Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805)

Transkript

1 The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805) Jakob Bergengren* och Daniel Rydberg* *Länsstyrelsen i Jönköpings län, Hamngatan 4, Jönköping. E-post: jakob.bergengren@lansstyrelsen.se, daniel.rydberg@lansstyrelsen.se Sammanfattning Föreliggande planeringsunderlag utgörs av dokumentation av projektområdets nuvarande förhållande (såväl abiotiska som biotiska variabler) samt beskrivningar över metodik för specifika LIFE-åtgärder, främst värdfiskstudier (aktivitet C.1), restaureringsåtgärder (C.2), återintroduktion/flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) och monitoring (E.2). Dessa fyra LIFE-åtgärder utgör projektets viktigaste moment vilka bör integreras för att vi skall nå projektets målsättningar. Planeringsunderlaget syftar till att underlätta genomförandet av planerade LIFE-åtgärder vilka inleds under 2012 för att slutföras senast under Under projektet planeras omfattande restaureringsåtgärder i Brusaån (projektområde SE310805). Restaureringen syftar till att skapa så kallade omlöp vid två dammar, två konstruktioner i Mariannelunds tätort som i dagsläget utgör definitiva vandringshinder för akvatisk fauna. Det faktiska åtgärdsarbetet (2013) föregås av bl.a. markägarkontakter, föroch detaljprojekteringar samt vattenrättsliga utredningar (2012). Vidare skall substrat och strukturer tillföras ån (biotopvård). Monitoring i form av elfisken och musselinventeringar kommer att ske såväl innan som efter genomförda åtgärder. Återetablering av musslor, hämtade från Emån, är en viktig del i projektet ( ). Länsstyrelsen i Jönköping ansvarar för projektet och ska tillsammans med konsulter genomföra nu nämnda åtgärder.

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Projektets fokus Tidsplan Administration personresurser Värdfiskstudier (C.1) Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Brusaån (C.2) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) Monitoring (E.2)... 7 Mål & Syfte... 7 Undersökningsprogrammets upplägg... 7 Val av lokaler... 8 Undersökningstyper... 8 Transekter... 8 Parametrar i transekter... 9 Övriga undersökningar... 9 Temp/flöde... 9 Redoxpotential... 9 Fisk Bottenfauna Sediment Vattenkemi Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet Bilaga 1. Projektering av fiskvägar förbi bruksdammarna i Mariannelund Bilaga 2. Specificering av arbetsuppgifter

3 1. Bakgrund Målarmusslans återkomst är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland samt Karlstads universitet. Projektets målsättning är att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv projektområden i elva sydsvenska vattendrag till gagn för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets symbol. Projektet spänner geografiskt över fem län (Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland) och innefattar tolv Natura 2000 områden inom vilka LIFEfinansierade åtgärder skall genomföras (Figur 1). Karlstads universitet utgör vetenskaplig koordinator med fokus på åtgärder kopplade till musslans ekologi, odling och utsättningsverksamhet. Figur 1. Tolv projektområden (rödmarkerade; Fyledalen, Klingavälsån, Mörrumsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Föllingsö, Storån, Kapellån, Vretaån, Svärtaån och Vedaån) ingår i projektet Målarmusslans återkomst 2

4 Projektet blev av Europakommissionen slutgiltigt godkänd den 25:e november 2011 och startades upp formellt den första januari Projektets varaktighet är fem år med slutdatum är Projektets fokus Projektet innefattar totalt 18 olika projektaktiviteter, varav tre utgörs av konkreta vattenvårdande aktiviteter (värdfiskstudier, restaurering av akvatiska livsmiljöer, odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla) och undersökningar (monitoring/uppföljning). Dessa fyra aktiviteter omsätter >80% av budgeten och utgör projektets kärnverksamhet. 1) Värdfiskstudier (C.1) vars syfte är att kartlägga den tjockskaliga målarmusslans preferens avseende lämpliga värdfiskar i sju vattendrag (Fyledalen, Klingavälsån, Bräkneån, Brusaån, Föllingsö, Vretaån, och Svärtaån). 2) Restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) i tolv projektområden. Åtgärderna är individuellt utformade beroende på att vi tar hänsyn till projektspecifika störningsregimer vars negativa effekter skall minimeras. Generellt syftar restaureringen till att skapa variationsrika livsmiljöer (habitat) genom tillförsel av strukturer samt förbättra konnektivitet i vattendraget. Åtgärderna skall skräddarsys utifrån i) projektområdets störningsregim, ii) musslans habitatpreferenser iii) värdfiskens habitatpreferenser, men samtidigt vara realistiska och genomförbara utifrån given tidsplan. 3) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3). Under förutsättning att värdfiskstudierna faller väl ut (se punkt 1 ovan) är det möjligt att odla fram juvenila musslor /alternativt sätta ut infekterade värdfiskar) för utsättning i de vattendrag (Klingavälsån och Fylan) där den är utrotad. Projektet har vidare som målsättning att genomföra förflyttningsförsök (fem projektområden), där vi plockar musslor från närliggande populationer och sätter ut dessa på lämpliga sträckor inom projektområdet där restaurering har utförts och för musslan lämpliga habitat har skapats. 4) Monitoring/uppföljning (E.2) av punkterna 1-3 ovan är komplext och svårt att i detalj planera. Dock är det projektets ambition att monitoringprogrammets olika frågeställningar (kopplade till såväl värdfiskstudier, restaureringsåtgärder som utsättning av musslor) integreras. Kostnadseffektivitet eftersträvas. Dessa fyra projektaktiviteter är såväl kostnadskrävande som tidsödande, och grundlig planering är en förutsättning för att åtgärderna skall kunna utföras kostnadseffektivt och enligt tidsplan. 3

5 3. Tidsplan I projektområdet Brusaån genomförs de olika momenten under tidsperioden Under projektets första år, d.v.s ligger tyngdpunkten på inventeringar, markägarkontakter, för- och detaljprojekteringar samt vattenrättsliga utredningar. Under 2013 beräknas det fatiska åtgärdsarbetet ske vilket omfattar två omlöp. Utöver arbetet med de bäckliknande faunapassagerna planeras även biotopvårdande åtgärder under samma år. Flytt och utsättning av musslor från Emåns huvudfåra genomförs För att lyckas med återetableringen fyller monitoringen av bl.a. de nya bottnarna en viktig funktion genomförs uppföljande inventeringar där data jämförs med tidigare inhämtad information beträffande fisk och musselförekomst. Information om projektet delges markägare och övriga intressenter kontinuerligt under projektperioden. Informationsinsatserna sker både via riktade informationsdagar samt via infoskyltar utplacerade vid åtgärdsplatserna. Tabell 1. Tidplan (grå fält) för värdfiskstudier (C.1), restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2), odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla och monitoring/uppföljning (E.2).? = tidsmässig backup Tidsplan, Brusaån projektområde Värdfiskstudier, C.1 Restaurering, C.2 Odling/utsättning, C.3 Monitoring, E.2 i 2012 ii iii iiii i 2013 ii iii iiii i 2014 ii iii iiii i 2015 ii iii iiii i 2016 ii iii iiii?? För detaljerad information om momentens genomförande i Brusaån hänvisas till bilagor i detta dokument. Vidare kommer färdigställda detaljprojekteringar/tekniska beskrivningar ge ytterligare sakinformation om restaureringsåtgärderna. Dessa ska vara färdisställda senast utgången av januari Administration personresurser Åtgärdsarbetet administreras av Länsstyrelsen i Jönköping. Ansvariga för att restaureringsåtgärderna (C. 2) och monitoringen (E. 2) genomförs är Jakob Bergengren och Daniel Rydberg. Karlstad Universitet (Martin Österling) ansvarar för värdfiskstudier (C.1) och utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) i projektområdet. Beträffande flyttning och utsättning av tjockskalig målarmussla kommer även Jakob Bergengren att vara delaktig. Konsulter involverade i projektet är Emåförbundet (vattenförbund) och Jönköpings fiskeribiologi. Den enskilt största markägaren inom projektområdet är Eksjö kommun där bland annat kommunekolog Sven-Åke Svennson är delaktig. Övriga markägare består av privatpersoner. I likhet med andra projektområden har föreliggande projekt som målsättning att involvera lokala aktörer (samhällsförening, fiskevårdsområden eller dylika) markägare till projektet för att därigenom nå förståelse för planerade projektåtgärder och vatten- och naturvård generellt. Bland annat har s.k. vattendragvandringar hållits med berörda där bl.a. värdena i vattnet och projektets syfte lyfts fram och demonstrationer i elfiske har hållits. 4

6 5. Värdfiskstudier (C.1) Potentiella värdfiskarter kommer att samlas in med hjälp en rad fiskemetoder, såsom elfiske, nät och burar enligt standardprotokoll. Den fångade fisken förvaras i etanol efter avlivning, varefter glochidielarver prepareras ut från fiskgälarna. För att identifiera Unio crassus bland glochidielarverna och skilja dem från andra musselarters larver från fisken görs genetiska analyser på larverna som preparerats ut från fiskarna (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Artificiell infektion av potentiell värdfisk i akvariemiljö kommer att fungera som ytterligare en metod att utvärdera olika värdfiskarter, samt som en metod för att utvärdera den molekylära metoden. Detta kommer att genomföras genom att fånga fisk och gravida musslor innan larverna har släppts. När musslorna släppt sina glochidielarver på lab blandas de med fisken, varpå larverna kan infektera fisken. Genom att studera överlevnad av glochidielarver för varje fiskart, kan vi identifiera de lämpligaste värdfiskarterna för musslan, och sedan relatera dessa resultat från dem som erhålls från den molekylära metoden. Endast en del av fiskfaunan kommer att provtas på de sju projektplatser. När värdfiskarterna är kända, kommer uppfödning av unga musslor att följa som en del av C.3. Insamling och provtagning av värdfisk kommer att utföras mellan april och augusti på sju projektområden (tabell 1). Kartläggningen år 2012 kommer att genomföras i Klingavälsån och Fyleån, följt av Bräkneån, Brusaån (2013) Kisaån, Vretaån och Svärtaån (2014). Ytterligare kartläggning av värdfisk kommer att genomföras under 2015 om vi inte uppfyller våra mål under Tiden för provtagning beror på när musslorna reproducerar sig, vilket förmodligen är mellan april och augusti. Följaktligen kommer musslorna att öppnas och undersökas för graviditet (Österling, 2008). När musslorna har släppt ut sina larver i vattnet, kan fisket börja. Den exakta tidtabellen kan inte anges, eftersom musslors graviditet är temperaturberoende (Hastie, 2003; Österling, 2008), och provtagning av fisk kan inte utföras när villkoren fel, till exempel under perioder med höga vattenflöden. Musslorna följs från april, då vårfloden har upphört. När musslorna konstaterats gravida kommer fisken att utföras vid tre tillfällen under sommaren, där varje fisketillfälle varar i ungefär en vecka i varje vattendrag. Genom att fiska vid mer än ett tillfälle ökar chansen att hitta så många arter värdfisk som möjligt. Information om vilka fiskarter som används som värdar av Unio crassus är centralt för att kunna genomföra åtgärder som främjar Unio crassus. Eftersom mycket litet är känt om de fiskarter som används som värdar måste glochidielarver från värdfisken analyseras genetiskt (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Åtgärden kommer att utvärdera vilka fiskarter Unio crassus använder som värdar i området, vilket är värdefullt ur flera perspektiv. Metoden utvärderar vilka fiskarter musslorna använder under naturliga förhållanden och hur många glochidielarver dessa fiskar är infekterade med. Detta kommer att ge oss viktig information som är användbar för bevarande och restaureringsåtgärder för många fiskarter i europeiska vattendrag. Denna information kommer också att användas under återintroduktionsverksamheten (C.3 åtgärderna) för att hitta den bästa värden för Unio crassus glochidielarver. Målen är således många och resultaten kommer att vara tillämplig för bevarandeåtgärder i vattendrag i hela Europa (Lundberg et al 2006, Österling, 2006). Karlstads universitet är ansvarig och kommer att samordna denna åtgärd tillsammans med de fem länsstyrelserna (dvs. mottagarna 1, 2, 3, 4 och 5). 5

7 Resultaten från denna åtgärd kommer att utgöra grunden för att skydda och kunna göra åtgärder för att bevara Unio crassus och dess värdfiskar i Sverige samt i andra delar av Europa där arten också finns. Resultat: En teknisk rapport med fokus på de fiskarter som utnyttjas som värdar av Unio crassus i sju vattendrag (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om värdfiskar som är lämpliga för återintroduktion (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om samspelet mellan olika fiskarter och musslor (skriven på engelska, ca 15 sidor). 6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Brusaån (C.2) För information om restaureringsarbetet hänvisas till bilaga 1 och 2. Detaljprojekteringar/teknisk beskrivning för respektive omlöp beräknas vara färdigt till den 31/ Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) Det primära målet är att återintroducera Unio crassus på tre sträckor i Brusaån. Vi kommer sätta ut både juvenila och adulta musslor från Emåns huvudfåra nedströms Lillåns utlopp i åtgärdsområde Emån västra. Vi förutsätter att restaureringen (C.2) kommer att skapa ännu bättre fysikaliska och kemiska förhållanden för musslor och värdfiskarter. De vuxna musslor som används tas från populationer som är väl fungerande i förhållande till andra svenska populationer (Emån västra). Inte mer än ett fåtal musslor flyttas, vilket betyder att dessa populationer inte äventyras genom denna åtgärd. Ytterligare återintroduktioner av vuxna musslor kommer att utföras genom att flytta musslor från en plats till en annan där specifika restaureringsåtgärder har genomförts. Denna del av åtgärden kommer att genomföras vid Klingavälsån-Karup, Fyledalen, Brusaån, Emån (västra), Ramundsbäck-Vretaån och Vedaån projektplatser (tabell 1). Förstudien har gjorts i de förberedande åtgärderna genom att studera fysiska, kemiska och biologiska förhållanden som Unio crassus efterfrågar. Dessa förhållanden matchas sedan mot de förhållanden som kommer att uppnås i projektet. Vi har också valt en plats där infektionen av värdfisk kommer att äga rum som har förutsättningar att hålla musslor och fisk under värdfiskens infektionsperiod. I den förberedande fasen kommer vi att upphandla allt material som behövs på laboratoriet för att infektera värdfisken. Vi kommer också att säkerställa att de tillstånd som behövs för att utföra elfiske och musselflytt till laboratoriet finns. I förberedelserna ingår också värdfiskkartläggningen (C1), eftersom kunskapen om fungerande värdfiskarter behövs innan genomförandet av restaureringsåtgärder (C2). Restaureringsåtgärder (C2) ingår också i den förberedande fasen, eftersom restaureringen måste utföras innan återintroduktionen (C3). Därför kommer restaureringsåtgärder (C2) skapa optimala förutsättningar både för värdfisk (C1) och återintroduktion av Unio crassus (C3). När de biologiska villkoren för värdfisken har undersökts (C1) och de fysio-kemiska förhållandena har återställts (C2) kommer återintroduktionsfasen starta (C3). Det kommer att utföras så många introduktioner av musselinfekterade värdfiskar och unga musslor som möjligt. Återintroduktionen kommer att utföras med en kombination av metoder, eftersom detta är tänkt att öka chansen för en lyckad introduktion. Uppföljningen ingår i C3 och E2, 6

8 och kommer att utföras genom att undersöka överlevnad och tillväxt hos musslor vid återintroduktionsplatser som beskrivs i ansökan. 8 Monitoring (E.2) Mål & Syfte Genom att planera och designa ett väl genomtänkt undersökningsprogram för monitoring (övervakning/kontroll) är målet att få fram ett bra underlag med nedan listade variabler, mellan förhållanden före och efter restaurering, samt jämförelser mellan området som restaurerats och ett område uppströms för kontroll. Programmet kommer vara specifikt utformat för respektive projektområde. Det bör betonas att undersökningsprogrammet primärt syftar till att beskriva eventuella status på musselbestånden och habitatförändringar i samband med restaureringsåtgärder. Undersökningsprogrammet har alltså inte som primärt syfte att identifiera mekanistiska faktorer för tänkbara responsvariabler (som t ex förekomst och tätheter av värdfisk). Efterfrågas denna typ av data så måste specifika frågeställningar tas fram med unik studiedesign. Undersökningsprogrammets upplägg Upplägget utgår från 9 lokaler (delsträckor) som avgränsas enligt undersökningstypen för stormusslor. Två lokaler ska utgöra referenslokaler och ligga uppströms själva området där åtgärder och restaurering kommer ske. Fem lokaler ska ligga inom det område där åtgärder kommer utföras. Slutligen ska två lokaler ligga nedströms den restaurerade sträckan. Genom detta förfarande uppnås syftet med att kunna följa de förändringar och förbättringar som genomförs för att gynna främst den tjockskaliga målarmusslan, men självfallet även övriga akvatiska organismer i vattendraget/området. Nedan i tabell två redovisas upplägget och de ingående parametrarna översiktligt. Därefter beskrivs de olika provtagningarna och förfarandet vid val av lokaler/metoder och insamling av data. 7

9 Tabell 2. Antalet lokaler och parametrar som ska provtas/dokumenteras av variablerna på tre områden (kontroll uppströms resp nedströms samt åtgärdslokalerna. Inom varje vattendrag finns således lokaler. Inom dessa lokaler genomförs undersökning enl. undersökningstypen för stormusslor samt därtill hörande lokalbeskrivning som grund. För detta projekts syfte provtas även 2 transekter i lokalens övre och nedre avgränsning). Utöver dessa undersökningar skall även temp/flöde, redox, fisk, bottenfauna, sedimenttransport samt vattenkemi provtas. Notera att pilens riktning = vattendragets flödesriktning. NN projektområde Område: Kontroll nedstr. Åtgärdsslokaler Kontroll uppstr. Total Lokal (nr) U-typ Stormusslor N U-typ Lokalbeskrivning N Transekter: N Djup N Substrat N Vattenhastighet N Vegetation N Övriga undersökningar: Temp/flöde Redox-potential Fisk (elfiske) Bottenfauna Sediment Vattenkemi 1 templogger är obligatorisk (tryckloggers för flöde är optionellt) Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Metod är ännu ej bestämd för detta moment Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ Val av lokaler De totalt nio lokalernas exakta läge kan bestämmas först när åtgärdsplanen är klar för respektive område. Åtgärdsområdets exakta utbredning styr var lokalerna lokaliseras. Om planer finns klara redan 2012 kan arbetet påbörjas omedelbart. Planer kommer att finnas inför 2013 vilket innebär att arbetet med utpekande av lokaler bör kunna ske våren/försommaren Undersökningstyper De undersökningstyper som ska användas är Övervakning av stormusslor (Version 1: ) samt Lokalbeskrivning (Version 1:6: ). Dessa två undersökningstyper och det underlag dessa generar på de nio lokalerna är grunden för beskrivningen av statusen för musselbestånden i vattendragen. Underlagen som generas ska märkas UC4LIFE matas in i Artdatabankens musselportal ( Transekter Genom att utöka de redan befintliga studierna med noggranna transektbeskrivningar kommer ett mycket bra underlag generas för åtgärdsuppföljningen. Vid varje av de ovan nio nämnda lokalerna ska två tvärsgående transekter beskrivas noga. Transekterna läggs (förslagsvis med en kedja) tvärs över vattendraget enligt figur X nedan. 8

10 Figur X. Exempel på transekt i lokalens övre och nedre del. Parametrar i transekter De parametrar som skall noteras utmed transekten är följande; 1. Djup (noteras i meter varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 2. Substrat (noteras som dominerande substrat varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) 3. Vattenhastighet (noteras mellan i meter ytan och botten varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 4. Vattenvegetation (noteras endast vid förekomst som dominerande artgrupp varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) Övriga undersökningar Temp/flöde I de projektområden där vi förväntar oss att restaureringsåtgärderna resulterar i skillnader i djup, och vattenhastighet, är det lämpligt att utlokalisera djuploggers i syfte att följa variationer i både flöde och temperatur. Temperaturloggers är obligatoriskt och ska sättas ut i varje projektområde. Redoxpotential Redoxpotential är en provtagning som ännu ej använts i någon större omfattning i Sverige. Provtagning av redox-potential bör tas av en och samma person i samband med att värdfiskstudier utförs. Lämpligen görs detta via KAU vid de besök som kommer utföras i de olika vattendragen. Detta innebär att provtagning av redox-potential ej är tidsmässigt synkat med övriga variabler och/eller mellan projektområden. 9

11 Fisk Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förekomst av fiskarter och i andra hand även notera dess tätheter. Provfiske ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde. Metoden som ska användas är företrädesvis elfiske enligt standardmetod Elfiske i rinnande vatten (version 1: ). I de fall då habitaten inte medger provtagning med elfiske väljs annan metod (ex not i djupa vattendrag). Bottenfauna Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förändringar i artsamhället vid restaurering. Provtagning ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde före och efter åtgärd. Metoden som ska användas är undersökningstypen: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Inventering (1996). Sediment Syftet är främst att mäta sedimentdeposition i musselbottnar och i restaurerade bottnar, vilket görs i modifierade Whitlock-Vibert boxar. Dessa boxar, som endast har en öppning uppåt, fylls med grus och placeras i ett område med måttligt strömmande vatten, med toppytan av boxen är i höjd med sedimentytan. På varje lokal placeras 8 boxar ut längst uppströms i en lokal, så att man minimerar risken för tramp på och uppströms boxarna. Dessa lokaler utgörs av en av kontrollerna uppströms och den nedersta åtgärdslokalen. Boxarna är utplacerade under 3 veckor med start i mitten av augusti, varpå de tas upp ur sedimentet och direkt placeras i plastpåsar, och fryses in. Materialet torkas i 125 C under 24 h och sållas i skakapparat enligt gängse metoder, varpå storleksklasserna mellan 64 µm och 2000 µm vägs. Vattenkemi Provtagningens syfte är beskrivande. Provtagning av vattenkemi tas i projektet främst med multimeter, Hach, HQ40d portabel multimätare. Följande variabler gäller: syre, temp, konduktivitet och ph. Ytterligare vattenkemi (primärt kväve (N) och fosforfraktioner (P), får anpassas individuellt utifrån projektområdets karaktär och specifika frågeställningar. Det är tänkbart att Karlstads universitet tar N och P i samband med värdfiskstudier. Därtill får inte glömmas bort både regionala och nationella provtagningsprogram vars data kan komma till användning. Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet Som nämnts ovan kommer varje åtgärdsområde behöva designas för sig. Tidigare undersökningar, åtgärdsplanernas status och fältmässiga möjligheter avgör när arbetet startar, I tabell 3 nedan ges ett förslag till upplägg och tidpunkter för olika provtagningar. 10

12 Tabell 3. Tidpunkter (år och månader) för provtagningarna i åtgärdsområdena. Område: År Tid för provtagning U-typ Stormusslor & maj-september U-typ Lokalbeskrivning & maj-september Transekter: Djup & maj-september Substrat & maj-september Vattenhastighet & maj-september Vegetation & maj-september Övriga undersökningar: Temp/flöde Placeras ut hösten 2012 alt våren 2013 Redox-potential Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet Fisk (elfiske) Startt 2012 alt valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Bottenfauna Startt 2012 alt valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Sediment Metod är ännu ej bestämd för detta moment Vattenkemi Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ 11

13 Bilaga 1. Projektering av fiskvägar förbi bruksdammarna i Mariannelund. 12

14 13

15 14

16 15

17 16

18 17

19 18

20 19

21 20

22 21

23 22

24 23

25 24

26 25

27 26

28 27

29 28

30 29

31 30

32 Bilaga 2. Specificering av arbetsuppgifter Projekt: Life Brusaån: Fiskväg BV+ Skydd Utförs av Nr Ej Huvudmoment Emåförbundet Annan Klar senast Uppgift Anmärkning 1 Länsstyrelsekontakt Kontinuerligt hålla kontakten med Peter och Thomas. Länsstyrelsen 2 Markägarkontakter Markägarförteckning Finns, kompl via kommun, P & T ansvarar. 3 Markägarkontakter Delta i tidigt informationsmöte Tidigt infomöte redan genomfört (jun 2010). tillsammans med lst och kommun 4 Förankring kn Lst 1:a kvart 2012 Dragning för tekniska nämnden el P & T tillsammans med Jakob & el. Rydberg. motsv. Vattengruppsmöte mm. Markägarkontakter Lst 31/ Info allmänhet Utställning + föredrag Emilkraften, samhällsföreningen i 5 Mariannelund. Finns ekonomiska medel inom vattenrådet som ev kan bekosta delar. 6 Markägarkontakter Lst 31/ Framtagande info mtrl Finns en del + tas fram inom ramen för projektet tex roleups. Samkörs med befintlig Emåutställning, 7 Markägarkontakter Lst 2013 Skolinfo/projekt Jakob cirka 20 arbetsdagar tot i projektet 8 Markägarkontakter Lst 30/ Löpande markägarkontakter/ev Kontakt kan tas med en gång Emåförbundet & Rydberg. tidigt samråd 6 kap 4 MB Vattendragsvandring. 9 Inventering tillföde Lst 2012 Inventera tillrinnande vatten drag Finns uppgifter om musselförekomst, inventering av Jakob och Thomas 10 Inventering skydd 2012 Kolla upp om det behövs NVA el Diskutera med skogsstyrelsen, lst m.fl Thomas motsv 11 Projektering 30/ Klargör vattenrättsliga förhållanden Finns sannolikt inga domar. Lagligförklaring i ett första skede (vattendom?) tillsammans med tillstånd för fiskväg. 12 Projektering Jkp 1/ Inmätning och underlag för Genomförs av Jönköpings fiskeribiologi, fiskeribiologi lagligförklaring av dammar 13 Projektering Jkp 1/ Färdigställande av ansökan Genomförs av Jönköpings fiskeribiologi, fiskeribiologi 14 Kommun 1/ Undersökning av Underlag 1 aug, konsult utför undersökning efterbehandlingsobjekt 15 Projektering Jkp 31/ Förslag på tappning i fiskväg Koppling mellan inmätning (Per jkp fiskeribiologi) och fiskeribiologi utformning (P & T Emåförbundet)

33 Utförs av Nr Ej Huvudmoment Emåförbundet Annan Klar senast Uppgift Anmärkning 16 Projektering Lst 30/ Elfiske e dyl. innan åtgärd Plan tas fram i samarbete med Emåförbundet. Jakob ansvarar 17 Tillstånd Jkp Sköta tidigt samråd med lst enl 6 Kommun ska ge Jönköpings fiskeribiologi ett bemyndigande fiskeribiologi kap 4 MB att företräda kommun Fullmakt 18 MKB Jkp 30/ Författande enligt mall, inkl Thomas, finns mall, Jönköpings fiskeribiologi avser dammen fiskeribiologi bedömning av tillståndskrav enl MB Projektering Kommun 31/ Inlämning av ansökan om Kommun lämnar in ansökan och står även som huvudman, 19 lagligförklaring samt byggnation av avgörs troligen via handlingar. fiskväg. 20 Projektering Lst 30/ Antikvariatisk utredning Utförs eventuellt av A.Kraft? Kan inte Lst får annan lösning kollas/fixas. 21 Projektering Ta fram minst 2 alternativa Redan genomfört principförslag 22 Projektering Kommun Besluta om huvudförslag att gå Redan gjort vidare med (Lst alltid delaktig). 23 Projektering Principritning och beskrivning Finns framtaget Projektering 31/ Teknisk beskrivning omlöp (att 24 användas för upphandling) 25 Projektering 30/ Avtal med entreprenör 25 Markägaravtal Lst 31/ Framtagande förslag naturvårds- Lst hjälper till, kommun äger mkt mark /markägaravtal fiskväg 27 Markägaravtal 31/ Framtagande förslag naturvårds- /markägaravtal BV 28 Markägaravtal Kommun 31/ Underskrift av kommun Kommunens godkännande 29 Samråd tillstånd 2012 Påskrivna avtal måste fixas BV Tillstånd Jkp 31/ Delta i domstolsprocess (t ex ev. Jönköpings fiskeribiologi för talan i domstol 30 fiskeribiologi förhandling, komplettering ansökan, kontaktperson gentemot domstol) 31 Upphandling Administrativt underlag Emåförbundet = huvudman 32 Utförande 2013 Genomförande av åtgärd 1

34 Utförs av Ej Huvudmoment Emåförbundet Annan Klar senast Uppgift 33 Utförande 2013 Byggkontroll och rådgivning, biologisk 34 Utförande 2013 Byggkontroll och rådgivning, teknisk 35 Utförande 2013 Slutbesiktning, biologisk 36 Utförande Lst 2013 Slutbesiktning, teknisk Anmärkning 37 Utförande 2013 Slutbesiktning, beslut. Lst deltar på slutbesiktning 38 Utförande 2013/14 Intrimning av vattenflöde/reglering till fiskväg 39 Rapportering 2014 Enkel arbetsdokumentation med foton 40 Invigning Lst 2014 Invigning Lst 41 Projektering BV Genomfört sedan tidigare 42 Tillstånd BV 31/ Anmälningsärende Lst 43 Genomförande BV 2013 Sker i samband med anläggande av fisvägar. Innefattar även tillrinnande bäckar Skydd BV 2012/2013 Lst fungerar bollplank, skogsstyrelsen kan ev. stå som ansvarig 44 o även finansiera. Annars kan Eksjö kommun vara ansvarig, finansieringen är då inte 100 % klar. 45 Rapportering BV Tillsyn Lst 2012 Se över vattenuttag Finns ett flertal vattenuttag som ska utredas 47 Tillsyn Lst 2012 Reglering Högebro Omprövning? 2