INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges fficiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat ch utgivet af Statistiska centralbyrån Stckhlm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stckhlms stad ch i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning ch naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kmmunikatinsanstalter ch varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Pliti. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in ch utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kngl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stckhlm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfnd, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats ch lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-5622_

3 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse Länets indelning ch naturbeskaffenhet i allmänhet Innevånare Näringar 7. Tab. Litt. A. Markegångspriser 10. Tab. Litt. B. Markegångspriser 11. Tab. Litt. C. Tillverkadt lärft, sm erhållit premier. 13. Tab. Litt. D. Markegångspriset å fiskvarr Tab. Litt. E. Areal af en del skgar. 15. Tab. Litt. F. Sågverk 18. Tab. Litt. G. Markegångspriser å följande skgsprdukter. 19. Tab. Litt. H. Utskeppade skgsalster Tab. Litt. I. Masugnar i gång Tab. Litt. K. Tackjernsblåsning Tab. Litt. L. Gjutgdstillverkning Tab. Litt. M. Stångjernssmide Tab. Litt. N. Exprteradt jern Tab. Litt. O. Jernverksarbetare Kmmunikatins-anstalter ch varubyten Tab. Litt. P. Brafgifter Tab. Litt. Q. Afgifter för färjfarten vid nedanstående färjställen. 29. Tab. Litt. R. Ankmna ch afgångna telegrammer. 34. Tab. Litt. S. Till inrikes sjöfart begagnade fartyg Tab. Litt. T. Ankmne ch afgångne förpassade fartyg ch båtar Tab. Litt. U. Ankmne ch afgångne förpassningsfria fartyg ch Tab. Litt. V. båtar 35. Landtmän tillhöriga fartyg ch båtar af fem läster ch deröfver 35. Tab. Litt. X. Till utrikes sjöfart begagnade fartyg Tab. Litt. Y. Tullinkmster Tab. Litt. Z. Antal handlande ch betjening 36. Tab. Litt. Å. De handlandes klassfördelning Tab. Litt. Ä. Antal landthandlande Tab. Litt. Ö. Sjöassuransföreningens verksamhet Kameralförhållanden 39. Tab. Litt. Aa. Bränvinsutskänknings- ch minuteringsställen Tab. Litt. Bb. Från krn till skatte mförde mantal. 39. Tab. Litt. Cc. Afvittringsarbetet 40. Tab. Litt. Dd. Influtne statsmedel m. m. 40.

4 Sid. 6. Pliti. 41. Tab. Litt. Ee. Statsbidrag Tab. Litt. Ff. Utexaminerade navigatinselever Tab. Litt. Gg. Handlagde utsökningsmål Tab. Litt. Hh. Antal fångar under qvinqvenniet. 44. Tab. Litt. Ii. Sjukvården vid lasarett ch kurhus. 46. Tab. Litt. Kk. Öfversigt öfver väderleksförhållandena i Hernösand under åren Tab. Litt. Ll. Hernösands Centralhspital 48. Tabellbilagr Tab. N: 1. Flkmängd Tab. N: 2. Jrdbruk Tab. N: 3. Bskapsskötsel Tab. N: 4. Skgshushållning Tab. N: 5. Dödade rfdjur Tab. N: 6. Af rfdjur dödade husdjur Tab. N: 7. Bergverk, bruk, fabriker ch manufaktur-inrättningar samt handtverkerier 53. Tab. N: 8 A. Allmänna vägar Tab. N: 8 B. Gästgifverier ch skjutsning Tab. N: 9. Sjöfart ch handel, år Tab. N: 10. Hemman ch jrdlägenheter å landet, tmter ch jrdar i städerne m. m. år Tab. N: 11. Laga skiften m. m. åren Tab. N: 12. Sparbanker Tab. N: 13. Fattigvården 57.

5 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. H) Kngl. Maj:ts Befallningshafvandesfemårsberättelser.Nyföljd. LANDSHÖFDINGE-EMBETETS UTI WESTERNORRLANDS LÄN UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅREN yjk Eders Kngl. Maj.-ts Befallningshafvande rrn går att afgifva underdånig berättelse m Westernrrlands läns tillstånd ch beskaffenhet under sistförflutna qvinqvenniura ch dervid för första gången begagnar det af Eders Kngl. Maj:ts Statistiska Central-Byrå föreslagna ch af Eders Kngl. Maj:t i nåder fastställda frmulär till ledning för uppställningen, anser sig Eders Kngl. Maj:ts Befallningshafvande äfven böra göra denna första berättelse så fullständig, att i en framtid må kunna till densamma hänvisas, utan att hvad sm en gång blifvit anfördt ch icke undergått förändring behöfver i en kmmande berättelse åter upptagas. Det ligger således i sakens natur, att i denna första berättelse flera histriska upplysningar m länets indelning ch de inm detsamma varande inrättningars upphf måste här uppgifvas, ch dessa uppgifter anser Eders Kngl. Maj:ts Befallningshafvande icke utan vigt för bedömande af länets ch dess särskilda inrättningars beskaffenhet, samt deras behf af förbättring eller förändring, ehuru det å andra sidan måste medgifvas, att berättelsens mfång derigenm kmmer att i icke betydlig mån ökas. 1. Länets indelning ch naturbeskaffenhet i allmänhet. I äldre tider utgjrde»nrdlanden» ett enda strt höfdingedöme, sm innefattade prvinserna Helsingland, Medelpad, Jemtland, Herjeådalen, Ångermanland ch Westerbtten, under hvilken sistnämnde äfven Nrrbtten var inbegripet. Sedermera vr dessa prvinser indelade i tvenne län, innefattande det första eller Westernrrlands, med residens i Gefle, de fem förstnämnda prvinserna jemte landskapet Gestrikland, samt det andra eller Westerbttens län, med residens i Umeå, endast prvinsen Westerbtten, innefattande Landsh.-Emb. uli Westernrrlands län und. ber. för åren

6 2 Westernrrlands län. Gränser. Areal. Indelning. allt det nrra landet intill dåvarande Finska gränsen ch således äfven Trneå stad. Uti denna indelningskedde, i följd af Rikets Ständers underdåniga framställning, 1762 den förändring, att prvinserna Medelpad. Jemtland, Herjeådalen ch Ångermanland afsöndrades till ett särskildt län. med residens i Sundsvall eller Hernösand, då det gamla Westernrrlands län benämndes Geflebrgs, samt det nya Westernrrlands län, ch så förblef det, till dess genm Kngl. Kungörelsen den 7 Maj 1810 det förrdnades, att Jemtland ch'herjeådalen skulle utgöra ett särskildt höfdingedöme, under namn af Jemtlands län, samt genm Kngl. Kungörelsen den 21 i samma månad Westerbttens län klyfdes i två höfdingedömen, nemligen Westerbttens ch Nrrbttens, af hvilka det förstnämnda erhöll en tillökning af Nrdmalings pastrat ifrån Ångermanland. Det nuvarande Westernrrlands län utgöres således af landskapen Medelpad ch Ångermanland, detta sistnämnda dck, enligt hvad förut är nämndt, med undantag af Nrdmalings pastrat, innefattande Nrdmalings, Rönhlms ch Afva scknar. der det ännu är*). Landshöfdingens residens var i början i Sundsvall, men flyttades till Hernösand, Westernrrlands län, beläget emellan 64 26' ch 62 8' latitud samt 36 59' ch 32 26' lngitud, gränsar i söder till Helsingland, i vester till Jemtland, i nrr till Westerbtten ch i öster till Bttniska viken; varande gränsen emellan Helsingland ch Medelpad samt emellan Medelpad ch Herjeådalen fastställd genm Lagmans-synerättens dm den 25 Juni 1768; gränsen emellan Jemtland ch Medelpad genm Uthärads-synerättens utslag den 20 ch 23 September 1765 ch Lagmans-synerättens dm den 2 September 1774; gränsen emellan Jemtland ch Ångermanland genm Lagmans-synerättens dm den 18 Augusti 1768 ch den 8 September Gränsen emellan Ångermanland ch Westerbtten från Steksunds hlme till Krpsjökasen ch Gideå elf vid Bullerfrsen är fastställd i Kngl. Brefvet den 17 September 1766, ch återstden af länsgränsen, sedan Nrdmaling skiljts ifrån Westernrrlands län, är fastställd genm Länsgräns-synerättens dm den 19 Juli Länets areal beräknas till 217 qvadratmil, deraf 60 anses belöpa sig på Medelpad, 105 på Södra Anger inanland ch 52 på Nrra Ångermanland, men större delen af dessa betydliga vidder utgöres af sjöar, berg**) ch stenbunden skgsmark, så att bltt en mindre del kan anses dlad eller dlingsbar. Flera af scknarne är belägna vid hafvet, flera vid de större elfvarne, ch ingen saknar insjöar af mer ch mindre mfång. Ängermanelfven ch Indalselfven utgöra landets pulsådrr, ch i trakterna kring dessa elfvar råder ck den största verksamheten. Flera af scknarne hafva ett läge, sm i naturskönhet kan täfla med många scknar i det södra Sverige; men vilda fjelltrakter saknas icke, der innebyggaren endast med största möda kan dla den jrd, han innehar. Länet, sm utgör en del af Hernösands stift, med Hernösands stad till biskpssäte, innefattar 59 kyrkschnar ch 35 pastrater, deraf 5 prebenden, lydande under sex särskilda kntrakter eller prsterier, nemligen Ångermanlands södra, östra, vestra, nrdvestra ch nrdöstra samt Medelpads kntrakter, varande i kntraktsindelningen någn ändring under qvinqvenniet anbefalld genm Kngl. Brefvet den 20 Juli Af pastraterne tillhöra 6 första, 11 andra ch 18 tredje klassen; 15 är regala ch 20 knsistrietet, af hvilka senare 5 är prebenden. Länet är vidare indeladt i tre fögderier, innefattande 59 scknar ch 3 kapellförsamlingar, fördelade i 25 länsmansdistrikter, nemligen:

7 Westernrrlands län. Oregelbundenheter i administrativa indelningen. 3 Hvartdera fögderiet utgör en dmsaga, hvarförutm för begge Angermanlandsfögderierna är förrdnad en särskild brttmålsdmare. Hela länet har, enligt hvad nyss är visadt, 17 tingslag. Vid betraktande af denna indelning måste det erkännas, hvad pastratsindelningen beträffar, att å ena sidan en ch annan scken alltför fta låter lcka sig att söka skiljsmessa från det pastrat, hvartill den af ålder hört, utan att betänka de kstnader, för hvilka den utsätter sig, ch utan afseende dera, att den Kyrkherde, de skulle få, beredes en knapp utkmst, men å andra sidan måste det ck medgifvas, att ett ch annat pastrat är större, än att dess Pastr, med möjligen bästa vilja, kan besörja själavården till egen ch försam lingens tillfredsställelse. Samma förhållande är med dmsagrna, synnerligen Södra Ångermanlands, hvilken icke möjligen kan hinna skötas af en dmare, ch Södra Ångermanlands fögderi brde äfven delas i tvenne, emedan det för en Krnfgde ch en Häradsskrifvare vill, när flkmängden år ifrån år tilltager, blifva vanskligt att sköta de med hvarje år sig ökande görmålen. frdra klyfning. Af länsmansdistrikterna är flera alltför stra ch Af sådan beskaffenhet är Ramsele distrikt, sm innefattar en areal mera än dubbelt så str sm hela Blekinge län, ch m såväl fögderiets sm detta distrikts fördelning i tvenne har jag nödgats hs Kngl. Maj:t göra underdånig framställning. Länet har tvenne städer, Hernösand ch Sundsvall, begge sjö- ch stapelstäder, samt en köping, Örnsköldsvik, belägen i Själevads scken af Nrra Ångermanland ch lydande under Själevads pastrat samt Nrra Ångermanlands dmsaga. Om denna köpings upphöjande till stad har under qvinqvenniet ansökan blifvit gjrd, men sm afslagits genm Kngl. Brefvet den 13 April Under qvinqvenniet har i den administrativa ch ecklesiastika indelningen den förändring blifvit vidtagen, att Gåreleselet. genm Kngl. Brefvet den 8 Januari 1858, i administrativt ch ecklesiastikt hänseende flyttades från Ramsele till Junsele scken; men vid qvinqvenniets slut återstd dck följande regelbundenheter i den administrativa indelningen, nemligen: Hafverö scken. Öfver- ch Ytterturinge samt Länstersjö ch Krknäs byar är belägna inm Jemtlands län ch höra äfven dit, men begagna kyrkrätt i Hafverö, de tvenne förstnämnda i följd af Kngl. Reslutinen den 9 Juli 1689; Timrå scken. Hemmanen Nrrberge ch Sörberge, Rii, Risgrändsbyn ch Lunde är nu i jrdebken upptagne under Ljustrps ch i rnantalslängden under Hässjö scken, men åtnjuta kyrkrätt inm Timrå scken, der de äfven är inrterade. De brde dck enligt naturliga gränser tillhöra, de tvenne förstnämnda, såsm belägna söder m Indalselfven, Timrå scken, ch de öfriga, såsm belägna nrr m samma elf, Hässjö scken. Om förändring i dessa förhållanden är underdånig framställning gjrd hs Kngl. Maj:t den 31 December 1860; Indals scken. Nilsböle eller Öfverböle hemman inm denna scken synes böra förflyttas såväl i administrativt sm ecklesiastikt hänseende till Lidens scken, till hvilken det i kyrkligt hänseende från urminnes tider hört*); Gudmundrä scken. De i denna sckens mantalslängd ch husförhörsbk upptagna nybyggena Tallåsen, Uitmyran ch Badstugusjöberget begagna kyrkgång, de tvenne förstnämnda i Wiksjö kapell ch det sistnämnda i Graninge brukskyrka; Sllefteå ch Multrå scknar. Då Angermanelfven brde vara den naturliga gränsen emellan Sllefteå ch Multrå till ett pastrat hörande scknar, synas Björkängs, Fanby, Bergs ch Reinsle byar i Sllefteå scken höra förläggas till Multrå, samt Klfsta, Bjursta, Kjälls ch Nylands byar ifrån Multrå scken till Sllefteå scken; Junsele scken. Gulsele by, nu tillhörande Asele lappmark i brgerligt hänseende, men Junsele scken i kyrkligt, kmmer, sedan lappmarksprivilegierna med år 1863 upphöra, att, enligt Kngl. Brefvet den 9 Februari 1833, lyda under Junsele scken;

8 4 Westernrrlands län. Beskrifningar ch kartr. Ramsele scken. De till denna scken hörande Stainsele ch Taxans byar lyda i kyrkligt hänseende under Ströms församling i Jemtland, men deras afsöndring i brgerligt hänseende till Jeintland är afslaget genm Kngl. Brefvet den 15 Oktber 1858; Bdums scken. Tannsjö, Bergs ch Nrrby hemman tillhöra nu Drthea scken i Westerbttens län, der åtnjutande lappmarksprivilegier, men kmma, enligt Kngl. Brefvet den 9 Februari 1833, att från ch med 1864, sedan nämnde privilegier upphört, tillhöra Westernrrlands län; Täsjö scken. Med Bellviks by inm denna scken är samma förhållande, ch är byamännens underdåniga ansökan m åtnjutande af ständiga lappmarksprivilegier afslagen, genm Kngl. Brefvet den 22 Juli 1859; Sånga ch Öfver-Lännäs naturliga gränsen; Nrdingrå, scknar hafva ägr på båda sidr m Ångern lanelfven, sm dck brde vara den Ullångers ch Wibyggerå scknar tillhöra i afseende på gästgifveriskjutsen Södra Ångermanland, men i allt öfrigt Nrra fögderiet, dit de förflyttades från det Södra, enligt Kngl. Brefvet den 11 Februari 1811; Arnäs scken. Anundsjö scken. Westanå, utgörande en del af Eldinurks by, begagnar kyrkrätt i Grundsunda; Rödvattnets der belägna by njuter äfven lappmarksprivilegier, men kmmer att från ch med 1864 öfvergå från Asele lappmark i Westerbtten till Anundsjö scken inm Westernrrlands län. Kläppsjö inm Anundsjö scken belägna by har i kyrkligt afseende tillhört Junsele scken, men i brgerligt Anundsjö*); Wibyggerå scken. i alla afseenden tillhöra Wibyggerå scken; Nrdmalings Gårdsjönäs till denna scken hörande by begagnar kyrkrätt i Ullånger, men brde pastrat utgör en del af nrra Ångermanland, men tillhör numera, enligt Kngl. Kungörelsen den 21 Maj 1810, i såväl brgerligt sm kyrkligt hänseende Westerbttens län, ehuru pastratets scknar hafva Ångermanlands indelning i seland ch med Ångermanland deltaga i skjuts ch väghållning, båtsmanshåll m. m. Öfver Ångermanland ch Medelpad hafva redan i äldre tider mer ch mindre fullständiga beskrifningar utkmmit, såsm a) Nrdals Disputatin de Medelpadia, Upsala 1716; b) Genbergs Disputatin de Medelpadia. Upsala 1734, 1737; c) Ströms Disputatin de Angermannia, Upsala 1705; dj Nrlins Disputatin de Facie Angermanniae antiqua et nva, Upsala 1728, 1731; e) Angermanna Hushllning. Nrdanskgen, af Bdiug, G Stckhlm 1747; f) Hulphers Samlingar till en beskrifning öfver Medelpad ch Ångermanland, Westerås 1771 ch 1780; g) Selahns Disputatin de Hernesandia, urbe Angermanniae, Upsala 1837; samt h) i tidskriften Svenska Mercurius 1758 en Beskrifning öfver Hernösand af Hagström; hvarförutm såsm upplysande må nämnas i) Gisslers Tal i Vetenskaps-Akademien m Medelpads ch Ångermanlands naturliga lynne ch beskaffenhet, Stckhlm öfver de begge prvinserna utkmna kartr är a) Bleans öfver Nrrland, utgifven i Amsterdam; b) Fr. de Witts öfver Nrrland, likaledes utgifven i Amsterdam; c) Sansns i Paris 1666 utgifna öfver Helsingland, Medelpad ch Ångermanland; d) Törnstens öfver Westernrrlands län, utgifven 1771; e) Calvagens öfver Medelpad 1769, Cederhjelms karta öfver en del af Ångermanelfven 1741; f) Calvagens, Hulphers samlingar åtföljande, mindre kartr öfver Medelpad ch Ångermanland; samt g) Hermelins kartr öfver sistnämnde begge prvinser. I afseende på det eknmiska karteverket må anmärkas, att under den tid det ålåg Landtmätarne att för vinnande af befrdran upprätta sckenkartr, en mängd af sådana kartr blifvit aflemnade, de flesta af särdeles värde. Sålunda finnas öfver scknarne i Medelpad 13, i Södra Ångermanland 21 ch i Nrra Ångermanland 8 eller tillsammans 42 sckenkartr, hvar ch en med sin särskilda sckenbeskrifning, ch således

9 Westernrrlands län. Flkmängd. 5 återstå endast 17 scknar, öfver hvilka kartr ännu icke inkmmit, men flera af dessa är redan i kncept uppgjrda ch skulle felbart inkmma, m Landtmätarne kunde vänta, att belöning för det dryga arbetet dem tilldelades, i hvilket afseende underdånig framställning till Kngl. Maj:t nu är af Kngl. Maj:ts Befallningshafvande aflåten. Först sedan dessa kartr hunnit fullbrdas, är det att förvänta, det en fullständig ch af behfvet högeligen påkallad länskarta kan kmma under arbete. 2. Innevånare. Att länets innevånares antal i jemförelse till den stra arealen är litet ch alltför inskränkt för behfvet, visar sig deraf, att årligen stra massr af flk här söka vinna arbetsförtjenst, att jrdbruket icke bedrifves i den skala det kunde ch brde bedrifvas, samt att svårigheten att få lagstadda tjenare mer ch mer ökas. Innevånarnes antal ökas dck årligen, hvilket af hsföljande tabeller inhemtas; ch mer ch mer öfvertygas man derm, att den idge arbetaren aldrig saknar sin bergning, utan tvertm att äfven välstånd kan vinnas i nrdlanden, der naturen ej är så njugg, sm man frdm föreställt sig. Få utflyttningar hafva ck härifrån skett till andra länder, men väl flera inflyttningar, dessa senare dck mest bestående af sådana persner, sm egnat sig åt trädvaruafverkningen. Klimatet är helssamt, ch inga farster af betydligare art hafva under qvinqvenniet hemsökt landet. Flkmängden har under de fem förflutna åren ökat sig i den prprtin, sm tab. N: 1 utvisar. Jernföres nu 1860 års flkmängdssumma efter maiitalslängderna med antalet innevånare vid nästföregående qvinqvenniets slut, visar sig, att, då vid 1855 års slut räknades 101,683 persner ch vid 1860 års slut 114,500 persner, flkmängden under sistförflutna qvinqvennium ökats med 12,817 persner, af hvilken tillökning belöper på landsbygden 11,496, på staden Hernösand 379, på staden Sundsvall 782 ch på köpingen Örnsköldsvik 160 persner. För att äfven inhemta i hvad mån det ena fögderiet är i jemförelse till sin strlek mera beflkadt än det andra ch i hvad förhållande flkmängden på ena eller andra stället tilltagit, må följande jemförelse här få rum: Tab. N: 1. Medelpads fögderi hade vid 1860 års slut enligt maiitalslängderna På nu beflkningen vid 1855 års slut utgjrde 30,332 persner, har en tillökning uppkmmit af 5,451 persner..södra Ångermanland hade, enligt mantalslängderna, vid 1860 års slut Då nu beflkningen vid 1855 års slut utgjrde 35,554 persner, har en tillökning uppkmmit af 3,464 persner. Nrra Ångermanland hade, enligt meranämnde längder, vid 1860 års slut Då beflkningen vid 1855 års slut, inberäknadt hvad sm belöpte på köpingen Örnsköldsvik, utgjrde 29,905 persner, är tillökningen 2,741 persner. Staden Hernösand, sm vid 1855 års slut hade 2,627 innevånare, hade 1860 samt har således förkfrat sig med 379 persner. Staden Sundsvall, sm vid 1855 års slut räknade 3,265 innevånare, hade 1860 ch har således en tillökning i antalet af 782 persner. Summa Hvad köpingen Örnsköldsvik särskildt vidkmmer ch då dess flkmängd är inberäknad i landsbygdens, tnå anmärkas, att den vid 1845 års slut hade 52 innevånare, vid 1850 års slut 111, vid 1855 års slut 162 ch vid 1860 års slut 313 persner, deraf mankön 158 ch qvinkön 155. Af de nu lemnade uppgifter m flkmängden visar sig, hvad redan är antydt, att landet är ganska 'flest bebdt. Delar man innevånarnes antal, äfven nu enligt mantalslängderna beräknadt, på arealen, så visar

10 6 Westernrrlands län. Schismatiska rörelser. Sedlighet. Klädedrägt. Byggnadssätt. sig, att i Medelpad belöper 596, i Södra Ångermanland 371 ch i Nrra Ångermanland 628 menniskr på hvarje qvadratuiil eller, m hela landsbygdens beflkning, 107,447 persnel', fördelas på länets hela areal, 217 qvadratmil, skulle hvarje qvadratmil hafva en beflkning af 495 persner. Delar man åter hela flkmängden, 107,447 persner, på länets hela hemmantal, skulle 66 persner belöpa på hvarje helt mantal i länet, men m delningen skedde fögderivis, skulle af Medelpads 35,783 innevånare 79, af Södra Angermaulands 39,018 innevånare 60, samt af Nrra Ångermanlands innevånare 62 belöpa på hvarje helt mantal. Allt detta företer dck naturligtvis stra likheter i de lika scknarne, emedan flkmängden är störst i de scknar, sm är belägna vid de större vattendragen ch minst i de nrdligaste samt mest skgbevuxna. Såsm hufvudrsak till flkmängdens förökande under qvinqvenniet måste antagas, dels den mständighet, att länet under denna perid hugnats med gd årsväxt ch icke härjats af någn farst, dels att skgsafverkningen lemnat många persner tillfälle till ymnig arbetsförtjenst, dels att dessa sammanlagda mständigheter verkat ingående af talrikare lijnelag bland arbetande klassen. Inga administrativa förfganden hafva påkallats för de få utländingar sm inflyttat ch hvilka snart lärt sig landets språk. Om de schismatiska rörelser, sm visat sig inm länet, gäller i hufvudsaklig del hvad jag derm i min sista underdåniga fem årsberättelse yttrat. Baptister är hufvudsakligen de, sm förvilla de enfaldiga, ehuru äfven en ch annan mrmnapstel försökt sina krafter, men mrmnlärrna är alltför grfva för att kunna inverka på en upplyst allmge, såsm Nrrlands i allmänhet är, ch hafva endast lyckats vinna gehör hs en ch arman förståndsfattig nienniska. Baptisterna deremt hafva i Sundsvall, äfvensm i en ch annan scken, synnerligen i Medelpad, sökt innästla sig, samt i Sundsvall äfven byggt ett särskildt bönehus, men, enligt hvad man trr sig veta, börjar deras antal att minskas, ch sekten skulle här snart utdö, m den ej esmftast uppfriskades af från andra län kmmande emissarier. Genm ett nitiskt presterskap ch de mer ch mer införda bibelförklaringarne, är det att hppas, det de schismatiska rörelserna efterhand skla lemna rum för en sann ch lefvande gudsfruktan. religinsbekännare finnes icke heller någn församling inm länet. Ingen särskild församling är af schismatikerna bildad, ch af främmande Sedligheten frtfar att vara gd i de scknar, sm är från städerna mest aflägsna ch icke är belägna vid de större vattendragen, hvareint samma fördelaktiga vitsrd icke kan lemnas städerna ch sjöscknarne. Veneriska smittan griper ikring sig *), frtplantad af sjöfarande, ch de äkta barnens antal är i jemförelsi med de föddas antal ännu högst betydligt. Yppigheten utvidgas i den mån lättheten att förtjena penningar genm skgsafverkningen utvidgas, ch tarfligheten finnes snart endast qvar i de aflägsnare scknarne samt i en ch annan krets bland de öfriga, der den frdna sparsamheten ännu vidhålles. Denna yppighet visar sig synnerligen i klädedrägten, deri man fta får se ståndspersnernas sätt att kläda sig af allmgen på ett smakligt sätt efterapadt, ch denna lust att lysa med flera mbyten af kläder ger sig synnerligen tillkänna vid marknaderna. Någpn synnerlig fallenhet för dryckenskap uppenbarar sig icke hs nrrländska allmgen, i hvars hus man sällan varsnar bränvin, hvars förtärande endast kmmer i fråga vid besök i städerna, der det väl stundm händer, att mer än sm kan bäras frtares, de flera här ch der anlagda ölbryggerierna hafva en strykande afsättning. öldrycken har ck mycket utträngt bränvinet, ch I mat lefver allmgen tarfligt, men skyr icke att visa den gamla gästfriheten i hela sin glans, när besök fås af vänner ch bekanta. Byggnadssättet är såsm förr yppigt, emt hvad i många af södra Sveriges prvinser brukas. Ivåvåningshus är skäligen allmänna på landet, m ck den öfra våningen stundm åratal får stå inredd.,

11 Westernrrlands län. Jrdbruk. Hushållnings-sällskap ch -gillen. Landtbruksskla. 7 Hvad sm mest verkar mt rdning ch rättskaffenhet inm lähet är den mängd af bndadvkater ch landthandlare, sm nära ng öfverallt innästlat sig. De förra uppvigla till rättegångar ch tvister, dem de mt pligt ch samvete åtaga sig att utföra, utan afseende på sakens större eller mindre rättvisa, ch hviika rättegångar ftast sluta så, att advkaten är den ende, sm af tvisten skördar vinst; ch de senare lcka, under löfte m kredit, till uppköp af lyxartiklar, ett löfte, sm de snart glömma, då lagsökningar med thy åtföljande kstnader icke sällan förstöra den, sm varit ng dåraktig att låta lcka sig af utprånglarens efterhängsenhet. Skgsköpen hafva äfven i sin mån bidragit att utveckla ett system af krångel ch egennyttiga spekulatiner, sm mer än en gång störtat en annars bergad jrdbrukare i elände ch, hvad sm värre är, inlckat hnm i företag, ledande till rättegångar, i hviika bedrägliga åtgärder blifvit uppdagade. hafva. 3. Näringar. A) Jrdbruk. Nrrländska åkerbruket innehar icke på långt när den ståndpunkt det rätteligen brde Ännu vidhänger åkerbrukaren fäderneärfda vanr ch åsigter m jrdens ändamålsenliga skötsel, från hviika han icke viker, utan att genm faktiska bevis öfvertygas m nya inrättningars ch arbetsmethders företräde, ännu skyggar han tillbaka för hvarje penningeutgift, af hvilken han icke ser sig kunna hemta en ögnblicklig vinst. Han har icke här, såsm i södra Sverige, jrdbrukande ståndspersner, från hviika han kan hemta föredöme, ty inm de flesta scknarne finnas inga, inm andra åter högst få ståndspersner, sm dyrka jrden, ingenstädes några större pssessiner, sm i större skala visa de smärre jrdbrukarne vägen till erhållande af rikare skördar. Att jrdbruket år ifrån år utvidgas ch förbättras, är likväl en bestridlig sanning, ch det lider icke tvifvel, att det nrrländska jrdbruket i en måhända ej alltför aflägsen framtid skall uppblmstra till en nu knappt anad höjd; men denna tidpunkt trde ej få förväntas att inträda, utan i mån af minskad ifver för skgsafverkningen, åt hvilken nu egnar sig snart sagdt hvarje arbetsför menniska, så att str brist på arbetare vid jrdbruket frtfarande förefinnes. Men utm denna brist på arbetare, finnas äfven andra mständigheter, sm hejda åkerbrukets framgång, ch bland dessa må i främsta rummet nämnas försummad bskapsskötsel ch deraf följande brist på gödningsämnen, försummad dikning ch underlåtenheten att allmännare tillegna sig senare tiders uppfinningar af förbättrade åkerbruksredskap. rättvist att säga, det dessa fel öfverallt qvarstå. Det vre likväl högst På flera ställen har man, m ck i mindre skala, företagit sig grunddikning med tegelrör, på andra ställen, m ck ännu få, har man inköpt nya åkerbruksredskap, ch öfverallt der dessa förbättringar blifvit införda har belåtenhet dermed blifvit sprd, så att det är att hppas, att exemplen, ännu måhända få, med tiden skla sprida sig i länet ch skingra fördmårne mt det nya, sm annars vanligen af allmgen mttages med ett visst misstrende. mån bidragit Hushållnings-sällskapet, Landtbrukssklan ch den anställda Länsagrnmen. Till dessa lyckliga resultater hafva hvar i sin Det förstnämnda har under sin mer än sextiåriga tillvar efter förmåga sökt att bidraga till jrdbrukets ch dess binäringars förkfran, dels genm utdelade premier ch dels genm utgifna skrifter, samt äfven genm inrättande af Hushållning sgillen i scknarne, ehuru det måste beklagas, att det ännu icke lyckats Sällskapet att i alla scknar tillvägabringa sådana föreningsband, hvartill måhända rsaken får sökas i den förut nämnda bristen på ståndspersner, sm kunnat leda öfverläggningarne i dylika gillen. Landtbrukssklan, först anlagd å Lunne egen dm i Arnäs scken af Nrra Ångermanland, ch sedan, då denna ansågs mindre lämplig dels med afseende på 'less aflägsna läge, dels i anseende till erfrderligheten af betydliga nybyggnader, dem Hushållnings-sällskapet icke ägde hiedel att beksta, flyttad till Hammars egendm i Thrsåkers scken af Södra Ångermanland, der den ännu frtgår med daglig undervisning för 12 elever, är nu föreslagen att flyttas till Jhannesbergs egendm i Trps scken af Medelpad, der man ansett mera utrymme för dess verksamhet vara att förvänta, enär sistnämnde egendm, utm det att den äger ett betydligt jrdbruk ch är belägen vid allmänna landsvägen ifrån lemtländ, här erfrderliga byggnader, sm erbjuda mera beqvämlighet vid undervisningen, mera ömvexla de Tab. N: 2.

12 8 Westernrrlands län. Länsagrnm. Jrdmån. Brukningssätt. Utsäde. Skörd. sysselsättning ch följaktligen mera nytta för eleverne, utm det att Sällskapet uti den för jrdbruket ch näringarne nitiske agarens allmänt erkända verksamhet har en brgen för inrättningens frtgång ch förkfran under det föreslagna tiåriga arrendet; varande Sällskapet betänkt att under tiden samla medel för inköp af eget hemman för landtbrukssklan ch der uppföra ändamålsenliga byggnader. Länsagrnren, lönad af Hushållnings-sällskapets medel, är årligen under hela smmaren ch så länge årstiden det medgifver stadd pa resr inm länet, för att meddela dem, sm sådant åstunda, undervisning i till jrdbruket hörande ämnen; ch är det glädjande att förnimma, det antalet af de jrdbrukare, sm begära dess råd, år ifrån år ökas. s(i att den krta nrdiska smmaren numera knappt förslår att uppfylla alla reqvirenternas önskan. Genm hnörn utdelas under resrna smärre skrifter i landthushållningen. genm hnm anskaffas säkra utsäden, cii af hnm förevisas ch beskrifvas under resrna nyare tiders åkerbruksredskap. Att med någn säkerhet uppgifva gemetriska tunnlandtalet af den dlade jrden, är så mycket mera möjligt, sm betydliga sträckr finnas, hvilka icke är af Landtrnätare uppmätte. Uti de svar, sm scknarne 1859 afgåfv på Finans-Kiniténs frågr, antages, enligt det öfver samma svar uppgjrda sammandrag, att den dlade jrden då besteg sig till 91,602 tunnland, men, utm det att denna uppgift ingalunda må antagas vara fullt tillförlitlig, snarare för liten än för str. måste det erinras, att den dlade jrdens areal hvarje år utvidgas genm nydlingar, sm, ehuru i mindre skala, dck i hvarje scken verkställas. Jrdmånen kan i de flesta scknarne antagas vara gd, men i fjellscknarne. äfvensm kustscknarne, dels medelmåttig, dels svag. Den rådande jrdmånen är lera i 19 scknar, lermylla, lera ch svartmylla, lera ch sandmylla eller lermjulna i 25 scknar, sand, sandmylla eller sandmjulna i 17 scknar, samt kalkjrd med någt lera i 1 scken. Öfverallt är jrden så fruktbar, att den lemnar den idge arbetaren lön för sin möda. Nattfrster, sm förr i en ch annan scken gjrde så str skada, hafva mer ch mer uteblifvit i följd af ändamålsenliga dikningar; ch numera spörjas dessa frster högst sällan ch endast partielt på någt fjellhemman, der man föga gjrt för deras afvändande. Egentligt vexelbruk med rdnad växtföljd finnes ej inm länet, utan begagnas, med få undantag, tvåskiftes- ch tredingsbruk. Om det ena ch andra brukningssättet för åkerjrdens hela vidd hafva väl uppgifter ingått ifrån scknarne till Finans-Kmitén, men Kngl. Maj:ts Befallningshafvande anser dessa uppgifter så säkra, att de icke kunna med anspråk på någn trvärdighet åberpas. Ärliga utsädet är högst lika på lika rter. I allmänhet Isar det antagits, att på ett tunnland jrd utsås f tunna hvete, f tunna råg, 1 tunna krn, H tunna hafre, Ii tunna blandsäd, 1J tunna ärter, 6 tunnr ptatis, 1^ skålpund rffrö samt \ tunna linfrö, detta senare beräknadt till 48 kannr på tunnan, vägande vid pass 210 skålpund. Blandsäden består hufvudsakligen i hafre ch krn, här ch der af krn ch ärter, samt någn gång äfven af hafre ch ärter. Åkerjrden besås till ungefär fem sjettedelar af krn, sm är rtens hufvudsäde, till en tlftedel af råg ch en tlftedel af hafre. Hvete, sm endast på några få ställen dlas, är alltför betydligt att kmma i beräkning, ch blandsäden dlas icke heller allmänt. Enligt de till Finans-Kmitén 1859 lemnade uppgifter utgjrde årliga utsädet i hela länet uti medeltal de tre sista åren mkring 10 tunnr hvete, 1,786 tunnr råg, 22,500 tunnr krn, 2,432 tunnr hafre, 2,556 tunnr blandsäd ch 786 tunnr ärter, eller tillsammans af alla slag 30,070 tunnr. Fördelade på länets hela hemmantal, visas häraf, att för hvarje helt mantal skulle frdras tillsammans 18 tunnr säd af alla slag eller \ tunna på hvarje seland jrd; men man ansåg då att dessa uppgifter vr för låga. Utan öfverdrift skulle inan öfverhufvud kunna räkna utsädet af alla slag till en tunna på hvarje seland jrd eller 24 tunnr på helt hemman, sm för hela länet skulle göra mkring 39,000 tunnr, deraf efter \ tunna på hvarje seland jrd af hvete, råg. krn ch hafre mkring 29,300 tunnr af dessa sädesslag tillsammans. Skörden uppgafs i medeltal för hela länet, enligt de till Finans-Kmitén 1859 aflemnade uppgifter, till 70 tunnr hvete, 13,453 tunnr råg, 125,846 tunnr krn, 10,380 tunnr hafre, 11,388 tunnr blandsäd,

13 Westernrrlands län. Skörd. Förbrukning. Priser. 9 3,675 tunnr ärter ch 128,583 tunnr ptatis, men äfven dessa qvantiteter anses för lågt uppgifna ch understiga betydligt hvad sm i Kngl. Maj:ts Befallniugshafvandes sista femårsberättelse uppgifvits. Att få någn säker uppgift på belppen af utsäde ch skörd är svårt, m icke alldeles möjligt, enär de flesta af allmgen hvarken uppmäta eller anteckna det ena ch andra, eller, m anteckningar förefinnas, skygga tillbaka att uppgifva qvantiteterna, af den gamla ännu inrtade fruktan, att sådant möjligen skulle kunna föranleda tillökning i beskattningen, hvartill kmmer, att det af mången anses rätt att uppmäta de skördar Gud gifver, eller likasm hålla räkning med Gud. Om skördens utfallande under qvinqvenniet leinna de af Kngl. Maj:ts Befallningshafvande för hvarje år afgifna tredje ch sista årsväxtberättelser upplysning. Af dessa berättelser må här meddelas ett krt sammandrag. Bagen blef 1856 i Medelpad under medelmåttan, i Södra Ångermanland fullt medelmåttig ch i Nrra Ångermanland någt under medelmåttan; gaf 1857 uti Medelpad ch Nrra Ångermanland 8:de ä 9:de ch i Södra Ångermanland 16:de ä 20:de krnet; 1858 i Medelpad 9:de å 10:de, i Södra Ångermanland 16:de å n 20:de ch i Nrra Ångermanland ll:te ä 12:te krnet; 1859 i Medelpad ch Nrra Ångermanland 8:de k 9:de ch i Södra Ångermanland 12:te ä 16:de krnet; samt 1860 uti Medelpad 9:de ä 10:de, uti Södra Ångermanland 12:te å 14:de ch i Nrra Ångermanland 8:de krnet. Skörden var 1857, 1858 ch 1860 af gd beskaffenhet ch fullt mtsvarande rtens vanliga behf. Krn. Skörden deraf uppgafs hafva varit 1856 i Medelpad ringa ch af dålig beskaffenhet, i Södra Ångermanland,; nedre landet fullt medelmåttig, men öfre landet betydligt under medelmåttan, samt i Nrra Ångermanland missväxt på några ställen; 1857 i hela länet 7:de ä 8:de krnet; 1858 i Medelpad ch Södra Ångermanland 7:de k 8:de ch i Nrra Ångermanland 6:te å 7:de krnet; år 1859 i Medelpad ch Nrra Angermanland 5:te a 6:te ch i Södra Ångermanland 6:te å 7:de; samt 1860 uti hela länet 7:de å 9:de krnet. Under åren 1857 ch 1858 var skörden mer än tillräcklig för behfvet, under 1859 ansågs den i allmänhet knappt medelmåttig, men af gd beskaffenhet, ch 1860 fullt medelmåttig. Blandsäd ch hafre hafva vanligen lemnat lika skörd sm krnet. Ptatisdlingen ingår betydligt i jrdbruket ch utgör en icke betydlig del i beflkningens föda var skörden på många ställen skadad af frst, men dck mtsvarande landsbygdens eget behf; 1857 erhölls 6:te a 8:de krnet, sm ansågs för medelmåttig skörd; 1858 ficks i Medelpad 12:te, i Södra Ångermanland 10:de ch i Nrra Ångermanland 8:de krnet; 1859 erhölls 6:te ch 7:de krnet i hela länet; ch 1860 en skörd af 8:de ch 9:de krnet. Trröta visade sig på några ställen 1858 ch på inånga Att länet under det utgångna qvinqvenniet lemnat fullt ut de qvantiteter spanmål, sm erfrdrats för innevånarnes behf, är temligen säkert, enär de partier Ryskt rågmjöl, sm införskrifvits, kunna antagas fullt mtväga hvad sm af skörden afyttrats. Enligt förut antagen beräkning af h tunna råg ch 3 tunnr krn för hvarje persn, skulle för mkring 116,000 innevånare hafva erfrdrats för hvarje år 58,000 tunnr råg ch mkring 350,000 tunnr krn; men denna beräkning är måhända för dryg. Ar A ena sidan kan väl sägas, att barn af spädare ålder icke kunna knsumera det för hvarje persn såsm erfrderligt uppgifna qvantum, men å den andra måste ck medgifvas, att, när i betraktande tagas de behf, hvartill spanmålen användes, nemligen bröd, dricka, välling, gröt m. in., för mången knsumeras mer än den antagna beräkningsgrunden medgifver, ehuru det icke heller kan nekas, att mången fattig får lefva af mindre. närmare angifvas, m ifrån det uppgifna erfrderliga belppet afdrages hvaraf fyra tunnr anses mtsvara en tunna krn. Måhända skulle behfvet hvad sm knsumeras af ptatis, Priserna, sådana de i handel varit gängse, kunna icke med någn säkerhet uppgifvas, helst försäljningen fta sker på kredit, ch priset i följd deraf stegras. Deremt kunna markegångspriserna, enligt Landsh.-Emb. uti Westernrrlands län und. ber. för åren Tab. Litt. A.

14 Tab. N: Westernrrlands län. Understöd. Trädgårdsdling. Bskapsskötsel. markegångstaxans afdelning Litt. A, antagas någrlunda uttrycka Kandelspriserne för löpande årets skörd. Enligt denna taxa hafva nedanstående priser, tab. Litt. A, af Riksståndens Deputerade blifvit satta å en tunna. Orsaken till vexlingarne i dessa priser har naturligtvis varit skördens större eller mindre ymnighet, mer eller mindre gda beskaffenhet. Under qvinqvenniet, såväl sm under många år förut, har ingen allmännare missväxt, icke heller andra allmänna lyckr, hemsökt landet. Partielt hafva dck sådana inträffat, i följd af hvilka understöd måst sökas. Sålunda har, på Knungens Befallningshafvandes underdåniga hemställan, Kngl. Maj:t uti Nådig skrifvelse af den 30 Januari 1857 beviljat 5,000 R:dr Bank såsm räntefritt lån, att af Kngl. Maj:ts Befallningshafvande fördelas emellan de af missväxten hemsökta scknarne i länet, med gemensam ansvarighet af hvarje sckens innevånare för medlens återbetalning med en tredjedel årligen inm den 1 Nvember 1857, 1858 ch 1859; hvarjemte Kngl. Maj:t i Nåder beviljade 1,000 R:dr Bank, utan återbetalningsskyldighet, att kmma sådana behöfvande inm nämnde scknar tillgd, sm ej vr i tillfälle att sjelfve förskaffa sig arbete, eller i stånd att medlen af egna tillgångar återbetala; dck under vilkr, att dessa medel företrädesvis skulle användas för att åt fattiga ch arbetslösa persner bereda sysselsättning ch möjlighet att genm egen verksamhet bidraga till sitt uppehälle. Af det mt återbetalningsskyldighet anvisade lån, 7,500 R:dr Riksmynt, behöfde endast utlernnas till Wiksjö scken 2,250 ch till Gideå scken 3,000 R:dr, samt af de utan återbetalning gifna medel till den förra 310 ch till den senare 300 samt till en nybyggare i Lidens scken af Medelpads fögderi 10 R:dr; varande det räntefria lånet återbetaldt ch de öfverskjutande medlen återlevererade. Andra nya sädesslag hafva under qvinqvenniet icke blifvit använda än vicker, hvarmed på några få ställen försök blifvit gjrda. Trädgårdsskötseln ch fruktträdsdlingen är inm länet föga utbredd. Man har trtt, att i detta nrdliga klimat fruktträd icke skulle kunna trifvas, men erfarenheten har dck på några, m ck få ställen såväl i Medelpad sm i Södra Ångermanland visat, att fruktträden icke allenast väl trifvas, utan äfven lemna en frukt, sm i gdhet kan täfla med frukt från södra prvinserna. En trädgårdsmästare är nu anställd, med lön af Hushållnings-sällskapet ch skyldighet att uppå reqvisitin kringresa inm länet, för att meddela undervisning ch råd i trädgårdsskötseln, hvarjemte han skall undervisa eleverna i flksklelärare-seminariet i trädgårdsdling, för hvilket senare åtagande han invid staden erhållit jrd till planteringsland af trädsklr. ch anläggande B) Bskapsskötseln står ännu på vida lägre ståndpunkt, än hvarå den brde finnas. Smmarbetena är vanligen ganska gda, men vid stark trka förbrännes gräset ch skämmes vattnet. I fjelltrakterna är betena belägna långt brt från byarne ch bebyggda med fäbdar, dit kreatur af alla slag drifvas ch beta gemensamt. Ännu äflas mången jrdbrukare att hafva en talrik ladugård, ehuru han saknar utväg att, såsm sig bör, underhålla en sådan. Följden af detta fäderneärfda system har blifvit minskad afkastning af kreaturen, minskad gödseltillgång för jrdbruket ch följaktligen mindre åkerbruk, än sm ined en förståndig hushållning kunde finnas. Nekas kan dck icke, att allt flera jrdbrukare efterhand öfvergå till ratinelare hushållning ch egna sina ladugårdar den msrg de förtjena ch frdra, för att blifva vinstgifvande. Erfa- Tab. Litt. A. Markegångspriser.

15 Westernrrlands län. Höskörd. Ladugårdsafkastning. Priser. 11 renheten har ck visat, att de jrdbrukare, sm minskat antalet af sin bskap ch gifvit den qvarvarande delen en ymnigare utfdring, deraf skördat icke betydlig vinst. Äfven andra mständigheter, såsm fdermedlens mindre ändamålsenliga beredning ch ladugårdshusens beqvämlighet, qvaf ch mörker, m. m., hafva inverkat på bskapsskötselns mindre fördelaktiga ställning, men äfven dessa fel är insedda ch rättade af en ch annan förståndig ladugårdsägare, sm af förändringen funnit sin stra båtnad. De till Finans-Kmitén lernnade uppgifter innehålla, att inm länet skulle år 1859 hafva funnits 12,647 hästar, 1,553 xar ch tjurar, kr, 8,942 ungnöt, 63,732 får ch getter samt 5,427 svin; men man kan i allmänhet antaga, att dessa siffrr på långt när icke uttrycka rätta antalet, sm tvifvelaktigt är större. Då emellertid sanningsenliga uppgifter i denna del trligen ej stå att erhålla, måste man nöja sig med de apprximativa, ch i sådant afseende skulle jag anse det kunna antagas, att, ehuru förhållandet i lika scknar naturligtvis är mycket lika, i betraktande deraf att hemmanen är delade i många mindre delar med hvar sin åb ch följaktligen hvar sin i förhållande till ägmfånget större eller mindre ladugård, på ett helt hemman eller dess många delar öfverhufvud årligen vinterfödas 8 hästar, 24 kr, 6 ungnöt, 35 får samt 4 svin. Efter denna beräkning skulle länet äga cirka 13,050 hästar, 39,160 kr, 9,790 ungnöt, 57,100 får ch 6,520 svin. Oxar finnas endast på bruken, utm det att en ch annan trpare har en körxe. Getter finnas hufvudsakligast i fjellscknarne. Smmartiden bestås kreaturen ej annat fder än betet, sm fås för det mesta af naturliga ängar, ehuru det ej kan nekas, att dling af timtej ch klöfver mer ch mer utvidgar sig. Om vintern fdras vanligen med hö ch halm, dels ren, dels blandad med agnar ch begjuten med vatten. Höskörden var 1856 ch 1857 ymnig, men 1858 under medelmåttan i Medelpad, fullt mtsvarande livad sm vanliga fderår erhållits i Södra Ångermanland, ch medelmåttig i Nrra Ångermanland, 1859 under medelmåttan i hela länet ch på några ställen knapp, men 1860 ymnig. I allmänhet kan dck sägas, att fdertillgången öfverhufvud varit tillräcklig. Att på de ställen der fderbrist förefunnits kreaturens antal minskats, är naturligt, likasm att det, då skörden varit ymnig, ökats. Kreaturens utfdring med spanmål är visserligen i senare tider mera vanlig än förr, men den sker dck ännu sparsamt, emedan efter gammal åsigt»guds lån är för skadligt (för gdt) att gifva åt kreaturen». Enligt de till Finans-Kmitén 1859 lemnade uppgifter skulle 13,764 tunnr spanmål årligen användas för kreaturens utfdring, men, lika med hvad sm då sades, måste äfven nu erinras, att ehuru utfdringen med spanmål, hvaraf endast användes slösäd, ej sker allmänt, det dck måste antagas, att en vida större qvantitet än den uppgifna åtgår. Att ladugårdarne i allmänhet lemna af kastning, öfverstigande rtens förbrukning, kan icke bestridas; men denna afkastning åtgår till större delen i städerna ch köpingen, der synnerligast trgdagarne tillförseln mer ch mer tilltager. Smör från de nrra scknarne föres dck till en del utm länet. Priserna å kreatur hafva varit lika i mån af fdertillgången. En xe,»sådan sm i landet finnes», upptages i markegångstaxan för 1856 till 37 R:dr 50 öre, 1857 till 50 R:dr, 1858 till 40 R:dr, 1859 till 35 R:dr ch 1860 till 37 R:dr 50 öre, men man kan antaga, att den intetdera af åren gällt under 60 å 70 R:dr, ch en k har vanligen betalts med 100 R:dr. Markegångspriset har i öfrigt under qvinqvenniet varit det i nedanstående tab. Litt. B utförda: Tab. Litt. B. Tab. Litt. B. Markegångspriser.

16 12 Westernrrlands län. Djurracer. Epiztier. Nydling. Stängsel. Hushållnings-sällskap m. m. Djurracema är, till en del i följd af förtidig parning, små, men i allmänhet gda. Till racernas förbättring har ett hlländeri af Vigtländerrace varit inm länet anlagdt, först på Jhannisbergs egendm i Trps scken af Medelpad ch sedan å Hlms säteri i Södra Ångermanland, men är nu derifrån förflyttadt till Geflebrgs län. Under tiden af vistandet här har hlländeriet lemnat flera afkmlingar, hvilka nu, spridda i landet, hafva bidragit till racens förbättring. Föreningen för hästafvelns befrämjande har deremt upphört. Fjäderfä finnas icke många; öfverhufvud kunna beräknas 12 höns på hvarje helt mantal. Biskötseln är icke försökt. Några egentliga farster bland husdjuren hafva under qvinqvenniet icke inträffat. Dck hafva bland hästkreaturen qvarka visat sig i flera scknar 1856 ch 1859, rts ch springrmen 1857 ch 1858, springrmen 1858; bland hrnbskapen Kachexia ssifraga ch merkurialsjuka, denna senare förrsakad af salva, sm af qvacksalvare användts mt hyra, 1857, ch bldställning 1859; bland svinkreaturen skarlakansfeber ch hjerninflammatin 1857; ch bland hundar rabies i Sundsvall ch några dernikring belägna scknar samma år; men öfverallt har, efter ändamålsenlig behandling af Djurläkaren, sjukdmen upphört efter krtare tid. Sjukdmarne bland kreaturen anser Djurläkaren uppkmma under smmarbetena, då stark trka förbränner gräset ch förskåmmer vattnet, samt under vinterfdringen af brist på strö, sm i allmänhet icke begagnas. Att en enda af staten aflönad Djurläkare icke är tillräcklig för det vidsträckta länet, är allmänt erkändt, men då medel till aflöning af ännu en sådan persn saknades, har, enligt Kngl. Brefvet den 11 Januari 1857, statsanslag icke kunnat dertill erhållas, i följd hvaraf Sundsvalls stad anslagit aflöning åt en egen Djurläkare. Rörande jrdbruket ch bskapsskötseln i allmänhet bör anmärkas: att jrdbruket enligt hvad förut är antydt år ifrån år någt, fastän ej betydligt, utvidgas genm nydlingar, vattenaftappning, grunddikning, ängsvattning ch öfversilning, ehuru icke med någn tillförlitlighet kan uppgifvas arealen af den vunna tillökningen. Till utdikning af en tjern ch 6 myrr vid Klstrets by i Trps scken hade Kngl. Maj:t i Nåder anvisat 900 R:dr, att utgå med 180 R:dr såsm anslag ch 720 R:dr såsm lån, men då arbetet skulle företagas, afsade sig delägarne understödet; deremt anvisades, enligt Kngl. Brefvet den 5 Oktber 1858, ett anslag af 8,000 R:dr, deraf 6,000 R:dr såsm lån, för fullbrdande af Tåsjöns sänkning, hvilken brde vara verkställd inm den 1 Oktber 1861, ch detta arbete har frtgått ch blifvit fullbrdadt. Den nya stängselförrdningen har hittills visat ringa inverkan ch gärdesgårdarnes antal hvarken minskats eller ökats: varande dck att hppas, det denna förrdning efter hand skall äfven här visa en välgörande inverkan. Hushållnings-sällskapet har, enligt hvad förut blifvit antydt, under qvinqvenniet sökt att verka till jrdbrukets ch näringarnes förkfran, dels genm utgifna skrifter, dels genm utdelande af premier åt arbetsamma ch nitiska jrdbrukare, dels genm prfplöjningar ch genm expsitiner af nyare tiders redskap ch alster ifrån jrdbruket. Sällskapets ffentliga sammankmster hafva i allmänhet varit talrikt besökta, ch de ämnen, sm der afhandlats, med uppmärksamhet afhörda. Landtbruksmöten hafva äfven under tiden varit hållna ch bevistade ej allenast af rtens innevånare, utan äfven af persner från andra prvinser. Den af Hushållnings-sällskapet antagne Länsagrnmen har haft full sysselsättning ch knappast medhunnit att besöka alla de jrdbrukare, till hvilka han varit reqvirerad, ch det måste erkännas, att hans undervisning ch råd på de flesta ställen blifvit med beredvillighet mttagna ch efterföljda. Några andra sklr för landtbruket än den fvannämnda lägre landtbrukssklan på Hammar finnas icke, men vid denna skla har undervisningen frtgått ch 10 elever utexaminerades 1856, 2 år 1857, 10 år 1858, 10 år 1859 ch 5 år Sklans nyttiga verksamhet är väl öfverallt erkänd, men svårigheten att få elever ökas med hvarje år, ch denna svårighet kmmer tvifvelaktigt att frtfara, så länge skgsafverkarne, med förbiseende af jrdbrukets vigt, betala så höga dagspenningar, att ungdmen derigenm lckas att, med förbiseende af sklundervisningens

17 Westernrrlands län. Mejerskr. Jrdbruksarbetare. Dagsverkspriser. Väfnadsslöjd. 13 vigt för deras framtida väl, föredraga den ögnblickliga ng stra förtjensten för den mindre, men i längden mera gagnande. Hvarken stuteri eller hlländeri finnes inin länet, ch icke heller någt bränneri. För bildande af mejerskr har Hushållnings-sällskapet bekstat qvinnrs undervisning i mejerisklr, ch en utexaminerad mejerska har blifvit anställd att inm länet meddela undervisning i la.dugårdsskötseln. För jrdbrukets behf är, enligt hvad förut är antydt, str brist på arbetare, då de fleste arbetsföra manspersner, enligt hvad äfven förut är nämndt, använda sig för skgsafverkning ch skgseffekters flttning. En mängd Dalkarlar ch Wertnländingar invandra årligen för att söka arbetsfört]enst, ch en mindre del af dessa invandrare användes för nydlingar, men största delen begifver sig till lastageplatserna, der de erhålla gd ch tillräcklig arbetsförtjenst. Jrdtrpare finnas snart sagdt på hvarje hemman, men stattrpare endast vid bruken. Dagsverkspriserna är högst lika under vintern ch smmaren. Under den förra årstiden kan markegångstaxan i allmänhet anses uttrycka rätta priset, men under smmaren, synnerligen vid lastageplatserna, händer det icke sällan, att dessa priser måste flerdubblas; likasm under bergningstiden jrdbrukaren gerna betalar ett dagsverke högre än vanligt, m han ck icke kan täfla med trädvaruhandlaren i fråga m betalningen. Markegångspriserna hafva under qvinqvenniet varit: Ett drängdagsverke Ett ökedagsverke... Svårigheten att få lagstadde tjenare i husbndens kst ch lön ökar sig med hvarje år, likasm tjenarnes frdringar på ökade förmåner årligen stiga. äfven år ifrån år fåtaligare, ch sjelfsvåldet stiger i samma mån. Tjenare, sm i samma hus qvarblifva flera år å rad, blifva I sammanhang med hvad sm blifvit anfördt m jrdbruket ch bskapsskötseln, trde äfven jrdbrukets binäringar böra afhandlas, ch då förekmma, utm jagt ch skgsafverkning, hvarm i nästföljande afdelning förmäles, väfnadsslöjden, fiske, salpetertillverkningen m. m. att beröras. Väfnadsslöjden idkas i Medelpad ch Södra Ångermanland hufvudsakligen för husbehf, men i Nrra Ångermanland för afsalu. De enligt författningarne utgående premier för den finare lärftstillver k ningen tagas mindre nu än frdm i anspråk, ch denna tillverkning minskas årligen, dels till följd deraf, att tillverkningen för hand icke kan täfla i pris med machintillverkningen, dels derföre att den utländska fabriksvaran är mera begärlig än den inhemska, enär man icke kunnat tillegna sig nyare methderna för linets srtering ch väfnadens appretering. Under qvinqvenniet hafva de i följande tab. Litt. C upptagne qvantiteter lärft blifvit tillagde premier. Denna tabell visar icke allenast, huru betydligt tillverkningen minskats, utan äfven Tab. Litt. C. Tab. Litt. C. Tillverkadt lärft, sm erhållit premier.

18 14 Westernrrlands län. Fiske. Fiskpriser. Skgshushållning. Jägeristat. att på 15 år inga tillverkningar af de finaste klasserna varit till premier uppvisade. Att gröfre lärfter öfverallt i landet tillverkas till den qvantitet, att de icke allenast fylla husbehfven, utan äfven lemna ett högst betydligt öfversktt till afsalu, lider icke tvifvel. Fiske af lax ch strömming, sik, ål ch nejnögn har under qvinqvenniet frtgått med mer ch mindre lycka; men de försök till fiskdling, sm blifvit gjrda, är få. Vinterfiske är mycket försummadt, ehuru Hushållnings-sällskapet gjrt hvad på detsamma ankmmit för detta fiskes uppmuntran. Krnfiskenas antal, sm vid förra qvinqvenniets slut utgjrde åtta med en årlig ränta af 17 tunnr 5 lispund 10 skålpund lax ch 156 tunnr 9 lispund 5 skålpund strömming, samt ett arrende af 2,571 R:dr 27 sk. 1 rst. Bank, hafva år ifrån år minskats, dels genm skatteförsäljning, dels derigenm att de fråndömts krnan. Nu finnas endast 6 laxfisken, sm gifva i arrende 590 R:dr R:mt. Under qvinqvenniet är ur krnans räkenskaper uteslutna 2 fisken. Genm utslag den 31 Mars 1859, sm af Kngl. Kammar-Kllegium under den 2 Oktber 1860 blifvit fastställdt, har Kngl. Maj:ts Befallningshafvande förrdnat, att laxfiske i Angermanelfven må m våren börjas huru tidigt efter isens försvinnande sm helst, samt frtfara till ch med den 31 Augusti, ch de till fiskets bedrifvande begagnade pålar ch stänger ur elfven brttagas inm den 15 September. Markegdngspriset å fiskvarr har under qvinqvenniet varit det i följande tab. Litt. D uppgifna. Skjälfångsten har under qvinqvenniet ej haft den framgång, sm vre önskvärd; den har dck, likasm de föregående åren, varit af Hushållnings-sällskapet uppmuntrad med premier. Sålunda utdelades år 1856 ett premium för fångade 12 skjälar, år 1857 två premier för fångsten af 39 ch 11 skjälar, år 1858 två premier för fångade 16 ch 12 skjälar, år 1859 tre premier för fångade 25, 25 ch 20 skjälar, samt år 1860 tre premier för fångade 14, 12 ch 17 skjälar. Tab. Litt. D. Tab. Litt. E. Salpetertillverkningen kan sägas numera hafva inm länet nästan upphört, åtminstne har den under qvinqvenniet icke varit utöfvad. C) Skgshushållning. De Nrrländska skgarne vr i äldsta skgsrdningarne nästan till spill gifna, emedan sågtimmer der fick saklöst huggas på allrnänningarne, ch allmgen i denna landsrt äfven tilläts att i de trakter, sm vr aflägsna från bergverken, bruka ett måttligt svedjande; men det gick med dessa friheter såsm vanligt: de missbrukades, ch snart hördes en allmän klagan, att Nrrländska skgarne vr illa medfarna, ch restriktiva åtgärder måste vidtagas. 1 äldre tider ägde dck icke skgarne på långt när det värde sm nu, då snart sagdt ett utrtningskrig mt skgen pågår. Till upplysning m skgsarealen inm länet meddelas å följande sida upptagne, af Jägeribetjeningen lemnade uppgift, Tab. Litt. E. Härvid anmärkes, att, enligt Kngl. Brefvet den 20 April 1859, länet samma år erhållit Skgs- ch Jägeribetjening, bestående af 1 Jägmästare, sm tillika är Revierförvaltare, 2 öfverjägare Tab. Litt. D. Markegångspriset å fiskvarr.

19 Westernrrlands län. Skgshushållning. Skgsskla. 15 samt 6 Skgsuppsyningsmän *); att till följd deraf länet prvisinelt blifvit indeladt i tre revierer, mfattande det första Nrra Ångermanland, det andra Södra Ångermanland ch det tredje Medelpad, hvartdera med en Revierförvaltare ch 2 Skgsuppsyningsmän; samt att, efter qvinqvenniets utgång, i denna indelning skett den förändring, att Föreståndaren för Sillre skgsskla fått erattaga ett särskildt revier, det fjerde, bestående af Lidens ch Ljustrps scknar i Medelpad, hvilka scknar således frångått tredje revieret, sm innefattar det öfriga af Medelpad. De egentliga krnskgarne, sm finnas, ch hvilka alla är belägna i det inre landet, eller så kallade fjellscknarne, är genm afvittringen uppkmna krnöfverlppsmarker, till större delen krnan förbehållne, samt till en del redan anslagne till vissa sågverk för inistad stckfångst ch stå under statens uppsigt. I den mån afvittringen vinner fastställelse, vidtagas förberedande åtgärder för rågångskartrs ch dertill hörande beskrifningars upprättande, för undersökning af marken till utrönande af dess beskaffenhet till läge, duglighet, skgens växtlighet, fltt- ch frslings-leders inrättande m. in., allt i ändamål att rdna hushållningen med dessa skgar. Ehuru icke egentligen tillhörande mfånget för denna underdåniga berättelse, må dck icke här förbigås att anmärka, det Kngl. Maj:t under den 21 Januari 1859 i Nåder förrdnat, att en skgsskla för bildande af Skgvaktare skulle i Nrrland anläggas, samt att, enligt Kngl. Brefvet den 24 Maj 1861, för denna 9 skla blifvit inköpt skattehemmanet N: 6 i Sillre by af Lidens scken i Medelpad m 6 T 5 mäl med en uppgifven ägvidd af 450 tunnland 29 kappland, för 5,000 R:dr R:mt; att detta hemman, enligt sistnämnda Nådiga Bref, blifvit anvisadt till bhemman åt den vid sklan anställde lärare, med rättighet för hnm att tillgdnjuta hemmanets afkastning ch skyldighet att ansvara för alla detsamma åliggande skyldigheter ch besvär; att å hemmanet.uppföras nödiga sklbyggnader ch anläggas träd- ch plantsklr; att, enligt Kngl. Tab. Litt. E. Areal af en del skgar.

20 16 Westernrrlands län. Skgsskla. Skgseldar. Brefvet den 13 September 1861, en ytterligare öfverjägare inm länet skulle tillsättas, med aflöning till lika belpp sm öfrige öfverjägare, ch att för samma skla anvisats att årligen utgå: Arfvde till Läraren ch Sklföreståndaren, beräknadt hans aflöning sm Revierförvaltare... R:dr R:mt 1,000, hvarifrån dck afdrages bställsafkastningen; Arfvde för en Skgsrättare Stipendier åt 10 lärlingar a 150 R:dr Underhåll af byggnader, inventarier ch materiel att tillsvidare ch intilldess sklan varder slutligen rdnad, utgå för år: Till den sm besörjer mathållningen för lärlingarne förslagsvis, dck högst ch till hyresersättning, likaledes förslagsvis, högst samt att utgå för en gång: Till uppköp af inventarier ch materiel För reparatiner m. m eller tillsammans samt att, enligt Kngl. Brefvet den 3 December 1861, för byggnaders uppförande vid sklan blifvit anvisadt ett anslag af 14,200 R:dr. Dessutm är fråga väckt m inrättande af en särskild skgsskla på bruksägarnes bekstnad, för bildande af Bruksskgvaktare, hufvudsakligast i afsigt att erhålla kunnige persner, att handhafva klning ch befrdra klskgens återväxt. Någn rdnad skgshushållning har inm länet aldrig funnits, men till införande af en sådan synes början vara gjrd derigenm, att fråga uppstått m införande af trakthuggning å ett ch annat ecklesiastikbställe, äfvensm å sågverks- ch bruksskgar, hvilket dck, hvad bställsskgen beträffar, berr på nådigt bifall till en af Kngl. Maj:ts Befallningshafvande gjrd underdånig framställning m medgifvande åt bställshafvaren af andel i afverkningen, till betäckande af de ined trakthuggnings-indelningen ch trakthuggningen förenade kstnader. Hushållningen med nybygges-skgarne ch enskilda skgar anses så till vida vara förbättrad, sm skgseldar, hvilka förr dels af uppsåt, dels af vårdslöshet åstadkmmits ch förhärjat fantliga vidder, numera srgfälligt förekmmas, hufvudsakligen af den anledning, att tiuaigen mer ch mer lärt sig inse de svåra förluster, sm genm sådan förödelse tillskyndas. Skgsmarkens beskaffenhet inm länet är öfverhufvud lika. Dessa marker är i allmänhet mycket kuperade, mest berg ch stenbundna, gående höjderna i sträckning öfver hela länet i nrdvestlig ch sydvestlig rigtning, hvaremellan dalar med sjöar ch vattendrag ungefär parallelt förekmma. Höjderna mvexla med större ch mindre bergsträckningar eller kullar ch platåfrmig mark, varande stundm myrländ, stundm mmark öfverallt krsad af mindre vattendrag, jrdmånen i allmänhet sand, dels mjurar, dels msand ch grus, mera sällan lera. Skgen består af tall ch gran, stundm hvar för sig, stundm blandad. Löfskg, björk ch grå al, den enda sm egendmligen finnes i skgarne, förekmmer icke till sådan myckenhet, att någn beräkning deraf kan göras. Visserligen synes i ett bälte af landet, paralelt med kusten, granen vara rådande, hvilket förhållande jemväl äger rum längst in åt fjellscknarne, mellan hvilka bälten åter tallen synes öfvervägande, men öfverhufvud taget kunna dck tall ch gran anses vara lika rådande, m än förekmmande delvis mera hvar för sig, delvis blandade. I allmänhet kan skgen uppskattas till 100- å 120-årig, naturligtvis med blandning af alla åldrar. Inåt fjellscknarne förekmmer talrikast blandningen med 200- ä 300-årig, ch bland denna äldsta skg är tallen rådande. Växtligheten i skgen är i allmänhet gd, d. v. s. i förhållande till markens beskaffenhet, ty ehuru 200-årig växt-mlppstid är det minsta, sm här kan beräknas för timmerskgs-afverkning, är detta berende på markens mer eller mindre sterila beskaffenhet, men vid jemförelse emellan gjrda skgstaxerings-resultater här ch uppgjrda växtlighetstabeller för