Med fokus på Umeå lokala arbetsmarknad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med fokus på Umeå lokala arbetsmarknad"

Transkript

1 Stadsledningskontoret Utredningar & rapporter nr 4 Juni 21 Med fokus på Umeå lokala arbetsmarknad Varuproduktion (23 %) Offentligt dominerade tjänster (42 %) Privat dominerade tjänster (34 %) 1 (23) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, oktober 21

2 Sammanfattning Bakgrund och syfte 3 Umeå LA är minst befolkningsmässigt men har störst utvecklingskraft 5 Kommentarer till befolkningsavsnittet 5 Även sysselsättningsmässigt visar Umeå LA störst utvecklingskraft 6 Kommentarer till sysselsättningsavsnittet 7 Relativt hög förvärvsintensitet trots stort antal studerande 8 Kommentar till avsnittet om förvärvsintensitet 8 Låg andel företagare i Umeå LA både bland män och kvinnor 9 Kommentar till avsnittet om företagande 9 Umeå LA har haft en god lönesummeutveckling 1 Kvinnors och mäns lönesumma 11 Kommentarer till avsnittet om lönesummor och kontrolluppgifter 12 Umeå LA har en relativt begränsad bredd i sin näringsstruktur 13 Branschbredden 13 Kommentar till näringslivsavsnittet 13 Kunskap Umeås starkaste gren 14 Kommentarer till kunskapsavsnittet 15 Komponentanalysen 16 Komponenter i analysen 16 Jämförelsegruppen 16 Kommentarer till komponentanalyen 17 Bilaga 1 18 Vad är en lokal arbetsmarknad? 18 Bilaga 2 19 Regionförstoring 19 Bilaga 3 2 Komponentanalys av sysselsättningsutvecklingen 2 Inledning 2 Komponenter i analysen 2 Strukturkomponenten 2 Regionkomponenten 2 Beräkningsprocessen 21 Bilaga 4 22 Lönesummeutvecklingen inom Umeå LA 22 Kommentarer till bilaga 4 22 Bilaga 5 23 Konstruktionen av branschgrupper 23 Branschbredd 23 Statistiska centralbyrån, Enheten för företags- och registerbaserad statistik, Gunnar Hedin, Björn Tegsjö Referent: Annalena Löfgren, Stadsledningskontoret, tel

3 Sammanfattning Umeå LA är en medelstor lokal arbetsmarknad (LA) med stark tillväxt sedan snart ett halvt sekel. Endast de tre storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna Stockholm-Solna LA, Göteborgs LA och Malmö- Lunds LA samt Strömstads LA, vars tillväxt drivs på av gränshandeln med Norge, har hittills långsiktigt kunnat konkurrera med Umeå LA. Den egenskap som främst påverkar utvecklingen i Umeå LA är den välutbildade arbetskraften. Där är Umeå LA bäst i Sverige. Umeå LA har en relativt begränsad men god näringsstruktur. Trots att de lokala arbetsmarknaderna i södra Sverige är betydligt större och trots att Umeå LA endast är den fjärde största lokala arbets mark naden i Norrland har de övriga lokala arbetsmark naderna i jämförelsegruppen inte kunnat visa samma tillväxt som Umeå LA. Dominansen av politiskt styrda verksamheter i Umeå LA medför att marknadskrafternas konjunktursvängningar inte är lika tydliga som i övriga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Det är Umeå kommun, som regionalt centrum, som bär upp Umeå LA, eftersom övriga kommuner som ingår i den lokala arbetsmarknaden är små och svaga utvecklingsmässigt. Umeå som kommun har haft en exceptionell befolknings- och sysselsättningsutveckling och tar nu upp kampen med flera syd- och mellansvenska kommuner som t.ex. Jönköping, Örebro och Linköping. Umeå är den största kommunen i Norrland och den elfte största kommunen i landet med cirka 115 invånare. I och med denna snabba utveckling har Umeå avsevärt stärkt sin roll i olika avseenden både i närområdet och i ett nationellt perspektiv. Umeå LA har hittills burits upp av utvecklingen i Umeå kommun men på sikt kanske det behövs ny näring för att komma vidare. Botniabanan ger en möjlighet till att vidga den lokala arbetsmarknaden mot Örnsköldsviks LA, vilken har sitt kännetecken i högteknologisk varuproduktion. En medveten satsning på att öka samarbetet mellan de båda lokala arbetsmarknaderna kan på sikt utveckla en ny stark region i Norrland. Förebilder finns främst i Öresundsregionen och i Östergötland. Bakgrund och syfte Umeå kommun har under det senaste halvseklet haft en jämn och positiv befolknings- och sysselsättningsutveckling. Denna utveckling har pågått sedan mitten på 196-talet, då Umeå universitet grundades. För cirka tjugo år sedan passerade Umeå kommun både Gävle och Sundsvall befolkningsmässigt. Idag har Umeå kommun cirka 2 fler invånare än Sundsvall och Gävle. Umeå tar nu upp kampen med flera syd- och mellansvenska kommuner som t.ex. Jönköping och Linköping. Umeå är den största kommunen i Norrland och den elfte största kommunen i landet med cirka 115 invånare. I och med denna snabba utveckling har Umeå avsevärt stärkt sin roll i olika avseenden både i närområdet och i ett nationellt perspektiv. Utifrån dessa utgångspunkter kommer vi att visa var Umeå kommun tillsammans med sitt närmaste omland idag står i fråga om befolkning, arbetsmarknad och näringsliv. Eftersom studien har fokus på arbetsmarknad och näringsliv är det en fördel att inte enbart utgå från Umeå kommun, utan från hela det område som ingår i kommunens influensområde vad gäller boende och arbete. SCB har delat in Sverige i lokala arbetsmarknader (LA) som var och en omfattar en eller flera kommuner. De lokala arbetsmarknaderna har konstruerats så att varje LA är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan på arbetskraft. År 28 fanns 75 lokala arbetsmarknader i Sverige. Läs mer om lokala arbetsmarknader i bilaga 1. Umeå LA omfattar enligt SCB:s indelning, förutom Umeå kommun, de närliggande kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. I studien jämförs Umeå LA med sju andra lokala arbetsmarknader som har liknande betingelser som Umeå LA. Tre av dessa är de norrländska Gävle LA, Sundsvalls LA och Luleå LA. Övriga är Väste rås LA och Örebro LA i Svealand samt Linköpings LA och Jönköpings LA i Götaland. I studien görs en deskriptiv analys av förhållanden som kan ha medverkat till den positiva utvecklingen i Umeå lokala arbetsmarknad. Utöver befolkningsförhållanden Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 3 (23)

4 beskrivs sysselsättningens struktur och utveckling, näringslivets struktur samt arbetsstyrkans kunskapsnivå. Lönesumman används för att ge en bild av Umeå LA:s ekonomiska styrka och tillväxt. Med hjälp av komponentanalys görs ett försök att visa hur stor del av den regionala sysselsättningsutvecklingen som beror på branschernas sammansättning i de lokala arbetsmarknaderna och hur stor del som beror på andra regionalt betingade egenskaper. I fem bilagor redogörs för lokala arbetsmarknader, regionförstoring, komponentanalys och den interna strukturen i Umeå LA samt användningen av svensk näringsgrensindelning (SNI) i rapporten. Det statistiska källmaterialet utgår från SCB:s Regi ster baserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). All statistik vid sidan av beräkningen av förvärvs intensitet utgår från personer som har sitt arbete i den lokala arbetsmark naden (arbetsställebefolkning eller dagbefolkning). Diagram 1. Antal invånare 28 i lokala arbetsmarknader Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Örebro Västerås Linköping 4 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

5 Umeå LA är minst befolkningsmässigt men har störst utvecklingskraft Umeå LA har haft mer än dubbelt så stor befolkningsökning som Linköpings LA sedan 197 och tre gånger så stor jämfört med Luleå, Jönköpings och Örebro lokala arbetsmarknader. Procentuellt sett har den varit jämförbar med utvecklingen i Stockholm-Solna LA. Befolkningsutvecklingen i Umeå LA kan karaktäriseras som stabilt starkt positiv under snart ett halvt sekel. Umeå LA och Sundsvalls LA har vardera något mindre än 15 invånare och är därmed de minsta lokala arbetsmarknaderna av de åtta i jämförelsegruppen. Linköpings LA kommer på fjärde plats i landet efter de tre storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna och har drygt 1 fler invånare än Umeå LA. Under perioden ökade befolkningen i Stockholm-Solna LA och Umeå LA med 39 respektive 38 procent, vilket var mer än dubbelt så stor ökning jämfört med landet som helhet (16 procent). I den största lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen, Linköpings LA, uppgick ökningen till 17 procent. I Luleå LA, som är Norrlands största lokala arbetsmarknad, ökade antalet invånare med 13 procent medan befolkningen i Gävle LA och i Sundsvalls LA minskade något under den aktuella perioden. Kommentarer till befolkningsavsnittet Umeå LA är den minsta lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen med 143 invånare. Den kommer på fjärde plats i Norrland och på nittonde plats i landet. Umeå LA har således en nackdel i att vara liten i förhållande till de lokala arbetsmarknader som man jämför sig med. På den positiva sidan kan nämnas att Umeå LA har haft en exceptionell befolkningsutveckling sedan 197. Procentuellt sett har den varit jämförbar med utvecklingen i Stockholm-Solna LA. Diagram 2. Befolkningsutvecklingen i procent i jämförelsegruppens lokala arbetsmarknader Umeå Linköping Jönköping Örebro Luleå Västerås Sundsvall Gävle -5 Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 5 (23)

6 Även sysselsättningsmässigt visar Umeå LA störst utvecklingskraft Umeå LA är en av få lokala arbetsmarknader som genom sin snabba sysselsättningsökning ligger i paritet med den i de tre storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna. Sysselsättningsmässigt är Umeå LA minst av de åtta lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelsegruppen. Utöver Umeå LA Diagram 3. Antal förvärvsarbetande i lokala arbetsmarknader Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Västerås Örebro Linköping ingår Gävle LA och Sundsvalls LA i en grupp som 28 hade omkring 7 förvärvsarbetande. Linköpings LA var störst med 113 förvärvsarbetande och även de övriga sydliga lokala arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen hade något fler än 1 förvärvsarbetande. Luleå LA var den största lokala arbetsmarknaden i Norrland med 8 förvärvsarbetande. De fyra norrländska lokala arbetsmarknaderna är således syssel - sättningsmässigt relativt små i jämförelse med de sydligare belägna. Sysselsättningsutvecklingen under perio den präglas av turbu lens, vilket framgår av diagram 4. Under den ekonomiska recession som ägde rum under åren minskade sysselsättningen i Sverige med cirka 16 procent. I Umeå LA uppgick minskningen till 13 procent. Umeå LA klarade således recessionen relativt bra. Under perioden Diagram 4. Sysselsättningsutveckling i lokala arbetsmarknader under , och Procent Linköping Sundsvall Gävle Västerås Luleå Örebro Jönköping Umeå 6 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

7 skedde en viss återhämtning i de flesta lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Den var störst i Jönköpings LA med en ökning på 12 procent följd av Linköpings LA och Umeå LA med 7,5 procent. I Sundsvalls och Luleå LA kom återhämtningen igång först under -talet. Under -talet utvecklades arbetsmarknaden i Umeå LA mycket positivt både i jämförelse med jämförelsegruppen och med övriga lokala arbetsmarknader i landet. Sysselsättningen ökade med 11 procent, vilket var nästan dubbelt så mycket som ökningen i de tre övriga stora norrländska lokala arbetsmarknaderna. Den positiva utvecklingen under -talet avstannade emellertid under 28. Endast i Stockholm-Solna LA ökade antalet sysselsatta under året med mer än 1 procent. I Umeå LA uppgick ökningen till,3 procent. Orsaken till nedgången var krisen i västvärldens finansiella system. Under 29 sjönk sysselsättningen i riket med cirka 2 procent. Hur fördelningen ser ut på regional nivå kan SCB publicera först i december 21. Sammantaget var det endast Umeå LA och Jönköpings LA i jämförelsegruppen som hade fler sysselsatta 28 än 199 (diagram 5). I Umeå LA ökade antalet sysselsatta under perioden med 3,2 procent och i Jönköpings LA med 2,7 procent. Övriga lokala arbetsmarknader har långt kvar innan de har uppnått 199 års sysselsättningsnivå. Kommentarer till sysselsättningsavsnittet Även sysselsättningsmässigt är Umeå LA en medelstor lokal arbetsmarknad. Den kommer på fjärde plats i Norrland 1 och på artonde plats i riket. Umeå LA tillhör dock en av de få lokala arbetsmarknader i landet som har återhämtat sig sysselsättningsmässigt från 199-talets ekonomiska recession. Läs mer om detta i avsnittet om komponentanalys. Frånsett Luleå LA är de övriga norrländska arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen relativt jämnstora. Luleå LA hade en regionförstoring 28, då Kalix och Övertorneå kommuner förlorade sin status som självständigakommuner och införlivades i Luleå LA Diagram 5. Sysselsättningsutvecklingen i lokala arbetsmarknader i procent Sundsvall Luleå Gävle Västerås Linköping Örebro Jönköping Umeå Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 7 (23)

8 Relativt hög förvärvsintensitet trots stort antal studerande Trots sitt stora antal studenter kan Umeå LA anses ligga på en relativt hög förvärvsnivå om man tar i beaktande att Umeå LA är den minsta lokala arbets marknaden med det största antalet studerande på universitet/högskola i jämförelsegruppen. Förvärvsintensiteten, dvs. andelen personer med förvärvsarbete, är ett mått som anger hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som får sin försörjning från förvärvsarbete. SCB anger ofta förvärvsintensiteten för åldersgruppen 2 64 år, det vill säga den åldersgrupp som också i många studier betraktas som den approximativt vanligaste arbetsföra åldern. Regioner med en stor andel vuxenstuderande har oftast en något lägre förvärvsintensitet på grund av att andelen förvärvsarbetande bland studerande är låg. Även en relativt stor inflyttning från utlandet kan påverka förvärvsintensiteten negativt. En tredje faktor, som framför allt berör gränsregioner, är att den officiella statistiken för närvarande inte tar hänsyn till personer som bor i Sverige och arbetar i något av våra grannländer. Dessa personer räknas som ej förvärvsarbetande vilket i statistiken minskar den andel av befolkningen som förvärvsarbetar. För Umeå LA:s del är det framför allt det stora antalet vuxenstuderande som medverkar till att förvärvsintensiteten i Umeå LA inte ligger i topp 3. Övriga två faktorer spelar en mindre roll eftersom andelen personer med utländsk bakgrund är betydligt lägre i Umeå LA än i riket som helhet och att Umeå LA inte har några stora pendlingsströmmar till grannländerna. I diagram 6 kan vi se att de två lokala arbetsmarknader i jäm fö relse gruppen med stora universi tet det vill säga Linköpings LA och Umeå LA ligger i botten med en förvärvs intensitet på 75,6 respektive 76,6 procent. Endast två lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen hade en högre förvärvsintensitet än riksgenomsnittet som låg på 77,5 procent. I Sundsvalls LA var den 79,2 och i Jönköpings LA 81,1 procent. Kommentar till avsnittet om förvärvsintensitet Umeå LA har en förvärvsintensitet som ligger en procentenhet under riksgenomsnittet, vilket innebär en placering som den näst lägsta i jämförelsegruppen. Trots det kan förvärvsnivån i Umeå LA anses ligga på en relativt hög nivå om man tar i beaktande att Umeå LA är den minsta lokala arbetsmarknaden med det största antalet studerande vid universitet/högskola i jämförelse gruppen. Diagram 6. Förvärvsintensitet år 28 i lokala arbetsmarknader (procent) Linköping Umeå Västerås Luleå Gävle Örebro Sundsvall Jönköping 3) Det är möjligt att mäta studenternas förvärvsintensitet och deras påverkan på förvärvsintensiteten i Umeå LA. En sådan bearbetning ligger dock utanför denna studie. 8 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

9 Låg andel företagare i Umeå LA både bland män och kvinnor De förvärvsarbetande delas ofta upp i anställda och företagare. En stor andel företagare brukar betraktas som något positivt som speglar initiativkraft och företagaranda och som även kan leda till större tillväxt i regionen. I begreppet Företagare räknas i detta avsnitt både Egna företagare och Anställda i eget AB. Egna företagare utgörs av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som deklarerat ett överskott av aktiv näringsverksamhet. Som Anställda i eget AB klassas delägare i det fåmansaktiebolag 3 där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Ett viktigt skäl att ha med även Anställda i eget AB i gruppen Företagare är att skillnaden mellan de två ingående grupperna är rela tivt liten. Den största skillnaden har således oftast att göra med i vilken juridisk och skattemässig form man valt att driva sina verksamheter. En jämförelse mellan Umeå LA och övriga lokala arbets marknader i jämförelsegruppen visar att andelen företagare i Umeå LA är relativt låg både för män och för kvinnor. Den totala andelen företagare är 6,8 procent i Umeå LA. Endast Gävle LA har en lägre andel med 6,7 procent. Skillnaderna mellan de åtta lokala arbetsmarknaderna är dock små med en variationsbredd på 2 procentenheter. Linköpings LA med 8,7 procent egna företagare hamnar i topp. Ingen i jämförelsegruppen når upp till rikets genomsnitt som var 12,5 procent för män, 5,5 procent för kvinnor och 9,1 procent för båda könen. Kommentar till avsnittet om företagande Samtliga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen utgör regionala centra med offentliga funktioner inom bl.a. administration och undervisning. Denna typ av lokala arbetsmarknader får därför i regel relativt låg andel företagare. Umeå LA, som har den största andelen sysselsatta inom offentligt dominerade tjänster, tillhör även de lokala arbetsmarknader som har den lägsta andelen företagare. 3) Ett fåmansaktiebolag är ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. Diagram 7. Andel företagare (egna företagare och företagare i eget AB) efter kön och lokal arbetsmarknad Män Kvinnor Totalt Gävle Umeå Luleå Sundsvall Jönköping Västerås Örebro Linköping Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21 9 (23)

10 Diagram 8. Lönesummans storlek i löpande penningvärde 23 och 28 i miljarder kronor i lokala arbetsmarknader Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Örebro Västerås Linköping Umeå LA har haft en god lönesummeutveckling Lönesumman för både kvinnor och för män i Umeå LA har utvecklats positivt mellan 23 och 28 t.o.m. något bättre än för riksgenomsnittet. Lönesumman är främst ett mått som används som en indikator på regional tillväxt. SCB:s lönesummestatistik baseras på de kontrolluppgifter (KU) som arbetsgivare lämnar till anställda och till Skatteverket. I lönesumman ingår endast förvärvsinkomst från tjänst, medan inkomster från näringsverksamhet ligger utanför lönesumman. I detta avsnitt studeras även fördelningen av lönesummor genererade av män respektive kvinnor. Umeå LA hade den minsta lönesumman 28 i jämförelsegruppen med 18,2 miljarder kronor (diagram 7). Linköpings LA hade den största med drygt 3 miljarder. De fyra norrländska lokala arbetsmarknaderna ligger lägst med runt 2 miljarder kronor medan de från södra Sverige ligger på nivån miljarder kronor. Tre lokala arbetsmarknader hade en likartad lönesummeutveckling under perioden (diagram 8). I Umeå LA, Jönköpings LA och Gävle LA ökade lönesumman med 28 procent. Sundsvalls LA och Linköpings LA hade den svagaste lönesummeutvecklingen i jämförelse gruppen med 21 respektive 24 procent. I riket ökade den med 27 procent. Diagram 9. Lönesummans utveckling i procent i lokala arbetsmarknader Sundsvall Linköping Västerås Luleå Örebro Gävle Jönköping Umeå 1 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

11 Diagram 1. Lönesummor i miljarder kronor 28 intjänade av män och kvinnor i lokala arbetsmarknader 2 18 Män Kvinnor Umeå Sundsvall Gävle Luleå Jönköping Västerås Örebro Linköping Kvinnors och mäns lönesumma Det är möjligt att särskilja på lönesummor intjänade av män respektive kvinnor i Löne summestatistiken. I dia gram 9 redo visas fördelningen av lönesummor mellan män och kvinnor för de lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelse gruppen. Genomgående är männens samlade lönesumma högre än kvinnor nas. Umeå LA har den minsta totala löne summan både för män och för kvinnor. I diagram 1 redovisas kvinnors andel av mäns lönesumma. I Umeå LA var den 71 procent. I jämförelsegruppen var det endast Sundsvalls LA som hade en högre andel. I Gävle LA och Linköpings LA var motsvarande andelar 66 respektive 67 procent. (diagram 1). Vad är det som gör att kvinnornas totala lönesumma endast utgör ca 7 procent av männens? Om vi i stället för de totala lönesummorna redovisar kontrolluppgifter för män och kvinnor och fördelar dem efter storleken på det lönebelopp som står på respektive kontrolluppgift och sätter kvinnors kontrolluppgifter i relation till mäns blir resultatet enligt diagram 11. I Umeå LA och i övriga lokala arbetsmarknader i jämförelse gruppen har kvinnor fler kontrolluppgifter med låga löne inkomstbelopp än män. Det gäller ända upp till 3 kronor. Kontrolluppgifter med belopp över 3 kr (gröna staplar) för kvinnor utgör endast knappt 4 procent av motsvarande antal kontrolluppgifter för män. Ser vi till alla kon trolluppgifter i Umeå LA utgör kvinnornas andel 93 procent av männens. Diagram 11. Kvinnors andel i procent av mäns lönesumma 28 i lokala arbetsmarknader Gävle Linköping Västerås Jönköping Luleå Örebro Umeå Sundsvall Utredningar och rapporter nr 2, oktober (23)

12 Diagram 12 redovisar lönesummans utveckling under perioden I Umeå LA var utvecklingen god under perioden både för kvinnor och för män. I jämförelsegruppen hade kvinnorna i Umeå LA och Jönköpings LA den högsta utvecklingen. Även för männen var lönesummans utveckling högst i Umeå LA men då tillsammans med Gävle LA. Sundsvalls LA hade den lägsta utvecklingen både för kvinnor och för män. Kommentarer till avsnittet om lönesummor och kontrolluppgifter Även lönesummans storlek visar att Umeå LA tillhör de minsta ekonomierna i jämförelsegruppen. Tillsammans med Jönköpings LA har dock lönesummans utveckling varit starkast i Umeå LA både för kvinnor och för män i jämförelsegruppen. Den har för dessa två lokala arbets- marknader varit något högre än för riksgenomsnittet som var 29 för kvinnor och 26 procent för män. Om man betraktar varje kontrolluppgift som ett jobb som baseras på en anställning kan man säga att kvinnors anställningar ger mindre i löneinkomst än mäns. Det mest slående är att kvinnor i så liten utsträckning har jobb som ger löneinkomster över 3 kronor. I Sundsvalls LA och Umeå LA är denna andel något högre än i övriga jämförelsegruppen. Den viktigaste förklaringen till de stora skillnaderna mellan den samlade lönesumman för kvinnor och män är således att kvinnor deltidsarbetar i betydligt högre utsträckning än män. Andra faktorer som påverkar resultatet är att kvinnor studerar i högre grad än män och att de i högre utsträckning än män tar ansvar för små barn Totalt Jönköping Gävle Luleå Västerås Linköping Örebro Umeå Sundsvall Diagram 12. Antal KU 28 för kvinnor i relation till antal KU för män efter den löneinkomst som finns angiven i kronor på resp. kontrolluppgift fördelade efter lokala arbetsmarknader. Diagrammet är konstrue rat så att värden över 1 anger att det finns fler kontrolluppgifter som är utställda på kvinnor än på män Män Kvinnor Sundsvall Luleå Örebro Västerås Linköping Gävle Umeå Jönköping Riket Diagram 13. Lönesummeutvecklingen för män och kvinnor i procent i lokala arbetsmarknader 12 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

13 Umeå LA har en relativt begränsad bredd i sin näringsstruktur Näringslivets struktur i Umeå LA är relativt begränsad till sin bredd. Den relativt stora dominansen av politiskt styrda verksamheter innebär mindre påverkan från marknadskrafterna än i övriga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Näringsstrukturen är en av de faktorer som påverkar en regions ekonomiska möj lig heter till utveckling. Den beskrivs här utifrån tre branschgrupper 4 : Varu produktion, Privat dominerade tjänster och Offen tligt dominerade tjänster. Gene rellt kan sägas att i befolkningsmässigt stora loka la arbetsmarknader dominerar tjänste nä ringarna, medan fördelningen i de minsta är relativt jämn mellan de tre branschgrupperna. Offentligt dominerade tjänster är en viktig branschgrupp i Umeå LA, där den 28 svarade för 42 procent av sysselsättningen. Privata tjänster stod för 34 procent och Varu produktion för 23 procent. Umeå LA har den högsta andelen förvärvsarbetande inom Offentligt dominerade tjänster i jämförelsegruppen. Andelen som arbe tade inom Privata tjänster var nästan lika stor i alla lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Endast Sundsvalls LA avvek från de övriga med 4 procent. Umeå LA och Sundsvalls LA har den lägsta andelen inom Varuproduktion och Västerås LA och Gävle LA den största andelen. Branschbredden Branschbredd är ett mått som mäter mång falden i näringsstrukturen på lägsta näringsgrensnivå (femsiffernivå). I 28 års Re gi sterbaserade arbets mark nadsstatistik redo visas branschbredden en ligt en ny näringsgrens nomenklatur benämnd SNI 27. I diagram 11 re dovisas bransch bredden dels utifrån den nya indelningen, dels utifrån den tidigare SNI 22. Umeå LA hade 565 detaljgrupper enligt SNI 27, vilket är det lägsta antalet i jämförelsegruppen. Linköpings LA och Örebro LA hade flest med vardera nästan 63 detaljgrupper (se diagram 11). Kommentar till näringslivsavsnittet Umeå LA tillhör de lokala arbetsmarknader i landet som har den största andelen förvärvsarbetande inom Offentligt dominerade tjän ster och ligger därmed även högst i jämförelsegruppen. Närings strukturen i Umeå LA skiljer sig från de storstadsdominerade lokala arbetsmarknaderna i vilka Privat dominerade tjänster spelar en avsevärt större roll för sysselsättningen. Branschbredden i Umeå LA är begränsad i jämförelse med andra lokala arbetsmark nader i jämförel segruppen. Exempelvis har Sund svalls LA, som är endast något större än Umeå LA, betydligt fler detaljgrupper representerade och kan därmed anses ha ett mer diversifierat näringsliv. 5) SNI betyder Svensk näringsgrensindelning, vilken är en svensk variant av EU:s näringsgrensindelning. Antalet branscher på lägsta nivå (detaljgrupper) är 822 enligt SNI 27. I SNI 22 är antalet 777. Läs mer om detta i bilaga 5. Diagram 14. Näringsgrensfördelningen i lokala arbetsmarknader Diagram 15. Antalet branscher år 28 i lokala arbetsmarknader enligt SNI 27 och SNI Varuproduktion Privat dominerade tjänster Offentlig dominerade tjänster Västerås Gävle Jönköping Linköping Sundsvall Örebro Luleå Umeå SNI 27 SNI 22 4) Varuproduktion omfattar jordbruk m.m., utvinning, tillverkning, energi- och vatten försörjning, avfallshantering samt byggindustri. Privat dominerade tjänster omfattar handel, transporter, kommunikationer, personliga och kulturella tjänster samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Offentligt dominerade tjänster omfattar vård, omsorg, utbildning, forskning samt offentlig förvaltning. Läs mer om indelningen i bilaga Sundsvall Luleå Örebro Västerås Linköping Gävle Umeå Jönköping Riket Utredningar och rapporter nr 2, oktober (23)

14 Kunskap Umeås starkaste gren Umeå LA:s relativt begränsade storlek och näringsstruktur kompenseras mer än väl av en mycket hög kompetensnivå hos arbetsstyrkan, vilken t.o.m. är högst i landet. Att mäta kunskapsnivån hos arbetskraften i en region ger en bild av dess styrka och förmåga att utvecklas. Det finns flera metoder att mäta kompetensen i företag och organisationer. Ett vanligt sätt är att klassificera företags verksamhet utifrån kunskapsinnehållet i deras varor och tjänster. Exempelvis anses det behövas ett stort mått av kunskap för att kunna framställa högteknologiska produkter och de företag som producerar dessa varor klassificeras därför som kunskapskrävande. Ett företag kan vara högteknologiskt, men verksamheten på det enskilda arbetsstället behöver därför inte kräva kvalificerade yrken. Exempelvis klassificeras elektronikindustrin i Örebro LA som en kunskapsintensiv bransch men i Örebro LA omfattar den relativt enkla arbetsuppgifter, som består i att sätta samman produkter. Det kvalificerade arbetat med att utveckla produkterna sker till största delen utanför Örebro LA. För att komma bort från ovan beskrivna problem har vi valt att mäta kunskapsinnehållet genom att observera utbildningsnivån hos de förvärvsarbetande i respektive branschgrupp 6. Den population som vi utgår från i redovisningen är förvärvsarbetande i åldern år. Utbildningsnivå redovisas på följande sätt: Kort utbildning: grundskola eller motsvarande. Medellång utbildning: gymnasium eller motsvarande samt högst två års utbildning på högskola/universitet. Lång utbildning: minst tre års utbildning på högskola/universitet. Diagrammet nedan redovisar sysselsatta efter utbildningsnivå 28. I Umeå LA var drygt 3 procent av arbetskraften långtidsutbildad. Linköpings LA kom på andra plats med 26 procent. Den lägsta andelen i 6) Branschindelningen är densamma som i avsnitten om näringsstruktur och i komponentanalys. Diagram 16. Andel förvärvsarbetande år i procent fördelade efter utbildningsnivå och lokal arbetsmarknad 8 Kort Medellång Lång Gävle Sundsvall Jönköping Örebro Västerås Luleå Riket Linköping Umeå 14 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

15 Lokal arbetsmarknad (LA) Varuproduktion Lokal arbetsmarknad (LA) Privat dominerade tjänster Lokal arbetsmarknad (LA) Offentligt dominerade tjänster Västerås 15, Umeå 22,7 Umeå 49,3 Linköping 14,6 Linköping 2,3 Linköping 4,3 Riket 12, Riket 2,2 Riket 38,9 Gävle 1,6 Luleå 16,3 Örebro 38,3 Umeå 1,5 Västerås 14,3 Jönköping 37, Luleå 9,2 Sundsvall 14, Luleå 36,8 Jönköping 9, Örebro 13, Gävle 36,1 Sundsvall 8,3 Jönköping 13, Västerås 34,9 Örebro 7,9 Gävle 11,6 Sundsvall 34,2 Tablå 2 Andel sysselsatta i åldern år med minst tre års eftergymnasial utbildning fördelade efter bransch i lokala arbetsmarknader och i riket Lokala arbetsmarknader rangordnade efter andel långtidsutbildade branschvis jämförelsegruppen hade Gävle LA, Sundsvalls LA och Jönköpings LA med vardera ca 2 procent. Av övriga norrländska lokala arbetsmarknader har även Luleå LA en relativt hög andel långtidsutbildade. Umeå LA har som nämnts tidigare den högsta andelen sysselsatta med lång utbildning om vi utgår från samtliga branscher. I en uppdelning i tre branschgrupper har Umeå LA den högsta andelen långtidsutbildade framför allt inom Offentligt dominerade tjänster, där nästan hälften av arbetskraften år 28 hade minst treårig högskoleutbildning. Även inom privat dominerade tjänster har Umeå LA en stark position kunskapsmässigt. Endast inom varu produktion ligger utbildningsnivån under riks genomsnittet. Kommentarer till kunskapsavsnittet Umeå LA håller en mycket hög kunskapsnivå i sitt näringsliv, t.o.m. den högsta i landet. Kunskaps nivån i Umeå LA ligger således något högre än i landets huvudstadsregion trots dess många specialistfunktioner. Den lokala arbetsmarknad i jämförelsegruppen som ligger närmast efter Umeå LA är Linköpings LA, som har en något bredare branschmässig kunskaps nivå genom den höga kunskapsnivån inom varuproduktion. Utredningar och rapporter nr 2, oktober (23)

16 Komponentanalysen Umeå LA präglas både av en fördelaktig branschstruktur och att även andra regionala egenskaper varit gynnsamma för en stark sysselsättnings utveckling. Komponentanalysen visar att Umeå LA ligger nära den situation som är kännetecknande för de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. Med komponentanalys söker man få svar på frågan varför sysselsättningsutvecklingen varierar mellan regioner. Hur kommer det sig att exempelvis de åtta relativt likartade och jämnstora lokala arbetsmarknaderna som jämförs i denna rapport har haft så olikartad sysselsättningsutveckling. Användningen av komponentanalys är ett sätt att få struktur på frågeställningen genom att särskilja betydelsen av branschstrukturen i regionen från andra egenskaper. Komponenter i analysen Med hjälp av strukturkomponenten kan man se vilken betydelse fördelningen av de sysselsatta på branscher haft på sysselsättningsutvecklingen i en region. Regionkomponentens storlek anger det inflytande på utvecklingen, som kan härledas från alla andra förhållanden i regionen. Beräkningen av komponenternas storlek framgår av bilaga 3. Jämförelsegruppen Diagram 16 visar sysselsättningsutvecklingen för perioden i samtliga lokala arbetsmarknader i Sverige fördelade efter strukturkomponentens respektive regionkomponentens betydelse för sysselsättningsutvecklingen. De lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelsegruppen har markerats med blå text och blåa pilar. Endast Umeå LA och Jönköpings LA ligger till höger om shiftlinjen, vilket innebär att dessa två lokala arbetsmarknader är de enda i jämförelsegruppen som har haft en sysselsättningsutveckling som varit bättre än rikets. Umeå LA är den enda i gruppen som hade både en positiv strukturkomponent och en positiv regionkomponent. Det innebär att Umeå LA hade en fördelaktig branschfördelning som enligt modellen skulle ge en sysselsättningsökning motsvarande 1,2 procent utöver Diagram 17. Komponentanalys av sysselsättningsutvecklingen för samtliga 75 lokala arbetsmarknader 8 % Shiftlinje 6 % Stockholm-Solnas LA Regionkomponent Sundsvalls LA Luleå LA Gävle LA % -35 % -3 % -25 % -2 % -15 % -1 % -5 % % 5 % 1 % 15 % Åsele LA Hagfors LA Hällefors LA Västerås LA Vimmerby LA Flipstads LA Bengtsfors-Dals-Eds LA Örebro LA Riket -2 % Linköpings LA Vetlanda LA -4 % -6 % -8 % -1 % 4 % Malmö-Lunds LA 2 % Strukturkomponent Göteborgs LA Umeå LA Strömstads LA Jönköpings LA Värnamos LA Gislaveds LA 16 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

17 genomsnittet för riket. Dessutom föreligger andra positiva förhållanden i Umeå LA, som förklarar ytterligare 3,2 procentenheters positiv avvikelse från rikets utveckling i form av regionkomponenten. De två komponenterna bidrar således tillsammans till att Umeå LA hade en sysselsättningsökning som översteg rikets utveckling med 4,4 procent. Fortsatta framgångar för Umeå universitet och avknoppningar därifrån samt en mycket hög kunskapsnivå på arbetsstyrkan kan vara några av de faktorer som bidragit till i första hand regionkomponentens positiva värde. I övrigt var det endast de tre storstädernas lokala arbetsmarknader tillsammans med Strömstads och Halmstads LA, som låg i den kvadrant, där båda komponenterna är positiva. Jönköpings LA var den andra lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen med en sysselsättningsökning över riksgenomsnittet. Jönköpings LA var också den enda lokala arbetsmarknaden i gruppen, som låg i kvadranten med en negativ strukturkomponent och en positiv regionkomponent. Trots en något ofördelaktig näringsstruktur har andra regionalt betingade förhållanden lett till att Jönköpings LA sysselsättningsmässigt haft en bättre utveckling än genomsnittet för riket. Örebro LA hade en svagt positiv strukturkomponent och en svagt negativ regionkomponent. Resultatet av detta är att Örebro LA hade en sysselsättningsutveckling som var något sämre än rikets, närmare bestämt - 1,1 procent. Sundsvalls LA och Luleå LA är de två lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen som ligger i samma kvadrant som Örebro LA. De två norrländska lokala arbetsmarknaderna kännetecknas dock av kraftigt negativa regionkomponenter. De relativt svaga positiva strukturkomponenterna räckte inte till för att förhindra att sysselsättningsutvecklingen jämfört med rikets utveckling minskade med 12,1 procent för Sundsvalls LA och 1,2 procent för Luleå LA. Linköpings LA, Västerås LA och Gävle LA hamnade alla i den kvadrant, där både struktur- och regionkomponenten är negativa. För dessa tre lokala arbetsmarknaderna var strukturkomponenterna endast svagt negativa, medan regionkomponenterna skilde sig åt markant. Linköpings LA hade en regionkomponent med värdet - 2,6 procent. Den totala nedgången i sysselsättningen begränsades därmed till - 3,1 procent jämfört med riket. Västerås LA och Gävle LA hade betydligt större negativa regionkomponenter (- 6,9% respektive 7,8%), vilket till stor del bidrog till nedgången i sysselsättningen i Västerås LA med 8 procent och i Gävle LA med nästan 9 procent jämfört med riket. I samma kvadrant finns också flertalet mindre lokala arbetsmarknader i landet. De som klarat sig sämst ur sysselsättningssynpunkt var belägna i Bergslagsområdet och i Norrlands inland. Kommentarer till komponentanalysen Umeå LA:s position i koordinatsystemet i diagram 16 tyder på att Umeå LA i fråga om branschstruktur och andra regionala förutsättningar ligger nära den situation som främst präglar de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. En central faktor som kan ha stor betydelse för den starkt positiva regionkomponenten i Umeå LA är att arbetsstyrkan i Umeå LA har den högsta kunskapsnivån i landet. Endast Stockholm-Solna LA når upp till en lika hög nivå. Umeå LA var den enda lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen, där både strukturkomponenten och regionkomponenten var positiva. I jämförelsegruppen var det endast Umeå LA tillsammans med Jönköpings LA som hade en sysselsättningsutveckling under perioden som var bättre än rikets. Både Sundsvalls LA och Luleå LA hade ungefär lika stora positiva strukturkomponenter som Umeå LA. Att Umeå LA trots detta klarat sig avsevärt bättre än de båda andra har att göra med Umeås starkt positiva regionkomponent i kontrast till de kraftigt negativa regionkomponenterna för de två övriga. Regionkomponenternas variationer visade sig ha större betydelse för sysselsättningsutvecklingen i lokala arbetsmarknader än strukturkomponenten. Regionalt betingade förutsättningar har således större betydelse än sysselsättningens fördelning på branschgrupper. Detta gäller också de åtta lokala arbetsmarknader som ingår i jämförelsegruppen. Utredningar och rapporter nr 2, oktober (23)

18 Bilaga 1 Vad är en lokal arbetsmarknad? Syftet med en särskild gruppering av kommuner i lokala arbetsmarknader är att dela in landet i geografiska områden, som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan på arbetskraft. Indelningen görs varje år med hjälp av statistik över arbetspendlingen mellan kommuner. De kommuner som har en liten andel utpendlare klassas som självständiga centra i en lokal arbetsmarknad. Var och en av de övriga kommunerna förs därefter till den kommun som tar emot flest av deras utpendlare. Samma regler och procentsatser vid indelningen har använts under hela den period som de lokala arbetsmarknaderna tagits fram. De lokala arbetsmarknaderna är således funktionella och kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och styrka. Den största lokala arbetsmarknaden är Stockholm- Solna LA med 2,3 miljoner invånare omfattande 36 kommuner. Därefter följer Göteborgs LA och Malmö- Lund LA med cirka en miljon invånare vardera. Den fjärde största lokala arbetsmarknaden är Linköpings LA med 245 invånare följd av Västerås LA med 227 och Örebro LA med 225 invånare. Dorotea LA är den minsta med knappt 2 8 invånare omfattande endast en kommun. Umeå LA har 143 invånare. Läs mer om lokala arbetsmarknader i SCB-rapporten Lokala arbetsmarknader egenskaper, struktur och utveckling på Tablå 1. Kommuner som ingår i jämförelsegruppens lokala arbetsmarknader enligt indelning 28 Gävle LA Sundsvall LA Umeå LA Luleå LA Jönköping LA Linköping LA Västerås LA Örebro LA Gävle Härnösand Bjurholm Kalix Jönköping Boxholm Arboga Laxå Ockelbo Sundsvall Nordmaling Boden Mullsjö Kinda Kungsör Lindesberg Sandviken Timrå Robertsfors Luleå Vaggeryd Linköping Köping Askersund Älvkarleby Ånge Umeå Piteå Aneby Mjölby Hallstahammar Hallsberg Hofors Vindeln Älvsbyn Eksjö Motala Sala Kumla Vännäs Övertorneå Nässjö Vadstena Surahammar Lekeberg Åtvidaberg Västerås Nora Ödeshög Örebro 18 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

19 Bilaga 2 Regionförstoring Genom att följa indelningarna i lokala arbetsmarknader över tiden får man ett mått på den s.k. regionförstoringen i landet. År 197 fanns det 187 lokala arbetsmarknader i Sverige jämfört med 75 år 28. Det betyder att under perioden har en kraftig regionförstoring ägt rum. Diagrammet nedan ger en överblick över de förändringar som förekommit i jämförelsegruppen under perioden Umeå LA och Linköpings LA är de enda lokala arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen som inte har haft någon regionförstoring under perioden För Umeå LA:s del är sannolikheten för en utvidgning av den lokala arbetsmarknaden liten eftersom de närmast omgivande lokala arbetsmarknaderna 7 för närvarande är stabila. Det finns därför inget som tyder på att de ska kunna knytas till Umeå LA under det närmaste decenniet. Tillväxten i Umeå LA kommer därför av allt att döma inte att kunna ske genom regionförstoring, utan kommer att vara begränsad till vad som främst händer inom Umeå kommun. Avståndet mellan Umeå tätort och tätorterna i Örnsköldsvik, Lycksele och Skellefteå är mer än 1 km. Botniabanan förväntas knyta Örnsköldsviks LA och Umeå LA närmare varandra arbetsmarknadsmässigt och på lång sikt kan de eventuellt sammansmälta till en gemensam lokal arbetsmarknad om de rätta förutsättningarna skapas. Den andra lokala arbetsmarknaden i jämförelsegruppen som inte har haft någon regionförstoring sedan 1988 är Linköpings LA. Dåvarande Nutek (Tillväxtverket) har gjort den bedömningen att Linköpings och Norrköpings lokala arbetsmarknader kommer att växa samman före 215. Avståndet mellan Norr köpings och Linköpings tätorter är cirka 4 km och de båda kommunerna har medvetet satsat på ett ökat samarbete bland annat i arbetsmarknadsfrågor. Om de båda lokala arbetsmarknaderna slås ihop kommer den nya Linköpings LA att få en befolkning på cirka 425 invånare. 7) Örnsköldsviks LA, Lycksele LA och Skellefteå LA. Diagram 1. Regionförstoring under perioden i lokala arbetsmarknader. I tabellen redovisas antal kommuner per lokal arbetsmarknad för de aktuella åren Sundsvall Gävle Luleå Umeå Jönköping Västerås Linköping Örebro Utredningar och rapporter nr 2, oktober (23)

20 Bilaga 3 Komponentanalys av sysselsättningsutvecklingen Inledning I avsnittet om sysselsättningen konstaterades att bland de åtta lokala arbetsmarknaderna i jämförelsegruppen var det endast Umeå LA och Jönköpings LA som hade haft en positiv sysselsättningsutveckling mellan 199 och 28 (diagram 5). Bland övriga lokala arbetsmarknader i gruppen var sysselsättningsutveckling således negativ med mycket stora variationer i utvecklingen. De tre lokala arbetsmarknaderna, vid sidan av Umeå LA, som är belägna i Norrland klarade sig sämst med en sysselsättningsminskning på 1 procent eller mer. Utifrån dessa resultat ligger det nära till hands att gå djupare för att få svar på frågan varför åtta relativt likartade och jämnstora lokala arbetsmarknader haft en så olikartad sysselsättningsutveckling. Ett sätt att försöka få struktur på frågeställningen är att använda sig av komponentanalys (eller shift-share analys). Komponenter i analysen Det har ofta visat sig att regionernas branschsammansättning, mätt som andelen sysselsatta i olika branscher, haft avgörande betydelse för sysselsättningsutvecklingen regionalt. Detta är föga förvånande med tanke på de stora variationerna i sysselsättningsutvecklingen som föreligger mellan branscher på riksnivå. Med hjälp av komponentanalys kan man avskilja effekten av branschfördelning i en region från andra faktorer eller egenskaper som kan påverka sysselsättningsutvecklingen. Med andra ord kan utvecklingen i en region delas upp i två komponenter, strukturkomponent och regionkomponent. Medan strukturkomponenten visar vilken betydelsen fördelningen på branscher har haft på sysselsättningsutvecklingen, anger regionkomponenten storleken på det inflytande som kan härledas från alla andra förhållanden i regionen. Strukturkomponenten Strukturkomponentens värde anger hur stor sysselsättningsförändringen i en lokal arbetsmarknad skulle ha blivit om man enbart tar hänsyn till sysselsättningens fördelning på branscher. Med strukturkomponentenberäknas med andra ord vilken sysselsättningsutveckling en region skulle ha haft om den inom varje bransch eller grupp av branscher varit lika stor som i riket. Regioner med en överrepresentation av branscher som har gått bra i riket och en underrepresentation av branscher som har gått dåligt, får enligt detta resonemang en positiv strukturkomponent. Regionkomponenten Regionkomponenten visar hur alla andra faktorer i den lokala arbetsmarknaden, utöver näringsstrukturen, påverkar sysselsättningsutvecklingen. Komponenten beräknas som skillnaden mellan en regions verkliga sysselsättningsutveckling och den utvecking som anges av strukturkomponenten. Om den verkliga sysselsättningsökningen i en lokal arbetsmarknad är större än vad som beräknats med strukturkomponenten, föreligger således en positiv regionkomponent. Beräkningsprocessen Under perioden var sysselsättningsutvecklingen i Sverige mycket ojämnt fördelad mellan de tre branschgrupper som använts i analysen (se tablå 3). Medan sysselsättningen i hela landet minskade 1,2 procent under perioden noteras inom Varuproduktion en kraftig nedgång i sysselsättningen. För sysselsatta inom Offentligt dominerade tjänster konstateras en svag nedgång, medan Privat dominerade tjänster hade en mycket god sysselsättningsutveckling. Slutsatsen är att den regionala fördelningen mellan de tre branschgrupperna skulle kunna vara av stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen i de lokala arbetsmarknaderna. Beräkningen av strukturkomponenten har gjorts genom att multiplicera andelen sysselsatta per branschgrupp i den lokala arbetsmarknaden med sysselsättningsutvecklingen i riket för motsvarande branschgrupp. Summan av den procentuella utvecklingen i 2 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

21 de tre branschgrupperna ger en preliminär strukturkomponent. Regionkomponenten beräknas därefter som skillnaden mellan den verkliga sysselsättningsutvecklingen och strukturkomponenten i den lokala arbetsmarknaden. För att få fram de definitiva strukturkomponenterna korrigeras varje strukturkomponent med utvecklingen i riket, som var - 1,2 procent under mätperioden. Det innebär att samtliga strukturkomponenter adderas med 1,2 procentenheter. Resultatet av detta blir att både struktur- och regionkomponenterna för hela riket blir noll. Markeringen för riket i koordinat systemet i diagram 13 hamnar därmed i origo. De omräknade strukturkomponenterna speglar inte längre branschfördelningens påverkan på den verkliga utvecklingen. I stället görs jämförelserna med rikets utveckling. Summan av en lokal arbetsmarknads båda komponenter blir därmed lika med sysselsättningens utvecklingen i relation till rikets sysselsättningsutveckling. Branschgrupper Sysselsättningsutveckling i riket Varuproduktion - 22,3 % Offentligt dominerade tjänster -,2 % Privat dominerade tjänster 17,4 % Samtliga branschgrupper - 1,2 % Tablå 3. Sysselsättningsutvecklingen i riket i tre näringsgrensgrupper Utredningar och rapporter nr 2, oktober (23)

22 Bilaga 4 Lönesummeutvecklingen inom Umeå LA Umeå kommun dominerar väldigt kraftigt Umeå LA. 86 procent av lönesumman i den lokala arbetsmarknaden tjänas in i Umeå kommun. I tablå 1 redovisas lönesumman kommunvis efter kön. Lönesumman hade en god utveckling i Vindelns och Vännäs kommuner under perioden (diagram 1). Den ökade med 37 respektive 31 procent, vilket är en bättre utveckling än vad Umeå kommun och riket hade. Även i Nordmalings kommun var ökningen relativt god. I Bjurholms kommun minskade den med 5 procent. I Umeå och Robertsfors kommuner var ökningen något större för kvinnorna medan männen hade något större ökning Vindeln, Vännäs och Nordmaling. I Bjurholm minskade den för männen med 16 procent medan kvinnornas lönesumma ökade med blygsamma 9 procent. Kommentarer till bilaga 4 Lönesummeredovisningen kan vara missvisande i kommuner med mycket hög andel företagare eftersom inkomst av näringsverksamhet inte ingår i lönesumman. I alla kommuner i Umeå LA utom i Umeå kommun är andelen egna företagare betydligt högre än i riket. I Robertsfors kommun är andelen så hög som 35 procent och i Bjurholms kommun är andelen 24 procent (diagram 3). I dessa fall kan lönesummestatistiken som en indikator på i första hand ekonomisk styrka, men även på den ekonomiska utvecklingen bli mindre tillförlitlig och inte ge en fullständig bild av den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Den ger inte heller den rätta bilden av inkomstfördelningen mellan män och kvinnor eftersom skillnaden mellan andelen män och kvinnor som är företagare är så stor. För Umeå kommuns och Umeå LA:s del är inte den nämnda påverkan lika påtaglig och lönesumman kan i dessa fall vara en god indikator på den ekonomiska utvecklingen i regionen. Tablå 1. Lönesummans storlek 28 i miljarder kronor efter kön fördelad inom Umeå LA Diagram 1. Lönesummeutvecklingen inom Umeå LA Kommun Lönesumma 28 i miljarder kr Män Kvinnor Båda könen Diagram 2. Andel egna företagare Andel av den totala Nordmaling,34,242,582 3,2 Bjurholm,65,69,135,7 Vindeln,328,215,543 3, Robertsfors,296,237,533 2,9 Vännäs,395,287,682 3,7 Umeå 9,186 6,529 15,716 86,4 Summa 1,61 7,58 18, Män Kvinnor Båda könen Bjurholm Robertsfors Nordmaling Umeå Vännäs Vindeln Män Kvinnor Total Umeå Vännäs Nordmaling Vindeln Robertsfors Bjurholm 22 (23) Utredningar och rapporter nr 2, oktober 21

23 Bilaga 5 Konstruktionen av branschgrupper I rapporten redovisas efter bransch i 3 näringsgrensgrupper. Dessa baseras på en näringsindelning från 22 (SNI 22). Det finns även en nyare indelning (SNI 27) som är uppbyggd något annorlunda än SNI 22, vilket gör det svårt att översätta från den ena till den andra. Fördelen med SNI 27 är att den ger en mer detaljerad uppdelning av tjänstenäringarna än de tidigare indelningarna. För den grova branschindelning som tillämpas i rapporten spelar dock inte den finare indelningen någon stor roll. Uppdelningen i de tre branschgrupperna ger en bild av verksamheters karaktär dvs. om de arbetar med produktion eller tjänster. Genom att dela in tjänster i privat dominerade och offentligt dominerade får man ett grovt begrepp om vilka verksamheter som påverkas av marknadens konjunktursvängningar och vilka som i huvudsak påverkas av politiska beslut i riksdag, landsting eller i kommuner. Varuproduktion och Privat dominerade tjänster är marknadsorienterade medan offentligt dominerade tjänster är i huvudsak politiskt styrda. Branschbredd Redovisningen av branschbredd kräver en uppdelning av branscher på finaste nivå (detaljgrupper). Det betyder att den finare indelningen från SNI 27 ger fler detaljgrupper än den från 22. I SNI 27 är antalet detaljgrupper 822 jämfört med 777 enligt SNI 22. Båda alternativen redovisas i diagram 14 eftersom SNI 27 kommer fortsättningsvis helt att ersätta SNI 22 i den officiella statistiken medan SNI 22 är den enda möjligheten att kunna jämföra bakåt i tiden. Näringsgrupper enligt SNI 22 Varuproduktion A+B C+D Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri E+9 Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering F Byggindustri Privat dominerade tjänster G+I H+O exkl 9+P Handel, transport, magasinering; kommunikation Personliga och kulturella tjänster Offentligt dominerade tjänster L+Q Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer M+73 Forskning och utveckling; utbildning N Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer Utredningar och rapporter nr 2, oktober (23)

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Allt om näringslivet på landsbygden

Allt om näringslivet på landsbygden Allt om näringslivet på landsbygden För att vi ska förstå landsbygdens förutsättningar och möjligheter behövs det en samlad bild, byggd på fakta, över hur det faktiskt ser ut. Allt om landet är en webbpublikation

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Arbetsmarknadens utveckling 2003 2013,

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Störst andel högutbildade i växande branscher

Störst andel högutbildade i växande branscher NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 4 jan 2006 Störst andel högutbildade i växande branscher Arbetsgivarna vill ha allt högre utbildade medarbetare. Det visar en jämförelse

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 1: 2015 Perspektiv Helsingborg SYSSELSATTA I HELSINGBORG ÅR 2013 Antalet sysselsa a (arbets llfällen) uppgår ll 67 000 Flest sysselsa a finns inom Handeln (17

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018 1(13) Stadsledningsförvaltningen Näringslivs- och utvecklingsenheten Lars Ekberg Uppdaterad 2016-04-12 Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade

Läs mer

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008 Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008 Bilaga till Vinst och Värderingar i non profit vård och social omsorg Maj 2009 Famnas medlemsorganisationers tillväxt och utveckling åren 2003-2008

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 september 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län augusti 2014 8 693 (6,6 %) 3 709 kvinnor (5,9 %) 4 984 män (7,2

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ura 2013:? Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Innehåll Sid 1.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län.

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. PM med Fakta om ungdomar med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. Rapporten är ett baspaket av fakta till Vill framtiden bo i Jämtlands län?, en förstudie av ungdomar och deras situation

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

Jämförelser regional utveckling

Jämförelser regional utveckling Jämförelser regional utveckling Gävleborgs län i jämförelse med övriga län och riket en rapport från Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg 1 Innehåll Inledning Läsanvisningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015

Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. Oktober 2015 Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland Oktober 2015 Konjunkturläge - konjunkturbarometer Konjunkturinstitutet mäter konjunkturen i ett antal branscher i Sverige på nationell och regional nivå

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 212:5 Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 21-39, www.vasteras.se

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer