Förebyggande arbete mot kränkningar och diskriminering i grundskolan

Transkript

1 Förebyggande arbete mot kränkningar och diskriminering i grundskolan Karlstads kommun Mars 2012 Bo Thörn

2 Sammanfattning Revisorerna i Karlstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska barn- och ungdomsnämndens arbete mot kränkningar och diskriminering. Revisionsfrågann för denna granskning är: Säkerställer nämnden genom styrning och uppföljning att berörda verksamheter bedrivs i enlighet med skollagens 6 kapitel om kränkande behandling samt diskrimineringslagen? Enligt vår bedömning har nämnden säkerställt att verksamheterna bedrivs enligt skollagen och diskrimineringslagen. Vi bygger bedömningen på att samtliga skolor har en likabehandlingsplan som omfattar båda lagarna. I planen ingår kartläggning av risker, mål och planering av det förebyggande arbetet under året samt uppföljning av föregående års likabehandlingsplan. Vi har också följande kommentarer att lämna med anledning av granskningen. Dessa utvecklas mer i avsnittet bedömning. Benägenheten att anmäla ärenden och tolkningen av vilka ärenden som ska anmälas till nämnden skiljer sig åt mellan skolorna. Vi rekommenderar nämnden att följa utvecklingen av ärenden som anmäls under en period för att kunna utveckla riktlinjer. Nämnden kan ta initiativ till att slumpmässigt välja ut ärenden och ge skolorna möjlighet att mer ingående informera nämn- den om deras hantering och överväganden. Skolornas ordningsregler och arbetsmiljöarbetet är inte alltid integrerade i skolornas arbete med likabehandlingsplanerna. Vi rekommenderar skolornaorna att stärka denna integration, bland annat för att det kan stödja elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanerna. Skolorna genomför kartläggningar av risker en eller två gånger per år. Eleverna är delaktiga i kartläggningen men inte alltid delaktiga i diskussioner om resultaten från kartläggningarna. Vi rekommenderar att delaktigheten stärks genom att resultaten redovisas för och diskuteras med eleverna. Det bör framgå i likabehandlingsplanerna på vilket sätt eleverna ska göras delaktiga. De elever som intervjuats vet vart de ska vända sig om de utsätts för kränkande behandling eller ser att andra elever blir utsatta. I några fall undviker elever att ta kontakt med vuxna. Enligt vår bedömning är det viktigt att personalen på skolorna är uppmärksammapmärksamma på den kultur som finns bland elever och på vuxnas bemötande när elever vänder sig till dem. Samtliga skolor som ingår i granskningen följer upp och utvärderar årets arbete enligt likabe- handlingsplanen. Uppföljningarna dokumenteras inte på alla skolor. Enligt skollagen ska utvärderingen av föregående års arbete dokumenteras i likabehandlingsplanen. Enligt vår bedömning har barn- och ungdomsnämnden möjlighet att följa hur omfattningen av kränkande behandling och diskriminering utvecklas. Nämnden bör vidga sin uppföljning så att den också omfattar skolornas arbete med likabehandlingsplanerna. 2 of 23

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 BAKGRUND UPPDRAG GENOMFÖRANDE SKOLLAGEN OCH DISKRIMINERINGSLAGEN 5 IAKTTAGELSER 6 NÄMNDENS BESLUT OCH DELEGATION ÅRLIG PLAN FÖREBYGGANDE ARBETE RUTINER UPPFÖLJNING HÄNDELSER BEDÖMNING 9 BILAGA SKOLORNAS ARBETE 12 VÄSESKOLAN KROPPKÄRRSKOLAN NYEDS SKOLA KRONOPARKSKOLAN ILANDASKOLAN HULTSBERGSSKOLAN of 23

4 Inledning Bakgrund Skollagen (SL 2010:800, 6 kap) och diskrimineringslagen (2008:567) ska skydda barn och elever från kränkningar och diskriminering. Den nya skollagen ska tillämpas från och med 1 juli 2011 och innebär en betydande skärpning av huvudmannens ansvar. I media rapporteras om krav på skadestånd från kommuner till enskilda barn och elever med anledning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Under 2010 ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudsmannen och Skolinspektionen markant. Uppgifter från Skolinspektionen visar att många verksamheter har brister i sina planer. Vanligt är att dessa inte bygger på en kartläggning av verksamhetens behov samt att barnen och eleverna inte engageras i arbetet med planerna. Sammantaget ställs stora krav på verksamheternas förmåga att arbeta främjande, förebyggande och förhindrande när det gäller kränkningar, trakasserier och diskriminering samt att i förekommande fall utreda och åtgärda dessa. Uppdrag Revisorerna i Karlstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska barn- och ungdomsnämndens arbete mot kränkningar och diskriminering. Revisionsfrågann för denna granskning är: Säkerställer nämnden genom styrning och uppföljning att berörda verksamheter bedrivs i enlighet med skollagenss 6 kapitel om kränkande behandling samt i en- lighet med diskrimineringslagen? De granskningsfrågor som ingår är: 1. Har nämnden fattat beslut om hur man i enlighet med skollagen 6:5 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter? 2. Har nämnden fört ut ansvar (SL 6:6-8, 9) till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta beom gällande lagstiftning och om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger samt förhindrar? slut? 3. Säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper både 4. Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning och genomförs en systematisk uppdelaktiga i arbetet? följning? Är barn/elever (och vårdnadshavare i tillämpliga fall) 5. Kan nämnden följa arbetet per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt? 4 of 23

5 Genomförande Granskningen har avgränsats till grundskolan. n. Sex grundskolor har valts ut med geografisk spridning i kommunen. Dessa är Väseskolan, Kroppkärrsskolan, Nyeds skola, Kronoparksskolan, Ilandaskolan samt Hultsbergsskolan. Intervjuer har skett med skoljuristen och kvalitetschefen i förvaltningens stab. På skolorna har rektorer, personal inom elevhälsoteam eller trygghetsteam samt elevgrupp intervjuats. I granskningen har vi tagit del av styrdokument, tillsynsplaner och stödjande material. Skollagen och diskrimineringslagen Från och med 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar och diskriminering; skollagen och diskrimineringslagen. Kränkningar enligt skollagen är uppträdande som [ ] kränker ett barns eller elevs värdighet. Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinkap 6 om åtgärder mot kränkande behandling framgår att Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behand- ling av barn och elever. Med detta avses: der eller ålder. I skollagens Åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs. Åtgärderna ska påbörjas eller genomföras under det kommande året En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan Vidare anges att lärare, förskolelärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta för förskolechef eller rektor. Förskolechefen eller rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är också skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att för- hindra kränkande behandling i framtiden. Om huvudmannen åsidosätter sina skyldigheter kan skadestånd utdömas. Huvudmannen har bevisbörhar motsvarande skrivning om huvudmannens dan för att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Diskrimineringslagen skyldigheter. 5 of 23

6 Iakttagelser Nämndens beslut och delegation Enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsordning ska rektor och förskolechef upprätta en årlig plan mot kränkande behandling, utreda signal om kränkande behandling samt upprätta en likabehand- lingsplan. Årlig plan Förvaltningsstaben har utarbetat riktlinjer för anmälan till nämnden som började tillämpas från och med Förskolechefer och rektorer ska lämna anmälan på en blankett. Ärendena diarieförs och på nämndens sammanträde tas dessa upp som Anmälan gällande signal om diskriminering eller kränkande behandling. I riktlinjerna framgår också att förskolechefer och rektorer ska utreda signaler om krän- kande behandling och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. När ett ärende har avslutats ska detta återrapporteras till nämnden på samma sätt som övriga delegeringsbeslut. Dessa tas upp under rubri- ken Redovisning av förskolechef/rektor utredning gällande signal om diskriminering eller kränkande behandling. Ärenden som når nämnden är anonyma. Varje skolenhet bestämmer själv hur signal om kränkande behandling eller diskriminering ska anmälas till förskolechef eller rektor. Till nämndens sammanträde i februari 2012 har 20 ärenden anmälts. Omfattningen av anmälan från skolenheterna varierar och det är inte klarlagt vilka orsakerna till variationerna är. Enligt intervjuerna har det ännu inte utvecklats någon enhetlig praxis för vilka ärenden som förskolechefer och rektorer ska anmäla till nämnden. Det har också gått för kort tid för att se tendenser i de anmälningar som gjorts till nämnden. Nämnden följer uppmärksamt anmälningarna och frågan om kränkande behandling och diskriminering i verksamheten. Nämnden har begärt att få fördjupad information i frågan. I nämndens kvalitetsredovisning summeras verksamheternas arbete med lika behandling och kränkan- de handlingar. Samtliga skolor som ingår i granskningen tar fram en årlig likabehandlingsplan. Planerna omfattar såväl diskrimineringslagen som skollagens bestämmelser om kränkande behandling. Likabehandlingsplanerna innehåller resultat från kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt uppföljning av tidigare års plan. Kroppkärrsskolans plan innehållernehåller dock inte resultatet av uppföljningen trots att en sådan är gjord. Nyeds skola har deltagit i projekt tillsammans med 50 skolor i landet och utvecklat en likabehandlingsplan med bland annat tydliga mål, ansvar, åtgärder, rutiner, arbetssätt och organisation samt uppföljtrivselenkät som eleverna besvarar en eller två gånger per läsår och en trygghetskarta där elever markerar otrygga platser på skolområdet. Kronoparksskolan låter också ning. Kartläggningarna består av en vård- 6 of 23

7 nadshavare besvara en enkät. Ilandaskolan och Hultsbergsskolan genomför så kallade trygghetsvand- ringar tillsammans med elever. Några skolor tar också mer systematiskt med underlag från skolskötersutarbeta likabehandlingsplanen. Detta sker på olika sätt genom arbetslag, trygghetsteam eller elevhälsoteam. Resultaten från elevernas trivselenkät diskuteras inte på alla skolor med eleverna. Föräldrar får infor- mation om kans hälsosamtal i likabehandlingsplanen. Personalen är delaktig i arbetet med att likabehandlingsplanen. Förebyggandegande arbete Samtliga skolor genomför värdegrundsarbetet tillsammans med elever, till exempel samspelsövningar och övningar i social träning. Värdegrundsarbetet är i regel schemalagt. Väseskolan har tagit fram en gemensam värdegrund Väseandan tillsammans med elever, föräldrar och personal. Nyeds skola har inlett ett arbete för att stävja kränkningar med ord. Projektet heter sänk- ningar och lyft, leds av rektor och omfattar samtliga elever. Hultsbergsskolan har utarbetat ett förväntansdokument som mentor, elev och föräldrar skriver under. I detta ingår bland annat regler om kränkande behandling. De känsligaste områdena där risker för kränkande behandling uppges vara störst är på skolgårdarna och i omklädningsrummen. Rastvärdar finns på skolgården och i korridorerna. På högstadienivå finns också en skolvärdinna i skolans cafeteria. Deras placering och närvaro bygger på kartläggning av otrygga plat- ser. Till exempel har Nyeds skola vuxna närvarande på bussväntplatsen. Skolorna har haft eller har kamratstödjare. Några av skolorna har gjort ett avbrott med eller ändrar uppgifterna för kamratstödjare sedan Skolverket kritiserat modellen. På Kroppkärrsskolan har elever i elevrådet en uppgift att hjälpa vuxna upptäcka kränkande handlingar. På Nyeds skola och Ilandaskolan genomför äldre elever aktiviteter för yngre elever, till exempel idrottsdagar och temadagar. På Ilandasom stimulerar elever till aktivteter skolan finns elevstödjare, ungdomar från Karlstads trygghetscenter, på raster. Samtliga skolor har ordningsregler. ngsregler. Ordningsreglerna diskuteras och utformas tillsammans med eleverna i klassråden eller via elevråden. En del av skolorna har också regler för varje klass som klasslärare tar fram tillsammans med eleverna. Utbildningar för personalen rör områden som social träning, för trygghetsteam, att lyckas som lärare eller om skollagens bestämmelser. 7 of 23

8 Rutiner Samtliga skolor har utarbetat rutiner för anmälan av kränkande handlingar och för ansvar och arbets- gången när samtal och åtgärder genomförs. Skolorna har utarbetat mallar eller blanketter för dokumentation av ärendena. Antalet ärenden som anmäls till nämnden varierar mellan skolorna. Rektorerna har informerat sin personal om skyldigheter att anmäla händelser och misstankar om kränkande behandling. Principen för vilka ärenden som ska anmälas till nämnden uppges vara klar, att redan signaler om kränkande behandling är grunden för en anmälan. I praktiken tillämpas detta olika. I granskningen framkommer att an- mälan till nämnden ska göras för de ärenden som anmäls till rektor, de ärenden som förs över till tryggde ärenden som inte klaras upp med samtal under hetsteamet, de ärenden där föräldrar involveras och dagen. Enligt likabehandlingsplaner och intervjuer betonas vikten av att vuxna agerar snabbt när de får signaler om kränkande behandling. Arbetsgången när kränkande behandling upptäcks börjar vanligtvis med samtal som klasslärare eller mentor genomför. Om ärendet är mer allvarligt eller komplext förs det vida- re till skolans trygghetsteam eller mobbningsteam. Enligt de mallar som skolorna har beslutar rektor om att inleda utredning och också att avsluta ett ärende. När ärenden avslutats skickas beslutet över till nämnden. De eleverna som intervjuats vet till vilka vuxna de ska vända sig om kränkande behandling inträffar. Nyeds skola har i sin likabehandlingsplan angett att samtliga vuxna har en handlingsplikt när kränkande behandling inträffar. Uppföljning Uppföljning och revidering av likabehandlingsplanerna sker en gång per år. Detta kan ske genom att arbetslagen engageras eller att skolans trygghetsteam svarar för revideringen. Väse skola har genomgångar av likabehandlingsplanen och arbetet under året med elever, föräldrar och personal. Kroppkärrsskolan skolan genomför diskussioner med klassråden och elevrådet engageras. Nyeds skola ägnar relativt stort arbete åt att utvärdera förra årets plan, bland annat följer varje arbetslag upp sina mål. Kroppskärrsskolan, skolan, Kronoparksskolan, Ilandaskolan och Hultsbergsskolan utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen men resultatet av utvärderingen framgår inte i planen. I skolornas kvalitetsredovisningar kommenteras arbetet med likabehandlingsplanen och arbetet med kränkande behandlingar. Händelser Enligt intervjuer med elever är det främst i situationer när vuxna inte är närvarande och på skolgårdarkränkande behandlingar förekommer. De vanli- gaste formerna av kränkande handlingar är verbala med nedsättande och förnedrande ord samt att ele- ver stängs ute från gemenskap med andra. Det är sällan som kränkande behandlingar är fysiska, även om knuffar och slag kan na och i omklädningsrummen vid idrottshallarna, som förekomma. 8 of 23

9 Eleverna uppger att nät-mobbning är ovanligt. De känner i regel till några fall på skolan. De vuxna anger dock att nät-mobbning förekommer relativt ofta och att omfattningen ökar. Eleverna lämnar ifrån sig eller har mobiltelefoner avstängda under skoltiden. Nät-mobbning förekommer oftast på elevernas fritid och kan leda till att problem uppstår under skoltid. Nyeds skola har startar en egen Facebook grupp som samtlig personal och alla elever har tillgång till. Diskussioner förs om att starta en Facebook - grupp som enbart eleverna har tillgång till. I vissa fall vill inte eleverna att vuxna ska lägga sig i deras konflikter, vilket leder till att de undviker att informera vuxna. I något fall på Kronoparksskolankolan vänder sig inte elever till vuxna om de kan uppfattas som fegisar av kompisarna. På Nyeds skola uppger elever på mellanstadiet att vuxna inte tar dem på allvar och att de inte agerar när de berättar om händelser. Det förekommer att elever upplever sig kränkta av vuxna på skolan. Dessa händelser anmäls till och hanteras av rektor på respektive skola. Oftast handlar kränkningarna om att vuxna bemöter eleverna med hårda orda eller är orättvisa. Bedömning Svar på revisionsfrågan Revisionsfrågann för denna granskning är: Säkerställer nämnden genom styrning och uppföljning att berörda verksamheter bedrivs i enlighet med skollagens 6 kapitel om kränkande behandling samt i enlighet med diskrimineringslagen? Enligt vår bedömning har nämnden säkerställt att verksamheterna bedrivs enligt skollagen och diskrimineringslagen. Vi bygger bedömningen på att samtliga skolor har en likabehandlingsplan som omfattar båda lagarna där det ingår kartläggning av risker, mål och planering av det förebyggande arbetet samt uppföljning av tidigare års likabehandlingsplan. Vi har också följande kommentarer att lämna till de granskningsområden som ingår. Nämndens beslut Enligt vår bedömning har barn- och ungdomsnämnden tydliggjort rektors och förskolechefs ansvar en- ligt skolagen och diskrimineringslagen. Barn- och ungdomsnämnden har i sin delegationsordning delerektor och förskolechef att upprätta en årlig plan mot kränkande behandling, utreda signal om gerat till kränkande behandling samt upprätta en likabehandlingsplan. Barn- och ungdomsförvaltningen har utarbetat mer konkreta anvisningar för hur personal ska anmäla signaler om kränkningar eller diskrimineringar till rektor och hur rektor ska göra anmälan till huvudarbetsgång med likabehandling på skolorna som är indelat i de mannen. Vidare finns anvisningar för en fyra faserna: Uppmärksamma, Utreda, Utarbeta åtgärdsprogram/handlingsplan samt Uppfölj- ning/utvärdering. 9 of 23

10 De rektorer och förskolechefer vi intervjuat är medvetna om sitt ansvarar för att upprätta planer och utreoch tolkningen av vilka ärenden som da händelser. I granskningen har vi noterat att benägenheten att anmäla ärenden ska anmälas till nämnden skiljer sig åt mellan skolorna. Vi rekommenderar nämnden att följa utveckutveckla enhetliga riktlinjer för vilka ären- de som ska anmälas. Nämnden kan ta initiativ till att slumpmässigt välja ut ärenden och ge skolorna möjlighet att mer ingående informera nämnden om deras hantering och de överväganden som lingen av ärenden som anmäls under en period för att kunna görs. Säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper Enligt vår bedömning har skolorna säkerställt att personal har tillräckliga kunskaper. Den personal som intervjuats i denna granskning har kunskaper om lagstiftningen. Rektorer och personal inom elevhälsoteam har uppgifter att utveckla arbetsmetoder på skolan och att följa upp arbetssätt team eller trygghetsteam och åtgärder. Vi har noterat att skolorna tar till sig ny kunskap inom området. Till exempel har de nya rön om arbets- modeller som kamratstödjare och SET lett till att skolorna omprövar sina metoder i det förebyggande arbetet. Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning Det finns inga nämndsövergripande riktlinjer för utformning av planerna. Samtliga skolor som ingår i granskningen upprättar årligen så kallade likabehandlingsplaner. Dessa omfattar bestämmelser i såväl skollagen som diskrimineringslagen. Planerna är aktuella och följer lagstiftningen, främst att man redo- visar kartläggning av risker samt behov av åtgärder för att förebygga kränkande behandling. Likabehandlingsplanerna bör innehålla en beskrivning av hur eleverna görs delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanerna. Skolorna genomför kartläggningar av risker en eller två gånger per år. Eleverna är delaktiga i kartläggningen genom trivselenkäter, trygghetskartor och diskussioner i klassråd eller elevråd. Det är dock inte alltid som eleverna görs delaktiga i diskussionernana om resultaten från kart- läggningarna. Vi rekommenderar att delaktigheten stärks genom att resultaten redovisas för och diskuteras med eleverna. Vi har noterat att variationerna är stora när det gäller likabehandlingsplanernas utformning, blanketter och mallar för rutiner och dokumentation och arbetssätt. Detta är en fördel genom att skolorna kan utgå från sina speciella förutsättningar när planerna utarbetas. Det finns goda exempel som bör komma andra till del, till exempel det utvecklingsarbete som Nyeds skola gjort. Viss enhetlighet kan också stärka rättsäkerheten genom att det säkerställs att alla delar som ska ingå i planen, faktiskt ingår. Till exempel finns inte alltid informationen till och kontakt med föräldrar med på samtliga blanketter. Samtliga skolor har ordningsregler. Arbetet med dessa är dock inte integrerat i skolornas arbete med likabehandlingsplanerna. Vi har också noterat att arbetsmiljöarbetet, till exempel trygghetsvandringar med elever inte alltid är integrerat med arbetet med likabehandlingsplanerna. Vi rekommenderar skodenna integration, bland annat för att det kan stödja elevernas delaktighet i arbetet med lorna att stärka likabehandlingsplanerna. De elever, personal i trygghetsteam eller elevhälsa samt rektorer och förskolechefer vi intervjuat ger en samstämmig bild över var på skolan riskerna för kränkande handlingar finns och hur de tar sig uttryck. 10 of 23

11 Eleverna uppger att så kallad nät-mobbning är relativt sällsynt medan de vuxna som intervjuas anger att det förekommer och är ett växande bekymmer. De elever som intervjuats vet vart de ska vända sig om de utsätts för kränkande behandling eller ser att andra elever blir utsatta. I några fall undviker elever att ta kontakt med vuxna. Enligt vår bedömning är det viktigt att personalen på skolorna är uppmärksamma på den kultur som finns bland elever och på de vuxnas bemötande när elever vänder sig till dem. I de fall som vuxna har kränkt elever hanteras dessa händelser av rektor. Samtliga skolor som ingår i granskningen följer upp och utvärderar årets arbete enligt likabehandlingsför uppföljningarna varierar mellan skolorna. Uppföljningarna dokumen- planen. Ansvaret och forumet teras inte på alla skolor. Enligt skollagen ska utvärderingen av föregående års arbete dokumenteras i likabehandlingsplanen. Kan nämnden följa arbetet Enligt vår bedömning har barn- och ungdomsnämnden möjlighet att följa arbetet mot kränkande besom behandlas på nämndens sam- manträden, regelbunden information om händelser. Nämnden får också summarisk information via handling och diskriminering. Nämnden får, genom de anmälningar skolornas kvalitetsredovisningar eller motsvarande. 11 of 23

12 Bilaga skolornas arbete Väseskolan Väseskolan har 110 elever från förskoleklass till årskurs 6. Årlig plan Skolans likabehandlingsplan omfattar skollagens bestämmelser om kränkande behandling och diskrimineringslagen. I bilaga till planen förklaras begrepp och anges ansvar. Rektorn har ansvar för att planen upprättas och elevhälsoteamet svarar för att planen finns tillgänglig, följs och utvärderas. Planen följer det stödmaterial som Barn- och elevombudsmannen 1 tagit fram och omfattar kartläggning, resultat och analys, saker att arbeta extra med, utbildning, utvärdering samt rutiner. En populärversion har tagits fram som riktar sig till föräldrar och elever. Kartläggningen utgör ett underlag till likabehandlingsplanen. Kartläggningen består av trivselenkäter som eleverna besvarar under höst- och vårtermin samt en trygghetskarta där eleverna anger otrygga platser på skolan. Resultaten av enkäten diskuteras i klasserna och en handlingsplan utarbetas. Vidare sammanställer arbetslagen resultaten som lämnas till rektor och elevhälsoteamet. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med elever i årskurs 2 och 4. Likabehandlingsplanen presenteras för och diskuteras med föräldraråd och elevråd. Förebyggande arbete Skolans förebyggande arbete består av värdegrundsarbete i klasserna varje vecka, bland annat av sam- spelsövningar och social träning enligt SET 2. Arbete över klassgränserna sker på friluftsdagar och i ämvarit delaktiga i att ta fram Väseandan, en överenskommelse om hur de vill att det ska vara på skolan. I Väseandan ingår 8 områden eller umgängesnormer, till exempel vi hälsar på varandra, vi använder ett vårdat språk och vi är rädda om våra saker och lokaler. På skolgården är det alltid minst två rastvärdar. En av skolans känsligare platser är omklädningsrum- men i idrottshallen. Här finns lärare och fritidspersonal med. Tidigare har skolan haft kamratstödjare 3, men tagit bort dessa eftersom kamratstödjarna fick för stort net idrott. Personal, elever och föräldrar har ansvar. Ledningen och personalen på skolan diskuterar en ny lösning. 1 Barn- och elevombudet (BEO) inrättades 2006, är en del av Skolinspektionen med ett självständigt uppdrag. Till- sammans med Skolinspektionen övervakar BEO den del av skollagen (6 kapitlet) som gäller kränkande behandling. Tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta BEO för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. 2 SET (Socio - Emotionell Träning) är ett program för att systematiskt lära elever hantera känslor, ge dem självkännedom och utveckla deras empatiska och sociala förmågor. 3 Kamratstödjare är en kompisstödsmodell där två elever från varje klass väljs. Kamratstödjarna ska föregå med gott exempel och får själva inte mobba, trakassera eller retas. De ska verka för bättre stämning och de ska ge stöd till lärarna med idéer. 12 of 23

13 Ordningsreglerna är dels gemensamma för skolan dels specifika för varje klass. Utbildning för personal har skett genom information från stabens skoljurist och tidigare arbete med värdegrunden och Väseandan. Till hösten planeras fler utbildningar. Rutiner Av rutinen framgår bland annat att personal ska, vid en incident, agera direkt (tydlig tillsägelse, enskilt samtal och information till föräldrar) och att rektorn ska informeras. Rektor har informerat personal om skyldigheten att anmäla händelser. Rektor avgör sedan om en utredning ska inledas. I de fall signaler kommer från föräldrar inleds alltid en utredning. Skolan har inte gjort någon anmälan till nämnden. Det har inträffat händelser på skolan där ledning och personal har diskuterat att göra anmälan. Enligt intervjuerna finns det ingen tvekan om vilka ärenden som ska anmälas till nämnden. Enligt intervjuerna vet eleverna att de första i hand ska vända sig till rastvärd och klasslärare om en kränkande handling inträffar. Klasslärare genomför i första steget ett allvarssamtal med berörda elever. Ett trygghetsteam startade hösten 2011 och består av pedagoger. Dessa genomför samtal med klasser i komplicerade fall och uppföljande samtal. Samtal i svårare frågor förs till rektor. Mall finns för dokumentation av kränkande behandling. Uppföljning Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras en gång om året. Inför revideringen har pedagogerna en genomgång med eleverna, everna, pedagogerna värderar mål och åtgärder i gällande plan och en diskussion förs med föräldrar. Den information som kommit fram diskuteras gemensamt på ett personalmöte. I skolans kvalitetsredovisning framgår mål och resultat för åtgärder i likabehandlingsplanen. Händelser Enligt intervjun med elever utgör skolgården i samband med raster och omklädningsrum otrygga plat- ser. De vanligaste formerna av kränkande handlingar är verbala, att elever retar varandra för utseende eller klädsel, eller utfrysning, dvs att någon elev inte får vara med. Nät-mobbning uppges vara ovanligt. Några fall har inträffat tidigare. Eleverna lämnar ifrån sig telefo- nerna under skoltiden. Den nät - mobbning som kan förekomma uppstår under fritiden, på Facebook eller i de spel som också innehåller möjligheter att tjatta. I vissa fall vill eleverna inte att vuxna ska blanda sig i deras konflikter. Det har förekommit att elever har upplevt sig kränkta av att vuxna på skolan har gett dem ett olämpligt bemötande. I dessa fall vänder sig eleverna till rektorn. 13 of 23

14 Kroppkärrskolan Kroppkärrsskolan har 460 elever från förskoleklass till årskurs 6. Årlig plan Skolans likabehandlingsplan omfattar skollagens bestämmelser och diskrimineringslagen. Planen följer Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Inledningsvis tar planen upp främjande åtgärder, förebyggande åtgärder och åtgärdande arbete. Vidare framgår åtgärder och ärendegång när händelser inträffar och en beskrivning av arbetet mot mobbning. I planen framgår en arbetsordning för läsåret där höstterminen inleds med kartläggning av undervisningsgrupper, trivselenkät och upprättande av handlingsplanen. Vårterminen inleds på motsvarande sätt med kartläggning, enkät och en revidering av planen. Utvärdering av likabehandlingsplan och triv- selregler sker vid slutet av vårterminen. Kartläggningen av undervisningsgrupper bygger på SET-modellen på gruppnivå. Tillsammans med trivselenkäten diskuteras och analyseras resultatet i arbetslagen. Arbetslagen utarbetar en handlingsplan. Resultatet har inte diskuterats med eleverna. Förebyggande arbete Skolan bedriver ett värdegrundsarbete enligt SET. Värdegrundsfrågor diskuteras på schemalagda timmar med livskunskap. Vuxna i skolan är alltid närvarande i omklädningsrum samt på skolgården med nio rastvärdar. Persona- len äter tillsammans med eleverna, så kallad pedagogisk måltid. De intervjuade betonar vikten av att vuxna lyssnar och agerar snabbt. En gång per termin sker klassgenomgångar där klasslärare, elevhälsans personal och lärare i praktiska ämnen deltar. Skolsköterskan träffar eleverna enskilt på hälsosamtalen. I vissa fall kan skolsköterskan ta upp frågor med klasslärarna. Samtliga elever som är valda till elevrådet har ett ansvar att hjälpa de vuxna att upptäcka diskriminering och kränkande behandling. Skolan använder inte modellen med kamratstödjare. Trivselregler är gemensamma för hela skolan. All personal har utbildats i SET. Under hösten 2012 kommer en utbildning för mobbningsteamet att genomföras. Förra läsåret genomfördes en utbildning i att lyckas som lärare. 14 of 23

15 Rutiner I början av läsåret informerar rektorn personalen om att händelser som kan misstänkas vara kränkning- ar ska rapporteras till rektorn. Det är även rektorn som tar beslut om att starta utredningar och om att vidta eventuella åtgärder. Skolans elevhälsoteam får information om inträffade händelser. Under augusti och september månad 2011 anmälde skolan 14 händelser till barn- och ungdomsnämn- den. Enligt intervjuerna är det inte självklart var nivån för anmälningar ska sättas, vilket gör det svårt att förtydliga för lärarna. I huvudsak anmäler inte lärare enstaka händelser till rektor utan först när händelser upprepas. Fördelen med ett stort antal anmälningar är att de dokumenteras, vilket förbättrar rättssäkerheten, samt att ärenden blir aktuella för rektor och ger en överblick. De ärenden som anmäls till nämnden är ärenden där allvarssamtal påbörjats. Åtgärder när händelser inträffar är, enligt handlingsplanen, direkt tillsägelse, trepartsamtal (en slags medling), allvarssamtal och mobbningsbehandling. Mobbningsbehandling genomföras av skolans mobbningsteam. Arbetet med utredningar följer Farstaprogrammet 4 med samtal och observationer som lärare i första skedet genomför. Om händelserna upprepas så kopplas skolans mobbningsteam in. Enligt intervjuerna har eleverna lätt för att vända sig till vuxna, bland annat skolans rastvärdar. Uppföljning I april månad diskuterar lärare skolans trivselregler med eleverna. Synpunkter från klasserna lämnas till elevrådet och skolans strategigrupp. Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras under maj månad. Mobbningsteamet utvärderar skolans rutiner. Skolans trivselregler diskuteras och utvärderas tillsammans med elever. I skolans kvalitetsredovisning anges utvärdering och analys av åtgärder i likabehandlingsplanen. Händelser Enligt intervjun med elever inträffar kränkande handlingar oftast på rasterna. De vanligaste kränkningsker genom ord och att elever retar andra elever. Det förekommer också knuffar och slag eller att arna någon framför ett hot ( gör så, annars tar jag din jacka ). När elever är oense om regler i lekar förekommer det att de undviker att vända sig till någon vuxen, ef- tersom man då riskerar att få sluta med leken. Elevernas mobiltelefoner är avstängda under skoltiden. Nätmobbning är ovanligt enligt eleverna men har, enligt vuxna, förekommit förra läsåret. Det förekommer att vuxna kränker elever, till exempel med olämpligt hårda ordval. I dessa fall kan ele- verna säga till den vuxne eller vända sig till rektor. 4 Metoden handlar om att skolan i första hand ska lösa problem med mobbning när det uppstår. Ansvaret för samtliga åtgärder, som ska vidtas i särskild ordning, vilar på ett behandlingsteam på en skola. 15 of 23

16 Nyeds skola Nyeds skola har 370 elever från förskoleklass till årskurs 9. Årlig plan Nyeds skola har tillsammans med 50 skolor i landet medverkat i ett kvalitetsprojekt som Skolinspektio- nen initierat. Skolans årliga plan är utformad med erfarenheter från detta projekt. Skolans årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling avser kalenderåret och gäller för all personal och alla elever på skolan. Planen innehåller skolans strävan och krav, det förebyggande arbetet, uppföljning av föregående års plan, mål, åtgärder och utveckling för innevarande år, rutiner, tillvägagångssätt och organisation för arbetet samt information och kommunikation. Som bilagor till planen finns mallar för dokumentation, åtgärdsprogram och protokoll. Kartläggningen av risker startar med en trivselenkät till eleverna. Varje arbetslag kategoriserar risker, anger mål och tar fram åtgärder. Mentorerna diskuterar resultatet med klasserna. Enligt eleverna sker inga sådana diskussioner. Förebyggande arbete Grunderna i skolans förebyggandee arbete består av värdegrundsövningar, mentorers arbete och bland annat friluftsdagar. Skolledningen har tagit initiativ till ett arbete som fått namnet sänkningar och lyft. Med detta avses val av ord och kroppsspråk som sänker eller lyfter andra. Under 2012 kommer samtliga lärare och klasser att systematiskt få diskutera och värdera sin användning av ord. Rastvärdar finns på skolgården när låg- och mellanstadiet har rast. För högstadiet finns en skolvärdinna i cafeterian. De vanligaste platserna där kränkande behandling förekommer är på bussväntplats, skolgården och i korridorer på raster samt till och från matsalen. När det gäller bussväntplatsen finns nu vuxna närvamod att meddela vuxna. Kamratstödjarna har regelbundna möten och deltar bland annat i planering av alla hjärtans dag. Ele- rande. Kamratstödjare finns från årskurs 4 till 9. Dessa ska vara förebilder och ha ver i årskurs 8 deltar i TV 4:s noll-rasism om mångfald och fördomar. Skolans ordningsregler diskuteras med varje klass i början av läsåret. Elevernas synpunkter lämnas till skolans elevråd. Utöver skolans regler har varje klass egna regler. Äldre elever på skolan genomför akti- viteter för yngre elever, till exempel idrottsdagar, och besöker klasser för att diskutera användningen av kränkande ord. Mer genomgående utbildningar för personalen genomfördes 2006 när diskrimineringslagen var ny och nuvarande rutiner togs fram. Personal i Trygghetsteamet har gått utbildning genom Skolverket. Skolans medverkan i Skolinspektionens projekt har också gett kunskaper. Skolvärdinnan utbildar övrig personal i SET och i vissa fall elevgrupper och föräldrar. Stöd kan hämtas från skoljuristen inom staben. 16 of 23

17 Rutiner Enligt likabehandlingsplanen är skolans rutin: 1. Handlingsplikt 2. Utredning startas 3. Analys och be- dömning 4. Åtgärder och 5. Uppföljning/utvärdering. Av rutiner framgår bland annat att vårdnadshava- re ska informeras när utredningen startar och när den avslutas. Enligt intervjuerna har alla vuxna en handlingsplikt, att ingripa omgående så att händelser kan utredas. Om inte händelser kan utredas direkt eller är allvarliga, förs ärendet till trygghetsteamet, teamet, som arbetar enligt Farsta-modellen. I dessa fall in- formeras alltid föräldrarna. Uppföljning sker efter en vecka. Skolan har anmält 6-7 ärenden till nämnden. De ärenden som når rektor anmäls alltid till nämnden. Enligt intervjun är det inte svårt att avgöra när en anmälan till nämnden ska göras. Tröskeln för att an- mäla till rektor uppges vara låg. Enligt intervjuerna vet eleverna vart de ska vända sig om någon kränkande handling inträffar. Skolan har utarbetat mallar för dokumentation. Uppföljning I likabehandlingsplanen ägnar skolan ett förhållandevis stort utrymme åt uppföljningen av föregående års plan. Vart och ett av målen kommenteras på skolnivå respektive arbetslagsnivå. På skolnivå framgår mål, åtgärder och utveckling för innevarande år. Varje arbetslag följer upp sin del i planen. I planen anger arbetslagen risker som identifierats i kartläggningen, mål samt åtgärder. I skolans kvalitetsredovisning redovisas och kommenteras årets arbete enligt likabehandlingsplanen. Händelser Enligt intervjuer med elever förekommer kränkande handlingar framförallt i de situationer och på de platser där vuxna inte är närvarande. Bussväntplatsen var en sådan plats. De vanligaste sätten att krän- ka andra är med ord, men också genom utfrysning och att elever ignorerar andra elever. Det är mycket ovanligt med fysiska kränkningar, som slag eller knuffar. Nätmobbning är sällsynt även om det förekommit att elever blivit mobbade på sin fritid och konflikter uppstår på skoltid. Skolan har en egen Facebook - grupp. I denna är det oftast lärare som informerar elever om skolverksamheten. Diskussioner förs om att skapa en egen Facebook - grupp för elever. I några fall uppger eleverna på mellanstadiet att lärarna inte tar dem på allvar eller att det inte händer något efter att elever berättat om kränkande handlingar. Även om eleverna sagt till vid flera tillfällen så ser de inte att vuxna agerar. När sådant sker tar eleverna hjälp av föräldrar, vilket leder till att skolan agerar. Det har hänt att vuxna på skolan kränker elever. Oftast handlar det om att elever är förfördelade eller känner sig orättvist behandlade. Rektor utreder alltid dessa händelser. 17 of 23

18 Kronoparkskolan Kronoparkskolan har 380 elever från förskoleklass till årskurs 5. Årlig plan Skolans likabehandlingsplan omfattar diskrimineringslagen och skollagens bestämmelser om kränkan- de handlingar. Likabehandlingsplanen tar upp grunder för Kronoparkskolans verksamheter, kartlägg- ning, främjande arbete, akuta insatser/åtgärder, kompetensutveckling samt utvärdering och uppföljning. För respektive del anges ansvar på skolnivå respektive arbetslagsnivå. I kartläggningen ingår hälsosamtal, elevenkät, vårdnadshavarenkät, tillbuds- och skadeanmälan, trygg- hetskartor samt utvecklingssamtal. Det är arbetslagen som sammanställer resultaten från enkäterna. Arbetslagen tar fram en verksamhetsplan där likabehandlingsplanen ingår. Trygghetsgruppen utarbetar sedan ett förslag till skolans likabehandlingsplan. Skolrådet lämnar synpunkter på förslaget. Enligt in- tervjuerna har inte resultaten diskuterats med eleverna i klasserna. Förebyggande arbete Lärarna genomför värdegrundsarbete med eleverna, till exempel samarbetsövningar. Tjosanhejsan är ett arbetsmaterial som används för elever i år F-6 och som utgår från FN:s barnkonvention. Skolan har tidigare haft kamratstödjare i årskurs 4 och 5. Verksamheten har haft koncentration på övarbetar på rasterna med veck- ans lekar för att främja att alla elever är med i lekarna. ningar och lekar. Kamratstödjare har tillfälligt upphört. Under rasterna är minst 4 rastvärdar på skolgården. Fritidspedagogerna Skolan har ordningsregler (det som är förbjudet) samt trivselregler (som skolan vill att det ska vara). Dessa diskuteras med eleverna på klassråden. Flertalet av personalen har gått utbildning i SET och Komet 5. En utvecklingspedagog har haft interna utbildningar på skolan. Rutiner Vid akuta insatser och åtgärder ska var och en följa de rutiner som finns beskrivna i Handlingsplan vid kränkande handlingar mellan barn eller Handlingsplan när vuxna kränker barn. Vid kränkningar mellan barn ska vuxna genomföra samtal som dokumenteras och vårdnadshavare ska informeras. Om ärendet förs vidare till trygghetsteamet görs en skriftlig anmälan. Uppföljning av händelser görs inom en vecka. De ärenden som går vidare till trygghetsteamet och de ärende där föräldrar blir inkopplande anmäls till nämnden. Om en händelse utreds och kan avslutas genom enkla samtal med elever och föräldrar görs ingen anmälan till nämnden. Benägenheten att anmäla till trygghetsteam uppges ha blivit bättre. Obser- vationer i klassrum kan ingå i utredningen. 5 Ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och pedagoger i skolan och förskolan. Målgruppen är barn som ofta bråkar eller hamnar i konflikter. 18 of 23

19 Trygghetsteamet består av rektor, elevhälsans personal och pedagoger. ger. Teamet träffas en gång per måhandlägga enskilda ärenden, föra enskilda samtal samt utveckla rutiner och stödja nad. Uppgiften är att det förebyggande arbetet. Enligt intervjuerna vet eleverna vart de ska vända sig om någon kränkande handling inträffar. Skolan har utarbetat mallar för dokumentation. Uppföljning Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras i slutet av varje läsår. Trygghetsteamet svarar för att revideringen görs. I skolans kvalitetsredovisning framgår mål, resultat och analys av arbetet med likabehandlingsplanen samt åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. I första hand kommer skolan att arbeta med att göra planer mer kända hos elever och vårdnadshavare. Händelser Enligt eleverna består de vanligaste kränkningarna av nedsättandende ord och handlingar för att någon inte får vara med de andra. Fysiska kränkningar förekommer och det har hänt att elever inte vågar gå till skolan. Eleverna lämnar in sina mobiltelefoner när de kommer till skolan. Nätmobbning förekommer där elever uttrycker hot mot varandra. I några fall har det lett till bråk på skolan. De platser där kränkningar förekommer oftast är på skolgården och i omklädningsrum. Eleverna vet till vem de ska vända sig vid kränkande handlingar. De kan också undvika att ta kontakt med vuxen om de uppfattas som fegisar. Det händer att vuxna kränker barn. Vanligast är att elever inte känner sig rättvist behandlade. I dessa fall ska ärendet föras vidare till rektor som också samtalar med berörda. Enligt eleverna säger de oftast inte till någon annan vuxen. Ilandaskolan Ilandaskolan har 430 elever från årskurs 7 till 9. Årlig plan Skolans likabehandlingsplan omfattar diskrimineringslagen och skollagens bestämmelser om kränkan- de handlingar. Planen innehåller bland annat skolans vision, kvalitetssäkring av planen, definitioner av kränkande behandling, förebyggande arbete och elevernas delaktighet i arbetet med planen, arbetsgång vid kränkande behandling, trygghetsteamet, planerade åtgärder och uppföljning/utvärdering. 19 of 23

20 Kartläggningen består av enkäter till elever och trygghetskarta över otrygga platser. Skolan genomför tillsammans med eleverna en trygghetsvandring för att identifiera otrygga platser på skolan. En sådan plats har varit skolans cafeteria. Skolans trygghetsteam, som består av lärare från varje arbetslag samt skolans kurator, sammanställer enkäterna. Kuratorn är sammanhållande för trygghetsteamets arbete som träffas en gång per månad. Varje klass tar del av arbetet med likabehandlingsplanen. Förebyggande arbete Trygghetsteamet teamet svarar för planering av skolans förebyggande arbete för att skapa trygghet på skolan. Teamet medverkar också i utredningar, åtgärder och utvärderingar då flera vuxna är involverade. Värdegrundsarbetet, MOD, är schemalagt med 50 minuter per vecka. Syftet är att stärka enskilda elevers självkänsla, gruppgemenskap och öka respekten för varandra för att skapa trivsel på skolan. Elever i årskurs 9 har framfört att de vill genomföra MOD-lektioner för elever i årskurs 7. Samtlig personal har schemalagda raster. Sedan cafeterian gjordes om besöker vuxna och elever cafeterian. Skolan har Kamratstödjare. Efter kritiska rapporter från skolverket har verksamheten ändrats. Kamrat- stödjarna är idag en del av trygghetsteamet. Kamratstödjarna är bland annat delaktiga i diskussioner om resultat från trivselenkäterna och om likabehandlingsplanen. Elevrådet på skolan arbetar för att genomföra aktiviteter där elever samverkar. Elever i årskurs 8 plane- rar och genomför aktiviteter för blivande elever i årskurs 7. Skolan genomför ett två dagars inskolningsbesöker varandras skolor. Elevstödjare är vuxna på skolan som stimulerar till aktiviteter på raster. Elevstödjare har ansvar för ett arbete där eleverna som ska börja årskurs 7 bland annat rum med biljard, bordtennis, datorer etc. Ungdomar som är anställda vid Karlstads trygghetscenter finns på skolan två dagar i veckan. Skolans ordningsregler håller på att omarbetas. Dessa diskuteras varje år i klassråden. Ordningsreglerna är nu ute på remiss i klasserna via elevrådet. Bland annat diskuteras vad som är störande på skolan. Samtliga pedagoger har fått utbildning om den nya skollagen. Trygghetsteamet och elever har fått ut- bildning i nätmobbning. Rutiner Så fort någon får signal om att elever känner sig utsatta så inleds en utredning. Oftast kommer signalen från mentor till rektor. Enklare fall tar mentor ansvar för. Om ärenden är svårare eller mer komplext lämnas det till trygghetsteamet. Dessa fall dokumenteras alltid. Rektor beslutar om att ärenden ska avslutas. Skolan har anmält 2 ärenden till nämnden. Enligt intervjuerna är det inte enkelt att avgöra vilka ären- den som ska anmälas till nämnden. Skolan anmäler till exempel inte sådant som handlar om missför- 20 of 23