Risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Upplands-Bro kommun 2015

2 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning... 3 Syfte och mål Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Arbetsprocess och metod Samhällsviktiga verksamheter Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Riskbedömning för kommunen och dess geografiska område...14 Riskanalys av de tio allvarligaste riskerna...14 Antagonistiska handlingar mot kommunal verksamhet...15 Brand/Explosion i äldreboende...15 Klimatförändringar...16 Större extern olycka eller katastrof som drabbar ett stort antal kommuninvånare...16 Elavbrott i över 24 timmar...17 Avbrott i dricksvattenförsörjningen som varar i över 24 timmar...17 Utebliven IT/telefoni i över 24 timmar...18 Social oro...18 Pandemi...19 Avbrott i livsmedelsförsörjningen Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap...20 Scenario Snöstorm...20 Scenario IT-intrång...23 Scenario Kontaminerat vatten...24 Scenario Brand i Högbytorp...25 Scenario Social oro Åtgärder utifrån risk- och sårbarhetsanalysens resultat...27 Åtgärder utifrån identifierade sårbarheter...27 Åtgärder utifrån generell förmågebedömning av kommunens krisberedskap Slutord...31

3 2 Sammanfattning Denna rapport sammanställer resultatet av den risk- och sårbarhetsanalys som genomförts för Upplands-Bro kommun under perioden januari juni Upprättande av risk- och sårbarhetsanalys regleras i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka riskmedvetenheten och minska sårbarheter inom Upplands-Bro kommun samt att öka kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser. Analysen är grundad på genomgång av befintlig dokumentation samt intervjuer och workshopar med strategiskt viktiga funktioner inom kommunen och följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Riskerna som värderats högst i riskanalysen: Antagonistiska handlingar mot kommunal verksamhet Brand/explosion i äldreboende Klimatförändringar Större extern olycka eller katastrof som drabbar ett stort antal kommuninvånare Elavbrott i över 24 timmar Avbrott i dricksvattenförsörjningen i över 24 timmar Utebliven IT/telefoni i över 24 timmar Social oro Pandemi Avbrott i livsmedelsförsörjning För att identifiera kommunens sårbarheter togs fem scenarier fram och analyserades utifrån identifierade kritiska beroenden inom kommunen. Följande scenarier användes: snöstorm, ITintrång, kontaminerat vatten, brand på Högbytorp samt social oro. Analysen visade att scenariot snöstorm med efterföljande elavbrott och begränsad framkomlighet fick allvarligast konsekvenser med påverkan på kommunens samtliga identifierade kritiska beroenden. Övriga scenarier påverkade ett mindre antal beroenden. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysens resultat bedöms Upplands Bro kommun på många områden ha en relativt god förmåga att förebygga och hantera extraordinära händelser. För att ytterligare stärka förmågan har bland annat följande förbättringsåtgärder identifierats under sårbarhetsanalysen: Rutin för hantering av personalbrist Information om inlarmningsrutiner vid en extraordinär händelse till samtliga anställda Plan för utplacering och fördelning av nödvatten Översyn av befintliga reservaggregat Vidare finns det ett generellt behov av att ta fram ett övergripande styrdokument inom kommunen gällande krishantering, att ta initiativ som möjliggör för aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att samverka under extraordinära händelser samt behov av utbildning och övning vad gäller krishantering och samverkan.

4 3 1. Inledning Denna rapport utgör 2015 års risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för Upplands-Bro kommun och är en viktig del i kommunens säkerhetsarbete. Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS2015:5) ska alla kommuner identifiera och analysera de risker som finns inom kommunen och som kan leda till en extraordinär händelse. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun. Denna rapport är kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys för rapportering till länsstyrelsen under mandatperiodens första år, d.v.s. den 31 oktober Övriga år, den 15 februari, ska kommunen rapportera uppföljningar av sin RSA till länsstyrelsen enligt bilaga i MSBFS 2015:5. Syfte och mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka riskmedvetenheten och minska sårbarheter inom Upplands-Bro kommuns samhällsviktiga verksamheter och interna och externa kritiska beroenden samt öka kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser. Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att Upplands-Bro kommun ska få utökad kunskap om de risker och sårbarheter som är aktuella inom kommunen och på så sätt kunna skapa system som är robusta. Risk- och sårbarhetsanalysen ska även ligga till grund för Upplands-Bro kommuns plan för att hantera extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger även till grund för de enskilda kontorens handlingsplaner, vilket är ett ytterligare steg i att stärka kommunens krishanteringsförmåga.

5 4 2. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Upplands-Bro kommun (se Figur 1, Översiktskarta Upplands-Bro kommun) ligger i nordvästra delen av Stockholms län och avgränsas till stora delar av Mälarens vatten. Kommunen gränsar mot Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Järfälla kommun, Ekerö kommun samt Håbo kommun. Håbo kommun ligger i Uppsala län, övriga grannkommuner ligger i Stockholms län. Figur 1. I kommunen finns två tätorter, Bro och Kungsängen. I Kungsängens centrum återfinns kommunhuset. Det bor ca invånare i kommunen (SCB, ). Upplands-Bro kommun kan nås med bil via E18 som löper tvärs genom kommunen eller via väg 269 norrifrån från Sigtuna kommun. Pendeltåg stannar vid stationerna Kungsängen och Bro och SL trafikerar även kommunen med bussar. I kommunen finns åtta naturreservat och två landskapsskyddsområden. Flera av områdena har också ett Natura 2000-skydd genom EU. Vidare återfinns åtta fornborgar, mer än gravhögar och ett stort antal runstenar i kommunen som vittnar om en gammal kulturbygd.

6 5 I Upplands-Bro kommun finns två vattenskyddsområden, Östra Mälarens vattenskyddsområde som innefattar en stor del av Mälaren i kommunen och Leran 1:3 vattenskyddsområde som innefattar en stor del av åsen vid Lindormsnäs. Ett flertal förskolor, skolor och äldreboenden drivs i kommunens regi. Privata verksamheter förekommer också. Vatten och avlopp inom tätorterna Kungsängen, Brunna och Bro samt Rättarboda, Smidö och Almare Stäket svarar kommunen för. Vatten och avlopp utanför tätorterna svarar fastighetsägaren själv för. Upplands-Bro kommun har inte något eget vattenverk utan det är kommunalförbundet Norrvatten som producerar kommunens dricksvatten. Norrvatten producerar och distribuerar dricksvatten till mer än en halv miljon människor i 14 medlemskommuner (däribland Upplands-Bro kommun) norr om Stockholm. Görvälnverket som ligger i Järfälla kommun är det vattenverk som förser kommunen med dricksvatten. Det finns för närvarande en vattenledning med singelmatning som går in i kommunen och vattenledningen leds till vattentornet i Tibble. Tornet ser till att vattnet har ett lagom tryck och fungerar även som vattenreserv vid eventuella kortare avbrott i vattenleveransen från Norrvatten. Tillsammans med Norrvatten och Sigtuna kommun har kommunen påbörjat projektet att dra nya vatten- och avloppsledningar från Bro till Sigtuna, via Håbo-Tibble. Med en ny vattenledning skapar man större redundans i systemet samtidigt som nya exploateringsområden i närområdet får tillgång till vatten. Kommunen har inte något eget reningsverk för avloppsvatten. Käppalaförbundet sköter reningen av avloppsvattnet i Käppalaverket som ligger på Lidingö. E.ON ansvarar för både elförsörjning och fjärrvärmen i kommunen. Vid Högbytorp planerar E.ON att uppföra en anläggning för kraftvärme och biogasutvinning. Ett flertal högspänningsledningar går genom kommunen. I hela kommunen finns över företag. I Högbytorp, norr om Bro, har Ragn-Sells Avfallshantering AB en av Sveriges största kretsloppsanläggning ar. Varje år hanteras över ton avfall och varje dag anländer lastbilar med material som ska sorteras och behandlas. Största privata arbetsgivaren i kommunen är COOP Logisitik i Bro med 675 anställda. Brandkåren i Attunda har i sin riskanalys 2014 identifierat två verksamheter i Upplands-Bro som är att betrakta som farliga: Fresenius Kabi och Frööjd AB. Båda dessa verksamheter omfattas både utav kraven i LSO 2:4 samt av Seveso kravnivå lägre. Fresenius Kabi ligger i Brunna industriområde och tillverkar emulgeringsmedel till medicinskt dropp. Anledningen att verksamheten betraktas som farlig beror på företagets omfattande hantering av ett flertal olika brandfarliga vätskor såsom dietyleter, aceton, etanol etc. Frööjd AB är belägen inne på Ragnsells område på Högbytorp. I verksamheten hanteras en betydande mängd explosiv vara i form av sprängmedel. Verksamheten består av lassning, lossning och lagring av explosivämnen tillhörande klass 1.1.D massdetonerande.

7 6 Försvarsmaktens förband Livgardet och dess ledning återfinns i Brunna norr om Kungsängen. Livgardet ansvarar bland annat för utbildning av militär och civil personal för insatser både nationellt och internationellt. Upplands-Bro kommun har knappt anställda och tjänstemannaorganisationen är uppdelad i följande kontor: Kommunledningskontoret, Utbildningskontoret, Socialkontoret, Tillväxtkontoret samt Kultur- och fritidskontoret. Den politiska organisationen i Upplands-Bro kommun är fördelad på olika nämnder. Upplands-Bro kommun äger och driver flera bolag, däribland Aktiebolaget Upplands Brohus och Upplands-Bro kommunfastigheter AB. Upplands-Bro Kommunföretag AB är moderbolag för de övriga affärsdrivande bolag som ingår i koncernen Upplands-Bro.

8 7 3. Arbetsprocess och metod Risk- och sårbarhetsanalysen har genomförts under januari-juni Säkerhetsstrateg i Upplands- Bro kommun, Mats Kjellberg, har ansvarat för arbetet medan utförandet har gjorts av konsulter från BRM Europe AB. Analysen utgör en översiktlig risk- och sårbarhetsanalys för kommunen i stort och följer strukturen i nedanstående processbeskrivning från MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (se Figur 2). Figur 2. Källa: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (MSB 2011) Analysen baseras på genomgång av befintlig dokumentation, workshopar med kommunens verksamheter och intervjuer med Mats Kjellberg, Säkerhetsstrateg. Grundläggande för kartläggning av samhällsviktiga verksamheter, kritiska beroenden samt risker och sårbarheter har varit att verksamheter inom kommunen i workshopform identifierat svagheter och hot som kan drabba kommunen i stort eller inom den egna verksamheten samt bedömt vilka skador och konsekvenser dessa hot kan medföra. Två workshopar har planerats med respektive verksamhet. Den första workshopen har varit inriktad på samhällsviktig verksamheter, kritiska beroenden och risker. Den andra workshopen har varit inriktad på sårbarhetsanalys samt åtgärder. Följande verksamheter har genomfört workshopar: Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Socialkontoret Utbildningskontoret Kultur- och fritidskontoret (Genomförde inte en andra workshop då de inte identifierade några samhällsviktiga verksamheter inom det egna kontoret) Upplands-Brohus (Fastigheter) Från Kommunledningskontoret har följande deltagare medverkat i arbetet: Karl Öhlander, Kansli- och utvecklingschef Mattias Forsberg, Näringslivschef Linda Jonsson, Chef Internservice/Fastighetsstrateg Anna-Lena Örvander, Kommunsekreterare kanslistaben AnnCatrin Brattström, Personalchef Sara Eklind, Kommunikationschef Johan Hedberg, IT-chef

9 8 Susanne Schenström, Kundcenterchef Maria Johansson, Tf Kommundirektör Från Tillväxtkontoret har följande deltagare medverkat i arbetet: Marianne Hagman, Tillväxtchef Kent Olsson, Livsmedelsinspektör Malvina Hagbjörk, Miljösamordnare Cecilia Karlsson, Miljöinspektör Henric Carlson, Tf plan- och exploateringschef Charlotte Ahlstrand, Tf teknisk chef Från Socialkontoret har följande deltagare medverkat i arbetet: Gerda Nömme, Hemtjänstchef Elisabeth Hedrenius, Enhetschef Kungsgårdens äldreboende Ann-Sofi Sundman, Enhetschef Alle/Norrgården och Solrosens dagverksamhet Anna Hollstrand, Enhetschef LSS/Gruppbostäder Susanna Lillsjö, Enhetschef Socialpsykiatri Jesper Kyrk, Avdelningschef för kvalitet och verksamhetsstöd Helena Åhman, Avdelningschef utföraravdelning Mona Zakeri, Verksamhetschef, Hagtorps äldreboende Från Utbildningskontoret har följande deltagare medverkat i arbetet: Magnus Bowall, Lokalsamordnare Dan Carlsson, Slöjdlärare, Broskolan Erik Eriksson, Kökschef, Kostenheten Cecilia Löhr, Biträdande rektor, Förskolan Klockarängen Patrik Marinilli, Biträdande rektor, Lärvux Radia Örtenblad, Specialpedagog, Resursteamet Från Kultur- och fritidskontoret har följande deltagare medverkat i arbetet: Magnus Carlberg, Bibliotekschef Maria Palm, Enhetschef Fritid Åsa Källström, Kulturskolechef Lars Björketun, Anläggningschef Bo Sundqvist, Kultur- och fritidschef Från Upplands-Brohus har följande deltagare medverkat i arbetet: Tore Olsson, VD Per-Erik Åhlund, Förvaltningschef Bostäder Inge Åberg, Förvaltningschef Lokaler Kent Svensson, Teknikchef Lena Erdhage, Ekonomichef

10 9 För att identifiera de främsta riskerna i kommunen genomfördes en riskinventering för varje verksamhet där workshopdeltagarna arbetade fram möjliga risker och värderade dem utifrån sannolikhet och konsekvens utifrån givna bedömningskriterier. Värderingen av sannolikhet och konsekvens kan göras enligt flera olika modeller men i detta arbete har en femgradig skala använts. Sannolikhet att en händelse ska inträffa: 1. Mycket låg sannolikhet (1 gång per 30 år). 2. Låg sannolikhet (1 gång per 10 år). 3. Medelhög sannolikhet (1 gång per år). 4. Hög sannolikhet (6 gånger per år). 5. Mycket hög sannolikhet (Varje vecka). Konsekvenser om en händelse skulle inträffa: 1. Mycket begränsade (små skador eller kortsiktiga förluster). 2. Begränsade (måttliga skador eller förluster på kort sikt). 3. Allvarliga (betydande skador eller förluster på kort eller lång sikt). 4. Mycket allvarliga (mycket stora skador eller förluster på lång sikt). 5. Katastrofala (extremt allvarliga skador eller förluster på lång sikt). Kommunledningskontoret har även fått i uppgift att inventera risker inom kommunens geografiska ansvarsområde, men som ligger utanför kommunens verksamheter. Den sammanlagda riskinventeringen och riskanalysen har därefter legat till grund för kommunens aggregerade riskanalys. Den aggregerade riskanalysen har genomförts med de olika verksamheternas riskanalysarbete som grund och utifrån kompletterande intervjuer med Säkerhetsstrateg Mats Kjellberg. De tio mest allvarliga riskerna på aggregerad kommunnivå har därefter analyserats djupare. Sårbarhetsanalysen har utgått från den information som framkommit i workshoparna gällande kritiska beroenden och identifierade risker inom kommunen. Sårbarhetsanalysen har därefter genomförts i workshopform med respektive verksamhet. Sårbarhetsanalysen baserades på Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA). Sårbarhetsanalysen ska visa hur allvarligt och omfattande en specifik händelse kan påverka samhället eller den egna organisationen. En sårbarhetsanalys har genomförts för varje enskild händelse eller scenario för att se hur verksamhetens kritiska interna och externa beroende påverkas.

11 10 I de aktuella workshoparna har ett flertal scenarier analyserats utifrån ovanstående metod. För varje kritiskt beroende bedöms påverkan enligt nedanstående bedömningsskala tillsammans med en beskrivning av hur de olika beroendena påverkas av händelsen: Förstärkt - Beroendet fungerar bättre eller det finns mer resurser än i vanliga fall. - Ingen skillnad mot normaltillståndet. Nedsatt - Beroendet fungerar sämre eller det finns mindre resurser än i vanliga fall. Utslagen - Beroendet fungerar inte alls eller tillgången till resursen är helt avbruten. Med hjälp av bedömningen har eventuella sårbarheter identifierats. Vidare har åtgärdsförslag för att minska dessa sårbarheter tagits fram gemensamt i respektive verksamhet. Parallellt som denna risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram, har Upplands-Bro kommun också varit involverad i framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen för Brandkåren i Attunda.

12 11 4. Samhällsviktiga verksamheter Inom ramen för risk- och sårbarhetsanalysen gäller det för kommunen att identifiera sina samhällsviktiga verksamheter inom det geografiska området. För att kunna göra detta ska identifieringen ske både inom kommunens egen verksamhet samt inom det geografiska områdesansvaret. Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktiga. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Upplands-Bro kommun är beroende av samhällsviktiga verksamheter i andra kommuner. Som tidigare nämnts är avgränsningen för denna risk- och sårbarhetsanalys kommunens geografiska områdesansvar, därför kommer beroende av samhällsviktiga verksamheter utanför kommunens gränser endast i vissa fall kort nämnas. Identifiering av samhällsviktiga verksamheter utgår från elva samhällssektorer som är framtagna av MSB (Vägledning för samhällsviktig verksamhet att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid, MSB620 - januari 2014). Intervjuade funktioner har utifrån föreslagna samhällssektorer och exemplifierade samhällsfunktioner identifierat samhällsviktiga verksamheter inom Upplands-Bro kommuns geografiska områdesansvar, dvs. de specifika verksamheter som upprätthåller en viktig samhällsfunktion inom respektive sektor. Exempel på viktiga samhällsfunktioner återfinns i Bilaga 1: Exempel på viktiga samhällsfunktioner per samhällssektor. I nedanstående Tabell 1 redovisas kommunens identifierade samhällsviktiga verksamheter utifrån MSB:s framtagna samhällssektorer. Notera att t.ex. bankomater, livsmedelsaffärer eller andra liknande lokala serviceinrättningar inte är upptagna i tabellen. Livsmedel och tillgång till kontanter är viktiga samhällsfunktioner. Dock skulle en enbart lokal utslagning av någon av dessa samhällsviktiga funktioner täckas upp av verksamheter i närliggande kommuner, vilket också har varit utgångspunkten i analysen.

13 12 Samhällsviktiga verksamheter utifrån MSB:s samhällssektorer Samhällssektor Samhällsviktig verksamhet Reservkraft till kommunhuset samt till vissa äldreboende (Upplands- Brohus/Kommunledning) Elförsörjning Eldistribution inom kommunen (E.on) Högspänningsledningar (E.on) Bensinstationer Ingen samhällsviktig verksamhet inom Upplands-Bro kommuns Finansiella tjänster geografiska område har identifierats inom denna sektor Handel och Fresenius Kabis råvarutillverkning av äggfosfolipider samt centrallager i industri Brunna Förskole- och grundskoleverksamhet samt verksamhet inom gymnasieskola och vuxenutbildning (Utbildningskontoret) Äldreomsorg: Norrgården äldreboende, Kungsgården äldreboende, Allégården (Socialkontoret) samt Hagtorps äldreboende (drivs på entreprenad av Frösunda Omsorg AB) Gruppbostäder (Socialkontoret) Hälsa och sjukvård Socialpsykiatri, hemtjänst och personlig assistans (Socialkontoret) samt omsorg Flyktingmottagande: Lane boende för ensamkommande flyktingungdomar (Socialkontoret) Akut myndighetsutövning: Barn och ungdomar som far illa (Socialkontoret) Servicehusverksamhet (Socialkontoret) Primärvård (SLL samt privata vårdföretag.) Information och Telefonmaster kommunikation Infrastruktur för datakommunikation och telefoni Drift och underhåll av ledningssystem och tryckstegringsstationer för dricksvatten (Tillväxtkontoret) Drift och underhåll av ledningssystem och pumpar för avloppsvatten (Tillväxtkontoret) Kommunalteknisk Bortskaffande av hushållsavfall (Tillväxtkontoret) försörjning Framkomlighet och väghållning av det kommunala vägnätet inklusive snöröjning (Tillväxtkontoret) Myndighetsutövning vid en utsläppsolycka (Tillväxtkontoret) Renhållning: Högbytorp kretsloppsanläggning (Ragn-Sells) Broterminalen (Coop Sverige) Tillagning och utkörning av kost från två kommunala centralkök till Livsmedel skolor, hemtjänst och äldreboende (Utbildningskontoret) Livsmedelskontroll (Tillväxtkontoret) Offentlig Begravningsverksamhet förvaltning Krisledning och samordning med myndigheter (Kommunledningen) Räddningstjänst Skydd och säkerhet SOS Alarm Polis Socialförsäkringar Ekonomiskt bistånd (Socialkontoret) SL:s pendeltågsdepå SL:s trafiknät inklusive pendeltågs- och busstrafik Transporter E-18 och större vägar (Trafikverket) Mälarbanan, inklusive person- och godstransporter (Trafikverket) Tabell 1.

14 13 5. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Kritiska beroenden är resurser som kommunen är beroende av för att kunna upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter. Ett beroende definieras som kritiskt om det är svårt att ersätta den aktuella resursen med en annan. Kritiska beroenden kan antingen vara interna (tillhandahålls av kommunen) eller externa (tillhandahålls av externa parter till kommunen). Kritiska beroenden återfinns bland annat inom infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, information, kapital, varor och tjänster m.m. Följande interna kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet har identifierats i analysen: Personal Fordon Kommunikation Lokaler IT-stöd Framkomlighet Följande externa kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet har identifierats i analysen: Eldistribution Fjärrvärme Dricksvatten Avloppshantering Avfallshantering Entreprenörer Drivmedel E18 och större vägar Mediciner Sjukvårdsmaterial Livsmedel Kommunikationsnät (IT/Telefoni)

15 14 6. Riskbedömning för kommunen och dess geografiska område Målet med riskbedömningen är att identifiera och värdera de risker som finns i kommunen och dess geografiska område. En sammanställning över de identifierade riskerna inklusive riskvärdering och förslag på nya åtgärder inom Upplands-Bro kommuns egen verksamhet samt inom det geografiska ansvarsområdet återfinns i Bilaga 2, Upplands-Bro kommuns Riskregister I riskregistret återfinns både de risker som på en aggregerad nivå ses som de allvarligaste inom kommunens geografiska ansvarsområde samt de risker som respektive kontor eller verksamhet har bedömt vara de allvarligaste riskerna i de egna verksamheterna. Riskanalys av de tio allvarligaste riskerna En fördjupad riskanalys har genomförts på de, som kommunen identifierat vara, tio mest allvarliga riskerna på aggregerad nivå utifrån kommunens geografiska ansvarsområde. Respektive riskscenario beskrivs utförligt utifrån sannolikhets- och konsekvensbedömning. Utgångspunkten för konsekvensbedömningen är befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö. De tio högst värderade riskerna har utifrån bedömd sannolikhet och konsekvens placerats in i nedanstående riskmatris, Figur 3. R4 R10 R5, R6, R7, R8, R9 R1, R2, R3, Figur 3. R1. Antagonistiska handlingar mot kommunal verksamhet R2. Brand/explosion i äldreboende R3. Klimatförändringar R4. Större extern olycka eller katastrof som drabbar ett stort antal kommuninvånare R5. Elavbrott i över 24 timmar R6. Avbrott i dricksvattenförsörjningen i över 24 timmar R7. Utebliven IT/telefoni i över 24 timmar R8. Social oro R9. Pandemi R10. Avbrott i livsmedelsförsörjning

16 15 Antagonistiska handlingar mot kommunal verksamhet Med antagonistiska handlingar menas en allvarlig och planerad våldshandling som riktar sig mot den kommunala verksamheten och som leder till direkta negativa hälsoeffekter och stora materiella skador. Detta kan exempelvis vara en attrapp som utlöses i närheten av en skola eller en förvaltningsenhet. Risk S K Antagonistiska handlingar 2 5 mot kommunal verksamhet Tabell 9. Sannolikheten för en antagonistisk handling mot Upplands-Bro kommun bedöms vara låg utifrån bedömningskriterierna. Det finns alltjämt en förhöjd hotbild 1 mot Sverige gällande terroristdåd samtidigt som kriminella och/eller ensamagerande personer kan utgöra ett hot och vara ansvariga för att utföra olika typer av attentat mot olika kommunala förvaltningar. Konsekvensen av ett attentat mot kommunen bedöms vara katastrofala. En planerad våldshandling kan antas resultera i ett flertal dödsfall, allvarliga skador på egendom samt orsaka stora störningar i samhällets funktionalitet till följd av ett exempelvis utslaget kommunhus inklusive personal. Brand/Explosion i äldreboende Här avses en omfattande brand/explosion på ett av kommunens äldreboenden vilket leder till extremt allvarliga skador eller förluster på lång sikt. Risk S K Brand/Explosion i 2 5 äldreboende Tabell 8. Sannolikheten för att en brand/explosion på ett av kommunens äldreboende bedöms vara låg vilket motsvarar en händelse som inträffar en gång var tionde år. Konsekvenserna av angiven händelse bedöms vara mycket allvarliga. En brand/explosion på ett äldreboende kan få direkta negativa hälsoeffekter i form av dödsfall eller rökskador samt mycket allvarliga skador på egendom och miljö. Ett äldreboende bedöms vara särskilt utsatt då brukares nedsatta förmåga kan leda till evakueringssvårigheter. Socialtjänsten kan vidare få stora svårigheter att omplacera brukare inom kommunen. Äldreomsorgen har evakueringsplaner för sina äldreboenden och det finns ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för kommunens fastigheter på plats. 1 Nationellt centrum för terrorhotbedömningar bedömer terrorhotet mot Sverige och svenska intressen i utlandet enligt en femgradig skala där förhöjt är ett hot av tredje graden: Grad 1: Inget hot Grad 2: lågt hot Grad 3: Förhöjt hot Grad 4: Högt hot Grad 5: Mycket högt hot

17 16 Klimatförändringar Med klimatförändringar menas i denna analys förändringar i klimatet som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador samt stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. 2 Detta kan exempelvis vara extrema väderhändelser eller naturolyckor. Risk S K Klimatförändringar 2 5 Tabell 6. Sannolikheten för att Upplands-Bro kommun drabbas av en extrem väderhändelse eller naturolycka till följd av klimatförändringar anses vara låg. Klimatsystemets komplexitet gör det svårt att fastställa hur klimatet kommer att förändras. Enligt FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) förväntas dock dessa förändringar att ske i en allt högre takt och vara mer omfattande, i synnerhet till följd av höga utsläpp av växthusgaser. Möjliga konsekvenser är en ökning av antalet värmeböljor och kraftiga skyfall. Konsekvenserna av klimatförändringar anses vara katastrofala vilket innebär extremt allvarliga skador eller förluster på lång sikt. Extrema väderhändelser antas bland annat orsaka direkta och indirekta dödsfall till följd av olyckor eller spridningar av sjukdomar samt begränsa framkomligheten på väg och järnväg. Detta innebär i sin tur svårigheter för hemsjukvården, räddningstjänst och avfallshantering att utföra sina respektive viktiga samhällsfunktioner. Vidare kan extrema väderhändelser leda till avbrott i eldistributionen inom kommunen, vilket i sin tur kan innebära avbrott i värme och vattenförsörjning. Större extern olycka eller katastrof som drabbar ett stort antal kommuninvånare Med detta menas en allvarlig extern olycka eller katastrof som drabbar ett stort antal kommuninvånare och som får betydande direkta hälsoeffekter, ger allvarliga störningar i samhällets funktionalitet och kan leda till bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner. Tsunamin som drabbade Sydostasien i december 2004 är exempel på en sådan typ av händelse. Risk S K Större extern olycka eller katastrof som drabbar ett stort antal kommuninvånare 3 3 Tabell 10. Sannolikheten för att en extern olycka eller katastrof drabbar ett stort antal kommuninvånare bedöms vara medelhög och konsekvenserna av angiven händelse bedöms vara allvarliga. En större extern olycka eller katastrof kan orsaka betydande direkta negativa hälsoeffekter i form av dödsfall och skador för ett flertal kommuninvånare. Detta kan innebära stora påfrestningar på kommunens krishanteringsförmåga i synnerhet vad gäller information till samt omhändertagande av anhöriga. Vidare kan en extern olycka eller katastrof påverka möjligheten för medarbetare att ta sig till jobbet, vilket kan få en negativ påverkan på samhällsviktiga funktioner. 2 Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap, MSB

18 17 Elavbrott i över 24 timmar Med elavbrott menas i denna analys ett kommunövergripande elbortfall som varar i över 24 timmar. Risk S K Elbortfall som varar i över timmar Tabell 1. Sannolikheten för att Upplands-Bro kommun drabbas av ett elbortfall som varar i över 24 timmar bedöms vara låg. Upplands-Bro kommuns elförsörjning distribueras av E-On. Konsekvenserna av avgivet scenario bedöms vara mycket allvarliga. Vid elavbrott finns risk att elektroniska larm inte fungerar inom vård- och omsorgsverksamheter vilket kan medföra risk för liv och hälsa. Ett flertal samhällsviktiga funktioner så som vatten- och värmeförsörjning, telekommunikation och transportsystem antas vidare utsättas för omfattande störningar till följd av ett längre elavbrott. Vilken årstid som scenariot utspelar sig i har stor betydelse för skadeutfallet. Ett elavbrott som sker under vintertid kan även komma att påverka värmedistributionen i kommunen. Vatten- och avloppsledningar riskerar vidare att frysa sönder vid ett elavbrott, vilket kan orsaka allvarliga skador på egendom och miljö. Upplands-Bro kommun har i dagsläget vidtagit åtgärder för att hantera konsekvenserna av ett elavbrott. Dessa inkluderar bland annat reservaggregat till kommunhuset samt utvalda äldreboenden. Avbrott i dricksvattenförsörjningen som varar i över 24 timmar Med avbrott i dricksvattenförsörjningen menas i denna analys ett kommunövergripande avbrott i vattenförsörjningen som varar i över 24 timmar. Risk S K Avbrott i dricksvattenförsörjningen i över 24 timmar 2 4 Tabell 2. Sannolikheten för att Upplands-Bro kommun drabbas av ett långvarigt kommunövergripande avbrott i dricksvattenförsörjningen bedöms vara låg, vilket motsvarar en händelse som inträffar en gång var tionde år. Upplands-Bro kommun är beroende av vattendistribution från Norrvatten. Vid bedömning av sannolikhet har därmed även sannolikheten för ett verksamhetsstopp hos leverantören tagits i beaktan. Konsekvenserna av angivet scenario bedöms vara mycket allvarliga. Hushållen samt kommunala verksamheter är i stort behov av ett fungerande dricksvatten för förtäring och upprätthållande av hygienen. Ett avbrott antas därmed kunna orsaka allvarliga hälsoeffekter för kommuninvånare och allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter så som äldreomsorgen samt barn- och utbildningsverksamhet. Vattentornets volym täcker till viss del kommunens behov under en kortare period.

19 18 Utebliven IT/telefoni i över 24 timmar Här avses ett kommunövergripande avbrott i IT- och telekommunikation som varar i över 24 timmar. Risk S K Utebliven IT/telefoni i över timmar Tabell 3. Sannolikheten för att Upplands-Bro kommun drabbas av ett långvarigt kommunövergripande avbrott i IT- och telekommunikation bedöms vara låg. Konsekvenserna bedöms däremot vara mycket allvarliga. Förmågan att larma blåljusmyndigheterna kan komma att påverkas vilket kan leda till allvarliga konsekvenser vid en inträffad olycka. Sammankallning av kommunens krisledningsgrupp kan försvåras, vilket försenar och försvårar kommunens insatser vid en allvarlig händelse. Det samhälleliga beroendet av telekommunikation antas vidare bidra till allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. Upplands-Bro kommun har i dagsläget ett flertal åtgärder för att hantera ett långvarigt kommunövergripande avbrott i telekommunikation. Dessa inkluderar tillgång till Rakel. Social oro Med social oro menas i denna analys ett tillfälle eller tillstånd där det normgivande regelverket åsidosatts av enskilda eller grupper av individer och som har sitt ursprung i sociala förhållanden. 3 Detta kan exempelvis vara anlagda bränder, stenkastning, skadegörelse eller upplopp. Risk S K Social oro 2 4 Tabell 4. Sannolikheten för att Upplands-Bro kommun drabbas av social oro anses vara låg vilket motsvarar en händelse som inträffar en gång var tionde år. Konsekvenserna av angiven risk bedöms vara allvarliga. Vid omfattande inslag av social oro riskerar ett flertal samhällsviktiga verksamheter att slås ut vilket innebär direkta utmaningar för samhällets funktionalitet. Både offentlig och privat egendom kan exempelvis gå förlorade till följd av skadegörelse eller anlagda bränder. Som pendlarkommun kan även stora delar av invånarna få svårigheter att ta sig till och från arbetet. Omfattande våldsaktioner kan vidare innebära skador och dödsfall för både medverkande och åskådande individer samt offentliga representanter. 3 Social oro ur ett kommunalt perspektiv, MSB688 - juli Läs mer om social oro och dess orsaker i denna rapport.

20 19 Pandemi Med pandemi menas i denna analys en epidemi som får stora spridningar över världen. 4 Detta kan exempelvis vara en influenspandemi likartad svininfluensan som uppstod och spred sig snabbt under slutet av Risk S K Pandemi 2 4 Tabell 5. Sannolikheten för att Upplands-Bro kommun drabbas en pandemi anses vara låg. Samtidigt som utvecklingen av hälso-och sjukvården har stärkt förutsättningarna för att hantera pandemiutbrott finns det dock variabler som försvårar den. Dessa inkluderar en växande världsbefolkning, en utökad urbanisering samt en intensifiering av det globala resandet. Konsekvenserna av angiven risk bedöms vara allvarliga. En pandemi innebär att ett stort antal kommuninvånare insjuknar. Hälso-och sjukvården samt kommunala verksamheter kommer därmed att utsättas för mycket stora utmaningar. I synnerhet då personal även utsätts för smitta vilket kan resultera i omfattande personalbortfall. En övervägande risk är vidare den oro som kan spridas inom kommunen som i sin tur kan påverka människors beteende. Tidsfaktorn är avgörande för skadeutfallet i detta scenario. En pandemi kan pågå under en begränsad period eller under ett flertal månader. Avbrott i livsmedelsförsörjningen Här avses ett långvarigt kommunövergripande avbrott i livsmedelsförsörjningen. Risk S K Avbrott i 2 3 livsmedelsförsörjning Tabell 7. Sannolikheten för att Upplands-Bro drabbas av ett långvarigt kommunövergripande avbrott i livsmedelsförsörjningen bedöms vara låg. Konsekvenserna bedöms dock vara allvarliga. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) menar att alla medborgare ska klara 72 timmar vid en omfattande kris, utan stöd från myndigheter. Forskning uppskattar dock att enskilda endast klarar ett dygn utan stöd från samhället. 5 Kommuninvånare förväntas därmed vara beroende av kommunens förmåga att förse invånare med mat och vatten. Samhällsviktiga verksamheter så som tillagning och utkörning av kost från kommunens centralkök till skolor, hemtjänst och äldreboende kommer att utsättas för störningar vilket innebär hot mot liv och hälsa för brukare. Vid långvariga avbrott i livsmedelsförsörjningen finns även en omfattande risk för förändringar i mänskliga beteenden inklusive inslag av våld och plundring. 4 Vägledning inför kriser Del 2. Att planera för en pandemi, MSB Enskildas ansvar och agerande vid kriser. Försvarshögskolan/Crismart februari 2015

21 20 7. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap Sårbarheterna och bristerna i krisberedskap inom kommunen och inom dess geografiska område har bedömts med utgångspunkt i de kritiska beroenden och de risker som identifierats och beskrivits ovan. Sårbarhetsanalysen har genomförts på de kontor som identifierat samhällsviktiga verksamheter inom den egna verksamheten: Kommunledningskontoret, Socialkontoret, Utbildningskontoret samt Tillväxtkontoret. Totalt fem scenarier har använts i sårbarhetsanalyserna. Varje verksamhet har fått bedöma sina sårbarheter utifrån två utvalda scenarier. Följande scenarier har använts: Snöstorm IT-intrång Kontanimerat vatten Brand på Högbytorp Social oro Scenario Snöstorm I detta scenario har följande händelseförlopp analyserats: Under tisdag kväll utfärdar SMHI en klass 3 stormvarning för Upplands-Bro kommun. Stora snömängder förväntas under natten med låga temperaturer (minusgrader). Stormen tilltar under måndag morgon och orsakar ett kommunövergripande strömavbrott med omfattande störningar i all elektronisk kommunikation. E.on beräknar att strömmen kan återställas inom 72 timmar. Inomhustemperaturen sjunker snabbt för kommuninvånare som är beroende av elektricitet för uppvärmning. Elavbrottet orsakar ett avbrott i dricksvattenförsörjningen i stora delar av kommunen. Hundratals kommuninvånare vänder sig till kommunen för akut assistans med värme, vatten och mat. På grund av snömängden blir större delen av vägarna inom kommunen oframkomliga. Hemtjänsten har stora svårigheter att ta sig till brukare och det är också svårt att ta sig ut till tryckstegringsstationer och pumpar. Under förmiddagen slås reservaggregatet ut i ett av kommunens äldreboenden. Inomhustemperaturen sjunker snabbt i fastigheten. Ett flertal brukare är i akut behov av mat och värme. Det rapporteras om ett flertal trafikolyckor till följd av stormen. Räddningstjänsten meddelar att de har stora svårigheter att ta sig till olycksplatserna. Ett flertal skolor meddelar kommunen att det råder stor personalbrist samt att inomhustemperaturerna i fastigheterna sjunker snabbt. Många föräldrar har svårt att hämta sina barn i förskola och skola. Hundratals boende i Upplands Brohus ringer till fastighetsjouren och kräver assistans med vatten, värme och avlopp.

22 21 I Tabell 12 nedan återfinns Kommunledningskontorets sårbarhetsanalys gällande Snöstorm. Scenario: Snöstorm Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Personal Nedsatt Personal kommer att ha svårigheter att ta sig till arbetet. Lokaler Nedsatt Till följd av sjunkande temperaturer begränsas möjligheten att använda verksamhetsanpassade lokaler. Kommunikationsnät Utslagen Infrastrukturen för data- och telefonkommunikation slås ut vid ett elavbrott. IT-stöd Utslagen IT-system slås ut vid ett elavbrott. Eldistribution Utslagen Eldistributionen slås ut till följd av snöstormen. Vid elavbrott kommer dock kommunens reservaggregat att kunna sättas i bruk, men bara ett fåtal verksamheter inom kommunen har tillgång till reservkraft. Tabell 12. I Tabell 13 nedan återfinns Tillväxtkontorets sårbarhetsanalys gällande Snöstorm. Scenario Snöstorm Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Personal Nedsatt Personal kommer att ha svårigheter att ta sig till arbetet. IT-stöd Nedsatt IT-system slås ut vid ett elavbrott. Entreprenörer Nedsatt Dricksvatten Nedsatt Vattendistribution bygger på fungerande tryckstegningsstationer. Vid elbortfall slås dessa ut. Befintligt vattentorn fungerar dock som reserv vid driftavbrott och kan förse delar av kommunen med dricksvatten under en begränsad period. Eldistribution Utslagen Eldistributionen slås ut till följd av snöstormen. Vid elavbrott kommer dock kommunens reservaggregat att kunna sättas i bruk, men bara ett fåtal verksamheter inom kommunen har tillgång till reservkraft. Avloppshantering Nedsatt Avloppshantering bygger på fungerande pumpstationer. Vid elbortfall slås dessa ut. Kommunikationsnät Nedsatt Infrastruktur för data/telefoni drabbas av omfattande driftavbrott. E 18 och större vägar Nedsatt Snöstormen leder till nedsatt framkomlighet i vägnätet. Avfallshantering Utslagen Sophantering slås ut till följd av stora snömängder. Tabell 13.

23 22 I Tabell 14 nedan återfinns Socialkontorets sårbarhetsanalys gällande Snöstorm. Scenario: Snöstorm Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Personal Nedsatt Personal kommer att ha svårigheter att ta sig till arbetet. Framkomlighet Nedsatt Framkomligheten begränsas till följd av snömängden. IT-stöd Utslagen Vid omfattande störningar i elektronisk kommunikation blir systemen opålitliga. Dricksvatten Nedsatt Vattendistribution bygger på fungerande tryckstegringsstationer. Vid elbortfall slås dessa ut. Befintligt vattentorn fungerar dock som reserv vid driftavbrott och kan förse delar av kommunen med dricksvatten under en begränsad period. Eldistribution Nedsatt Eldistributionen slås ut till följd av snöstormen. Vid elavbrott kommer dock kommunens reservaggregat att kunna sättas i bruk, men bara ett fåtal verksamheter inom kommunen har tillgång till reservkraft. Livsmedel Nedsatt Tillagning och leveranser av mat från kostenheten försvåras till följd av elavbrott och minskad framkomlighet Medicin Nedsatt Leveranser ankommer var 14e dag. Vid begränsad framkomlighet kan dessa försenas. Sjukvårdsmaterial Nedsatt Vid begränsad framkomlighet kommer påfyllning av befintliga lager att begränsas. Drivmedel Nedsatt Tillgång till bränsle från bensinstationer begränsas till följd av utslagna bensinpumpar och minskad framkomlighet på vägar. Avloppshantering Nedsatt Avloppshantering bygger på fungerande pumpstationer. Vid elbortfall slås dessa ut. Entreprenörer Nedsatt Entreprenörer kommer att ha svårigheter att utföra arbete till följd av snömängden. Lokaler Nedsatt Till följd av sjunkande temperaturer begränsas möjligheten att använda verksamhetsanpassade lokaler. Tabell 14.

24 23 I Tabell 15 nedan återfinns Utbildningskontorets sårbarhetsanalys gällande Snöstorm. Scenario: Snöstorm Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Avloppshantering Nedsatt Avloppshantering bygger på fungerande pumpstationer. Vid elbortfall slås dessa ut. Personal Nedsatt Personal kommer att ha svårigheter att ta sig till arbetet. Fordon Utslagen Vid stora snömängder begränsas transporter med egna fordon kraftigt. Dricksvatten Nedsatt Vattendistribution bygger på fungerande tryckstegringsstationer. Vid elbortfall slås dessa ut. Befintligt vattentorn fungerar dock som reserv vid driftavbrott och kan förse delar av kommunen med dricksvatten under en begränsad period. Lokaler Nedsatt Till följd av sjunkande temperaturer begränsas möjligheten att använda verksamhetsanpassade lokaler. Avfallshantering Utslagen Sophantering slås ut till följd av stora snömängder. Fjärrvärme Utslagen Värmetillförsel slås ut vid ett kommunövergripande elavbrott. Framkomlighet Nedsatt Framkomligheten begränsas till följd av snömängden. Kommunikationsnät Nedsatt Data/Telefoni drabbas av omfattande driftavbrott. Eldistribution Utslagen Eldistributionen slås ut till följd av snöstormen. Vid elavbrott kommer dock kommunens reservaggregat att kunna sättas i bruk, men bara ett fåtal verksamheter inom kommunen har tillgång till reservkraft. Livsmedel Nedsatt Leveranser av råvaror till kostenheten begränsas till följd av snömängden. Tabell 15. Scenario IT-intrång Under måndag morgon meddelar tekniska enheten att Upplands-Bro kommun har drabbats av ett omfattande IT-intrång. Efter analys kan det konstateras att personakter och skyddade handlingar har läckt ut på Internet. En kvinna som bott på ett av kommunens skyddade boenden hittas svårt misshandlad. Polisen misstänker en koppling till de läckta uppgifterna. Ett inplanterat virus hittas även i kommunens IT-system. Under eftermiddagen slås kommunens IT-system ut och datakommunikationen inom kommunen blir kraftigt begränsad. Problemet beräknas vara avhjälpt efter fyra dagar.

25 24 I Tabell 16 nedan återfinns Kommunledningskontorets sårbarhetsanalys gällande IT-intrång. Scenario: IT-intrång Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Personal Nedsatt Personal kommer att ha svårigheter att utföra sina arbetsuppgifter. Lokaler Kommunikationsnät Nedsatt Datakommunikationen begränsas till följd av viruset och IT-infrastrukturen kan även skadas. IT-stöd Utslaget IT-systemen slås ut av viruset. Eldistribution Tabell 16 Scenario Kontaminerat vatten Under måndag morgon meddelas hemtjänstchefen på Upplands-Bro kommun att stora delar av personalen har insjuknat under helgen. Minst 20 procent av hemtjänstpersonalen kommer inte att kunna arbeta på ett flertal dagar. På tisdag morgon kan det konstateras att antalet sjukskrivna fortsätter att öka. Det råder stor personalbrist inom samtliga kommunala verksamheter. Socialkontoret är hårt drabbat och ett flertal anställda måste stanna hemma. Vid provtagning visar det sig att kommunvattnet är kontaminerat av en tarmparasit som orsakar svår magsjuka. Kommunens VA-verksamhet och miljökontor letar efter orsaken till smittan utan resultat. Trots att kommunen går ut med massiv information att vattnet är kontaminerat insjuknar ett flertal brukare på kommunens äldreboenden och särskilda boenden. Under natten mellan tisdag och onsdag omkommer en brukare. I Tabell 17 nedan återfinns Socialkontorets sårbarhetsanalys gällande Kontaminerat vatten. Scenario: Kontaminerat vatten Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Personal Nedsatt Personal insjuknar snabbt och kommer därmed inte att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Framkomlighet IT-stöd Dricksvatten Nedsatt Vattnet kontamineras av en parasit och kan enbart förtäras efter uppvärmning. Eldistribution Livsmedel Nedsatt Tillagning av mat begränsas till följd av det kontaminerade vattnet. Medicin Sjukvårdsmaterial Drivmedel Avlopp Entreprenörer Lokaler Tabell 17

26 25 Scenario Brand i Högbytorp Under tisdag förmiddag uppstår en omfattande brand på Högbytorp avfallsanläggning. Branden sprider sig snabbt och antänder ett större parti PVC-plaster. En tjock rök av giftiga dioxiner utvecklas och vindar för röken mot Bro. Oroliga kommuninvånare hör av sig till SOS Alarm och meddelar att de har andningssvårigheter. Fem personer förs till sjukhus med allvarliga rökskador. Dagen efter rapporteras det att saneringsarbetet kommer att ta minst ett halvår och att avfallsanläggningen måste lägga ner all verksamhet. I Tabell 18 nedan återfinns Tillväxtkontorets sårbarhetsanalys gällande Brand i Högbytorp. Scenario: Brand i Högbytorp Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Personal IT-stöd Entreprenörer Nedsatt Entreprenörer som bedriver verksamhet inom sophantering kommer att begränsas till följd av den utslagna kretsloppsanläggningen. Dricksvatten Eldistribution Avloppshantering Kommunikation Förstärkt Kommunikationsstaben kommer att förstärkas för att informera kommuninvånare om händelsen. E18 och större vägar En brand med utveckling av giftig rök kan i vissa fall även påverka framkomlighet på vägar. Avfallshantering Nedsatt Sophämtningen begränsas till följd av en icke existerande avlastningsplats. Tabell 18 Scenario Social oro Under tisdag kväll publicerar en elev på Ekhammarskolan ett rasistiskt inlägg om elever med invandrarbakgrund på Facebook. Inlägget får stor uppmärksamhet bland kommunens ungdomar. Följande morgon samlas ett trettiotal ungdomar från närliggande skolor utanför Ekhammarskolan. Det blir oroligt och bråkigt. En lärare misshandlas allvarligt och måste föras akut till sjukhus. Stor social oro sprider sig inom kommunen. En grundskola i Bro vandaliseras och under kvällen börjar en gymnasieskola i Kungsängen att brinna. På grund av det snabba brandförloppet och den kraftiga rökutvecklingen misstänks branden vara anlagd. Riksmedia publicerar ett flertal artiklar om händelsen där flera ungdomar i kommunen vittnar om att skolledningen på Ekhammarskolan länge har blundat för den ökade rasismen på skolan. Utbildningskontoret upplever ett mycket stort mediatryck. Nästkommande vecka stannar ett stort antal av kommunens lärare hemma i rädsla för att råka ut för våld eller hot.

27 26 I Tabell 19 nedan återfinns Utbildningskontorets sårbarhetsanalys gällande Social oro. Scenario: Social oro Kritiskt beroende Sårbarhet Beskrivning Avloppshantering Personal Nedsatt Personalstyrkan minskar till följd av upplevd otrygghet. Fordon Dricksvatten Lokaler Nedsatt En grundskola samt en gymnasieskola blir obrukbara. Avfallshantering Fjärrvärme Framkomlighet Kommunikationsnät Eldistribution Livsmedel Tabell 19

28 27 8. Åtgärder utifrån risk- och sårbarhetsanalysens resultat Ett antal åtgärdsförlag har identifierats under arbetets gång, både i sårbarhetsanalysen men även i den generella förmågebedömningen av kommunens krisberedskap. Åtgärder utifrån identifierade sårbarheter I följande tabell, Tabell 20, redovisas de förslag på åtgärder som identifierats i sårbarhetsanalysen ovan. Åtgärderna är uppdelade utefter de kritiska beroenden som identifierats. Åtgärderna skall vara utförda innan mandatperiodens slut. Personal Åtgärd Vid extraordinära händelser kan samhällsviktiga verksamheter drabbas av omfattande personalbrist. Det råder oklarhet kring hur personalbrist ska hanteras samt om möjligheten finns för inhämtning av personal från andra kommunala verksamheter. En plan bör därmed fastställas för hur personal ska kallas in och fördelas inom kommunala verksamheter. Samtliga kontorschefer bör vidare inventera de kunskaper som finns inom respektive kontor samt diskutera och fastställa en rutin för samordning med övriga kontor under en extraordinär händelse. Ett flertal kontorschefer bor utanför kommunens gränser och kan ha svårigheter att snabbt ta sig till kommunhuset för hantering vid en extraordinär händelse. En rutin bör därmed utarbetas som fastställer ansvarig person vid avsaknad av respektive chef. Under sårbarhetsanalysen framkom det att det råder osäkerhet kring kommunanställdas vetskap om vem som ska kontaktas vid en extraordinär händelse. Kommunen bör därmed snarast informera samtliga anställda om inlarmningsrutiner och kontaktpersoner vid en extraordinär händelse. Personal inom utbildningsverksamhet har uttryckt en oro över hur situationer med inslag av våld eller hot om våld ska hanteras. Kommunen bör genomföra utbildning samt övning inom området. Vid begränsad framkomlighet till följd av en extraordinär händelse begränsas möjligheten att stötta kommuninvånare som är beroende av stöd i form av exempelvis hemtjänst. Det rådet oklarhet om en rutin för prioritering av brukare finns upprättad. Ansvarig enhetschef bör därmed undersöka saken och vid behov föreslå åtgärder. Dricksvatten Åtgärd Vid ett kommunövergripande avbrott i dricksvattenförsörjningen som orsakats av ett elavbrott finns en begränsad mängd vatten tillgängligt i befintligt vattentorn. Kommunen bör därmed fastställa en rutin Ansvarig Säkerhetsstrateg Kontorschefer Säkerhetsstrateg Kontorschefer Säkerhetsstrateg Säkerhetsstrateg Utbildningschef Enhetschef Socialkontoret Tillväxtchef Ansvarig