Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet

Transkript

1 Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet David Rosenberg FoU VästernorrlandV 9 februari

2 De senaste årens utveckling innebär att personalen möter deltagare med en problematik som är allt tuffare att bistå. Kompetensutvecklingen fokuserar på bemötandefrågor Dels motiverande samtal, dels pedagogiska verktyg för möten med deltagare Kan man, hur kan man, minska utanförskap?

3 Funktionsnedsättning/funktionshinder ttning/funktionshinder Utanförskap och psykiska funktionshinder i samhället Paus Egen erfarenhet som kunskapsområde Rehabilitering och återhämtning Kan man minska utanförskap genom ökad delaktighet?

4 Funktionshinder och Delaktighet 5 kap 7 Socialnämnden skall verka för f att människor m som av fysiska, psykiska eller andra skäl l möter m betydande svårigheter i sin livsföring får f r möjlighet m att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra Delaktighet är r en persons engagemang i en livssituation (ICF)

5 Socialstyrelsen Termbank Funktionsnedsättning Status: Rekommenderad Definition: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga Kommentar och användningsområde: En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.

6 Funktionshinder Status: Rekommenderad Synonym(er): - handikapp (avrådd term, kommentar: Termen handikapp kan upplevas som stigmatiserande och bör undvikas.) Definition: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen Kommentar och användningsområde: Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.

7 Ett funktionshinder är miljörelaterad Omgivningsfaktorer omfattar den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken personer lever sina liv. Faktorerna finns utanför personen och kan ha positivt eller negativt inflytande påp personens genomförande som samhällsmedlem llsmedlem (Socialstyrelsen 2003a: 20)

8 Den medicinska (individuell) modellen ser funktionshinder som ett problem hos en person, direkt orsakat av sjukdom, skada eller annan hälsobetingelse som kräver medicinsk vård. Vården erbjuds i form av individuell behandling av professionella yrkesutövare. Behandling av funktionshinder syftar till bot eller till anpassning och beteendeförändring hos en person.(icf)

9 Den sociala modellen ser funktionshinder huvudsakligen som ett socialt skapat problem och principiellt som en fråga om individers fullständiga integrering i samhället. ett paraplybegrepp för de strukturer och processer i samhället som gör att vissa personer inte ges tillträde till olika samhällsarenor, exempelvis arbetsmarknaden, utbildningar, osv. (Söder och Grönvik)

10 Det relativa handikappbegreppet innebär att begreppet handikapp är relativt. Det är förutsättningarna i miljön som är avgörande för om ett funktionshinder (funktionsnedsättning) blir handikappande (ett funktionshinder) eller inte

11 Functioning & Context Environment Person ICF (WHO)

12 Individinriktade åtgärder samhällsinriktade åtgärder Ändring av livsmönster (sänkt anspråksniv ksnivå) Speciella / särlösningar Social exklusion - utanförskap Rehabilitering inriktad på färdighetsträning Anpassning av samhället (fysiskt/attityder) Social inklusion - delaktighet Sköld 2006, Handikkappolitiken i praktiken

13 Utanförskap rskap Vi är just nu i ett postindustriellt samhälle, ett tjänstesamhälle och kunskapssamhälle är på snabb frammarsch där alltfler människor lämnas utanför och blir arbetslösa pga att antalet arbeten inte kommer räcka till samt att kompetensen inte räcker hos många för de arbeten som finns. Lågstatusyrken som industriarbeten etc. flyttas bort från landet (ex. verkstadsindustri och tidigare textilindustrin), lämnar många människor utanför, alla kan inte vara akademiker.

14 Utanförskap rskap Många människor kommer från miljöer som gör att de inte passar in i dagens samhälle välfärden monteras ned i snabb takt och det gäller att kunna tala för sig och armbåga sig fram i ett allt hårdare klimat. Människor lämnas i sjukdom eller arbetslöshet eller annat socialt relaterat utanförskap. (Arbetslöshet/psykisk ohälsa) (Forum om utanförskap)

15 Personer med psykiska funktionshinder En grupp som har hamnat utanför. Målgrupp Alla andra

16 Metod 7 kommuner / 3 studier Enkätunders tundersökning (till personal) * Socialtjänsten ( IFO, hemtj * Psykiatri * Arbetsförmedlingen rmedlingen * FörsF rsäkringskassa * Primärv rvårdrd IFO, hemtjänsten, Integrationsenheten, osv.) Fokusgrupper En blandning (5 temagrupper) av traditionella och andra aktörer Intervjuar med brukare Individuella och grupp

17 Kartläggning 7 kommuner Enkätundersökning, fokusgrupper, intervjuar med brukare Prevalens; (enligt WHO 2004) Psykoser 2% (0,2-0,5% Schizofreni) Depressioner 5% Ångestsyndrom 3,5% NAMHC/US; 2-3% w/ Serious MI (1.7% in treatment) 194,704 ( över 18) 1,2% (2385) Personer Psykiatrireformen(1995) 0,46% (895)

18 Kontakt med psykiatri Kommun (n) Psykiatri Socialpsykiatri Total Other Contacts Ånge (132) 15,9 29,5 45,4 54,6 Örnsköldsvik (830) 26,6 9,2 35,8 64,2 Härnösand (215) 27,4 13,7 41,1 58,9 Timrå (157) 14,6 42,7 57,3 42,7 Kramfors (208) 19,2 50,0 69,2 30,8 Sollefteå (191) 32,5 9,4 41,9 58,1 Sundsvall (652) 18,3 51,7 70,0 30,0

19 Ett behovsperspektiv Ett annat sätt s att betrakta Psykiatrireformens målgrupp m är r att utgå från n de problemområden som gäller g de psykiskt funktionshindrade personerna och som generera behov som kräver olika insatser. Kännetecknande för f r de psykiskt funktionshindrade personerna är r att de vandra mellan de olika fälten f över tiden. Socialstyrelsen (1998 Årsrapport, VälfV lfärd och valfrihet1999)

20 Riskgrupper t.ex. Ungdomar vilsna,, vill tillbaka till samhället Dubbeldiagnos Långtidsarbetslösa Unga förtidspensionerade Isolerade utan kontakt/glesbygd/boende hos föräldrar Flyktingar/Invandrare svårt att fåf kontakt Nya diagnoser bokstavsdiagnoser i vuxen ålder

21 Var träffar vi personer med psykiska funktionshinder i samhället idag? Exklusion Inklusion Riskgrupp Gråzonen Återhämtnings grupp Ett delaktigt liv i samhället Var jobbar ni i bilden? Hur långt från arbetsmarknaden är klienterna?

22 Det räcker r inte med att vara respektfull och professionell, man måste också vara känslig, uppmärksam och uppmuntrande Joel Slack, före f detta patient

23 Under tiden som patient fick jag veta att mina känslor k var en del av min psykiska sjukdom. Det var hemskt att höra att det väsentligaste v i mig var psykiskt sjukt Judi Chamberlain, före f detta patient

24 En vårdtagare v har även annan livserfarenhet än n sin psykiska sjukdom. DärfD rför är r det inte rättvist att betrakta honom eller henne som bara psykiskt sjuk Helen Glover,, före f detta patient

25 Det är r viktigt att hålla h i minnet att det inte rör r r sig om några n kvalitativa skillnader mellan psykiskt sjuka och psykiskt friska. Alla människor m fungerar psykiskt och socialt på p ungefär r samma sätts tt Karl Grunewald,, författare f till boken Psykiska funktionshinder

26 Det som betraktas som centrala symtom hänger h ofta inte ihop med den psykiska sjukdomen utan med det bemötande som man utsätts tts för Alain Topor, psykolog och forskare

27 Med hjälp av fantasin kom jag bort från n verkligheten, mig själv och mina känslor. k Det var det som höll h ihop mig. Problemet var att komma tillbaka till verkligheten Jeanette Wooltkins,, före f detta patient

28 Alla har vi behov av att bli bekräftade av omgivningen och hitta en plats i tillvaron. Blir vi inte det är r det lätt l att hamna utanför Lennart Hennix, Psykoterapeut

29 När r jag var ung förstod f jag allt. Nu när r jag blivit äldre förstf rstår r jag nästan ingenting. Men det jag inte förstår r tycker jag mig på p samma gång numera förstf rstå bättre än tidigare. John Strauss-Konferens om återhämtning i Stockholm (2002)

30 Utanförskap och psykiska funktionshinder Väggen (Byggt av attityder och brister) Psykiatri Socialpsykiatri Samhällsliv Arbetsliv Studier Kompisar Föreningsliv Roller Gemenskap ökad symtom lidande Sociala komplikationer ökad vård institutionalisering Hur ska man öppna dörrar? Brist om; Resurser Kunskap Metoder Brist om; Välkommande Positiva attityder Friska arbetsplatser Social gemenskap

31 Rehabilitering försf rsöker öppna dörrarna d till samhället och hjälpa människor att utveckla ett livskoncept. (Anthony (Anthony,, Cohen, Farkas)

32 Källorna till kunskapen om Återhämtning Personliga vittnesmål Kvalitativa studier via t.ex djupintervjuer Studier över långsiktiga l resultat Interventions studier

33 Longitudinal Outcome Studies

34 Återhämtning Återh terhämtning beskrivs som en djupt personlig, unik process av att ändra sina attityder, värderingar, v känslor, k mål, m förmågor eller roller. Det är r ett sätt s att leva ett tillfredställande, llande, hoppfullt och bidragande liv även med de begränsningar som orsakats av sjukdom. Återhämtningen involverar utvecklandet av en ny mening när r man växer v bortom det psykiska lidandets katastrof.

35 Resultat av återhämtning Symtomen är r mer hanterbara Personen känner k sig mer i förbindelse f med sig själv, andra, roller, syfte och mening Personen har flera värderade v roller Personen har mer tillfredsställelse llelse med livet Personen känner k mer hopp om framtiden Personen känner k sig bättre b fysiskt, mentalt, känslomk nslomässigt ssigt och andligt

36 Vad är r det människor m återhämta sig från? Förlust av jaget, anknytning och hopp Förlust av roller och möjligheterm Stora och återkommande trauman Program, praktiker och miljöer som nervärdera rdera och leda till ett förlust f av egenmakt Fördomar och diskriminering i samhället Internaliserat förtryck f och skam Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University

37 Återhämtningsprocessen: Vad hjälper? Hjälp från n någon n som är r kompetent och bryr sig om Bli expert påp omsorgen om sig själv Anknytning till andra Lära sig och växav Möjligheter till värderade v roller Anknyta till högre h värden/syfte v och mening

38 Färdigheter för f r personal som kan underlätta/stimulera den återhämtningsprocessen Utveckla förhf rhållande där d r ett ömsesidigt samarbete finns Bekräfta individens perspektiv Erkänna personens erfarenhet, kunskap, styrkor och visdom Kommunicera förtroende f i personens potentiell för f r utveckling, förändring f och tillfrisknande/återh terhämtning Inspirera hoppfullhet Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University

39 Återhämtning och Rehabilitering Återhämtning innebäras ofta den återupptagningen av värderade v roller Återhämtning innebäras ofta lärande, l med nya attityder, kunskap och färdigheterf Rehabilitering assisterar folk för f r att skaffa de färdigheterna och stöd d de behöver sås att de kan bli framgångsrik och tillfredställda llda i rollerna de högt värderar. v Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University

40 Psykiatrisk rehabilitering Psykiatrisk rehabilitering hjälper människor med långvariga l psykiska funktionshinder att förbättra sin förmf rmåga att bli framgångsrika och tillfredsställde llde i de miljöer de väljer v med minsta möjliga professionella insatser.

41 Hinder till Återhämtning Extern och Intern Brist av information, tillgängliga resurser Fattigdom, isolerade, segregerade Läkemedel biverkningar Trauma och misshandel Inga positiva rollmodell Fördomar i samhället Arbetsplats, osv. Ekonomiska hinder Brist av alternativ Valfrihet Rättigheter som medborgare Brist av inflytande - planering och verksamhetsutveckling Medicinsk modell Negativa tro Rädsla vi förlorar stöd då vi blir bättre Expert bara på våra svagheter Inlärd hjälplöshet

42 Att minska utanförskap Exklusion Inklusion Riskgrupp Gråzonen Återhämtnings grupp Ett delaktigt liv i samhället

43 Regel nummer ett för alla som i sin yrkesroll möter personer med funktionsnedsättning ttning; Allt är möjligt! (Handikappolitiken i praktiken) känslan av utanför- och annorlundaskap,, ojämlika maktförh rhållanden, omgivningens kollektivistiska synsätt samt bräcklig självbild hindrar upplevelsen av delaktighet. Känslan av tillhörighet, möjligheten m att dela gemensamma levnadsvillkor samt tillgänglighet underlättar däremot d upplevelsen av delaktighet. Så S gör även flexibilitet och lyhördhet hos yrkesgrupper och arbetsorganisationer. Gott bemötande underlättar också delaktighet,, men förutsätter tter individens möjlighet m att få f göra egna val. (Delaktighet eller utanförskap - Upplevd delaktighet i olika livssituationer bland unga vuxna med funktionshinder)

44 Utveckla verksamheten utifrån n en vision för återhämtning där r individens livskoncept är centralt

45 Skapa ett kontinuum eller smörgåsbord av olika stödinsatser i olika miljöer

46 Utveckla och anpassa samhällsresurser

47 Rehabiliteringsinriktade planering Oftast planera jag inte längre än för dagen. Jag har svårt att planera Att inte uppnå sitt mål i livet, det är inte det tragiska. Det tragiska är om man inte har något mål att uppnå. (Benjamin E. Mayes)

48 Tack! FoU VästernorrlandV Socialpsykiatriskt forum