OMRÅDET MED FRONTMANNAHUS I NÄSE BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING 457

Transkript

1 OMRÅDET MED FRONTMANNAHUS I NÄSE BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING 457 BORGÅ STADSDELEN 22 Kvarteren 400, och , kvartersområde för egnahemshus, kvartersområde för bostads- och affärsbyggnader, gatu-, park- och skyddsgrönområden Behandling av detaljplaneändringen Stadsutvecklingsnämnden: Godkännande av detaljplanen:

2 1. BASUPPGIFTER 1.1 Definition av området och områdets läge Området med frontmannahus delades på 1940-talet upp i parceller på ett skogsområde i Näse som ligger 1,5 km väst om centrum. Området gränsar i norr till Västra Mannerheimleden, i öster till Gammelbackavägen, i söder till flervåningshusen vid Patrullvägen och i väst till Helsingforsvägen. Områdets areal är 13,7 ha. I området finns 85 privata bostadstomter och de bildar en kulturmiljö från återuppbyggnadsperioden som är värdefull på landskapsnivå. På cirka hälften av tomterna finns det ursprungliga frontmannahuset bevarat och mycket outnyttjad byggrätt. På nästan en fjärdedel av tomterna överskrider byggandets volym det som tillåts i den gamla detaljplanen ( m²-vy) på grund av utbyggnader och senare nybyggnad. 1.2 Planändringens namn och syfte Namnet på planändringen är området med frontmannahus i Näse. Genom planändringen strävar man efter att bevara områdets särdrag, gamla byggbestånd och att tillåta kompletterande byggande och utbyggnad av gamla byggnader på en del av tomterna. Målet är att enligt markägarnas önskemål bevara de gamla små byggnaderna som fortfarande har nästan sitt ursprungliga utseende. Avsikten är att i dem tillåta små utbyggnader av verandor för att kunna på dem placera källartrapporna och våtrummen, vilka ökar boendetrivseln. Med planarbetet undersöks placering av outnyttjad byggrätt och kompletterande byggande så att miljön bevaras. På invånarnas önskemål undersöks också placering och byggsätt av täckta bilparkeringar och garage så att de gamla sidobyggnaderna kan bevaras och de nya anpassas till dem. 1.3 Bilagor till beskrivningen 1. Lägeskarta 2. Utdrag ur detaljplanesammanställning 3. Nuvarande våningsytor 4. Program för deltagande och bedömning 5. Sammandrag över hörande 1.4 Förteckning över bakgrundsutredningar och källmaterial 1. Invånarenkäter åren 2010 och Bullerutredning (Itä-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys, Ramboll 2005) 3. Tidpunkten för byggande av byggnaderna och byggnadsytor 4. Inventering av kulturmiljön 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena i planområdet Byggande av området från 1940-talet till 2000-talet I området finns idag 84 bostadshus och en obebyggd tomt. Av bostadshusen byggdes 64 i huvudsak på och 1950-talet och de följer modellen för frontmannahus eller typhus under återuppbyggnadsperioden. Mest använde man Puutalo Oy:s modell nr 2002 "Pyy". Några modeller hade en våning, några 11/2 eller 12/3 våningar, och några två våningar. 1 / 15

3 Många hade en bostad i nedre våningen och en bostad i övre våningen. Varje hus byggdes individuellt utgående från modellen. Byggmästarna Erik Karls och Edvin Backman planerade många av byggnaderna i området. Vid Näsevägen fanns en byggnad för affärslokaler och bostäder. Flygfoto cirka från år På bildens övre del syns en ovanlig korsning, i vilken den nya leden från Mannerheimgatans bro ansluts till Gamla Helsingforsvägen och Gamla Kungsvägen. Vägen från gamla bron bredvid begravningsplatsen leder fortfarande mot Gammelbacka men det har byggts kvarteren med frontmannahus vid den. Frontmannavägen byggdes i två delar, varav den äldre, västra delen anslöts först till Helsingforsvägen. Det andra byggnadsskedet i området inträffade på talet. Cirka år 1960 tog man i användning sex tomter som planlagts på det öppna berget. Tomterna på den försumpade våtmarken byggdes på 1970-talet. De bergiga tomterna ligger i kurvan av Frontmannavägen och den fuktiga marken vid Dragonvägen. På 1970-talet byggdes några av 1940-talshusen ut och ett fick också plant tak. Ändringsskedet i området började i slutet av 1980-talet, då man rev ett frontmannahus, byggde helt om två och delade tre stora tomter. Då anpassades sättet att räkna byggrätt för bostads- och affärstomter också för dessa egnahemstomter och tilläts byggande av betydligt större byggnader. Också utbyggnaderna av de gamla byggnaderna blev större. Det för bostadshus i planen tillåtna våningstalet, 150 m²-vy, överskrids på 20 tomter. Gatubilden ändrade på ett betydande sätt då det byggdes täckta bilparkeringar eller höga staket vid gatan. Bilder på utbyggnader av frontmannahus år Till ett frontmannahus från 1940-talet i 1½ våning byggdes en flygel i två våningar på den nedre sluttningen. Nuvarande byggnadsbestånd Byggnadsbeståndet är inte enhetligt till stil, form eller material. Då området byggdes under åren , utvecklades byggsättet snabbt och de lokala planerarna använde flera olika modeller. Största delen av bostadshusen från återuppbyggnadsperioden var ursprungligen rektangulära i I½ eller I2/3 våning men det fanns också byggnader i en våning med lång stomme och några byggnader i två våningar. De flesta byggnaderna med en våning var mycket små, under 60 m²-vy, men några var stora, 150 m²-vy. De största bostadshusen från återuppbyggnadsperioden hade putsyta, två våningar och en yta på ca 200 m²-vy. Det varierande byggnadsbeståndets värde ligger i stadsbilden. Värdena ansluter sig till tidsskikt i byggnaderna och den lilla skalan, inte till enskilda byggnaders ursprunglighet eller drag. 2 / 15

4 Nästan alla byggnader från återuppbyggnadsperioden har ändrats på något sätt under årtiondena. Endast en byggnad av 64 verkar ursprunglig till exteriör. Endast i en byggnad finns en separat bostad kvar i övre våningen. I 38 frontmanna- och typhus har gjorts endast små ändringar. Av dem är 19 från 1940-talet, 17 från 1950-talet och 2 från början av 1960-talet. Det minsta huset är 46 m²-vy stort och det största 156 m²-vy stort. Större ändringar har gjorts i 21 bostadshus så att den ursprungliga delen från talet kan fortfarande urskiljas. I cirka tio utbyggnader kan man inte urskilja den gamla byggnaden. I fem tegelhus och två trähus kan man se drag från 1970-talet även om taket på sex byggnader har byggts om till sadel- eller valmtak. I området finns 74 ekonomibyggnader. De inrymde ursprungligen bastur, tvättstugor, små svinhus, hönshus och uthus. Nu finns det bastur, sommarrum, garage och förråd i dem. Cirka 30 gamla ekonomibyggnader har nästan ursprungligt utseende. Byggnaderna är placerade i tomternas bakre hörn med väggen fast i gränsen så att fyra rågrannars ekonomibyggnader ser ut som en byggnad. De är längre och lägre än bostadshusen eftersom höjden på dess takås fick vara högst fyra meter. Nästan alla av de sammanbyggda ekonomibyggnaderna är fortfarande röda. Placeringen av ekonomibyggnaderna vid tomtgränsen ger möjlighet till stora trädgårdar och är betydande för stadsbilden. Foton på små typhus. Byggnaderna har nästan ursprungligt utseende. På bilden till höger ser man hur verandan har byggts ut på ett sätt som lämpar sig bra till skalan. På bilden i mitten syns hur husets andra ingång har slopats och verandan byggts om. Till vänster kan man se det utdragna hörnet som var populärt på 1940-talet. 3 / 15

5 På kartan till vänster anvisas med blått de bostadshus (39 st.) och ekonomibyggnader (30 st.) från talet som har bevarat nästan ursprungligt utseende.med lila anvisas på kartan till höger de bostadshus som byggdes i huvudsak på eller 1970-talet (12 st.) Med rött anvisas byggnader som byggdes på 1980-talet eller senare och betydande utbyggnader (8 st.). Ekonomibyggnaderna som har placerats på tomtens bakre del ger rum för trädgårdarna. Typiska drag för området Området blev ett grönt trädgårdsstadsdel eftersom det fanns plats för trädgårdar på vilka anlades grönsaksländer, planterades många fruktträd och häckar vid gränserna, så som var typiskt för den tiden. På många tomter bevarades i byggnadsskedet skogstallar och -granar som fanns på platsen. Nu finns det kvar 35 tomter med hemträdgårdar och 21 skogsträdgårdar. Endast 6 gårdar har gjorts mera moderna med beläggning av betongsten och gräsmatta. Gatubilden är enhetlig, eftersom nästan alla bostadshus finns på ungefär fem meters avstånd och gaturummet till största delen gränsar till häckar och framsidan av trädgården. Endast vid åtta tomter splittras den lummiga avgränsningen av gaturummet av beläggning av betongsten, höga staket eller en täckt bilparkering. Häcken och trädgårdars framsidor har bevarats på 70 tomter. 4 / 15

6 Området verkar enhetligt eftersom byggnaderna är placerade på tomterna enligt samma plan, häcken gränsar gaturummet, trådgårdarna är lummiga och cirka hälften av bostadshusen är små trähus. Bakom området syns talltoppar från ett centralt parkområde. Tegelhusen från 1970-talet bildar en enhetlig vy mot gatan på Dragonvägen. På kartan anvisas med mörkgrönt de bevarade skogsträdgårdarna och med ljusgrönt gårdsträdgårdarna. Med grönt streck anvisas bevarade häckar och trådgårdar på framsidan, vilka gränsar gaturummet. Utsikt på Gammelbackavägen och på Pionjärvägen Enhetliga häckar är viktiga i gatubilden. Fruktträd i ursprungliga tärdgårdar har bevarats på 35 tomter. Problem med att bo i gamla hus Största delen av invånarna värdesätter sitt eget lilla hus och bostadsområde. I de ursprungliga byggnaderna anses det vara problematiskt att det inte finns badrum och att trappan till källaren är ute. Många ägare anser att villkoret för bevarande är en utbyggand av verandan, på vilken man kan placera våtrum och källartrappan. I många bostadshus har man redan byggt badrum i anslutning till verandan utanför den gamla byggnadsstommen. På utbyggda verandor har också källartrappor byggts. Många verandor har byggts ut lyckat, och de avviker inte störande från det gamla byggsättet eller skalan. Många hus från 1950-talet hade re- 5 / 15

7 dan ursprungligen en stor veranda, och också därför passar utbyggnaderna bra i omgivningen. På kartans sida 3 visas många byggnader som är nästan ursprungliga fast verandan har byggts ut. Problem med tomtgränser Körningen till några tomter sker via parken, och det finns gårdens konstruktioner eller trappor på parkens sida. Den gemensamma bakväggen på ekonomibyggnaderna på tomterna 2 och 6 i kvarteret 413 är inte vid tomtgränsen, utan den ena ekonomibyggnaden ligger delvis på den andra tomtens sida. På en tomt är ekonomibyggnadens bakvägg cirka en halv meter från gränsen. Detta beror på att man på 1950-talet inte granskade placeringen av byggnaderna och råmärken eller gränserna av de ursprungliga parcellerna. Problematiskt vägbuller I området hörs störande buller från Västra Mannerheimleden. Enligt bullerutredningen Itä- Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (år 2005) är tomterna vid Näsevägen år 2020 nästan i sin helhet i ett bullerzon på dba. Största delen av tomterna vid Frontmannavägen finns inom en bullerzon på dba och bullerzonen på dba sträcker sig ända till Dragonvägens kurva. Det finns ett meter brett skyddsgrönområde mellan Västra Mannerheimleden och Näsevägen där man planterat tallskog. Det går inte att göra det smala skyddsområdet bredare. Däremot kan bullerskydd byggas där. Näsevägens kant och det jämna området i skyddsgrönområdet används också för anslutningsparkering eftersom hållplatserna för fjärrtrafik finns i närheten. Grönområden och gång- och cykelvägar I mitten av området finns ett grönområde, en bergig ås där det växer skog. Tallskogen är viktig för stadsbilden eftersom den utgör bakgrunden för de bebyggda kvarteren och västra åstranden. På bergen finns spår av brytning och klippor som uppstått efter brytningen. I tallskogen finns slitna stigar och en gammal parkgång som används flitigt. Från skogsområdet leder enligt planen två smala parkförbindelser till Frontmannagatan. Den ena leder till ändan av Näsegränd, varifrån det finns en rak förbindelse till gång- och cykelvägen vid Helsingforsvägen. Där leder året runt en stig och också en luftledning. Den andra smala parkförbindelsen leder enligt planen vid de branta bergen och det är inte möjligt att gå längs den eller att bygga en gång utan att spränga berget. På södra sidan av den bergiga sluttningen byggdes en liten sportplan i den försumpade djupningen på 1970-talet, då höghus byggdes invid. Gång- och cykelvägarna till centrum och skolorna är bra eftersom cykelvägen börjar i närheten av korsningen av Gammelbackavägen och Frontmannavägen och leder till gång- och cykeltrafikens bro. Mellan tomterna leder en smal parkremsa vid berget. Den ansluts till tomterna med planändringen eftersom det går inte att bygga en parkgång utan att spränga berget. Berget och de gamla tallarna är viktiga för stadsbilden och man vill bevara dem. 6 / 15

8 Service Det finns en damfrisering i området. Alldeles invid området finns ett daghem, Näse skola, Albert Edelfeltin koulu, en hälsostation, en servicestation och en restaurang. Det finns två dagligvarubutiker inom en kilometer från området. Längs Gammelbackavägen kör kollektivtrafikens bussar regelbundet och vid Västra Mannerheimleden finns fjärrtrafikens hållplatser. Grundvattenområde 2.2 Markägarförhållanden Området med frontmannahus i Näse ligger i ett grundvattenområde av klass I. Liten oljeskada vid Permissionsvägen På tomten 6 i kvarteret 400 vid Permissionsvägen har inträffat en liten oljeskada. En del av jordmånen på tomterna 6 och 11, kanske också på en del av Permissionsvägen, är förorenad. Områdets 84 bostadstomter och tomten för byggnad för affärslokaler och bostäder är i privat ägo. Antalet markägare är 84. Staden äger gatuområdena och parkområdet. I området finns många underjordiska tekniska konstruktioner och anordningar som ägs av bl.a. Borgå Energi och Borgå vatten samt telebolag. Genom området leder en kraftledning, vars ledningar och ledningsgatans användningsrätt tillhör Borgå Energi. Inga markanvändningsavtal vid utarbetande av planen Planarbetet omfattar inte markanvändningsavtal eftersom ingen av markägarna får över 500 m²-vy byggrätt. 2.3 Husägare och invånare tar hand om miljöskyddet Man har vid planarbetet av området med frontmannahus i Näse använt analysmetoden DIVE som har utvecklats för hållbar användning av historiska städer. Metoden består av fyra faser: att beskriva, tolka, bedöma och möjliggöra. I metoden ingår också granskning av riskfaktorer och förändringar som lämpar sig. Denna metod har använts så att man under planprocessen kan samla väsentliga uppgifter med tanke på områdets skyddsvärden, skapa skyddsmål för detaljplanen som kan accepteras och förmedla uppgifter vidare till den fas där skyddet genomförs. Invånare som äger byggnader är de mest väsentliga aktörerna med tanke på skydd av en gammal bostadsmiljö. Invånarnas deltagande i den fas där beskrivs, tolkas och bedöms skapar i praktiken en grund för möjligheter till skyddet av miljön. Då detaljplanen för Näse utarbetades var invånarna mycket aktiva. Flera beskrev många drag som de uppskattade i bostadsmiljön i svaren på en enkät i början av planarbetet. Också sakkunnig inventerade kulturmiljöns drag. På en invånarkväll tolkade man tillsammans på basis av dem hur miljön har utvecklats och bedömde dem. I planens mål antecknades de drag som man ville bevara med planen, och målen godkändes av stadsutvecklingsnämnden. Det finns följande riskfaktorer för bevarandet av kulturmiljön i Näse: byggande som inte lämpar sig för området, arbetsam skötsel av trädgårdar och kunskaper som saknas vid renoveringsbyggande. I planutkastet fanns det rikligt med planbestämmelser som gäller byggsättet 7 / 15

9 2.4 Planeringssituation för ny- och renoveringsbyggande och med planbestämmelserna bevaras typiska drag av byggnaderna och gatumiljön. Endast en invånare motsatte sig en bestämmelse: bestämmelsen om att ekonomibyggnaden ska målas med röd färg. För renoverings- och tilläggsbyggande utarbetas inte bygganvisningar i anslutning till planen eftersom anvisningar kan fås bl.a. från Museiverkets kartotek. Med planen kan man inte påverka skötsel av trädgårdar och vegetation. Delgeneralplanen för de centrala delarna ( ) I generalplanen anvisas området som bostadsområde (A), avsikten är att området detaljplanläggs. Detaljplan från år 1959 På 1940-talet delades området upp till parceller av mycket olika storlekar. Den minsta var 549 m² stor och den största m², men de flesta var m² stora. Storleken berodde på markens bördighet och på bra sandjord var parcellens storlek ca m² och på bergig mark ca m². För området utarbetades en detaljplan på 1950-talet som fastställdes år Planen följde i huvuddrag den gamla parcelleringsplanen. Bostadsområdets gräns, som ledde parallellt med Helsingforsvägen, orsakade problem i Näsevägens kurva där en bebyggd parcell blev utanför planen och två parceller minskades. Frontmannavägen gjordes rakare, och i kurvan bildades ett nytt brett gatuområde bredvid det gamla, och det smala området mellan dem anvisades som park. Under den gamla gatan leder vatten- och avloppsledningar, och gatuområdet anvisades så smalt att det är svårt att ploga om det finns parkerade bilar på gatan. I detaljplanen anvisades för varje tomt byggrätt på en 90 m² stor ruta, där man fick bygga en bostad för en eller två familjer. Dessutom fick man på vinden bygga bostadsutrymmen på en yta som motsvarade 2/3 av nedre våningens yta samt en ekonomibyggnad på 30 m². Två tomter anvisades som bostads- och affärstomter, på vilka man fick bygga en byggnad i I våning, högst 1/6 av tomtens areal. Dessutom fick man bygga ekonomi- och förrådsbyggnader högst 1/8 av tomtens areal. Bostads- och affärstomten vid Näsevägen var 766 m² stor, och byggrätten för den var 128 m²-vy för bostadshus och 96 m²-vy för ekonomibyggnader. Arealen på bostads- och affärstomten vid Frontmannavägen är m² och byggrätten 182 m²vy för bostadshus och 137 m²-vy för ekonomibyggnad. Detaljplaneändringen år 1991 utökade byggrätten i kvarteret / 15 År 1991 utarbetades en planändring för kvarteret 407 mellan Frontmannavägen och Näsevägen. En av stadens tomter delades och på de övriga tomterna utökades byggrätten med 40 m²-vy. Byggrätten för bostadshusen blev 170 m²-vy, för butiken (AL-24-tomten) 250 m²-vy och för ekonomibyggnaderna 50 m²-vy. Planändringen förpliktade inte att bevara gammalt. Rutan för byggnadsytan anvisades så att den gamla byggnaden kunde byggas ut mot ett håll på gården och att den nya delen skulle dras in 2-4 meter från den gamla gatufasadens linje. Körförbindelsen från Näsevägen till Frontmannavägen gränsades till körning till tomter. I planändringen löstes inte problemet med två parallella gatudelar på Frontmannavägen.

10 I kvarteret 407 finns bevarat en nästan ursprunglig butiksbyggnad och sex frontmannahus. Det minsta av husen är 55 och det största 86 m²-vy. En utökning av byggrätten till 170 m²-vy påverkar utbyggnadernas storlek och form på ett väsentligt sätt. Utbyggnaden blir i medeltal 1,5 gånger större än den gamla delen är. Därför är den nya byggnadsmassan ofrånkomligen högre och större och "sväljer" den gamla delen. Exempel på utbyggnadsplan. Den gamla delen har grön färg på bilden. 2.4 Riksomfattande mål för områdesanvändning Detaljplaneändringen gör den bebyggda staden en aning tätare eftersom på 35 tomter kan placeras ett bostadshus till. I det centrala parkområdet byggs inte eftersom det är en tallskog som är viktig för landskapet. Tallskogen gränsar ådalens landskapsrum och är bakgrunden till västra åstranden. 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 3.1 Behovet av detaljplaneringen Detaljplanen för området är föråldrad. Det är problematiskt att bevilja bygglov eftersom under de senaste två decennierna har beviljats bygglov för större byggnader än vad detaljplanen från 1950-talet tillåter. Invånare i området har bett om att få dela tomten. På grund av det centrala läget finns det ett behov att göra byggandet tätare och på grund av kulturmiljöns värden finns det ett behov att bevara områdets särdrag. 3.2 Beslut om planeringsstart Det har inte fattats ett separat beslut om att planera området. Planeringen av området ingår i stadsplaneringens arbetsprogram för åren Man har informerat i stadens planläggningsöversikt om att planeringen kommer att inledas och till markägarna har skickats brev innan arbetet påbörjades. 3.3 Deltagande och samarbete Markägarnas mål i början av arbetet Planarbetet inleddes men en enkät som skickades till markägarna. På enkäten svarade 43 markägare. Ungefär hälften av dem (21) önskade att man bevarar områdets karaktär och en fjärdedel (9) att man bevarar det skogsbevuxna grönområdet. En person föreslog att området byggs tätare. Av markägarna planerade 9 att bygga ut det nuvarande bostadshuset, 14 9 / 15

11 att bygga en ekonomibyggnad eller att bygga ut en ekonomibyggnad och 7 att bygga en täckt bilparkering. Endast tre önskade möjlighet att bygga ett nytt bostadshus. Utgående från enkäten verkar det finnas goda förutsättningar att bevara områdets utseende. Presentation på Länsi-Porvoon Omakotiyhdistys årsmöte I början av planarbetet ordnades ett offentligt diskussionsmöte, i vilket deltog över tio invånare. En livlig diskussion fördes om planens mål, och bevarandet av områdets karaktär ansågs vara mycket viktigt. Som typiska drag för området konstaterades vara små hus, ekonomibyggnader på tomternas bakre delar, gamla tallar och andra stora träd samt fruktträd. Gatubilden ansågs karakteriseras av lummiga häckar och trädgårdar på framsidan. Området ansågs också vara typiskt för sin tid i stadsstrukturen. Invånarna önskade att man vid planarbetet skulle undersöka möjligheten att bevara de små gamla byggnaderna och bygga några nya små bostadshus. Invånarna ansåg det vara viktigt att välja mellan att bygga ut sitt bostadshus, bevara det eller att bygga sidobyggnaden ut. Myndighetssamråd Detaljplanen är inte betydande och förutsätter inte myndighetssamråd. På grund av det kulturhistoriska värdet bes utlåtanden av Borgå museum och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Planeringens principer i stadsutvecklingsnämnden Stadsutvecklingsnämnden diskuterade om principerna för utarbetande av planen och skyddet och följande principer godkändes för utarbetande av planen: Man anvisar lika mycket byggrätt för alla så som det var från början, och höjer byggrätten endast lite. Man avviker från denna princip endast om tomten är större än m² eller om man redan nu har byggt i större utsträckning på tomten. Endast tomter som är större än m² kan delas, om markägaren så önskar. På de tomter där det ursprungliga bostadshuset har bevarats, utreds möjligheten att placera den outnyttjade byggrätten för ett nytt, separat litet bostadshus enligt ägarens önskemål. Möjlighet att bygga ut bostadshus som redan tidigare byggts ut anvisas huvudsakligen i anslutning till nuvarande byggnader. Utbyggnader av ekonomibyggnader och nya ekonomibyggnader placeras på bakre sidan av tomten, fast i gränsen. Mot gaturummet anvisas en del av tomten som ska planteras, vid gränsen ska planteras en häck. Man försöker undvika öppna skyddstak och höga plank vid gatan. Man understöder att trädgårdarna ska bevara sitt traditionella utseende genom att ge bestämmelser om ytbeläggningar och planteringar. Hörande i planeringsskedet (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) Programmet för deltagande och bedömning, utkastet till ändring av detaljplanen samt de övriga dokumenten hölls framlagda i enlighet med 30 i MarkByggF (kl ) på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, III våningen samt på stadens webbplats. Staden meddelade per brev markägarna/-innehavarna i planområdet samt grannar som är markägare/-innehavare att planutkastet är framlagt. Man meddelade dessutom om framläggningen med kungörelse på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. Diskussionsmötena ordnades på Inveon vid Gammelbackavägen måndagen den 5 mars kl och onsdagen den 7 mars kl / 15

12 Intressenterna bereddes möjlighet att framföra skriftliga åsikter. Det lämnades 28 åsikter om planutkastet. Det fanns en förfrågan om planutkastet på webbplatsen. På förfrågan kom endast tre svar, varför den inte kan användas som material vid utarbetandet av planen. Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling, begärdes av de myndigheter som nämns under punkt 6 ( Intressenter ) i bilagan 5. Sju intressenter lämnade ett utlåtande. Offentligt hörande: (65 MarkByggL, 27 MarkByggF) Planförslaget och de övriga handlingarna var offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen, webbplatsen och servicekontoret Kompassen Intressenterna bereddes möjlighet att framföra anmärkningar. Staden meddelade per brev grannar som är markägare/-innehavare, vars hemkommun är på en annan ort, att planförslaget är framlagt. Kungörelsen fanns på stadens officiella anslagstavla, internet samt i tidningarna Vartti, Uusimaa och Borgåbladet. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (27 MarkByggF) bad i sitt utlåtande att tillägga en beteckning för byggande av bullerskydd vid Näsevägen och en beteckning för förorenad mark på tomterna 6 och 11 i kvarteret 400, på vilka man har servat bilar och där det har konstaterats finnas olja i jordmånen nära den underjordiska cisternen. Beteckningarna lades till i planen. Borgå museum, hälsoskyddssektionen och Borgå vatten hade inga anmärkningar. Det lämnades 12 anmärkning mot planförslaget. Tio av dem kunde beaktas helt i planlösningen. Ägaren till en av de gamla byggnaderna som ska skyddas önskade att byggnaden kan bygggas ut mera än vad skyddsbestämmelsen tillåter. Skyddsbeteckningen för denna byggnad slopades eftersom man i detta område inte vill tvinga markägarna att skydda enskilda byggnader. En utbyggnad av denna byggnad mot gården har inte väsentliga konsekvenser för bevarandet av områdets särdrag och strider inte mot skyddsmålen i området. En anmärkning gällde att bygga om en ekonomibyggnad till en byggnadsyta för en byggnad i en våning. På grund av anmärkningen ändrades byggnadsytan för ekonomibyggnaden till en byggnadsyta för en byggnad i en våning på sex över m² stora tomter i kvarteren 405 och 406, för vilka byggrätten för ekonomibyggnad enligt planförslaget var m²-vy. Dessa byggnader kan användas som bostäder eller ekonomibyggnader. Separata byggnadsytor för ekonomibyggnader eller bilar anvisas inte. Täckta bilplatser får placeras endast i rutan för byggnadsytan. Ändringen följer stadens mål för förtätning eftersom den ger möjliget att bygga en bostad till på sex tomter utöver de 29 tomter på vilka det gamla bostadshuset skyddas och har rum för ett nytt litet bostadshus. Planförslaget lades inte fram på nytt eftersom hörandet av grannarna sköttes per brev då ändringarna gäller endast enskilt intresse (Särskilt hörande enligt 32 i markanvändnings- och byggförordningen). Till hörandet lämnades 2 svar, vilka inte stred mot lösningen. Anslutningen av Frontmannavägens smala spår till tomterna, vilket gäller fyra markägare, underlättar gatuavdelningens arbete. Tre markägare tog ställning till ändringen. I södra ändan skulle en smal triangelformad kil ha anslutits till tomten, vilket tomtägaren dock inte ville. Ägaren till nästa tomt godkände anslutningen på invånarmötet och lämnade ingen anmärkning mot planförslaget. Ägaren till den tredje tomten vill inte nu köpa mera mark och önskar att staden fortfarande sköter om plogningen av sidovägen. Ägaren till den fjärde tomten anser att ändringen och utvidgningen av den lilla tomten är en bra sak. Ägaren av ledningarna, Borgå vatten, motsätter sig inte planändringen. Trots att ägaren till den mellersta tomten motsatte sig, ansluts den gamla delen av gatuområdet till tomterna genom planändringen. Denna ändring är till nytta för gatuunderhållet och för tre tomter, eftersom garagen kan pla- 11 / 15

13 ceras nära gatan, gårdarna blir större och det blir möjligt att placera ett litet bostadshus i tomtens bakre del. Två markägare önskade att våningsyta flyttas från ekonomibyggnaden till bostadshuset. En markägare önskade mer mark, vilket ägaren inte ville i utskastskedet. Två markägare önskade att den nya marken gränsas på ett annat sätt. Dessa små ändringar gjordes i enlighet med önskemålen. Särskilt hörande enligt 32 i markanvändnings- och byggförordningen Mål för detaljplanen I en anmärkning önskades att beteckningen för byggplats för ekonomibyggnad ändras till byggplats med I våning. På grund av anmärkningen gjordes sex samma ändringar i planförslaget i kvarteren 405 och 406. Dessa ändringar kan anses vara väsentliga i detaljplaneförslaget. Det var dock inte nödvändigt att lägga fram detaljplanerna på nytt eftersom dessa ändringar gällde endast enskilt intresse och de intressenter som berördes av ändringarna hördes särskilt (32 MarkByggF). Det särskilda hörandet ordnades per brev Man reserverade tre veckor tid att lämna anmärkningar. Det lämnades två anmärkningar mot ändringarna. I den ena begärdes att byggrätten delas mellan huvudbyggnaden och sidobyggnaden på ett annat sätt. I den andra begärdes att byggrätten för huvudbyggnaden ses över eftersom den befintliga byggnaden är 12 m 2 -vy större än vad som betecknats i planen. Ändringarna gjordes enligt önskemålen. Målet för planen är att bevara områdets särdrag och att placera på tomterna dess outnyttjade lilla byggrätt genom att framhäva den ursprungliga byggnaden. Målet är också att bevara några ursprungliga små bostadshus som berättar om tiden då området uppfördes efter krigsåren. Enligt markägarens önskemål ska ett ursprungligt litet frontmannahus bevaras genom att tillåta en utbyggnad av verandan för att förbättra boendetrivseln och ytterligare byggande placeras på tomtens bakre del. På de största tomterna undersöktes möjligheten att dela tomten men ingen av markägarna ville detta. Ytterligare byggande som små nybyggnader stämmer överens med stadens mål att göra stadsstrukturen tätare. Med planändringen strävas det också efter att underlätta skötseln av gatu- och parkområden genom att ansluta delar som är svåra att sköta till invidliggande tomter. En del av dessa områden har redan nu utarrenderats till markägande grannar eller sköts av grannar. Tomtgränserna ses över på de tomter på vilka byggnader ligger delvis på grannens sida eller inkörningen är i parken. 3.5 Invånarnas åsikter och hur de beaktas vid planläggningen Planen har utarbetats i huvudsak för privatägd mark. Utgångspunkten för planen är markägarnas behov av ytterligare byggande och deras önskemål om bevarande av det egna huset eller om att bygga ut det samt om utveckling av hela området. I diskussionerna och förfrågningarna i början av arbetet meddelade många ägare av gamla små bostadshus att de vill bevara sitt lilla hus och önskade att man med planen undersöker möjligheterna att placera den outnyttjade byggrätten i en ny liten byggnad. I utkastskedet ritades två alternativ. Alternativ A var ett bevarande alternativ enligt vilket 36 bostadshus skulle bevaras med små ändringar. Dess outnyttjade byggrätt anvisades separat för ett nytt bostadshus eller som möjlighet att bygga ut ekonomibyggnaden. För de tomter på vilka det gamla bostadshuset redan hade byggts ut anvisades byggrätten som möjlighet 12 / 15

14 att bygga ut. I alternativ B anvisades den outnyttjade byggrätten för alla tomterna som möjlighet att bygga ut de befintliga byggnaderna. Markägarnas önskemål beaktades fullt i planförslagets lösningar. Enligt åsikterna om utkastet och diskussionerna i terrängen ville sju ägare av välbevarade bostadshus bevara sitt hus och en möjlighet att bygga en bostad till på tomten. Nio markägare valde att bygga ut sitt bostadshus. Tjugo meddelade inte sin åsikt. För deras tomter valdes det bevarande alternativet eftersom det är bättre för bevarandet av miljön och gör staden tätare. I förslagsskedet meddelade ägaren till ett bostadshus som skulle skyddas sin vilja att bygga ut den gamla byggnaden. 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Planens struktur I detaljplaneändringen bevaras gatunätet och den gamla kvartersstrukturen till största delen. Kvarteret 408 ansluts till kvarteret 409 eftersom parkremsan mellan dem ansluts till invidliggande tomter. Frontmannavägens ena spår ansluts till granntomterna. 4.2 Områdesreserveringar Kvartersområden Området med frontmannahus i Näse omfattar tio kvarter för egnahemshus. Genom planändringen slås kvarteren 408 och 409 samman. I området får uppföras småhus med en bostad eller två bostäder. En av tomterna är en bostads- och affärstomt. I planändringen anvisas 31 bostadshus från återuppbyggnadsperioden som ska skyddas på grund av stadsbilden. Av de gamla byggnaderna har 35 redan byggts ut, och för dem har anvisats m²-vy byggrätt eller så mycket som redan utnyttjats. I området anvisas 35 små nybyggnader i en våning. Elva av dem anvisas i trädgården och 24 i tomtens bakre del där det traditionellt finns endast ekonomibyggnader. Två gamla ekonomibyggnader kan byggas om till bostadslokaler. Alla utbyggnationer av ekonomibyggnader och nya ekonomibyggnader anvisas enligt gammal tradition vid tomtgränsen, vilket ger rum för trädgårdar. En byggnad som skyddas får inte rivas utan tvingande skäl. Då man renoverar en gammal byggnad som ska bevaras bör man bevara eller återställa materialen och dragen på de ursprungliga fasaderna från 40-, 50- och 60-talet. Verandor på byggnader som ska bevaras får byggas ut med bl.a. våtrum och källartrappa. Utbyggnaden och ändringarna ska följa den ursprungliga byggnadens utseende, färg och material. Det rekommenderas att den extra värmeisoleringen görs på insidan. Då man bygger ut gamla bostadshus från återuppbyggnadsperioden bör man bevara eller återställa dragen på de ursprungliga fasaderna från 40- och 50-talet. Den nya delen ska till stil passa in i den gamla delen, och fasadmaterialen ska vara desamma som de gamla delars. Den nya delen får inte ha bredare stomdjup än den gamla. Takåsen bör ha samma riktning och taklutningen bör vara samma som på den gamla delen. Om man bygger ut en veranda eller en tidigare utbyggnation, vars takås ligger på tvären, kan också den nya delens takås ligga på tvären. Byggnader från 1970-talet eller yngre får byggas ut och ändras på ett sätt som lämpar sig i miljön. Planbestämmelser som bevarar områdets karaktär 13 / 15

15 Med planbestämmelser för delar av tomter som ska planteras strävar man efter att bevara den gröna gatubilden. På den del av tomten som ska planteras får man inte placera täckta bilparkeringar eller terrasskonstruktioner som är ovanför marknivå. Tallar, ädelträd och långlivade fruktträd som är viktiga för stadsbilden bör bevaras i mån av möjlighet och om deras skick tillåter det. Gårdarna bör utvecklas i enlighet med den traditionella landskapsbilden i området, och får inte beläggas med stora byggda ytor t.ex. med sten eller plattor. Tomterna ska inhägnas med häckar av lövträd eller -buske. Förutom med häckar kan tomten inhägnas med ett högst 80 cm högt trästaket, som följer terrängen och som inte är byggt i avsatser. Staketet placeras bredvid häcken på tomtens sida. Häckar av tujor eller granar får inte planteras i området. Trafik-, gatu- och parkeringsområden Gatunätet ändras inte men Frontmannavägens ena smala spår ansluts till tomterna. Skyddsgrönområdet vid Helsingforsvägen och Västra Mannerheimleden bevaras. Det ligger till största delen utanför planområdet. Patrullvägens gatuområde görs bredare bredvid parken så att det är möjligt att bygga flera parkeringsplatser vid gatan. I området finns inget allmänt parkeringsområde. Grönområden I mitten av området bevaras det skogiga och bergiga närrekreationsområdet Dragonskvären. Delar av gatu- och grönområden som ändras till tomtmark Enligt den gamla detaljplanen leder det två smala parkgångar från Frontmannavägen till det centrala parkområdet. Den ena parkgången är svårframkomlig, men där har uppstått en ordentlig stig och där leder också Borgå Energis luftledning. Denna parkgång bevaras som grönområde och gångväg samt ledningsgata, även om den markägande grannen gärna skulle ha köpt området till tomtmark. Där anvisas en riktgivande parkstig. Den andra parkgången är brant och bergig och kan inte användas allmänt eller vara en genomfart. Den ansluts till tomterna enligt grannarnas önskemål. Frontmannavägens svårskötta gamla spår och parkremsa har anslutits till de invidliggande tomterna. Små delar av Helsingforsvägens skyddsgrönområde och park ansluts till tomter vid Näsegränd och Permissionsvägen, eftersom de är nödvändiga för körning till tomter. I hörnet av Veteranvägen och Patrullvägen ansluts gatuområde till tomten, så att den gamla körrampen till garaget finns på tomten. Dessa områden hör till ursprungliga parceller eller var gamla vägområden, men anvisades som grönområden eller gatuområden i planen år Sista tomten vid Näsevägen utvidgas för att kunna bygga en sidobyggnad på den. En liten del av parkområdet vid Gammelbackavägen ansluts till invidliggande tomter. Tomtgränser som ses över Gränsen mellan kvarteret 413 tomter 2 och 6 vid ekonomibyggnaderna har setts över så att den leder längs byggnadernas gemensamma bakvägg. Det ursprungliga bygglovet för båda tomterna beviljades längs med gränsen. Ekonomibyggnaden som byggts fast i hörnet av fyra tomter byggdes sannolikt tillsammans år I detaljplanen från år 1959 beaktas inte de befintliga ekonomibyggnaderna. 4.3 Konsekvenser av planen Konsekvenserna för naturmiljön och landskapet Vid detaljplaneändringen bevaras närrekreationsområdet där det växer en barrträdsdominerad skog i gott skick. Skogen är en viktig del av tallskogarna som gränsar ådalens land- 14 / 15

16 skapsrum i centrum. Den utgör också vindskydd för närliggande bostadsområden och skyddar grundvattenområdets jordmån. Konsekvenser för den byggda miljön Den för landskapet viktiga kulturmiljön ändras något i och med nybyggandet men genom att anvisa den outnyttjade byggrätten för separata nybyggnader har man lyckats bevara 31 gamla byggnader med endast små ändringar. Områdets trädgårdskaraktär blir lite svagare eftersom på fyra tomter försvinner skogsträd och på två fruktträdgårdar i och med nybyggandet. Planen förutsätter att det gröna gaturummet bevaras. Med en plan kan man inte styra ändring av miljön till följd av minskad skötsel av trädgårdar. Konsekvenserna för samhällsstrukturen Ändringen av detaljplanen gör bebyggelsen i området tätare. På 35 tomter kan byggas en ny bostad och två sidobyggnader kan byggas om till bostäder. Konsekvenserna för trafiken Antalet nya bostäder är så litet att det inte har väsentliga konsekvenser för trafiken i området eller utanför det. Skydd av grundvatten Planområdet är ett grundvattenområde. I de allmänna planbestämmelserna förbjuds byggande och åtgärder som kan medföra sådana följder som avses i 1 kap. 18 i vattenlagen och 8 i miljöskyddslagen. 4.4 Störande faktorer i miljön Bekämpning av vägbuller Genom detaljplanen förutsätts bekämpning av vägbuller med ett bullerskydd i den del av skyddsgrönområdet som staden äger. Planområdet gränsar i huvudsak till Näsevägen och sträcker sig inte till statens EV-område, varvid bullerskyddet kan anvisas på plankartan endast på en liten del av bullerområdet. För tomter som ligger i bullerområdet anvisas en planbestämmelse om ljudisolering mot 30 dba trafikbuller. Förorenad mark Jordmånen som är förorenad på grund av en oljeskada ska saneras före nybyggande på tomterna 6 och 11 i kvarteret 400. Om detta införs ett servitut i fastighetsregistret om jordmånen inte saneras innan planändringen godkänns. Den förorenade jordmånen märks ut också på plankartan, därför att den inte sanerades innan processen för godkännandet av planen inleds. 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Detaljplaneändringen gäller en bostads- och affärstomt och 85 privata småhustomter, varför det kompletterande byggandet i området sker långsamt. Kommunaltekniken är byggd delvis redan på 1950-talet och sanerades på 2000-talet. Borgå , Eero Löytönen stadsplaneringschef Anne Rihtniemi-Rauh planläggare 15 / 15

17

18

19 Liite 2a, bilaga AK 457 Kaavamerkinnät ja -määräykset DP 457 Planebeteckningar och -bestämmelser

20

21 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Bilaga OMRÅDET MED FRONTMANNAHUS I NÄSE BORGÅ STADSDELEN 22 kvar t er en 400 och , kvar t er so m r åd en f ör egnahem shus, kvar t er so m- r åd e f ör b o st ad s- o ch af f är sb yggnad, gat u- och gr önom r åd en Nr 457 DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Planområde Planområdet är ett område med frontmannahus som delades upp i tomter på Näse gårds skogsområde på talet. I området bildades 81 tomter och man byggde tre bostadsgator till tomterna från vägen som ledde till Gammelbacka. Området ligger 1,5 km västerut från centrum. Det gränsar i norr till Västra Mannerheimleden och i väst till Helsingforsvägen, i söder till flervåningshusen vid Patrullvägen och i öster till Gammelbackavägen. 2. Bakgrund till projektet 3. Målet för planeringen 4. Utgångsuppgifter (plansituation, nuläge, byggande, jordmån osv.) Planeringen av området ingår i stadsplaneringens arbetsprogram för åren Man har informerat om planeringen i samband med stadens planläggningsöversikt. Man har informerat markägarna om att planeringen inletts med ett brev och I planarbetet kan ingå markanvändningsavtal. Om man för någon fastighet anvisar mer än 500 m²-vy byggrätt, ingår staden ett markanvändningsavtal med markägaren innan detaljplanen godkänns. Med detaljplanen utreder man kompletterande byggande i liten mån på tomterna, på ett sådant sätt att områdets karaktär bevaras. Områdets storlek är ca 13,7 ha. Antalet invånare Enligt befolkningsdata för 2011 bor det 206 personer i området. Där bor 15 barn under skolåldern och 30 unga i skolåldern. I området bor 34 personer över 65 år. Nylands förbunds utredning om kulturmiljöer I Nylands förbunds utredning om kulturmiljöer (utkast 2011) beskrivs området med frontmannahus i Näse som ett objekt från återuppbyggnadsperioden av intresse på landskapsnivå. Delgeneralplan för de centrala delarna Området anvisas som bostadsområde dominerat av småhus. Detaljplaner Detaljplanen för området fastställdes år I detaljplanen anvisades för varje tomt byggrätt på en 90 m² stor ruta, där man fick bygga en bostad för en eller två familjer. Dessutom fick man på vinden bygga bostadsutrymmen på en yta som motsvarade 2/3 av nedre våningens yta samt en ekonomibyggnad på 30 m². Byggrättens omfattning har inte fastställts exakt. Som jämförelse kan man säga att enligt stadens dåvarande byggnadsordning var byggrätten på nya tomter högst 10 % av tomtens areal. Man fick bygga endast ett bostadshus på tomten, i högst två våningar på högst 200 m²-vy. Huset fick vara högst 9 meter högt och inrymma högst 3 bostäder. För kvarteret 407 gjordes en detaljplaneändring år I den höjdes byggrätten en aning, man anvisade 170 m²-vy för ett bostadshus och 50 m²-vy för en sidobyggnad. Markägarförhållanden Alla 85 bostadstomterna i området är i privat ägo. Antalet markägare är / 6

22 Det skogsbevuxna grönområdet och gatuområdena hör till staden. Detaljplanearbetet omfattar markanvändningsavtal Om fastigheten får mer än 500 m²-vy byggrätt i detaljplanen, gör man upp ett markanvändningsavtal och markägaren betalar ersättning till staden enligt allmän praxis. Sammandrag av invånarenkäten Man skickade invånarenkäten till alla markägare och man fick 43 svar. Ungefär hälften av dem som svarade (21) önskade att man bevarar områdets karaktär. Man önskade speciellt möjlighet att bygga en ekonomibyggnad eller att bygga ut en ekonomibyggnad (14). Nio av dem som svarade planerar att bygga ut det nuvarande bostadshuset och sju planerar att bygga en täckt bilparkering. Tre personer önskar att man får bygga ett nytt bostadshus och två att man inte alls ska kunna bygga nya byggnader i området. Ungefär en fjärdedel av dem som svarade önskar att man bevarar det skogsbevuxna grönområdet. Områdets historia Planområdet har varit skogsmark som hörde till Näse gård. I Konungens kartverk från 1770-talet anvisas det nästan helt som barrskog, genom vilken leder en väg till Gammelbacka. Endast i det nordöstra hörnet finns äng. Området ser likadant ut på senatskartan från 1880-talet och sockenkartan från Bostadsområdet delades troligen in i tomter redan på 1940-talet, eftersom det första huset är byggt redan I området bildades 81 tomter och man byggde tre bostadsgator till tomterna från vägen som ledde till Gammelbacka. En tomt reserverades som bostads- och affärstomt. Området bebyggdes ganska snabbt och enhetligt i början av 1950-talet. Flervåningshusen i Näse byggdes intill bostadsområdet i slutet av 1960-talet och handelsläroverket redan Några bergiga tomter samt fyra tomter längs Dragonvägen bebyggdes först på 1970-talet. Tomternas jordmån och storlek Enligt en gammal jordartskarta har största delen av tomterna en bra sandgrund. Endast på de västra tomterna vid Frontmannavägen, på det högsta stället i området, är marken berg och morän. Också de delar vid Dragonvägen som byggdes på 1970-talet har moränjord. Bostadstomternas storlek varierar mycket. Den minsta tomten är 549 m² och den största m², men de flesta tomterna är i storleken m². Tomterna har delats in så att de har fått mycket olika storlekar, men huvudprincipen verkar ha varit att på bra sandjord var tomtens storlek ca m² och på bergig mark ca m². Alla tomter fick samma byggrätt. Byggd miljö Byggnadsbeståndet är ganska enhetligt med tanke på stil, utformning och material, eftersom nästan hela området byggdes på 1950-talet. Byggmästarna Erik Karls och Edvin Backman planerade många av byggnaderna i området. Mest använde man Puutalo Oy:s modell nr 2002 "Pyy". Det andra byggnadsskedet inträffade på 1970-talet, då man uppförde fyra tegelhus i södra ändan av Dragonvägen. Endast några av byggnaderna har bevarats i sin ursprungliga form, eftersom man har byggt en liten utbyggnadsdel till de flesta byggnaderna. Endast några av byggnaderna har byggts ut så mycket som detaljplanen tillåter, vilket innebär att utbyggnadsdelen är nästan lika stor som det ursprungliga huset. Det ser ut att finnas ca 50 ekonomibyggnader i området, men i verkligheten finns det 74. Detta beror på att 15 byggnadsmassor består av flera ekonomibyggnader, som har placerats i tomternas gemensamma hörn. Dessa ekonomibyggnader har som bakre vägg och som en sidovägg en brandmur 2 / 6

23 som har byggts fast i gränsen, och ett pulpettak med takfall mot tomten. Byggnadsmassan som består av de ihopbyggda ekonomibyggnaderna är ofta större än huvudbyggnaderna på tomterna, men är alltid mycket lägre och är inte dominerande. Fördelen med de ihopbyggda ekonomibyggnaderna är att det uppstår en stor, enhetlig trädgård mellan huvudbyggnaden och ekonomibyggnaden. Till de ursprungliga frontmannatomterna hörde trädgårdar med många växtarter och på de bergiga tomterna fanns en skogsträdgård med stora tallar. Gaturummet avgränsades med häckar och med fruktträd eller gårdsträd framför huset. Framför den enhetliga raden av fasader finns 5 meter breda trädgårdar. Alla tomter omges av häckar. Gatan och tomterna som byggdes i skogen på 1970-talet ger intryck av en skogsstad. De flesta träden är fruktträd, av vilka största delen har skötts på traditionellt vis så att de har beskurits regelbundet. På de bergiga tomterna finns förutom fina tallar också några stora granar och björkar samt några ekar och lindar. På 2000-talet anlägger man sina gårdar på ett sätt som helt avviker från den tidigare stilen med mångsidiga och lummiga trädgårdar. Typiskt för nya gårdar är stora ytor som beläggs med betongsten och en jämn gräsmatta med ett par buskar samt ett högt staket som avgränsar gaturummet. Eventuellt kompletterande byggande i området Markägarna har önskat kompletterande byggande endast i liten mån och att områdets karaktär ska bevaras. I planarbetet utreder man om det är möjligt att bevara en del av frontmannahusen och rikta byggrätten till en separat ny byggnad eller ekonomibyggnad. I planarbetet utreder man också olika modeller för att bygga ut bostadshuset och sidobyggnaden. Planarbetet omfattar vissa markanvändningsavtal Markägare som får mer än 500 m²-vy byggrätt betalar ersättning till staden enligt allmän praxis. Man ingår markanvändningsavtal för detta ändamål. Man beslutar om nivån på ersättningen först efter det att man har fått in åsikter om planutkastet. Man behöver betala ersättning endast för den del av byggrätten som överskrider 500 m²-vy. Ersättningens storlek är några hundra euro/m²-vy. Det är sannolikt att inte en enda markägare i området får mera byggrätt än 500 m²-vy. Grönmiljö I mitten av området finns ett naturligt grönområde, en bergig ås där det växer skog. På södra sidan av den bergiga sluttningen byggdes en sportplan i den försumpade djupningen på 1970-talet. I norra delen av området finns ett meter brett skyddsgrönområde mellan Västra Mannerheimleden och Näsevägen där man planterat tallskog. Vägar i området Gammelbackavägen är matargatan inom området, varifrån leder tre bostadsgator: Patrullvägen, Frontmannavägen och Hemvägen. Veteranvägen är en del av den gamla Gammelbackavägen. Korpralsvägen och Permissionsvägen bildades av gamla körförbindelser till Helsingforsvägen, vilka i planen styrdes till att ansluta sig till Frontmannavägen. Kommunalteknik I området finns kommunalteknik och en del av tomterna har också fjärrvärme. Service och företagsverksamhet Alla kommunala tjänster finns inom några kilometers avstånd från området. Det finns ingen företagsverksamhet i bostadsområdet, men bredvid finns restaurangen Näsin Krouvi. Hela området hör till I-klass grundvattenområdet 3 / 6

24 5. De centrala konsekvenserna av planläggningen Parkering I området finns ett litet behov en allmän anslutningsparkering på grund av huvudvägen till Helsingfors. Invånarna i området kommer däremot också i fortsättningen att parkera på tomterna. Alla gator bevaras som lugna bostadsgator, längs vilka man kan stanna och parkera tillfälligt. Problem i området I området hörs störande buller från Västra Mannerheimleden. Enligt en bullerutredning från år 2005 om vägtrafiken i Östra Nyland är prognosen för år 2020 att tomterna vid Näsevägen nästan helt kommer att finnas inom en bullerzon på dba. Största delen av tomterna vid Frontmannavägen finns inom en bullerzon på dba och bullerzonen på dba sträcker sig ända till Dragonvägens norra kurva. I detaljplanebestämmelserna förs in ett krav på bullerisolering för bostadshusen, och man ger också bestämmelser för bullerisolering av gårdarna. De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Följande konsekvenser bedöms: - Konsekvenserna för naturmiljön och landskapet - Konsekvenserna för den byggda miljön - Konsekvenserna för samhällsstrukturen - Konsekvenserna för trafiken 6. Intressenter Markägare och markägande grannar Övriga intressenter: Sonera/Carrier Elisa Networks Oy Borgå Energi -bolagen / Kari Janhunen Fingrid Oyj, Ilkka Alm Porvoon Alueverkko Oy Myndigheter osv. som hörs under planläggningen: Räddningsverket i Östra Nyland Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Olli Miettinen Borgå museum Följande enheter inom Borgå stad: Markpolitik Kommunteknik Byggnadstillsyn Hälsoskyddet Miljövården Borgå vatten Nämnder: Byggnads- och miljönämnden Hälsoskyddssektionen 7. Ordnande av deltagande och växelverkan Myndighetssamråd: - Det är inte fråga om en sådan plan som avses i 66 2 mom. MarkByggL som förutsätter myndighetssamråd. Invånarmöte , ordnat av egnahemsföreningen Hörande i planeringsskedet: (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) - Planutkastet och det övriga materialet hålls framlagt på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, tredje våningen. Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga åsikter. - Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna i planområdet samt grannar som är markägare/-innehavare att utkastet till plan är framlagt. Desssutom meddelar man om framläggningen med kungörelse på stadens officiella anslagstavla, på internet, samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. 4 / 6