2010 års Tidsgeografiska dagar, 6 7 maj i Göteborg. Program

Transkript

1 2010 års Tidsgeografiska dagar, 6 7 maj i Göteborg TORSDAG 6 maj Program Välkomna, presentation av deltagarna Vad har hänt sedan sist? Presentation 1: Gunnel Andersson-Collins Tidsgeografi bilder, begrepp och tankesätt Presentation 2: Ing-Marie Carlsson Om: Kvinnors upplevelser inför förlossning Presentation 3: Margareta Norell Home care nurses interventions: A survey over time FIKA Presentation 4: Mia Jormfeldt Inflytande i vardagen för äldre personer med utvecklingsstörning möjligheter och hinder Presentation 5: Cecilia Kjellman Att arbeta med barn med våldsamt beteende inledande tankar Presentation 6: Malin Svensson och Kajsa Ellegård, presentation Titel FREDAG 7 maj Presentation 7: Bo Lenntorp Den Hägerstrandska begreppsfloran Presentation 8: Mattias Örnerheim, Elin Wihlborg, Martin Berry Tre kortpresentationer av Ydre-projektet Presentation 9: Magdalena Cedering, Uppsala Omorganisering av skolväsendet i Ydre FIKA Presentation 10: Katarina Schough En nationell forskningssatsning för Hållbar stadsutveckling tidsgeografiska bidrag 1

2 11.30 Presentation 11: Carola Aili Presentation utan titel Presentation 12: Carl-Johan Sanglert Intresselandskapet Fallstudier kring det förflutna som samtida resurs? Avslutning, uppsummering och nästa års Tidsgeografiska dagar Deltagare Ing-Marie Carlsson, Halmstad Margareta Norell, Halmstad Katarina Schough, Naturvårdsverket Mattias Örnerheim, Linköping Elin Wihlborg, Linköping Martin Berry, Linköping Mia Jormfeldt, Halmstad Cecilia Kjellman, Halmstad Magdalena Cedering, Uppsala Carola Aili, Kristianstad Gunnel Andersson-Collins, Stockholm Bo Lenntorp, Lund Carl-Johan Sanglert, Lund Malin Svensson Kajsa Ellegård Åsa Westermark, Jönköping Mattias Sandberg, Göteborg Kristina Ziegert, Halmstad Charlotta Isaksson, Göteborg Per Assmo, Trollhättan Helena Karresand, Linköping Tora Friberg, Norrköping 2

3 Abstracts 3

4 Abstract Ing-Marie Carlsson Doktorand Örebro Universitet & Halmstad Högskola Background: In Sweden, pregnant women are encouraged to remain at home until the active phase of labour. This recommendation is based on evidence, that women who seek care and are admitted in the latent phase of labour are subjected to more obstetric interventions and suffer more complications, than women who remain at home until the active phase of labour. The objective of this study was to obtain a deeper understanding of how women, who remain at home until the active phase of labour, experience the period from labour onset until admission to delivery ward. Method: In-depth interviews were conducted with nineteen women after they had given birth to their first child. A constructivist grounded theory method was used. Findings: Maintaining power was identified as the core category, explaining the women s experience of having enough power to deal with the situation, when labour started. Four related categories; to share the experience with another, to listen to the rhythm of the body, to distract oneself and to be encased in a glass vessel, explained how the women coped and thereby maintained power. Conclusions: The women in this study had a sense of power that was expressed as a driving force towards the birth, a bodily and mental strength linked to the conviction that they had the right to decide over their own bodies. This implies that women have the ability to make choices during the birth process that enable them to maintain their power. The professionals need to be sensitive, supportive and respectful of women s own preferences in the health care encounter, to promote the existing power throughout the birthing process. Keywords: Experiences, grounded theory, labour onset, maintaining power 4

5 Abstract: KATARINA SCHOUGH En nationell forskningsstrategi för Hållbar stadsutveckling tidsgeografiska bidrag Denna presentation behandlar frågor om hur ett tidsgeografiskt synsätt ( i vid bemärkelse) kan bidra till stadsutveckling en stadsutveckling där människan i möjligaste mån kan leva ut sin potential som ekologisk, politisk, kulturell och biologisk varelse. Trots att geografer brottats med uppgiften att beskriva den (hyper/post)moderna staden och dess innevånare i över ett århundrade springer uppgiften och verkligheten så att säga ständigt ifrån oss. Vi får nog se det som en evig fråga som varje generation får ta sig an på sitt sätt. I mellankrigstidens Europa samlades geografer kring frågor om hur det nya urbaniserade samhället skulle förstås, organiseras och byggas (Hyperboré; Schough 2007). Stadens olika rytmer, flöden, energiomvandlingar och rumsliga dynamik behövde förstås och beskrivas för att samhällsplanerarna skulle kunna hantera de komplexa och svårmanövrerade stadsmiljöerna. Edgar Kants beskrivning av sin estländska stad är kanske ett förbisett exempel, men det finns också intressanta kopplingar mellan Torsten Hägerstrand och den framstående skotske urbanforskaren Patric Geddes och dennes son. Efterkrigstiden innebar ett språng för praktisk samhällsplanering och kulturgeografisk teori, och Lundaskolan utgjorde en samlande nod. För svenska geografer var 1960-talets stora forskningssatsning inriktad på just urbaniseringsprocessen. Torsten Hägerstrand hade stort inflytande, men det var kanske i högre grad centralortsteorin snarare än det tidsgeografiska synsättet som kom att genomsyra svensk kommun- och samhällsplanering. De stadsplaneideal och regelverk som då institutionaliserades formar även dagens stadsutveckling. Efter en period av akademisk stagnation (??) och politisk skepticism vad gäller planeringens möjligheter (man talade om post planning, politikens död etc) så tycks det idag åter finnas en bred politisk uppslutning kring en samlad och samordnad urban- och forskningspolitik. Frågan är bara hur sektorer med skilda uppgifter (från läckande avloppsledningar till brottsförebyggande) och språkvärldar ska kunna tala med varandra. Behovet av beskrivningsmodeller som fångar helheter, dynamik, samtidighet och olika rytmer, relativa avstånd (tillgänglighet och räckvidd) kvarstår alltså. Anledningen till att jag tar upp denna fråga under de tidsgeografiska dagarna är mitt behov av input till en nationell forskningsstrategi för hållbar stadsutveckling. Regeringens har gett ett antal aktörer i uppdrag att ta fram en långsiktig analys av forskningsbehovet inom området Hållbar Stadsutveckling. Arkitekturmuseet, Boverket, Formas och Riksantikvarieämbetet arbetar nu med långsiktig plan för hur olika miljöaspekter (Naturvårdsverket) kan knytas samman med kulturmiljö, arkitektur och stadsutveckling. Det är uttalat att de som bor och verkar i staden utgör utgångspunkten. Uppdraget genomförs i samverkan med Delegationen för Hållbara Städer och i samråd med bl a Sveriges Kommuner och Landsting, Energimyndigheten, Vinnova och Mångkulturellt Center. Stadsutveckling/urbangeografi har alltså vissa förutsättningar att gå mot en ny renässans. MISTRAs stora satsning på Urban futures innebär att Göteborgsregionen träder fram som ledande i Sverige. Formas, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket har gemensamt utlyst ytterligare medel inom temat Samordnad stadsutveckling en förutsättning för hållbarhet. Vår 5

6 förhoppning är att frågorna ska belysas utifrån olika geografiska skalor och holistiska tankesätt. Hur kan ett tidsgeografiskt synsätt hjälpa till att formulera helhetliga frågeställningar, både för oss som utlyser forskning och för forskarsamhället? Vilka styrkor och svagheter har tidsgeografi som holistisk teori i förhållande till andra (samhälls)vetenskapliga teorier (komplexitetsteori, ANT, resilience-tänkandet, olika former av systemanalyser och ekonomisk modellering) med helhetsanspråk? Här har jag förstås inga färdiga svar utan tänker mig en gemensam avslutande diskussion som kan belysa frågorna och bidra till forskningsstrategin för Hållbar stadsutveckling. 6

7 Inflytande i vardagen för äldre personer med utvecklingsstörning - möjligheter och hinder Abstract Personer med utvecklingsstörning lever allt längre och uppnår en allt högre ålder. Detta ställer nya krav på de organisationer som tillhandahåller stöd och omsorg till dessa personer. Äldre personer med utvecklingsstörning är en grupp som hittills varit relativt osynlig i såväl politiska dokument som forskning. Därför vet vi mycket lite och det behövs mer kunskap om äldre personer med utvecklingsstörning, deras vardag och speciellt deras möjligheter till inflytande. Det övergripande syftet med denna studie är att ur brukarens perspektiv, studera det vardagliga livet i gruppboende för äldre personer med utvecklingsstörning och att identifiera situationer i vardagen där möjligheter och hinder för de boendes inflytande uppstår samt på vilket sätt detta kommer till uttryck i interaktionen mellan äldre personer med utvecklingsstörning, medboende och personal. Studien har en etnografisk ansats och utgår från ett interaktionistiskt maktperspektiv. Metoderna som används är fältstudier med observationer, videoinspelade möten mellan brukare och personal och intervjuer med hjälp av stimulated recall. Urvalet består av brukare, 65 år och äldre och personal på två gruppboenden för personer med utvecklingsstörning. De tidsgeografiska begreppen individbana och väv används i beskrivningen av vardagen. I analysen används de tidsgeografiska begreppen projekt, aktivitet och restriktioner. Möten mellan brukare och personal analyseras med hjälp av interaktionsanalys. Teoretiska utgångspunkter är teorier om makt, autonomi, motstånd, och beroende. Studien kan leda till ökad kunskap om denna grupp. Genom att brukarna själva får komma till tals och genom att i detalj studera interaktionen mellan brukare och personal är det möjligt att visa på vägar att stödja och öka de äldres möjligteter till autonomi i vardagen. Resultaten kan komma till användning i verksamhetsutveckling inom handikappomsorgen och generera kunskap som kan vara användbar för brukare och deras anhöriga/företrädare. 7

8 Omorganisering av skolväsendet i Ydre. Magdalena Cedering, doktorand, Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet, Sverige. Magdalena.Cedering@kultgeog.uu.se, Många skolor har lagts ner under åren, speciellt drabbad är landsbygden. Den här studien fokuserar på problematiken kring skolnedläggningar och har genomförts med hjälp av hushållsintervjuer med tio barnfamiljer i Ydre kommun, i södra Östergötland. Syftet är att utifrån människors vardagsliv analysera betydelsen av byskola för lokalsamhällets utveckling och identitet. Genom att koppla samman rummet, Ydre, med tiden, har studien en tidsgeografisk ansats. Landsbygdsskolor och människors vardagsliv kopplas samman i ett tidsrumsligt sammanhang. Första intervjuomgången gjordes våren 2009 när kommunen hade fyra skolor i drift, två av skolorna var nedläggningshotade. Hösten 2009 lades byskolorna i Asby och Rydsnäs ner och eleverna hänvisades till de kvarvarande skolorna i Hestra och kommunhuvudorten Österbymo. Under senhösten 2009 återkom jag till familjerna för uppföljande intervjuer kring utfallet av skolnedläggningen. Genom att synliggöra vardagliga aktivitetsmönster blir byskolans funktion tydlig, för att se hur skolan samspelar med hur familjen organiserar sin vardag samt hur människor får ihop sitt vardagsliv i tid och rum. Målet med studien är att genom ett tidsgeografiskt perspektiv uppnå en förklaring till hur individer, hushåll och lokalsamhället påverkas när två byskolor försvinner. Initiala resultat från den pågående studien visar konsekvenser i rörelsemönstret för samtliga hushåll genom exempelvis förändrade skolskjutsar. Det är även uppenbart att en stor majoritet av människorna faktiskt känner sig mycket bekymrade för sin bygd, dess attraktivitet och överlevnad. Nyckelord: Hushåll, landsbygdsutveckling, tidsgeografi, Ydre. 8

9 Tidsgeografi - bilder, begrepp och tankesätt I min avhandling Vardagsliv och boendestöd en studie om människor med psykiska funktionshinder har tidsgeografin varit av avgörande betydelse. Dels som metod för datainsamling och presentationssätt, dels som analysinstrument och teoretisk utgångspunkt. Om detta tänker jag berätta. Gunnel Andersson-C Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet 9

10 Intresselandskapet Fallstudier kring det förflutna som samtida resurs? Carl Johan Sanglert Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk Geografi Lunds Universitet Under andra hälften av 1900-talet har insikten om behovet av helhetsperspektiv på landskapet som historiskt och ekologiskt sammanhang gradvis vuxit sig allt starkare inom natur- och kulturmiljövård och fysisk planering i allmänhet. Som begrepp har landskapet i allt större utsträckning successivt också kommit att integreras i den offentliga miljövårdens planeringsinstrument. Behovet av integration mellan olika akademiska discipliner och nödvändigheten av att överskrida de gränser som traditionellt satts av olika administrativa intressen har också betonats i flera sammanhang. I ljuset av vad som skulle kunna definieras som en postmodern syn på planering samt natur- och kulturmiljövård har landskapsperspektivet också vidgats till att förutom det fysiska landskapet även omfatta ett relationellt och socialt perspektiv på landskapet som livsmiljö, åtminstone på en teoretisk och strategisk verks- och myndighetsnivå. Ambitionen om helhetsperspektiv till trots har lagstiftning, planering och handläggning emellertid alltjämt huvudsakligen kommit att handla om avgränsning och separation. Den offentliga administrationen av historiskt betingade värden har därmed även fortsättningsvis i stor utsträckning kommit att hanteras i form av kronologiskt och rumsligt avgränsade objekt, till exempel natur- och kulturreservat, fasta fornlämningar och riksintressen för natur och kulturmiljövård. I pågående avhandlingsarbete undersöker jag hanteringen av historiska värden inom offentlig miljövård och planering, bland annat genom studier av hur olika rumsliga sammanhang konstrueras som historiska platser. I avhandlingsarbetet har tidsgeografin fungerat som en viktig utgångspunkt i utvecklingen av en metod för att undersöka kronologiska och rumsliga sammanhang i ett landskap. Kritiken mot det moderna samhällets tematisering av tillvaron utgör emellertid också ett centralt tema i Torsten Hägerstrands texter, uttryckt till exempel i distinktionen mellan utsiktslandskapet respektive förloppslandskapet. Tidsgeografin har därför också fungerat som teoretisk utgångspunkt i en kritisk analys av hur historiskt betingade värden avgränsas av olika samhällsintressen. I flera tillämpningar av den etablerade tidsgeografiska metoden har landskapet, betraktat som historiskt materiellt sammanhang, i stor utsträckning kommit att framställas som en statisk bakgrund till enskilda kontinuanters eller populationers rörelsemönster. Som ett alternativ till den tidsgeografiska notationen tillämpas därför istället en arkeologisk metod som tar utgångspunkt i landskapet som kronologiskt ordnat materiellt rum. Materiella avtryck av handlingar kan också avläsas i andra källmaterial, till exempel flygbilder, historiska kartor och arkivmaterial. Förändringarna i det historiska handlingsrummet kan därigenom kartläggas i olika empiriska sammanhang. Genom att erbjuda en helhetsbild av det lokala landskapet bidrar metoden till att tydliggöra de val i fråga om tematiska, kronologiska och rumsliga avgränsningar som görs kring platser med historiska värden. Ur ett tidsgeografiskt perspektiv kan de administrativa domänerna, till exempel i form av fornlämningar och naturreservat, förstås som delar i ett nätverk av sociala, ekonomiska och politiska relationer. De värderade platserna utgör då på samma gång både konkreta fysiska sammanhang och komponenter i samtida diskurser kring historia, värde och utveckling. Definitionen och beskrivningen av olika värden har emellertid också bidragit till att skapa de värderade platserna som idealiserade historiska platser. Som en konsekvens har de kvaliteter som faller utanför normen kommit förbises eller till och med gått förlorade, vilket också påverkat förutsättningarna för att förstå och hantera landskapet som reellt historiskt sammanhang och i förlängningen också förutsättningarna för att bibehålla och utveckla 10

11 historiska värden. Det tidsgeografiska perspektivet, och betoningen av vertikalperspektiv snarare än horisontalperspektiv, ger emellertid förutsättningar för att forma ett alternativ till såväl ett modernt som ett postmodernt planerings- och miljövårdsperspektiv. 11

12 Abstract Titel: Home care nurses interventions; A survey over time Author: Margaretha Norell, Doctorial student, MScN, PHS Högskolan i Halmstad Supervisor: Annica Kihlgren MED.DR, RNT, Örebros Universitet Kristina Ziegert MED. DR, Senior lecture, RNT Högskolan i Halmstad Key worlds: home care, nursing, municipal care, competence, interventions, leadership, support Background:As average lifetime increases, an increased need for care for the elderly population is expected in the future. The risk of developing cormobidity also increase in higher age and of natural reasons people with cormobidity have many contacts with the health care system and it has proved that the contacts with home care services increased significantly. Municipality home care nurses consider that they have the necessary skills to meet the needs of patients' with cormobidity but describe their performed interventions comprehensive and offer a fragmented picture. Aim: The purpose of this study was to identify interventions that characterize the municipality home care nurses and how interventions are distributed in time. Method: The study was conducted as a retrospective longitudinal registry study and review of nursing records. A quantitative descriptive method was used. The study included all patients 80 years and older who received care during the month of April between the years in a municipality in the south western of Sweden and contractors in the corresponding activity. 12