INLEDNING. Föregångare:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING. Föregångare:"

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Sinnessjukvården i riket / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS K2 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-k2-6501_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. II. ÖFVERSTYRELSENS ÖFVER HOSPITALEN UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1865.

4 STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1867.

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. 1. Sjukvård Sid. IV-VIII. Religionsundervisning och själavård» VIII-X. 3. Byggnader m. m» X-XVII. a) Hernösands hospital..» X. b) Upsala hospital.» X-XI. c) Stockholms hospital..» XI-XII. d) Nyköpings hospital...» XII-XIII. e) Wadstena hospital.» XIII-XIV. f) Wexiö hospital..» XIV. g) Göteborgs hospital» XV. h) Malmö hospital.» XV-XVI. i) Wisby hospital...» XVI-XVII. 4. Beklädnad, sängutredning, inventarier.» XVII. 5. Utspisning och mathållning..» XVII. 6. De sjukes sysselsättning...» XVII. 7. Ordningsstadga för hospitalen..» XVIII. 8. Allmänna Hospitals- och Barnhusfonden.» XVIII Bilagor. Bil. A Redogörelse för sjukvården å Rikets samtliga Anstalter för sinnessjukes behandling under år 1865; af Generaldirektören öfver dessa Anstalter.. Sid Tab. 1. Öfversigt öfver antalet vårdade å samtliga Anstalter för sinnessjukes behandling under år 1965» 1. Tab. 2. Öfversigt öfver sjukdomsformerna, hvilka förekommit bland vårdade å samtliga anstalter för sinnessjukes behandling under år 1865» 4. Tab. 3. Öfversigt öfver komplikationer med sinnessjukdom, hvilka bland fallsotssjuke förekommit under år 1865» 7. Tab. 4. Öfversigt öfver å samtliga anstalter för sinnesjukes behandlig under år 1865 intagne» 8-9. Tab. 5. Öfversigt öfver från samtlige anstalter för sinnessjukes behandling under år 1865 afförde» Tab. 6. Öfversigt öfver förhållandet under år 1865 mellan vårdades och affördes (tillfrisknades, förbättrades, oförbättrades samt dödes) antal inom de serskilda anstalterna för sinnessjukes behandling» 18. Tab. 7. Öfversigt öfver å samtliga anstalter för sinnessjukes behandling under år 1865 aflidne» Tab. 8. Öfversigt öfver å samtliga anstalter för sinnessjukes Tab. 9. behandling under år 1865 vårdades lefnadsålder» 21. Öfversigt öfver å samtliga anstalter för sinnessjukes behandling den 31 December 1865 befintlige sjuke» Tab. 10. Öfversigt öfver de sjukes fördelning inom samtliga anstalter för sinnessjukes behandling den 31 December 1865» 25. Tab. 11. Öfversigt öfver å samtliga anstalter för sinnessjukes behandling den 31 December 1865 befintliges födelseort, boningsort och civilstånd» Tab. 12. Öfversigt öfver å samtliga anstalter för sinnessjukes

6 behandling vid 1865 års början qvarliggandes och under år 1865 intagnes stånd och yrke» Tab. 13. Uppgift på antagliga orsaker, under hvilkas inflytelse sinnessjukdom uppkommit bland å samtliga anstalter för sinnesjukes behandling under år 1865 vårdade» Tab. 14. Uppgift på tillfälliga sjukdomar bland å samtliga anstalter för sinnessjukes behandling under år 1865 vårdade» Tab. 15. Öfversigt öfver antalet sjukplatser, underhållsdagar och medeltal sjuke för dag, äfvensom öfver kostnaderna för utspisning och för läkemedel, samt totalkostnad för sjukvården, vid samtliga anstalter för sinnessjukes behandling under år 1865» 39. Tab. 16. Uppgift på vid samtliga anstalter för sinnesjukes behandling i och för sjukvården anställde tjenstemän och betjening» 41. Bil. B. Vetenskapliga iakttagelser» I. Af Öfverläkaren vid Hernösands hospital, D:r A.A. Lénström» II. Af Öfverläkaren vid Wadstena hospital, D:r L. M. Hjertstedt» III. Af Öfverläkaren vid Malmö hosptal, D:r E. Salomon» IV. Anmärkningar om Melancholiens pathogenes, jemte utdrag af sjukjournalen vid Upsala hospital; af Öfverläkaren, Professoren D:r Kjellberg» Bil. C. Förteckning på arbeten, verkställda vid Wadstena Hospital år 1865» Sammandrag af diverse arbeten vid hospitalet, förrättade af manliga personalen» Arbeten af qvinliga personalen» 66. Sammandrag af diverse arbeten vid hospitalet, förrättade af qvinliga personalen» 66. Förteckning på färdiggjorda arbeten på verkstäderna för mansafdelningen, jemte dagsverken, vid Upsala hospital under år 1865» 66. Qvinnornas arbeten» 67. Bil. D. Ordningsstadga för Hospitalen; gifven den 8 November 1866» Överläkaren» Biträdande Läkaren» Predikanten» Sysslomannen» Uppsyningsmannen» Förestånderskan för den qvinliga afdelningen» Skolmästaren» Sjukvaktare och Sköterskor» Ekonomibetjening, Handtverkare, Eldare, Portvakt och Nattvakt» De Sjuke» Bil. E. Sammandrag öfver Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fondens inkomster år 1865» 73. Bil. F. Sammandrag öfver Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fondens Utgifter år 1865» Bil. G. Sammandrag af Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fondens Kapitalräkning för år 1865»

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Till Eders Kongl. Maj:t får Serafimer-Ordens-Gillet i underdånighet afgifva berättelse om rikets hospitalsväsende under år Den omfattar redogörelse för sjukvården vid hospitalen, religionsundervisningen och själavården, byggnaderna, utredningen (beklädnad, inventarier m.m.=),utspisningen, de sjukes sysselsättning samt den gemensamma ordningsstadgan, hvartill slutligen kommer uppgift å inkomster och utgifter eller den s. k. hospitalsfondens stallning.

8 IV 1. Sjukvård. Det antal sjukplatser, som vid 1864 års slut vid rikets nio hospital fanns tillgängligt, har under 1865 ej blifvit ökadt. Antalet platser har sålunda under redovisningsåret förblifvit 1,241, af hvilka 62 varit beräknade för första betalningsklassens sjuke, 1,179 för andra och tredje betalningsklasserna. Med hänsyn till det år efter år stegrade antal inträdessökande, som till vård å hospital, enligt gällande författningar, varit berättigade, har Öfverstyrelsen öfver hospitalen, under de sednaste fem åren, vidtagit alla till buds stående åtgärder för att motsvara fordringarna, och sålunda ökat sjukplatsernas antal vid de hospital, der sådant, utan åsidosättande af sjukvärdens ändamälsenliga gång, varit utförbart. Från år 1861 har tillökningen af sjnkplatser försiggått uti följande progression: (de befintliga platsernas antal äro angifna vid hvarje års slut:) Sålunda hafva under dessa år sjukplatserna blifvit tillökade med ej mindre än 167. Enär vid redovisningsårets slut 1,187 platser voro besatta, funnos vid 1866 års början endast 54 sådana disponibla för detta års behof, i händelse de sjukes antal skulle ökas i samma förhållande som under de föregående åren; och då deniia tillökning, eldigt hvad erfarenheten redan gifvit vid handen, inträffat, har Öfverstyrelsen gått i författning om nya platsers upprättande för det antagliga behofvet under år De åtgärder, som för sådant ändamål blifvit vidtagna, skola nedan närmare angifvas. De vid 1865 års slut lediga platserna voro på följande sätt, vid de serskilda hospitalen, fördelade: Från år 1864 till 1865 qvarlågo å samtliga hospitalen 1,151 sjuke; vid 1865 års slut voro 1,187 qvarliggande till Antalet inom hospitalen befintlige sjuke var sålunda 36 flere vid redovisningsårets slut än vid dess början. Följande öfversigt öfver de qvarliggandes antal vid hvarje års slut, under de sednaste fem åren, utvisar, uti hvilken progression sjukantalet år för år ökat sig: Antalet sjuke har sålunda under dessa år stigit från 973 till 1,187, d. ä. med 214; d. v. s. att hospitalens sjukantal ökat sig med i medeltal för år. Under redovisningsåret hafva 337 sjuke blifvit intagne. Under da sednaste fem åren har de intagnes antal varit: Sista året af femärsperioden har sålunda 52 flere intagne än det första. är , d. ä. 22,61 % af alla vårdade. Medeltalet årligen intagne för de fem åren

9 Antalet vårdade under redovisningsåret; uppgär till 1,488., Förhållandet med de vårdades antal under de sednaste fem åren har varit: V Antalet af inom hospitalen vårdade sinnessjuke har sålunda 'år för år ökat sig; från första till andra året af femårsperioden med 46; från andra till tredje med 56; från tredje till fjerde med 67, samt från fjerde till femte med 61. Sista årets antal öfverstiger det förstas med ej mindre än 230, hvilket, fördeladt på fem år, visar att den årliga tillökningen af vårdade utgjort i medeltal 46. Enligt hvad ofvan blifvit angifvet, har de sjukes antal, det hemligen, som på årets sista dag var befintligt inom samtliga hospitalen, i medeltal ökats med 42,80 för år under de sednaste fem åren, och då härtill lägges, att de vårdades antal, under samma tid, i medeltal ökats med 46 för år, synes häraf den. slutsats höra dragas, att sinnessjukdomarne inom riket äro uti ett jemnt stigande. Möjligen kan dock denna slutsats vara förhastad, och tillökningen af de sinnessjukes antal inom hospitalerna förklaras, dels af dessa anstalters år efter år förbättrade beskaffenhet, hvarigenom de tulvunnit sig allmänhetens större förtroende, dels genom det större ixtrymme de under de sednaste fem åren erbjudit, hvilket lemnat ett vidsträcktare tillfälle till intagning. En slutsats kan dock ej förnekas, den nemligen, att de till hospitalsvård berättigades antal inom riket ökat sig, emedan de för intagning å hospital gällande föreskrifter förblifvit oförändrade under de fem år, efter hvilka beräkningarna äro gjorda. Ehuruväl den förstnämnda slutsatsen har stor sannolikhet för sig, torde likvisst denna, uti socialt hänseende så vigtiga, frågas bestämda besvarande böra hänskjutas till vidare framtida erfarenhet. Af ofvan anförde under åren vårdade 6,837. sinnessjuke, voro 3,359 män, 3,478 qvinnor; 49,12 % af de förre, 50,88 % af de sednare; hvaraf följer, att de sinnessjukdomar, som fordra hospitalsvård, äro inom fåderneslandet nära lika fördelade mellan de båda könen. Bland de under redovisningsåret vårdade hafva 74 tillhört första betalningsklassen, 1,414 de öfriga klasserna. Beträffande de sistnämnde må serskildt anmärkas, att vid äxets slut ännu funnos 186, för hvilka ej någon årlig afgift erlades; desse äro sådane, som före år 1850, (då den nya lagstiftningen, rörande sinnessjukes behandling och vård, trädde i verksamhet), blifvit å hospitalen för lifstid inlöste; men då numera ej några intagningar Utan erläggande af årlig afgit få ega rum, kommer antalet af desse gratister att, genom inträffande dödsfall, är efter år nedgå. Hit höra ock de å hospitalen vårdade sinnessjuke brottslingarne, hvilkas antal vid redovisningsårets slut uppgiek till 63. Såsom uti föregäende årens underdåniga berättelser redan blifvit anfördt är vården af desse s. k. kriminalpatienter en stor olägenhet för hospitalen, och om deras antal än vidare ökas, de voro nämligen vid 1861 års slut endast 45, lärer det blifva en nödvändighet, att antingen upprätta en för deras vård serskildt afsedd anstalt, eller ock att inom något af de nuvarande hospitalen för dem ordna en serskild afdelning. Bland de vid årets slut befintlige brottslingarne hade 33 begått mord (vare sig å egna barn, å föräldrar eller å främmande person), 12 mordbrand, 9 stöld, o. s. v. Från samtliga hospitalen hafva under redovisningsåret blifvit atförde 301, nämligen 154 såsom till helsan återställde, 43 såsom förbättrade, 20 såsom oförbättrade och obotlige, samt 84 med döden afgångne. Under de sednaste fem åren hafva i medeltal årligen af alla vårdade blifvit afförde 10,45 %: afförde såsom till helsan återställde 9,06 % såsom endast förbättrade 2,60 %, såsom oförbättrade och obotlige 2.04 %, samt såsom med döden afgångne 5,75 %. Att så få sjuke från hospitalen titskrifvas såsom obotlige, har sin förklaring i bestämmelsen uti Eders Kongl Maj:ts nådiga Stadga angående sinnessjukes behandling och vård, att obotlig ej må utskrifvas med mindre han pröfvas»ej vidare vara vådlig för sig eller andra.» Att afgöra detta faller sig oftast svårt, ja omöjligt, emedan det ej sällan inträffar, att personer. som inom hospitalet under åratal förhållit sig stillsami och visat sig oskadlige, snart efter utkomsten

10 VI blifva våldsamme och vildsinte; och beror detta derpå, att då de blifvit vane vid den inom hospitalet varande omgifningen och den derstädes rådande regelbundna lefnadsordningen, finna de sig deruti och förhålla sig lugne, men då de utträda och de inlärda vanorna ej vidare kunna följas, blifva de orolige och retas lätt till våldsamma handlingar. Vederbörande läkare anse sig, såsom följd häraf, böra med yttersta varsamhet gå till väga, innan de anmäla obotlige till utskrifning, samt behålla dem hellre, än att utsätta sig för misstag, hvilka lätt kunna draga vådliga följder med sig. Den låga dödligheten, af ej fullt 6 % i medeltal för år, vitsordar den omsorgsfulla omvårdnad de sjuke numera inom hospitalen åtnjuta. Ofvan är antördt, att medeltalet årligen intagne sjuke utgör, för de sednaste fem åren, 22,61 % af alla vårdade, och då medeltalet utskrifne (eller afförde) för samma tid endast är 19,45 %, följer, att, så länge ett dylikt missförhållande mellan intagne och utskrifne eger rum, hospitalens befolkning måste; år för år ökas. De förmer af sinnessjukdom, hvilka talrikast fordra vård å hospital, äro ursinne (mani) och tungsinne (melankoli). Under de sednaste fem. åren har medeltalet af alla vårdade årligen utgjort 25 % af den förra formen, 20 % af den sednare, d. v. s. att hvar fjerde vårdad haft ursinne, hvar femte tungsinne. Anmärkningsvärdt är, att qvinnan synes hafva större benägenhet än mannen för ursinne, enär de fem årens erfarenhet gifver vid handen, att 22 % af vårdade män, men 28 % af vårdade qvinnor lidit af denna sinnessjukdomsform. För tungsinne åter synas båda könen hafva lika fallenhet. Då nu nämnda förmer äro de, som egentligast uppträda under akuta symptomer och derföre kräfva den skyndsammaste intagningen, är det af vigt för hospitalsstyrelserna att känna den årstid, då de företrädesvis böra vara beredda på utrymme för sådane sjuke, d. v. s. den årstid, då sjukdomen vanligast utbryter och fordrar vård inom hospital. De sednaste fem årens erfarenhet upplyser i detta hänseende, att de talriiaste utbrotten af så val ursinne som tungsinne ega rum under April, Maj och Juni månader, vida sällsyntare under Oktober, November och December. Bland alla under de fem åren intagne uti dessa sjukdomsformer hafva 32 % insjuknat under de förra månaderna, endast 20 % under de sednare. En föga gynnsam erfarenhet lemnar behandlingen af sinnessjuke med afseende å de ofta inträffande recidiven. Ursinne och tungsinne äro de egentligen recidiverande formerna. Bland alla under de sednaste fem åren intagne med ursinne hafva 63 % insjuknat för första gången, 37 % varit recidiverande; med tungsinne 72 % för första gången, 28 % recidiverande. Faran af recidiv är sålunda ganska stor i båda formerna, dock betydligt större i ursinne än i tungsinne. Uti den underdåniga berättelsen för år 1864 anmärktes, att ett betydande missförhållande egde rum mellan antalet sinnessjuke, som vårdas å hospital, från landsbygd och från stad, i jemförelse med folkmängden. Be sednaste fem årens erfarenhet upplyser, att en sinnessjuk på 4,301 invånare vårdas å hospital från landsbygd, och en på 1,309 från stad; att sålunda antalet af sjuke från stad är mer än tre gånger högre, än antalet af sjuke från landsbygd, i förhållande till folkmängden. Den slutsats, som häraf kan dragas, är, att stadslifvet i allmänhet predisponerar vida mer till uppkomst af sinnessjukdomar än landtlifvet, antagligen i förhållande som 3:1; ehuruväl härvid äfven bör tagas i betraktande, att städernas kommunalmyndigheter sannolikt äro mera angelägna att insöka sina sinnessjuke å hospital, än landsbygdens. Bland orsaker, som bland de under de sednaste fem åren vårdade ansetts ligga till grund för sinnessjukdoms uppkomst, förtjena de moraliskt en serskild uppmärksamhet. Hit höra religionsgrubbel, kärleksgrnbbel, husliga bekymmer, olyckor och motgångar, sårad egenkärlek, häftiga sinnesrörelser, m. m. Dessa orsaker hafva framkallat sinnesrubbning, i medeltal, bland 38 % af alla under de fem åren vårdade. De serskilda orsakerna inverka olika på könen: bland alla under fem år vårdade, som blifvit sinnesrubbade till följe af bekymmer i religäöst hänseende, hafva i medeltal 45 % varit män, 55 % qvinnor; till följe af kärleksgrubbel 28 % män, 72 % qvinnor; af husliga bekymmer

11 31 % män, 69 % qvinnor; af olyckor och motgångar 56 % män, 44 % qvinnor; af sårad egenkärlek 65 % män, 35 % qvinnor; samt af häftiga sinnesrörelser 36 % män, 64 % qvinnor. Mannens själskraft dukar sålunda oftare under än qvinnans för olyckor och motgångar samt sårad egenkärlek, qvinnans deremot oftare än mannens för religiösa bekymmer, kärleksgrubbel, husliga motgångar och häftiga sinnesrörelser. Af öfriga orsaker är det ärftliga anlaget, uti socialt hänseende, vigtigt att fästa uppmärksamhet vid. Under år 1861 vårdades 130 med sinnessjukdom uppkommen af ärftliga anlag; under 1865 vårdades 173. Dessas antal har sålunda under fem år ökat sig med 43. Uti medeltal för de fem åren hafva årligen 36 hithörande blifvit å hospitalen intagne, 180 vårdade; hvar nionde af intagne, och hvar åttonde af vårdade, har sålunda haft ärftligt anlag såsom orsak till sinnesrubbning. Huruvida detta anlag, såsom sinnessjukdomsorsak, är inom riket i allmänhet uti tilltagande, torde ännu vara för tidigt att med bestämdhet afgöra. Helsotillståndet har, med hänsyn till tillfålliga kroppsliga sjukdomstillstånd bland de vårdade, i allmänhet inom samtliga hospitalen vant tillfredsställande; inom intet af dem har någon svårartad feberform eller epidemisk sjukdom förekommit. Enär, under år 1862, 41 % af de vårdade haft tillfålliga sjukdomar, men under 1865 endast 35 %, följer häraf, att de sanitära förhållandena inom hospitalen under de sednaste åren blifvit i väsendtlig mån förbättrade. Det enda hospital, inom hvilket ett något mera betydligt antal tillfälligt sjuke under året förekommit, är Malmö, af orsak, att detta hospital har trångt utrymme, till en del mindre göda bostäder, samt brist på tillfällen till kroppsrörelse för de sjuke i fria luften. Antalet underhållsdagar för alla inom samtliga hospitalen under redovisningsåret vårdade har uppgått till 427,556, hvadan medeltalet dagligen vårdade sjuke utgör 1,171, d. v. s. detta antal sjukplatser har dagligen året om varit upptaget. Under de sednaste fyra åren har medeltalet dagligen vårdade sjuke varit: VII Häraf synes, att under 1865 hafva 127 sjukplatser flera varit dagligen året om upptagna, än under Fördelas underhållsdagarnes antal på antalet under redovisningsåret vårdade, finnes medeltalet vistelsedagar för hvarje vårdad, nemligen 287; detta medeltal var under de föregående två åren 289. Utspisningskostnaden för de sjuke vid samtliga hospitalen uppgår för året till 159,283 rdr 77 öre.. Fördelas denna summa på underhållsdagarnes antal, erhålles medelkostnaden för utspisning för hvarje person för dag, utgörande 37,25 öre. Under de sednaste fyra åren har denna medelkostnad varit: Redovisningsårets medelkostnad för utspisning för dag har sålunda varit lägst af de fyra årens, d. v. s. att lifsmedlens pris under detta år varit billigast; dock torde den vid de flesta af hospitalen numera införda egna hushållningen, i stället för den förr brukliga entreprenäden för hvarje matportion, äfven bidragit till mathållningskostnadernas nedsättning. Uti direkt förhållande till den dagliga utspisningskostnaden står utspisningskostnaden för hvarje året om upptagen sjukplats. Under de sednaste fyra åren har denna varit: för 1862, 143 rdr 64 öre; för 1863, 146 rdr 44 öre; för 1864, 140 rdr 45 öre; för 1865, 135 rdr 96 öre. Utgifterna för läkemedel har vid samtliga hospitalen under redovisningsåret utgjort 2,824 rdr 44 öre; då dessa fördelas på underhållsdagarne, blir medelkostnaden för hvarje person för dag 0,66 öre; för hvarje person för år 2 rdr 40 öre.

12 VIII Totalkostnaden för sjukvården i sin helhet,; hvarunder inbegripas de utgifter, som uti föregående årens berättelser blifvit angifna, uppgår till 350,299 rdr 39 öre. Fördelad på underhållsdagarae, blir kostnaden för hvarje person för dag 81,93 öre, och för hvarje året om upptagen sjukplats 299 rdr 4 öre. Under (de sednaste fyra åren har förhållandet i dessa hänseenden varit följande: Af de fyra åren har sålunda redovisningsärets underhållskostnad varit lägst. Orsaken härtill ligger, dels uti det ofvananförda billigare prisetå lifsmedel, dels deruti att under 1864 anskaffades ett betydligare förråd af linne- och sängklädespersedlar, som sålunda korn 1865 till godo, dels ock deruti att under 1865 ej några nya sängplatser, med tillhörande utredning, upprättades. Uti antalet af hospitalens läkarepersonal och sjukvårdsbetjening har under redövisningsåret ej försiggått någon förändring, utan har förhållandet härutinnan förblifvit detsamma, som uti berättelsen för år 1864 finnes angifvet. Rörande, den speciela sjukvården och med densamma i samband stående förhållanden fär Öfverstyrelsen i underdånighet bifoga af General-Direktören öfver Hospitalen afgifven redogörelse. (Bil. A och B.) 2. Religionsundervisning och själavård. Inom området af Hospitalspredikanternas verksamhet har under redövisningsåret ej någon förändring egt rum. Öfverstyrelsen tår derföre i underdånighet åberopa, hvad härom uti föregående årsberättelser blifvit meddeladt. Uppgifterna från de serskilda hospitalen äro i korthet följande: Hernösand. Utom'de föreskrifna gudstjensterna å Son- och Högtidsdagar har Predikanten meddelat kristendomsundervisning, raider tvenne timmar, hvarje Onsdags och Lördags eftermiddag, den förra dagen för män, den sednare för qvinnor. Af denna undervisning hafva 26 sjuke kunnat mera regelbundet begagna sig, 12 af manligt, 14 af qvinligt kön. Utom dessa hafva åtskillige tidtals kunnat närvara såsom åhörare. Det högsta antal, som på en gång kunnat bevista gudstjensterna, har varit 50. Tio sjuke hafva under året blifvit admitterade till H. H. Nattvard; af dessa voro 6 män, 4 qvinnor. Det omdöme Öfverläkaren tittalar om religionsundervisningens inverkan på de sjuke är följande:»i kuratift hänseende har jag af religionsundervisningen icke kunnat spåra någon synnerlig verkan, men för konvaleseenter och betjening har den naturligtvis varit af ovärderlig nytta.» Upsala. Jemte de presterliga göromålen lemnar Predikanten, uti hospitalets skola, dels religionsundervisning, gemensam för den manliga och qvinliga afdelningen, två dagar i veckan, 1 2 timmar hvarje gång, dels skolundervisning, under lika lång tid, fyra dagar i veckan, två dagar för hvardera könsafdelningen serskildt. Stockholm. Religionsundervisnmg och själavård hafva vid detta hospital varit handhafda på enahanda sätt, som under föregående år, i enlighet med hvad uti den underdåniga berättelsen för 1864 blifvit angifvet. Omkring 90 af de sjuke, 55 män, 35 qvinnor, hafva bevistat de offentliga gudstjensterna; 10 män, 6 qvinnor hafva blifvit admitterade till den H. Nattvardens begående.

13 Nyköping. Här hålles gudstjenst hvarannan Söndag och dessutom å Högtidsdagarne. Predikanten förrättar vissa dagar i veekan morgonbön, efterföljd af bibelförklaring, samt äfven stundom aftonbön; eljest hållas dessa bönestunder af betjeningen, serskildt för den manliga och för den qvinliga afdelningen. Omkring 20 af de sjuke hafva kunnat bevista gudstjenstema; 5 hafva blifvit admitterade till den heliga Nattvardens begående. Wadstena. Antalet sjuke, som ansetts med någon uppbyggelse kunna bevista de hvarje Sön- och Högtidsdag hållna gudstjenstema, har varit omkring 70 af hvartdera könet; 12 män, 18 qvinnor hafva under året blifvit admitterade till H. H. Nattvard. I anseende till lokalernas spridda läge hafva gemensamma bönestunder ej kunnat hållas, utan har Predikanten förrättat morgon- och aftonbön skiftevis inom de olika afdelningarna på olika dagar; inom de afdelningar, der Predikanten ej varit tillstädes, har bön blifvit hållen af någon af betjeningen, som dertill blifvit utsedd. Uti till Öfverstyrelsen afgifven årsberättelse yttrar Predikanten:»Vid andaktstillfällena hafva de. sjuke i allmänhet förhållit sig stilla och uppmärksamt, så att ingen oordning af serdeles störande beskaffenhet dervid förekommit. Beträffande åter det inflytande, som de religiösa handlingarna, den offentliga gudstjensten i föreniag med H. H. Nattvards begående, samt bönestunderna, på de sjuke utöfvat, så har detta visserligen varit olika, efter den olika beskaffenheten af deras sinnessjukdom. Att någon af de vid andaktstillfällena tillstädesvarande sjuke rönt deraf en skadlig inverkan, har jag icke kunnat förmärka; att flertalet erfarit deraf ett inflytande till ögonskenlig förbättring, kan jag icke heller säga. Tecken till det sednare förhållandet hafva visat sig endast hos några få; rörande de öfrige har jag haft endast förhoppning, icke visshet, att de hemtat verkligt gagn af de uppbyggelsetillfällen, som blifvit dem beredda.» Uti hospitalets skola har skolmästaren, under Predikantens ledning, meddelat undervisning uti de ämnen, som tillhöra folkskolan. Undervisningen har egt rum två timmar hvarje söckendag, hvarannan dag för manligt kön, hvarannan för qvinligt; 27 hafva häri deltagit, 17 af det förra, 12 af det sednare könet. Wexiö. Gudstjenstema, som förrättas alla Sön- och Högtidsdagar, hafva vanligen bevistats af mellan sjuke, omkring hälften af hvartdera könet. För sådane, som af en eller annan omständighet ej kunnat infinna sig i hospitalskyrkan, men varit skicklige att fatta Guds ord, har predikan af vaktbetjeningen blifvit å afdelningarna föreläsen. Til den H. Nattvardens offentliga begående hafva under året 5 mäu, 6 qvinnor blifvit admitterade, hvarförutom den blifvit enskildt utdelad till åtskilliga, som af kroppslig sjukdom ej förmått infinna sig i kyrkan. Hvarje morgon och afton har bön och sång med bibelföreläsning hållits, å de serskilda afdelningarna, af betjeningen. För begagnande vid dessa bönestunder har Förestånderskan vid qvinnoafdelningen inköpt och till afdelningen skänkt en kammarorgel. Uti hospitalets skola har af Skolmästaren meddelats undervisning fyra timmar i veckan, två för hvardera könsafdelningen, uti innanläsning, kristendom, skrifva och räkna. Härförutom har Predikanten ofta besökt hospitalet och såväl i de enskilda rummen, som å afdelningarna, samtalat med de sjuke, samt vid dessa besök städse funnit sig serdeles välkommen, och de sjuke i allmänhet hafva med begärlighet emottagit meddelade upplysningar och förmaningar. Göteborg. Af de under året vårdade hafva 13 män, 16 qvinnor kunnat deltaga uti de offentliga gudstjenstema, hvilka förrättas hvarje Sön- och Högtidsdag, dels uti hospitalets kyrksal, dels uti den närbelägna s. k. hospitalskyrkan. Vid de dagliga morgon- och aftonbönerna föreläsas och förklaras stycken ur bibeln eller psalmboken. Malmö. Utom gudstjenstema å Sön- och Högtidsdagar hafva passionspredikningar hvarje Fredag under fastlagen blifvit hållna. Omkring 30 af de sjuke hafva bevistat dessa, 16 a 20 män, 10 a 12 qvinnor, Den H. Nattvarden har blifvit dels offentligt, dels enskildt utdelad till 42 af de sjuke, 16 män, 26 qvinnor. Morgon- och aftonböner hafva hållits af betjeningen å de serskilda afdelningarna. Religionsundervisning har lemnats två timmaf i veekan, medelst läsning af bibliska historien och förklaring af katechesen. Likaledes har två timmar i veekan undervisning meddelats uti andra ämnen, såsom fåderneslandets historia, naturlära, choralsång m. m. B IX

14 X Wisby. Vid detta hospital hålles gudstjenst endast hvarannan Söndag. Morgon- och aftonböner förrättas dagligen af betjeningen. Predikanten gifver på obestämda tider religionsunderrisning medelst bibelförklaringar och samtal i religiösa ämnen. Predikanterne vitsorda i allmänhet nyttan af de boksamlingar, som inom hvarje hospital finnas för de sjuke tillgängliga. Dessa boksamlingar utgöras af popnlära skrifter i åtskilliga ämnen. De förökas ärligen genom inköp, som bestämmas af Öfverläkaren i samråd med Predikanten. Mänga af de sjuke äro serdeles angelägna att få låna böcker, och studera dem ofta med ifver och begärlighet. Dylik läsning är ett ej ovigtigt medel att afleda tankegängen från de fixa förestallningarna och föra den i en mera normal rigtning. 3. Byggnader m. m. a) Hernösands hospital. Följande reparationer och arbeten hafva under året blifvit verkställda: 1) å gamla hospitalsbyggnaden har nytt tak af spån blifvit pålagdt. och derjemte stuprännor af jernplåt uppsätta; 2) i nya hospitalet hafva golfven i förstugorna blifvit omlagda med plansten. i stället för den förutvarande beläggningen med tegel, som befunnits vara otjenlig; 3) inom båda dessa byggnader hafva åtskilliga kakelugnar blifvit omsätta och flera smärre reparationer utfärda; 4} planeringen af den omkring hospitalet instängda terrängen har under året så fortskridit, att endast en mindre del ännu återstår oplanerad, hvarjemte planteringarna äro i det närmaste afslutade, så att hela parkanläggningen under ett kommande år bör hinna fullbordas; 5) förberedande arbeten äro vidtagna för ordnandet af en köksträdgård för hospitalets behof. Sedan det nya hospitalshuset under år 1863 blifvit färdigt, så att utrymme inom hela inrättningen blef beredt för 120 sjuke i stället för det förutvarande för 50, har tilloppet af inträdessökande varit så betydligt, att redan under redovisningsåret sjukantalet uppgått till 112. Den tid synes sålunda ej vara långt aflägsen, då detta hospital, afsedt för de nordligaste länens behof, härför ej blir tillräckligt. Hernösands hospital är utmärkt väl beläget vid en vik af hafvet; det nya hospitalshuset är ändamålsenligt ordnadt och motsvarar, såväl till den inre som yttre anordningen samt omgifningen, alla billiga fordringar. Hvad som saknas, är en mot behofvet svarande tvättanstalt, emedan den gamla, som endast afsåg tvätt för 50 sjukplatser, förblifvit oförändrad, oaktadt platsernas antal blifvit ökadt till 120. b) Upsala hospital Uti den underdåniga berättelsen för år 1864 iinixes en fullständig redogörelse för Upsala hospitals nuvarande byggnader med de förändringar. hvilka till följd af och i sammanhang med de under arbete varande ny- och tillbyggnaderna blefvo nödvändiga. Oaktadt, enligt det uppgjorda byggnadskontraktet, alla arbeten skulle vara fårdiga till hösten'är 1865 och afsynade, så att sjuke skulle kunna inflyttas uti de nya lokalerna inom detta ars slut, här sådant ej kimnat ske, af hinder från entreprenörens sida. Åtskilliga arbeten, bland hvilka företrädesvis målning och köisinredning, m. m., voro ännu \iå årets slut ej fullbordade, utan hafva mäst uppskjutas till sommaren Den utvidgning af Upsala hospital, som var beräknad att komma till stånd under redovisningsåret, här sålunda ej kunnat ske.

15 Inom gamla delen af stora hospitalshuset nafva under sommaren åtskilliga större reparationsarbeten blifvit utförda. Uti de flesta af sjuklokalerna äro golfven omlagda; kakelugnarna omsätta och försedda med kanaler och sugrör för ventilering; flera dörrar omflyttade, samt tak och väggar vattenfärgade. Inom öfriga byggnader hafva ej några reparationer blifvit verkställda. Sedan nybyggnaderna blifvit fulländade, kommer Upsala hospital, hvars platsantal hitintills varit 135, att kunna inrymma 25 nya platser, således tillhopa 160. Rörande detta större utrymme yttrar Öfverläkaren uti den för året afgifna berättelsen:»men äfven detta förökade antal sjukplatser är allt för otillräckligt för att motsvara behofvet, och får jag i detta afseende hänvisa till det stora antal sinnessjuke, som under en lång rad af år, till följd af bristande utrymme, blifvit härifrån afvisadt, ehuru de obestridligen varit till hospitalsvård berättigade. Oanmärkt bör ej lemnas, att de många inträdessökande, som under 1865 blifvit nekade inträde, icke gifva anledning hoppas på en aftagande freqvens af sinnessjukdomar inom hospitalets distrikt.» Under de sednaste åren hafva vid Upsala hospital betydliga trädgårdsanläggningar blifvit utförda, jemte planteringar af både frukt- och parkträd. Vid arbetena härför har en nyttig och nödvändig sysselsättning kunnat beredas alla arbetsföra sjuke, från såväl mans- som qvinnoafdelningarna. Det framtida underhållet häraf kommer att, under den blidare årstiden, lemna fullt tillräckliga arbetstillfällen för de sjukes sysselsättning, jemte det att trädgårdens produkter böra bereda en ej obetydlig minskning uti utgifterna för hospitalets mathållning. Härförntan har, genom dessa anläggningar, hospitalets närmaste omgifning erhållit ett serdeles prydligt utseende, hvilket otvifvelaktigt måste inverka förmånligt på flertalet af de sinnessjuke. Uti underdånig skrifvelse af den 24 Juli 1865 har Ofverstyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning om behofvet af upprättande af en afdelning för första betalningsklassens sjuke vid Upsala hospital, i anseende till bristande tillfållen för vård af sinnessjuke, tillhörande de bildade samhällsklasserna, vid rikets öfriga hospital. På Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition hafva Rikets sednast församlade Ständer beviljat den härföre, enligt afgifna kostnadsförslag, behöfliga summan 6,900 rdr. De för denna afdelnings ordnande nödiga arbeten kunna dock först under sommarmånaderna 1867 komma till utförande, enär anslaget tillhör sagda års statsreglering. XI c) Stockholms hospital. En olägenhet af en år efter år betänkligare beskaffenhet har vidlådit detta hospital, allt sedan dess första uppförande. Fullständigt aflopp för vatten och orenlighet af allehanda slag saknades nemligen från ekonomigårdarna. Följden häraf blef, att jorden å dessa gårdar småningom indränktes med flytande orenlighet från kök, latrinreservoiren, tvagmngs- och badrum, m. m., samt spridde omkring hela hospitalet, under den varmare årstiden, en lukt, som hotade att menligt inverka på dervarandes helsotillstånd. Härtill korn ock att dessa gårdar, bakom hospitalsbyggnaden belägna, ligga lägre än den skogsdunge, som mot vester närmast omgifver hospitalet, så att allt regn- och snövatten från dungen nedflyter till gårdarna. Nödvändigheten att afhjelpa denna olägenhet hade af Generaldirektören vid hvarje inspektionstillfälle blifvit framställa, och Direktionen hade gått i författning om kostnadsförslag för åvägabringande af ett fullständigt afloppssystem. Ofverstyrelsen hade dock, af brist på tillgängliga medel, mast uppskjuta utförandet häraf ända till redovisningsårets sommar. Det vattenafledningssystem, som nu blifvit anlagdt, består af fem stycken afhuggen granit murade brunnar, från hvilka rör, dels af glaceradt lergods, dels af jern, leda alla flytande ämnen, å ena sidan under hospitalsbyggnadens venstra flygel ned till afloppsdiket vid landsvägen, å den andra till ängen framför hospitalet. I sammanhang härmed hafva tre frostfria vattenkastare blifvit anbragta å ekonomigårdarna, samt rännstenar af huggen sten lagda rundtomkring hela hospitalshuset. Detta vidlyftiga arbete, hvarför kostnaden uppgår till omkring 20,000

16 XII rdr, har visat sig fullt motsvara det dermed afsedda ändamålet, så att allt brukadt vatten och annan orenlighet i flytande form numera fritt afflyter säväl frän köksafdelningen, som frän sjukafdelningarnas bad- och tvagningsrum, latriner, m. m. Äfvenledes hafva källrarna, som förr voro vattensjuka, blifvit frän denna olägenhet friade. Från bad- och tvagmngsrummen i alla väningama hafva rörledningar blifvit anbragta ned uti de större afloppsrören å gårdama. Härförutom äro åtskilliga mera betydande förbättringar och reparationer vidtagna inom stora hospitalshuset. Sålunda hafva fönstren uti qvinnoafdelningens cellrum blifvit uppflyttade och omrigtade på enahanda sätt, som uti den underdäniga berättelsen för 1864 omförmäldes då hafva skett på mansafdelningen. Uti andra underafdelningens sofrum, hvilka saknade innanluckor för fönstren, hafva dylika, till ett antal af 43, blifvit insatta; å denna afdelnings promenadgårdar hafva två nya soltält blifvit uppsätta. Uti tredje underafdebiingens sofrum hafva två större rum, medelst kloasongsväggar, blifvit afdelade till fyra, emedan behofvet att för nätterna kunna afskilja de orolige sjuke från hvarandra sådant fordrade. Uti fjerde underafdelningens korridorer äro 12 stycken väggfasta sittbänkar anbragta, samt uti den femtes korridorer nya dubbelfönster insatte. Vidare hafva uti några af tvagnings- och badrummen golfven blifvit belagda med asfalt, och, då detta visat sig serdeles ändamålsenligt, skola, under kommande år, alla dessa rum förses med enahanda beläggning. Väggarna uti åtskilliga celler, sofrum och korridorer, hafva till olika höjd blifvit oljemälade. Uti hospitalets stora kök har ångkoksapparaten, som förr hvilat på trädstälming, erhållit en dylik af jern. Plåttaken å stora huset och portvaktstugan, stuprännor m. m., äro under året strukna med linoljefärg. Smärre reparationer inom hospitalets serskilda byggnader. Stockholms hospital var ifrån början beräknadt att kunna inrymma 200 sjuke. Lokalerna äro ock härför tillräckliga med undantag af cellafdelningarna. Cellrummens antal ordnades efter vanlig beräkning till ett för hvar tionde sjukplats. Man förutsåg då ej, att detta hospital skulle komma att emottaga ett öfvervägande antal akuta sjukdomsfall från hufvudstadens allt mer och mer stigande befolkning, och att ett större antal cellrum skulle blifva för dessa sjukdomsfall nödvändiga. Sjukplatsernas antal är för det närvarande 179, och erfarenheten har till fullo ådagalagt, att de befintliga cellrummen äro äfven för dessa otillräckliga och ej fullt motsvarande behofvet, så att ej sällan bekymmersamma förhållanden till följd häraf uppkommit. Ehuru tilloppet af inträdessökande till Stockholms hospital är så stort, att mänga, som äro till inträde berätögade, måste, serdeles under vissa tider af året, afvisas, och det sålunda vore behöfligt att öka sjukplatsernas antal till det högsta möjliga, har dock Öfverstyrelsen, af nyss sagda skäl, ansett sig förhindrad att om sådant gå i författning. För att öka sjukplatserna fordras ovilkorligen betydliga utvidgningar af cellafdelningarna, och då detta ej kan ske utan kostsam nybyggnad, är Öfverstyrelsen betänkt på att hos Eders Kongl. Maj:t anmäla förhållandet i och för beviljandet af för ändamålet nödiga medel. d) Nyköpings hospital. Uti ofvan åberopade underdäniga skrifvelse, af den 24 Juli 1865, har Öfverstyrelsen anmält behofvet af åtskilliga förbättringar uti detta hospitals beskaffenhet; ombyggnad nemligen af cellflygeln, nybyggnad af en portvaktstuga, samt inköp af ett invid hospitalet beläget jordområde. Till följd häraf behagade Eders Kongl. Maj:t till Rikets sednast församlade Ständer aflåta nådig proposition om anslag af för dessa ändamål nödiga medel. Rikets Ständer hafva beviljat den begärda summan, 20,000 rdr, hvaraf dock endast hälften kommer att utgå under 1867 års statsreglering. Förr än under sistnänmda år kunna således de för de uppgifna ändamålen nödiga arbeten ej påbörjas. Utom de uti den underdäniga berättelsen för 1864 omförmälda förbättringar af detta, hitintills mindre väl utrustade hospital, och hvilka först under redovisningsåret blefvo fullständigt fardiga och afsynade, hafva under sist-

17 nämnda år följande arbeten Mifvit utförda: Läkarens expeditionsrum, som Mifvit förflyttadt till sysslomansbostället, har, jemte en del af den obehöfligt stora förstugan, Mifvit inredt till ett sjukrum för karlar med 2 platser; (detta i ändamål att erhålla ett hitintills saknadt isoleringsrum för tillfälligt orolige); en ny likbod har Mifvit uppförd, emedan dylik helt och hållet saknades; promenadgården för männer, hvilken var belägen invid cellflygeln, har flyttats till norra sidan af hospitalshuset och Mifvit försedd med lämplig omhägnad; (härigenom hafva de sjuke, som måste förvaras i cellerna, erhällit en serskild promenadgärd för sig); inom hospitalshuset äro tvenne spiraltrappor mellan våningarna anbragta, i ändamål att åstadkomma kommunikation mellan dag- och sofrummen, hvilken hitintills, till stor olägenhet, skett genom förstugan, å manssidan, och genom en serdeles obeqväm och vanprydande utbyggnad å husets norra sida, å qvinnosidan; härförutom äro åtskilliga smärre reparationsarbeten verkställda, såsom kakelugnars omsättning, rummens putsning, takens förbättring, o. s. v. Utrymmet inom detta hospital, egentligen endast afsedt för Södermanlands läns behof, har under redovisningsåret varit tillräckligt, så att ej någon inträdessökande behöft afvisas. För att dock möta ett sannolikt snart inträngande behof af ökadt antal sjukplatser dessa ökades från 54 till 60 under 1864 är Öfverstyrelsens afsigt, att, i samband med ofvanomförmälte ombyggnad af cellflygeln, så ordna, att minst 10 nya platser kunna blifva att påräkna. Nyköpings hospital har under sednaste åren, ifrån att vara en af rikets sämst lottade hospitalsinrättningar, genom vidtagna förändringar Mifvit i så väsendtliga delar förbättradt, att detsamma, då den nya cellflygeln blifver färdig, samt behöfligt jordområde förvärfvadt, kan anses komma att skäligen uppfylla sitt ändamål. Ett behof, som, då tidpunkten för sjukplatsernas ökande till 70 intrader, återstår att fylla, är upprättandet af en ny tvättinrättning. XIII e) Wadstena hospital. Uti den underdåniga berättelsen för 1864 omförmältes, hurusom inom hospitalets qvinnoafdelning det gamla mmneklostret afdelningarna för orolige och osnygge jemte cellafdelningen Mifvit fullständigt nyinredda och förändrade enligt nyare tidens fordringar. Under redovisningsåret har, inom samma afdelning, afdelningen för de lugne, jemte dithörande infirmeri, arbetsrum, matsal och kök m. m., nndergått likartade reparationer. Dessa reparationer blefvo både vidlyftigaré och kostsammare än ernadt varit, enär vid närmare undersökning, alla bjelklagren sannolikt qvarliggande från klostertiden voro förmultnade och murarna flerstädes remnade. Genom de förändringar, som nu Mifvit vidtagna, hafva alla rummen Mifvit höjda, fönsteröppningarna utvidgade, golf- och tak allestädes nya, m. m.; hvarförutom ett ändamålsenligare ordnande af lokalerna, så väl för de sjuke, som för betjeningen och ekonomien, kunnat verkställas. Genom dessa nu afslutade reparationer är Wadstena hospital fullständigt och ändamålsenligt ordnadt för inrymmande af högst 350 sjuke. Utom dessa större arbeten hafva äfven följande af mindre betydenhet Mifvit verkställda: vid stranden af Wettern har en ny badbassin, med tillhörande afklädningsrum, för qvinnosidans sjuka Mifvit uppförd; äfvenledes ett nytt klapphus invid tvättanstalten; vid sjöstranden hafva å utfylld plats Mifvit uppförda skjul för hospitalets vedbehof dessa voro förr belägna å hospitalsgården utmed klosterkyrkans väggar och serdeles vanprydande ; skjul för hospitalets halmförråd, m. m. Ett betydligt antal nya plank och staket hafva uppförts, och de vanliga årliga reparationerna och afputsningarna inom hospitalets mänga och vidlyftiga byggnader hafva blifvit verkställda. En för sjukinrättningar i allmänhet, och serdeles för en af så stort omfång, som den i Wadstena, vigtig angelägenhet, ordnandet nemligen af latrinväsendet, så att alla olägenheter deraf» så vidt som möjligt, kunna utestängas, har under redovisningsåret Mifvit med framgång utförd. Detta har skett genom införande af pudrettfabrikation, ej allenast vid de större samlingarna, utan äfven, så vidt görligt varit, uti de mindre invid sjuklokalerna. Utrymmet inom Wadstena hospital, som under år 1862 ökades från 292 sjukplatser till det nuvarande 340, d. ä. med 48 platser, har väl under redovisningsåret varit tillräckligt, så att vid årets slut de befintlige sjukes antal

18 XIV var 323, d. v. s. att 17 platser då voro oupptagne. Erfarenheten under 1866 har dock redan ädagalagt, att tilloppet af inträdessökande varit sä betydligt, att ej allenast de lediga platserna blifvit upptagna, utan ock att sjuke mäst afvisas af brist på utrymme; till följd häraf har Öfverstyrelsen ansett sig föranläten att under sistnämnda år förordna om ökande af platsernas antal med 10, eller till 350, det högsta hvartill de under nuvarande förhållanden kunna höjas. I anseende till det, enligt Hospitalsläkarnes sammanstämmande omdöme, egna förhållande, att de våldsamme sinnessjukes antal, Hand de intagne, under sednare åren betydligt tilltagit, och att till följd deraf cellplatsernas antal blifvit otillräckligt, har äfven inom Wadstena hospital cellafdelningen å manssidan börjat visa sig ej motsvara behofvet. Fortfar ett sådant förhållande, blir nödigt att för hospitalet söka åvägabringa en ny lokal för fyllande af detta behof. f) Wexiö hospital. Medelst de af Rikets Ständer, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, beviljade anslag vid årens riksdag, hafva de dermed åsyftaåe arbetena blifvit fullbordade och under redovisningsåret afsynade. Dessa arbeten voro: en ny byggnad, innehållande två verkstadsrum för manlige sjuke, jemte likbod och obduktionslokal; utvidgning medelst tillbyggnad af den flygel, som innehåller cellafdelningen och en del af orolige och osnygge sjuke. För den, äfven uti anslaget inbegripna förändringen af hospitalets latrinsystem, har redan uti föregående årets underdåniga berättelse blifvit redogjordt. Uti underdånig skrifvelse af den 24 Juli 1865 har Öfverstyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t anmält, hurusom Wexiö hospital vore ett bland dem, som lämpade sig till utvidgning för emottagande af ett högre antal sjuke, serdeles som behofvet af ökadt utrymme till en vidsträcktare sjukvård för sinnessjuke inom detta hospitals verksamhetsområde under sednare åren visat sig mer och mer trängande. Den underdåniga framställningen utgick bland annat derpå, att Öfverläkarens bostad inom hospitalshuset skulle upplåtas till sjuklokaler; Sysslomannens boställshus öfverlemnas till Öfverläkaren, och Sysslomannen erhålla bostad uti en af den närbelägna s. k. hospitalsgårdens lägenheter. Härigenom skulle omkring 30 nya sjukplatser kunna beredas. Till denna framställning behagade Eders Kongl. Maj:t lemna nådigt bifall medelst aflåtande af proposition till Rikets sednast församlade Ständer om beviljande af anslag för anförda ändamål. Rikets Ständer anvisade den äskade summan, 10,900 rdr. Då en del af denna summa var tillgänglig, genom besparingar å det anslag, som under årens riksdag blifvit beviljadt för här ofvan omnämnda arbetens utförande, har Öfverstyrelsen redan under år 1866 gått i författning om de väsendtligaste förändringamas utförande, i och för Öfverläkarens boställsvånings apterande till sjuklokaler, så att detta torde i början af år 1867 kunna vara fullständigt ordnadt. Härföutom hemställde Öfverstyrelsen, uti nyss åberopade underdåniga skrifvelse, om beviljande af anslag: till uppförande af ett nytt badhus, till en torkinrättning vid tvättanstalten, samt till anbringande af en åskledare å stora hospitalshuset. Då äfven dessa anslag blifvit anvisade, ehuru först å 1867 års statsreglering, kunna de för dem afsedda arbetena ej förr än under sistnämnda år komma till utförande. Inom Wexiö hospital hafva, under redovisningsåret, utom här ofvan angifna ny- och tillbyggnader, ej några vidare förändringar blifvit verkställda; endast de för byggnadernas underhåll och putsning nödiga, årligen återkommande reparationer hafva blifvit vidtagna. Såsom ofvan blifvit antydt, har utrymmet inom detta hospital under sednare åren visat sig otillräckligt, och detta ofta i bekymmersam grad. Väl har detta till någon del kunnat afhjelpas genom hänvisning af de sjuke till Wadstena, så länge utrymme derstädes var tillgängligt; men sedan nu äfven denna utväg blifvit stängd genom trängsel å Wadstena hospital, var det hög tid att Wexiö blef så ordnadt, att det kan hysa ett större sjukantal. Under 1862 förökades platsernas antal inom Wexiö hospital från 143 till det nuvarande, 150; sedan ofvanangifna förändringar kommit till stånd, uppgå dess platser till 180, hvilka torde komma att motsvara de närmaste årens mest trängande behof.

19 XV g) Göteborgs hospital. Uti den nnderdåniga berättelsen för år 1864 omförmäles, hurusom den plan, hvilken uppgjorts för byggnaderna till det tillernade nya hospitalet invid Göteborg, af Öfverintendentsembetet, till hvars granskning den blifvit öfverlemnad, ansågs mindre lämplig; och att detta Embete pröfvade den utseddå tomtplatsen häst egna sig till byggnaders uppförande enligt det så kallade paviljongssystemet. Till följd häraf har Öfverstyrelsen gått i författning om nya ritningars och kostnadsförslagers uppgörande, enligt program lämpadt efter detta system. Sedan dessa ritningar, med tillhörande kostnadsförslager, blifvit färdiga och af Öfverintendentsembetet godkända, hafva de af Öfverstyrelsen blifvit underställda Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. I anseende till den å hemmanet Storehagén å ön Hisingen utsedda byggnadsplatsens för det nya hospitalet belägenhet nära intill den så kallade Qvillebäcken, hvars närmaste omgifning utgöres af en dalgång med under vissa tider af året vattensjuk mark, hade farhåga uppstått, att det nya hospitalets läge möjligen kunde blifva osundt och således menligt inverka på derinom förvarade sjukes helsotillstånd, hvarföre Öfverstyrelsen, för att förskaffa sig visshet i detta hänseende, begärt ortens Provincialläkares utlåtande om helsotillståndets beskaffenhet i allmänhet bland den befolkning, som har sina bostäder omkring nyssnämnda dalgång. Detta utlåtande är af följande lydelse:»hvad beträffar helsotillståndet i byar och gårdar, gränsande till denna dalgång, så har detta icke i något afseende visat sig sämre än på öfriga trakter af Hisingen, hvars befolkning i allmänhet förer ett ordentligt lefnadssätt. Inga frossor eller andra febrar äro här endemiska, och uti Backa socken, der hospitalet skall byggas, samt i Tufve och Safve socknar, hvilka alla tre angränsa Qvillebäcken, hafva under loppet af flera år, ibland dödsorsakerna, som af presterskapet uppgifvits, inga sådana kunnat uppletas, hvilka häntyda på dåliga klimatiska förhållanden. Någon anledning till fruktan för dylika inflytelser ä patienterna i det hospital, som är påtänkt att förläggas å hemmanet Storehagens egor, synes alltså, efter mitt förmenande, icke vara för handen.» Vid Göteborgs nuvarande hospitalsbyggnader hafva under redovisningsåret ej några andra åtgärder blifvit vidtagna, än sådana, som varit behöfliga för deras nödtorftiga underhåll uti beboeligt skick. Utrymmet inom detta hospital har under året varit så strängt anlitadt, att de 67 befintliga platserna hela året om varit i medeltal dagligen upptagne. Ett dylikt förhållande hänvisar framför annat på nödvändigheten att så snart som möjligt i denna trakt få ett nytt hospital med större utrymme i verksamhet. h) Malmö hospital. Till följd af de betydliga och kostsamma reparationer och förändringar, som inom detta hospital under år 1864 blifvit verkställda, och hvilka blifvit omförmälda uti den underdåniga berättelsen för sistnämnda år, hafva under redovisningsåret ej några andra arbeten vid byggnaderna blifvit vidtagna än sådana, som afsett deras nödvändiga imderhåll. Endast den förändring har blifvit utförd, att tvenne rum blifvit å vinden uti mansafdelningens lokal inredda till sofsalar, i ändamål att förskaffa denna afdelning ett behöffigt dagrum. En del af de sjuke inom denna afdelning saknade nemligen serskilda dag- och sofrum, och måste hela dygnet om vistas uti en och samma lokal. Utrymmet inom Malmö hospital, med 175 sjukplatser, har under redovisningsåret visat sig tillräckligt, enär ingen, som till hospitalsvård varit berättigad, blifvit förnekad inträde. Medeltalet vårdade sjuke för dag hela året om har varit 169. Hos Eders Kongl. Maj:t hade Malmöhus Läns Landsting, under den 25 September 1863, i underdånighet anhållit, att,»då hospitalet i Malmö, ehuru afsedt för rikets folkrikaste provins och med ett patientantal, som endast

20 XVI å ett af de öfrige hospitalen vpre större, likväl i anseende till läge och beskaffenhet i öfrigt, ingalunda motsvarade eller kunde törändras till en tidsenlig vårdanstalt för sinnessjnke, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas besluta om nämnde hospitals förflyttning till annan tjenligare plats inom provinsen, samt tillika hos Eikets näst sammanträdande Ständer göra framställning om erforderligt anslag för ett nytt centralhospitals uppförande och inredning.» Medelst nådig remiss af den 30 i ofvannämnde månad behagade Eders Kongl. Maj:t infordra Öfverstyrelsens öfver hospitalen underdåniga utlåtande med anledning af denna ansökning. Öfverstyrelsen, som redan uti den underdåniga berättelsen öfver rikets hospitalsväsen för år 1863 uttalat det omdöme öfver Malmö hospital,»att detsamma lider af sådana olägenheter och brister, att det är olämpligt och otjenligt såsom vård- och kuranstalt för siunessjuke och ej en gång kan motsvara nutidens billigaste fordringar på en sådan», besvarade Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss i den rigtning, att Öfverstyrelsen»lika med Landstinget önskar lifligt, att tillgång å de för ifrågasatta ändamål erforderliga medel må kunna beredas;» hvarjemte hemställdes, att Eders Kongl. Maj:t må täckas, om så lämpligt anses, derom till Rikets näst sammanträdande Ständer framställa nådigt förslag. Då Eders Kongl. Maj:t ej pröfvade lämpligt, att, såsom Landstinget anhållit och Öfverstyrelsen öfver hospitalen tillstyrkt, till den är 1865 öppnade Riksdagen aflåta nådig framställning i detta ärende, väcktes vid denna riksdags början af enskild person motion om beviljande af 600,000 rdr för Malmö hospitals förflyttning till annan ort inom provinsen. På grund af denna motion funno sig Eikets Ständer föranlätna att i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t, efter behörig utredning af frågan, huruvida ett nytt hospital för Rikets sydligaste provinser vore af oundgängligt behof påkalladt, äfvensom angående beloppet af de med inrättandet af en sådan anstalt förenade kostnader, måtte till kommande Riksdag göra den framställning i ämnet, hvartill förhållandena kunna finnas föranleda. Öfver denna Rikets Ständers anhållan har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Öfverstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande, efter- det närmare undersökning egt rum i fråga om den plats, dit hospitalet må kunna lämpligen förläggas, äfvensom fullständig byggnadsplan samt dertill hörande kostnadsförslag uppgjorts. Då de undersökningar och öfverenskommelser, hvartill denna nådiga befallning föranleda, i förening med uppgörande af byggnadsprogrammer, ritningar och kostnadsförslager, utan tvifvel komma att föranleda betydlig tidsutdrägt, lärer denna fråga ej så skyndsamt, som dess vigt fordrar, kunna komma att af Öfverstyrelsen underställas Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning. i) Wisby hospital. Af skäl, hvilka uti föregående årsberättelse blifvit angifna, kunde de nybyggnader och förändringar vid detta hospital, som skulle utföras med det anslag Riksens Ständer anvisade vid årens riksdag, ej taga sin början förr än under redovisningsårets höstmånader. Enligt uppgjordt entreprenadskontrakt skall det hela vara fullbordadt under loppet af Uti oftaberörde underdåniga skrifvelse af den 24 Juli 1865 har Öfverstyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att, då det visat sig nödvändigt, såsom väsendtligt bidragande till ordningens upprätthållande inom inrättningen, att detta hospital försåges med portvaktarestuga, det öfverskott, som till följd af billiga entreprenadanbud å nyssberörda arbetens verkställande erhållits, finge användas till en dylik byggnads uppförande. Sedan Eders Kongl. Maj:t låtit framställa detta förslag till Rikets Ständer, hafva Ständerna under sistlidne Riksdag bifallit, att det ifrågavarande öfverskottet, omkring 2,700 rdr, må användas för nämnda ändamål. Äfven denna byggnad torde blifva fullbordad under loppet af Utrymmet inom Wisby hospital har under redovisningsåret visat sig fullt motsvarande Gotlands behof. Då de nya tillbyggnaderna blifva tillgängliga, kommer sjukplatsernas antal, som hitintills endast varit 15, att ökas till 25 a 30.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

ÖFVERSTYRELSENS ÖFVER HOSPITALEN

ÖFVERSTYRELSENS ÖFVER HOSPITALEN INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från 206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen. 168 III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1899 är af följande lydelse: Under årets lopp har styrelsen för stadens

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 WADSTENA- MINNES-SMYCKEN JUVELERAREN \ ERNST nu%ltqu% 1% s WADSTENA Till erinring :af Sankt Birgitta och hennes storartade skapelse Wadstena Klosterkyrka. i Som

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens

Läs mer

INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1999. (Demografiska rapporter ; 1999:2).

INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1999. (Demografiska rapporter ; 1999:2). INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1857-1912. Täckningsår: 1851/55-1910. Föregångare: Tabell-commissionens

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma Sveriges Scoutförbund Protokollsbilagor 1 1 Uppgift Bilaga 1-3 till protokoll 1 & 2, Sveriges Scoutförbund (den 3-4 jan. ) Förslag till Stadgar för Sveriges Scoutförbund. Förbundets uppgift är att bland

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

C.W. Appelqvist i Fristad

C.W. Appelqvist i Fristad År 1873 den 9 januari har undertecknad Kronolänsman i häradet med biträde af Nämndemmen Erik Hansson i Gnedby och Nils Petersson i Bjärka, jämt byggmästaren J.E. Werngren i Söderköping besett och wärderat

Läs mer

Biskopshuset VADSTENA.

Biskopshuset VADSTENA. Biskopshuset VADSTENA. Birgittinerstaden vid Vetterns klara, men oroliga vatten är med sina många medeltidsminnen och sin gammaldags stämning en af länets mera intressanta städer, om nu också Vadstena

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

Bordsapparat med handmikrofon i aluminium. (L. M. Ericssons patent). Apparatsalen vid Svartmangatan (En-snöres-bord)

Bordsapparat med handmikrofon i aluminium. (L. M. Ericssons patent). Apparatsalen vid Svartmangatan (En-snöres-bord) Såsom i det föregående redan blifvit nämndt, beslöt styrelsen under loppet af 1891, att bolagets hela nät skall ombyggas efter dubbeltrådssystemet. Detta arbete påbörjades omedelbart och har sedan dess

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

Fattigvårdsstyreisens

Fattigvårdsstyreisens 197 III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under året 1895 är, med uteslutande af några, bland bilagorna i hufvuclsak intagna

Läs mer

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 Svensk-engelska motoraktiebolaget Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än europeiska

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60 Sidan 1 År 1858 den 17 December har undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen Lars Håkansson i Fyrby och Johan Magnusson i Björklund, besett och wärderat nedannämnde åbyggnad å Fristad Östergården

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

Instruktion. KänningsskifVor.

Instruktion. KänningsskifVor. Instruktion (ingående de i kap. 2 i af Tjen*tgörmgsreglementet omnämda KänningsskifVor. t. Hvarje känningsskifva anbringas på elt 4 meter högt torn, i hvilket inneslutes det för skifvans %*ridning erforderliga

Läs mer

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 M1NNES-SMYC WADSTENA- AF JUVELERAREN lmnst HULTQUIST? _WADSTENA V 1899. Till erinring af Sankt Birgitta och hennes storartade skapelse Wadslena Klosterkyrka. Som

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående civila rättegångsärendena och brottmålen i riket. Stockholm, 1832-1858. Täckningsår: 1830-1856. 1830-1840 med

Läs mer

BESKRIFNING. OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I. ^ro^ll^l^l. Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods.

BESKRIFNING. OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I. ^ro^ll^l^l. Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods. PATENT N.^ 2^. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I ^ro^ll^l^l Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods. Patent l Sverige fran den 1i..i el-tel.ier.l884.

Läs mer

Till Hans Kejserliga Majestät,

Till Hans Kejserliga Majestät, kö N:o 2. Komitébetänkande. 1891. (( METSÄT I S TE E LL T N E Till Hans Kejserliga Majestät, från komitén för revision af stadgandena angående vilkoren vid försäljning af sågtimmer från kronoskogarne

Läs mer

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist År 1841 den 26 maj har undertecknad t.f Domhafvande i orten med biträde af Nämndemannen Bengt Bengtsson i Tångestad och Lars Svensson

Läs mer

National Library of Sweden

National Library of Sweden National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012 Jp Jt f\ I STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1933:28 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET F Ö R S L A G TILL VISSA ÄNDRINGAR I KUNGL.

Läs mer

INLEDNING. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 :PQDOGÖRELSE Sjukvården 00h Ekonomien vid Hafskuranstalten för skrofulösa barn å CI-40 Styrsö sommaren 1894 Genom Styrelsens beslut af den 16 April 1894 be- stämdes,

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsens

Fattigvårdsstyrelsens 149: III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1896 är, med uteslutande af några, bland bilagorna i hufvudsak intagna

Läs mer

G, : P.A. & 1861-1911. 1859-1910 = N.F.,

G, : P.A. & 1861-1911. 1859-1910 = N.F., INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. G, Fångvården. Fångvårdsstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1861-1911. Täckningsår: 1859-1910 = N.F.,

Läs mer

Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866

Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866 Lindgren, J Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek

Läs mer

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 AA 4 b H E* f?.** \ Wi a, \ u» BBES SPEGIALFABRIK hå N ü JÖNKÖHNGT V ;q.afjdelning-en: F ILLUMINATIONSKAMINER. F1 o kl H VÃRMENECESSAIREN W UTSTÄLLNING OCH LAGER

Läs mer

HÖGRE REALLÄROVERKETS

HÖGRE REALLÄROVERKETS HÖGRE REALLÄROVERKETS STOCKHOLM NYA BYGGNADER SIXTEN VON FRIESEN Högre Realläroverkets i Stockholm nya byggnader. Inledning. Realläroverket vid sitt upprättande år 1876 med de tre klasser, som det under

Läs mer

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra, Kontrollås. 81. Medelst kontrollås kunna växlar, spårspärrar och fasta signaler göras beroende av varandra, utan att särskilda ledningar erfordras mellan dem. Kontrollås är i allmänhet så beskaffat, att,

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6901_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6901_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, 1862-1911. Täckningsår: 1861-1910. 1909 ändrades

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885.

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. PATENT N.^.^3. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. A. SUNL^11 ^OT.^BOR.^ elektrisk båglampa. Patent i Sverige från den 18 februari 1885. Denna uppfinning afser en elektrisk båglampa, der

Läs mer

National Library of Sweden

National Library of Sweden National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1932:8 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET NORMALFÖRSLAG TILL BYGGNADSORDNINGAR M. M. PÅ UPPDRAG

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens

Läs mer

Embetsberättelse från Jemshögs distrikt af Blekinge län för år 1869.

Embetsberättelse från Jemshögs distrikt af Blekinge län för år 1869. Embetsberättelse från Jemshögs distrikt af Blekinge län för år 1869. Distriktet utgöres fortfarande endast af Jemshögs socken, dock har min hjelp såsom läkare nära nog varit mera anlitad i kringliggande

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1836 INNEHÅLL

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1836 INNEHÅLL INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Alfred Malmström dels i Göteborg och dels i Malmö, som under 5 års tid, uteslutande befordran Sverige Amerika med utvandrares mig sysselsatt vinna såväl dessas belåtenhet,

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1864-1912. Täckningsår: 1861-1910

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer