STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:
|
|
- Stina Isaksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SFSE 2019 STÖD TILL ÅTERHÄMTNING: DET ÖVERGRIPANDE SYFTET MED INDIVIDUELLT STÖD I UTBILDNING OCH ARBETE.. och alla ska med på tåget! Camilla Bogarve
2 SAMBAND MELLAN SE - SED OCH ÅTERHÄMTNING: SUPPORTED EMPLOYMENT OCH SUPPORTED EDUCATION HAR GETT HOPP OM MÖJLIGHETEN TILL ÅTERHÄMTNING
3 LÅNGTIDSTUDIER OM ÅTERHÄMTNING Ledande forskare Huber Plats Bonn, Tyskland Publikation s år Antal individer Antal år Resultat % Ciompi Bleuler Tsausang Harding Lausanne Schweiz Zurich Schweiz Iowa USA Vermont Kanada % % % % Ogwa Japan % Maneros DeSisto Colonge Tyskland Maine USA % % Harrison 18-site %
4 INNEBÖRDEN I BEGREPPET ÅTERHÄMTNING? Ett nytt kunskapsområde Subjektiv erfarenhet En individuell process som berör ett helt nätverk, en hel värld Ett fenomen, möjligt att observera och mäta En social rättighetsrörelse som växt fram ur brukares erfarenheter Paradigmskifte
5 ÅTERHÄMTNING EN MÖJLIGHET FÖR ALLA ELLER BARA FÖR NÅGRA FÅ LYCKLIGT LOTTADE? Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess som kan omfatta nya attityder, värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Det innebär att skapa ny mening sitt liv och om att växa förbi den katastrof sjukdomen kan ha åsamkat. Anthony, 1993
6 MYTER KOPPLADE TILL PSYKISK SJUKDOM Allvarlig psykisk sjukdom är livslång och har ett försämrande förlopp Vård och stöd bör syfta till att skapa ordning i ett kaos Det är viktigt att personer med psykisk sjukdom inte utsätter sig för belastning Sjukdomsinsikt det första steget Diagnos och funktionsnedsättningar ger information om återhämtningspotential
7 Ett socialpsykiatriskt dilemma Individen går in i väggen Individen söker hjälp Psykiatri Socialpsykiatri Samhällsliv Vi har ambitionen att återföra individen till ett liv i samhället En vägg av negativa attityder Rosenberg, 2009
8 INLÄRD HJÄLPLÖSHET Stigma och negativa attityder - förstärker sjukdomsidentiteten Förstärkt identitet som hopplös och oduglig nu en självuppfyllande profetia Duktig patient - personen får positiv bekräftelse då den är följsam och anpassar sig till omgivningens förväntningar Professionella tar över Seligman, 1967, Chamberlin, 1978
9 ATT GE UPP VAR EN STRATEGI Att ge upp var inget problem för mig, det var en lösning. Det skyddade mig från att vilja någonting och inget kunde då tas ifrån mig. Om jag inte försökte då skulle jag inte heller kunna misslyckas. Om jag inte brydde mig skulle ingenting kunna skada mig. Mitt hjärta hårdnade. Deegan, 1996
10 HOT MOT INDIVIDUELL ÅTERHÄMTNING Lågt ställda förväntningar Andra tar över - överdriven omvårdnad Brist på stöd och konkret hjälp Brist på möjligheter förlorat hopp Självstigma/självhat Identifikation med sjukdomen Förlorad kontakt med naturliga sociala nätverk
11 ANDRA BESKRIVNINGAR AV BEGREPPETS INNEBÖRD Återhämtning handlar om möjligheten att leva ett hoppfullt och rikt liv, i sin fulla potential som den människa man är, med eller utan begränsningar orsakade av psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, med möjlighet att delta och bidra i det samhälle där man lever och bor, med möjlighet att ha relationer, arbeta, att gå i skola om man så önskar. Återhämtning handlar om att leva det liv man önskar i närvaro eller frånvaro av psykisk ohälsa. Mental Health Foundation of New Zealand Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University
12 VAD ÄR DET MAN ÅTERHÄMTAR SIG IFRÅN? Förlust av självkänsla och hopp Förlust av makt och kontroll över det egna livet Ensamhet, isolering och förlust av relationer (ex. vänner) Förlust av värderade roller och miljöer (ex. skola eller arbete) Negativa attityder från omgivningen (privat och professionell) Stigma, diskriminering och utanförskap Trauman Självmedicinering och beroende av alkohol och droger Sjukdomen och den medicinska behandlingen
13 STÖD TILL ÅTERHÄMTNING Ser personen som expert och resurs i sitt liv Fokuserar styrkor och resurser Är samhällsorienterad Styrs av personen själv Utgår ifrån personens livssammanhang Är relationsskapande Tar vara på personens eget nätverk
14 Jag mötte kärlek i dina ögon när jag inte längre kände kärlek för mig själv. När du älskade mig så kunde jag sakta börja att känna kärlek för mig själv igen. Deegan, 1988
15 FYRA UPPGIFTER FÖR ANDRA (PERSONAL): Förmedla hopp Skapa kontakt, relation och allians Bekräfta identitet Stödja upptäckandet av mening och mål Stödja eget ansvarstagande Stödja återtagandet av egen makt och kontroll Vad kommer att hända med mig? Vad är möjligt för mig? Möjligheter att växa och utvecklas i trygga relationer. Vem är jag? Vad är viktigt för mig? Vad har hänt? Vad betyder detta för mig? Nya drömmar, nya mål. Vad kan jag? Vad kan jag bidra med? Vad vill jag? Vad vill jag inte? Slade, 2009 Leamy, Bird, Le Boutillier, Williams, Slade, 2011
16 EN ÖVERGRIPANDE PRINCIP Personhood The recognition that people with mental health illness are people too with needs and wants as everyone else. Anthony, 2004
17 ÅTERHÄMTNINGSPROCESS Överväldigad av sjukdomen Kämpa med sjukdomen Leva med sjukdomen Leva förbi sjukdomen Hopp och optimism Kontakt Identitet Egenmakt Mening och mål Spaniol, Wewiorski, Gange, Anthony, 2005 Leamy, Bird, Le Boutillier, Williams, Slade, 2011
18 FÖR PERSONEN SJÄLV HANDLAR DET OM ATT Hitta en orsak att stiga ur sängen Ha tilltro till att livet kan bli bättre Klara att tackla varje dag Upptäcka och lära sig (må bra) strategier Upptäcka att det finns mer i livet än sjukdomen Börja våga drömma om saker igen Skapa tillitsfulla relationer med andra personer Upprätta optimism och sätta mål inför framtiden Bli aktiv - studera och arbeta
19 RESULTAT AV ÅTERHÄMTNING Symtom mer hanterbara Bättre fysiskt och mentalt Känsla av kontroll och egenmakt Värderad självbild I kontakt med sig själv och andra Tillfredsställelse med livet och hoppfullhet inför framtiden Delaktigt i värderade roller och sammanhang Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University
20 Hur ska vi tänka kring metoder, som Supported employment, education? THE HART AND SOUL OF CHANGE, KOMPONENTER I PSYKOTERAPI AVGÖRANDE FÖR RESULTAT. Metod 15 % Individens egna resurser 40 % Positiva förväntningar 15 % Relation 30 % Lambert, M.J. (1992); Hubble m.fl. (1999); Wampold, Hubble, 2010
21 SÄRSKILDA KVALITETER I RELATIONER SOM STÖDJER ÅTERHÄMTNING Att vara där för en person, stå vid hennes sida, tro på hennes förmåga och låta sig bli involverad verkar vara det som utgör ett stöd till individen i återhämtning. Topor, Borg, Mezzina, Sells. Marin, Davidson, 2006
22 FRAMGÅNGSFAKTORER I RELATIONER SOM STÖDJER ÅTERHÄMTNING Vara där - vara tillgänglig Göra mer - mer än det som förväntas Göra annat annat än det som är förväntas Topor, 2004, 2006
23 SUPPORTED EMPLOYMENT OCH SUPPORTED EDUCTATION REPRESENTERAR EN NY PSYKIATRI, ETT NYTT VÅRDPARADIGM SOM PÅ OLIKA SÄTT UTMANAR VÅRA TRADITIONER
24 LÄRDOMAR FRÅN FORSKNING en majoritet med diagnosen schizofreni återhämtar sig människor i olika åldrar återhämtar sig, det är aldrig för sent människor i olika kulturer återhämtar sig återhämtning har förekommit i alla tider hos alla professioner och behandlingsinsatser finns faktorer som bidrar till återhämtning det är nödvändigt att fråga den personen själv vad som är hjälp personen själv behöver vara aktiv, en agent för förändring andra kan bidra (Antony, 2002, Drake et al, 1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999,2001, Catty et al 2008) Evidens baserad kunskap att också personer med SMI kan nå förbättrad förmåga att fungera i önskade livsroller och livsdomäner (Pratt, Gill, Barrett & Roberts, 1999).
25 ÅTERHÄMTNING - INDIVIDENS EGEN PROCESS Återhämtning är det som människor som drabbats av psykisk ohälsa själva gör. Återhämtning innebär ofta en återupptagning av värderade roller och ett lärande av nya attityder och nya färdigheter. Rehabilitering är det professionella gör för att stödja återhämtning. Rehabilitering är den enda insats till personer med psykiska funktionsnedsättningar som syftar till ökad kompetens eller ökad funktionsnivå vilket är viktigt i samband med rollövergångar. Gagne, 2004
26 Det behövs insatser med olika fokus och gemensammma mål. Fokus på diagnos- och symtomreduktion Fokus på grundläggande trygghet Behandling Socialt stöd Fokus på delaktighet och funktion i önskade roller Rehabilitering Korevaar, 2010
27 EN TRADITIONELL VÅRDPLAN 1. Medicinering 2. Dygnsrytm 3. Personlig hygien 4. Kost och motion 5. Ekonomi 6. Städa bostad/rum 7. Familj 8. Vänner 9. Skola, arbete eller annan meningsfull aktivitet
28 EN REHABILITERINGSPLAN 1. Skola, arbete eller annan aktivitet 2. Familj 3. Vänner 4. Medicinering 5. Dygnsrytm 6. Personlig hygien 7. Kost och motion 8. Ekonomi 9. (Städa bostad/rum)
29
30 SUPPORTED EMPLOYMENT UTMANAR VÅRA TRADITIONER Inom psykiatrin tänker vi inte jobb, skola Fokus på sjukdom, symtom och andra svårigheter Socialpsykiatrin och psykiatrin har för lite kontakt med arbetsliv och skola Fokus på sysselsättning Inom FK och AF missar vi att värna individens återhämtning Traditionen bygger på trappstegstänkande frisk först Arbetsförmågebedömning gör utan fokus på drömmar, intresse, styrkor, matchning Bristande metoder för att matcha och sälja in klienten till arbetsgivare Brist på tillgång till rehabiliterande stöd och otydlig ansvarsfördelning inom rehabiliteringsområdet
31 ATT SKAPA ETT SAMHÄLLSBASERAT STÖD TILL ÅTERHÄMTNING KOMMER KRÄVA GENOMGRIPANDE FÖRÄNDRINGAR Att ge stöd till återhämtning kommer att kräva genomgripande förändringar i vårt sätt att tänka, våra grundläggande värderingar och våra arbetsrutiner. Mike Slade, 2009
32 DET KRÄVS NYA PERSPEKTIV Vi måste ifrågasätta det rådande perspektivet att människor med psykisk sjukdom kan skaffa sig ett liv först efter att man blivit fri sjukdomen. Davidsson, 2009
33 I DEN FRAMTID SOM KRÄVS GÅR VI FRÅN ATT TÄNKA: patient, klient eller brukare i vår verksamhet till en person i hans eller hennes egna liv.
34 En vision för ett modernt stöd Återhämtning är en möjlighet för alla. A LIFE IN THE COMMUNITY FOR EVERYONE! The Presidents New Freedom Commission on Mental Health, USA, 2003
Camilla Bogarve och Anna Glistrup
Rehabilitering och stöd till återhämtning Möjligheterna metoder Camilla Bogarve och Anna Glistrup Visby Oktober, 2015 Vad är återhämtning? Grundläggande idéer Växt fram ur brukares erfarenheter Subjektiv
Läs merCamilla Bogarve camilla@veckla.se
Camilla Bogarve camilla@veckla.se Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter
Läs merSupported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete
Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete camilla@ Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa
Läs merSUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Läs merAtt hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen
Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Läs merVägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder
Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer
Läs merVad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?
Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Falkenberg den 21 november 2011 Catrin Fryklund RSMH Utbildning www.rsmh.se VAD MENAR
Läs merEN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ
EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång
Läs merÅterhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet
Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder
Läs merPsykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient
Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 September 2011 Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? David Rosenberg
Läs merVägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering
Vägen tillbaka - möjligheter och hinder? Återhämtningsinriktade rehabilitering Forskning och vision Forskning om återhämtning Från återhämtning till rehabilitering David Rosenberg FoU VästernorrlandV När
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merOm återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor
Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar
Läs merÅterhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt.
Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning
Läs merÅterhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län
Datum 2015-06-08 Antal sidor 0(8) Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sammanfattning 2010-2014 Sara Thil och Annika Sköld Landberg 2015-05-21 Fortsatt arbete med Återhämtningsinriktad psykiatri
Läs merSupported Education. Studier med stöd
Supported Education Studier med stöd Målsättning med Supported Education Supported education är per definition en verkligt återhämtningsorienterad metod. Den vilar på personens egna studieval. Målsättningen
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merMöjlighetens metoder 2009 Göteborg
Möjlighetens metoder 2009 Göteborg Återhämtning kan beskrivas som en djupt personlig, unik process, som förändrar personens hållning, värderingar, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva
Läs merInförande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri
Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri Elisabeth Argentzell, dr med vet, Lunds universitet David Rosenberg, lektor, Umeå universitet Vad är peer support? Ny yrkeskategori - Personer
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merStigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Läs merKorta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING
Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande
Läs merÅterhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Läs merProgramförklaring Återhämtningscenter
Programförklaring Återhämtningscenter Under utveckling på initiativ av Annika Bostedt och Camilla Bogarve Författad av Camilla Bogarve den 11 maj 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om programförklaring Vad är
Läs merHälsosamtal och hälsofrämjande möten
Hälsosamtal och hälsofrämjande möten Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merPsykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet
Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet David Rosenberg FoU VästernorrlandV 9 februari 2011-02-07 De senaste årens utveckling innebär att personalen möter deltagare med
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merHälsofrämjande möten i en personcentrerad vård
Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i samklang Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Teman för
Läs merInspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin
Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merSjukdoms- eller hälsoperspektiv
Sjukdoms- eller hälsoperspektiv Politik, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Empatica AB Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet
Läs merDelat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Läs merSupported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter
Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter David Matscheck, projektledare FoU Nordost Adjunkt Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Studie om Supported
Läs merÅterhämtning - en introduktion
Alain Topor & Klas Sundström Återhämtning - en introduktion Återhämtning. Vad är det? Hur är den möjlig? Psykiatri Södra Stockholm, SLSO FoU-enheten 1 Hoppets betydelse Att ha kontakt med psykiatrin och
Läs merATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN
En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.
Läs merSYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY
SYnförlust vid lhon och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y www.lhon.se synförlust EMOTIONELLA OCH PERSONLIGA Effekter av synnedsättning Är det katastrof eller bara opraktiskt? Två olika inställningar.
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs mer13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin
En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköping län Kommunal utveckling 13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin En återhämtningsinriktad psykiatri Teamet Sara Thil Marie Linder Arpad
Läs merSupported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merMetod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs mer2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Läs merÅterhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
Läs merAtt mötas i det som förenar
Att mötas i det som förenar Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merUpplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Läs merSupported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering
Supported employment Ett annat sätt att tänka rehabilitering AF s koder 11 Hjärt-, kärl-, lungsjukdom 21 Barndomsdövhet 22 Hörselskada 31 Grav synskada 32 Synsvaghet 41 Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpm.
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat
Läs merRiksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS
Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merPersonliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merGunnel Andersson FoU Södertörn
Gunnel Andersson FoU Södertörn Vad är boendestöd? Studerat genom - deltagande observationer - intervjuer med brukare - brukares dagböcker - intervjuer med boendestödjare - intervjuer med handläggare Kunskapsbygge
Läs merInstitutionen för socialt arbete 1
Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support
Läs merI-Kraft. För ökad psykisk hälsa och livskvalitét
I-Kraft För ökad psykisk hälsa och livskvalitét 1. Psykisk hälsa/ohälsa 2. SKLs överenskommelse lite fakta 3. Psykiatrisk rehabilitering/återhämtning Hälsofrämjande Prevention Tidiga insatser/motverka
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merVi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.
Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer
Läs merRSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9).
1 2018- Handläggare: Elin Engström U2018/01551/GV u.remissvar@regeringskansliet.se Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merSupported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping
Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ
Läs merPengar, vänner och psykiska problem
Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merOmvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp Nursing Science MA, Health and Rehabilitation in the open forms of psychiatric care, Credits 10,5 Credits Allmänna
Läs merÅterhämtning från psykisk ohälsa
Ersta Sköndal Högskola Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp Återhämtning från psykisk ohälsa En kvalitativ undersökning om återhämtning inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merProblem: För stor ungdomsarbetslöshet
Problem: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig
Läs merUppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg
Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg Skickad mellan instanser Ångest Känsla att inte bli trodd Misshandel Somatisk vård Självmedicinering Missbruksvård Missbruk inom familjen Psykiatrisk
Läs merIPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.
IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad
Läs merBehandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Läs merAktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Läs merKomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp
KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Rehabilitering, sysselsättning samt begreppet återhämtning.
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merSpelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merDet finns inga piller för meningsfullhet.
Det finns inga piller för meningsfullhet. Ett Fontänhus är en plats för och med människor som lever med psykisk ohälsa. Med hjälp av en psykosocial och arbetsinriktad rehabilitering tar vi tillvara på
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merFråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar
Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och
Läs merSalutogen demensomsorg
Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet
Läs merÅterhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merKursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p
Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande
Läs merBemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete
Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete ullakarin.schon@socarb.su.se 190410 Varför brukarmedverkan och delat beslutsfattande? Investera
Läs merSchema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård
Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård VT2017 Kursansvariga: David Rosenberg/Urban Markström OBS! Den aktuella versionen är alltid den senaste som lagts upp på kurssajten på Cambro.
Läs merHälsa historiskt perspektiv
Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merSchizofreniförbundet
Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan
Läs merHÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV
HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs mer