STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:"

Transkript

1 SFSE 2019 STÖD TILL ÅTERHÄMTNING: DET ÖVERGRIPANDE SYFTET MED INDIVIDUELLT STÖD I UTBILDNING OCH ARBETE.. och alla ska med på tåget! Camilla Bogarve

2 SAMBAND MELLAN SE - SED OCH ÅTERHÄMTNING: SUPPORTED EMPLOYMENT OCH SUPPORTED EDUCATION HAR GETT HOPP OM MÖJLIGHETEN TILL ÅTERHÄMTNING

3 LÅNGTIDSTUDIER OM ÅTERHÄMTNING Ledande forskare Huber Plats Bonn, Tyskland Publikation s år Antal individer Antal år Resultat % Ciompi Bleuler Tsausang Harding Lausanne Schweiz Zurich Schweiz Iowa USA Vermont Kanada % % % % Ogwa Japan % Maneros DeSisto Colonge Tyskland Maine USA % % Harrison 18-site %

4 INNEBÖRDEN I BEGREPPET ÅTERHÄMTNING? Ett nytt kunskapsområde Subjektiv erfarenhet En individuell process som berör ett helt nätverk, en hel värld Ett fenomen, möjligt att observera och mäta En social rättighetsrörelse som växt fram ur brukares erfarenheter Paradigmskifte

5 ÅTERHÄMTNING EN MÖJLIGHET FÖR ALLA ELLER BARA FÖR NÅGRA FÅ LYCKLIGT LOTTADE? Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess som kan omfatta nya attityder, värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Det innebär att skapa ny mening sitt liv och om att växa förbi den katastrof sjukdomen kan ha åsamkat. Anthony, 1993

6 MYTER KOPPLADE TILL PSYKISK SJUKDOM Allvarlig psykisk sjukdom är livslång och har ett försämrande förlopp Vård och stöd bör syfta till att skapa ordning i ett kaos Det är viktigt att personer med psykisk sjukdom inte utsätter sig för belastning Sjukdomsinsikt det första steget Diagnos och funktionsnedsättningar ger information om återhämtningspotential

7 Ett socialpsykiatriskt dilemma Individen går in i väggen Individen söker hjälp Psykiatri Socialpsykiatri Samhällsliv Vi har ambitionen att återföra individen till ett liv i samhället En vägg av negativa attityder Rosenberg, 2009

8 INLÄRD HJÄLPLÖSHET Stigma och negativa attityder - förstärker sjukdomsidentiteten Förstärkt identitet som hopplös och oduglig nu en självuppfyllande profetia Duktig patient - personen får positiv bekräftelse då den är följsam och anpassar sig till omgivningens förväntningar Professionella tar över Seligman, 1967, Chamberlin, 1978

9 ATT GE UPP VAR EN STRATEGI Att ge upp var inget problem för mig, det var en lösning. Det skyddade mig från att vilja någonting och inget kunde då tas ifrån mig. Om jag inte försökte då skulle jag inte heller kunna misslyckas. Om jag inte brydde mig skulle ingenting kunna skada mig. Mitt hjärta hårdnade. Deegan, 1996

10 HOT MOT INDIVIDUELL ÅTERHÄMTNING Lågt ställda förväntningar Andra tar över - överdriven omvårdnad Brist på stöd och konkret hjälp Brist på möjligheter förlorat hopp Självstigma/självhat Identifikation med sjukdomen Förlorad kontakt med naturliga sociala nätverk

11 ANDRA BESKRIVNINGAR AV BEGREPPETS INNEBÖRD Återhämtning handlar om möjligheten att leva ett hoppfullt och rikt liv, i sin fulla potential som den människa man är, med eller utan begränsningar orsakade av psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, med möjlighet att delta och bidra i det samhälle där man lever och bor, med möjlighet att ha relationer, arbeta, att gå i skola om man så önskar. Återhämtning handlar om att leva det liv man önskar i närvaro eller frånvaro av psykisk ohälsa. Mental Health Foundation of New Zealand Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University

12 VAD ÄR DET MAN ÅTERHÄMTAR SIG IFRÅN? Förlust av självkänsla och hopp Förlust av makt och kontroll över det egna livet Ensamhet, isolering och förlust av relationer (ex. vänner) Förlust av värderade roller och miljöer (ex. skola eller arbete) Negativa attityder från omgivningen (privat och professionell) Stigma, diskriminering och utanförskap Trauman Självmedicinering och beroende av alkohol och droger Sjukdomen och den medicinska behandlingen

13 STÖD TILL ÅTERHÄMTNING Ser personen som expert och resurs i sitt liv Fokuserar styrkor och resurser Är samhällsorienterad Styrs av personen själv Utgår ifrån personens livssammanhang Är relationsskapande Tar vara på personens eget nätverk

14 Jag mötte kärlek i dina ögon när jag inte längre kände kärlek för mig själv. När du älskade mig så kunde jag sakta börja att känna kärlek för mig själv igen. Deegan, 1988

15 FYRA UPPGIFTER FÖR ANDRA (PERSONAL): Förmedla hopp Skapa kontakt, relation och allians Bekräfta identitet Stödja upptäckandet av mening och mål Stödja eget ansvarstagande Stödja återtagandet av egen makt och kontroll Vad kommer att hända med mig? Vad är möjligt för mig? Möjligheter att växa och utvecklas i trygga relationer. Vem är jag? Vad är viktigt för mig? Vad har hänt? Vad betyder detta för mig? Nya drömmar, nya mål. Vad kan jag? Vad kan jag bidra med? Vad vill jag? Vad vill jag inte? Slade, 2009 Leamy, Bird, Le Boutillier, Williams, Slade, 2011

16 EN ÖVERGRIPANDE PRINCIP Personhood The recognition that people with mental health illness are people too with needs and wants as everyone else. Anthony, 2004

17 ÅTERHÄMTNINGSPROCESS Överväldigad av sjukdomen Kämpa med sjukdomen Leva med sjukdomen Leva förbi sjukdomen Hopp och optimism Kontakt Identitet Egenmakt Mening och mål Spaniol, Wewiorski, Gange, Anthony, 2005 Leamy, Bird, Le Boutillier, Williams, Slade, 2011

18 FÖR PERSONEN SJÄLV HANDLAR DET OM ATT Hitta en orsak att stiga ur sängen Ha tilltro till att livet kan bli bättre Klara att tackla varje dag Upptäcka och lära sig (må bra) strategier Upptäcka att det finns mer i livet än sjukdomen Börja våga drömma om saker igen Skapa tillitsfulla relationer med andra personer Upprätta optimism och sätta mål inför framtiden Bli aktiv - studera och arbeta

19 RESULTAT AV ÅTERHÄMTNING Symtom mer hanterbara Bättre fysiskt och mentalt Känsla av kontroll och egenmakt Värderad självbild I kontakt med sig själv och andra Tillfredsställelse med livet och hoppfullhet inför framtiden Delaktigt i värderade roller och sammanhang Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University

20 Hur ska vi tänka kring metoder, som Supported employment, education? THE HART AND SOUL OF CHANGE, KOMPONENTER I PSYKOTERAPI AVGÖRANDE FÖR RESULTAT. Metod 15 % Individens egna resurser 40 % Positiva förväntningar 15 % Relation 30 % Lambert, M.J. (1992); Hubble m.fl. (1999); Wampold, Hubble, 2010

21 SÄRSKILDA KVALITETER I RELATIONER SOM STÖDJER ÅTERHÄMTNING Att vara där för en person, stå vid hennes sida, tro på hennes förmåga och låta sig bli involverad verkar vara det som utgör ett stöd till individen i återhämtning. Topor, Borg, Mezzina, Sells. Marin, Davidson, 2006

22 FRAMGÅNGSFAKTORER I RELATIONER SOM STÖDJER ÅTERHÄMTNING Vara där - vara tillgänglig Göra mer - mer än det som förväntas Göra annat annat än det som är förväntas Topor, 2004, 2006

23 SUPPORTED EMPLOYMENT OCH SUPPORTED EDUCTATION REPRESENTERAR EN NY PSYKIATRI, ETT NYTT VÅRDPARADIGM SOM PÅ OLIKA SÄTT UTMANAR VÅRA TRADITIONER

24 LÄRDOMAR FRÅN FORSKNING en majoritet med diagnosen schizofreni återhämtar sig människor i olika åldrar återhämtar sig, det är aldrig för sent människor i olika kulturer återhämtar sig återhämtning har förekommit i alla tider hos alla professioner och behandlingsinsatser finns faktorer som bidrar till återhämtning det är nödvändigt att fråga den personen själv vad som är hjälp personen själv behöver vara aktiv, en agent för förändring andra kan bidra (Antony, 2002, Drake et al, 1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999,2001, Catty et al 2008) Evidens baserad kunskap att också personer med SMI kan nå förbättrad förmåga att fungera i önskade livsroller och livsdomäner (Pratt, Gill, Barrett & Roberts, 1999).

25 ÅTERHÄMTNING - INDIVIDENS EGEN PROCESS Återhämtning är det som människor som drabbats av psykisk ohälsa själva gör. Återhämtning innebär ofta en återupptagning av värderade roller och ett lärande av nya attityder och nya färdigheter. Rehabilitering är det professionella gör för att stödja återhämtning. Rehabilitering är den enda insats till personer med psykiska funktionsnedsättningar som syftar till ökad kompetens eller ökad funktionsnivå vilket är viktigt i samband med rollövergångar. Gagne, 2004

26 Det behövs insatser med olika fokus och gemensammma mål. Fokus på diagnos- och symtomreduktion Fokus på grundläggande trygghet Behandling Socialt stöd Fokus på delaktighet och funktion i önskade roller Rehabilitering Korevaar, 2010

27 EN TRADITIONELL VÅRDPLAN 1. Medicinering 2. Dygnsrytm 3. Personlig hygien 4. Kost och motion 5. Ekonomi 6. Städa bostad/rum 7. Familj 8. Vänner 9. Skola, arbete eller annan meningsfull aktivitet

28 EN REHABILITERINGSPLAN 1. Skola, arbete eller annan aktivitet 2. Familj 3. Vänner 4. Medicinering 5. Dygnsrytm 6. Personlig hygien 7. Kost och motion 8. Ekonomi 9. (Städa bostad/rum)

29

30 SUPPORTED EMPLOYMENT UTMANAR VÅRA TRADITIONER Inom psykiatrin tänker vi inte jobb, skola Fokus på sjukdom, symtom och andra svårigheter Socialpsykiatrin och psykiatrin har för lite kontakt med arbetsliv och skola Fokus på sysselsättning Inom FK och AF missar vi att värna individens återhämtning Traditionen bygger på trappstegstänkande frisk först Arbetsförmågebedömning gör utan fokus på drömmar, intresse, styrkor, matchning Bristande metoder för att matcha och sälja in klienten till arbetsgivare Brist på tillgång till rehabiliterande stöd och otydlig ansvarsfördelning inom rehabiliteringsområdet

31 ATT SKAPA ETT SAMHÄLLSBASERAT STÖD TILL ÅTERHÄMTNING KOMMER KRÄVA GENOMGRIPANDE FÖRÄNDRINGAR Att ge stöd till återhämtning kommer att kräva genomgripande förändringar i vårt sätt att tänka, våra grundläggande värderingar och våra arbetsrutiner. Mike Slade, 2009

32 DET KRÄVS NYA PERSPEKTIV Vi måste ifrågasätta det rådande perspektivet att människor med psykisk sjukdom kan skaffa sig ett liv först efter att man blivit fri sjukdomen. Davidsson, 2009

33 I DEN FRAMTID SOM KRÄVS GÅR VI FRÅN ATT TÄNKA: patient, klient eller brukare i vår verksamhet till en person i hans eller hennes egna liv.

34 En vision för ett modernt stöd Återhämtning är en möjlighet för alla. A LIFE IN THE COMMUNITY FOR EVERYONE! The Presidents New Freedom Commission on Mental Health, USA, 2003

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Camilla Bogarve och Anna Glistrup Rehabilitering och stöd till återhämtning Möjligheterna metoder Camilla Bogarve och Anna Glistrup Visby Oktober, 2015 Vad är återhämtning? Grundläggande idéer Växt fram ur brukares erfarenheter Subjektiv

Läs mer

Camilla Bogarve camilla@veckla.se

Camilla Bogarve camilla@veckla.se Camilla Bogarve camilla@veckla.se Vision för det psykiatriska fältet Varför fokus på utbildning? Är allt stöd i utbildningsmiljöer Supported Education? Principer Process och teknik Forskning Erfarenheter

Läs mer

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete camilla@ Negativa effekter av arbetslöshet Ökat missbruk Ökad fysisk ohälsa

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? Falkenberg den 21 november 2011 Catrin Fryklund RSMH Utbildning www.rsmh.se VAD MENAR

Läs mer

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ David Rosenberg och Camilla Bogarve Möjligheternas metoder 2009 Är återhämtning en möjlighet för alla eller endast för några få? Hur kan vi stödja människors återhämtning och rollövergång

Läs mer

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder

Läs mer

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 September 2011 Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? David Rosenberg

Läs mer

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering Vägen tillbaka - möjligheter och hinder? Återhämtningsinriktade rehabilitering Forskning och vision Forskning om återhämtning Från återhämtning till rehabilitering David Rosenberg FoU VästernorrlandV När

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Återhämtningsinriktat arbetssätt. Kompendium Malmö stad Sociala Resursförvaltningen Återhämtningsinriktat arbetssätt. Detta material är framtaget av Sociala resursförvaltningen inom avd. Vuxna, Myndighet, arbetsgrupp för kompetenssatsning

Läs mer

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Datum 2015-06-08 Antal sidor 0(8) Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sammanfattning 2010-2014 Sara Thil och Annika Sköld Landberg 2015-05-21 Fortsatt arbete med Återhämtningsinriktad psykiatri

Läs mer

Supported Education. Studier med stöd

Supported Education. Studier med stöd Supported Education Studier med stöd Målsättning med Supported Education Supported education är per definition en verkligt återhämtningsorienterad metod. Den vilar på personens egna studieval. Målsättningen

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Möjlighetens metoder 2009 Göteborg

Möjlighetens metoder 2009 Göteborg Möjlighetens metoder 2009 Göteborg Återhämtning kan beskrivas som en djupt personlig, unik process, som förändrar personens hållning, värderingar, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva

Läs mer

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri Elisabeth Argentzell, dr med vet, Lunds universitet David Rosenberg, lektor, Umeå universitet Vad är peer support? Ny yrkeskategori - Personer

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Programförklaring Återhämtningscenter

Programförklaring Återhämtningscenter Programförklaring Återhämtningscenter Under utveckling på initiativ av Annika Bostedt och Camilla Bogarve Författad av Camilla Bogarve den 11 maj 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om programförklaring Vad är

Läs mer

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten Hälsosamtal och hälsofrämjande möten Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet

Läs mer

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt

Läs mer

Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet

Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet David Rosenberg FoU VästernorrlandV 9 februari 2011-02-07 De senaste årens utveckling innebär att personalen möter deltagare med

Läs mer

Att möta den som inte orkar leva

Att möta den som inte orkar leva Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Läs mer

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i samklang Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Teman för

Läs mer

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Sjukdoms- eller hälsoperspektiv

Sjukdoms- eller hälsoperspektiv Sjukdoms- eller hälsoperspektiv Politik, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Empatica AB Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter

Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter David Matscheck, projektledare FoU Nordost Adjunkt Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Studie om Supported

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion Alain Topor & Klas Sundström Återhämtning - en introduktion Återhämtning. Vad är det? Hur är den möjlig? Psykiatri Södra Stockholm, SLSO FoU-enheten 1 Hoppets betydelse Att ha kontakt med psykiatrin och

Läs mer

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.

Läs mer

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

SYnförlust vid lhon.   och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY SYnförlust vid lhon och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y www.lhon.se synförlust EMOTIONELLA OCH PERSONLIGA Effekter av synnedsättning Är det katastrof eller bara opraktiskt? Två olika inställningar.

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköping län Kommunal utveckling 13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin En återhämtningsinriktad psykiatri Teamet Sara Thil Marie Linder Arpad

Läs mer

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Återhämtning och Delat beslutsfattande Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo

Läs mer

Att mötas i det som förenar

Att mötas i det som förenar Att mötas i det som förenar Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering Supported employment Ett annat sätt att tänka rehabilitering AF s koder 11 Hjärt-, kärl-, lungsjukdom 21 Barndomsdövhet 22 Hörselskada 31 Grav synskada 32 Synsvaghet 41 Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpm.

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Gunnel Andersson FoU Södertörn

Gunnel Andersson FoU Södertörn Gunnel Andersson FoU Södertörn Vad är boendestöd? Studerat genom - deltagande observationer - intervjuer med brukare - brukares dagböcker - intervjuer med boendestödjare - intervjuer med handläggare Kunskapsbygge

Läs mer

Institutionen för socialt arbete 1

Institutionen för socialt arbete 1 Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support

Läs mer

I-Kraft. För ökad psykisk hälsa och livskvalitét

I-Kraft. För ökad psykisk hälsa och livskvalitét I-Kraft För ökad psykisk hälsa och livskvalitét 1. Psykisk hälsa/ohälsa 2. SKLs överenskommelse lite fakta 3. Psykiatrisk rehabilitering/återhämtning Hälsofrämjande Prevention Tidiga insatser/motverka

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9).

RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9). 1 2018- Handläggare: Elin Engström U2018/01551/GV u.remissvar@regeringskansliet.se Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp

Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp Nursing Science MA, Health and Rehabilitation in the open forms of psychiatric care, Credits 10,5 Credits Allmänna

Läs mer

Återhämtning från psykisk ohälsa

Återhämtning från psykisk ohälsa Ersta Sköndal Högskola Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp Återhämtning från psykisk ohälsa En kvalitativ undersökning om återhämtning inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Problem: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig

Läs mer

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg Skickad mellan instanser Ångest Känsla att inte bli trodd Misshandel Somatisk vård Självmedicinering Missbruksvård Missbruk inom familjen Psykiatrisk

Läs mer

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson. IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Rehabilitering, sysselsättning samt begreppet återhämtning.

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Det finns inga piller för meningsfullhet.

Det finns inga piller för meningsfullhet. Det finns inga piller för meningsfullhet. Ett Fontänhus är en plats för och med människor som lever med psykisk ohälsa. Med hjälp av en psykosocial och arbetsinriktad rehabilitering tar vi tillvara på

Läs mer

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete ullakarin.schon@socarb.su.se 190410 Varför brukarmedverkan och delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård

Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård VT2017 Kursansvariga: David Rosenberg/Urban Markström OBS! Den aktuella versionen är alltid den senaste som lagts upp på kurssajten på Cambro.

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer