ska följas. Områdesplanen för nybyggandet baserar sig på L Arkkitehdit Oy:s tävlingsförslag. Arkitektbyrån har uppdaterat planen och den har också svarat för utarbetandet av bygganvisningarna. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden De beteckningar för områdesreserveringar som använts för detaljplaneområdet presenteras på detaljplanekartan (bilaga 3). Kvartersområde för flervåningshus, i vilket får placeras bostäder, servicebostäder och servicelokaler (AKY) Byggandet i kvartersområdena är våningshusdominerat. I nybyggnadsområdet kan placeras tio flervåningshus i fyra eller fem våningar. Byggnadsytor för separata bostadshus har slagits samman på fem ställen så att det är möjligt att bygga servicelokaler för eventuellt omsorgsboende som förenar dessa byggnader. Våningstalet visar det största tillåtna våningstalet. Minimikravet på våningstalet har inte ansetts vara nödvändigt på grund av områdets läge och det uppenbara byggsättet. Användningsändamålet för kvartersområdet tillåter mångsidigt boende samt små kontors-, affärs- och servicelokaler som placeras i gatuplan. Eftersom kvartersstrukturen är tät kan avståndet mellan byggnaderna på vissa ställen avvika från den allmänna bestämmelsen som föreskrivs i del G1 i Finlands byggbestämmelsesamling. Enligt bestämmelsen ska avståndet mellan huvudfönstret i ett bostadsrum och motsatt byggnad vara minst lika långt som den motsatta byggnadens höjd om inte annat följer av detaljplanen. I detta fall tillåter detaljplanen också ett kortare avstånd eftersom området har en slingrande struktur och eftersom man i samband med bostadsplaneringen separat ska undersöka placeringen av fönster i bostadsrum så att boendekvaliteten är bra i förhållande till utsikten från bostaden och ljuset i bostäderna. Borgå A-bostäder Ab:s relativt nya fastighet anvisas med en beteckning som motsvarar den verkliga situationen. Den gällande detaljplanen tillåter fortfarande också småskaligt affärs- och kontorsbyggande i gatuplan även om sådana lokaler inte har byggts. Kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH) I mitten av Alexandersbågens inre ring finns ett kvartersområde i sambruk som bildar en del av gårdsområdena till de tomter som ligger vid kvartersområdet. Genom området leder också riktgivande delar av områden som reserverats för allmän gång- och cykeltrafik. I kvartersområdet i sambruk placeras också en parkeringsanläggning. Byggnadsytans form och beteckningen om dess höjd påverkar parkeringsanläggningens storlek. I anslutning till parkeringsanläggningen kan också placeras gemensamma hjälplokaler för flervåningshus, såsom klubblokaler, återvinningsrum eller även tekniskt utrymme Gatuområden I planområdet placeras kvartersområden men också några gatuområden. På grund av plantekniska skäl ingår en remsa av Alexandersbågen i denna detaljplan eftersom gatuområdets inre kant ska gränsas på nytt. I området placeras en kort gata vid namn Raul Hellbergs gata. Fordonstrafiken till området sker via denna gata. 5.4 Konsekvenser av planen De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar behövs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett led i planläggningsprocessen Konsekvenser för samhällsstrukturen Planändringen påverkar positivt samhällsstrukturen eftersom området som ligger centralt i stadsstrukturen men som inte används till fullo kompletteras. Detaljplaneändringen innebär att utbudet på bostäder i centrum förbättras och många nya invånare flyttar intill den befintliga infrastrukturen och servicen Konsekvenser för servicestrukturen Området omfattar i huvudsak bostäder. Därför har området en positiv inverkan på boendetjänster. 21

22 Affärs-, kontors- eller servicelokaler kan placeras i byggnadernas gatuplan på samma sätt som i centrum. Dessa lokaler har dock inte en stor inverkan på kommersiella tjänster i centrum. Om servicebostäder för seniorer (inklusive stödtjänster) byggs i området enligt önskemålet kan ett sådant center för serviceboende erbjuda tjänster också för invånare i närområdet där det redan finns potentiella kunder Konsekvenser för den byggda miljön och naturmiljön I området finns inte naturmiljö som ska bevaras. Eftersom förorenade marksubstanser redan för flera år sedan har avlägsnats från Alexandersbågens inre ring har området på grund av dessa åtgärder blivit buskbevuxet. Detta är inte gynnsamt med tanke på landskapsvården. Planen har mycket positiva konsekvenser för den bebyggda miljön, eftersom området får ett vårdat intryck som är lämpligt för stadscentrum och värt sitt läge. Samtidigt förbättras situationen i de omgivande områdena eftersom bl.a. gång- och cykeltrafikens förbindelser som leder genom planeringsområdet kompletteras. Planeringsområdet förenar megastrukturen i Borgåportens flervåningshusområde och trähöghusen i den småskaliga moderna trästaden med västra åstrandens södra delar. Området förenar också den stora yrkeshögskoleenheten Borgå Campus söder om Alexandersbågen och det slutna nordöstra hörnet vid S-Market Näse med stadsstrukturen på västra åstranden. I dag ser dessa byggnader en aning ut som separata byggnadsmassor vid Alexandersbågen. Med hjälp av stora rektangulära flervåningshus bildar Alexandersbågens inre ring en enhetlig kant där det slingrar sig lummiga halvöppna gårdsområden. De gator som leder mot Alexandersbågen har en bra utsikt i ändan av gatan men fasadsarkitekturen överbetonar dock inte områdets speciella karaktär. Denna lösning bidrar troligen till en tidsmässigt hållbar stadsstruktur. Staden uppmuntrar till att placera små affärs- och kontorslokaler i gatuplan, så att stadsbilden livas upp på samma sätt som i centrum. Man har funderat på förhållandet mellan Alexandersbågens inre ring och Konstfabrikens relativt låga och anspråkslösa byggnad särskilt utgående från museimyndighetens ståndpunkt i utkastskedet. Skissen över stadsbilden visar att en byggnadsmassa i fem våningar som ligger mittemot Konstfabrikens skyddade norra flygel är acceptabel med tanke på skalan. Detta beror särskilt på att Alexandersbågens gatuområde är mycket brett, dvs. gatuområdet är glest. På detta ställe är Alexandersbågen cirka 30 meter bred. Utsikt mot sydväst från västra ändan av Västra Alexandersgatan (längs med Alexandersbågen). I bakgrunden syns yrkeshögskolornas byggnad Borgå Campus. Illustrationen visar att det är en acceptabel lösning med tanke på skalan i proportion till Konstfabrikens skyddade norra flygel att på detta ställe placera en ny byggnadsmassa i fem våningar inom Alexandersbågens inre ring. Efter att illustrationen har utarbetats har man utarbetat bygganvisningar som finns som bilaga till beskrivningen. Illustrationen visar i första hand skalan i byggandet men den visar inte byggnadernas slutliga färger och material. Illustration: L Arkkitehdit Oy,

23 5.4.4 Konsekvenser för trafikförhållandena och parkeringen i området Detaljplaneändringen har inga stora konsekvenser för trafikförhållandena i närmiljön jämfört med den gällande detaljplanen och de nuvarande trafikmängderna på Alexandersbågen. Till följd av planen som i huvudsak omfattar bostäder ökar fordonstrafiken måttligt i förhållande till byggrätten. Trafiken till nybyggnadsområdet inom Alexandersbågens inre ring omfattar fordon per dygn. På Alexandersbågen kör cirka fordon per dygn vid Raul Hellbergs gata (år 2013), och trafikmängden ökar således med 4 8 procent. Denna nya gatuanslutning påverkar gaturegleringarna främst i korsningen av Raul Hellbergs gata och Alexandersbågen. På detta ställe finns det dock redan nu trafikljus eftersom man kör till Borgå A-bostäder Ab:s fastighet vid Alexandersbågen 6 via det planerade stället för Raul Hellbergs gata. Gång- och cykeltrafikens förbindelser blir bättre eftersom planområdet möjliggör nya förbindelser i nordöst-sydväst riktning mot dagligvarubutikerna kring området. I området har bildats en stig som bevaras som gångförbindelse som leder genom området. Denna stig ska få högre kvalitet och de nya rutterna i anslutning till stigen ska ge upplevelser. Planen har inga konsekvenser för parkeringslösningarna i det omgivande området eftersom området inte används som ett allmänt parkeringsområde. Trafikmängder i Borgå centrum (fordon per dygn). Områdets läge är avgränsat på bilden. Kommunteknikens planering Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Planen stämmer överens med de riksomfattande målen för områdesanvändningen och genomförandet stöds med planens lösningar. Planen utnyttjar den befintliga samhällsstrukturen och förenhetligar stadsstrukturen då man bygger nya bostäder och servicebostäder i centrum på stadsbildens villkor. Planen ger också förutsättningar att i en liten skala bygga affärs- och kontorsbyggnader som är passande i centrum. I och med det kompletterande byggandet görs stadsbilden mer enhetlig då den obrukbara marken inom Alexandersbågens inre ring, som är ett missförhållande med tanke på stadsstrukturen, byggs så att området kompletterar den omgivande stadsstrukturen i flera skikt. 23

24 5.6 Störande faktorer i miljön Planeringsområdet i stadens centrum gränsar i öst till huvudgatan Alexandersbågen. Trafikmängden på gatan medför mycket olägenhet i form av damm och sämre luftkvalitet. På grund av det korta avståndet mellan anslutningarna, trafikljusen och gatans geometri är körhastigheterna till och med låga. Då man planerar nya byggnader bör man beakta tillräcklig ljudisolering och förebyggande av andra olägenheter i synnerhet då man planerar ytterväggar och balkongkonstruktioner som riktas mot gatan. I detaljplanen ingår också en bestämmelse om bullerskydd. Enligt bestämmelsen baserar sig kravet på ljudisolering på utredningen Porvoon meluselvitys Vid behov ska man i byggskedet utarbeta en noggrannare utredning till stöd för bostadsplaneringen eftersom behovet av bullerskydd kan variera även mellan olika våningar. Eftersom gårdsområdena är gemensamma erbjuder området alla invånare olika utevistelseområden med bullerskydd. Man har med planbestämmelser strävat efter att garantera att de störande faktorerna i miljön beaktas vid planeringen. Jordmånen i området har varit förorenad till följd av den tidigare industriella verksamheten. De förorenade marksubstanserna har avlägsnats och jordmånens kvalitet hindrar inte markanvändningen enligt detaljplanen. 5.7 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna presenteras på detaljplanekartan (bilaga 3). 5.8 Namn I området bildas ett nytt gatuområde. Vid Alexandersbågen bildas en kort bostadsgata. Via denna gata styrs biltrafiken till hela detaljplaneområdet. Också i fortsättningen kör man till Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s fastighet via Borgmästargatan. Den nya korta tomtgatan heter Raul Hellbergs gata. Timo Lilja har i sitt medborgarinitiativ föreslagit detta namn och i samband med motionssvaret av har detta namn lagts till i stadsplaneringens namnsamling. Raul Hellberg var en lokalt uppskattad affärsman och cyklist vars sportaffär fanns i s.k. Hellbergs hall cirka 80 meter söder om korsningen av Raul Hellbergs gata och Alexandersbågen. För tillfället står hallen från år 1959 tom. Hallen byggdes ursprungligen för textilindustrins behov och den har en stomme av trä och väggar av lättbetong. Man tänker riva hallen som ägs av staden. I kvartersområdet i sambruk som betjänar boendet (AH) placeras två gång- och cykelvägar som servitut för gång- och cykelvägar. Gång- och cykelvägarna kan därför inte namnges i detaljplanen utan de får troligen egna tilltalsnamn under tiden. 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Styrning av genomförandet Man har utarbetat separata bygganvisningar som finns som bilaga till detaljplanebeskrivningen (bilaga 7). Man fordrar i en planbestämmelse på plankartan att bygganvisningarna ska följas. 6.2 Tidsplan för genomförandet Området är i huvudsak obebyggt. Byggandet av området inleds troligen i ändan av Magnus Erikssonsgatan ganska snabbt efter det att planen har vunnit laga kraft och processen med tomtöverlåtelser har inletts. Detaljplaneändringen har utarbetats i samarbete med den part som sannolikt kommer att bygga i området. På den bebyggda fastigheten på adressen Alexandersbågen 6 bildas tomten på nytt så att den motsvarar detaljplanen. 24

25 Borgå , Eero Löytönen stadsplaneringschef Pekka Mikkola planläggare 25

26

27

28

29

30

31

32 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BILAGA 5 BORGÅ ALEXANDERSBÅGENS INRE RING VÄSTRA ÅSTRANDEN STADSDELEN 22, KVARTERET 434, TOMTERNA OCH GATUOMRÅDENA Ändringen av detaljplanen gäller: STADSDELEN 22, KVARTERET 434, TOMTERNA, OCH GATUOMRÅDENA Nr 459 ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Planeringsområde Detaljplaneändringen gäller byggandets volym och användningsändamålet i ett i huvudsak obebyggt område i mitten av västra åstranden. Planeringsområdet utgör i västra åstrandens centrumområde ett för stadsstrukturen viktigt område, där 2000-talets byggande ansluts till den omgivande stadsstrukturen och till Borgå centrum. Området är beläget vid Alexandersbågens inre ring och gränsar i öst och söder till Alexandersbågen. I norr-nordväst, Borgåportens område, ingick i utkastskedet höghustomten vid Borgmästargatan 2-6 i området. I norra hörnet utgör området ändan av Magnus Erikssonsgatan. I väst-sydväst ingår en bebyggd bostadstomt vid Alexandersbågen 6 i området. 2. Bakgrunden till projektet Den första detaljplanen för Alexandersbågens inre ring utarbetades år 1989 på grund av det vinnande förslaget i den allmänna idétävlingen för västra åstranden. Detaljplanen fastställdes , men efter kommunsammanslagningen konstaterades att den inte är tillfredsställande i fråga om byggandets omfattning och skala. Stadsstyrelsen beslutade (6 ) att fastställda detaljplaner ses över så att ett mångsidigt och högklassigt alternativ i mänsklig skala skapas till bostadsutbudet på huvudstadsregionen. Stadsplaneringens tjänsteinnehavare granskade detaljplanen som godkändes Byggandet påbörjades dock inte genast, och ganska snabbt konstaterades att också placering av servicebyggande i området, avvikande från detaljplanen, borde undersökas. Sommaren 2014 ordnade staden en tävling för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell, med vilken strävades efter en högklassig helhetsplan som går att förverkligas och samarbetspartners. Med dem ska beredas en detaljplaneändring och de skulle efter tomtöverlåtelserna svara för byggandet i området. Tävlingstiden gick ut I tävlingen lämnades två förslag, varav L Arkkitehdit Oy:s, Pohjola Rakennus Oy Uusimaas och Projectusteam Oy:s förslag "Slottsgården" uppfyllde alla de centrala målen bättre. Enligt förslaget är byggandets volym totalt ca m²-vy. Stadsutvecklingsnämnden beslutade (161 ) att detaljplaneändringen bereds i samarbete med dem som gjort det vinnande förslaget. Staden äger hela området. Tomterna överlåts i sinom tid till gängse pris genom separata beslut. Staden har informerat om projektet i planläggningsöversikten senast Av tekniska skäl ingår Borgå A-bostäder Ab:s fastighet, som Borgå stad helt äger, i området. På fastigheten finns ett hus med hyres- och specialbostäder. Bilplatserna finns på stadens arrendeområde, varför detaljplanen för området ska ändras så att den motsvarar situationen. I området ingick i utkastskedet också en fastighet vid Borgmästargatan 2-6 som Asunto Oy Näsinsilta- Näsebro Bostads Ab äger. Fastigheten ingår i det s.k. Borgåportens område som byggdes under åren och som administrativ delas i fyra bolag. På fastigheternas ansökan beslutade 1

33 stadsutvecklingsnämnden (13 ) om en detaljplaneändring för kompletterande byggande. Utkastet till detaljplaneändringen för hela Borgåportens område var framlagt i enlighet med 30 i markanvändnings- och byggförordningen och Bolagets fastighet kunde också slopas från planen och en plan för den utarbetas senare. 3. Målet för planeringen Med detaljplaneändringen undersöks placering av våningshusdominerat men också för servicebostäder lämplig lösning i ett för stadsbilden mycket viktigt område i mitten av västra åstranden. Detaljplanerna för den bebyggda fastigheten som ingår i området uppdateras. 4. Utgångsuppgifter (plansituation, genomförande av plan osv.) Allmänt: I mitten av planeringsområdet, ändan av Magnus Erikssonsgatan och Västra Alexandersgatan, byggs ett centrumliknande område som samordnar det varierande byggandet i näromgivningen. Planeringsområdet är cirka 1,91 hektar stort (i utkastskedet var området cirka 2,98 hektar stort). Landskapsplan: I landskapsplanen för östra Nyland, som fastställdes , är området ett område för tätortsfunktioner (C). I etapplandskapsplan 2 för Nyland, som Nylands landskapsfullmäktige godkände och som miljöministeriet fastställde , anvisas området för tätortsfunktioner med beteckningen "område för centrumfunktioner, regioncentrum". Generalplan: I delgeneralplanen för de centrala delarna i Borgå (godkänd ) är området anvisat som område för centrumfunktioner (C). Längs med Alexandersbågen leder en gång- och cykelväg. I områdets östra del finns en beteckning för ett område som ska saneras/iståndsättas på grund av Konstfabrikens användning förr i tiden. Detaljplan: Byggd miljö: För området gäller detaljplanen 403 som fastställdes Enligt detaljplanen finns det i området kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL/YA), kvartersområde för flervåningshus, radhus och andra kopplade bostadshus (AKR-9) och kvartersområde för bilplatser (LPA-1). Genom området leder delar av område som reserverats för gång- och cykeltrafik (pp). Alexandersbågen anvisas som gatuområde. Den totala byggrätten i området enligt detaljplanen är m 2 -vy. Området vid Alexandersbågens inre ring, med undantag av den bebyggda fastigheten i västra delen, är obebyggt. Jordmånen i området har varit förorenad till följd av den tidigare industriella verksamheten. Jordmånen sanerades år I planeringsområdet ingår Borgå A-bostäder Ab:s hyresbostäder som blev färdiga år 2012 enligt arkitekt Tytti Tolvanens planer. Utöver vanliga hyresbostäder finns det en enhet för stödboende på fastigheten. Helheten som består av två bostadshus och ett förråd omfattar m²-vy. Fastigheten ingår i detaljplaneområdet eftersom byggandet på den avviker en aning från den gällande detaljplanen i fråga om tomtgränser. Placeringen av bilplatserna ska också ses över. I väster ingår i planeringsområdet också Asunto Oy Näsinsiltas stora fastighet för flervåningshus från åren , som var de sista husen som byggdes i Borgåportens område. Bolaget har tre lamellhus: två i fyra våningar och ett i åtta våningar. 2

34 I sydväst, på andra sidan av Alexandersbågen, finns S-market Näse, en stor detaljhandelsenhet. De delar av den som finns närmast planeringsområdet är från det första byggskedet år Affären byggdes ut år I söder, på andra sidan av Alexandersbågen, finns yrkeshögskolan Borgå campus från år 2010 och bredvid den reserveras ett område för YIT Rakennus Oy:s företagshus. Sydöst om området finns kultur- och affärsbyggnaden Konstfabriken, och öst-nordöst flervåningshus från åren Lite längre mot nordöst finns västra åstrandens moderna trästad, där byggarbetena började år Grannen i väster är Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s stora flervåningshus från åren , som var de sista husen som byggdes i Borgåportens område. I nordväst syns dagligvarubutiken Lidl med ett stort parkeringsområde, som byggdes år 2003 i stället för det köpcentrum som ursprungligen fanns i Borgåporten. Naturmiljö: Nästan hela västra åstranden är ett gammalt odlingslandskap, där det har funnits industriell verksamhet från 1920-talet till 1980-talet. Bostadsbyggandet i området påbörjades i slutet av 1960-talet med det s.k. Borgåportens område. Planeringsområdet har varit åker eller äng som ändrades till en gård då industrianläggningen (nuvarande Konstfabriken) utvidgade verksamheten, vilket ledde till att jordmånen förorenades. Efter saneringen av jordmånen år 2008 har det i området funnits en svacka som fyllts med dagvatten och börjat växa vass. Det finns inga egentliga naturvärden i området. Området ligger i ändan av Magnus Erikssonsgatan som leder till området från norr-nordöst. De tre raderna av trädplanteringar vid gatan representerar 1960-talets stadsplanering. Området är inte grundvattenområde. Genom området har bildats en stig i riktning norr-sydöst. Invånare och arbetsplatser: I området finns för tillfället inte permanent verksamhet med undantag av de bebyggda fastigheterna. I hyreshuset vid Alexandersbågen 6 finns 43 små hyresbostäder och 11 platser för utvecklingsstörda i stödboende. Enligt statistiken var antalet invånare i området 52 år 2013, varav största delen över 75- åringar. Markägarförhållanden: Planområdet ägs till största delen av Borgå stad. Hyresbostäderna i området ägs av Borgå A-bostäder Ab, som Borgå stad äger. Kommunalteknik och servitut: Området är anslutet till kommunaltekniken eller kan anslutas till den. I den gällande detaljplanen anvisas servitut för gång- och cykelvägar i området, vilka dock inte används. Vid områdets kanter finns Soneras och LpoNets telekablar. Vatten-, avlopps- och dagvattenledningarna leder vid Alexandersbågen. Stamledningen för fjärrvärme finns också vid Alexandersbågen och leder väster om Konstfabriksgatans korsning, mycket nära planeringsområdet. Elenergi kan levereras till området utan att bygga transformatorstationer. 5. Preliminära utredningar - Porvoon Länsiranta, Aleksanterinkaaren sisäkehä, tontinluovutus- ja yhteistyömallitarjouskilpailu , tarjous ja kilpailuehdotus Slottsgården (västra åstranden, Alexandersbågens inre ring, tävling för tomtöverlåtelse och samarbetsmodell, anbud och tävlingsförslag Slottsgården) - Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys maankäytön suunnittelua varten (Utredning av byggbarheten på västra åstranden). Viatek Oy,

35 6. De centrala konsekvenserna av planläggningen - Porvoon Länsirannan katuverkko, toimivuustarkastelut (Utredning om hur gatunätet på västra åstranden fungerar). Ramboll Oy, januari Porvoon Länsirannan katuverkko, vuoden 2007 toimivuustarkastelujen päivitys (uppdatering om utredningen om hur gatunätet på västra åstranden fungerar 2007). Ramboll Oy, Porvoon kaupunki, osa 22. kaupunginosan korttelia 434, ns. Aleksanterinkaaren sisäkehä, rakennettavuusselvitys, Ramboll Finland Oy, (Borgå stad, utredning om byggbarheten, stadsdelen 22, en del av kvarteret 434, Alexandersbågens inre ring) - Pilaantuneen maaperän puhdistuksen loppuraportti. Aleksanterinkaaren sisäpuoliset tontit sekä August Eklöfinkatu ja kampusalue. Ramboll Finland Oy, (slutrapport om sanering av förorenad mark, tomter på inre sidan av Alexandersbågen, August Eklöfs gata och campusområdet). De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett led i planläggningsprocessen i samband med utarbetandet av planändringen. Följande konsekvenser bedöms: - Konsekvenserna för samhällsstrukturen - Konsekvenserna för servicestrukturen - Konsekvenserna för den byggda miljön och naturmiljön - Konsekvenserna för trafikförhållandena och parkeringslösningarna i området 7. Intressenter 7.1 Markägare: (Alexandersbågen 6): Borgå A-bostäder Ab Övriga områden Borgå stad I utkastskedet även: (Borgmästargatan 2-6): As. Oy Näsinsilta Näsebro Bost. Ab 7.2 Grannar (Borgmästargatan 8-12): As. Oy Näsinkumpu Näsehöjd Bost. Ab (S-Market Näse, Alexandersbågen 1): Kiint. Oy Porvoon Aleksanterinkaari c/o Ok Varuboden OSLA Hlg (Borgå Campus, Konstfabriksgatan 1): Kiint. Oy Porvoon Campus (Konstfabriken, Kokonvägen 1): Kiint. Oy Kokonniementie (affärs- och kontorsbyggnad, Konstfabriksgatan 4): Kiint. Oy Taidetehtaankatu (Lagmansstigen 4): As. Oy Porvoon Rantavehnä (Lagmansgatan 2): Borgå A-bostäder Ab (Lagmansgatan 1): As. Oy Porvoon Laamanninpiha Övriga områden Borgå stad I förlagskedet även: (Borgmästargatan 2-6): As. Oy Näsinsilta Näsebro Bost. Ab 7.3 Övriga intressenter: Borgå Energi Ab Borgå Elnät Ab Sonera/Carrier Elisa Abp Porvoon Alueverkko Oy 7.4 Myndigheter osv. som hörs under planläggningen: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Borgå museum/östra Nylands landskapsmuseum 7.5 Följande enheter inom Borgå stad: Markpolitik, anskaffning och överlåtelse av mark Markpolitik, stadsmätning Kommunteknik, planering av kommunteknik Kommunteknik, grönområden Affärsverket Borgå vatten Räddningsverket i Östra Nyland 4

36 Tillstånds- och tillsynsärenden, byggnadstillsynen Tillstånds- och tillsynsärenden, miljövården Hälsoskyddet 7.6 Nämnder: Stadsutvecklingsnämnden 7.7 Alla kommuninvånare 7.8 Alla de som anser sig vara intressenter 8. Ordnande av deltagande och växelverkan Myndighetssamråd (66 MarkByggL): - Det är inte fråga om en sådan plan som avses i 66 2 mom. MarkByggL som förutsätter myndighetssamråd. Hörande i planeringsskedet: (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) - Planutkastet och det övriga materialet hålls framlagt på servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan, samt på Borgå stads webbplats på adressen Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga åsikter. - Staden meddelar per brev eller om möjligt med e-post till markägarna/- innehavarna i planområdet samt till grannar som är markägare/-innehavare att utkastet till plan är framlagt. Dessutom sätter staden upp en kungörelse på stadens officiella anslagstavla och publicerar en kungörelse på stadens webbplats och i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Itäväylä. - Preliminära utlåtanden s.k. remissbehandling: Kommentarer/preliminära utlåtanden av de intressenter som nämns under punkterna Samråd: - På basis av de kommentarer som fås in ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Offentligt hörande: (65 MarkByggL, 27 MarkByggF) - Planförslaget och de övriga handlingarna hålls offentligt framlagda i stadsplaneringen, servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan, och på Borgå stads webbplats Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. - Staden meddelar per brev eller om möjligt med e-post till markägarna/-innehavarna i planområdet samt till grannar som är markägare/-innehavare att förslaget till plan är framlagt. Dessutom sätter staden upp en kungörelse på stadens officiella anslagstavla och publicerar en kungörelse i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Itäväylä. Officiella utlåtanden: (28 MarkByggF) Hälsoskyddssektionen Räddningsverket i Östra Nyland Affärsverket Borgå vatten Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Borgå museum/östra Nylands landskapsmuseum Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning (65 2 MarkByggL) - De som gjort en anmärkning och som angett sin adress ska underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen. Meddelande om godkännandet av planen (67 MarkByggL): Ett skriftligt meddelande till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och till dem som skriftligt har begärt det och som meddelat sin adress. Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats Kungörelse av plan som vunnit laga kraft (93 MarkByggF): - Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats 5

37 9. Tidtabell för planläggningsprojektet Arbetet med ändringen av detaljplanen påbörjas hösten Målet är att stadsfullmäktige godkänner planändringen under år För beredningen ansvarar planläggare Pekka Mikkola planeringsassistent Gunnevi Nordström tfn tfn Stadsplanering PB BORGÅ Besöksadress: Krämaretorget B, 3 vån. Datum , Eero Löytönen stadsplaneringschef 6

38 SAMMANDRAG ÖVER HÖRANDE BILAGA 6 BORGÅ ALEXANDERSBÅGENS INRE RING VÄSTRA ÅSTRANDEN STADSDELEN 22, KVARTERET 434, TOMTERNA OCH GATUOMRÅDENA Ändringen av detaljplanen gäller: STADSDELEN 22, KVARTERET 434, TOMTERNA OCH GATUOMRÅDENA ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Hörande i beredningsskedet (30 MarkByggF) Programmet för deltagande och bedömning och planutkastet hölls framlagda i enlighet med 30 MarkByggF på servicekontoret Kompassen. Det lämnades tre åsikter om planutkastet. Kungörelserna fanns på stadens officiella anslagstavla och i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä samt på stadens webbplats. REMISSBEHANDLING (Preliminära utlåtanden) Preliminära utlåtanden (s.k. remissbehandling) har begärts per e-post före av dem som nämns nedan. Förkortade versioner av de utlåtanden som lämnats in (märkta med fet stil) och bemötanden finns nedan. Utlåtandet har lämnats av Stadsplaneringens bemötande Utlåtandet i förkortad version och justeringar som gjorts i planförslaget Stadsutveckling, ledning Stadsutveckling, markpolitik, anskaffning och överlåtelse av mark Stadsutveckling, markpolitik, stadsmätning Stadsutveckling, kommunteknik, ledning Stadsutveckling, kommunteknik, planering av kommunteknik Stadsutveckling, kommunteknik, grönområden Tillstånds- och tillsynsärenden, byggnadstillsyn Tillstånds- och tillsynsärenden, miljövården, Utdrag ur kapitel 8 i Borgå stads byggnadsordning (STST miljövårdschef Jukka Palmgren, : 143): Bestämmelser som gäller eventuella markföroreningar och Vid byggande skall god byggnadssed iakttas. [ ] Speciell vikt skall radonrisk är motiverade och nödvändiga. Enligt dessutom fästas vid förebyggande av fuktskador. En byggnads illustrationerna har man inte planerat sådana takfötter som taksprång skall vara tillräckligt långa för att kunna skydda byggnadens avses i Borgå stads byggnadsordning. Om takfötterna ytterväggar. saknas kan detta senare leda till fuktskador. Enligt illustrationerna baserar sig utformningen av byggnadsmassan som preciserades i förslagsskedet på tak med varierande facettytor och kubformiga hus. En sådan exteriör är typisk för stenarkitekturen, skapar en stark identitet för området och ser ut att på ett lyckat sätt anpassa nybyggandet till det omgivande byggnadsbeståndet. Vid beredningen av förslaget funderades på vilka konsekvenser korta takfötter har för fasadernas väderbeständighet. Social- och hälsovårdssektorn, hälsoskydd, hälsoskyddsplanerare Maarit Lönnroth, : Inga anmärkningar. Planförslaget preciserades enligt följande: Det finns anvisningar om planering av takfötter i bygganvisningarna i detaljplanen. Bygganvisningarna ska följas enligt planbestämmelserna. - Planförslaget har setts över i samråd mellan myndigheterna Då funderade man tillsammans bl.a. med hälsoskyddsmyndigheten på hur nära grannens bilplatser byggnaderna kan byggas. Hälsoskyddsmyndigheten hade inte något speciellt att anmärka i 1

39 Räddningsverket i Östra Nyland, brandingenjör Camilla Volanen, : Räddningsverket föreslår att man i planbestämmelserna lägger till: Byggnaden ska i regel placeras minst fyra meter från gränsen till grannens tomt. Om man bygger närmare än fyra meter, behövs grannens samtycke och brandsäkerhetsbestämmelserna i Finlands byggbestämmelsesamling ska beaktas. Vid planering och byggande av vattenledningsnätet i området ska man beakta skyddet av byggnaderna med hjälp av eventuella släckanläggningar. Speciell uppmärksamhet ska fästas vid räddningsvägar. En räddningsväg ska anordnas för flervåningshus i minst tre våningar så att räddningsverkets skylift kan nå varje bostad. ärendet men L Arkkitehdit Oy som svarar för helhetsplaneringen av området började i samband med byggnadsplaneringen undersöka om avståndet mellan bostadens öppningsbara fönster och bilplatserna kan vara minst åtta meter. Det har dock inte ansetts nödvändigt att utfärda en separat planbestämmelse om detta. Vid beredningen av detaljplaneändringen har möjligheten till räddningsvägar utretts i området. En plan för räddningsvägar ingår i bygganvisningarna. I detaljplanebestämmelserna har redan vid beredningsskedet ingått en bestämmelse om att grannens samtycke behövs om man bygger intill gränsen. I sitt utlåtande önskar räddningsmyndigheten att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar också den situation då man bygger närmare än fyra meter från gränsen. Detta är en allmän fråga som i varje fall separat ska prövas vid bygglovsförfarandet. Därför är det inte nödvändigt att ge skilda bestämmelser om det. Byggandet i området placeras på flera byggnadsytor som finns så nära tomtens gräns att avståndet är mindre än fyra meter. Dessutom kommer byggsättet för det egentliga nybyggnadsområdet inom Alexandersbågens inre ring att kräva ett tätt samarbete mellan fastigheterna när det gäller bl.a. gemensam användning av gårdsområden och parkeringsplatser. Därför har man velat att frågan om grannens samtycke separat avgörs i bygglovsskedet och planbestämmelsen har inte till alla delar kompletterats enligt utlåtandet. Planförslaget har setts över i samråd mellan myndigheterna Då säkerställde bl.a. räddningsmyndigheten vilken ståndpunkt man tar till att man bygger intill gränsen och dess konsekvenser för kraven på byggnadernas brandsektionering. Affärsverket Borgå vatten som bygger vattenledningsnätet har vid dimensioneringen beaktat den våningsyta som placeras i området utgående från den gällande detaljplanen. Man har per e-post frågat Borgå vatten om kapaciteten för den så kallade sprinklerledningen. Enligt nätplaneraren kan man vid behov göra mätningar av vattenkällor, även om de nuvarande automatiska släckanläggningarnas vattenförbrukning är rimlig. Behov av exceptionellt stor vattenmängd ska identifieras noggrannare i samband med byggnadsplaneringen så att man kan använda behållare om vattenförsörjningskapaciteten visar sig vara begränsad. Affärsverket Borgå vatten, verkställande direktör Risto Saarinen, : De nya tomternas anslutningspunkter för vatten-, sprinklerlednings-, dagvatten- och avloppsnätet ligger vid Alexandersbågen i planområdet. I området har man redan byggt en anslutning för tomtledningar på byggnadsytan på tomt 5 enligt planutkastet. För varje fastighet byggs egna anslutningar för tomtledningar vid Alexandersbågen. Borgå vatten bygger inte ledningar i planområdets kvartersområden. Enligt utkastet ligger anslutningen för dagvatten och avlopp för tomt 11 (Näsebro Bostads Ab, Borgmästargatan 2 6) delvis på byggnadsytan på tomt 9. Dessa tomtledningar ska flyttas på markägarens bekostnad. TeliaSonera Finland Oyj Borgå Energi-bolagen, Borgå Elnät Ab Borgå Energi-bolagen, Borgå Energi Ab, fjärrvärme Elisa Abp Porvoon Alueverkko Oy Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, jurist Olli Miettinen, överinspektör Tuomas Autere, : Detaljplaneändringen kompletterar utmärkt den mångsidiga bebyggda miljön på västra åstranden. Med tanke på kulturmiljön är det bra att byggandet av området påbörjas. Borgå museum/östra Nylands landskapsmuseum, museidirektör Merja Herranen, byggnadsforskare Kirsi Toivonen, : Bestämmelsen om grannens samtycke då man bygger intill gränsen har slopats från planbestämmelserna. Planbestämmelserna har kompletterats med följande: Brandsäkerhetsbestämmelserna i Finlands byggbestämmelsesamling ska också beaktas. Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s tomtledningar ligger i ändan av Magnus Erikssonsgatan på grund av områdets bygghistoria. Markområdet ägs av Borgå stad. Så som närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland har lagt märke till är ett av målen för detaljplaneändringen att den halvfärdiga miljön byggs till en enhetlig del av stadsstrukturen på västra åstranden. Vid beredningen av förslaget till detaljplaneändring har man undersökt dessa byggnaders förhållande till gaturummet och Konstfabrikens historiska del. Enligt en ytterligare utredning om stadsstrukturen är det 2

40 Borgå museum anser att det är bra att det obebyggda området byggs och stadsbilden blir mer enhetlig. Museet oroar sig dock för att Konstfabrikens historiska del blir dominerad av höga punkthus i fem våningar. Museet rekommenderar att man ännu undersöker en sådan lösning där de byggnader som finns närmast Konstfabriken är lägre. av högsta prioritet att i ändan av Västra Alexandersgatan bilda en balanserad helhet av fasader. Det är också viktigt att bygga Alexandersbågens inre ring så att området blir ett enhetligt storkvarter inom stadsstrukturen. Om byggnaderna vid bågens kant har höjdskillnader försämrar detta väsentligt möjligheterna att göra stadsstrukturen på västra åstranden mer enhetlig. Dessutom skulle det vara en otillfredsställande lösning med tanke på gaturummet. För att förbättra perspektivet i ändan av Västra Alexandersgatan har våningstalet för den byggnadsyta som inte ligger alldeles invid Alexandersbågen höjts från fyra till fem. Konsekvenserna för Konstfabrikens skyddade norra flygel har undersökts bland annat med hjälp av en illustration som finns under punkt i detaljplanebeskrivningens konsekvensbedömning. Vid konsekvensbedömningen konstateras att förhållandet mellan byggnaderna inom Alexandersbågens inre ring och Konstfabriken är acceptabelt med tanke på skalan. Detta beror mycket på att Alexandersbågens gatuområde är glest eftersom byggnadernas höjd vid gatan är betydligt mindre än gatuområdets bredd. FASTIGHETSÄGARE Det lämnades två åsikter Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab Borgmästargatan 2 6. Styrelsen för Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab, : Bolagets fastighet ingår i detaljplaneområdet. Bolagets delägare och invånare har samlat in en namnlista med 41 namn för att stödja åsikten som lämnats till bolagets styrelse. I denna åsikt motsätter man sig överlåtelsen av de markremsor som är avsedda för gång- och cykelvägar på östra och västra kanten av tomten. Dessutom anser man att parkeringshuset som planeras inom Alexandersbågens inre ring är för dominerande. Styrelsen för Näsebro Bostads Ab har behandlat åsikten och meddelar som sin ståndpunkt att bolaget inte kommer att överlåta markområden för gång- och cykelvägar från tomtens kanter. Dessa nya gång- och cykelvägar skulle bara orsaka störningar och tilläggskostnader. I västra delen av området finns det också små djur som lever på träden. Om bolaget vill bygga en täckt bilparkering (infälld i sluttningen) på tomtens västra gräns behövs området å andra sidan för detta ändamål. Dessutom kräver bolagets styrelse att parkeringshuset som anvisas söder om tomten utreds på nytt. Styrelsen föreslår att parkeringshuset placeras på Näse Disponent Ab:s fastighet väster om dagligvarubutiken Lidl så att minst två våningar av parkeringshuset byggs under jord Porvoon A-Asunnot Oy Borgå A-Bostäder Ab Alexandersbågen 6. Verkställande direktör Mika Vuori, : Borgå A-bostäder Ab föreslår att fastigheten (Alexandersbågen 4) ingår i detaljplaneområdet och att man beaktar möjligheten till en förbindelse till fastigheten via Raul Hellbergs gata. Därför borde man inte ansluta det markområde som ligger norr om Borgå A-bostäder Ab:s fastighet till Näsebro Bostads Ab:s tomt. I samband med köpet av Borgå A-bostäder Ab:s fastighet (Alexandersbågen 6) har man kommit överens om att ändra tomtens gränser. Till denna del kan utkastet till detaljplan godkännas. Det finns inte skäl att öka byggrätten för bolagets tomt. Enligt åsikten vill Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab inte överlåta markområden från sin fastighet men bolaget vill dock gärna ha en ökad byggrätt för att höja de så kallade låga husen. Det är nödvändigt att bygga gång- och cykelvägar på bolagets markområde om man vill att det finns ett fungerande nätverk av gångförbindelser i området. Man försökte i samförstånd hitta en lösning för marköverlåtelser som bolaget motsatte sig och en lösning verkade bli till på ett invånarmöte som hölls På den ordinarie bolagsstämman beslutade bolaget dock att använda möjligheten att bolaget lämnas utanför detaljplanen. Därför ändrar man inte bolagets fastighetsgränser i samband med denna detaljplan och inga allmänna gångförbindelser placeras på bolagets nuvarande tomt. Parkeringshusets exteriör har utretts och byggandet av parkeringshuset styrs med bygganvisningarna i detaljplanen. Alternativen presenterades till styrelsen för Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab i förhandlingen Styrelsen verkade vara nöjd med alternativet som gäller en fasad med ribbor som har valts som grund för bygganvisningarna för parkeringshuset. På invånarmötet motsatte man sig inte heller kraftigt detta alternativ. I praktiken finns det inte många genomförbara alternativ till placeringen av parkeringshuset. Höjden på parkeringshuset har också minskats jämfört med tävlingsskedet. Det är inte möjligt att fastigheten (Alexandersbågen 4) blir en del av detaljplaneområdet. I samband med ändringen av detaljplanen för fastigheten ska man också avgöra invidliggande Näsehöjd Bostads Ab:s behov av planändring. Det är möjligt att placera en tomtanslutning till fastigheten på ett annat ställe än på den markremsa som föreslås i åsikten. Man har inte haft som avsikt att genom planändringen öka byggrätten för Borgå A-bostäder Ab:s fastighet utan avsikten är att uppdatera planen så att dess användningsändamål så bra som möjligt motsvarar den verkliga situationen. Enligt den gällande detaljplanen har tomten en byggrätt på m 2 -vy och den utnyttjade byggrätten är m 2 -vy. I utkastet till detaljplaneändring är byggrätten m 2 -vy och byggrätten har ökats med 5 m 2 -vy jämfört med den gällande detaljplanen. Ökningen grundar sig främst på en avrundning. Kravet på bilplatser för olika användningsändamål har vidare 3

41 Jämfört med utkastet ska i planen ingå flera alternativa sätt att uppfylla kravet på bilplatser. Om man bygger utrymmen för rörelsehjälpmedel borde detta minska kravet på bilplatser. undersökts då planlösningen har utvecklats. Man har också utvecklat alternativa bestämmelser som gynnar trafikval med låga utsläpp. Borgå A-bostäder Ab framför sin åsikt om planläggning och prissättning som gäller en ökad byggrätt för bebyggda fastigheter. I denna detaljplan anknyter ärendet till byggande av nya våningar i Näsebro Bostads Ab:s så kallade låga hus. A-bostäder påpekar att man i allmänhet bör tillämpa en sådan ökad byggrätt i detaljplanlagda områden. Den ökade byggrätten ska prissättas enligt samma principer som tomterna i övrigt. INVÅNARE, GRANNAR OCH ÖVRIGA INTRESSENTER Det lämnades en åsikt Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab Borgmästargatan 2 6. Två privatpersoner : I åsikten kommenteras ändringar som gäller Näsebro Bostads Ab:s fastighet i detaljplaneområdet. Det är fråga om tre och fem meter breda markremsor som är lika långa som tomtens gränser och som skulle avskiljas från tomten för gång- och cykelvägar. I åsikten motsätter man sig absolut ett sådant anspråk på ett privat markområde. Dessutom konstaterar man att trafiken på Borgmästargatan ökar och att det byggs en överdimensionerad parkeringsanläggning söder om Näsebro Bostads Ab:s tomt. Målet för detaljplaneändringen var att med hjälp av de alternativ som var framlagda i utkastskedet planera sådana lösningar som är till nytta för både fastighetsägaren och de omgivande områdenas användbarhet och att detta görs i gott samarbete. Bolaget skulle också ha kunnat få en betydande ekonomisk nytta av ökad byggrätt. Utkastet till detaljplaneändring som syftar till detta och som omfattar hela Borgåporten var framlagt redan för tre år sedan och har senare framskridit så att det omfattar områdets norra del. Å andra sidan konstaterade man redan i utkastskedet att hela fastigheten också kan lämnas utanför detaljplaneområdet om man så vill. Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s ordinarie bolagsstämma beslutade att bolaget lämnas utanför planprojektet. Därför avskiljs inga områden från bolagets tomt. De gång- och cykelvägar som planerades på en del av Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s fastighet skulle ha haft betydande positiva konsekvenser för gång- och cykelvägar i de omgivande områdena. Med hjälp av dessa gång- och cykelvägar skulle det ha varit möjligt att den olovliga gång- och cykeltrafiken som nu sker via bolagets gårdsområde och som troligen ökar i fortsättningen styrs till ändamålsenliga gång- och cykelvägar. Vid beredningen av förslaget till detaljplaneändring har det ytterligare utretts vilka konsekvenser den planerade parkeringsanläggningen i det egentliga nybyggnadsområdet inom Alexandersbågens inre ring har för stadsbilden. Parkeringsanläggningens höjd och byggsätt styrs både med bestämmelserna i detaljplanen och med bygganvisningarna som ska följas enligt en bestämmelse. 4

42 2. Offentligt hörande (27 MarkByggF) Planförslaget och planhandlingarna hölls offentligt framlagda i enlighet med 27 MarkByggF på servicekontoret Kompassen och på stadens webbplats. Mot planen lämnades en anmärkning. Kungörelserna fanns på stadens officiella anslagstavla och i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä samt på stadens webbplats. Utlåtandena begärdes före UTLÅTANDEN Utlåtandet har lämnats av Utlåtandet i förkortad version Hälsoskyddssektionen, : Ingenting att anmärka. Stadsplaneringens bemötande Räddningsverket i Östra Nyland, brandingenjör Pia Nyman : Räddningsverket i Östra Nyland har inte något nytt att anmärka. Affärsverket Borgå vatten, verkställande direktör Risto Saarinen : Borgå vatten har inget nytt att anmärka. Borgå vatten hänvisar till sitt utlåtande i utkastskedet. Planen behöver inte ses över på grund av detta I utkastskedet konstaterade Borgå vatten att man inte bygger ledningar i kvartersområdena i planområdet. Anslutningspunkterna ligger vid Alexandersbågen. Asunto Oy Näsinsilta Näsebro Bostads Ab:s tomtledningar ligger i området för nybyggande. Dessa tomtledningar ska flyttas på markägarens (som i praktiken är Borgå stad) bekostnad. Planen behöver inte ses över på grund av detta. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, jurist Olli Miettinen, överinspektör Tuomas Autere : Det är bra med tanke på stadsbilden att det finns bygganvisningar för området. Bygganvisningarna nämns i planens specialbestämmelser, vilket framhäver deras bindande karaktär. - Borgå museum/östra Nylands landskapsmuseum, museidirektör Merja Herranen, byggnadsforskare Juha Vuorinen : I utkastskedet kände Borgå museum oro för att Konstfabrikens äldsta del domineras av de nya flervåningshusen i fem våningar. I samband med beredningen av förslaget till detaljplan har saken undersökts och situationen är acceptabel med tanke på skalan. Borgå museum har inget att anmärka om planen. - ANMÄRKNING Anmärkning av invånare, Den som gjort anmärkningen bor i närheten av området och rör sig nästan dagligen genom området antingen gående eller med cykel. Denna person har följt med stadsutvecklingen och diskussioner. Den som gjort anmärkningen ifrågasätter principen om att bygga i västra delen av Borgå så att det blir ett tätt centrumområde i väst. Allt oftare har stadsutvecklingen börjat likna tvångsbyggen. Utgångspunkterna för stadsplaneringen bör vara ekologi och trivsel i stället för ekonomiska grunder. I praktiken innebär detta placering av naturenliga stigar och alternativa gångvägar som är skyddade mot den ökande och störande trafiken. I stadsplaneringen ska man bättre än i dag beakta bevarandet av grannarnas trivsel och naturen. Till denna del hänvisar den som gjort anmärkningen till planprocessen i Majberget. Invånarna har lika stor rätt som staden att besluta om utvecklingen av sin I generalplanen fastställs i huvudsak förhållandet mellan den byggda miljön och naturmiljön också på västra åstranden. Generalplanen styr detaljplanearbetet. Enligt generalplanen är detaljplaneområdet ett centrumområde. Detta baserar sig bl.a. på områdets läge, dvs. på den ypperliga tillgängligheten av tjänster. Med tanke på stadens markanvändning skulle det vara ineffektivt att bygga onödigt glest i centrum. I generalplanen anvisas också stora rekreationsområden, såsom Kokonbackens område som ligger alldeles invid detaljplaneområdet. När bostäder planläggs i området ska man beakta hälsosamt boende samt säkerhet och trivsel i boendet. Man har fäst särskilt uppmärksamhet vid detta bl.a. med planbestämmelserna om bullerskydd. I planen har man fäst särskilt uppmärksamhet vid att bevara de gång- och cykelvägar som leder genom området. I mitten av området finns ett skyddat, centralt beläget stråk. På gårdarna planteras så mycket vegetation som möjligt för att öka invånarnas trivsel. I detaljplanens bygganvisningar som styr byggandet i området ingår bestämmelser om detta. 5

43 närmiljö och boendemiljö. Man ska öka samarbete med invånare och information. Man ska också respektera de närliggande invånarnas åsikter i allt högre grad. I anmärkningen lyfts fram motståndet mot projektet med studentbostäderna på västra åstranden som uppstod därför att grannarna inte ville gå miste om sin grönmiljö. Den som gjort anmärkningen kritiserar förhållandet mellan den byggda miljön och naturmiljön i projektet med studentbostäderna, i synnerhet när man beaktar de livliga trafiklederna i omgivningen och de tillräckligt stora affärslokalerna i anknytning till projektet. Utöver nationalstadsparken i Borgå borde man också satsa på att utveckla de övriga parkerna. Antalet parker bör ökas, dvs. att integrera grönområden i stadskärnan. Man ska utveckla grönkorridorerna mellan stadens parkområden så att det är möjligt att röra sig mellan parkerna utan att behöva promenera längs med körbanorna. Gång- och cykelvägar ska utvecklas. Den som gjort anmärkningen hänvisar till terrängarbeten vid Näsebackens begravningsplats som stört gravfriden. Man frågar också efter en bullervall som placeras i området. Den som gjort anmärkningen hänvisar till informationsboken Green City som publicerats av Viher- ja ympäristörakentajat ry. I informationsboken behandlas mångsidigt betydelsen av grönområden och vegetation för hälsan, välfärden och trivseln. Man lyfter fram sin personliga erfarenhet av hurdan dragningskraft grönområdena i Borgå kan ha jämfört med huvudstaden. I detaljplanens AH-kvartersområde ska man värdesätta den vackra stigen omgiven av unga träd som gör det möjligt att promenera utan att bli störd av trafiken. I AH-kvartersområdet bör man öka grönmassan till exempel på området för parkeringshuset. Den totala byggrätten bör minskas så att det kan finnas mera grönt. Alla parkeringsplatser bör planeras under jord om parkeringsplatser behövs överhuvudtaget. Trafikmängden är redan nu på en nivå som orsakar störningar. Den som gjort anmärkningen önskar att man respekterar invånarnas hälsa och trivsel och att man inte utvecklar Borgå till en tätbebyggd storstadsmiljö. Däremot ska planeringen utgå från småskaligt byggande, ekologi, respekt för det historiska kulturarvet och från att dämpa eller omdirigera den ökande trafiken. Man kunde bygga småskaligt så att balansen mellan den byggda och gröna miljön bevaras enligt de principer som Alvar Aalto tillämpade en gång i tiden. Underjordisk parkering skulle dock vara den bästa lösningen med tanke på miljön. Lösningen med underjordisk parkering har undersökts vid beredningen av planen men lösningen visade sig inte vara realistisk med tanke på byggbarheten och grundvattenförhållandena i området. Eftersom området har en särskild struktur placeras det ett mindre antal parkeringsplatser än vanligt i området. Därför är det inte möjligt att minska parkeringsutbudet. Planprocessen bygger på markanvändnings- och bygglagen som innehåller bestämmelser om miniminivån för ordnande av växelverkan. Vid behov och särskilt under detta planprojekt har man också erbjudit större möjligheter till växelverkan. Under detta planprojekt ansåg man inte att det är nödvändigt att ordna ett seminarium för allmänheten eftersom det har funnits ganska få deltagare i seminarier om större planprojekt (Kungsporten och öppna informationsmöten om Konstfabrikens område 2015 och 2008). Förhandlingar har däremot förts med den närmaste grannen, As. Oy Näsinsilta Näsebro Bost. Ab. Man har också ordnat tre möten för växelverkan med aktivt deltagande. Informationsboken Green City som lyftes fram är utmärkt. Detaljplanen uppfyller bra planeringsmålen enligt informationsboken i synnerhet när det gäller planering på kvartersnivå. Då strävar man efter att skapa trivsamma gårdsplaner i ett utmanande område som ligger i mitten av en livligt trafikerad huvudgata. I anmärkningen hänvisar man till de mera generella målen i informationsboken som man bättre kan tillämpa i generalplaner än i detaljplaner. I anmärkningen hänvisar man också till de allmänna planeringsprinciperna och dimensioneringsmålen för samhällsstrukturen i Borgå. Man nämner också projektet med studentbostäderna på västra åstranden och planprocessen i Majberget. Dessa teman ansluter sig dock inte till denna detaljplan. Hänvisningen till Alvar Aalto hör troligen ihop med de första skedena för planeringen av Gammelbacka som är ett områdescentrum i Borgå. Då Gammelbackaområdet planerades vid övergången mellan och 1970-talet tillämpades planeringsprinciper för en s.k. skogsförort, vilka i sig är ypperliga. Dessa principer kan emellertid inte tillämpas som sådana när man strävar efter att planera en stadsliknande miljö. Man har strävat efter att planera detaljplaneområdet i Alexandersbågens inre ring så att det är så trivsamt som möjligt och har en mänsklig skala trots byggandets effektivitet som är mycket motiverad i detta område. 6

44 RAKENNUSTAPAMÄÄRÄYKSET BYGGANVISNINGAR Asemakaava 459 Detaljplan 459 Porvoon kaupunki, ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄ Borgå stad, ALEXANDERSBÅGENS INRE RING LIITE 7 BILAGA 7 Kaupunkikehityslautakunta Stadsutvecklingsnämnden

45 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring SISÄLLYSLUETTELO 1. YLEISTÄ RAKENNUSTAPAMÄÄRÄYKSISTÄ 4 2. ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄN TOTEUTUSPERIAATTEET Alueen erityispiirteet ja liittyminen ympäristöön Elinkaarivaikutukset ja ekologinen kestävyys 6 3. RAKENNUKSET ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄALUE Rakennusten massoittelu ja sijoitteluperiaate Rakentamisen vaiheistus Julkisivut ja parvekkeet Katot ja räystäät Materiaalit Värisuunnitelma Asunnot ja liiketilat Yhteisölliset tilat ULKOTILAT ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄ Piha-alueen suunnittelun lähtökohdat ja tavoitteet Korttelipihasuunnitelma Tonttikohtainen istutussuunnitelma ja hulevesisuunnitelma Valaistus LIIKENNE JA PYSÄKÖINTI Kevyt liikenne Pysäköinti ja huoltoajo Pysäköintitalo PELASTUSTIET Yleistä pelastusteistä Erityisnäkökohtia asemakaava-alueella TAIDEAIHEET Taideaiheiden tausta Taideaiheet julkisivuissa Taideaiheet ympäristössä ENERGIATEHOKKUUS ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄALUE Energiatehokkuusratkaisut Käyttäjien vaikutus rakennusten energiatehokkuuteen Hiilijalanjälki RAKENNUKSET ALEKSANTERINKAARI Yleistä Julkisivut Katto Talousrakennukset ja aputilat ULKOTILOJEN SUUNNITTELU ALEKSANTERINKAARI Yleistä Istutettava alueen osa Pihapuut, pensaat ja maanpeitekasvit 28 rakennustapamääräykset - bygganvisningar 2

46 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT OM BYGGANVISNINGAR 4 2. PRINCIPER FÖR BYGGANDE AV OMRÅDET I ALEXANDERBÅGENS INRE RING Områdets särdrag och anknytning till miljön Livscykeleffekter och ekologisk hållbarhet 7 3. BYGGNADER ALEXANDERBÅGENS INRE RING Utformning av byggnadsmassan och placeringsprincip Etapper i byggandet Fasader och balkonger Tak och takfot Material Färgsättningsplan Bostäder och affärslokaler Gemensamma utrymmen PLANERING AV UTERUM ALEXANDERBÅGENS INRE RING Utgångspunkter och mål för planeringen av gårdsplaner Kvartersgårdsplan Planteringsplan och dagvattensystem för enskilda tomter Belysning TRAFIK OCH PARKERING Gång- och cykeltrafik Parkering och servicekörning Parkeringshus RÄDDNINGSVÄGAR Allmänt om räddningsvägar Särskilda synpunkter på detaljplaneområdet KONSTMOTIV Bakgrund till konstmotiven Konstmotiven i fasaderna Konstmotiven i miljön ENERGIEFFEKTIVITET I ALEXANDERBÅGENS INRE RING Energieffektivitetslösningar Användarnas verkan på byggnaders energieffektivitet Koldioxidavtryck BYGGNADER ALEXANDERSBÅGEN Allmänt Fasader Tak Ekonomibyggnader och servicelokaler PLANERING AV UTERUM ALEXANDERSBÅGEN Allmänt Del av område som ska planteras Träd, buskar och marktäckande växter på gården 29 rakennustapamääräykset - bygganvisningar 3

47 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 1. YLEISTÄ RAKENNUSTAPAMÄÄRÄYKSISTÄ 1. ALLMÄNT OM BYGGANVISNINGAR Nämä rakennustapamääräykset koskevat Aleksanterinkaaren sisäkehän asemakaava-aluetta. Asemakaavan numero on 459. Noin kahden hehtaarin kokoinen alue sijaitsee Porvoon keskustan laajenemisalueen, Länsirannan keskiosassa. Alue on pääasiassa rakentamaton, mutta teknisistä syistä siihen sisältyy myös yksi rakennettu kerrostalotontti. Rakennustapamääräysten pääpaino on rakentamattoman alueen rakennustavan määrittelyssä. Tavoitteena on toteuttaa Aleksanterinkaari-nimisen pääkadun varteen monipuolinen asuinalue, jossa yhdistyy korkeatasoinen arkkitehtuuri, toiminnallisuus, yhteisöllisyys, ekologisuus sekä elinkaaritehokkuus. Tarkoituksena on toteuttaa uutta, toimivaa ja houkuttelevaa kaupunkiympäristöä sekä alueelle asettuville uusille asukkaille että alueen kautta liikkuville muille kaupunkilaisille ja matkailijoille. Alue voisi olla myös kansainvälisellä mittakaavalla mielenkiintoinen esimerkkikohde laadukkaasta ja kaupunkirakennetta eheyttävästä asuinrakentamisesta. Kaavoitus- ja rakennuslautakunta on päättänyt vuonna 2010 alueen asemakaavan muuttamisesta ja että asemakaavanmuutos laaditaan yhteistyössä kilpailutettavan toteuttajatahon kanssa. Kaupunki järjesti alueen rakentamisesta tarjouskilpailun vuonna Kilpailussa Porvoon kaupunki pyysi tarjouksia Aleksanterinkaaren kaavoituksen ja toteutuksen yhteistyömallista, tähtäimenään tontinluovutus. Alueelle haettiin ratkaisua uudelle, korkealuokkaiselle ja esteettömälle asumiselle. Kilpailussa toteuttajatahoksi valikoitui Pohjola Rakennus Oy Uusimaa ja alueen suunnittelijaksi L Arkkitehdit Oy. Asemakaava on laadittu L Arkkitehdit Oy:n menestyksekkään kilpailuehdotuksen pohjalta. Juridisten kaavaasiakirjojen laatimisesta on vastannut Porvoon kaupunkisuunnittelu. Nämä rakennustapamääräykset on laadittu yhteistyössä L Arkkitehdit Oy:n, Porvoon kaupunkisuunnittelun ja Pohjola Rakennuksen kanssa osana alueen kokonaissuunnittelua. Rakennustapamääräykset määrittelevät alueen toteutuksen kaupunkikuvallisen vähimmäislaatutason. Määräykset täydentävät asemakaavan ympäristöä ja rakentamista koskevia määräyksiä ja merkintöjä ja ne on sitoutettu noudatettaviksi asemakaavamääräyksellä. Tavoitteena on energiatehokas, yhtenäinen, ehjä ja viihtyisä kokonaisuus, joka nivoo Länsirannan keskiosan historiallisesti kerrokselliset korttelikokonaisuudet yhteen. Dessa bygganvisningar gäller detaljplaneområdet vid Alexandersbågens inre ring. Detaljplanens nummer är 459. Området på cirka två hektar ligger i mellersta delen av utvidgningsområdet för Borgå centrum, Västra åstranden. Området är huvudsakligen obebyggt men det innehåller av tekniska skäl också en byggd höghustomt. Huvudvikten för bygganvisningarna ligger på bestämmande av byggsättet för det obebyggda området. Målet är att bygga vid huvudgatan som heter Alexandersbågen ett mångsidigt bostadsområde som förenar högklassig arkitektur, funktionalitet, gemenskapskänsla, ekologi och livscykeleffektivitet. Syftet är att bygga en ny, fungerande och lockande stadsmiljö både för nya invånare i området och för stadens andra invånare och turister som rör sig genom området. Området kan också på en internationell måttstock vara ett intressant exempelobjekt på högklassigt bostadsbyggande som gör stadsstrukturen enhetligare. Planläggnings- och byggnadsnämnden har år 2010 beslutat om ändring av områdets detaljplan och att detaljplaneändringen utarbetas i samarbete med byggherren som kommer att konkurrensutsättas. Staden ordnade år 2014 ett anbudsförfarande som gällde byggandet av området. I anbudsförfarandet begärde Borgå stad anbud på en samarbetsmodell för planläggning och byggande av Alexandersbågen som syftade till tomtöverlåtelse. Staden sökte i området en lösning för nytt, högklassigt och tillgängligt boende. I anbudsförfarandet blev Pohjola Rakennus Oy Uusimaa utvald till byggherre och L Arkkitehdit Oy till planeraren av området. Detaljplanen har utarbetats utifrån L Arkkitehdit Oy:s framgångsrika bidrag. Stadsplaneringen i Borgå har svarat för utarbetande av juridiska planhandlingar. Dessa bygganvisningar har utarbetats i samarbete med L Arkkitehdit Oy, stadsplaneringen i Borgå och Pohjola Rakennus som del av helhetsplaneringen av området. Bygganvisningarna definierar den stadsbildsmässiga miniminivån för byggandet av området. Bestämmelserna kompletterar detaljplanens bestämmelser och beteckningar om miljön och byggandet och man fordrar i en detaljplanbestämmelse att bygganvisningarna ska följas. Målet är en energieffektiv, enhetlig och trivsam helhet som sammanbinder de historiskt mångskiftande kvartersenheterna på mellersta delen av västra åstranden. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 4

48 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring NÄKYMÄ TAIDETEHTAANKADUN JA ALEKSANTERINKAAREN KULMASTA UTSIKT FRÅN HÖRNET AV KONSTFABRIKSGATAN OCH ALEXANDERSBÅGEN rakennustapamääräykset - bygganvisningar 5

49 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 2. ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄN TOTEUTUSPERIAATTEET 2.1 Alueen erityispiirteet ja liittyminen ympäristöön Asemakaava-alue rajautuu idässä ja etelässä Aleksanterinkaareen, pohjoisessa Mauno Eerikinpojankadun päätteeseen ja sisältää länsiosaltaan osoitteessa Aleksanterinkaari 6 sijaitsevan rakennetun kiinteistön. Tälle rakennetulle kiinteistölle on annettu tässä asiakirjassa erikseen toteutusohjeet. Aleksanterinkaaren sisäkehällä ja sisäkehäalueilla tarkoitetaan tässä asiakirjassa nykytilassaan rakentamatonta uudisrakentamiselle varattua kaava-alueen kaikkein keskeisintä osaa. Aleksanterinkaaren sisäkehäalueella on merkittävä kaupunkikuvallinen rooli useiden katulinjojen päätteenä. Se muodostaa Länsirannalle selkeän keskuskorttelin. Mauno Eerikinpojankatu, Laamanninkatu, Läntinen Aleksanterinkatu sekä Taidetehtaankatu osoittavat kaikki kohti Aleksanterinkaarta ja kaavaaluetta. Alueen rakennukset luovat viereisille kaduille selkeät päätteet ja näin vaikuttavat voimakkaasti läntisen Porvoon kaupunki-identiteetin muodostumiseen. Alue tukee myös monipuolisen kevyen liikenteen verkoston muodostumista alueelle. Aleksanterinkaaren sisäkehä tulee rakentaa selkeästi hahmotettavaksi vyöhykkeeksi. Tavoitteena on vanhojen kaupunkirakenteiden inspiroima moniulotteinen pikkukaupunki; Uuden Porvoon keskuskortteli, missä avautumiset ja sulkeutumiset vuorottelevat. Kaupunkirakenteeltaan rakentamisen tulisi olla näistä lähtökohdista keskikaupunkimaista ja tehokasta siten että rakennukset rajautuvat tiukasti ympäröiviin katualueisiin. Tavoitteena on muodostaa Aleksanterinkaarelle nykyistä kaupunkimaisempaa katutilaa, joka toisi vaihtelua myös kävelijän ja pyöräilijän mittakaavaan. Keskeistä on tiivis katutila missä jokaisen kadunkulman takaa voi kohdata yhä uusia ja yllättäviä näkymiä. Pysäköinti järjestetään keskitetysti pysäköintitaloon. Tämä mahdollistaa alueen autottomuuden ja piha-alueen maksimaalisen hyödyntämisen. Yhteys korttelin läpi järjestyy luontevaksi osaksi piha-aluetta. Monipuoliset reitit ja tilat muodostavat yhdessä alueen läpi kulkevan raitin kanssa raikkaan asuinympäristön missä ihmisten kohtaaminen on helppoa. Rikas pihamiljöö kutsuu oleskeluun sekä tukee kevyttä liikennettä yhteyksillä lähiympäristöön. 2.2 Elinkaarivaikutukset ja ekologinen kestävyys Aleksanterinkaaren sisäkehän suunnittelussa ja toteutuksessa pyritään energiatehokkaaseen lopputulokseen. Tavoitteeseen pyritään älykkäillä energiaratkaisuilla, sekä asuinrakennuksilla jotka kannustavat asukkaita energiatehokkaaseen asumiseen. Rakennusten suuntaukset, tilaratkaisut, materiaalivalinnat sekä pihaympäristö ovat myös osaltaan vaikuttamassa rakentamisen ympäristövaikutuksiin. Suunnittelu- ja rakennusvaiheessa onnistumisen edellytyksenä on laaja-alainen yhteistyö eri ammattiryhmien ja osaajien välillä. Näin voidaan taata kestävien ratkaisujen sujuva täytäntöönpano ja kustannustehokkuus. Alueen suunnitteluprosessissa tulee huomioida alueen koko elinkaari alue- ja rakennussuunnittelusta käyttö- ja ylläpitovaiheeseen ja elinkaaren loppuun saakka. ALUE KATUJEN PÄÄTTEENÄ OMRÅDET I GATORNAS ÄNDA LÄHTÖTILANNE Aleksanterinkaaren katutila on leveä ja jäsentymätön. Sisäkehän rakentamisen tulee muodostaa kaupunkimainen katutila ja alueelle selkeä keskuskortteli. Suunnitelman tulee luoda pääkaduille selkeät päätteet ja tukea moni-puolisen kevyen liikenteen verkoston muodostumista alueelle. Uuden puu-porvoon rakentumisen myötä Aleksanterinkaaren sisäkehä suorastaan huutaa identiteettitekijää. PERIAATE Aleksanterinkaari rakennetaan tettavaksi vyöhykkeeksi. Pysäkö viereisten kortteleiden suurempa mahdollistaa piha-alueen maks tämisen ja autottomuuden. Kortt kevyen liikenteen yhteys os Tehokkuudessa pyritään kesk rakenteeseen. Erikorkuiset ja koordinaatistoltaan vaihtelevat rakennusmassat muodostavat mielenkiintoisia ja rikkaita tilasarjoja. Massoittelu vaihtelevine lapekattoineen yhdistyy mielikuvatasolla modernisti osaksi vanhaa Porvoota ja sen kattomaailmaa. Materiaali- ja värivaikutteet löytyvät myös Porvoon kaupungin historiallisesta värimaailmasta. Elävää vaikutelmaa voi tukea vaihtelevin värein rapatuilla tiilijulkisivuilla. Tavoitteena on liittää uudet rakennukset osaksi alueen pitkää rakentamisperinnettä myös ympäristötaiteen avulla, esimerkiksi rikastuttamalla julkisivuja tiiliornamentiikan uusilla variaatioilla. KAUPUNKIRAKENNE PIHA & RAIT Joseph Brodsky piti vihjailua oivallisena kaupunkisuunnitteluperiaatteena. Vanhojen kaupunkirakenteiden inspiroimana korttelista on muodostettu moniulotteinen pikkukaupunki; Uuden Porvoon keskuskortteli, turvallinen kivilinna, missä vuorottelevat avautumiset ja sulkeutumiset. Materiaalit ja mittakaava liittävät korttelin vanhan Porvoon kivitaloihin. Katutila on tiivis, missä jokainen kadunkulma on uusi rakennustapamääräykset - bygganvisningar 6 Monipuoliset reitit ja tilat muod kulkevan raitin kanssa rikkaan asu kohtaaminen on helppoa ja luo miljöö kutsuu oleskeluun se liikennettä yhteyksien ympäristöön

50 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 2. PRINCIPER FÖR BYGGANDE AV OMRÅDET I ALEXANDERBÅGENS INRE RING 2.1 Områdets särdrag och anknytning till miljön Detaljplaneområdet gränsar i öst och söder till Alexandersbågen, i norr till ändan av Magnus Erikssonsgatan och innehåller i västra delen en bebyggd fastighet som ligger på adressen Alexandersbågen 6. För denna bebyggda fastighet ges separata anvisningar i detta dokument. Med Alexandersbågens inre ring och områden vid den inre ringen avses i detta dokument den allra mest centrala delen i planområdet som för närvarande är obebyggt och som har reserverats för nybyggande. Alexandersbågens inre ring har en betydande stadsbildsmässig roll som ändan av flera gatulinjer. Området utgör ett tydligt centralkvarter på västra åstranden. Magnus Erikssonsgatan, Lagmansgatan, Västra Alexandersgatan samt Konstfabriksgatan visar alla mot Alexandersbågen och planområdet. Byggnaderna i området skapar tydliga ändor och på detta sätt bidrar kraftigt till att skapa en identitet för västra delen av Borgå stad. Området stöder också bildande av ett mångsidigt gång- och cykelvägnätverk i området. Alexandersbågens inre ring ska byggas så, att området är en zon som är lätt att identifiera. Målet är att skapa en mångfasetterad småstad som inspirerats av gamla stadsstrukturer, dvs. ett centralkvarter för Nya Borgå med levande och varierande stadsstruktur. Med dessa utgångspunkter bör byggandet vara sådant som i centrum och effektivt så, att byggnaderna avgränsar sig till de omgivande gatuområdena. Målet är att på Alexandersbågen bilda gaturum som är mer stadsliknande än i dag och som ska ge omväxling också för fotgängare och cyklister. Det viktiga är ett tätt gaturum där man bakom varje gatuhörn kan möta nya och överraskande vyer. Parkeringen kommer att ordnas centraliserat i ett parkeringshus. Detta gör det möjligt att området blir bilfritt och att gårdsområdet kan utnyttjas maximalt. En förbindelse genom kvarteret blir en naturlig del av gårdsområdet. Mångsidiga rutter och utrymmen bildar tillsammans med ett stråk som går genom området en fräsch bostadsmiljö där människor har det lätt att mötas. En rik gårdsmiljö kallar till vistelse samt stöder gång- och cykeltrafik med förbindelser till den närliggande omgivningen. 2.2 Livscykeleffekter och ekologisk hållbarhet I planeringen och byggandet av Alexandersbågens inre ring strävar man efter ett energieffektivt slutresultat. Målet ska uppnås med hjälp av smarta energilösningar samt med bostadshus som lockar de boende till ett energieffektivt boende. Placeringen av byggnaderna, lokalerna, valet av material samt gårdsmiljön bidrar också för sin del till de miljökonsekvenser som byggandet har. I planerings- och byggskedet är ett omfattande samarbete mellan olika yrkesgrupper och professionella människor en förutsättning för ett lyckat resultat. Så kan man garantera ett smidigt genomförande och kostnadseffektivitet av hållbara lösningar. I planeringsprocessen för området ska man beakta områdets hela livscykel från områdes- och byggnadsplanering till bruks- och underhållsskedet och slutet av livscykeln. Byggnadsmassorna i olika höjder och med varierande koordinater bildar en intressant och detaljrik serie. Byggnadsmassan med varierande takformer förenas på bildnivån modernt som del av gamla stan i Borgå och dess takvärld. Materialen och färgerna får sina inspirationer också från Borgå stads historiska färgvärld. Det levande intrycket kan stödas med hjälp av tegelfasader med putsyta av varierande färger. Målet är att förena de nya byggnaderna till en del av områdets långa byggtradition också med hjälp av miljökonsten, t.ex. genom att liva upp fasaderna med tegelornamentikens nya variationer. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 7

51 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring NÄKYMÄ LINTUPERSPEKTIIVISTÄ UTSIKT I FÅGELPERSPEKTIV rakennustapamääräykset - bygganvisningar 8

52 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring P Aleksanterinkaari Laamann IV 2 Borgmästargatan V 3 4 V ASUMINEN 2016 kem 2 (1775 as-kem 2 ) 1. krs +5,60 +6,00 +5,20 +5,60 IV ASUMINEN 1600 kem 2 (1362 as-kem 2 ) 1. krs +5,60 V ASUMINEN 2016 kem 2 (1643 as-kem 2 ) 1. krs +5,20 +5,20 +4,60 V ASUMINEN 2016 kem 2 (1775 as-kem 2 ) 1. krs +4, IV Alexisstigen Läntinen Aleksanterinkatu , As. Oy Näsinsilta 5 +6,00 RAITTI V ASUMINEN 2016 kem 2 (1775 as-kem 2 ) 1. krs +5, II 2 22G at at IV Aleksanterinkaari G1 ASEMAPIIRROS 1:750 SITUATIONSPLAN 1: II krs +7, ,00 2 ap 2 ap +7,00 IV PYSÄKÖINTITALO 159 ap +6,40 +6,40 V ASUMINEN 2016 kem 2 (1643 as-kem 2 ) 1. krs +6, kem 2 1. krs +6,10 V ASUMINEN 2005 kem 2 1. krs +6,20 +6,00 (1767 as-kem 2 ) +6,00 +6,00 +5,60 +5,60 IV ASUMINEN 1609 kem 2 (1368 as-kem 2 ) 1. krs +5,60 V 2016 kem 2 1. krs +5,40 +5,20 ASUMINEN +5,20 (1775 as-kem 2 ) 2016 kem 2 1. krs +4,60 +4,60 Alexandersbågen 7 V ASUMINEN (1775 as-kem 2 ) 8 22K kt rakennustapamääräykset - bygganvisningar 9 Taidetehtaank I 449 I IV II II 3 kt kt SLOTTSGÅRDEN PORVOO Asemapiirros, 1:

53 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 3. RAKENNUKSET ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄALUE 3.1 Rakennusten massoittelu ja sijoitteluperiaate Alueen rakennukset muodostuvat kuutiomaisesta, yhdeltä sivulta viistetystä nopasta. Koko alueen massoittelu perustuu tähän tyyppitaloon, sen peilaamiseen sekä kerrosmäärän varioimiseen. Rakennusten massoittelun tavoite on mahdollisimman tiivis rakennusmassa tinkimättä kuitenkaan asuntojen mitoituksesta, käytettävyydestä tai houkuttelevuudesta. Ratkaisu säästää myös luonnonvaroja ja energiaa, ulkovaipan ollessa pieni suhteessa sisätiloihin. Koska tavoitteena on tiivis ja kompakti asuinalue, on tarpeen että asuntojen parvekkeet tehdään rakennusmassaan sisäänvedettyinä. Rakennuksen kulmissa sijaitsevat parvekkeet toimivat myös ulkopuolisina rakenteellisina auringonsuojina asuntojen pääikkunoiden edessä. Lähellä toisiaan sijaitsevat parvekkeet voidaan avata eri suuntiin siten, että vältetään suoria näköyhteyksiä parvekkeiden välillä. Rakennukset on sijoitettu ruudukkomaisesti, siten että aukiot ja rakennusmassat muodostavat luontevan ja vaihtelevan aukioiden ja pihatilojen sarjan. Rakennusmassojen sijoittelun tavoitteena on tiiviin ja kaupunkimaisen ympäristön muodostaminen siten, että asuntojen valonsaanti ja näkymät, sekä piha-alueen kulkureitit ja pelastustiet saadaan järjestettyä optimaalisesti. Tavoitteena on mahdollisimman suuri hyöty auringon valon ja lämmön suhteen siten että asunnoista aukeaa myös mahdollisimman hyvät näkymät useaan ilmansuuntaan. Rakennusten asemointi ja suuntaus synnyttävät rakennusten välille viihtyisiä ja monipuolisia aukioita sekä piha-alueita. Samalla ne myös vähentävät alueen tuulikuormia. 3.2 Rakentamisen vaiheistus Alue voidaan rakentaa vaiheittain. Tämä voi tapahtua esimerkiksi kahdessa, kolmessa tai neljässä vaiheessa. Rakennettaessa vaiheittain, on huomioitava että rakennusten ympärille rakennettaan aina riittävästi valmista pihaa. Pihasta on myös muodostuttava yhtenäinen kokonaisuus vaiheistuksesta riippumatta. Rakentamattomia tontteja voidaan käyttää paikoitukseen mikäli pysäköintitalo rakennetaan myöhemmässä vaiheessa. 3.3 Julkisivut ja parvekkeet Alueen arkkitehtonisena ja esteettisenä lähtökohtana ovat viittaukset vanhaan Porvooseen sekä esiteollisen ajan rakentamiseen. Tavoitteena on että julkisivujen käsittely olisi vapaata, vaihtelevaa ja orgaanista, ja että tämä teema ulottuisi koko alueelle. Julkisivuaukotus voi vaihdella rakennuksesta toiseen kuitenkin tätä perusajatusta varioiden. Julkisivujen sommittelussa noudatetaan tässä rakennustapamääräyksessä esitettyjen havainnekuvien periaatteita. 3.4 Katot ja räystäät Rakennusten katot ovat oleellinen alueen tunnelmaan vaikuttava tekijä. Myös tässä viitataan Vanhaan Porvooseen ja sen eriasteisiin kattokulmiin. Vinot lapekatot, vaihtelevan korkuiset rakennusmassat sekä vaihteleva julkisivuaukotus luovat alueelle miellyttävän ja omaleimaisen tunnelman. Rakennusten arkkitehtoninen ilme edellyttää että räystäät toteutetaan mahdollisimman huomaamattomasti, esimerkiksi piiloräystäiden muodossa. Rakennusten räystäät tulee suunnitella teknisesti päteviksi, siten että vesi ja lumi saadaan ohjattua hallitusti pois rakennusten vesikatoilta. 3.5 Materiaalit Borgmästargatan Aleksanterinkaaren sisäkehän rakennukset ovat luonteeltaan ja yleisilmeeltään kivitaloja. Julkisivujen päämateriaalina on värillinen julkisivurappaus. Julkisivurappauksen ohessa käytetään yleisilmettä elävöittäviä tiilipintaisia alueita. Osa näistä tiilipintaisista alueista on muotoiltu yksilöllisin taideaihein. Mikäli julkisivuissa käytetään elementtitekniikkaa, tulee huolehtia etteivät elementtisaumat näy valmiissa julkisivupinnassa. 434 Rakennusten noppamaisesta, tehokkaasta muodosta johtuen materiaalia tarvitaan vähemmän verrattuna keskivertorakennukseen. Tavoitteena on käyttää pitkäikäisiä ja elinkaarinäkökulmasta ympäristötehokkaita materiaaleja, jotka kestävät hyvin säärasituksia ja ovat mahdollisimman huoltovapaita. Myös sisätiloissa pyritään käyttämään mahdollisimman vähäpäästöisiä materiaaleja. 22G at IV Aleksanterinkaari G RAKENTAMISEN MAHDOLLINEN VAIHEISTUS, 1:1500 EVENTUELLA ETAPPER FÖR BYGGANDET, 1: V 10 SLOTTSGÅRDEN PORVOO 35 3 II IV a AK V V Aleksanterinkaari AK V IV AH V Alexandersbågen Laamanninkatu Piha-alueen toteutusvaiheet, 1: rakennustapamääräykset - bygganvisningar IV V V 9 8 AK V V K1 IV IV Taidetehtaankatu VAIN KAAV 1171

54 LÄHTÖTILANNE PERIAATE Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring Aleksanterinkaaren katutila on leveä ja jäsentymätön. Sisäkehän rakentamisen tulee muodostaa kaupunkimainen katutila ja alueelle selkeä keskuskortteli. Suunnitelman tulee luoda pääkaduille selkeät päätteet ja tukea moni-puolisen kevyen liikenteen verkoston muodostumista alueelle. Uuden puu-porvoon rakentumisen myötä Aleksanterinkaaren sisäkehä suorastaan huutaa identiteettitekijää. Aleksanterinkaari rakennetaan selkeästi hahmotettavaksi vyöhykkeeksi. Pysäköinti liitetään osaksi viereisten kortteleiden suurempaa mittakaavaa, joka mahdollistaa piha-alueen maksimaalisen hyödyntämisen ja autottomuuden. Korttelin lävitse tehdään kevyen liikenteen yhteys osaksi piha-aluetta. Tehokkuudessa pyritään keskikaupunkimaiseen rakenteeseen. R y p m m e 3. BYGGNADER ALEXANDERBÅGENS INRE RING 3.1 Utformning av byggnadsmassan och placeringsprincip Områdets byggnader består av en kubformig tärning som är fasetterad på ena sidan. Hela utformningen av byggnadsmassan i området baserar sig på denna typ av hus, spegling av det och variation i antalet våningar. Målet med utformningen av byggnadsmassan är en så tät bostadsmassa som möjligt utan att kompromissa med bostädernas dimensionering, användbarhet eller attraktivitet. Lösningen sparar också naturresurser och energi när yttermanteln är liten i förhållande till lokalerna inomhus. Byggnaderna har placerats rutaktigt så, att öppna platser och byggnadsmassorna bildar en naturlig och omväxlande serie av öppna platser och gårdar. Syftet med placeringen av byggnadsmassorna är att bilda en tät och stadsliknande miljö så, att bostädernas tillgång till ljus och utsikterna från bostäderna samt gångvägarna och räddningsvägarna på gården kan ordnas optimalt. Målet är att få en så stor nytta av solens ljus och värme som möjligt så, att bostäderna har goda utsikter till flera väderstreck. Byggnadernas placering och riktning skapar trivsamma och mångsidiga öppna platser samt gårdsplaner mellan byggnaderna. Samtidigt minskar de också vindlaster i området. 3.2 Etapper i byggandet Området kan byggas i etapper. Detta kan ske t.ex. i två, tre eller fyra etapper. När man bygger i etapper ska man lägga märke till att färdig gård alltid byggs runt byggnader. Gården ska också bilda en enhetlig helhet oberoende av etapperna. Obebyggda tomter kan också användas för parkering, om parkeringshuset byggs i ett senare skede. 3.3 Fasader och balkonger Den arkitektoniska och estetiska utgångspunkten i området är hänvisningarna till gamla stan i Borgå och byggandet under den förindustriella tiden. Målet är att fasaderna ska vara fria, omväxlande och organiska och att detta tema ska sträcka sig till hela området. Olika byggnader kan ha omväxlande fasader enligt detta grundläggande tema. I disponeringen av fasaderna iakttas principer som framgår av dessa bygganvisningars illustrationer. Eftersom målet är ett tätt och kompakt bostadsområde är det behövligt att bostädernas balkonger är indragna i byggnadsmassan. Balkongerna som ligger i hörnen av byggnaderna uppfyller också funktionen som LÄHTÖTILANNE PERIAATE RAKEISUUS Aleksanterinkaaren katutila on leveä ja jäsentymätön. Sisäkehän rakentamisen tulee muodostaa kaupunkimainen katutila ja alueelle selkeä keskuskortteli. Suunnitelman tulee luoda pääkaduille selkeät päätteet ja tukea moni-puolisen kevyen liikenteen verkoston muodostumista alueelle. Uuden puu-porvoon rakentumisen myötä Aleksanterinkaaren sisäkehä suorastaan huutaa identiteettitekijää. solskydd framför bostädernas huvudfönster. Balkonger som ligger nära varandra kan öppnas mot olika håll så, att direkt sikt mot andra balkonger undviks. 3.4 Tak och takfot Taken i byggnaderna är en väsentlig faktor som bidrar till stämningen i området. Även här hänvisas det till gamla stan i Borgå och dess tak med olika lutningar. Sneda takfall, byggnadsmassor i olika höjder samt omväxlande fasader skapar en bekväm och särpräglad stämning i området. Byggnadernas arkitektoniska exteriör kräver att takfötterna är så osynliga som möjligt, till exempel dolda takfötter. Takfötter i byggnaderna ska planeras så, att de är tekniskt dugliga, så att vatten och snö kontrollerat kan ledas bort från byggnadernas yttertak. 3.5 Material Joseph Brodsky piti vihjailua oivallisena kaupunkisuunnitteluperiaatteena. Vanhojen kaupunkirakenteiden inspiroimana korttelista on muodostettu moniulotteinen pikkukaupunki; Uuden Porvoon keskuskortteli, turvallinen kivilinna, missä vuorottelevat avautumiset ja sulkeutumiset. Materiaalit ja mittakaava liittävät korttelin vanhan Porvoon kivitaloihin. Katutila on tiivis, missä jokainen kadunkulma on uusi yllätys. Näkymissä vaihtelevat eri väriset rappaukset sekä tiilipinnat sekä ympäristötaide-elementtinä tiiliornamentiikan uusi variaatio, joka liittää uudet rakennukset osaksi pitkää rakentamis-perinnettä. Byggnaderna i Alexandersbågens inre ring är till sin karaktär och allmänna utseende stenhus. Huvudmaterialet i fasaderna är en färglagd fasadputs. Vid sidan av fasadputs används tegelytor som livar upp det allmänna intrycket. En del av dessa tegelytor har individuella konstmotiv. Om man använder elementteknik i fasaderna, ska man se till att elementfogarna inte syns i den färdiga fasaden. Till följd av byggnadernas rektangulära, effektiva form behöver man mindre material jämfört med en genomsnittlig byggnad. Målet är att använda Aleksanterinkaari rakennetaan selkeästi hahmotettavaksi vyöhykkeeksi. Pysäköinti liitetään osaksi viereisten kortteleiden suurempaa mittakaavaa, joka mahdollistaa piha-alueen maksimaalisen hyödyntämisen ja autottomuuden. Korttelin lävitse tehdään kevyen liikenteen yhteys osaksi piha-aluetta. Tehokkuudessa pyritään keskikaupunkimaiseen rakenteeseen. Monipuoliset reitit ja tilat muodostavat alueen läpi kulkevan raitin kanssa rikkaan asuinympäristön missä kohtaaminen on helppoa ja luontevaa. Rikas pihamiljöö kutsuu oleskeluun sekä tukee kevyttä liikennettä yhteyksien ympäristöön ollessa helppoja. KAUPUNKIRAKENNE Joseph Brodsky piti vihjailua oivallisena kaupunkisuunnitteluperiaatteena. Vanhojen kaupunkirakenteiden inspiroimana korttelista on muodostettu moniulotteinen pikkukaupunki; Uuden Porvoon keskuskortteli, turvallinen kivilinna, missä vuorottelevat avautumiset ja sulkeutumiset. Materiaalit ja mittakaava liittävät korttelin vanhan Porvoon kivitaloihin. Katutila on tiivis, missä jokainen kadunkulma on uusi yllätys. Näkymissä vaihtelevat eri väriset rappaukset sekä tiilipinnat sekä ympäristötaide-elementtinä tiiliornamentiikan uusi variaatio, joka liittää uudet rakennukset osaksi pitkää rakentamis-perinnettä. PIHA & RAITTI Monipuoliset reitit ja tilat muodostavat alueen läpi kulkevan raitin kanssa rikkaan asuinympäristön missä kohtaaminen on helppoa ja luontevaa. Rikas pihamiljöö kutsuu oleskeluun sekä tukee kevyttä liikennettä yhteyksien ympäristöön ollessa helppoja. "PERUS" KÄÄNTÄMINEN VIISTÄMINEN Perinteinen asuinrakennusten rajaama yhteispiha. Rakennusmassat jaetaan helposti vaiheistettaviksi yksiköiksi. Samalla luodaan katutilaan kävelijän ja pyöräilijän mittakaavassa vaihtelua. Kaupunkirakenne muodostetaan yhden tyyppitalon avulla. Runko ja mitoitus on optimoitu mahdollistamaan monenlaiset erikokoiset asunnot ja toiminnot. KAUPUNKIRAKENNE PIHA & RAITTI TOIMINNOT & YHTEISÖLLISYYS Palvelutalo liitetään osaksi korttelin eteläpuolen liikekortteleita. Saattoliikenteen järjestäminen sekä hankkeen vaiheistaminen on näin luontevaa. Ensimmäiseen kerrokseen saadaan ravintola palvelemaan kaikkia alueen asukkaita. Aleksanterinkaaren varteen tuodaan liiketiloja ja korttelin yhteistilat jaetaan pihaalueiden sekä raitin ympärille. Asunnot Yhteistilat Liiketilat Palvelutalo Pysäköintitalo Kääntämällä kappaleita saadaan yhteys ympäristöön ja pihatiloihin jatkumo. "PERUS" KÄÄNTÄMINEN VIISTÄMINEN KATTOMUODOT Perinteinen asuinrakennusten Kääntämällä kappaleita saadaan yhteys ympäristöön ja material med lång livslängd som ur livscykelsynpunkten är miljöeffektiva, rajaama yhteispiha. pihatiloihin jatkumo. tål väderbelastningar väl och som är så servicefria som möjligt. Även inne i byggnaderna strävar man efter att använda material med så låga utsläpp som möjligt. Viistämällä tyyppitalon kulma mahdollistetaan näkymät ja asuntojen avautumiset. Vinot katot sekä erikorkuiset rakennusmassat avaavat näkymiä, muodostavat mielenkiintoisia ja rikkaita tilasarjoja sekä liittävät korttelin modernilla tavalla osaksi vanhan Porvoon kattomaailmaa. P li h m k t a Viistämällä tyyppitalon kulma mahdollistetaan näkymät ja asuntojen avautumiset. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 11

55 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 3.6 Värisuunnitelma Aleksanterinkaaren sisäkehäalueen väritys tulee suunnitella tämän rakennustapamääräyksen värisuunnitelman periaatteiden mukaisesti. Värisuunnitelmaan on otettu vaikutteita Vanhan Porvoon kivitalojen värityksestä. Ajatuksena on käyttää värejä raikkaalla tavalla, tavoitteena luoda rakennuksille, aukoille sekä koko alueelle persoonallinen identiteetti. Värimaailman tulee olla kokonaisuudessaan harmoninen ja asuntoarkkitehtuuriin sopiva. Pääperiaatteena kullakin rakennuksella on korkeintaan neljä eriväristä rapattua julkisivua siten, että rappauksen väri vaihtuu rakennuksen kulmassa. Näin väreillä muodostetaan rakennusten välisille tiloille ja aukoille oma identiteetti siten, että vierekkäisillä aukiolla on oma värinsä. Alueella liikkuminen ja paikan ja tilan hahmottaminen on näin erittäin selkeää. Tilan värimaailma vaihtuu kuljettaessa aukiolta ja pihalta toiselle; alueen halki kulkeva liikkuu tilasarjan lisäksi myös harmonisen värisarjan läpi. 3.7 Asunnot ja liiketilat 3.8 Yhteisölliset tilat Piha-alue kytkeytyy luontevasti rakennusten tarjoamiin yhteisöllisiin tiloihin. Asuinrakennusten välittömään yhteyteen sijoitetaan polkupyörien säilytystiloja siten, että jokaista asuntoa kohti on sekä kausisäilytykseen sopivaa varastotilaa että päivittäiskäyttöön sopivaa helppokäyttöistä säilytystilaa. Asemakaavan polkupyöräpysäköintivaatimuksen mukaiset säilytystilat voidaan sijoittaa yhteen tai useampaan tilaan esimerkiksi rakennuksen maantasokerrokseen. Etenkin päivittäiskäyttötiloista on oltava esteetön ja helppokäyttöinen kulku suoraan ulos. Alueella on tarpeen varautua sähkökäyttöisten liikkumisvälineiden yleistymiseen. Rakennukseen voidaan sijoittaa polkupyörävaraston lisäksi erillinen liikkumisen apuvälineiden säilytystila. Tila tulee varustaa pesupaikalla sekä tarpeellisella määrällä virranulosottoja sähkökäyttöisten liikkumisvälineiden latausta varten. Mikäli tätä tilaa ei rakenneta, tulee polkupyörien säilytystilan soveltua myös muiden liikkumisen apuvälineiden säilytykseen ja se on varustettava sähköpistokkeella ja pesupaikalla. Pyöräilyn tukemiseksi voidaan yhteen rakennukseen, esimerkiksi pysäköintitalon yhteyteen, sijoittaa pyöräverstas tai muu pyöräilyä edesauttava yhteistila. P Borgmästargatan at V Aleksanterinkaari Laamanninkatu IV IV HARMAA PUNAINE OKRA - Es KELTAINE LUON.VAL Alueelle on tarkoitus rakentaa tarjonnaltaan ja asuntojakaumaltaan monipuolisia asuntoja. Tavoitteena on että rakennuksissa on useankokoisia omistus-, vuokra-, senioriasuntoja kaikenlaisille asukkaille. Näin Aleksanterinkaaren sisäkehästä voisi muodostua houkutteleva, monimuotoinen ja ympäristöään rikastuttava asuinalue. Alueelle on mahdollista sijoittaa myös liiketiloja, toimistotiloja tai muita palvelutiloja katutasoon niille rakennusaloille, joille tämä käyttötarkoitus on osoitettu. Pääsääntöisesti liiketilat sijaitsevat helposti saavutettavissa paikoissa esimerkiksi Aleksanterinkaaren varressa. Lähellä asumista olevat palvelut, myymälät tai muut toiminnot saavat aikaan asuinaluetta positiivisella tavalla elävöittävää vaikutusta. Liiketilat myös lisäävät alueen houkuttelevuutta sekä kaupunkimaisuutta ja parhaimmillaan myös ehkäisevät ylimääräistä autoliikennettä. Alueelle on tarkoitus sijoittaa asukkaiden yhteiskäyttöisiä saunoja. Jokaiselle asunnolle on järjestettävä mahdollisuus käyttää saunatilaa. Yhteisöllinen sauna säästää energiaa sekä asuinneliöitä. Lisäksi muita yhteistiloja voivat olla kerhotilat sekä pyykkihuoneet. Jätetilojen suunnittelussa vähennetään hyödyntämättömän jätteen syntymistä kannustamalla ja ohjeistamalla asukkaita lajittelemaan ja kierrättämään jätteensä oikein. Jätteiden keräyspisteet voidaan sijoittaa rakennusmassojen yhteyteen, pysäköintitaloon tai asuinrakennuksiin. Mahdollinen yhteistila on esimerkiksi korttelin yhteinen kierrätyshuone, joka voidaan sijoittaa vaikka pysäköintitalon yhteyteen. Kierrätyshuoneeseen asukkaat voivat viedä turhia tavaroitaan toisten asukkaiden haettavaksi. IV Aleksanterinkaari II Alexandersbågen Taidetehtaankatu SLOTTSGÅRDEN JULKISIVURAPPAUSVÄRITYKSEN PORVOO PERIAATE: AUKIOILLA OMAT VÄRINSÄ, 1:1500 Värisuunnitelma 1: PRINCIP FÖR PUTSYTANS FÄRG I FASADEN: EGNA FÄRGER PÅ OLIKA ÖPPNA PLATSER, 1:1500 VAIN KAAV 1171 rakennustapamääräykset - bygganvisningar 12

56 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 3.6 Färgsättningsplan P mästargatan V Färgsättningen i Alexandersbågens inre ring ska planeras i enlighet med principerna för färgsättningsplanen i dessa bygganvisningar. Färgsättningsplanen har fått intryck av färgsättningen av stenhusen i gamla Borgå. Tanken är att använda färger på ett fräscht sätt och skapa en personlig identitet för byggnader, öppna platser samt för hela området. Färgerna som används ska i sin helhet vara harmoniska och passande för bostadsarkitekturen. Huvudprincipen är att varje byggnad har högst fyra med olika färger putsade fasader så, att färgen på putsytan byts i byggnadens hörn. Så skapar man med färger en egen identitet för utrymmen mellan byggnader och öppna platser så, att bredvidliggande öppna platser har en egen färg. Att röra sig på området och att få en uppfattning om plats och rum är således mycket klart. Olika färger används på öppna platser och gårdsplaner; den som går i området rör sig genom en serie av uterum men P Borgmästargatan Aleksanterinkaari också genom en serie av harmoniska färger. 3.7 Bostäder och affärslokaler V Laamanninkatu IV P Borgmästargatan Avsikten är att det byggs mångsidiga bostäder i fråga om utbudet och typer. Målet är att byggnaderna har ägar-, hyres- och seniorbostäder i olika storlekar för alla slags boende. Så kan Alexandersbågens inre ring bildas till ett lockande och mångsidigt bostadsområde som berikar sin miljö. IV som byggnaderna erbjuder. I omedelbar närhet av bostadshusen placeras förvaringsplatser för cyklar så, att det för varje bostad finns lagerutrymmen som lämpar sig för säsongsförvaring och förvaringsplatser som är lätta att använda dagligen. Sådana förvaringsplatser som ingår i kravet på cykelplatser i detaljplanen kan placeras i ett och samma ställe eller i flera ställen t.ex. i gatuplanet. Särskilt från utrymmen som används dagligen ska det finnas en tillgänglig utgång som är lätt att använda. Det finns skäl att i området bereda sig på att eldrivna rörelsehjälpmedel blir vanligare. Vid sidan av ett cykelförråd kan det i byggnaden placeras en separat förvaringsplats för rörelsehjälpmedel. Förvaringsplatsen ska förses med en tvättplats och ett tillräckligt antal eluttag för att kunna ladda eldrivna rörelsehjälpmedel. Om en sådan förvaringsplats inte Aleksanterinkaari HARMAA - Esim. FESCON 205 OKRA - Esim. FESCON 825 KELTAINEN - Esim. FESCON 110 LUON.VALK.- Esim. FESCON 850 Laamanninkatu V P IV Aleksanterinkaari byggs, ska förvaringsplatsen för cyklar lämpa sig också för förvaring av övriga rörelsehjälpmedel och förses med eluttag och tvättplats. För att Borgmästargatan PUNAINEN - Esim. FESCON 800 JOKIRANTA - PUNAINEN V HARMAA - Esim. FESCON 205 PUNAINEN - Esim. FESCON 800 VANHA OKRA - Esim. RAATIHUONE FESCON OKRA KELTAINEN - Esim. FESCON 110 LUON.VALK.- Esim. FESCON 850 Laamanninkatu Aleksanterinkaari IV stöda cykling kan man i en byggnad, IV till exempel i anslutning till parkeringshuset, placera en cykelverkstad eller andra gemensamma lokaler som främjar cykling. Avsikten är att placera gemensamma bastulokaler för invånare i området. Varje bostad ska ha möjlighet att använda bastulokalerna. En gemensam bastu sparar energi och antalet kvadratmeter i bostäder. Andra gemensamma lokaler kan vara klubblokaler och tvättrum. Vid planering av soprum minskas mängden outnyttjat avfall genom att uppmuntra och instruera invånarna att sortera och återvinna rätt. Insamlingsplatserna för avfall kan placeras i anslutning till byggnadsmassorna, i i anslutning till parkeringshuset. HARMAA - Esim. FESCON 205 Invånarna PUNAINEN kan - Esim. föra FESCON sina 800 prylar, som man IV Laamanninkatu IV parkeringshuset eller i bostadshusen. Eventuella gemensamma lokaler är HARMAA - Esim. FESCON 205 till exempel ett gemensamt återvinningsrum för hela kvarteret till exempel vill bli av med, till återvinningsrummet. PUNAINEN - Esim. FESCON 800 OKRA - Esim. FESCON 825 IV PORMESTARIN TALO KELTAINEN - Esim. FESCON 110 -KELTAINEN LUON.VALK.- Esim. FESCON 850 OKRA - Esim. FESCON 825 KELTAINEN - Esim. FESCON 110 LUON.VALK.- Esim. FESCON 850 HOLMIN TALO - LUONNONVALKOINEN at Det är också möjligt att på området placera affärslokaler, kontorslokaler eller andra servicelokaler i gatuplan på de byggnadsytor som har detta användningsändamål. Affärslokalerna ligger huvudsakligen på lättillgängliga platser t.ex. vid Alexandersbågen. Tjänster, butiker eller andra verksamheter nära bostäderna skapar en effekt som på ett positivt sätt gör bostadsområdet livligt. Affärslokalerna gör också området mer lockande och stadsliknande och i bästa fall också minskar onödig biltrafik. at at at FESCON 800 FESCON 825 FESCON 110 FESCON 850 II II IV Aleksanterinkaari II 3.8 Gemensamma utrymmen Gårdsplanen kopplas på ett naturligt sätt IV till de gemensamma utrymmen Aleksanterinkaari SLOTTSGÅRDEN PORVOO II Alexandersbågen Aleksanterinkaari IV Aleksanterinkaari SLOTTSGÅRDEN PORVOO RAPPAUSVÄRIESIMERKKEJÄ VAIN KAAVATYÖN POHJAKSI FESCON- VÄRIKARTASTA EXEMPEL: FÄRGER PÅ PUTSYTA ENLIGT FESCOS FÄRGKARTA Värisuunnitelma 1: Alexandersbågen IV SLOTTSGÅRDEN PORVOO VAIN KAAVATYÖN POHJAKSI Taidetehtaankatu 1171 Alexandersbågen Alexandersbågen Taidetehtaankatu Värisuunnitelma 1: VAIN KAAVATYÖN POHJAKSI Värisuunnitelma 1: Taidetehtaankatu VAIN KAAVATYÖN POHJAKSI 1171 rakennustapamääräykset - bygganvisningar 13 Taidetehtaankatu SLOTTSGÅRDEN PORVOO Värisuunnitelma 1:

57 AleksAnterinkAAri / taide t iiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 4. ULKOTILAT ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄ 4.1 Piha-alueen suunnittelun lähtökohdat ja tavoitteet Alueen kantavana peruslähtökohtana on autottoman, alueen halkaisevan raitin, ja asuntopihojen saumaton integroiminen yhteisölliseksi ja monipuoliseksi piha-alueeksi. Raitti kulkee alueen halki Aleksanterinkaaren itä- ja eteläpuolelta ja sille on pääsy myös Raul Hellberginkadulta, As. Oy Näsinsillasta sekä yhteisiltä piha-alueilta. Tämän raitin varrelle, alueen keskelle, pysäköintitalon yhteistilojen yhteyteen muodostuu myös alueen keskusaukio. Kestävän alueen edellytyksenä on että se on houkutteleva ja synnyttää uusissa asukkaissa yhteenkuuluvuuden tunteen. Aleksanterinkaaren sisäkehän piha-alueiden suunnittelussa tulee panostaa sekä sosiaalisiin että ympäristönäkökulmiin. On tärkeää, että erilaisiin käyttötarkoituksiin jakautuva ympäristö muodostaa yhtenäisen korttelipihakokonaisuuden. Kun asukkaat jakavat piha-alueen keskenään, tämä kannustaa asukkaita yhteisöllisyyteen ja osallisuuteen. Keskitetyn pysäköintiratkaisun ansiosta pihojen istutusalueiden määrä saadaan maksimoitua. Runsaat istutetut alueen osat tukevat viihtyisyyden lisäksi hulevesien imeytymistä tontilla sekä runsastavat kaupunkialueen ekologista monimuotoisuutta. Taloyhtiöiden tonteille sijoittuvilla pihoilla voi olla keskenään hyvin vaihtelevan luonteisia toimintoja. Jotkut tonttipihat voivat olla puuvaltaisia, toisilla voi olla monikäyttöistä nurmialuetta. Tonteille tulee sijoittaa koko korttelialuetta palvelevat leikkipaikat eri-ikäisille lapsille, mahdolliset pienpelialueet sekä osittain näkösuojatut oleskelupihat eri ikäryhmille. Mahdollista on järjestää myös alue esimerkiksi kaupunkiviljelylle. Tavoitteena on, että erillisistä tonteista muodostuva korttelipihakokonaisuus toimii yhtenä kokonaisuutena. Tonttien rajoja ei näin ollen saa aidata maastossa näkyviksi. Aleksanterinkaaren sisäkehäalueen julkiselle kevytliikenteelle varatut alueet tulee jäsentää selkeästi alueen asukkaiden käyttöön tarkoitetuista puolijulkisista tonttipiha-alueista. Tonttipihat tulee rajata Aleksanterinkaaren katualueesta tarkoituksenmukaisella, selkeällä mutta visuaalisesti hienovaraisella keinolla kuten matalahkolla muuriaiheella tai pensasaidanteella. Katutilan tulee jatkua talojen väliin jääville puolijulkisille piha-alueille, mutta julkisuuden rajapinta tulee osoittaa määrätietoisesti. Korkea aita ei ole hyväksyttävä ratkaisu. Vaikka korttelipiha-alueella ei ole autoliikennettä eikä pysäköintiä, tulee suunnitelmissa mahdollistaa pelastusajoneuvojen pääsy alueelle. Tarpeelliset osat pihoista muokataan mitoitukseltaan sekä kestävyydeltään pelastusajoneuvojen kulkuun sopiviksi. Piha-alueelle ei saa sijoittaa mitään mikä estää pelastusajoneuvojen kulun määritellyiltä reiteiltä. 4.2 Korttelipihasuunnitelma Koko Aleksanterinkaaren sisäkehäalueelle tulee laatia yhtenäinen korttelipihasuunnitelma. Tavoite on yhdistää esteettisyys, esteettömyys, materiaalit, viheraiheet ja yhteisöllinen toiminta luontevaksi kokonaisuudeksi. Korttelipihasuunnitelmassa määritellään erilaisten pihatoimintojen keskinäinen sijoittuminen korttelikokonaisuudessa. Suunnitelmassa tulee LÄHTÖTILANNE PERIAATE RAK Aleksanterinkaaren katutila on leveä ja jäsentymätön. Sisäkehän rakentamisen tulee muodostaa kautettavaksi vyöhykkeeksi. Pysäköinti liitetään osaksi yksiköiksi. Samalla lu Aleksanterinkaari rakennetaan selkeästi hahmo- Rakennusmassat jaet myös esittää alueen läpi kulkevan julkisen raitin liittyminen ympäröiviin punkimainen katutila ja alueelle selkeä keskuskortteli. viereisten kortteleiden suurempaa mittakaavaa, joka pyöräilijän mittakaavas katualueisiin sekä tonteilla sijaitseviin puolijulkisiin piha-alueisiin. Suunnitelman Lisäksi tulee luoda pääkaduille selkeät päätteet mahdollistaa piha-alueen maksimaalisen hyödyntämisen ja autottomuuden. Korttelin lävitse tehdään mitoitus on optimoitu muodostetaan yhden ja tukea moni-puolisen kevyen liikenteen verkoston on esitettävä ainakin korkeustasot, materiaalit, viheraiheet, lumenkeräysalueet ja hulevesien käsittelyn periaatteet. On myös otettava rastaan huomioon huutaa identiteettitekijää. rakenteeseen. muodostumista alueelle. Uuden puu-porvoon rakentumisen myötä Aleksanterinkaaren sisäkehä suo- Tehokkuudessa pyritään keskikaupunkimaiseen kevyen liikenteen yhteys osaksi piha-aluetta. erikokoiset asunnot ja alueen rakentuminen vaiheittain. Vaiheistuksen suunnittelussa on myös huomioitava pelastusteiden toimivuus kaikissa mahdollisissa vaiheissa. 4.3 Tonttikohtainen istutussuunnitelma ja hulevesisuunnitelma Rakennuslupaa yksittäisille tonteille haettaessa esitetään tontin asemapiirroksen lisäksi tonttikohtainen istutussuunnitelma sekä hulevesisuunnitelma, joissa tarkennetaan tontin osalta korttelipihasuunnitelmassa esitettyjä yleisratkaisuja. Siltä osin kuin esimerkiksi leikkipaikka ja mahdolliset pienpelialueet sijaitsevat Aleksanterinkaaren sisäkehäalueen muilla kiinteistöillä, viitataan tältä osin korttelipihasuunnitelmaan. Istutussuunnitelmassa esitetään korttelipihasuunnitelmassa esitetyt asiat tarkennettuina. Tärkeimmät asiat ovat istutusten lajit, laatu, kasvualustat PIHA JA RAITTI ja kasteluratkaisu. Lisäksi suunnitelmassa tulee esittää pihakalusteet, KAUPUNKIRAKENNE GÅRDSPLAN PIHA OCH & RAITTI STRÅK TOIMINNOT & korkeustasot ja materiaalit tarkennettuina. Tonttikohtaisessa Joseph hulevesisuunnitelmassa esitetään ainakin lumenkeräyspaikat, hulevesireitit, rakenteiden viivy- inspiroimana korttelista on muodostettu Brodsky piti vihjailua oivallisena kaupunkisuunnitteluperiaatteena. Vanhojen kaupunki- moniulotteinen pikkukaupunki; Uuden Porvoon kestys- ja imeytysalueet ja näiden pintamateriaalit ja rakenneperiaatteet. kuskortteli, turvallinen kivilinna, missä vuorottelevat avautumiset ja sulkeutumiset. Materiaalit ja mittakaava liittävät korttelin vanhan Porvoon kivitaloihin. Katutila on tiivis, missä jokainen kadunkulma on uusi yllätys. Näkymissä vaihtelevat eri väriset rappaukset sekä tiilipinnat sekä ympäristötaide-elementtinä tiiliornamentiikan uusi variaatio, joka liittää uudet rakennukset osaksi pitkää rakentamis-perinnettä. YHTEISÖLLISET PIHAT GEMENSAMMA GÅRDAR Monipuoliset reitit ja tilat muodostavat alueen läpi kulkevan raitin kanssa rikkaan asuinympäristön missä kohtaaminen on helppoa ja luontevaa. Rikas pihamiljöö kutsuu oleskeluun sekä tukee kevyttä liikennettä yhteyksien ympäristöön ollessa helppoja. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 14 Palvelutalo liitetään liikekortteleita. Saatto hankkeen vaiheistamin mäiseen kerrokseen s kaikkia alueen asukka tuodaan liiketiloja ja ko alueiden sekä raitin ym

58 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 4. PLANERING AV UTERUM ALEXANDERBÅGENS INRE RING 4.1 Utgångspunkter och mål för planeringen av gårdsplaner Den grundläggande utgångspunkten för området är en sömlös integration av ett bilfritt stråk som leder genom området och bostadsgårdar så att de bildar en gemensam och mångsidig gårdsplan. Stråket leder genom området öster och söder om Alexandersbågen och det kan nås också från Raul Hellbergs gata, Näsebro Bostads Ab:s tomt och de gemensamma gårdsplanerna. Vid stråket, i mitten av området, i anslutning till parkeringshusets gemensamma lokaler, bildas också en centralplats i området. En förutsättning för ett hållbart område är att området är attraktivt och att det skapar en känsla av samhörighet hos de nya invånarna. Vid planeringen av gårdsplanerna i Alexandersbågens inre ring ska man satsa på sociala synpunkter och miljösynpunkter. Det är viktigt att denna miljö med olika användningsändamål bildar en enhetlig helhet av kvartersgårdar. När invånarna har en gemensam gårdsplan uppmuntrar detta invånarna till samhörighet och delaktighet. Centraliserad parkering möjliggör att antalet planterade områden på gårdarna kan maximeras. Områden med många planteringar främjar trivseln men också infiltreringen av dagvatten på tomten och gör den ekologiska mångfalden i stadsområdet rikare. Gårdar som placeras på husbolagens tomter kan ha varierande funktioner. Vissa gårdar på tomterna kan vara träddominerade och vissa gårdar kan ha mångsidiga gräsområden. På tomterna ska placeras lekplatser för barn i olika åldrar, eventuella områden för småspel och gårdsplaner för olika åldersgrupper med ett partiellt skydd mot insyn. Dessa områden ska betjäna hela kvartersområdet. Det är också möjligt att anvisa ett område till exempel för stadsodling. Målet är att helheten av kvartersgårdar som består av olika tomter fungerar som en helhet. Staket får därför inte placeras på tomternas gränser. Det ska finnas en tydlig avgränsning mellan de områden som reserverats för allmän gång- och cykeltrafik i Alexandersbågens inre ring och de halvoffentliga gårdsplanerna för invånare i området. Gårdarna på tomterna ska avgränsas från Alexandersbågens gatuområde på ändamålsenliga, tydliga och visuellt diskreta sätt, till exempel med låga murar eller häckar. Gaturummet ska fortsätta till halvoffentliga gårdsplaner mellan husen men gränssnittet mellan offentligheten ska målmedvetet visas. Ett högt staket är ingen godtagbar lösning. Även om det inte finns någon biltrafik eller parkering på kvartersgårdarna ska planerna möjliggöra att räddningsfordon kan köra till området. Behövliga delar av gårdarna byggs så, att deras dimensionering och hållbarhet är lämpliga med tanke på räddningsfordonen. På gårdsplanerna får ingenting sådant placeras som hindrar räddningstrafiken på bestämda rutter. 4.2 Kvartersgårdsplan För hela området som omfattar Alexandersbågens inre ring ska utarbetas en enhetlig kvartersgårdsplan. Målet är att förena estetism, tillgänglighet, material, grönområden och kollektiv verksamhet till en naturlig helhet. I kvartersgårdsplanen bestäms hur olika gårdsfunktioner placeras i kvartershelheten. I planen ska också ingå hur det offentliga stråket som går genom området ansluter sig till omgivande gatuområden samt de halvoffentliga gårdsplanerna som ligger på tomterna. Dessutom måste åtminstone höjdnivåer, material, grönområden, snösamlingsområden och principer för hantering av dagvatten presenteras. Man ska också beakta att området byggs etappvis. När etapperna planeras ska man också beakta att räddningsvägarna fungerar i alla möjliga etapper. 4.3 Planteringsplan och dagvattensystem för enskilda tomter När man söker bygglov för enskilda tomter ska det visas en situationsplan för tomten men också en planteringsplan för tomten samt en dagvattenplan där kvartersgårdsplanens allmänna lösningar som gäller tomten förtydligas. Om till exempel en lekplats och eventuella områden för småspel placeras på andra fastigheter inom Alexandersbågens inre ring hänvisar man till denna del till kvartersgårdsplanen. I planteringsplanen presenteras i mera detalj det som står i kvartersgårdsplanen. Det viktigaste är planterade arter, kvalitet, växtunderlag och bevattningslösningar. I planen ska också ingå gårdsmöbler, höjdnivåer och material i mera detalj. I dagvattenplanen för tomten ingår åtminstone platser för insamling av snö, rutter för dagvatten, områden för fördröjning och infiltrering och deras ytmaterial och byggprinciper. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 15

59 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring Suunnitelmien laatijalla tulee olla tehtävän vaativuustasoon nähden riittävä pätevyys, sillä alueen tiiviys asettaa haasteita mm. aurinkoisten ja varjoisten ulkotilojen sijoittelun, Aleksanterinkaaren katutilan häiriöiden sekä hulevesien hallinnan suhteen. NÄKYMÄ RAITILTA UTSIKT FRÅN STRÅKET 4.4 Valaistus Pihan kulkureitit, rakennusten sisäänkäynnit, oleskelupaikat ja mahdollisten ulkovarastojen edustat valaistaan tarkoituksenmukaisesti. Sisäänkäyntejä voidaan myös korostaa valaistuksella. Periaatteena valaisinten sijoituksessa on erillisten pylväiden välttäminen. Valaisimet pyritään kiinnittämään Vanhan Porvoon tapaan rakennusten seiniin aina kun se on mahdollista. Ulkotilojen valaisimet eivät saa valaista asuntojen sisätiloja ikkunoiden kautta. Valaisinten tulee sopeutua tyylillisesti muuhun arkkitehtuuriin ja pihakalusteisiin. Valaistustehon riittävyyteen on kiinnitettävä huomiota häikäisemättömyysvaatimuksesta huolimatta. Portteja ja kulkureittejä korostetaan valaistuksella. On suositeltavaa käyttää myös joitakin kohdevalaisimia, joilla valaistaan keskeinen istutus tai pihapuun latvus. Kulkuväylillä on tärkeää, että valaistaan väylä eikä koko lähiympäristöä. Energiatehokkuus valaistusratkaisuissa on tärkeää. Rakennukset varustetaan numerovalaisimella, jonka tulee olla rakenteeltaan sellainen että osoitenumero on luettavissa vaikeissakin sääolosuhteissa. Numerovalaisin ei siis saa itsessään aiheuttaa lukemista vaikeuttavaa häikäisyä. Rakennukset voidaan osittain valaista edustavaksi osaksi kaupunkikuvaa. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 16

60 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring Den som utarbetar planerna ska ha tillräcklig kompetens med tanke på uppgiftens kravnivå eftersom områdets täta struktur är en utmaning med tanke på placeringen av bl.a. soliga och skuggade uterum, störningarna från Alexandersbågens gaturum och hanteringen av dagvatten. 4.4 Belysning Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmena samt platserna framför de eventuella lagerbyggnaderna ska förses med ändamålsenlig belysning. Ingångarna kan också framhävas med belysning. Separata belysningsstolpar bör undvikas vid placering av belysning. Alltid när det är möjligt, bör armaturerna monteras på byggnadernas väggar på samma sätt som i gamla stan i Borgå. Utearmaturerna får inte belysa bostäderna genom fönstren. Armaturernas stil ska passa in i den övriga arkitekturen och gårdsmöblerna. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara tillräcklig. Portar och gångrutter framhävs genom belysning. Också ett antal armaturer för punktbelysning rekommenderas, med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av ett träd på gården. Det är viktigt att man belyser endast gångvägarna och inte hela omgivningen kring dem. Energieffektiv belysning är viktig. TUKIMUURI STÖDMUR VAIHTELEVIA NURMIKIVEYKSIÄ VARIERANDE STENBELÄGGNING MED GRÄS Byggnaderna förses med husnummerarmatur som kan ses tydligt även om vädret är dåligt. Husnummerarmaturen får alltså inte blända och på det sättet försvåra läsning. Delar av byggnaderna kan förses med belysning så att de blir en representativ del av stadsbilden. METALLINEN JUURISUOJA TRÄDSKYDD AV METALL VAIHTELEVIA KIVEYSPINTOJA VARIERANDE YTOR MED STENBELÄGGNING rakennustapamääräykset - bygganvisningar 17

61 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 5. LIIKENNE JA PYSÄKÖINTI 5.1 Kevyt liikenne Kevyen liikenteen käyttö on ympäristömyönteistä ja edistää asukkaiden terveyttä. Alueen suunnittelussa on painotettu kevyen liikenteen saavutettavuutta ja houkuttelevuutta. Useiden katujen päätepisteenä oleva Aleksanterinkaaren sisäkehä on eräänlainen liikenteen solmukohta; pääosin autottomalla alueella risteää useampi kevyen liikenteen väylä. Aleksanterinkaaren sisäkehää kulkevalta jalkakäytävältä, Raul Hellberginkadun jalkakäytävältä, sekä pysäköintitalon eteläreunan kevyenliikenteen väylältä on kaikilta yhteys alueen halki kulkevalle piharaitille. Myös rakennusten sisäänkäynnit aukeavat pihoille tai suoraan raitille joka luo alueelle miellyttävää puolijulkista kaupunkitilaa ja tekee alueesta viihtyisän sekä asukkaille että ohikulkijoille. Läpikulkuyhteys tarjoaa myös ulkopuolisille kevyen liikenteen käyttäjille selkeän, turvallisen, miellyttävän ja tuulelta suojassa olevan reitin. Rakennuksen ensimmäiseen kerrokseen, rakennuksen itäpäätyyn, keskusaukion yhteyteen sijoitetaan asuinrakennusten kaikkia asukkaita palvelevia yhteiskäyttötiloja. Pysäköintitaloon katto voidaan kattaa rakennusmassaan integroiduilla aurinkopaneeleilla. Rakennukseen voidaan myös sijoittaa sähköautojen latauspisteitä sekä yhteiskäyttöautojen pysäköintipaikkoja. Ekologisena kannusteena vähäpäästöisten autojen parkkipaikkoja voidaan sijoittaa helpoiten saavutettaviin osiin pysäköintitaloa. PYSÄKÖINTITALO ALUEEN KESKELLÄ PARKERINGSHUSET I MITTEN AV OMRÅDET 5.2 Pysäköinti ja huoltoajo Aleksanterinkaaren sisäkehäalueen pysäköinti on täysin keskitetty; kaikki kaavan vaatimat autopaikat sijoittuvat Raul Hellberginkadun päätteelle rakennettavaan pysäköintitaloon. Pysäköintitalon lähellä Raul Hellberginkadun varressa on kadunvarsipysäköintiä nopeaan asiointiin esimerkiksi kadun varteen mahdollisesti rakennettavassa palvelutalossa. Huoltoajo asuntoihin mahdollistetaan kevyenliikenteen raittia pitkin. Pelastusreitit järjestetään tämän rakennustapamääräyksen liitteenä olevan periaatteellisen pelastusreittisuunnitelman mukaan. 5.3 Pysäköintitalo Pysäköintitalon julkisivut koostetaan esimerkiksi kerroksittain vaihtelevista, valoa läpäisevistä pystysäleiköistä tämän rakennustapamääräyksen havainnekuvien mukaisesti. Kun säleet asennetaan kerroksittain vaihteleviin kulmiin, julkisivupinnasta tulee vaihteleva ja eloisa. Näin vaikutelma pinnan läpäisevyydestä myös muuttuu katsojan liikkuessa ja katselupisteen vaihtuessa. Tavoitteena on muodostaa rakennuksen laajahkosta julkisivupinnasta eloisa, hengittävä ja ympäristöään rikastuttava. LUONNOSNÄKYMÄ PYSÄKÖINTITALOSTA PARKERINGSHUS (UTKAST) rakennustapamääräykset - bygganvisningar 18

62 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 5. TRAFIK OCH PARKERING 5.1 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik är miljövänlig och främjar invånarnas hälsa. Vid planeringen av området har man lagt särskilt vikt på tillgängliga och attraktiva gång- och cykelvägar. Alexandersbågens inre ring där många gator slutar är en knutpunkt i trafiken; flera gång- och cykelvägar leder genom området som i huvudsak är bilfritt. Trottoaren som går längs med Alexandersbågens inre ring, trottoaren vid Raul Hellbergs gata och gångoch cykelvägen söder om parkeringshuset leder till ett gårdsstråk som går genom området. Ingångarna öppnar sig mot gården eller mot stråket som skapar ett trevligt halvoffentligt stadsutrymme i området och ett trivsamt område för både invånare och förbipasserande. En genomfartsförbindelse möjliggör en tydlig, trygg och trevlig rutt som är skyddad för vind också för fotgängare och cyklister som inte bor i området. I östra gaveln i byggnadens första våning som finns i anslutning till centralplatsen placeras gemensamma lokaler för alla invånare i bostadshusen. På taket på parkeringshuset kan placeras integrerade solpaneler. I byggnaden kan också placeras laddningspunkter för elbilar och parkeringsplatser för bilpoolsbilar. Som ett ekologiskt incitament kan det placeras parkeringsplatser för bilar med låga utsläpp i de delar av parkeringshuset som nås lättast. MONIPUOLISET YHTEYDET MÅNGSIDIGA FÖRBINDELSER PYSÄKÖINTITALO NÄHTYNÄ AS. OY NÄSINSILTA NÄSEBRO BOSTADS AB:N TONTILTA. ETUALALLA LUONNOS MATALASTA AUTOKATOKSESTA AS OY NÄSINSILLAN TONTILLA. PARKERINGSHUSET SETT FRÅN AS OY NÄSINSILTA NÄSEBRO BOSTADS AB:S TOMT. I FÖRGRUNDEN ETT UTKAST OM EN LÅG TÄCKT BILPARKERING PÅ NÄSEBRO BOSTADS AB:S TOMT. 5.2 Parkering och servicekörning Parkeringen är helt centraliserad i Alexandersbågens inre ring: enligt planen placeras alla bilplatserna i ett parkeringshus som byggs i ändan av Raul Hellbergs gata. Parkeringsplatser placeras också vid Raul Hellbergs gata i närheten av parkeringshuset till exempel för snabba besök i ett servicehus som eventuellt byggs vid gatan. På stråket för gång- och cykeltrafik tillåts servicekörning till bostäderna. 5.3 Parkeringshus Parkeringshusets fasader består till exempel av stående spjälverk som släpper igenom ljus och varierar i olika våningar enligt dessa bygganvisningars illustrationer. Då spjälverket monteras på olika hörn i olika våningar blir fasaden omväxlande och livlig. Intrycket av hur genomlysande ytan är förändras när den som tittar på parkeringshuset rör sig. Målet är att bilda en stor och livlig fasad som andas och som livar upp sin miljö. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 19

63 Custom Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 6. PELASTUSTIET 6.1 Yleistä pelastusteistä Pelastustiet tulee järjestää tämän periaatteellisen pelastusreittisuunnitelman mukaisesti. Pelastustie on ajotie tai muu yhteys, jota käyttäen hälytysajoneuvot pääsevät tulipalon sattuessa tai muussa hätätilanteessa riittävän lähelle rakennusta ja sammutusveden ottopaikkoja. Mikäli ajoyhteys tai nostopaikka toteutetaan toisen kiinteistön puolelle, tulee pelastustiestä muodostaa kiinteistöjen välinen rasitesopimus IV Pelastustie vaaditaan kaikille yli kolmekerroksisille rakennuksille eli käytännössä kaikille asemakaava-alueen rakennuksille. Pelastusreittien sijainnit tontilla tarkennetaan ja hyväksytään rakennuslupakäsittelyn yhteydessä. Pelastustien suunnittelussa tulee noudattaa pelastuslaitoksen pelastustien suunnitteluohjetta. Pelastustielle, myös tikasauton nostopaikalle, on järjestettävä ympärivuotinen kunnossapito. Erityisesti autokatosten, mutta myös jätekatosten, piharakennusten ja kalusteiden sekä istutusten sijoittelussa on otettava huomioon, että pelastusteiden kulkukelpoisuus säilyy. Sairasautolla tulee päästä yleensä uloskäyntien välittömään läheisyyteen. Pelastusreittisuunnittelussa sovelletaan seuraavia mittoja: auton kääntösäteen ulkokehä on 12,5 metriä ja sisäkehä 5,5 metriä, nostokorin 18 metrin sivuttaisulottumalla ulottuvuus korkeussuunnassa on 15 metriä, nostokorin 16 metrin sivuttaisulottumalla ulottuvuus korkeussuunnassa on 27 metriä, pelastusreitin kantavuus on 32 tonnia. 6.2 Erityisnäkökohtia asemakaava-alueella Uudisrakentamisella ei saa heikentää olemassa olevien rakennusten turvallisuutta. Pelastusreitit sijoittuvat katualueille sekä piha-alueille. Piha-alueilla pelastustiet voivat sijoittua autopaikkojen rakennusaloille, jonne saa sijoittaa autokatoksia. Autokatosten sijoittelussa on erityisesti kiinnitettävä huomiota pelastusreittien riittävään mitoitukseen. Tarvittava kääntymistila on otettava huomioon Pormestarinkadun katualueella erityisesti kadunvarsipysäköintipaikkojen sijoittelussa. Pelastusreittien sijainnit tarkennetaan ja hyväksytään rakennuslupakäsittelyn yhteydessä. PELASTUSTIE, ALEKSANTERINKAARI 6, 1:750 RÄDDNINGSVÄG, ALEXANDERSBÅGEN 6, 1: k Aleksanterinkaari Alexandersbågen 7 3 Borgmästargatan 434 at k IV V k Ras. Serv. Ras. Serv. 7 6 Ras. Serv II Ras. Serv. Ras. Serv krs +7, ,00 2 ap ap +7, k 503 IV 34 ASUMINEN 2017 kem 2 (1777 as-kem 2 ) PYSÄKÖINTITALO 159 ap 1. krs +5,60 +6,40 +6,40 V 502 ASUMINEN 2017 kem ,00 (1642 as-kem 2 ) 1. krs +6,80 BRONTO V kem 2 1. krs +6,10 at V 8 +5,20 +6,00 ASUMINEN 2017 kem 2 ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄALUEEN PERIAATEELLISET PELASTUSTIET, 1:1500 RIKTGIVANDE RÄDDNINGSVÄGAR I ALEXANDERSBÅGENS INRE RING, 1: (1777 as-kem 2 ) 1. krs +6, kem 2 1. krs +5,60 +6,00 BRONTO Custom +5,60 ASUMINEN (1370 as-kem 2 ) 5 +6,00 IV +6,00 BRONTO Custom 9 Aleksanterinkaari Alexandersbågen RAITTI +5, kem krs + 5,20 +5,60 V ASUMINEN (1642 as-kem 2 ) IV +5,20 ASUMINEN 1609 kem 2 (1370 as-kem 2 ) 1. krs +5, BRONTO Custom kem 2 1. krs + 5,60 +5, kem 2 +4,60 ASUMINEN (1777 as-kem 2 ) +5,20 V V ASUMINEN (1777 as-kem 2 ) 1. krs +5,40 8 BRONTO Custom V ASUMINEN 2017 kem 2 (1777 as-kem 2 ) 1. krs +4,80 +4, ASUMINEN 2017 kem (1777 as-kem 2 ) 1. krs +4,60 +4,60 V BRONTO Custom 28 BRONTO Custom Custom BRONTO 6 Aleksanterinkaari Alexandersbågen Ras. Serv. Ras. Serv. IV 12 Serv. 14 Ras. Serv. 13 Taidetehtaankatu Aleksanterinkaari, Por Pelastusreitit ja nostopaikat 1:1000, A3 Luonnos Tuulikuja 2, Espoo rakennustapamääräykset - bygganvisningar 20

64 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 6. RÄDDNINGSVÄGAR 6.1 Allmänt om räddningsvägar En räddningsväg är en körväg eller annan körförbindelse som används av utryckningsfordon, vid eldsvåda eller i annat nödläge, för att komma tillräckligt nära en byggnad eller platser för upptagning av släckningsvatten. Ifall körförbindelsen eller platsen för skyliften finns på en annan fastighet, ska fastigheterna ingå ett servitutsavtal om räddningsvägen. Alla byggnader som har mer än tre våningar ska ha en räddningsväg, detta gäller i praktiken alla byggnaderna i detaljplaneområdet. Vägarnas placering på tomten preciseras och godkänns vid bygglovsförfarandet. När en räddningsväg planeras ska man följa räddningsverkets planeringsanvisningar. Räddningsvägar samt platser för stegbilar ska underhållas året runt. Särskilt vid placering av täckta bilplatser, sophus, gårdsbyggnader och möbler samt vid placering av planteringar ska man beakta att det går att köra på räddningsvägen. Med ambulans bör man i allmänhet komma i den omedelbara närheten av utgångarna. Följande mått tillämpas vid planeringen av räddningsvägar: bilens yttre svängradie är 12,5 meter och inre svängradie 5,5 meter, skyliftens räckvidd i sidled är 18 meter på 15 meters höjd, skyliftens räckvidd i sidled är 16 meter på 27 meters höjd, räddningsvägens bärighet är 32 ton. 6.2 Särskilda synpunkter på detaljplaneområdet Genom nybyggen får man inte försvaga säkerheten för de byggnader som redan finns. Räddningsvägarna placeras på gatuområden och gårdsplaner. På gårdsplanerna kan räddningsvägarna placeras på byggnadsytor för bilplatser, där täckta bilplatser får placeras. Vid placeringen av täckta bilplatser ska man fästa särskilt uppmärksamhet vid en tillräcklig dimensionering av räddningsvägarna. Det svängrum som behövs ska också tas i beaktande på Borgmästargatans gatuområde särskilt vid placering av parkeringsplatser vid gatan. Räddningsvägarnas placering preciseras och godkänns vid bygglovsförfarandet. TIKASAUTON MITTOJA MÅTT FÖR STEGBILAR rakennustapamääräykset - bygganvisningar 21

65 AleksAnterinkAAri / taide tiiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p AleksAnterinkAAri / taide tiiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p AleksAnterinkAAri / taide tiiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p AleksAnterinkAAri / taide tiiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p AleksAnterinkAAri / taide tiiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p AleksAnterinkAAri / taide tiiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 7. TAIDEAIHEET 7.1 Taideaiheiden tausta 7.3 Taideaiheet ympäristössä Tässä asiakirjassa esitellään ympäristötaideaiheet, jotka koskevat rakennusten julkisivuja sekä pihan käsittelyä. Alesanterinkaaren sisäkehäalueen toteutuksessa noudatetaan vuonna 2014 laaditun Länsirannan taideohjelman periaatteita. Länsirannan taideohjelmassa on alueen osalta määritelty taiteen ja taiderahan sijoittumisesta: Teoksen suunniteltu sijoituspaikka on rakennusten julkisivuissa tai alueen julkisissa ulkotiloissa. Taideraha käytetään kokonaisuudessaan tämän korttelin taiteeseen. Alueen uudisrakennukset muodostavat Läntisen Aleksanterinkadun näkymäpäätteen, joka on kaupunkikuvallisesti ja -rakenteellisesti tärkeä. Myös Mauno Eerikinpojankadun näkymäpääte on kaupungin osa-alueen kannalta merkittävä. Erityisesti Läntisen Aleksanterinkadun näkymäpäätteessä sijaitseva rakennus ja sen edustan ulkotila suunnitellaan taideaiheiden keinoin poikkeuksellisen laadukkaaksi. Länsirannan taideohjelmassa näkymäpääte on nostettu yhdeksi neljästä taiteen kärkihankkeesta: Aleksanterinkaari on kaupunkikuvan kannalta merkittävä kohde. Se on Aleksanterinkadun sillasta ja Läntisestä Aleksanterinkadusta muodostuvan akselin päätepiste ja lisäksi keskeinen näkymässä, joka avautuu Porvoonväylältä (Läntiseltä Mannerheiminväylältä) Länsirannan alueelle. - Taide voi olla osa alueeseen liittyvää aukiota tai julkisivuja tai se voi olla muutoin selkeästi erottuva elementti myös kauempaa katsottuna. Aleksanterinkaaren sisäkehä muodostaa kaupunkikylän, jossa keskeinen ulkotila jakautuu aukioiden ja pihojen sarjaksi. Pihatilat voidaan rajata Aleksanterinkaaresta matalilla muureilla, jotka suojaavat oleskelupihoja tien vilkkaalta liikenteeltä. Eri pihoille ja aukioille voidaan suunnitella kullekin oma kiviladontansa. Myös korttelin läpi kulkevaa raittia korostetaan erityisellä kiveyksellä. Muurien ja kiviladontojen lisäksi taideyksityiskohtia voivat olla esimerkiksi maanpinnan tasossa olevat juuristonsuojat tai muut yksityiskohdat. Ympäristötaiteelliset elementit muodostavat kortteliin kiinnostavia ja välillä yllättäviäkin yksityiskohtia. Rakennukset, pihat ja taideaiheet tulee suunnitella siten että ne muodostavat yhdessä ympäristötaiteellisen kokonaisuuden. TIILIMUURATTIJA TAIDEAIHEITA KONSTMOTIV AV TEGELSTENAR 7.2 Taideaiheet julkisivuissa Aleksanterinkaaren sisäkehän taide saa innoituksensa Vanhan Porvoon ja Empire-Porvoon harvoissa kivirakennuksissa esiintyvistä arkkitehtonisista yksityiskohdista. Kaupungin moni-ilmeiset julkisivudetaljit päivitetään korttelissa tähän päivään. Tiilipintaiset julkisivuaiheet liittävät uuden korttelin rakennukset myös Aleksanterinkaaren toisella puolella sijaitsevaan Taidetehtaaseen. Jokaiseen rakennukseen suunnitellaan oma yksilöllinen tiilikuvionsa. Julkisivujen ja sisäänkäyntien yhteydessä tiilidetaljit muodostavat modernin tulkinnan historiallisista tiilikoristeista. Tätä tiiliteemaa voidaan jatkaa myös sisäänkäyntien yhteydessä korostamalla kiveyksiä astinkivillä. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 22

66 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 7. KONSTMOTIV 7.1 Bakgrund till konstmotiven 7.3 Konstmotiven i miljön I detta dokument presenteras de motiv i miljökonst som gäller byggnadernas fasader och gårdarna. Då Alexandersbågens inre ring byggs tillämpas principerna i konstprogrammet för västra åstranden från år I konstprogrammet för västra åstranden konstateras följande om placering av konst och konstpengarna i området: Avsikten är att verket placeras vid byggnaders fasader eller i områdets offentliga uterum. Konstpengarna används helt för konst i detta kvarter. De nya byggnaderna i området placeras i ändan av Västra Alexandersgatan som är viktig med tanke på stadsbilden och stadsstrukturen. Ändan av Magnus Erikssonsgatan är också viktig med tanke på detta delområde i staden. Särskilt den byggnad som placeras i ändan av Västra Alexandersgatan och dess uterum planeras med hjälp av konstmotiv så att dessa blir exceptionellt högklassiga. I konstprogrammet för västra åstranden har ändan av gatan identifierats som ett av de fyra spetsprojekten för konst: Alexandersbågen är viktig för stadsbilden. Alexandersgatans bro och Västra Alexandersgatan bildar en linje som slutar vid Alexandersbågen, som ligger centralt i vyn från Borgåleden (Västra Mannerheimleden) mot västra åstranden. Konsten kan vara en del av den öppna platsen i området eller av fasaderna, eller ett element som tydligt syns också långt ifrån. Alexandersbågens inre ring bildar en by i staden där det centrala uterummet består av en serie av öppna platser och gårdar. Gårdarna kan gränsas från Alexandersbågen med låga murar som skyddar gårdsplanerna mot den livliga trafiken på vägen. Olika gårdar och öppna platser kan ha sina egna stenbeläggningar. Även stråket som leder genom kvarteret framhävs med en särskild beläggning. Förutom murarna och stenbeläggningarna kan till exempel trädskydd på marknivå eller andra detaljer vara konstdetaljer. Element inom miljökonst bildar intressanta och ibland även överraskande detaljer i kvarteret. Byggnaderna, gårdarna och konstmotiven ska planeras så, att de tillsammans bildar en helhet med miljökonst. LUONNOS TAIDEAIHEISTA JULKISIVUISSA UTKAST OM KONSTMOTIV I FASADERNA 7.2 Konstmotiven i fasaderna Konsten i Alexandersbågens inre ring inspireras av arkitektoniska detaljer i de stenbyggnader som ligger i gamla stan i Borgå och empirestadsdelen. I kvarteret bildas en modern version av stadens mångfasetterade fasaddetaljer. Fasader av tegel förenar byggnaderna i det nya kvarteret med Konstfabriken som ligger på andra sidan av Alexandersbågen. Varje byggnad ska ha ett eget individuellt tegelmönster. I anslutning till fasaderna och ingångarna utgör detaljerna i tegel en modern tolkning av de historiska tegeldekorationerna. Vid ingångarna kan stenbeläggningar framhävas med s.k. stegstenar, vilket följer detta tema. AleksAnterinkAAri / taide tiiliaiheita julkisivuikkunoihin ja sisäänkäynteihin suunnittelutoimisto Both oy kaisa Berry, kuvataiteilija, Arkkitehti p rakennustapamääräykset - bygganvisningar

67 Porvoon kaupunki, Aleksanterinkaaren sisäkehä Borgå stad, Alexandersbågens inre ring 8. ENERGIATEHOKKUUS ALEKSANTERINKAAREN SISÄKEHÄALUE 8.1 Energiatehokkuusratkaisut 8.3 Hiilijalanjälki Energiatehokkuus tulee huomioida varhaisessa vaiheessa hanketta, jonka myötä ympäristö- ja kustannustehokkaimmat ratkaisut on mahdollista saavuttaa. Toteutettavien energiatehokkuusratkaisujen kirjo tulee muodostaa toimivan ja elinkaaren huomioivan kokonaisuuden. Myös yleisten ja ulkotilojen suunnittelussa tulee keskittyä energiatehokkuuden varmistamiseen. Rakennukset liitetään kaukolämpöön. Rakennussuunnittelussa tavoitellaan uusille asuinkerrostaloille E-lukua 75 kwh / m2 vuodessa ja palveluasumiselle 90 kwh / m2 vuodessa. Nämä tulokset edellyttävät erittäin hyvää lämmöneristys- ja ilmatiiviystasoa, aurinkolämmön hyödynnettävyyttä, tarpeen mukaan säädettävää tehokasta lämmöntalteenottoa ilmanvaihdosta, tarveohjattua energianiukkaa valaistusta sekä asuntojen kotona/poissa kytkimien asentamista ja käyttöä. Tavoitteena alueen suunnittelussa on pienentää elinkaaren aiheuttamaa hiilijalanjälkeä merkittävästi. Hiilijalanjälki muodostuu kokonaisuutena yhdeksästä eri osa-alueesta, jotka ovat rakennusten tehokas muoto, suuntaus, liikenneratkaisut, piha-alueratkaisut, yhteisölliset tilat, pysäköintilaitos energiatalona, älykkäät rakennukset, materiaalit ja energiatehokkuus. Rakennusmateriaalien valinnassa tulisi tähdätä energiaa vähän kuluttavaan rakennukseen. Energiatehokkaan rakennuksen rakentamisella ja erityisesti käytön aikaisen hiilijalanjäljen vähentämisellä pystytään kompensoimaan rakennusmateriaalien hiilijalanjäljen tasoa. Tavanomaisessa hankkeessa käyttöajan energiankulutus voi olla yli 80 % rakennuksen elinkaaren hiilijalanjäljestä. Tavoitteena on että erilaisten energiatehokkuusratkaisujen yhdistelmällä Aleksanterinkaaren sisäkehän rakennusten käyttöajan energiankulutus voisi olla vain 20 % rakennuksen elinkaaren hiilijalanjäljestä. ÄLYKKÄÄT RAKENNUKSET SMARTA BYGGNADER 8.2 Käyttäjien vaikutus rakennusten energiatehokkuuteen Aleksanterinkaaren sisäkehäalueella keskeisinä aiheina tulee olla energiatehokkuuden lisäksi uusien innovatiivisten ja älykkäiden energiaratkaisujen mahdollisimman laaja käyttö sekä käyttäjien vaikutusmahdollisuuksien varmistaminen. Koska käyttövaihe muodostaa suurimman osan alueen hiilijalanjäljestä olennainen merkitys kestävän kehityksen mukaisten alueiden kehityksessä on ihmisten arjen valinnoilla. Todellinen energiatehokkuus syntyy, kun energiatehokkaiksi suunniteltuja alueita ja rakennuksia käytetään oikealla ja tehokkaalla tavalla. Alueen suunnittelussa tulee edistää tulevien käyttäjien energiatehokkaita elämäntapoja innovatiivisin ratkaisuin. Tavoitteena on alue, jolla kaikki asukkaat voivat valintojensa kautta vaikuttaa alueen kehitykseen ja ekotehokkuuteen. Älykään rakennuksen ja alueen periaatteita tulisi hyödyntää jotta energian käyttö olisi helposti seurattavissa ja tehostamistoimenpiteet todennettavissa, asumismukavuutta kuitenkaan tinkimättä. Energiakulutuksesta tulee tiedottaa mahdollisimman laajasti jotta asukkaat tiedostavat toimintansa vaikutuksia ilmastonmuutokseen. Esimerkiksi nettifoorumin avulla voidaan esitellä ympäristö- ja energiatehokkaita asumistapoja, julkaista energian- ja vedenkulutustietoja ja kertyneitä jätemääriä taloyhtiöittäin. rakennustapamääräykset - bygganvisningar 24