{ nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT. Sidan 4. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt

Transkript

1 { nr 03 SEPTEMBEr 2012 } AVELSSTRATEGI MED X-VIK OCH KÖTT Sidan SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 1

2 Av vice ordförande Casper Pedersen Huvudkontor Ebeltoftvej 16, DK-8960 randers SØ T: , F: Web: vikinggenetics.com Avdelning Sverige Box 64, S Skara T: , F: Avdelning Finland PL 95, FI Hollola T: , F: Vd Claus Fertin T: M: Produktionschef Seppo Lintukangas M: Avelschef Lars nielsen T: M: Säljchef Sara Wiklert Petersson T: Ekonomichef Martin Duch Søndergaard T: M: Övriga medarbetare - se Viking arbetar för dig Den nuvarande ekonomiska situationen inom lantbruket är pressat. Det dåliga förhållandet mellan mjölk och foder, samt oavbrutna ökningar i produktionskostnader försämrar resultatet i djurproduktionen. Den enskilda lantbrukaren har begränsade möjligheter till att påverka faktorer som råvarupriser och mjölkavräkning. Men det finns andra faktorer som kan påverkas och det arbetas därför hårt på de enskilda gårdarna för att öka produktiviteten och utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt. I många år har genetiker arbetat med att utveckla index som på bästa sätt beskriver hur de enskilda tjurarna kan bidra till besättningarnas utveckling. är sammanställt utifrån målsättningen om att optimera produktion, reproduktion, hälsa och funktionalitet för att säkerställa bästa grunden till en bra ekonomi i mjölk-och köttproduktionen. Det har gjorts åtskilliga beräkningar - grundat på riktiga besättningar som klart visar, att fungerar som avsett. VikingGenetics arbetar målinriktat med att leverera sperma från de bästa -tjurarna till medlemmarna. För att vi även framöver ska kunna tillhandahålla den absolut bästa genetiken är det nödvändigt att vi fortsätter att: Utvecklaknowhowochtekniskaredskapföratthittadebästaavelsdjuren. Optimeraspermaproduktionensåvisäkrarenhögtillgångavbrasperma från de bästa tjurarna. Medverkatillenoptimalanvändningavspermahosmedlemmarna,isamarbete med våra ägare - Växa, Faba och Viking Danmark. SäkraettbrasamarbetemellanVikingGeneticsochdeolikaintressenternaoch samarbetsparterna runt företaget - både i hemländerna och internationellt. Skapaeninspirerandeochtrivsammiljöförvåramedarbetare. Redaktör för Avelsnytt Poul Bech Sørensen T: M: pbs@vikinggenetics.com Styrelsen har under våren 2012 arbetat med en ny strategi där de ovan nämnda punkterna är viktiga hörnstenar. Allt för att säkra att våra ägare, de skandinaviska lantbrukarna, får den absolut bästa genetiken till lägsta möjliga pris. { NR 03 SEPTEMBER 2012 } 40 AvelsstrAtegi med X-vik och kött Side JUNI 2012 avelsnytt 1 AnSVARiG UTGiVARE: Sara Wiklert Petersson LAYOUT OCH PROdUKTiOn: Mediegruppen TRYCK: JørnThomsen/Elbo A/S FOTO: Elly Geverink, Elisabeth Theodorsson, Tiina Tahvonen, Viking medarbetare m.fl. FrAMSIDA: Kim Ellebæk, Middelfart har använt rotationskorsning i 10 år. X-Vik och kött används nu i avelsstrategin. Foto: Poul Bech Sørensen. issn: avelsnytt SEPTEMBEr 2012

3 VikingGenetics styrelse Ordförande Lars-Inge Gunnarsson T: M: Vice ordförande Casper Pedersen T: M: Vice ordförande Anna Lappalainen T: Erik Hansen T: M: Jan Duchwaider T: M: Anders Levring T: M: anders.levring@jubii.dk Johan von Scheele T: M: balby@t.lrf.se Tiina Mitikka T: vt.mitikka@pp1.inet.fi Arbetstagarrepresentant Anders Søby T: ans@vikinggenetics.com 14 Innehåll magasin Nr. 03 SEPTEMBER årgång 18 Bättre hållbarhet med korsning Kim Ellebæk, Middelfart, har sedan 2002 använt sig av rotationskorsning i besättningen. Resultatet är friskare och mer hållbara kor, lägre rekrytering och högre vinst. Sidan 4 Tror på mjölkproduktion i Lappland Sari och Reijo Korkatti, Vallilla Farm, tror på en framtid för mjölkproduktion i Lappland nära Polcirkeln. Därför investerar de i ny lösdrift med mjölkrobot och utökning av besättningen från 35 till 80 Holstein-kor. Sidan 8 Stort internationellt fokus på genomisk avelsvärdering Genomisk information är fortfarande det hetaste ämnet inom nötkreatursaveln världen över. Det är fortfarande fokus på utveckling av avelsvärden för nya och befintliga egenskaper. Detta är intrycken från Interbull. Sidan 14 Elektronisk klövhälsoregistrering Registreringen av klövsjukdomar hos den enskilda kon samlas snabbt och lätt med hjälp av ett dataprogram som har använts i Danmark ett par år. Det kommer även användas i Finland och Sverige snart. Sidan 18 VikingGenetics Viking utbildar seminörer i Kenya 7 Kolla in hur de nordiska mjölkraserna ligger till och utvecklas genetiskt 11 Risk att du att förlorar pengar om du inte väljer tjurar efter NTM 12 Genomiskt testade kor har nu avelsvärden baserade även på genomisk information 16 Köttrasseminering ökar chansen att få din ko dräktig 16 FORSKARENS RUTA 17 Rassidorna VIKINGRED 20 HOLSTEIN 36 JERSEY 54 SKB/FJÄLLRAS 58 Köttraserna 59 Nytt från Sverige När är genomisk selektion lönsamt 63 Genomiska avelsvärden förbättrar din besättning 65 Heatime LD och RuminAct 66 Bra klövhälsa- Win-win 69 Årets Holsteinstämma! 70 3

4 Bättre hållbarhet med korsning Kim Ellebæk, Middelfart, Danmark, har sedan 2002 använt sig av treras rotationskorsning i sin besättning som ursprungligen var en bra RDM-besättning. Först användes Holsteintjurar, därefter Jersey och nu VikingRed. Resultatet är friskare och mer hållbara kor, lägre rekrytering och högre vinst. Kim Ellebæks utgångspunkt under 2002 var 120 RDM-kor i lösdrift. Jag tycker i och för sig det gick bra med RDM-korna, men grisproducenterna har länge utnyttjat korsningseffekten i produktionsbesättningar. Varför skulle inte även jag kunna ta tillvara den extra vinsten?, inleder Kim. Samtidigt tycker jag att RDM-korna varit lite tröga att få till mjölkningen och efterhand för stora till våra båssängar. Därför beslutade jag att rotationskorsa med Holstein och Jersey och därefter tillbaka till VikingRed. Först och främst har vi fått starkare och mer hållbara djur med förbättrad klövhälsa. I genomsnitt håller nu korna 3,5 laktationer jämfört mot de 2,5 laktationer vi hade förut. När Jersey kommer med i korsningen blir korna mindre och därmed kräver de mindre foder för un- Kim Ellebæk har 190 korsningskor (RDM x HOL x JER). Korna är uppstallade året runt. 4 avelsnytt SEPTEMBER 2012

5 derhåll, vilket också gynnar ekonomin. Den lite större variationen i kornas reslighet har inte gett några problem i lösdriftssystemet med de tre robotarna från DeLaval. Några av Jersey-korsningarna har haft tätt mellan bak spenarna, men det löser vi med att öka antalet timmar mellan mjölkningarna, säger Kim. I gengäld är de mer nyfikna och tar sig snabbt till roboten och foderbord. Jag har upplevt, att medan två stora kor bråkar om en plats vid foderbordet passar Jerseykon på att sno platsen, skrattar Kim Bra hälsa Som sagt är klövhälsan mycket bra, vilket Kim inte minst tillskriver Jersey. Generellt sett har vi få bekymmer i besättningen, och resultatet är låga veterinärkostnader. För ett halvår sedan började vi med spenkopps-desinficering och PCR-provtagning för behandling av kor med höga celltal. Vi har kört denna strategi i ett år och så här långt kan vi se att den hjälper. Vi vill gärna ha ännu lägre celltal och det lite för höga celltalet hänger säkert ihop med att vi nu har många fler äldre kor än tidigare. Ny avelsstrategi med X-Vik och tung köttras Ända sedan starten med korsningar är det avelsrådgivaren som har styrt avelsoch semineringsplanen. «Vi använder alltid de bästa tjurarna med högst NTM, och det bästa är att vi aldrig behöver ta hänsyn till inaveln, säger Kim. När vi startade med Jersey i rotationen, seminerade vi de första två gångerna med X- Vik och därefter med tung köttras kvigorna dock med konventionell Jersey sperma. Våra köpare av tjurkalvarna betalar gärna ett merpris med tunga köttraskorsningar och kvigkalvarna säljs till dikobesättningar med betesdrift. Vi får ny semineringsplan var 14:e dag vilket uppdateras i inseminörens data program. Därefter meddelar vi endast kons eller kvigans nummer, och då vet inseminören automatiskt vilken tjur som skall användas. Lättare kan det inte vara! Kim rosar Vikings inseminörer, de är väldigt serviceinriktade och professionella. Han har därför ingen fundering på att bli egenseminör. Reproduktionsstrategi Vi dräktighetsundersöker på en fast dag varje vecka på dagars dräktighet. Förstakalvarna börjar vi seminera 50 dagar efter kalvning och de övriga vid 40 dagar. Vi använder Heatime hos både kor och kvigor, och när Heatime inte visat aktivitet 70 dagar efter kalvning, så undersöks kon. Det är sällan någon ko behöver behandlas med prostaglandin. Anledningen till att vi lyckas är helt klart att vi får korna och kvigorna dräktiga när vi önskar det. Dräktighetsresultaten hos Kim är så pass bra att det placerar honom överst på pallen i sitt område. Kvigorna går på en annan gård två km bort och är, precis som korna, på Vi har fått starkare och mer hållbara djur med förbättrad klövhälsa. I genomsnitt håller nu korna 3,5 laktationer mot de 2,5 laktationer vi hade förut. Kim Ellebæk Med korsningsdjuren har Kim fått starkare och mer hållbara djur. I genomsnitt håller korna 3,5 laktationer mot tidigare 2,5 laktationer. stall året om. Vi kör 100 % efter Heatime och på det sättet kan vi koncentrera oss på annat när vi är hos djuren. Åkermarken är dyr i detta område, och genom att hålla djuren på stall Fakta 190 korsningskor (RDM x HOL x JER) Lösdrift med 3 DeLaval robotar från 2007 Produktion: kg ECM Celltal: Inkalvningsålder: 25 mån. Medellivslängd. 3,5 laktationer 190 ha majs, vall, korn och vinbär SEPTEMBER 2012 avelsnytt 5

6 Kim. Vi kommer därför öka andelen semineringar med tung köttras bland annat till kor med lågt produktionsvärde. Kim tillskriver Heatime för både kor och kvigor en stor del av äran för de fina resultaten. kan vi köra driften mer intensivt, vilket enligt vår erfarenhet, bidrar till en bättre tillväxt. lätt att sälja korsningsdjur Kombinationen av bra dräktighet och låg utslagning ger löpande ett överskott av ungdjur. De sista året sålde vi 47 kvigkalvar till hemmamarknaden och det är inget problem att hitta köpare till korsningsdjuren, framhäver Kim. Framöver kommer vi hålla igen lite med antalet kalvningar både av platsmässiga och miljömässiga orsaker. Så hellre att sälja korsningar av tung köttras i 3-5 månaders ålder. Kalvningarna är inget problem,och fram till nu har vi inte behövt hjälpa till vid någon av de kalvningar vi haft hittills där kalven varit efter tung köttras, säger korsning inte för alla Kim understryker att han inte uppmanar alla uppfödare att starta med korsning. Det har varit spännande och ett riktigt beslut för oss, men jag gläder mig över att många duktiga uppfödare arbetar med rena raser. Det kan jag dra nytta av i min produktion. Därför ska de avelsbesättningar som säljer tjurar till VikingGenetics ha en riktig ersättning, menar Kim. Man ska inte korsa för att öka mängden mjölk. Det är endast för totalekonomins skull som vi gör det slutar Kim. Att ekonomin är i topp bevisas av en placering på topp 10 i området med avseende på intäkten per årsko. Man ska inte korsa bara för att öka mängden mjölk. Det är endast för totalekonomins skull som vi gör det. Kim EllEbæK Korsningskorna mjölkas i tre DeLaval robotar från Den ökade variationen i kornas storlek ger inga problem i förhållande till mjölkningen. 6 avelsnytt SEPTEMBEr 2012

7 Viking utbildar seminörer i Kenya Av utbildnings seminören Karsten Bording I samarbete med den danska regeringen och Danida ställde sig i maj personal från VikingDanmarktillförfogandeiettB2B(businesstobusiness)projektiKenya.Projektetssyfteäratt utveckla seminarbetet och öka användningen av bättre avelsmaterial i deras små mjölkkobesättningar och därmed öka mjölkproduktionen i detta frodiga afrikanska land. Som inledning till ett större samarbete mellan VikingGenetics kenyanska samarbetspartner, Indicus Genetics, valdes 32 AHAs (Animal HealthAssistents)utförattdeltaikursen. Deras studier till AHAs gjorde att de hade en hög utbildningsnivå med bra förståelse för de kenyanska böndernas problem och utmaningar. Undervisningengenomfördesav mycket kompetenta kenyanska veterinärer och människor från olika organisationer med anknytning till den kenyanska landsbygden samt undertecknad som praktisk utbildningschef från VikingDanmark. Fyra veckors intensiv undervisning Den totala utbildningstiden var fyra veckor. I jobbet som seminör och reproduktionsrådgivare hos de små boskapsuppfödarna är det viktigt att utbildningen ger de studerande både teoretiska och praktiska färdigheter. Indicus Genetics hade ställt samman ett varierande och spännande program med fokus på det teori i första delen av kursen och sedan praktiska övningar. Studenterna fick bra känsla för nötkreaturens könsorgan genom användning av organfrånslaktdjur.undervisningeni inseminering skapade en bra grund för fortsatt utveckling av utbildningen såsom diagnos av äggstockar och dräktighetundersökning. Utbildningenavslutadesmedett praktiskt och teoretiskt prov och alla erhöll ett diplom, utrustning och en liten I jobbet som seminör och reproduktionsrådgivare hos de små boskapsuppfödarna i Kenya är det viktigt med både teoretiska och praktiska färdigheter. Här får de studerande diplom, utrustning och en ny motorcykel vid en ceremoni på Makongi gård. motorcykel vid en ceremoni på Makongi gård. Vikinggenetics kalvar på väg De första semineringarna med doser från VikingGenetics tjurar är utförda av de nyutbildade kenyanska seminörerna. Som alltid känns väntan lång innan det kan genomföras en dräktighetsundersökning och inte minst att vänta på att kalvar föds med den skandinaviska genetiken. Indicus Genetics kommer i samarbete med VikingDanmark arbeta för att öka kunskapen om fördelarna med att använda artificiell insemination i Kenya. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 7

8 Tror på mjölkproduktion i finska Lappland Sari och reijo Korkatti, Vallilla Farm, tror på en framtid för mjölkproduktionen i Lappland. Därför investerar de i ett nytt lösdriftsstall med mjölkrobot och utökning av besättningen från 35 till 80 Holsteinkor. när dessa rader skrivs tar Sari och hennes man reijo Korkatti ett nytt isolerat stall för 80 kor i bruk. Stallet har DeLaval mjölkrobot och är inrett så det kan utökas med ytterligare en robot. Alla inventarier - fånggrindar, liggbås, madrasser, fönster och ventilation - är levererat av DeLaval. I samband med expansionen renoveras det äldre uppbundna stallet till lösdrift för ungdjursuppfödning. Investeringen är sammanlagt på ca 1 miljon Euro inkl.inköptahondjur(60koroch70kvigor) samt mjölkkvot till ett pris på 10 Eurocent per kg. Vi tror på en framtid för mjölkproduktion här, nära polcirkeln, säger SariochReijosamstämmigt. Omkostnaderna är visserligen ganska höga med den korta sommaren och långa kalla vintrar. De rörliga kostnaderna är ca 40 Eurocent per kg mjölk, vilket motsvarar Valios mjölkpris. I gengäld får vi nationellt stöd med 14 Eurocent, som kompensation för de nordliga och dyra produktionsförhållandena, säger Sari som tidigare har arbetat som seminör hos Faba. Det var då hon mötte reijo. De föll för varandra och Sari flyttade in på Vallila Farm. Sari och Reijo Korkatti bygger nytt isolerat lösdriftsstall till 80 kor. De tror på en framtid för mjölkproduktionen i Lappland nära polcirklen. Vhisky-familjen Sari och reijo har stort förtroende för genomisk selektion och testar många hondjur för ET. De har även sålt högt genomiskt testade tjurar till VikingGenetics. Den mest kända tjuren från besättningen är VVhisky(ShottlexJockoBesne) 8 avelsnytt SEPTEMBEr 2012

9 Flickorna visar framtidskalvarna Vallian Iltaahti 8144 och Jamine genomisk selektion är ett utmärkt redskap, som Faba omöjligt kunde genomfört ensamma. SARi KORKATTi med +21, MIn-index 114 och hållbarhet på imponerande 131. Han har 168 döttrar och siffrorna visar att de är friska, har bra reproduktion, höga halter och utmärkt exteriör. Vhisky har en bror efter Teguila som var brukstjur i Faba en kort period. Vhiskys mor 340 Pivatar är den enda kon i besättningen som har spolats, alla andra spolningar är gjorda på kvigor. Spolningen resulterade i endast ett embryosomsenareblevusvataret(laudanxpivatar)född2005ochärenavde bästa av fyra döttrar med aktuellt + 11 och över kg mjölk i livstidsavkastning. En yngre syster Evitar (Carni- valxpivatar)föddes2009,bedömd vg87 och har en avkastning på kg mjölk, 489 kg fett och 424 kg protein. Pivatar har sammanlagt 5 döttrar och 14 dotterdöttrar och hon har själv kommit över kg i livstidsavkastning. Alla intressanta kvigkalvar blir genomiskt testade och de bästa spolas rutinmässigt. VikingGenetics testar tjurkalvar med höga index och senaste ungtjuren från Vallila är VH Mickey Mainio (MickeyxAvatar(mf.Billion)xPivatar). Positivt att Faba och Viking har fusionerat Sari och reijo ser det som mycket positivt, att Faba har fusionerat med Viking. Vi har fått betydligt större och bredare urval av Holsteintjurar att välja bland. Vallila Farm 60ha+53ha.arrenderat allt som vall 2grässkördartillensilage 8000 kg ts / ha Prisförpressning+plastningav rundbalar(800kg):20euro 50haskog 80Holsteinkor Nyttlösdriftsstallfrån2012 Avelsmål:hållbarhet,lynneoch hälsa X-Viktillallakvigor Högindex-kvigortestasgenomiskt Vallian Elysee 480 (D Sammy x Lancelot) är en av många bra kor i besättningen på Valilla Farm. I bakgrunden är det nya lösdriftsstallet. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 9

10 Halvsystrarna Evitar 460 (Cardinal x Jocko Besne) och Usvatar 385 (Laudan x Jocko Besne) är födda av avelskon Pivatar. Usvatar har NTM +11 och över kg mjölk i livstidsavkastning. Genomisk selektion är ett utmärkt redskap, som Faba omöjligt hade kunnat genomfört ensamma. Sari och reijo är även nöjda med den service de får från Faba med snabb leverans av sperma och utrustning var tredje månad. Mellan de fasta leveransdatumen kan de få sperma levererat från seminören. Det är en självklarhet att Sari själv seminerar då hon varit seminör tidigare. Vi vill ha osynliga kor som kan klara sig själva i den nya lösdriften. Använder X-Vik strategiskt till alla kvigor Hållbarhet, lynne och hälsa väger högt i avelsmålet. Vi vill ha osynliga kor som kan klara sig själva i den nya lösdriften. Våra kor har generellt en bra mjölkbarhet, så denna egenskap har vi inte prioriterat även om vi fått mjölkrobot. Däremot vill vi ha en något mindre ko, då det är vårt intryck att medelstora kor har färre problem i moderna produktionssystem." Fördelningen mellan ungtjurar, Gen- VikPLUSochbrukstjurarär20:40:40och X-Vik sperma används strategiskt med utmärkta resultat. Strategin är att seminera kvigor med högt två gånger med X-Vik medan alla övriga kvigor semineras en gång med X-Vik och sedan med konventionell sperma. Hittills har vi kontinuerligt sålt överskottet av kvigor till liv tack vare användningen av X-Vik och bra fruktsamhet men i samband med expansionen har vi användning för alla kvigor själva. X-Vik är därför ett perfekt redskap när besättningen ska utökas, framhåller Sari och reijo SARi OCH REiJO KORKATTi Utökat samarbete mellan VikingGenetics och Geno VikingGenetics och norska Geno har kommit överens om att fortsätta och utöka samarbetsavtalet från 2010 för de röda raserna i gruppen Vikingred och nrf under 2012 och Samarbetet gäller forskning och utveckling inom genomisk selektion med gemensamma referensgrup- UtökatsamarbetemellanVikingGeneticsochnorskaGenogällande forskning- och utvecklingsavtal för de röda raserna. per, samt utbyte av genotyper för ungtjurar och fortsatt utbyte av nya avkommeprövadetjurar.utbytetavsperma från ungtjurar är viktigt eftersom en gemensam referensgrupp skall uppdateras kontinuerligt med nya avkommeprövade tjurar vid varje ny avelsvärdering. inkluderar nu även ungtjurar Avtalet är utökat så att det även innehåller ett utbyte av sperma från ungtjurar och en harmonisering av hur de enskilda egenskaperna definieras. En harmonisering av egenskaper är viktig, då detta är plattformen för beräkning av genomiska avelsvärden och för jämförelse av avelsvärden. 10 avelsnytt SEPTEMBEr 2012

11 Se hur de nordiska mjölkraserna ligger till och utvecklas genetiskt Av Emma Car lén, Anders Fogh och Elina Paakala, nav Vilken ras uppvisar störst avelsframsteg för det nordiska totalindexet? Har juverexteriör försämrats för någon av de nordiska röda raserna under de senaste tio åren? Hur utvecklas den genetiska nivån för fruktsamhet inom Holsteinrasen? Svaren på dessa och många andra frågor kan fås på den nya gemensamma nordiska trendsidan. Vad är den nordiska trendsidan? Den nordiska trendsidan är en webbsida där genetiska trender från den nordiska avelsvärderingen visas publikt. Här kan du lätt skapa grafer som illustrerar avelsframsteget (genomsnittligtavelsvärdeperfödelseår)förntmochmångaseparataegenskaper.utöverattillustreratrendenförolikaegenskaper så kan du välja att visa den för olika raser och kön samt landsvis alternativt för alla tre länder tillsammans (DFS Danmark,FinlandochSverige). Varför är det viktigt och för vem? Syftet med trendsidan är att göra genetiska trender lättillgängliga för användning och tolkning av lantbrukare, rådgivare, avelsföretag och forskare. Trendsidan är av stort intresse för mjölkbönder som är nyfikna på den nuvarande genetiska nivån och utvecklingen inom en ras. Genetiska trender är också nödvändiga för den uppföljning av en ras som utförs av den nationella rasföreningen, avelsföretag såsom Viking Genetics och de nationella organisationerna för avelsvärdering. Trendsidan ger ett viktigt underlag för diskussioner inom en ras samt för seminarier och undervisningsändamål. Att sätta upp ett väldefinierat avelsmål som är viktigt men inte tillräckligt. Att följa upp på vilken nivå raserna är idag och om de utvecklas i önskad riktning är också nödvändigt för ett effektivt avelsarbete. Var hittar du den? Den nordiska trendsidan hittas på en av Svensk Mjölks servrar och nås direkt genom denna länk: eller via fliken DFS trends under Webbtjuren ( av avelsvärden. Länkar till trendsidan kommer troligen framöver också finnasfrånnavshemsida( nordiska avelsorganisationers hemsidor. Du får gärna använda grafer från trendsidan om du hänvisar till källan genom att nämna nordictrend-adressen. Hur används den? när du är inne på trendsidan så väljer du för att skapa önskad graf först ras i rullmenyn längst till vänster, därefter kryssar du i tjurar och/eller kor, land eller en kombination av länder och slutligenväljerduegenskap(seövredelenavfigur1). Genom att klicka på flaggorna i övre vänstra hörnet så kan du välja språk, men än så länge finns bara danska och engel- ska tillgängligt. Svenska och finska kommer läggas till. Ett tips är att endast visa ett par trendlinjer åt gången. Annars kan det bli svårt att tolka eftersom risken är stor att flera linjer korsas på flera ställen. Väljer man till exempel DnK, FIn och SWE samt tjurar och kor för kalvningsegenskaper så presenteras 12 linjer i samma figur! Du kan begränsa ditt val genom att använda rutan längst till höger om grafen för att ytterligare filtrera bland valda egenskaper, länder och/eller kön. I det nedersta högra hörnet finns en ruta där du kan välja vilka år som ska visas i figuren (se de röda pilarnatillhögerrespektiveinedrevänstrahörnetifigur1). De flesta nöjer sig troligen med att bara titta på olika grafer. Men för den som så önskar är det lätt att kopiera och klistra in en graf i ett annat dokument. Det finns också en funktion för att exportera rådata för en graf till Excel. Figur 1. Exempel på en graf från trendsidan. Denna visar avelsframsteget för NTM för tjurar respektive kor av de nordiska röda raserna i Danmark, Finland och Sverige. Trenden visar genomsnittligt avelsvärde per födelseår (medelavelsvärde för tre till fem år gamla kor är 0 för NTM och 100 för övriga egenskaper). Hur mycket har juvren förbättrats de senaste 10 åren? Hur går det med fruktsamheten? Dessa och många andra frågor om den avelsmässiga utvecklingen hittar du på hemsidan www. sweebv.info. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 11

12 Risk att du att förlorar pengar om du inte väljer tjurar efter NTM Av Anders Fogh, Emma Carlén och Elina Paakala Ett högt medel-ntm i din besättning når du främst genom att använda de bästa NTM-tjurarna. Det är lätt att hitta tjurar med högt NTM eftersom det finns tillgängligt på alla semintjurar och det publiceras på olika listor på webben och i tidningar. I de allra flesta fall är det också möjligt att köpa doser från de bästa NTM-tjurarna - oavsett om de har nordiskt eller utländskt ursprung. Ett högt medel-ntm i din besättning når du främst genom att använda de bästa NTM-tjurarna. Ändå väljer inte alla alltid att använda tjurarna med högst NTM, vilket kan ha olika orsaker. Oavsett orsak så blir resultatet i de flesta fall att om du konsekvent undviker att använda tjurar med högt NTM så kommer din besättning få en lägre ekonomisk potential än vad den kunde ha haft. NTM = lönsamhet NTM baseras på ekonomiska faktorer. Detta innebär att kor med höga NTM presterar överlag bättre än kor med lägre NTM. Detta kan ske genom högre avkastning, färre dödfödda kalvar eller sjukdomar, bättre exteriör eller hållbarhet, eller en kombination av dessa och andra faktorer med ekonomisk betydelse. Bättre prestation resulterar i bättre lönsamhet. En skillnad på 10 NTM-enheter mellan två kor resulterar i ett extra årligt värde på ca 900 kr till fördel för kon med högst NTM. Om en ko pro- Det är lätt att välja tjurar med högt NTM, när alla upplysningar finns tillgängliga. Buckarby ligger i toppen av VR-listan med NTM avelsnytt SEPTEMBER 2012

13 ducerar i två och ett halvt år är det extra totalvärdet ca 2250 kr. Använd inte alternativa avelsmål Mjölkföretagare som inte använder NTM gör det kanske för att de har ett annat avelsmål i sin besättning än målet för rasen. Vissa tycker att exteriöregenskaperna är nyckeln till hållbara kor som producerar bra och beaktar endast dessa egenskaper när de väljer semintjurar. Andra fokuserar kanske bara på en egenskap i taget. Till exempel om man har klövhälsoproblem i besättningen så kan man felaktigt tro att om man väljer tjurar med bra klövindex så kan man lösa problemen direkt. Ingen av dessa två strategier är effektivt om man är intresserad av att få maximal ekonomiskt framsteg genom avelsarbete. Genom att endast avla för exteriör eller andra enskilda egenskaper så kan visserligen ökat framsteg erhållas för dessa egenskaper och för egenskaper som uppvisar positiva samband till dessa. Bättre juverhälsa kanske ger dig mer hållbara kor, men framstegstakten är lägre än om du avlar direkt för ökad livslängd. Samtidigt så kan avel för enskilda egenskaper innebära att framsteget för andra egenskaper, som du också tycker är viktiga, uteblir eller till och med försämras. NTM är konstruerat så att det ger dig maximalt ekonomiskt framsteg genom förbättring för alla ekonomiskt viktiga egenskaper. Det är också viktigt att inse att avel är en långsiktig process där de beslut du fattar idag börjar ge mest resultat först om 5-10 år. Att välja semintjurar som ger döttrar med hög genetisk förmåga för god klövhälsa är inget effektivt sätt att lösa befintliga problem som finns i besättningen idag, till exempel med klöveksem. Om 5-10 år när effekten av de valda tjurarna börjar komma så kan besättningen ha andra problem. Om du istället väljer semintjurar med höga NTM så kommer det långsiktigt resultera i mer lönsamma kor, tack vare att de har en förbättrad genetisk nivå för bland annat klövhälsa. I visa fall kan det vara en god idé att ha extra fokus på enskilda egenskaper. Om besättningen till exempel har en relativ konstant låg förekomst av mastiter, klövsjukdomar eller dödfödda kalvar. I de här fallen kan man lägga lite mer vikt på andra egenskaper istället. Det är ändå väldigt viktigt att välja bland tjurarna med höga NTM. Att sätta upp en lägsta godkänd gräns för en viss egenskap är ingen bra idé. Detta eftersom alla tjurar har sina svaga sidor och genom att inte använda dem så missar man också alla deras starka sidor. Använd inte egen tjur En annan orsak till att inte nå maximalt ekonomiskt framsteg i besättning är att Det är viktigt att känna till NTM på tjuren innan du köper doser, oavsett om tjuren är nordisk eller utländsk. Snygga bilder och försäljningsteknik betalar inga räkningar. Totalindex från andra länder är också fakta men de är inte alltid användbara under nordiska förhållanden för att skapa de lönsammaste korna och de går inte att jämföra med NTM.. använda egen tjur istället för semintjur. Gruppen egen tjur har lägre genetisk förmåga för NTM än semintjurarna. De har även lägre säkerhet på avelsvärdena, till exempel för kalvningar vilket kan ha stor negativ effekt då de används framförallt på kvigor. Det här innebär att de eventuella praktiska fördelarna som finns med att använda egen tjur, det vill säga brunstpassning, ska vägas mot den lägre lönsamheten som erhålls genom att de har lägre NTM. Dessutom tillkommer förstås skaderisken för dig som lantbrukare och anställda samt risken att tjuren är infertil. Imponeras inte av snack och bilder lita på fakta Huvudbudskapet är att man ska vara försiktig när man väljer att inte maximera NTM i sin besättning. Det kan vara lockande att köpa billiga doser från tjurar med lägre NTM, men var då medveten om att en NTM-enhet lägre hos döttrarna minskar lönsamheten med ca 90 kr per ko varje år. Doserna måste därför vara mycket billiga och från en tjur med endast marginellt lägre NTM för att vara ett bra köp jämfört med att köpa doser från de bästa NTM-tjurarna. SEPTEMBER 2012 avelsnytt 13

14 Stort internationellt fokus på genomisk avelsvärdering Av Anders Fogh, Emma Carlén och Elina Paakala Utveckling av avelsvärdering och avelsurval som baseras helt eller delvis på genomisk information är fortfarande det hetaste ämnet inom nötkreatursaveln världen över. En hel del fokus läggs även på att utveckla och förbättra beräkningarna av traditionella avelsvärden för nya och befintliga egenskaper. Dessa var intrycken från den årliga Interbullkonferensen som hölls i Cork, Irland i slutet av maj. Avelsvärdering som baseras även på genomisk information tillämpas idag i många länder. Idag är det stort fokus världen över på att förbättra de befintliga metoderna. Samtidigt pågår i flertalet länder utveckling och förbättring av den traditionella avelsvärderingen (utan genomisk information), speciellt för hälsoegenskaper. På gång inom genomisk avelsvärdering De flesta länder som idag har en avelsvärdering som inkluderar genomisk information utför detta enligt en tvåstegs-metod. Det är i det senare steget som genomiskt förstärkta avelsvärden (GEBV) beräknas genom att väga samman traditionella avelsvärden (baserade på fenotypiska observationer som till exempel avkastning eller exteriör från döttrar eller släktingar) med genomiska avelsvärden (baserade enbart på DNA information). Många länder arbetar emellertid med att utveckla metoder för att inkludera all information, det vill säga både fenotypisk och genomisk, i ett och samma steg. Detta har många fördelar; framförallt att säkerheten på avelsvärdena kommer att öka då data används på ett mer optimalt sätt. På internationell nivå planerar Interbull Centre att beräkna och publicera internationella GEBV för fler tjurar under våren Idag jämförs endast avkommeprövade tjurar, det vill säga de med avelsvärden som baseras på dotterinformation. Men framöver kommer även ungtjurar utan dotterinformation men med officiella GEBV att ingå i den internationella jämförelsen. Hittills är det främst unga tjurkalvar som har testats genomiskt. I framtiden, till följd av sänkta priser på genomiska test, kommer fler hondjur med största sannolikhet att testas. Avelsframsteget kan då förbättras för de besättningar som utnyttjar möjligheten att på ett säkrare sätt hitta de genetiskt bästa korna och rekrytera efter dessa. För rasens bästa är det också en fördel om fler hondjur testas genomiskt eftersom dessa individer då kan ingå i den så kallade referensgruppen vilket ökar säkerheten på genomiska avelsvärden, speciellt för mindre raser. På konferensen presenterade australiensiska forskare sina erfarenheter med genomiska tester av hondjur i stor skala. De uppvisade goda resultat genom att inkludera de genotypade hondjuren i referensgruppen. Fler länder såsom Ir- Vid beräkningen av avelsvärden för kor i augusti ingår både registreringar och information från genomiska test. Detta ger mer säkra siffror, samtidigt kan det resultera i ändringar i avelsvärdena för genotypade kor. Här är Ayrshire kor på Kurvila Farm i Lappland vid Kemi floden mellan Finland och Sverige. 14 avelsnytt SEPTEMBER 2012

15 land och Frankrike är också på god väg att testa hondjur i stor skala. nya egenskaper för avelsvärdering Utövergenomiskavelsvärderingpågår framsteg inom den traditionella avelsvärderingen. Många länder har inte kommit lika långt som de nordiska när det gäller att använda information från framför allt hälsoegenskaper. Detta eftersom de tidigare saknat system för att hantera denna information. Att fler ekonomiskt viktiga egenskaper avelsvärderas i fler länder är en stor fördel för både kor och mjölkföretagare. En förbättring av den traditionella avelvärderingen möjliggör också förbättrad säkerhet på de genomiska avelsvärdena. Ett par länder har nu börjat använda data från sjukdomsdiagnoser. Ett exempel är Frankrike som introducerade ett icar och interbull Utöver utvecklingen av metoder för beräkning av avelsvärden, som innehåller genomisk information, sker även en utveckling av traditionell avelsvärdering baserat på registreringar. Speciellt användningen av sjukdomsregistreringar har stort intresse runt om i världen. mastitindex under hösten I Kanada och Storbritannien pågår också forskning för att kunna beräkna avelsvärden baserade på lantbrukarens rapportering av juversjukdom. I Kanada planerar man att införa ett officiellt mastitindexunder2013.utmaningen för dessa och många andra länder är fortfarande att få tillräckligt mycket data av hög kvalitet. För övrigt så presenterades under konferensen forskningsresultat och planer för att publicera förbättrade avelsvärden för fruktsamhet (Storbritannien),kalvningsegenskaper(Tyskland) ochavkastning(irland).resultatför nya egenskaper av intresse för avelsvärdering presenterades också som till exempel fettsyresammansättning i mjölk (Belgien)ochkalvöverlevnadunder uppfödningsperioden(holland).det ICAr är den internationella organisation som ansvarar för standards och riktlinjer för registrering av djur och deras prestationer. Till exempel sätter ICAr upp standards för mjölkmätningsutrustning och tester samt godkänner olika elektroniska öronmärken. ICAr har medlemmar över hela världen. ICAr har underkommittéer för mätningsutrustning, djuridentifikation, mjölkanalyser och Interbull, som är den organisation som utför avelsvärdering av mjölkrastjuraröverlandsgränser.interbullcentreärplaceratiuppsala.förutom att ansvara för internationella avelsvärderingen för mjölkraser så ordnar Interbull en årlig konferens där forskare och branschfolk utbyter erfarenheter inom avelsvärdering. De nordiska länderna är medlemmar och aktiva i det internationella samarbetet inom både ICAr och Interbull. holländska indexet för kalvöverlevnad är likt det som studerats i Danmark. De danska resultaten presenterades i förra numret av Avelsnytt. Slutligen så presenterades även danska resultat för mjölkbarhet och juverexteriör baserat på data från mjölkrobotar. genomiska avelsvärden förbättrar din besättning snart lanseras svensk Mjölks beställningsrutin En effektiv och säker beställningsrutin för beräkning av genomiska avelsvärden kommer att introduceras av Svensk Mjölk under hösten För de som har behörighet kommer rutinen att finnas tillgänglig under Mina Tjänster på Svensk Mjölks hemsida. Enskilda lantbrukare kan beställa genomiska avelsvärden för hondjur antingen direkt eller via sin Husdjursförening. Genomiska avelsvärden har på kort tid blivit ett viktigt inslag i avelsarbetet både på besättnings- och populationsnivå. De genomiska avelsvärdena ger möjlighet att öka takten på avelsframsteget i och med att man tidigt, så snart kalven är född, får ett säkrare mått på djurets genetiska förmåga än vad de traditionella härstamningsindexen ger. Avelsföretag världen över väljer redan ut kalvar som ska bli framtida semintjurar med hjälp av genomiska avelsvärden. Hondjur kan idag bli lika säkert testade som de handjur avelsföretagen sätter in i semin som genomiskt testade ungtjurar. Fördelar med den nya beställningsrutinen för genomiska avelsvärden: Säker garanterarattdjursomlantbrukaren önskar provta finns med i den svenska kodatabasen vilket är en förutsättning för att få genomiska avelsvärden beräknade. Effektiv enkelochanvändarvänlig med ett betalningssystem som sköts tillsammans med våra övriga tjänster. Förbättrarbesättningensavelsarbete genomiska avelsvärden på hondjur innebär att man säkrare kan rangordna sina hondjur baserat på genetiska förmåga vilket är viktigt vid rekrytering och försäljning samt om man vill spola unikt bra hondjur. Mer information om beställningsrutinen och hur man använder den kommer under höste n. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 15

16 Genomiskt testade kor har nu avelsvärden baserade även på genomisk information Av Anders Fogh, Emma Carlén och Elina Paakala, nav Köttrasseminering ökar chansen att få din ko dräktig Källa: VFL, Kvæg Alla avelsvärden för kvigor baseras på härstamningsinformation, men för kvigor som är genomiskt testade så baseras avelsvärdena även på hennes genomiska information. när kvigan sen kalvar in så kommer informationen som avelsvärdena baseras på att förändras. Fram till och med augusti 2012 så baserades en kos avelsvärden på härstamningsinformation och kons egna registreringar för avkastning, exteriör, mjölkbarhet, lynne och juverhälsa oavsett om kon hade testats genomiskt eller inte. Den genomiska informationen har således tidigare inte använts för att beräkna avelsvärden för kor för dessa fem egenskapsgrupper. För övriga egenskaper baserades avelsvärdena för kor som inte testats genomiskt på härstamningsinformation, medan för genomiskt testade kor så baserades de, liksom för genomiskt testade kvigor, på härstamningsinformation och genomisk information. Anledningen till att det dröjt fram till augusti 2012 med att kombinera information från kornas egna registreringar och deras genomiska information beror på att metoden för att väga samman olika informationskällor till ett avelsvärde fortfarande är ny och under utveckling. Dräktigheten ökar när man seminerar med köttras. En ny analys visar att när man använder köttrassperma till mjölkraskor ökar dräktigheten, jämfört med att använda tjur från samma ras. Därför är icke-omlöparprocenten för Dansk Holstein 7 procent högre när man använt köttrasdoser på mjölkras jämfört med när man använder tjur från samma ras. För Jersey är skillnaden 6,5 procent och den är 6 procent för rdm. Generellt är det positivt för reproduktionen att inseminera med köttrastjur. Det skall uppmärksammas att de mjölkkorna som semineras med köttras har i regel lägre avelsmässig nivå för mjölkavkastning och det finns ett negativt samband mellan avkastning och fertilitet. Det innebär att hondjur seminerade med köttras har genetiskt sett en bättre fertilitet än kor med högre avkastning. Analysen är gjord av VFL (Vetenskapscentrum för lantbruk),påinsemineringsresultatfrånrenrasiga mjölkkor från Både registreringar och genomisk information i avelsvärdet för genomiskt testade kor Metoden har förbättrats så pass att från och med rutinavelsvärderingen i augusti så baseras de publicerade avelsvärdena för genomiskt testade kor både på kons egen prestation (registreringar för avkastning, exteriör, mjölkbarhet, lynneochjuverhälsa)ochinformationenfråndetgenomiska testet. Detta resulterar i säkrare avelsvärden men kan samtidigt orsaka förändringar i avelsvärden för denna kategori av djur. En jämförelse av avelsvärden för avkastning, exteriör, mjölkbarhet, lynne och juverhälsa från rutinavelsvärderingarna i maj och augusti visar att för de flesta genomiskt testade kor ändrar sig avelsvärdena mindre än tre indexenheter. För vissa kor kan dock avelsvärdena ändras upp till 10 enheter. På grund av detta sker en viss omrangering av korna. inga förändringar för andra djur För kor utan genomiskt test så påverkas inte avelsvärdena på grund av dessa förändringar. Detsamma gäller för kvigor och semintjurar. Icke-omlöparprocenten för mjölkraser är 6-7 procent högre när man använt köttrasdoser på mjölkras jämfört med när man använder tjur från samma ras 16 avelsnytt SEPTEMBEr 2012

17 FORSKARENS RUTA Avel för bättre mjölkbarhet Långsamt mjölkande kor är ett problem för effektiviteten såväl i konventionella mjölkningsstallar som i AMS (robotmjölkning).selektionförsnabbmjölkande kor är med andra ord av stort intresse, både för att spara tid och för att kunna utnyttja dyr mjölkningsutrustning på ett mer effektivt sätt. I ett doktorandprojekt vid Institutionen för husdjursgenetik har automatiskt registrerade mått på mjölkbarhet, i form av mjölkflödeshastighet mätt i AMS och mjölkningstid mätt i konventionella mjölkningsgropar, analyserats. Syftet var att avgöra hur väl automatiska registreringar lämpar sig för att användas i genetiska analyser. resultaten är positiva och visar att det är fullt möjligt att använda de objektiva mätningar av mjölkbarhet som redan idag registreras i många besättningar för avelsvärderingsändamål. resultaten visar också att mjölkbarheten, både flödeshastighet och mjölkningstid, är starkt ärftligt betingad och därmed bör svara bra på selektion. Vidare verkar mjölkbarhet som egenskap inte förändras ur ett genetiskt perspektiv från laktation till laktation, vilket betyder att det räcker att inkludera observationer från första laktation i en avelsvärdering. nästa steg i mjölkbarhetsstudierna är att titta närmare på de genetiska samband som eventuellt finns till juver- och spenexteriör samt till juverhälsa. Mer info: Caroline.Carlstrom@slu.se Klövverkning är viktigt både för kornas hälsa och för att avelsvärderingen ska bli så bra som möjligt. Länk till Hanna Johanssons arbete: se/4547/7/ johansson_h_ pdf Är klövhälsa i uppbundna stallar och lösdrift samma egenskap? God klövhälsa är viktig i modern mjölkproduktion och i Sverige har information om klövhälsa insamlats vid klövverkningar sedan I Sverige har dessa data använts för att skatta avelsvärden för klövhälsa sedan 2006, från 2011 finns ett klövhälsoindex med i nav. Tidigare studier har visat att klövhälsa till en viss del beror på stallets utformning, till exempel om korna hålls uppbundna eller går i lösdrift. I mitt examensarbete inom husdjursagronomprogrammet har förekomsten av olika klövsjukdomar i lösdrift och uppbundna stallar studerats. Jag har också undersökt om olika gener styr förekomsten av klövsjukdomar i lösdrift respektive uppbundna stallar. Omdetärolikagenersomstyrbörman överväga att presentera separata avelsvärden för de olika stallsystemen. Analysen utfördes på svenska klövverkningsdata från SrB och Holstein-kor. Information fanns om miljörelaterade klövsjukdomar; dermatit, klövröta och limax/vårtor, samt foderrelaterade klövsjukdomar; sulblödningar, klövsulesår, korkskruvsklövar och hålvägg/dubbelsula. De vanligaste förekommande sjukdomarna var klövröta och sulblödningar. SrB hade färre problem med klövsjukdomar jämfört med Holstein. I de olika stallsystemen var förekomsten av både miljörelaterade och foderrelaterade klövsjukdomar högre i besättningar med lösdrift. Det fanns dock endast små indikationer på att det skulle vara olika gener som styr förekomsten av klövsjukdomar i de två stallsystemen. Detta innebär att det baserat på denna studie inte finns anledning att presentera separata avelsvärden för lösdrift och uppbundna stallar. SEPTEMBEr 2012 avelsnytt 17

18 Elektronisk klövhälsoregistrering - nu även i Sverige och Finland AvElinaPaakala,KarinUlvshammar,EmmaCarlénandAndersFogh Klövhälsa har en signifikant effekt på mjölkföretagets ekonomi. Klövhälsa är också en etiskt viktig parameter eftersom det har en stor inverkan på djurvälfärden. Dokumentation av klövhälsa på konivå hjälper lantbrukaren att förbättra besättningens klövhälsa genom management, utfodring och avel. Klövhälsodata kommer snart även i Finland och Sverige att samlas in elektroniskt genom ett Pc-program. I Danmark har det systemet redan använts under ett par år. Klövsjukdomar orsakar idag stora ekonomiska förluster hos mjölkföretagen. Till exempel, ett enda klövsulesår beräknas, baserat på svensk data, kosta omkring 5000 kr om man inkluderar både direkta och indirekta kostnader som till exempel reducerad mjölkproduktion etc. (Svensk Mjölk,2008).Klövsjukdomarorsakar ofta hälta vilket är en vanlig orsak till att kor slås ut. En halt ko äter mindre, rör sig mindre, hennes mjölkproduktion sjunker, fertiliteten försämras och hon ersätts sannolikt i förtid av en ny kviga. när en ko upptäcks vara halt har i många fall de beskrivna symptomen ovan redan uppstått. För att förebygga och behandla klövsjukdomar och hälta är det viktigt att identifiera problemet och agera i ett tidigt skede. nya verktyg för klövvårdare i Finland och sverige registreringar gjorda av klövvårdare i samband med verkning har samlats in i Sverige och Finland sedan I både Finland och Sverige använder klövvårdarna för närvarande en pappersblankett som fylls i för hand. I Danmark har klövvårdarna använt ett Pc-program för Registrering av klövsjukdomar hos den enskilda kon samlas in elektroniskt genom ett Pc-program. I Danmark har det systemet redan använts under ett par år. Nu kommer programmet snart användas även i Finland och Sverige. att samla in och sända klövhälsodata till den centrala databasen sedan våren 2010 då också insamlandet av klövhälsoregistreringar i Danmark startade. Svensk Mjölk och finska Faba bestämde sig 2011 att man skulle införa elektronisk registrering och använda samma Pc-program som utvecklats i Danmark av Videncentret for Landbrug, Kvæg. De tre länderna är nu delägare i Pc-programmet och en ny version har utvecklats i nära samarbete länderna emellan. 18 avelsnytt SEPTEMBEr 2012

19 Tabell 1. Klövsjukdomar som registreras i Pc-programmet Klövregistrering. * betyder att klövsjukdomen ska anges som lindrig eller allvarlig. Klövsjukdomar Dermatit lindrig Digital dermatit Klövröta * Sulblödning * Klövsulesår * Vårta Limax Klövspaltsinflammation Separation vita linjen Böld i vita linjen Tåböld/Sår/Nekros Dubbelsula Fångbrytning Asymmetrisk klövform Korkskruvsklöv Förvuxen klöv Saxklöv Hälta * Hasskada * Snart kommer även Norge att ansluta sig till delägarskapet. Klövvårdarna använder registreringsprogrammet på en så kallad tablet-pc som är en bärbar dator med tryckskärm vilken tål kyla, smuts, fukt och en i allmänhet tuff miljö med stötar och skakningar etc. Information om besättningen hämtas från varje lands centrala kodatabas och den aktuella kon som ska verkas är lätt att hitta i djurlistan utifrån kons SE-identitet. Klövvårdaren registrerar klövsjukdomar, klövformer, hälta och eventuella behandlingar med bandage eller sko. De flesta klövsjukdomarna registreras bara i en allvarlighetsgrad men några är även indelade i graderna lindrig och allvarlig (se Tabell 1). Programmet skapar olika listor över verkade djur vilka är mycket användbara som managementverktyg för lantbrukaren. Listan visar information om prevalensen för de olika klövsjukdomarna som förekommer i besättningen. Klövverkningslistan presenterar information om varje enskild verkad individ och uppföljningslistan är en summering av de djur som behöver ytterligare tillsyn. Klövhälsorapporterna finns sedan tillgängliga via webben hos den organisation som ansvarar för kodatabasen i respektive land. Några av fördelarna med det elektroniska systemet jämfört med pappersblanketten är: Enklare för klövvårdaren att registrera Snabbare och lättare uppdatering av kodatabasen med lättillgängliga rapporter för lantbrukaren Mer aktuell och noggrann data till kodatabasen och till lantbrukaren Lättare att se tidigare klövhälsoregistreringar för den enskilda kon Mer information bättre klövhälsa Det nya programmet för klövhälsoregistrering kommer att möjliggöra förbättring av klövhälsan på flera sätt. Lantbrukaren uppdateras om klövhälsoläget på både besättningsnivå och individnivå och kan genom justeringar gällande till exempel utfodring och management åtgärda orsakerna till vissa klövproblem. I Danmark har man positiva erfarenheter av att använda Pc-programmet. Lantbrukarna, klövvårdarna, rådgivarna och veterinärerna har således kunnat använda sig av korrekt underbyggd information för att förbättra klövhälsan. Just nu är projektet med att införa elektronisk klövhälsoregistrering fortfarande i ett pilotstadium i Finland och Sverige. Pc-programmet är en innovativ utveckling av klövhälsoregistreringen och projektet är ett bra exempel på gott samarbete mellan de nordiska länderna. Klövhälsoregistreringarna används också till att beräkna avelsvärden för klövhälsa. Att avla för bättre klövhälsa ger resultat i det långa loppet och kan ses som en investering för framtiden. Ett index för klövhälsa har ingått i NTM sedan augusti Klövhälsa visar positiva korrelationer till exempel med livslängd och sjukdomsresistens. Det betyder att selektion för bättre klövhälsa resulterar i friska, långlivade kor. Med det nya registreringssystemet förväntas antalet inkomna klövhälsoregistreringar öka och kvaliteten på inkommen data förbättras. Det kommer i sin tur att resultera i mer tillförlitliga avelsvärden för klövhälsa. SEPTEMBER 2012 avelsnytt 19

20 RASKOMMiTTÉ Ordförande Per-Johan Svensson, Södra Vi T: M: Vice ordförande Lars Iversen, Skamby T: M: Vice ordförande Andreas Johansson, Länsi-Turunmaa T: Vikingred strategi samarbete med ambitiösa mål Alf Eriksson, Långås T: M: Morten Hansen, Vrå T: M: Christer Samuelsson, Linghem T: M: niclas Sjöskog, Lillby T: Christer Ljungqvist T: M: Janne Pietkäinen T: Annamari Torttila T: Tiina Mitikka T: På raskommitténs möte i juni bekräftades beslutet från 2009: utfasningen av Holstein-gener fortsätter och konkret innebär det att tjurkalvar inköpta med början i januari 2013 får högst ha 12,5 % Holstein. Det finns dock en möjlighet att köpa in fem ovanligt bra kalvar med mer än 12,5 % Holstein efter tjurmödrar med mer än 25 % Holstein-gener som är genomiskt testade. En förutsättning är att raskommittén på förhand accepterat att tjurkalvarna DnA-testas utifrån uppgifter om dräktigheten. Idag uppfyller 90 % av Vikingred-ungtjurar födda 2010 och 93 % födda 2011 gränsen högst 12,5 % Holstein-gener. I Sverige har samtliga insatta ungtjurar klarat denna gräns. RASMEdARBETARE Auli Himanen M: auli.himanen@vikinggenetics.com Hans Stålhammar T: M: hans.stalhammar@vikinggenetics.com Charlotte Andersson T: M: charlotte.andersson@vikinggenetics.com Mia Sjögren T: M: mia.sjogren@vikinggenetics.com 20 avelsnytt SEPTEMBEr 2012