Samrådshandling. Energiplan Uddevalla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådshandling. Energiplan Uddevalla kommun"

Transkript

1 Samrådshandling Energiplan Uddevalla kommun

2 INFORMATIONS DEL BAKGRUND VAD ÄR ENERGI? ENERGIKÄLLOR FÖRNYBAR ENERGI Solenergi Vindkraft Vattenkraft Mark- vatten och luftvärme Biobränslen Miljöfordon ICKE FÖRNYBAR ENERGI Kärnkraft Fossila bränslen SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR KOMMUNENS ROLL UTVÄRDERING AV 1998 ÅRS ENERGIPLAN SAMT ENERGIPLANENS TRANSPORTDEL, PÅGÅENDE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ENERGIMÅL INTERNATIONELL SAMVERKAN OCH EUROPEISKA MÅLSÄTTNINGAR NATIONELLA ENERGIMÅL Omställningen av energisystemet REGIONALA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖ- OCH ENERGIMÅL Miljöledningssystem Uddevalla kommun ÖVRIGA STYRMEDEL Lagstiftning NULÄGESBESKRIVNING KOMMUNBESKRIVNING Bebyggelsestruktur Näringslivet Befolkningsutveckling TRANSPORTER OCH INFRASTRUKTUR Vägtrafik Övriga transportmedel ENERGISITUATIONEN Energitillförsel till kommunen Lokalt tillförd energi Elleveranser Leveranser av petroleumprodukter Leveranser av trädbränsle och torv FJÄRRVÄRME Tillförda bränslen till fjärrvärmeproduktionen Fjärrvärmeleveranser ENERGI FÖRLUSTER HUR ANVÄNDS ENERGIN? Uppvärmning Övrig elanvändning Industriprocessernas energianvändning Transporternas energianvändning Har energianvändningen totalt ökat?

3 5.7 INTERN ENERGIFÖRBRUKNING I DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN Specifik värme- och elförbrukning i kommunala fastigheter De interna transporternas energiförbrukning MILJÖSITUATIONEN Luftmiljön Växthusgaser Försurande ämnen ANALYSDEL BESLUTSDEL VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL I UDDEVALLA KOMMUN FÖR OMRÅDET ENERGI DELMÅL Handlingsplan UPPFÖLJNING ORGANISATION, BUDGET OCH TIDPLAN Organisation Budget och tidplan INFORMATION ÖVRIGT BILAGOR Bilaga 1 Miljökvalitetmål Bilaga 2 Karta över el-distributörernas områdesindelning Bilaga 3 Karta över fjärrvärmenätsområde Bilaga 4 Energiplanens riktlinjer för uppvärmningssätt

4 Informations del 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i varje kommun. Den ska ligga till grund för utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle där energitillgången tryggas på både kort och lång sikt och där energihushållning främjas. Planen avser både kommunen som geografiskt område och som verksamhetsutövare. Kommunen är ansvarig att ha en energistrategi som är gemensam för alla områden som hanterar energifrågor såsom lokal Agenda 21, KLIMP (lip)-projekt, avfallsplanering, transportplanering, regional energiplanering samt för den strategiska planeringen i energiföretag och kommunal verksamhet. Ekonomiska kostnader och miljökonsekvenser som har sitt ursprung i kommunens interna energianvändning är betydande, vilket gör det strategiskt viktigt att minska dessa. Kommunstyrelsen har därmed tillsatt en politisk arbetsgrupp för att ta fram en aktuell energiplan. Energiplanen innehåller en lägesbeskrivning och beskriver hur kommunen tänker arbeta för att uppnå såväl lagstiftarens krav som kommunens egna uppställda mål. Den fungerar som en övergripande strategi samtidigt som den behandlar detaljerade projekt med mål och åtgärder för att vidareutveckla energisystemet. Energiplanering är en kontinuerlig process där antagna mål ska ge avtryck i verksamheten och i de prioriteringar som görs. Mål och åtgärder måste därför bevakas och lyftas fram regelbundet för att få avsedd verkan. I den årliga miljörapporteringen till kommunfullmäktige följs energiplanens mål och åtgärder upp och utvärderas. 1.1 Vad är energi? Varje ögonblick strålar energi i form av ljus från solen in mot jorden. Jordens befolkning utnyttjar ständigt effekten 10 TW i tekniska anordningar, till uppvärmning, transporter och till industrin. Det är mindre än en tiondels promille av de TW som solen ständigt förser oss med. När energin träffar jorden omvandlas en del av den till andra energiformer som är mer eller mindre användbara för oss. Resten reflekteras och strålas tillbaka ut i rymden. Energiformernas kvalitet, så kallad Exergi, bedöms utifrån dess förmåga att utföra arbete. Samma energimängd kan utföra olika mycket arbete beroende av i vilken form den befinner sig. När energi förbrukas så innebär det att den omvandlas från hög kvalitet till låg kvalitet. Elenergi är mycket högkvalitativ med ett energi index på 100 % medan exempelvis spillvärme från en industri har ett index på 30 %. Spillvärmen kan därmed inte utnyttjas till mekaniskt arbete som kräver ett högt energiindex men däremot till uppvärmning. Varje omvandling från en energiform till en annan innebär förluster främst i form av oönskad omvandling av energi till värme. I ett energihushållande samhälle bör högkvalitativ energi inte användas till uppvärmning av bostäder och lokaler om det är möjligt att använda energi med lägre kvalitet. Energi anges i enheten Joule (J) och är det samma som effekt gånger tid. När energianvändning ska beskrivas används istället enheten 1 Wh (Wattimme) vilket motsvarar 3600 J. Effekt anges i enheten W (Watt). Ofta används prefix före enheterna Watt och Joule. 4

5 Förteckning över prefix Beteckning Benämning Talfaktor k kilo M mega G giga T tera Energikällor Energikällor indelas i förnybara respektive icke förnybara energikällor. De förnybara energikällorna härrör direkt eller indirekt ifrån solen. Till dessa räknas solenergi, vindkraft, vågenergi och förbränning av biobränslen. Tidvatten energi och geotermisk energi räknas också till de förnybara energikällorna. Tidvattenenergi uppkommer av månens dragningskraft och jordens rotation och geotermisk energi härrör från jordens varma inre. De energikällor som hittills varit mest dominerande är icke förnybara energikällor i form av olja, kol, fossil naturgas och uran. De icke förnybara energikällorna består, förutom i fallet uran, av lagrad solenergi som dock återbildas så långsamt att de inte kan räknas som förnybara i den takt de används. Till de långsamt förnybara räknas torv som har en mycket lång återbildningstid. I Sverige skördar vi idag endast en promille av den torv som bildas på vår landyta vilket gör att användningen av torv är mindre än den årliga produktionen. I detta perspektiv får torv en särställning i Svensk energipolitik och bedöms som ett mellanting mellan förnybar energikälla och fossil energikälla. Energi kan också produceras genom kärnklyvning av uranatomer, så kallad kärnkraft. Sveriges energitillförsel från olika energislag, exklusive nettoimport, Anm: 1 Inklusive vindkraft t.o.m. 1996, 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften Källa: Energimyndigheten 1.3 Förnybar energi Solenergi finns i en överväldigande kvantitet och den flödar in vare sig vi utnyttjar den eller inte. Det finns en rad möjligheter att utnyttja solenergin exempelvis i en solfångare för att få värme eller i en solcell för att få el. Det går också att hämta energi från vinden och vattnet och med hjälp av en värmepump hämta värme från mark, vatten och luft. Biomassa kan förbrännas och på det sättet producera energi i form av värme eller el och värme beroende på metod. Kemisk energi kan också omvandlas till elektricitet genom att metanol eller vätgas laddas i en bränslecell. Framtidens energisystem kommer att präglas av flexibilitet och en mångfald av energilösningar. 5

6 1.3.1 Solenergi Det mest direkta sättet att utnyttja solenergi är att låta solen värma. Passiv solvärme innebär att byggnader utformas eller placeras så att solinstrålningen utnyttjas. Ett sätt är att välja väggoch golvmaterial som kan lagra solvärmen, ett annat att placera mycket glasytor mot söder. Vid en medveten planering av byggnaders placering så kan ett bättre mikroklimat skapas, vilket i längden medför en lägre energiförbrukning. En solfångare värmer upp en vätska (ett medium) som sedan får cirkulera och värma upp vatten i en ackumulatortank. I denna lagras den värme som har absorberats av solfångaren och kan sedan utnyttjas till uppvärmning och till hushållsvarmvatten. En luftsolfångare värmer upp luften direkt antingen genom att förvärma ventilationsluft eller genom att låta uppvärmd luft cirkulera i ett slutet system i byggnaden. En solcell används för att generera elektricitet direkt ur solinstrålningen. Den är uppbyggd av ett halvledarmaterial som vid belysning blir negativt laddad på framsidan, medan baksidan blir positivt laddad. Denna laddningsskillnad alstrar en elektrisk ström som sedan kan användas Vindkraft En del av den solenergi som når jorden absorberas i vatten och luft som därmed värms upp. Uppvärmd luft ger upphov till rörelse i form av luftströmmar och vindar. Detta kan utnyttjas genom att rörelseenergin fångas upp med ett vindkraftverk som producerar elenergi. De miljöproblem som kan uppstå av vindkraftverk är främst bullerstörningar samt påverkan på landskapsbilden Vattenkraft Vatten som värms upp avdunstar, kondenserar och faller till slut ner som nederbörd. Det letar sig via vattendrag vidare till mer låglänta områden. Denna vattenrörelse kan användas om ett vattenkraftverk placeras i vattnets väg som då producerar elektricitet. Vattenkraften medför omfattande ingrepp i naturen, vilket kan få ekologiska effekter på djur- och växtliv och sociala effekter på till exempel turism och rennäring. En teknisk fördel med vattenkraft är att den till skillnad från andra energikällor går att tidsreglera. Vid ett ökat utnyttjande av flödande energikällor som vind- och solenergi kan vattenkraft få en viktig roll som reglerande funktion. Vattenkraft har i Sverige länge varit en dominerande källa till elenergi, och kommer att fortsätta vara det, men utbyggnaden har avstannat och de fyra kvarvarande orörda älvarna får inte exploateras Mark- vatten och luftvärme Mark, vatten och luft lagrar solenergi. Detta utnyttjar värmepumpen som utvinner den värme som finns lagrad och sedan pumpar upp denna till en högre temperatur med hjälp av en kompressor. Värmepumpar kan i vissa tillämpningar tillgodose % av årsbehovet när det gäller uppvärmning och varmvatten i ett småhus. Återstående % av värmebehovet tillgodoses med ett komplement, oftast en elkassett eller olja. Värmepumpar drivs med el och därmed måste miljöpåverkan från elproduktionen beaktas. Den genererar dock 2-3 gånger mer värme, jämfört med direktverkande el, än vad som åtgår till driften. Vid användning av en värmepump utnyttjas energi av hög kvalité för att få energi av låg kvalité. Med ett växande antal värmepumpar finns samtidigt en risk att vi bygger in oss i ett ökat elberoende om värmepumpen som installeras inte ersätter eluppvärmning. Det är också svårt för energibolag att kunna leverera el som producerats på ett miljöriktigt under de effekttoppar som uppkommer när värmepumparna samtidigt inte räcker till vid kall väderlek och behöver kompletteras med elkassetter. 6

7 1.3.5 Biobränslen Biobränslen härstammar ifrån solenergi som omvandlats till kemisk energi genom växternas fotosyntes. Biobränslen utgörs framförallt av trädbränslen (ved, bark, spån och energiskog) och returlutar (mellanprodukter vid kemisk massatillverkning). Förnyelsebara fastbränslen är viktiga energikällor och användningen av biobränslen kommer att öka i energisystemet, eftersom Sverige har en god tillgång till skogsråvara och produktionen kan ske lokalt och regionalt. Biobränslenas andel av den svenska energitillförseln är cirka 16 % (2002) men den förbrukning som sker utanför kommersiell sektor är svår att uppskatta. Den faktiska biobränsle tillgången/år bedömer Svebio till 201 TWh år En rad omvärldsfaktorer som pris, lönsamhet och politiska styrmedel påverkar hur mycket som egentligen blir tillgängligt, vilket i slutändan gör att ett realistiskt mål för biobränslen enligt Svebio år 2020 är 154 TWh. Energiskogsproduktion har ökat kontinuerligt de senaste åren och motsvarade år 2002, 0,2 TWh. Även andra energigrödor som spannmål och industrihampa har blivit intressanta. Spannmålsförbränning skulle i vissa områden kunna vara ett sätt att hålla landskapet öppet samtidigt som andelen biobränsle ökar, så länge det inte konkurrerar med foder, och livsmedelsproduktion. Den totala omfattningen av energigrödor är dock fortfarande låg. Torv betraktas som ett mellanting mellan förnybara och fossila bränslen eftersom återbildningstiden är relativt långsam. Användningen av biobränslen och torv i Sverige har ökat de senaste 20 åren och uppgick år 2002 till en total tillförsel på 98 TWh. Biobränslen kan användas till uppvärmning i enskilda anläggningar eller i större energiverk. I de tätast bebyggda bostadsområdena bör i första hand biobränsleeldade när- eller fjärrvärmecentraler användas. Biobränslen kan också förädlas till pellets, briketter eller pulver för att höja energitätheten, göra hanteringen lättare och för att göra dem lättare att transportera. I enskilda mindre anläggningar används framförallt ved och pelletar. Många äldre vedpannor är ineffektiva och orsakar miljö- och hälsofarliga utsläpp. För att utnyttja veden maximalt och minska utsläppen så krävs en modern miljögodkänd panna försedd med ackumulatortank. Eldning med pelletar kan ske i en pelletpanna eller i en vanlig oljepanna som förses med en pelletbrännare. Detta förädlade bränsle ger till skillnad från ved inte problem med miljöfarliga utsläpp på grund av felaktig förbränning. I ett stort värmeverk förbränns flis eller något förädlat bränsle. De större värmeverken kan producera elektricitet samtidigt som de exempelvis producerar värme till ett fjärrvärmenät. Det finns olika typer av anläggningar, dels värmekraftverk där el produceras men utan att spillvärmen tas till vara och dels kraftvärmeverk där både el och värme produceras. Vissa avfall kan också förbrännas i ett värmeverk förbrändes totalt 3,1 Milj ton avfall (45 % av den totala mängden) varav nästan 1,9 Milj ton var hushållsavfall och 1,2 Milj ton övrigt avfall (främst industriavfall). En mycket liten del, knappt 5 %, av materialet som förbränns (framförallt returflis, krossat bränsle och gummi) är importerat. Totalt utvanns 8.6 TWh värme och 0.7 TWh el genom att avfall förbrändes under

8 Det är viktigt att man i första hand förebygger avfall. Det som inte kan förebyggas ska helst materialåtervinnas eller behandlas biologiskt. Går inget av detta så ska avfallet energiutvinnas enligt den avfallshierarki som tillämpas i Sverige. Avfallsförbränning används framför allt i större anläggningar med anslutning till fjärrvärmesystem där energin kan tas tillvara. I städer med sådana anläggningar kan andelen fjärrvärme som härstammar från avfall uppgå till %. Vanligt hushållsavfall består till % av produkter med ursprung i olika skogsråvaror och kan därför karaktäriseras som ett förnybart bränsle. Hushållsavfall utgör den största delen av det avfall som förbränns (i genomsnitt 75 %) i våra svenska avfallsförbränningsanläggningar. Förutom hushållsavfallet ingår även avfall från industrier och andra verksamheter. Rena bränslen som träflis räknas också in om de sameldas med hushålls- och industriavfall. Avfall som läggs på deponi bildar metangas som är en mycket kraftig växthusgas och kan genom att det förbränns i ett värmeverk istället bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Avfallsförbränning medför ett bättre energiutnyttjande jämfört med biogasproduktion men har den nackdelen att förbränningen är mer komplicerad och att det finns risk för svårkontrollerbara emissioner. Vid förbränning av avfall krävs en avancerad rökgasrening eftersom avfall innehåller miljöfarliga komponenter som inte bör släppas ut. Miljöpåverkan från avfallsförbränning är därför noggrant reglerat i EU-direktiv som även har införlivats i svensk lag. Biogasproduktion ger dock trots sitt lägre resursutnyttjande en flexiblare energibärare. Den biologiska rötningen av organiskt material bildar metan som kan användas för el- och värmeproduktion men som också är lämpligt som fordonsbränsle efter rening och uppgradering. Förutom biogasen produceras också en rötrest som är användbar som jordförbättringsmedel Miljöfordon Etanol är ett förnybart fordonsbränsle som i Sverige främst utvinns ur träråvara eller spannmål. Nettotillskottet av koldioxid från bilar och bussar som körs på etanol minskar i genomsnitt med % jämfört med konventionella drivmedel. Etanol som framställs ur träråvara ger mindre koldioxidtillskott än etanol från spannmål- och från vinodlingar. När etanol framställs ur träråvara är nettotillskottet av koldioxid och föroreningar nära noll medan utsläppen av övriga hälso- och miljöfarliga ämnen inte skiljer sig märkbart ifrån bensindrift. Merparten av den E85-etanol som säljs i Sverige tillverkas också med träråvara som bas. Tillverkas etanol däremot med spannmål som råvara så behövs det en större mängd energi vid framställningen än motsvarande mängd bensin, eftersom odling och förädling av spannmålsetanol är mer energikrävande. Etanolen tillverkas dock inom landet utan långväga transporter, vilket gör att miljöbelastningen ändå blir lägre än från olja och bensin som utvinns utomlands. Det faktum att spannmålsråvaran är förnybar gör att nettoutsläppen minskar med cirka 80 % jämfört med bensin även om energibehovet vid framställning är högre. Importerad etanol som framställs av vinöverskott i Sydeuropa eller av andra jordbruksgrödor har betydligt lägre miljövinster som i vissa fall kan närma sig noll. 8

9 Biogas, det vill säga metan, kan användas som drivmedel i fordon med bensinmotorer. Biogas utvinns genom rötning av organiskt material och har ett nettokoldioxidutsläpp som ligger nära noll. Vid biogasproduktion och drift förekommer ibland läckage av metangas, vilket är en kraftig växthusgas. Det gör att växthusgasutsläppen totalt kan sägas minska med % jämfört med andra alternativ. Hälsopåverkan minskar också kraftigt vid gasdrift liksom utsläppen av miljöfarliga kolväten som minskar med cirka 90 %. Biogas är kemiskt sett samma ämne som naturgas men det senare har på grund av sitt fossila ursprung nettokoldioxidutsläpp som är betydligt högre. Elfordon har en mycket bra miljöprestanda med låg energiåtgång och har låga utsläpp och bullernivåer även när elproduktionens miljöpåverkan räknas in. Svensk genomsnitts-el ger mycket liten påverkan på klimatet eftersom mer än 90 % av tillverkningen sker med vattenkraft och kärnkraft. Dessa energislag ger däremot annan miljöpåverkan som exempelvis radioaktiva utsläpp och påverkan på landskapsbild och biologisk mångfald, vilket behöver beaktas. Om elfordon laddas med bra miljövalmärkt el så blir däremot påverkan mycket liten. Räckvidden för en laddning i elfordonets batteri är cirka 5-8 mil, vilket gör elfordonen mest lämpade för tätortstrafik. Elhybridsfordon är bilar med dubbla drivsystem (el- och bensinmotor), vilket gör det möjligt att minska energiförbrukningen med % jämfört med en bensinbil. De kan också ge lägre utsläpp av hälsofarliga ämnen. Bränsleförbrukningen kan minska därför att batteriet lagrar energi från förbränningsmotorn och på så sätt höjer verkningsgraden. Den lagrade energin utnyttjas av elmotorn i drift. Rapsoljebilar drivs med rapsmetylester (RME) i anpassade dieselmotorer. Koldioxidutsläppen är cirka 70 % lägre än i en dieselbil. Kväveoxidutsläppen är jämförbara medan partikelutsläppen är något lägre. Tillgång och potential för att odla raps som drivmedelsråvara är begränsad vilket gör att endast några procent av dieselanvändningen teoretiskt kan ersättas av RME. Bränslecells fordon är en typ av elfordon som kan tankas under färd. Bränsleceller kan liknas vid en sorts batteri som omvandlar kemiskt bunden energi till elström. Bränslecells drivna fordon har en mycket hög total verkningsgrad om man jämför med andra fordon. De tankas framförallt med vätgas eller metanol. Om metanol ska användas som drivmedel så måste den först passera en reformer, vilket sänker den totala effektiviteten något. Metanol är dock enklare att hantera och infrastrukturen är inte lika svår att bygga upp som den är i fallet vätgas. Vätgas har ett lågt energiinnehåll per volymsenhet och förvaras därför under högt tryck eller kyld. Det höga trycket gör att höga krav måste ställas när det gäller tankning av fordon för att motverka risken för läckage. Slutprodukten i en bränslecell är vanlig vattenånga, vilket innebär att bränslecellsfordon har mycket rena utsläpp. 9

10 1.4 Icke förnybar energi Kärnkraft Kärnkraft, kärnklyvning av uran, är en icke förnybar energi som används för att producera elektricitet. Energieffektiviteten i ett kärnkraftverk är låg eftersom det uppvärmda kylvatten som uppstår inte kan utnyttjas till uppvärmning. Det beror på att säkerhetsavståndet till bebyggelse måste vara långt. Kärnkraften orsakar, trots att den ur klimatsynpunkt är bättre, miljöproblem vid brytningen av uran som är en ändlig resurs. Det finns också en risk för radioaktiva utsläpp vid drift och vid hantering av avfallet. Kärnkraften ska enligt ett nationellt beslut avvecklas och ersättas med andra energikällor Fossila bränslen Fossila bränslen som olja, kol och naturgas står globalt sett för en övervägande del av världens energiförsörjning. I Sverige står oljeprodukterna för cirka 32 % av energitillförseln varav transporterna förbrukar nästan dubbelt så mycket som industri-, bostads- och service sektorerna tillsammans. Eldningsolja används till uppvärmning i enskilda fastigheter och i större värmeverk och ibland också till elproduktion när övrig produktion inte räcker till. Kol och naturgas används också de till uppvärmning. År 2002 användes 1,5 miljoner ton stenkol för energiändamål i Sverige och den fossila naturgasen stod för cirka 2 % av den totala energianvändningen. Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga ämnen, främst kolväten och försurande ämnen. Naturgas och gasol, som är en biprodukt från oljeraffinering, är bortsett från koldioxidutsläppen mycket rena bränslen. Koldioxidutsläppen vid förbränning av naturgas och gasol är något lägre per energienhet än vid förbränning av olja. Utsläpp av kolväten och försurande ämnen kan hanteras med modern reningsteknik men koldioxidutsläppen går inte att rena bort. Det finns också miljöproblem som förknippas med utvinning och transporter av bränslet. 2 Syfte och avgränsningar I Uddevalla kommun finns viljan att forma ett socialt- och ekologiskt hållbart samhälle. Agenda 21 programmet visar inriktningen i det breda miljöarbete som är nödvändigt för att nå ett hållbart samhälle och den kommunala verksamheten arbetar systematiskt med miljöarbetet genom sitt miljöledningssystem. Energifrågorna utgör en mycket viktig del av detta långsiktiga arbete och energiplanen är därför ett strategiskt viktigt instrument för kommunen. En miljöanalys av olika åtgärder i energisystemet ger en bedömning av effekterna vid förändrat energisystem. Energiplaneringsperioden sträcker sig från det att energiplanen antas år 2005 tills dess att den åter revideras år Det innebär att de åtgärder som planeras ska genomföras eller påbörjas senast år De årtal som anges som start- och slutår för de olika delmålen i energiplanen varierar, eftersom den tillgängliga statistiken styr vilka årtal som ger det bästa referensvärdet. 10

11 Energiplanen vänder sig till samtliga aktörer och sektorer i kommunens geografiska område men vissa sektorer berörs mera översiktligt då kommunens möjlighet att påverka är mer begränsad. Bygg- och industrisektorn, handels- och servicesektor är exempel på sektorer där påverkansmöjligheten i många fall är liten och där energiplanen mer får ses som en viljeförklaring snarare än ett styrdokument. Utvecklingen inom transportsektorn är till vissa delar också svår att påverka men kommunen kan genom olika åtgärder underlätta omställningsarbetet. Energianvändningen inom transportsektorn utgör en stor del av den totala energianvändningen, vilket sammantaget gör att denna sektor ges mer utrymme i Energiplan Hushållssektorn utgör en stor och viktig sektor när det gäller mottagande och användning av energi och ges därför liksom den egna kommunala verksamheten och fjärrvärmeproduktionen stort utrymme. 2.1 Kommunens roll Kommunen har en viktig roll inom energiområdet, då den som myndighetsutövare kan styra utvecklingen i olika tillståndsärenden samtidigt som den genom bland annat översiktsplaner, detaljplaner och miljö- och hälsoskyddskrav kan påverka energisituationen i den geografiska kommunen. Genom ägande eller engagemang i energiföretag får kommunen inflytande över tillförsel och distribution av energi inom kommunens gränser och kan påverka utvecklingen i denna del av energisystemet. Fastigheter antingen direkt ägda av kommunala verksamheter eller ägda av kommunala fastighetsbolag står för en stor del av den totala uppvärmda ytan i en kommun. Det ger kommunen en god möjlighet att verka för energihushållning och samtidigt fungera som en inspiratör för andra fastighetsägare. I vissa verksamheter och områden har den kommunala energiplaneringen endast ett begränsat inflytande över energianvändningen. I dessa fall kan energiplanen ses som kommunens viljebeskrivning inom energiområdet. Genom att goda exempel lyfts fram så ökar kunskapen och intresset för energifrågor från allmänhet och företag inom den geografiska kommunen. De projekt som ingår i energiplanens åtgärdsplan kan i vissa fall innebära utvecklingsmöjligheter för lokala och regionala företag. Kommunen kan också som informatör och rådgivare verka för att öka kunskap och intresse för energifrågor. Detta kan ske både genom den kommunala energirådgivningen som riktar sig främst mot hushållen och de mindre företagen samt genom att lyfta fram kunskaper om energifrågor i den lokala utbildningsplanen. Inom området inköp kan kommunens verksamhet ställa krav på leverantörer och entreprenörer och därmed stimulera utvecklingen. 11

12 3 Utvärdering av 1998 års Energiplan samt energiplanens transportdel, 2000 I den energiplan som antogs i september 1998 arbetades målsättningar fram för kommunens hantering av energifrågorna. Alla målsättningar hade sitt ursprung i de övergripande mål- och strategiformuleringarna. Uddevalla kommun ska ta ett lokalt ansvar för de nationella och regionala målsättningarna inom energi- och miljöområdet. Kommunen ska i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Uddevalla ska medverka till en effektivare och mindre miljöstörande energikonsumtion. Kommunen ska aktivt arbeta för hushållning med energi och effekt. Energiförsörjningen i Uddevalla kommun ska vara tillräcklig, ekonomisk och miljövänlig. Målsättningarna som arbetades fram gällde områdena; Alternativa energikällor och ny teknik, Fysisk planering, Fjärrvärme samt Energihushållning. Dessutom lyftes några ytterligare målsättningar fram i energiplanens transportdel år 2000 som rör transporternas energianvändning. Målsättningar inom området alternativa energikällor och ny teknik Uddevalla kommun ska verka för en säker och miljömässigt riktig lokal kraft- och/eller värmeproduktion Miljövänlig teknik ska främjas, avseende sol- och vindkraft, spillvärme, biogas samt andra lokala resurser, där så är ekonomiskt möjligt. Kommunen ska verka för att på sikt finna andra uppvärmningssystem i områden där det idag är eluppvärmning. Uddevalla kommun gör en kraftfull satsning när det gäller ett planerat kraftvärmeverk. Utvärderingen i övrigt visar att målsättningarna inom detta område inte har fått den genomslagskraft som avsågs i planen. Den kommunala verksamheten har börjat byta ut delar av fordonsparken till etanoldrift, vilket är ett steg i rätt riktning, men det sammanlagda resultatet är nedslående och mycket återstår att göra om de alternativa energikällorna på allvar ska kunna etablera sig i energi systemet. Målsättningar inom området fysisk planering Uddevalla kommun ska sträva efter en sådan lokalisering av bostäder, arbetsplatser och service att förutsättningar skapas för en på lång sikt minskad energianvändning. Uddevalla kommun bör arbeta i sin planering för områdesvisa vattenburna värmesystem där värmetätheten är tillräckligt stor framför individuella lösningar Inom området fysisk planering har den kommunala verksamheten lyckats mycket väl med att följa målsättningarna i energiplanen -98. I arbetet med översiktsplan och detaljplanering så har exempelvis hänsyn tagits till hushållning med mark- och energiresurser, transporter och i vissa fall också till mikroklimat. Det finns en god överensstämmelse mellan den fysiska planeringen och energiplanens målsättningar. 12

13 Målsättningar inom området fjärrvärme Fjärrvärmeproduktionen ska även i fortsättningen till övervägande del bestå av miljömässigt fördelaktiga bränslen. Flerfamiljshus, andra stora byggnader och grupper av hus med gemensam eller individuell uppvärmning som ligger inom nuvarande och planerade fjärrvärmeområden, ska i största möjliga utsträckning vara anslutna till fjärrvärmesystemet Konvertering till annan uppvärmning än fjärrvärme ska endast tillåtas om en övergång eller komplettering görs till lokalt, miljövänligt producerad värme. Målsättningarna har framgångsrikt följts både när det gäller användning av miljömässigt fördelaktiga bränslen och när det gäller att ansluta byggnader till fjärrvärmenät. I enstaka fall har det kommunala energibolaget inte lyckats påverka valet av uppvärmningsmetod i den riktning som avsetts, då enskilda husägare inte haft möjlighet att vänta in en kommande fjärrvärmeanslutning och valt ett annat alternativ. Målsättningar inom området energihushållning Rådgivning för miljöanpassad och resurssnål energianvändning ska erbjudas allmänheten. Användningen av energi liksom effektuttaget ska minskas med 1 % per år i relation till dagens förutsättningar. Kommunen ska i sina egna anläggningar genomföra energieffektiviseringar där miljövinster och/eller ekonomiska vinster finns att hämta Inom området angavs dels målsättningar som var riktade utåt mot allmänheten och dels målsättningar som var riktade inåt mot den kommunala verksamheten. Målsättningarna har uppnåtts i varierande grad. När det gäller energirådgivningen som riktats mot allmänheten så har kommunens ambition varit mycket tydlig. Rådgivningen har varit målmedveten och uppskattad. De målsättningar som har riktats mot kommunens egen verksamhet har när det gäller energibesparingar inte uppnåtts i önskad grad även om en liten energibesparing per kvadratmeter åstadkommits. När det gäller besparingar inom elanvändningsområdet så har de åtgärder som vidtagits, utbyte av armaturer och nyare effektivare utrustning, inte kunnat motverka det ökande energibehovet hos apparater och installationer. På värmesidan har energibesparingarna gått bättre. Värmeåtervinning i byggnader har gett energivinster som dock kompenseras av mer energikrävande åtgärder i ventilationsanläggningar. Totalt sett har målsättningen inte kunnat nås och ytterligare åtgärder kommer att behövas för att nå den önskade energibesparingen totalt. När det gäller reducering av effekttoppar så har åtgärderna varit betydligt effektivare. Målsättningen är uppnådd med råge. Effektbesparingen medför indirekt en minskad miljöpåverkan, då mindre olja behöver användas i fjärrvärmeproduktionen vid lägre effekttoppar. 13

14 Målsättningar inom området transporter Uddevalla kommun ska skapa förutsättningar för ett trafikflöde som ger låg miljöpåverkan. Resandet med kollektivtrafiken ska öka med 25 % på 10 år Fossila drivmedlen ska minska med 20 % på 10 år i kommunen De målsättningar som antogs när det gäller transporternas energiförbrukning och miljöpåverkan har uppnåtts i varierande grad. Satsningen på Kollektivtrafiken har fallit väl ut och kommunen är på god väg att nå det mål som löper fram till år I dagsläget når resandet + 19 % och målet är inom räckhåll. Utvärderingen visar också att kommunen kontinuerligt arbetar med att förbättra trafikmiljöer. Däremot så har kommunen inte börjat närma sig målet om en minskning av de fossila drivmedlen. De åtgärder som vidtagits har inte räckt till. 3.1 Pågående och genomförda åtgärder Tekniska kontoret: - Värmeåtervinning har genomförts i byggnader som den kommunala verksamheten ansvarar för. Exempel på detta är ombyggnadsprojekt på Östrabo 1 och Dagson. - I samband med ombyggnadsprojekt har mindre energikrävande utrustning monterats exempelvis HF-armaturer som förbrukar % mindre energi. - Ett system för begränsning av höga effekttoppar har utvecklats av Tekniska kontoret och en styrentreprenör, vilket sedan framgångsrikt använts. - Samtliga vattenburna kommunala fastigheter har anslutits till fjärrvärme i fjärrvärmeutbyggnadens sträckning väster ut mot Torp. Energirådgivningen: - Energidagarna på Torget har genomförts en gång per år. I samband med detta hålls föredrag av energirådgivarna och lokala utställare inom energiområdet visar sina produkter. - Temakvällar "Energi - från allt mellan himmel och jord" har hållits runt om i kommunen under åren. - Studiecirklar om "Gemensam upphandling" tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. - En teckningstävling (Energispaningen) arrangeras av det regionala energikontoret "Energiråd Väst" och energirådgivarna i Västra Götaland och Halland. Skolklasser erbjuds att en energirådgivare kommer och pratar energi. - Ett energiseminarium hölls i oktober på Volvo Cars i Uddevalla då kommunens energirådgivare samt inbjudna föreläsare talade. Seminariet följdes upp av Volvo Cars AB med en lokalt anpassad informationskampanj som pågick under ett par månader. Uddevallahem: - I den största delen av fastighetsbeståndet har fönster eller fönsterglas ersatts med energiglas. Några enstaka fastigheter återstår. - Området Trubaduren har tilläggsisolerats. - I området Tureborg samt i vissa fastigheter på Skogslyckan har väderleksanpassad ventilation installerats. - Individuell mätning av energiförbrukning i lägenheterna har införts i det nybyggda området Thordenskiöld. 14

15 Jacobsbergsstiftelsen, HSB: - Har anslutit större delen av sina fastigheter till fjärrvärme under planperioden i samband med utvidgning av fjärrvärmenätet västerut. Uddevalla Energi AB: - Under planperioden har 233 anslutningar gjorts till fjärrvärmenätet, av dessa var 182 st småhus, 31 st flerfamiljshus och 20 st övriga lokaler. - Ett kraftvärmeprojekt med energiutvinning ur avfall har varit under planering och projektering under planperioden. 4 Energimål Det energiplaneringsarbete som bedrivs i Uddevalla kommun påverkas av en rad olika omvärldsfaktorer samt av internationella och nationella energipolitiska beslut. Detta påverkar utformningen av regionala och lokala mål för energiområdet. En sammanställning av de viktigaste målsättningarna på internationell- och europeisk nivå, liksom på nationell- och regional nivå, lyfts fram för att beskriva förutsättningarna för det lokala energiplaneringsarbetet. 4.1 Internationell samverkan och Europeiska målsättningar FN: s ramkonvention om klimatförändringar antogs i Rio de Janeiro1992 och som en följd av denna kom Kyotoprotokollet till Protokollets mål är att minska industriländernas koldioxidutsläpp med 5,2 % till Den viktigaste industri nationen, USA, har inte skrivit på avtalet. Det gjorde dock Ryssland 2004, vilket innebär att 55 % av de länder som står bakom en förstärkt växthuseffekt har skrivit på och därmed har kravet för avtalet uppfyllts och reglerna kan träda i kraft. Vid världstoppsmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i Sydafrika enades länderna om målsättningen att Industriländerna bör fasa ut subventionerna till fossila bränslen. Länderna bör ha som mål att byta ut de fossila bränslena mot förnybara bränslen. I Europaunionen har medlemsländerna enats om viktiga energipolitiska beslut som har sin grund i områdena försörjningstrygghet, den inre marknaden och miljöfrågorna. De politiska prioriteringarna utgår ifrån dessa beslut. Detta har bland annat gett som resultat att EU har startat två program inom energiområdet; Intelligent energi - Europa samt Ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Genom att söka medel från dessa kan omställningen av energisystemet gå snabbare för medlemsländerna. I EU finns ambitionen att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Detta ska leda till att Europa stärker sin konkurrenskraft samtidigt som försörjningstryggheten för tillförsel av energi ökar. EU har som mål att andelen förnybara energikällor av den totala energianvändningen ska öka från 6-12 % till år Ett särskilt direktiv om, stöd till el från förnybara energikällor inom den inre marknaden för el, anger att målsättningen är att andelen elproduktion från förnybara energikällor ska öka till 22 % till år lades ett förslag fram om gemensam transportpolitik inom EU och 2003 tog EUparlamentet fram direktivet främjande av användning av biodrivmedel. Enligt direktivet ska medlemsstaterna ersätta 2 % av all bensin/diesel för transportändamål med biodrivmedel senast 31 dec Nivån ska 2010 vara 5,75 %. Direktivet är inte tvingande men om det inte följs kan EU-kommissionen komma att ta fram förslag till bindande regler. 15

16 4.2 Nationella energimål Den svenska energipolitiken ska bidra till att samhället ställs om till ett ekologiskt- och ekonomiskt hållbart samhälle som fokuserar på de av Sveriges riksdag antagna 15 miljökvalitetsmålen (se bilaga 1). Dessa miljökvalitetsmål är avsedda att genomföras under en generation. Vid energianvändning är det särskilt viktigt att beakta miljökvalitetsmålen; begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och god bebyggd miljö, då dessa är extra betydelsefulla Omställningen av energisystemet Ett långsiktigt mål inom svensk energipolitik är att trygga den inhemska försörjningen av energi. Detta ska uppnås genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt på en effektiv energianvändning. För att den svenska industrins konkurrenskraft inte ska försämras ska detta ske till skäliga kostnader. Energipolitiken syftar till att skapa en uthållig energiförsörjning och till att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller hållbar utveckling. Sverige har valt ett ambitiösare mål än vad som krävs enligt klimatkonventionens Kyotoprotokoll. Det svenska åtagandet är att svenska utsläpp av växthusgaser som ett medelvärde för ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år Ett annat energipolitiskt mål är att öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh från 2002 års nivå till år Det finns dessutom ett särskilt planeringsmål för vindkraft om att vindkraften år 2015 ska leverera 10 TWh till det svenska elnätet. År 2003 infördes därför ett nytt styrmedel som baseras på el-certifikat. En parlamentarisk sammansättning håller på att utarbeta ett förslag som ska göra det möjligt att anpassa det svenska regelverket till handel med utsläppsrätter i enlighet med Kyotoprotokollets intentioner. Regeringen har antagit en åtgärdsstrategi för effektivare energianvändning och transporter. Strategin bygger på att energianvändningen ska effektiviseras, teknikutvecklingen främjas, infrastruktur- och trafikplanering ska miljöanpassas, alternativa transportformer ska skapas och bilanvändningen ska minska där alternativa transportmedel finns. Ytterligare medel är en grön skatteväxling, klimatinvesteringsprogram och trängselavgifter. 4.3 Regionala miljömål De regionala miljömålen för Västra Götaland antogs i maj Nedan följer ett utdrag av dessa. För en utförligare version se bilaga 1. Koldioxidutsläppen i länet ska minska från 9,7 miljoner ton år 1990 till 9,3 miljoner ton år Svaveldioxidutsläppet i länet ska ha minskat till ton eller mindre år Utsläppen av kväveoxid ska ha minskat till ton eller mindre år Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, exklusive metan ska ha minskat till under ton år

17 4.4 Lokala miljö- och energimål Uddevalla kommun har i sitt lokala miljöarbete valt att lyfta fram 6 av de 15 nationella miljökvalitetsmålen som anses extra viktiga. De sex målen är: Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan Levande sjöar och vattendrag De miljökvalitetsmål som valts ut och prioriterats speglar Uddevallas situation som kustkommun vid Västerhavet. För att få en levande kust och skärgård, ett hav i balans och en god bebyggd miljö krävs en långsiktig kommunal planering och kommunala investeringar som tar hänsyn till en kustkommuns speciella förutsättningar. En kommun som vill ligga i framkanten när det gäller arbetet med hållbar utveckling ger automatiskt hotet om klimatförändringarna högsta prioritet. I detta sammanhang måste ytterligare två miljökvalitetsmål lyftas fram och prioriteras högt: Frisk luft Bara naturlig försurning Miljöledningssystem Uddevalla kommun Kommunfullmäktige har beslutat att införa ett miljöledningssystem för den kommunala verksamheten samt att EMAS registrera Uddevalla kommun. Som ett led i det systematiska miljöarbetet har en miljöhandbok tagits fram som ska ge vägledning om hur kommunen ska uppnå visionen om ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Handboken består dels av övergripande dokument som gäller hela organisationen och dels förvaltningsspecifika dokument. Uddevalla kommun har inom miljöområdet Energi fastställts följande övergripande miljömål för att komma till rätta med de betydande miljöaspekter som har identifierats: Energiförbrukningen inom Uddevalla kommun ska minimeras. Det innebär dels att vi själva ska arbeta aktivt med energihushållning, dels att vi ska verka för att våra medborgare och lokala verksamhetsutövare ska minimera sin energiförbrukning. Användningen av miljöanpassad och förnybar energi ska prioriteras. Det innebär att vi ska minimera användningen av fossilt bränsle och kärnenergi samt verka för en övergång till förnyelsebara energikällor, liksom utveckla och effektivisera befintlig vattenkraft. Inom miljöområdet Transporter har följande övergripande miljömål antagits: Samtliga transporter inom Uddevalla kommun ska ske på ett miljöanpassat sätt. Det innebär att vi kontinuerligt ska arbeta för att eliminera onödiga transporter. De transporter som sker ska genomföras så att miljöpåverkan minimeras. Det innebär att miljöanpassade transportmedel ska användas samt att andelen miljöanpassade och förnybara drivmedel ska öka. Vi ska också verka för en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik samt goda gång- och cykelmöjligheter. 17

18 I Energiplaneringen beaktas dessa övergripande miljömål särskilt men en överensstämmelse krävs också med övriga övergripande miljömål i miljöledningssystemet. För information om övergripande miljömål inom övriga miljöområden hänvisas till Uddevalla kommuns miljöhandbok Detaljerade miljömål för Uddevalla kommun, miljöområde energi och transporter Elförbrukningen ska minska med minst 10 % och energianvändningen för uppvärmning som är baserad på icke förnyelsebara energislag ska minska med minst 5 % till 2006 räknat från 2003 års nivå. Gäller som gemensamt mål för kommunens större energiförbrukande verksamheter/enheter/objekt. (Efter normalårs- och verksamhetskorrigering) Andelen miljöanpassade personbilar inom den kommunala verksamheten ska vara minst 50 % vid ingången av Utifrån kommunens resepolicy och centrala rutin Transporter ska berörda förvaltningar under 2004 ta fram instruktioner för sina transporter och resor. De detaljerade miljömålen kan komma att revideras efter de årliga avstämningarna som görs i miljöledningsarbetet. En total överensstämmelse med energiplanens delmål för den kommunala verksamheten finns av den anledningen inte. Energiplanen måste ta hänsyn till en längre tidsperiod och anpassa delmålen efter dessa förutsättningar. Välfärdsbokslut miljö 2003 I Uddevalla kommuns välfärdsbokslut miljö 2003 fastslås att möjligheten att gå över till förnyelsebara energislag alltid ska prövas och prioriteras vid nyinstallation eller byte av utrustning, apparater och system som värmepannor, direktverkande el med mera. I 1998 års energiplan finns också en rad mål beskrivna. Dessa kommenteras närmare under rubriken Utvärdering av 1998 års energiplan. 4.5 Övriga styrmedel Miljöledningssystemet är ett frivilligt styrmedel som kan kompletteras med kommunala riktlinjer, rådgivning och information. Lagstiftning och ekonomiska styrmedel påverkar också utvecklingen inom energiområdet Lagstiftning Plan och bygglagen (PBL) anger att bebyggelse och anläggningar för sin tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten. Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk anger att byggnadsverk, som ska uppföras eller ändras, ska uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav exempelvis när det gäller energihushållning och värmeisolering. Boverkets byggregler kapitel 9. Energihushållning och värmeisolering anger att byggnader ska vara utformade så att energibehovet begränsas genom låga energiförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning. 18

19 5 Nulägesbeskrivning 5.1 Kommunbeskrivning Uddevalla kommun är en av Bohusläns större kommuner med cirka invånare uppdelat på hushåll. Kommunen har 27,6 km kust till havet och denna kust utgörs av framförallt skyddande fjordar med känsliga grundbottnar. Landytan består av ett karaktäristiskt spricklandskap, med vidsträckta skogsklädda fjällområden och bergspartier med jordbruk i dalgångarna. Landskapet rymmer också hundratals vattendrag som rinner ut i grunda havsvikar med låg vattenomsättning Bebyggelsestruktur Inom kommunen finns två serviceorter, Uddevalla och Ljungskile samt ett antal mindre orter och landsbygd med omfattande fritidsbebyggelse. Kommunen som helhet har under 90-talet haft en liten men stadig befolkningsökning. Uddevalla tätort har en stagnerande befolkning medan de mindre tätorterna och landsbygden ökat sin befolkning. Landsbygden har ökat mest beroende på att delar av fritidsbebyggelsen konverterats till årsbostäder och ny spridd åretruntbebyggelse tillkommit. Någon säker statistik över hur många fritidshus som blivit årsbostäder finns inte. Utbyggnaden av motorvägen E6 och den nya Uddevallabron kommer sannolikt att förstärka trenden. Uddevalla kommun har många attraktiva fritidhusområden som genom den nya Uddevallabron och motorvägen blir lättare tillgängliga för en större befolkningsgrupp än tidigare. Pendlingsavståndet mätt som tid inom Fyrstadsområdet och från Göteborg minskar och detta ökar sannolikt intresset för fast bosättning på attraktiva områden i Uddevalla kommun hos invånare i hela regionen Näringslivet Uddevalla tätorts läge vid E6 mitt i Bohuslän gör staden till ett naturligt centrum för näringsliv, handel, service, evenemang och utbildning. I Uddevalla finns industriella traditioner inom grafisk- och verkstadsmekanisk industri. Kommunen har idag drygt 1400 företag med anställda och till största delen är detta småföretag. Den största tillverkande industrin utgörs av Volvo Cars med omkring 700 anställda. Den offentliga sektorn, det vill säga kommunal verksamhet och regionsjukvård, är också viktiga arbetsgivare kommunen. De runt 3500 företag totalt som finns i Uddevalla kommun visar en mångfald och många av dem har en spetskompetens som är internationellt erkänd. I Uddevalla kommuns sysselsättningsprognos för 2005 beräknas ytterligare 400 arbetstillfällen skapas, bland annat inom bygg, industri och handel. Uddevalla bedöms ytterligare förstärka sin position som ett regionalt handelscentrum. Den verkstadsindustri som finns i Uddevalla kommun räknas inte som särskilt energiintensiv om man jämför med exempelvis massa- och pappersbruk eller med järn- och stålverk. Energianvändningen styrs i verkstadsindustrier på kort sikt främst av produktionsvolymen. På längre sikt påverkas energianvändningen i en industri av skatter och energiprisernas utveckling, av energieffektiviseringar, investeringar och teknisk utveckling med mera. 19

20 Användningen av drift-el har ökat i Sverige som en följd av en snabb tillväxt inom serviceverksamhet samt inom privat- och offentlig tjänstesektor. Möjligheten till ytterligare effektivisering av drift-elanvändning i kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler bedöms av energimyndigheten vara stora. Figur 1 Uddevalla kommuns sysselsättning/näringsgren 2002 Jord- skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Energi, vatten, avfall Byggverksamhet Handel och kommunikationer Finansiellverks., media och företagstj. Utbildning och forskning Vård och omsorg Pers. och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specifierad verksamhet Källa: NÄRA förvaltningen Uddevalla kommun efter justering av SCB uppgifter Befolkningsutveckling Den procentuella åldersfördelningen (2003) bland invånarna i kommunen domineras av åldersgrupperna 25-44år och 45-64år. Dessa åldersgrupper står för ungefär 25 % av invånarantalet vardera. Åldersgruppen år utgör totalt 10 % av invånarantalet. För de yngsta invånarna (0-15 år) respektive de äldsta invånarna (65 år och uppåt), så är den procentuella fördelningen ungefär 19 % respektive 20 %. Figur 2 Prognos för Uddevalla kommuns befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Källa: NÄRA förvaltningen Uddevalla kommun efter justering av SCB uppgifter I Sverige används cirka 39 % av energin till bostads- och service sektorn. Energin används till uppvärmning av ytor och vatten samt till drift av olika apparater och varierar med både folkmängd och servicebehov. I detta sammanhang är befolkningsutveckling och åldersfördelning viktiga att ha med i beräkningen när det gäller framtidens energisystem. 20

Energiplan Uddevalla kommun

Energiplan Uddevalla kommun U D D E V A L L A K O M M U N Energiplan Uddevalla kommun 2005-2008 INFORMATIONS DEL... 3 1 BAKGRUND... 3 1.1 VAD ÄR ENERGI?... 3 1.2 ENERGIKÄLLOR... 4 1.3 FÖRNYBAR ENERGI... 4 1.3.1 Solenergi... 5 1.3.2

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer