Så ska medlemstappet stoppas SID 4

Transkript

1 nr 9 18 september 2007 Välfärd på drift Tiger inte i församlingen Helene Cranser är arbetsplatsombud inom Svenska kyrkan, en lite speciell arbetsplats, som hon säger. Alla här ska vara så himla snälla och goda. Säger man emot är man en konfliktfull person. Sid 15 Så ska medlemstappet stoppas SID 4

2 Framtidsresan har börjat! Avsikten med medlemsdialogen Framtidsresan är att öka förutsättningarna för arbetsplatsträffarna att fungera, säger Gunnar Fridolfsson, ombudsman på Kommunals förbundskontor. Framtidsresan består av ett dialogmaterial som ska få igång samtalet på arbetsplatsen. Det viktiga snacket om hur det fungerar med arbetsmiljöfrågorna, med inflytande och samverkan. Den tar bara ett par timmar att genomföra, men kan få stor betydelse på sikt. Målet med Framtidsresan är att stärka medlemmarna så att de tar plats och har inflytande på sina arbetsplatsträffar. Den ska också stärka de av Kommunals fakta Tre syften med Framtidsresan: att stärka medlemmarnas självförtroende på arbetsplatsen att utbilda och informera inspirera till skrivningar i lokala FAS-avtal medlemmar som får möjlighet att på sin arbetsplats delta i FAS Arbetsliv, som också är ett dialogverktyg. Den stora skillnaden är att i FAS Arbetsliv är det meningen att alla yrkesgrupper på arbetsplatsen ska delta. Framtidsresan är exklusiv för Kommunals medlemmar. Just nu utbildas hundratals samtalsledare inom Kommunal. De ska snart genomföra Framtidsresan på arbetsplatser, eller i klubbar och sektioner där det passar bättre. Vissa har redan kommit igång. En bonus med Framtidsresan är att Kommunal lokalt och nationellt får en bild av vad som påverkar medlemmarnas arbetsmiljö. Redan nu har uppåt tusen medlemmar suttit ned tillsammans och gjort sin resa. Och Kommunal kan se inom vilka områden de medlemmarna vill se en förbättring. Nästan samtliga kommentarer handlar om stress, underbemanning och ökad arbetsbelastning, säger Gunnar Fridolfsson. Han är en av dem som arbetar intensivt med att förverkliga syftet med FAS bland medlemmarna och i det partsgemensamma FAS-arbetet. Varför är Framtidsresan så viktig? Budskapet är ju att så många som möjligt ska delta. Både Framtidsresan och FAS Arbetsliv har för avsikt att beskriva nuvarande hälsotillstånd på arbetsplatsen, och att de som deltar har en idé om ett bättre tillstånd i framtiden. Genomför man Framtidsresan på sin arbetsplats så ökar förutsättningarna för ett helt annat och mycket bättre arbetsklimat på jobbet, säger han. Men krockar inte Framtidsresan med FAS Arbetsliv? Det bästa är om man genomför Framtidsresan före FAS Arbetsliv, säger Lena Jonasson, ombudsman på Kommunals förbundskontor. FAS Arbetsliv är ett sätt att utveckla arbetsplatsträffen och då är det viktigt att varje individ på arbetsplatsen blir delaktig, säger hon. fakta Nyfiken på FAS? FAS 05 är ett avtal som tecknats mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta. Ytterligare drygt 25 fackförbund har också tecknat FAS 05. Kontakta din sektion för mer information om när och hur ni kan genomföra Framtidsresan på din arbetsplats! Vill du att ni ska genomföra FAS Arbetsliv också? Ta upp det med din chef. Läs om FAS på den nya hemsidan Annelie Hellander, chef för Arbetslivsutvecklingsenheten, säger så här: Vi vet att det är långt ifrån alla våra medlemmar som kommer att erbjudas FAS Arbetsliv. Därför är det viktigt att de får möjlighet att vara med om Framtidsresan Anna Norrby Tar din chef tag i problem och konflikter? Får du tid till personliga utvecklingssamtal? Får den som vill arbeta heltid på dinarbetsplats? Premiär för hemsida om FAS är adressen till en ny hemsida om FAS. Där kan du läsa om vad som händer inom FAS-arbetet och dessutom prenumerera på ett nyhetsbrev. På hemsidan finns flera verktyg som Kommunal har varit med och tagit fram. Hemsidan har gjorts av de centrala parterna som arbetar med att förverkliga intentionerna i FAS 05- avtalet. FAS på seminarieturné Samtidigt som Kommunal satsar stort på Framtidsresan presenteras det andra dialogverktyget FAS Arbetsliv för kommuner, landsting, regioner och Pacta-företag. Redan nu har 90 procent av landets kommuner tillsammans med alla landsting, regioner och ett 40- tal Pactaföretag fått information om vad FAS står för. En bred satsning, men ännu återstår mycket arbete för att nå ut till samtliga de 1,1 miljoner medarbetare som berörs. Förhoppningen är att de kommande seminarierna, som vänder sig till både skyddsombud och chefer, ska öppna dörrarna för ett intensivt lokalt arbete. Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning Det händer mycket inom FAS nu. Ett annat verktyg som har tagits fram av de centrala parterna är ett häfte som handlar om vad som är viktigt när man ska ta fram en arbetsmiljöutbildning. Häftet trycks inte i så stor upplaga, men finns att ladda ned på 2

3 I DETTA NUMMER...handlar temasidorna om upphandling, entreprenader, konkurrensutsättning och privatisering. LÅTER DET SVÅRT? Det är det också. Svåra ord, svåra lagar, svåra förhandlingar. Ingenting för arbetsplatsombuden att behöva brottas med, frågorna bör skötas på sektionsstyrelsenivå, tröstar Anette Brattberg, ordförande för Kommunals sektion för Vård och omsorg i Uddevalla. Hennes kommun håller nu på att privatisera det mesta av sin verksamhet. VARFÖR TAR VI DÅ upp detta ämne i Kommunal-Nytt, som ju i första hand är arbetsplatsombudens tidning? Därför att Anettes goda råd, Leifs kloka analys, Peters handfasta erfarenheter och Heléns kämpaglöd är lätta att ta till sig. De har alla något viktigt att berätta om hur det går till när offentlig välfärd omvandlas till något annat. ÄVEN DU SOM inte själv deltar i t ex förhandlingar om förfrågningsunderlag behöver förstås veta något om vad dina fackliga företrädare gör, eller kan göra. Och om du, som är arbetsplatsombud, blir lite klokare av detta nummer av tidningen, kan du kanske förklara för dina arbetskamrater. Eller ta med den här tidningen till jobbet. Medlemmar utan uppdrag får ju inte Kommunal- Nytt! VAR BEREDD när privatiseringsvågen rullar över landet. Ställ frågor till dina sektionsföreträdare. Läs våra temasidor! Och du som jobbar fackligt i alla slags nya driftsformer är särskilt välkommen att höra av dig med erfarenheter, frågor, beröm, kritik och tips. Så kan vi tillsammans göra Kommunal-Nytt ännu bättre. Annika Hultén Foto: Gösta Elmquist 2-6 aktuellt 4 I slutet på augusti samlades 200 av Kommunals medlemsvärvare till inspirationsdagar för att lära sig prata med medlemmar och blivande medlemmar om vad som är bra med facket. På bilden Malin Everitt, Malmö, Dan Arvidsson, Helsingborg och Pernilla Gille, Uppsala. 5 Läs om nya avtal för kommunalarna och om nya lagar för alla hänt sen sist Läs om hur Lyckbackens servicehus blev en mönsterarbetsplats, om ISKAs stundande kongress, hur det är att jobba i krematorium och hur du skaffar Kommunals prisvärda gåstavar. 14 fakta och tankar De allra flesta personliga assistenter trivs med sitt arbete. Men det är också ett tungt jobb och många har dåliga och osäkra villkor. Oscar Ernerot, ordförande i Kommunals branschråd funktionshinder, berättar hur Kommunal arbetar för att förbättra villkoren för yrkesgruppen. kommunalnytt 9/ tema Offentligt eller privat? Vad händer när välfärden läggs ut på entreprenad? Fyra sidor fyllda med exempel. I Solna tog sju entreprenörer över hemtjänsten. Ersättningen till utförarna bygger på att de anställda fyller i ett schema (bilden) över vad de gjort hemma hos varje brukare. Systemet skapar stress och nya tjänster har inrättats bara för att kontrollera schemakryssen. 15 porträttet Avtalsförhandlingarna med Svenska kyrkan drar snart igång. Hur det är att jobba fackligt inom kyrkan vet arbetsplatsombudet Helene Cranser, Bålsta. Arbetsmiljön är min hjärtefråga och där ligger kyrkan verkligen efter, säger hon. Kommunal-Nytt skickas hem till alla förtroendevalda inom Kommunal. Tidningen kommer normalt ut var tredje tisdag med uppehåll under juloch semestertid. Kopiera gärna sidor ur tidningen, eller citera oss, men ange källan. Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Sandberg. Redaktion: Annika Hultén, Tünde Ujvari (tjl), Anna Norrby och Lasse Wallman. Original: TYPER & Original AB, Malin Dannemann Tryckning: Sörmlands Grafiska Quebecor AB Adress/Telefon: Kommunal-Nytt, Box 19039, Stockholm Tfn: (vxl) Fax: E-post: kommunalnytt@kommunal.se Omslagsbild: Stig Almqvist Nästa nummer 9 oktober 2007 Foto: Eva Wernlid Foto: Stig Almqvist 3

4 Två dagar för värvare Vi ska ge en ny bild av facket Vi måste ut och synas, visa vad facket går för. Vi ska stoppa avhopparna! Värvar vi några nya är det extra bonus. Det säger Jenny Bard och Anna Bohlin från Kommunal Blekinge som tillsammans med runt 200 andra medlemsvärvare mötte upp till inspirationsdagar på Runö kursgård. På fyra månader har Kommunal tappat medlemmar, det är den bistra verkligheten bakom värvarkampanjen Medlem 007. Varje avdelning har utsett inspiratörer och värvare. I slutet av augusti mötte de upp för inspiration och peppning under två dagar med både allvar och skratt. De övade värvningssamtal i grupper om tre, de diskuterade skillnaden mellan offentliga och privata arbetsplatser, de listade varför facket är bra och varför de brinner för Kommunal. De peppade sig själva genom att berätta om sina egna positiva sidor. Handplockade arbetsplatsombud Alla ordförande borde ha varit här, det här är en avgörande fråga, konstaterade Magnus Pettersson från Blekinge, den enda avdelningsordförande som fungerar som kontaktman för värvarna. I Blekinge har man handplockat fyra arbetsplatsombud som medlemsvärvare. Vi ville ha nya ansikten som kan se på det fackliga medlemskapet med fräscha ögon. Och det har man lyckats Att stoppa avhoppen är en helt avgörande fråga för Kommunal. Det säger medlemsvärvarna/arbetsplatsombuden Anna Bohlin (tv) och Jenny Bard. Här med Blekingeordföranden Magnus Pettersson, som är kontaktperson och inspiratör. med. De två värvare som deltog i konferensen, Jenny Bard och Anna Bohlin, är uppenbart entusiastiska inför uppdraget. Det här är så positivt, nu ska vi åka runt på arbetsplatser och tala för facket! Jag har bokat in en massa möten och nu vill jag ut och visa på allt bra som facket har att ge, säger Jenny. Och Anna inflikar: Vi ska vända på bilden av facket! Fackets värde diskuteras I Blekinge har man sedan i november tappat 500 medlemmar. En normal siffra för den perioden borde ligga runt 100. Men att medlemstappet har varit stort verkar snarast sporra de tre från Blekinge: Fackets värde har nu börjat diskuteras på allvar och ifrågasättas därför är det läge att verkligen berätta vad facket går för, menar de. Det är ett friskhetstecken att ifrågasätta saker. Vi ska förvalta det nyvaknade intresset, sade Magnus Pettersson och Jenny och Anna nickar ivrigt och kampvilligt. Lalla Lindström Hur kan vi bli fler? Vi måste sprida utanför sektionens rum hur bra facket är. Skryt lite och tala om när ni gjort något bra, som när ni hjälpt någon att få högre lön. Gunn Bergstedt, Linköping, sektion 3 Ut och sprid budskapet! Och berätta vår historia och varför vi behövs. Det får vi absolut inte glömma. Liza Nyberg, Dalarna, sektion 15 Vi borde ha en aktivitetsdag över hela landet där alla gör reklam för facket och värvar medlemmar. Vi måste hitta nya sätt och så här skulle vi göra en massiv insats. Ebou Badjie, Uppsala, sektion 2 Foto: Eva Wernlid 4

5 Vikariereglerna ändras vid nyår Från den 1 januari nästa år räcker det med att arbeta två år fakta Allmän visstidsanställning Är en tidsbegränsad anställning som inte behöver motiveras av arbetsgivaren. Efter två år övergår en allmän visstidsanställning automatiskt till en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren kan anställa obegränsat antal medarbetare i olika omgångar i anställningsformen allmän visstidsanställning, men max två år per medarbetare. som vikarie under en femårsperiod för att få fast jobb. Men samtidigt införs en ny form av anställning, allmän visstidsanställning, som begränsar möjligheterna till fast anställning. Säkrast är att själv hålla reda på hur mycket man jobbat. Det är jättebra att det är två år istället för tre år, eftersom en vikarie då snabbare kan få en tillsvidareanställning. Däremot är Kommunal kritiskt till anställningsformen allmän visstidsanställning, säger Annica Jansson, ombudsman på enheten för Arbetsrätt och kollektivavtal. Vid en allmän visstidsanställning kan en person jobba i nästan två år för att sedan få ett vikariat ungefär lika lång tid. Då Nya avtal med KFS medlemmar i 11 branscher får bra löneökningar med hjälp av både procent och krontalsökningar. Bland de bästa som har slutits i årets avtalsrörelse, säger Håkan Pettersson, andre vice förbundsordförande i Kommunal. Bingo för storhushåll: plus 14,7 procent på tre år. Det är väldigt bra avtal som kommer att ge alla medlemmar i de här branscherna löneökningar samtidigt som det är en riktad satsning mot lågavlönade kvinnor. Genom konstruktionen att både ha procent och krontal får varje bransch största möjliga utfall. Det känns otroligt bra att ha fått till det här avtalet, säger ombudsmannen Per Holmström som tillsammans med ombudsmannen Liza di Paolo Sandberg förhandlat fram avtalen med Kommunala Företagens Samorganisation, KFS. Inom området Konsult och Service, dit storhushåll hör, finns i det nya avtalet löneökningar som motsvarar 14,7 procent. Britt-Inger Wallman, som även är med i Kommunals avtalsdelegation för KFS, är arbetsplatsombud och kokerska på Matlaget i Gällivare. Matlaget är ett kommunalt bolag som levererar mat till sjukhus, skolor och äldreomsorg i kommunal regi. Vi har fått det vi har begärt och nu är vi på väg åt rätt håll. I synnerhet som vi kan ta del av jämställdhetspotten, säger Britt-Inger Wallman. Hon har arbetat i samma bransch sedan 1978 och haft fackliga uppdrag sedan talet. Det var första gången som hon suttit med i en avtalsdelegation, och det har varit mycket lärorikt, tycker hon. Ibland tycker jag att det gick väldigt trögt. Men resultatet blev ju ett bra avtal, säger Britt-Inger Wallman....och KFO Kommunal har slutit avtal med arbetsgivarföreningen KFO. Avtalet är treårigt och berör ca medlemmar har arbetstagaren inte rätt till en tillsvidareanställning, eftersom maxgränsen för allmän visstidsanställning är två år. Kommunal ansåg att båda visstidsanställningsformerna skulle sammanräknas. Det skulle innebära att arbetstagaren får en tillsvidareanställning efter maximalt två år som vikarie och som allmän visstidsanställd. Därför tycker Annica Jansson att det är svårt att helt och hållet säga att de nya vikariereglerna är bra. Lagen om allmän visstidsanställning begränsar möjligheten till trygg anställning, anser hon. I de fall arbetsgivaren inte följer lagens regler kan dessutom den enskilde själv behöva hålla reda på sin sammanlagda anställningstid. Suzanne Vikström Rehabilitering kan ta längre tid som arbetar inom personlig assistans. Personliga assistenter är en utsatt grupp på arbetsmarknaden, därför är det speciellt glädjande att ha kunnat ro i hamn ett så här bra avtal säger Håkan Pettersson. Avtalet i korthet: Lönehöjningar motsvarande lägst 800 kronor per heltidsanställd och månad år 2007, 850 kronor 2008 samt 875 kronor Lägsta lön införs. Anställd som fyllt 19 år ska ha lägst konor till och med år 2009 då lägsta lönen höjs till kronor. Läs mer om avtalen: in. Klicka på Lönekamp 2007 Riksdagen har beslutat om nya regler för rehabiliteringsansvaret. Arbetsgivaren har fortfarande ansvaret för rehabiliteringen. Det som förändrats är att de inte är skyldiga att påbörja rehabiliteringen inom en viss tid. En annan nyhet är att arbetsgivaren numera inte behöver skicka rehabiliteringsutredningar till Försäkringskassan, som dock kan begära att få material kring rehabiliteringsarbetet. Det som kan hända är att rehabiliteringsarbetet kan dra ut på tiden, säger Annica Jansson, ombudsman på Kommunal. Hon anser inte att de nya reglerna innebär så stora förändringar för Kommunals medlemmar. Reglerna gäller från den 1 juli i år. Drogproblem på jobbet Arbetsmiljöverket ger nu ut en skrift om hur man kan arbeta förebyggande med alkohol- och drogfrågor. Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter har arbetsgivaren det högsta ansvaret för arbetsmiljön. Det gäller även missbruksproblem hos personalen, något som i högsta grad kan påverka arbetsmiljön. Även om arbetsgivaren har ansvaret är det mycket viktigt med samverkan. Det lokala facket bör definivt vara delaktigt i arbetet med att till exempel ta fram en alkohol- och drogpolicy, om det inte redan finns någon sådan på arbetsplatsen. Skriften Missbruk i arbetslivet riktar sig till chefer, men kan även vara av intresse för andra som sysslar med syste matiskt arbetsmiljöarbete. 5

6 4 september Annica Enbom är med och styr Lyran. Agneta Hägglund är en av sex som ska studera Turkiet. Facklex LO-förbunden skapar en gemensam arbetsrättslig databas, som ska användas som stöd i förhandlingar och annat fackligt arbete. Målgruppen är förtroendevalda med förhandlingsuppdrag. Detta Facklex utvecklas i bolagsform. Företaget får ett aktiekapital om tre miljoner kronor. Kommunals andel är kronor. Det händer 2008 Kompass 2008, träffen för alla sektionsordförandena i Kommunal, arrangeras den 5 februari. Det framgår av förbundets mötesplan för nästa år. Annat som kan noteras i almanackan: Förbundsmöte den maj, LO-kongress den 31 maj-4 juni, konferens för förbundskontorets anställda den 9-10 juni, konferens för avdelningarnas ordförande den juni, funktionärskonferens den september. Avtal Två nya treåriga avtal har träffats med Sveriges Byggindustrier för trädgårdsanläggningsarbeten. Granskningsarvodet försvinner och som kompensation betalas en extra löneökning med 330 öre per timme. Därutöver förkortas arbetstiden. Kommunals yrkanden i förhandlingarna om nya avtal 2008 har fastställts med: - Almega Tjänsteföretagen för anställda i förskolor och skolor, - Arbetsgivaralliansen för anställda vid Ersta Sköndal Högskola, Liseberg, Trossamfund och ekumeniska organisationer, Vård och omsorg, - KFO för anställda i Hemfrid. Sara Ramsauer Pettersson, Skåne, Birgitta Selberg, Värmland, och Anette Henriksson, Stockholms län, är nya i avtalsdelegationen för Almega Tjänsteföretagen, Förskolor och skolor. Christina Bondelid och Lena Retzius, förbundskontoret, är nya ledamöter i KFO-Kommunals avtalsnämnd inom området personlig assistans. Internationellt När ISKA fyller 100 år kommer de nordiska medlemsförbunden att ge en gemensam gåva, ett bidrag till ISKAs solidaritetsfond. Kommunals andel är euro. Sex kommunalare ska delta i en studieresa i november till Turkiet: Henrik Johansson, Väst, och från förbundskontoret Annelie Hellander, Annica Jansson, Agneta Hägglund, Astrid König och Inga-Lena Wallin. I korthet Förbundsstyrelsen har fastställt direktiv inför förbundets verksamhets- och budgetplanering Kongressens budgetprognos gäller, men medlemsminskningen beräknas bli något större än prognosens antagande. Annelie Hellander, förbundskontoret, är ny tredje suppleant i LOs styrelse. Lasse Thörn, förbundskontoret, är ny ledamot i Kommunals och Folksams gemensamma försäkringskommitté. Annica Enbom, förbundsstyrelsen, blir ny ledamot i styrelsen för Lyran, som driver förbundets konferensanläggningar. Lars Randerz, förbundsstyrelsen, är ny ledamot i pensionsstiftelserna för Kommunals funktionärer och kontorspersonal. Kommunalanställdas Nordiska Samarbete anordnar den 9-11 oktober en konferens för medlemsförbunden om rekrytering och medlemsservice. Kommunal deltar med 13 företrädare från hela landet. Årets förhandlingar om lönerna för förbundets anställda och om ombudsmännens pensioner kommer att ledas av personalchef Elisabeth Brolin. Förhandlingsdelegationer har utsetts. Centerns jobbpolitik undergräver den svenska modellen Centerpartiets stämma antog nyligen en jobbpolitik som Kommunals förbundsstyrelse anser äventyrar stabiliteten på den svenska arbetsmarknaden. Att genom lag förbjuda fackföreningar att ta till stridsåtgärder för att kräva kollektivavtal på arbetsplatser utan medlemmar får många, stora och långtgående konsekvenser, skrev förbundsstyrelsen i ett uttalande när centern skulle ta upp förslaget på sin stämma. Det här är en kortad version av förbundsstyrelsens uttalande: Om möjligheten att kunna blockera arbetsplatser som vägrar att teckna kollektivavtal tas bort, får oseriösa arbetsgivare större makt på bekostnad av alla de arbetsgivare som i dag har kollektivavtal och bra villkor för sina anställda. En sådan lagstiftning öppnar för lönedumpning och en tävling om vem som kan erbjuda de sämsta villkoren. Utan kollektivavtal finns inget skydd mot låga löner och dåliga anställningsvillkor. Det blir svårare för dem som är medlemmar i en fackförening att få jobb. Samtidigt blir tröskeln att gå med i en fackförening högre för dem som redan har ett jobb. Utvecklingen mot fler företag utan kollektivavtal är allvarlig, och leder till att seriösa arbetsgivare får allt svårare att klara sig. Vi menar att Centerpartiet och Kommunal borde ha ett gemensamt intresse att ordningen på arbetsmarknaden ska fortsätta vara ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Med ny lagstiftning som förbjuder stridsåtgärder mot företag utan fackföreningsmedlemmar, så har politikerna punkterat den svenska modellen. Förbundsstyrelsen gav dessutom en rad förslag på frågor som Kommunal hellre hade sett att centerstämman ägnades åt. Två av dem var: Hur vill Centerpartiet arbeta för utveckling av de anställda med långsiktighet och trygga anställningar? Vad gör Centerpartiet, med sina djupa rötter i landsbygdsmyllan, för att stoppa usla arbetsförhållanden hos de arbetsgivare inom det svenska jordbruket som är oseriösa? Läs mer in 6

7 VÄLFÄRD PÅ DRIFT kommunalnytt nr 9/2007 Foto: Gösta Elmquist Välfärdstjänster i nya former Utläggningen av kommunal verksamhet fortsätter att öka. Men hur ska Kommunals medlemmar veta vad som gäller vid upphandlingar och verksamhetsövergångar? Snart kommer svaret i tryck form. I ett 80-sidigt program gerkommunal råd och tips om det som rör spelet kring välfärdstjänsterna. Det är viktigt för alla förtroendevalda att vara ordentligt pålästa. Oavsett vem som har den politiska makten i kommunen så måste vi kunna föra ett samtal om jobben och vad som händer när verksamheter omvandlas, säger Sigmund Wiveson, som skrivit programmet. Det är ingen skrift som berättar från a till ö hur man ska agera i varje situation. Men det är riktlinjer för vad som gäller när en kommunal verksamhet ändrar driftsform, upphandlas eller övergår till någon utomstående leverantör. Solidaritet och valfrihet med ordning och reda heter programmet som snart lämnas till tryck. Vi vill peka på vilka frågor som behöver lyftas fram och vilka verktyg som finns för att hantera dem, säger Sigmund Wiveson. Det handlar om pengar Spelet kring välfärdstjänsterna handlar till stor del om pengar hur mycket kommunen är beredd att satsa, hur mycket producenterna kräver i ersättning, vilka krav som brukarna har och hur villkoren ser ut för de anställda. Det finns nästan alltid ett tydligt samband mellan kostnad och kvalitet, står det i riktlinjerna. Frågan är hur dessa kan vägas samman på ett rimligt sätt. Det måste finnas vettiga planer och rätt resurser för att utföra ett uppdrag. Samtidigt finns det skärningspunkter där fackliga intressen står mot arbetsgivarintressen, säger Sigmund Sigmund Wiveson har arbetat fram programmet med riktlinjer för vad som sker när en verksamhet ändrar driftsform, upphandlas eller övergår i annan regi. Wiveson. Han menar att man måste ta hänsyn till fyra saker politiken, utförarens villkor, villkoren för den anställda och kundens krav. Även om Sigmund Wiveson inte vill kalla riktlinjerna i programmet för uppslagsbok så ger de ändå läsaren en snabb och pedagogisk inblick i vad uttryck och benämningar står för när det gäller välfärdstjänsterna. Bland annat beskrivs vilka krav på kvalitet som kommunen ställer när det gäller upphandlingar inom exempelvis vårdoch omsorgsområdet. Politikernas ansvar I programmet betonas att enligt Kommunal ska ansvaret och besluten för välfärdstjänsterna fortfarande i grunden vila på de politiskt folkvalda och vara finansierade genom skatter. Men gränsen för när själva produktionen av tjänster ska bedrivas i offentlig regi suddas gradvis ut. Därför är det viktigt att veta vilka regler och lagar som gäller. I riktlinjerna finns exempelvis en populärbeskrivning av de sju kapitlen i Lagen om offentlig upphandling och en enkel förklaring kring alla driftsformer som kan förekomma. Det påpekas att upphandlingen ska genomföras så att skattepengarna används både effektivt och på ett garanterat lagligt sätt och att ingen aktör får diskrimineras utan att alla ska behandlas lika den så kallade likabehandlingsprincipen. Men vi vill också visa att välfärdstjänsterna ger brukarna rätten att själva välja och påverka innehållet i tjänsten de tar emot, säger Sigmund Wiveson och tar ett exempel:

8 Om jag som brukare en dag hellre vill spela schack än att du som medarbetare dammsuger lägenheten så ska vi spela schack om det finns en möjlighet till det. Detta är bara ett exempel på kvalitet, något som politikerna måste ta ställning till när de klubbar hur mycket pengar som ska satsas. Dessutom krävs, enligt sammanställningen i programmet, att kommunen samlar in alla erfarenheter och kunskap om hur välfärdstjänsterna sköts. Allt för att politikerna ska vara ännu bättre förberedda när det är dags för en ny upphandling. I programmets sista del beskrivs upphandlingsprocessens olika steg och den arbetsrättsliga hantering som då gäller. Alla former av verksamhetsövergångar ska upphandlas enligt lagens regler, betonar Sigmund Wiveson. Gösta Elmquist fakta Fackets rätt När en kommunal verksamhet ska konkurrensutsättas har facket rätt att både få information och förhandla i flera frågor. Här är några punkter som är viktiga att tänka på: Förhandlingar och information ska ske innan arbetsgivaren beslutar att låta någon annan än de egna anställda utföra ett arbete. Arbetsgivaren ska kunna visa att en föreslagen utförare är seriös i lagens mening. Facket kan bara lägga in veto exempelvis om utföraren inte har betalt skatter, avgifter eller har näringsförbud. Arbetsmiljöfrågor, anställningstryggheten, facklig tid och diskrimineringsfrågor ska förhandlas med facket. Fem former för drift Här är de vanligaste formerna för offentlig finansierad drift: Kommunala företag (ägs till minst 50 procent av en eller flera kommuner tillsammans) Kommunala driftsentreprenader (kommunal verksamhet som sköts privat på kommunens uppdrag) Bidragsfinansierad enskild verksamhet (exempelvis friskolor som får skolpeng) Platser på enskild institution (kommunen köper styckevis eller viss volym) Brukar/kundvalssystem med pengersättning (system där man bestämmer vilken prestation som ska göras och vilket pris den ska ha, oavsett om kommunen utför den i egen regi eller konkurrerar med utomstående leverantörer). Solna: Sju entreprenörer och allt mer virrvarr När Peter Appelgren tar datapennan och fyller i sin arbetsrapport gäller det att sätta kryss i rätt rutor. Annars får hans arbetsgivare inte betalt av kommunen. Så fungerar hemtjänsten i Solna efter omfattande upphandlingar. Bärbara datorer och elektroniska pennor infördes hemma hos brukarna det skulle vara ett snabbt, effektivt system. Men oj, så fel det blev. Peter har jobbat i hemtjänsten i Solna sedan Från början handlade det mycket om social omsorg. Men den tiden är för länge sedan förbi, menar Peter, som är skydds- och arbetsplatsombud. Nu stressar vi på tok för mycket. Vi hinner inte prata med brukarna och antalet kunder blir bara fler och fler i takt med att medelåldern i kommunen stiger. I Solnas hemtjänst används ett kundvalssystem. Det infördes 2002 då kommunen delades upp i sju områden. Hemtjänstföretag fick lägga anbud på antingen enstaka delar eller hela verksamheten. Sju entreprenörer antogs. Efter tre månader kunde vårdtagarna själva börja välja vilken vårdgivare de ville ha. Inom Kommunal anade man en framtid i virrvarrets tecken och begärde en utredning om de arbetsrättsliga konsekvenserna. Men det blev nej. I stället kom en ny upphandling för ett par år sedan. Vi godtog att ett nytt rapporteringssystem med handdatorer infördes. Vi var överens med motparten om att det inte skulle innebära några negativa arbetsmiljökonsekvenser. Men senare kom nya regler och dessa förhandlades aldrig, säger Lars Ohlsson, sektionsordförande i Kommunal Solna. Enormt stressande Peter Appelgren var en av dem som en vacker dag fick kvittera ut en datapenna som ett av de viktigaste tillbehören i arbetsutrustningen. När han besöker en brukare ska han fylla i ett datapapper där varje punkt på arbetsprogrammet prickas av. Ett kryss i rutan för dammsugning, ett kryss för matlagning och så vidare. I pennan sitter en liten kamera som registrerar vilka rutor på pappret som fylls i. Problemet är bara att pennan ibland strejkar på grund av tekniska problem, spetsen är superkänslig och drar lätt ett streck över två rutor i stället för en och ibland hamnar kryssmarkeringen i fel ruta. Det är enormt stressande. Allt ska antecknas frukost, bäddning, hygien. Det gäller att inte darra på handen eller att det händer något oförutsett, säger Peter. En arbetsmiljöundersökning visade att stress och känslan av att inte göra ett bra jobb hos vårdtagaren ökade drastiskt då datapennan infördes. Vi hade ju sagt ja till själva systemet. Det är inget fel att använda pennan utan det är HUR pennan används som vi inte tycker om. Runt 20 kommuner använder samma system som kvalitetssäkring men bara Solna har det kopplat direkt till ersättningen, säger Lars Ohlsson. Han menar att ett sådant system är kostnadsdrivande och inte bra för någon varken för vårdtagaren, medarbetaren eller uppdragsgivaren. Solna kommuns egen hemtjänst, Humaniora med 60 årsanställda, är en av de sju entreprenörerna. För Humaniora har de felaktigt ifyllda rapporterna inneburit att det i dag finns två tjänster för kontroll av hur kryssen är ifyllda. Vi har ett fint samarbete med arbetsledningen och försöker tillsammans att göra ett så bra jobb som möjligt. Men pennan rår vi inte på, säger Lars Ohlsson. Gösta Elmquist I ett och samma hus kan det finnas två, tre, ibland upp till sex hemtjänstleverantörer. Peter Appelgren fyller i sin datarapport och hastar vidare till nästa vårdtagare. Om datapennan säger han: Det gäller att inte darra på handen. Foto: Gösta Elmquist 8

9 VÄLFÄRD PÅ DRIFT Foto: Per Landén I Uddevalla, där Anette Brattberg är en av sektionsordförandena, förbereds omfattande privatiseringar av det mesta från skola och förskola till bussbolag, teknisk service och vård och omsorg. Uddevalla: Kräv att få påverka tidigt i processen Kräv att få vara med och påverka tidigt i processen, var mycket påläst och företräd Kommunals kollektiv av medlemmar. Det är Anette Brattbergs råd från Uddevalla, där snart stora delar av offentlig service och omsorg ska ut på marknaden. Sedan september förra året styrs Uddevalla kommun av en koalition av borgerliga partier med det lokala Uddevallapartiet i spetsen. Den politiska majoriteten har konkurrensutsättning och privatisering högt upp på sin agenda. Hela skolväsendet med förskolan i täten, teknisk service, bussbolag och social omsorg berörs och därmed majoriteten av Kommunals medlemmar på orten. Tidigt ute Anette Brattberg, ordförande för sektion Vård och omsorg i Uddevalla, tycker att Kommunals viktigaste uppgift är att kämpa för att få komma med tidigt i processen när en upphandling förbereds. Då finns personalens anställningsvillkor med på dagordningen från start. Nöj er inte med information, utan kräv att få vara med och påverka. I Uddevalla är det ingen självklarhet att arbetsgivaren släpper in facket när förfrågningsunderlag ska formuleras. För att lyckas med att påverka framtida arbetsvillkor krävs följande enligt Anette Brattberg: Ha goda kunskaper om kommunalt beslutsfattande, kollektivavtal, lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om anställningsskydd. Låt sektionens förtroendevalda och inte arbetsplatsombuden arbeta med privatiseringsfrågor. De kräver tid, förhandlingsvana och gärna utbildning i LOU. Kräv att innehållet i anställningsvillkoren ska vara likvärdiga med dem i kollektivavtal. Långa upphandlingsavtal mellan kommunen och en privat huvudman är säkrare för den enskilde. Ett treårigt avtal ger ingen arbetsro för de anställda som följer med, avtalet får gärna vara till exempel sju år. Det tjänar entrepenören också på. Det krävs investeringar när en verksamhet startas. Analysera vad som sägs och tänk kritiskt. Fatta inte snabba beslut. Arbetsgivarna har ofta bråttom men enligt Medbestämmandelagen (MBL) ska en fråga vara färdigbehandlad innan den kommer upp till ett politiskt beslut i nämnden. Man har alltid chans att kräva central förhandling sju dagar efter den lokala. Låt nämnden vänta! Samarbeta med andra fackföreningar. I Uddevalla har flera fack tillsammans protesterat mot brott mot samverkansavtalet. Nu är politikerna mer måna om att undvika konflikter. Stäng inte in er i förhandlingsrummen, utan låt medlemmarna få reda på var Kommunal står. Bra kontakter med media är A och O, både lokala media och medlemstidningar. Företräd Kommunal som kollektiv och för fram förbundets åsikt att välfärdstjänsterna i första hand ska skötas i offentlig regi. När medlemmarna får reda på vad deras fackförening gör ökar engagemanget. Fråga utan svar Men det finns en fråga Anette Brattberg inte tycker att Kommunal ska ha en åsikt om. Det kan bli svårt att ge råd om man ska följa med till en ny huvudman eller inte. Den frågan kommer jag aldrig att svara på. Sölvi Brädefors 9

10 Dalarna: Stort kaos efter bussupphandlingen Ett år hade Swebus på sig från upphandlingen till övertagandet av all busstrafik i Dalarna. Men när trafiken drog igång var det totalt kaos. Förarna är proffs på sitt område. Men deras erfarenheter togs inte till vara. Företaget lyssnade inte på oss. Mullsjö: Arbetsgivarna kan mindre än vi Hela äldreomsorgen och mycket mer ska ut på upphandling. Det känns väldigt oroligt. Det är en djungel av regler och jag kan så lite, säger Helén Ankar i Mullsjösektionen. Samtidigt ger det lite fajtingkänsla. Vi måste se till att det blir bra för medlemmarna. Helén Ankar fick en rivstart när hon valdes till sektionsordförande förra hösten. Efter regimskiftet i kommunen där partiet Mullsjö framtid nu styr tillsammans med moderaterna har privatiseringsivern tagit ordentlig fart. Hela äldreomsorgen, städ, lokalvård, kostenhet och IT ska ut på anbud de närmaste åren äldreomsorgen redan under nästa år. Stor press Det här berör merparten av sektionens 300 medlemmar. Självklart sätter det en stor press på mig och de andra i styrelsen. Helén läser nu allt hon kommer över om upphandlingar och anbudsförfarande, hon läser artiklar och söker på nätet. Hon har fått utbildning genom Kommunal, hon får stöd från fackliga kolleger i andra kommuner och från avdelningen i Jönköping. Dessutom har de berörda facken delvis börjat samarbeta. Det gör att hon får en allt 10 Det säger Leif Eriksson, sektionsordförande för trafiken i Dalarna. Efter drygt ett år med Swebus som uppdragsgivare börjar förhållandena för bussförarna äntligen bli drägliga. Men det har varit ett turbulent år som präglats av kaos. Kanske inte så konstigt när upphandlingen omfattade 300 fordon och 517 anställda i hela Dalarnas län. Just därför borde företaget insett att man måste förbereda sig i god tid. När de fick veta att de skulle få trafiken i hela Dalarna så borde Swebus styrelse direkt ha utsett chefer och planerare. Men i stället för att intervjua de rutinerade ledarna fick en del av dem köra buss och cheferna ersattes med en enda person som skulle förbereda starten. Det var alldeles för mäktigt för honom, säger Leif Eriksson. Tog jobb från varandra Inte heller tog företaget kontakt med facket där exempelvis listgranskarna fanns med all sin kunskap om dalatrafiken. I stället drog Swebus igång med delade arbetspass i både Malung och Borlänge. Tanken var att i stället för att förare som exempelvis körde från Borlänge till Malung skulle gå och dra i Malung i pauserna så skulle de köra på det lokala planet. Att de därigenom tog jobbet från de lokala förarna var en annan sak. Bara ett par månader efter starten hade mängder av turer ställts in, krismöten hållits och framkörningstiderna visat sig otillräckliga. I dag har utvecklingen svängt och bit för bit löser sig problemen i Dalarna även om svallvågorna från den jättelika upphandlingen inte kommer att lägga sig än på ett tag. Ändå har vi i dag ett bra samarbete med Det är svårt, men vi ska klara av det här! säger Helén Ankar. stabilare grund att stå på. Fortfarande kan jag väldigt lite om upphandlingar. Men arbetsgivaren verkar kunna ännu mindre, man får förklara för dem hur det går till. Foto: Eva Wernlid Leif Eriksson, sektionsordförande för trafiken i Dalarna, var tvungen ta till skyddsstopp innan framkörningstiderna blev acceptabla. arbetsgivaren. Vi hade exempelvis stora problem med skoltrafiken men nu fungerar den bra. Och nu måste de nyanställda få komma in i organisationen, säger Leif Eriksson. Gösta Elmquist Magert underlag Kommunen har kallat till två förhandlingar kring upphandlingarna, den första ajournerades och den andra strandade. Ärendet är nu på väg upp i kommunstyrelsen för beslut. Den första förhandlingen ställdes in eftersom de fackliga företrädarna tyckte att underlaget var för magert (runt tio fackförbund berörs). Facken skrev då en rad frågor till politikerna, frågor som besvarats. Men inte tillräckligt utförligt, tycker Helén Ankar. Det är så stora frågor och vi får så vaga svar! Det är sån oro här. Mest varje dag får jag frågor om vad som kommer att ske. Det känns om politikerna tar lite för lätt på det här, som om detta kan ske väldigt snabbt. De vill ha ut allt på entreprenad, utan urskiljning, de tror det ska rädda kommunens ekonomi. De ville lägga ut hela skolenheten också, innan de fick veta att det strider mot lagen. Jag dömer inte ut konkurrens, det kan vara bra, men det måste ske med mer eftertanke, säger Helén Ankar, som innan hon blev ordförande tänkte att hennes kunskaper om medbestämmandelag och förhandlingar skulle räcka långt. Det här är mycket svårare än så, jag kunde inte föreställa mig att hamna i något så komplicerat. Det är en formlig djungel av regler om vad man får och inte får. Men man lär sig, säger Helén stridslystet. Det är svårt, men vi ska klara av det här! Lalla Lindström Foto: Gösta Elmquist

11 Flera vägar Hur ska arbetslösheten bekämpas och sysselsättningen höjas? Kongressen gav på försommaren klart besked om Kommunals syn på detta i rapporten Vägar till fler jobb. Nu finns rapporten i tryckt form och den rekommenderas som underlag för både lokal och nationell debatt om det som behöver göras. Som det heter i förordet, ambitionen och förhoppningen är att rapporten ska bidra till en konstruktiv diskussion inom förbundet, inom arbetarrörelsen och i samhället om den framtida sysselsättningspolitiken. Här beskrivs den nya arbetsmarknaden för kommunalarna. En slutsats är att sysselsättningspolitiken under de senaste åren har presterat under sin förmåga. I andra kapitlet granskas arbetsmarknadspolitiken bl a framhålls att även kommunalarna behöver ett omställningsavtal för att göra arbetsmarknaden både flexibel och trygg. Steget från skolan ut i arbete och övergången mellan sjukfrånvaro och arbete behandlas också. Rapporten kan läsas av alla som är intresserade av samhällsfrågor perfekt för alla som arbetar med arbetsmarknadsfrågor på olika sätt. Rapporten kan beställas från förbundskontorets vaktmästeri antingen på fax eller via intranätet Kom ins materialbank, där den också kan skrivas ut. En procent köper vit städhjälp Malmöregionen är den hetaste marknaden när Hemfrid säljer skattesubventionerade hushållsnära tjänster. Nära 500 hushåll köper där städning och andra tjänster av företaget. Hemfrid har 400 anställda, många av dem är kommunalare. Företaget är störst i branschen. Enligt Skatteverket kommer en procent av landets hushåll att anlita vit, skattesubventionerad städhjälp. Normalkunden beskrivs som Intressant läsning. Få köper vit städhjälp. Utbildning för jobb. Skadligt att falla. en barnfamilj från 35 år och uppåt där båda gör karriär. Sydsvenskan Skyddsombudet ska vara med När arbetslokalerna ska byggas om ska skyddsombud vara med. Det räcker inte med medbestämmandeförhandlingar. Arbetsdomstolen slår i en dom fast att ett installationsföretag gjorde fel när skyddsombudet inte fick vara med i hela planeringen av ett mat- och pausrum. MBL-förhandlingar hade genomförts men skyddsombudet fick komma med i planeringen på ett alltför sent stadium. Agneta Bern från LO-TCO Rättsskydd säger att domen klargör arbetsgivarens skyldighet att ta med skyddsombudet vid all planering av företagets lokaler. LO-tidningen Pussla jobben Jobbpusslet är namnet på Kommunals projekt för bättre bemanning i kommuner och landsting. Tillsammans ska arbetsgivare och facket räkna på hur tjänsterna ska bemannas så att ekonomin blir så bra som möjligt. Poängen är att det lönar sig med fasta anställningar. Förbundet ska genomföra utbildningar där arbetsledare och arbetsplatsombud tillsammans använder sig av ett databaserat mätverktyg. Under september publiceras annonser om Jobbpusslet i Dagens Samhälle och i Kommunalarbetaren. Det finns också informationsfoldrar om projektet. Mer om Jobbpusslet: Fall farligare än trafiken Det kan vara farligt att ramla omkull. Faktiskt dör tre gånger så många i fallolyckor som i trafiken och fem gånger så många vårdas på sjukhus. De allra flesta är åldringar, skriver Dagens Samhälle. Fallolyckorna ökar i antal i takt med att de riktigt gamla blir fler. För ett par år sedan dog personer av fallskador. Nio av tio som skadas är över 65 år. Det är vanligare med fallolyckor i vissa områden. Sala har flest fallskador, 223 per åldringar. I en del kommuner är fallskadorna fyra gånger så vanliga som i andra. Räddningsverkets utredare Jan Schyllander har ingen enkel förklaring till skillnaderna, men riskerna tycks vara större i glesbygd än i förorter. I många kommuner har det tagits initiativ för att minska på fallolyckorna, ofta osystematiskt men också ofta med goda resultat. Det krävs uthållighet, säger Jan Schyllander. Arbetet drivs ofta av eldsjälar under en begränsad tid. Sedan brukar tyvärr antalet olyckor öka igen. Dagens Samhälle Varumärke för kommunerna Även kommunerna måste satsa på sitt varumärke, läser vi i en artikel av Håkan Sörman, direktör på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, på deras hemsida. Men varumärket är mycket mer än bara en fyndig slogan eller logotyp. Den bild av kommunen som målas upp i reklam och broschyrer är bara en av flera pusselbitar i arbetet med varumärket. Arbetet börjar med frågor som Vad har vi?, Vad vill vi? och Vad behöver vi bli bättre på?. Håkan Sörman på SKL tar Haparanda och Eskilstuna som exempel på att bra varumärkesbyggande för att skapa utveckling; Haparanda som framställde sig som centrum i en region med invånare och fick Ikea att etablera sig på orten. SKL, ja. När redaktören surfade vidare till Ekots webbsida stod där nyheten att SKL inte hinner med sexbrottsanalyser. Fast här betydde SKL Statens kriminaltekniska laboratorium. Varumärken är inte alltid så tydliga

12 Förbundskurs Kurs i avancerad mötesteknik och mötesordning, november, Budskär, Göteborg Sista anmälningsdag 1 oktober LO-kurser Stress, 4-7 december, Runö Arbetsanpassning och rehabilitering, december, Runö Vidareutbildning för skyddsombud, december, Runö Kurs för huvudskyddsombud, december, Runö Sista anmälningsdag 1 oktober Statistik om facklig utbildning I ett administrativt verktyg som heter StudS finns information om alla fackliga utbildningar. Det går också att få fram vilka utbildningar som en medlem har deltagit i. StudS innehåller även historik och information om utbildningar, deltagare, kursgårdar, medverkande och handledare. Till StudS finns ett statistikverktyg kopplat. Det kan användas till jämförelser och analyser för valda tidsperioder, men också som underlag för den årliga verksamhetsberättelsen. Den 8 oktober hålls en konferens om nyheterna i StudS. En person från varje avdelning kommer att delta. Inför aktivitetsveckan den september: Glöm inte att tipsa om Kommunals medlemsutbildningar! Foto: Fredrik Olsson Lyckbackens servicehus i Njutånger en mönsterarbetsplats. Arbetsplatsombudet Susanne Persson i samtal med riksdagsledamoten Per Svedberg (s). En mönsterarbetsplats fick riksdagsbesök (s) Måndagen den 3 september var en dag då 100 socialdemokratiska riksdagsledamöter över hela landet besökte kommunala arbetsplatser. Det var en satsning inom ramen för Mönsterarbetsplatsen som är ett samarbete mellan Kommunal och socialdemokraterna. Att förbättra arbetsvillkoren för anställda inom den kommunala sektorn är en hjärtefråga för oss socialdemokrater. Därför vill vi vara ute och lyssna och ta till oss för att fortsätta diskussionen om hur vi politiker kan hjälpa till att skapa bättre arbetsvillkor, sade socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog apropå besöken. Lyckbackens servicehus i Njutånger utanför Hudiksvall är en mönsterarbetsplats. De fick besök av Per Svedberg, riksdagsledamot för (s) och Åsa Persson, avdelningsordförande i Kommunal Gävleborg. Cirka 30 personer arbetar på Lyckbacken som har tre avdelningar. På två av avdelningarna bor pensionärer och en avdelning är ett specialboende för yngre dementa. Per Svedberg togs emot av undersköterskorna Susanne Persson och Gunilla Bergkvist och chefen Eva Kullgren. De berättade om hur de arbetat i riktning mot en bättre arbetsplats. Det handlar mycket om delaktighet och inflytande. Alla känner ett ansvar och vi jobbar mot samma mål, säger Susanne Persson, arbetsplatsombud. För att öka medbestämmandet är personalen indelad i två grupper, en för brukarinflytande där man fångar upp de boendes behov och en grupp som är mera inriktad på personalen. De har också tagit fram riktlinjer för hur man ska bemöta de boende, anhöriga och varandra. Vi har också arbetat mycket med schemaläggning. Vi använder inte något av de här nya systemen utan vi arbetar med ett traditionellt schema som vi ändrar utifrån verksamhetens behov. En annan viktig del har varit att alltid utgå från att heltid är en rättighet och deltid en möjlighet berättar Susanne. På Lyckbacken följde de inte alla tio stegen för att bli en mönsterarbetsplats, men uppnådde samma resultat genom ett intensivt arbete för att förbättra arbetsmiljön. Vi tycker att det är roligt att andra ser oss som en mönsterarbetsplats, säger Susanne Persson som har jobbat fackligt i tre år och även är ersättare i sektionsstyrelsen på sektion 22 i Hudiksvall. Emma Nilsson Studie om arbetet på krematorium Krematoriepersonalens arbetsmiljö har studerats av tre studenter som går Sociologiprogrammet vid Linköpings universitet, och det är i samarbete med Kommunal Östergötland som de har skrivit sin uppsats. Hur personalen mår av arbetet med döden, och hur de bearbetar olika situationer, är några av de frågor som uppsatsen handlar om. De som arbetar på de tre krematorier som studerats tänker ofta inte på att det ligger människor i kistorna, visar studien. Personalen pratar om lådor istället, och berättar att de måste kunna stänga av för att orka med. Men barnkistor vänjer de sig aldrig vid. Personalen får nästan aldrig varken positiv eller negativ respons från närmaste chef. Oavsett var och vilket yrke som studeras så spelar ledarskapet en väldigt stor roll. Viktigt är också att vi inte bortser från resultatet i just denna studie utan kommer ihåg att liknande problem är allmängiltigt, säger Tommy Larsson, ombudsman på Kommunal Östergötland. Krematoriepersonal är medlemmar i Kommunal. I studien deltog fyra män och tre kvinnor i åldrarna år. Läs mer kommunal.se Allt fler väljer fackets kurser på Internet Kommunals Nät-skola fortsätter att locka deltagare. Från starten i februari 2007 har cirka personer registrerat sig. Mellan 5 mars och 26 augusti hade nätkurserna 55 besökare per dag och 387 besökare per vecka, totalt besökare från alla LO-förbunden. Det är en väldigt positiv utveckling. Nätkurserna borde också kunna ingå som stöd i den traditionella utbildningen, och handledarna skulle kunna ta till 12

13 vara på den pedagogiska finessen som finns i kursupplägget, säger Birgitta Asklöf, ombudsman på Organisationsutvecklingsenheten på Kommunals förbundskontor. De flesta kursdeltagarna är mellan 31 och 50 år, och det är fler kvinnor än män som deltar. Bland kvinnorna är kursen Jämställdhetslagen populärast, medan männen satsar på att lära sig mer om studieledighet. Kursen Därför finns facket ligger på första plats med unika besökare, därefter följer Semesterlagen, Jämställdhetslagen, Studieledighet och Förtroendemannalagen. Nätkurserna kostar inget och är till för medlemmar och förtroendevalda i LO-förbunden. Läs mer kommunal.se. Klicka på Medlem, Studier/Nät-skolan Söndagspromenad med Kommunals stavar Att uppmuntra till motion är aldrig fel. Senaste nytt bland Kommunals profilprodukter är de här röda gåstavarna med Kommunals logotyp. Det är s k teleskopstavar som går att vika ihop. Längden är cm, hopfällda cirka 45 cm. De levereras i en svart nylonväska. Det går dessutom att göra om stavarna till käppar med de separata handtag som ingår. Beställ stavarna i Kommunals presentshop på kommunal.se. Priset är 100 kronor. Komplettera gärna med Kommunals träningsoch kostdagbok Den beställs i Materialbanken på intranätet Kom in. Tummen ned för vårdnadsbidrag Ett kommunalt vårdnadsbidrag ökar ojämställdheten på arbetsmarknaden eftersom det är kvinnor med låg lön, deltid och osäkra anställningsförhållanden som kommer att tvingas se vårdnadsbidraget som ett alternativ. De riskerar att permanent hamna utanför tillsvidareanställningar med full sysselsättning, säger Ylva Thörn, förbundsordförande i Kommunal. Det är den borgerliga regeringen som presenterat ett förslag om att införa kommunalt vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus. Förslaget kan äventyra kvaliteten i välfärdstjänster som exempelvis barnomsorg och förskola. Ytterst kommer det att gå ut över de barn som tas om hand, säger Ylva Thörn. Webbplatserna Kontakt och kommunal.se slås ihop Under hösten kommer arbetsplatsombudens webbplats Kontakt att slås ihop med kommunal.se. Arbetet beräknas vara klart till december. Syftet är att arbetsplatsombuden ska få lättare att hitta sina egna sidor direkt från Kommunal.se och komma åt den information de behöver, säger Dan Gunnarsson, webbutvecklare på Kommunals förbundskontor. Möter världen på ISKAs kongress Att åka på internationell kongress och representera Kommunal, Swedish Municipal Workers Union, kräver sina förberedelser. Och det är få veteraner som ska med, enbart fyra av de 22 som reser till ISKAs kongress i österrikiska Wien i slutet av månaden, har gjort det förut. Vid ett förmöte på förbundskontoret möttes större delen av gänget. Inga- Lena Wallin, som är Kommunals internationella sekreterare, lotsade deltagarna genom programmet. Nytt för i år är att den fem dagar långa kongressen innehåller en mängd seminarier. Åsa Hedlöf från Malungsektionen i Dalarna var lite bekymrad över hur det skulle gå eftersom seminariet Kvinnor och unga fackföreningsmedlemmar i fackförbundens framtid skulle hållas på tyska. Räddningen kom snabbt från Renée Jeryd. De säger att jag kan tyska, sa hon blygsamt och lovade att tolka åt Åsa i seminariet. Men att prata engelska kan också vara svårt, och någon tipsade om en ordlista på engelska med de viktigaste fackliga begreppen. Det gäller att verkligen ta Renée Jeryd, ombudsman på Kommunal Älvsborg, är en i gänget av 22 som representerar Kommunal på ISKAs kongress. vara på chansen att dels dela med sig av sina erfarenheter, dels få nya idéer i mötet med fackligt aktiva från över 100 länder. Kom i håg att alltid ha några små Kommunalpresenter i fickan, sa Inga-Lena Wallin. Som Kommunals märke, eller en ask mintpastiller med Kommunals logotyp. Och så visitkort förstås, så att de du träffar får en chans att se ditt exotiska namn i skrift. Läs mer om ISKA-kongressen i Utblick här bredvid. Foto: Anna Norrby kommunalnytt nr 9/2007 Med ISKA för en rättvisare värld Våra motparter finns på alla nivåer. Därför ska vi som facklig organisation finnas på arbetsplatsen, på riksnivå och på global nivå. Så tänkte kloka företrädare för några offentligfack i augusti 1907 när de bildade ISKA, Internationalen för Statsoch Kommunanställda. Att det är 100- årsjubileum kommer förstås att märkas på ISKAs kongress september i Wien. Ylva Thörn, ISKAs president sedan 2002, kommer i sitt öppningsanförande att understryka att vi alltid måste jobba med de fackliga kärnfrågorna men samtidigt ta oss an nya frågor, exempelvis klimatfrågan. Så har det varit under de 100 år ISKA funnits. Hela tiden har ISKA fått ta sig an nya frågor och företräda medlemsorganisationerna på de globala arenor som bildats under 1900-talet: FN, olika FN-organ, Världsbanken, Världshandelsorganisationen, WTO samt olika regionala organ. I många länder är facklig verksamhet förbjuden, t ex i Burma och Saudiarabien. I andra, som Kina, är facken statskontrollerade. Att fackliga organisationer är tillåtna är ingen garanti för att facken respekteras. Ylva kommer också i sitt tal att ta upp IFS årliga rapport om kränkningar av fackliga rättigheter som publiceras den 18 september. Genom ISKA är vi med och bidrar till att fackförbund i andra länder blir starkare och att medlemmarna använder demokratiska redskap för att påverka sin tillvaro, bekämpa fattigdom och bygga en rättvisare värld. När vi bidrar till utveckling och rättvisa globalt så bidrar vi också till vår egen trygghet. Inga-Lena Wallin Internationell sekreterare 13

14 Kommunal har cirka medlemmar som arbetar som personliga assistenter. De vet hur det är att arbeta utan anställningstrygghet, utan chans till kompetensutveckling, utan möjlighet till att påverka sin arbetstid. Att inte kunna arbeta heltid leder till svag ekonomi, något som i sin tur ger yrket låg status. Socialstyrelsen kom nyligen med rapporten Personlig assistans som yrke, som beskriver hur det är att arbeta som personlig assistent. Rapporten sätter ljuset på en viktig yrkesgrupps vardag på jobbet. Från Kommunals sida kan vi konstatera att nog känner vi igen oss. Det är den krassa verkligheten för många personliga assistenter som beskrivs. Kommunal har fått möjligheten att dela med sig av sin expertkunskap till rapporten. Åsikterna som Kommunal delar med sig av kommer från medlemmar, förtroendevalda och den samlade kunskap som Branschrådet funktionshinder har. Arbetsledning saknas ofta Den bild av yrket personlig assistent som Socialstyrelsen lyfter fram är alltså en bekräftelse på det vi i Kommunal redan känner till. Det är en beskrivning av svag eller obefintlig arbetsledning. Hälften av de tillfrågade assistenterna saknar arbetsbeskrivningar eller någon form av introduktion. Det är ett utpräglat ensamarbete som leder till psykisk påfrestning, något som är extra allvarligt när Personlig assistent ett tungt och omtyckt yrke De allra flesta som arbetar tycker att det är självklart att man inte ska riskera att skada sig eller bli sjuk på jobbet. Personliga assistenter tar inte detta för givet. Att arbeta i någons hem innebär ofta att man jobbar på små trånga ytor som inte är lämpade för arbetsuppgifterna. Tillgången på tekniska hjälpmedel är ofta begränsad. Mycket av arbetet utför man ensam, utan hjälp av arbetskamrater i besvärliga situationer. det utförs i en dålig arbetsmiljö. Hot och våld är något som är vardag för många assistenter. Det råder en rädsla för att anmäla, och lojaliteten med brukaren är väldigt stark. Det gör att man hellre avstår att anmäla kränkningar i olika former. Kommunal startar nu ett arbete för att hitta åtgärder mot kränkningar inom branschen. Situationen är extra allvarlig då man inte längre kan tala om yrkets brister som barnsjukdomar. Asssistentreformen genomfördes Skälet var att ge människor med bestående funktionshinder möjlighet till ett självbestämt liv. Reformen har hunnit bli en tonåring, men på arbetstagarsidan har inte mycket positivt hänt sedan reformen infördes. Driver på till det bättre Kommunal arbetar enträget och envist med att förbättra situationen för personliga assistenter genom att: påverka politiker och myndigheter arbeta framtidsinriktat i centrala och lokala branschråd utbilda duktiga fackliga företrädare teckna starka kollektivavtal teckna samverkansavtal rekrytera medlemmar Förbundet har redan kommit en bra bit på väg i arbetet att förbättra villkoren på jobbet för personliga assistenter. Samtidigt bygger vi våra framgångar helt på vår fackliga styrka. Ju fler av de personliga assistenterna som går med i Kommunal, desto mer tyngd får vi bakom våra krav. Därför är det viktigare än någonsin att vi visar oss på de arbetsplatser där assistenterna finns. Om det är svårt att nå dem på deras arbetsplatser, får vi möta dem där det är möjligt: Bjud in till informationskvällar, besök assistentföretagens introduktionskurser, ordna teman. Det är nödvändigt att förklara för dem som ännu inte valt att bli medlemmar varför det är avgörande för dem att gå med i facket. Det kan inte vänta! Ett givande jobb Men allt är inte bara elände. De allra flesta personliga assistenterna trivs med sitt arbete. De upplever sitt jobb som ansvarsfullt, meningsfullt, intressant och omväxlande. Kommunals medlemmar i branschen bidrar varje dag med sin specifika kunskap och sin professionalism till att människor med funktionshinder ska kunna leva sina liv i oberoende. Det är egentligen ganska enkelt: Kommunals krav leder till att ännu fler människor med funktionshinder kan leva ett liv i oberoende. På sikt blir alla vinnare. Oscar Ernerot, ombudsman på Kommunals förbundskontor och ordförande i Branschrådet funktionshinder 14

15 PORTRÄTTET Helene Cranser Foto: Stig Almqvist I kyrkan ska alla vara så himla snälla Helene Cranser, arbetsplatsombud i Svenska kyrkan, beskriver sig själv som en småbarnsmamma som alltid har arbetat fackligt. Kravet på rättvisa är drivkraften i detta engagemang. Eller kanske handlar det helt enkelt om att hon alltid har haft svårt att hålla tyst. Kan man inte knipa igen får man genast sitta med i styrelsen i facket, säger hon och skrattar. Så på den vägen är det. Innan Helene Cranser fick barn arbetade hon som administratör på ett läkemedelsföretag och var aktiv inom Industrifacket. Under min föräldraledighet gick jag på kyrkans verksamhet med min dotter. När en tjänst som fritidsledare blev vakant sökte jag den och fick jobbet. Det var nio år sedan och Helene trivs väldigt bra med sitt arbete i Håbo, fem mil utanför Stockholm. Fritidsledarjobbet är roligt och varierat. Det är aldrig samma barn och föräldrar som besöker verksamheten. Ett tecken på den goda trivseln är att inte en enda av hennes kollegor har slutat under dessa nio år. Vem är egentligen chef? Helene Cranser arbetade som konfirmationsledare som ung så kyrkans miljö var väl bekant för henne. Det går inte att sticka under stol med att min arbetsplats är lite speciell, säger hon. Ett problem för många av Svenska kyrkans anställda är att det råder en otydlig beslutsordning. På ett vanligt företag har du en VD, men här vet inte alltid personalen vem som är chef är det kyrkoherden eller de förtroendevalda? Ett annat bekymmer är att en duktig kyrkoherde inte alltid är en bra chef. Arbetsmiljöverket visade i en rapport i våras att förhållandena för kyrkans personal varierar. Där det är bra är det mycket bra, men där det är dåligt är det riktigt dåligt. Efter att ha gjort cirka 600 inspektioner konstaterade arbetsmiljöverket bland annat frånvaro av systematiskt arbetsmiljöarbete, bristande arbetsmiljökunskaper och att det inte görs några åtgärder mot stress, arbetsbelastning och konflikter. Jag känner igen mycket av kritiken, helt klart, även om vi i vår församling har kommit en bit på väg. Men det är inte länge som vi har haft regelbundna skyddsronder. Kyrkan ligger verkligen efter i arbetsmiljöarbetet, tycker Helene Cranser. Alla här ska vara så himla snälla och goda. Säger du emot är du en konfliktfull person sådana vill man helst tysta ned och stoppa under mattan! Det fackliga intresset är inte särskilt stort i församlingarna. Det är också svårt att få tid till fackligt arbete från arbetsledningen på vissa ställen. Efterlyser ett nätverk Det finns cirka tretusen i Kommunal som har Svenska kyrkan som sin arbetsgivare. Det är inte lätt att få tag på någon i Kommunal som kan kyrkan. De frågor som är aktuella för oss är ganska speciella. Jag är arbetsplatsombud för lokalvårdarna, kökspersonalen, ungdomsledarna, fritidsledarna och vaktmästarna. Det är stor vidd och mycket att sätta sig in i. Hon saknar ett nätverk i Kommunal för kyrkan. Vi är många som befinner oss i samma sits och det skulle vara bra att bolla våra frågor mellan varandra. För vi har många problem. Det här är något Kommunal borde arbeta med. Johanna Stjerna Namn: Helene Cranser Ålder: 37 år Bor: Bålsta Fackligt uppdrag: Arbetsplatsombud i Svenska kyrkan, ledamot i sektionsstyrelsen (Håbosektionen), skyddsombud, försäkringsinformatör Familj: Sambon Janne, barnen Carolina 12, Christoffer 6, Linnea 15 månader. Yrke: Fritidsledare Drömjobb: Något arbete där jag har kontakt med människor. Hjärtefrågor: Först och främst arbetsmiljön. Skrattade senast: Inte så många minuter sedan. Skrattar ofta och tycker att det är viktigt att få göra det. 15

16 POSTTIDNING B Svenska Kommunalarbetareförbundet Box 19039, Stockholm ISSN nr 9/2007 Branschråden sätter sig på skolbänken Full rulle på Peace & Lovefestivalen i Borlänge i somras. Malin VI I BILD Andersson, ungdomssamordnare i sektion 10 i Falun, var en av flera som bemannade det gemensamma LO-tältet på rockfestivalen. Ja, hon ser allt lite trött ut, Malin! skrattade Susanne Berger, även hon ungdomssamordnare, fast i Avestasektionen. Det var Susanne som skickade in bilden, men bakom kameran stod Viktor Rasjö, ombudsman på LO-distriktet Dalarna Gävleborg. Snacka om lagarbete! Festivalen drog omkring besökare, och det var superkul att vara där, minns Viktor som tillsammans med Malin och de andra delade ut en liten folder Minijobba med telefonnumret till LOs sommartelefon. Och det gav resultat, för de som svarade i hjälptelefonen har berättat att många som ringt fått tipset när de var på just Peace & Love. Det var precis rätt målgrupp vi kom i kontakt med. Sommarjobbarna var lediga och hade tid att prata. När alla tänker likadant, tänker ingen särskilt mycket. Sagt av Gunnel Jänkenpää, ombudsman i Norrbotten, på Kommunals funtionärskonferens TÄVLING Vilket år tecknades arbetsmiljöavtalet FAS?... Hur många medlemmar omfattas av KFSavtalen?... Hur många årsanställda har Solna kommuns egen hemtjänst?... Vilken kommun har flest fallskador?... Vem är president i ISKA?... Skicka eller faxa den här sidan till oss, adressen finns på sidan 3. Om ditt namn och din adress inte syns här överst på sidan, skriv det i kanten eller på en lapp. Vi vill ha ditt svar senast 28 september. Böcker i pris! I höst lyser flitens lampa i Kommunals branschråd. Det är Arbetslivsutvecklingsenheten vid förbundskontoret som genomför ett utbildningsprogram som alla branschråd ska delta i. Branschråden fick ett mer tydligt framtidsinriktat uppdrag när förbundsmötet 2005 antog utvärderingen Framtiden väntar. Parallellt med de branschrådsövergripande arbetsgrupper som bildats under året, pågår alltså ett bransch- och yrkesutvecklingsprogram som går under namnet BRA YRK 07. I första delen av utvecklingsprogrammet kartlägger och beskriver branschråden sina olika branscher. Därefter kommer nästa steg, som handlar om att analysera den kunskap man samlat in. I oktober är det sedan dags att planera verksamheten för nästa år. Bättre på att berättta Branschråden ska också bli bättre på att berätta om sin verksamhet, så att medlemmarna ser hur Kommunal påverkar deras yrken och branscher till det bättre. På schemat för ledamöterna står också att undersöka sin egen roll. Att vi har branschråden betyder att vi också ska fylla en funktion som inte ska flyta ihop med de andra fackliga uppdrag man kan ha. Det gäller att väl känna till vad det är som är speciellt med rollen som ledamot i ett branschråd, säger Kenneth Jönsson, ombudsman och ordförande i Branschrådet äldreomsorg. Anna Norrby