Innehåll. 3. Slutsatser 3.1 Allmänna slutsatser

Transkript

1 LÄRARSTUDERANDE OCH IT

2 Innehåll Förord 1. Urval och metod 1.1 Urval Högskolor Svarsfrekvens och bortfall Sekretess Viktberäkning och skattning 1.2 Metod 2. Redovisning 2.1 Gruppering av frågor 2.2 Bakgrund (Frågeblock A) 2.3 Användning av IT på fritiden (Frågeblock B) 2.4 Användning av IT i lärarutbildningen (Frågeblock C) 2.5 Attityder till IT i kommande yrkesliv (Frågeblock D) 2.6 Närvaro, tidsanvändning och inställning till studierna (Frågeblock E) 2.7 Övriga synpunkter (Frågeblock E) 3. Slutsatser 3.1 Allmänna slutsatser Bilagor Bilaga 1 Teknisk rapport, SCB Bilaga 2 Kalibreringsrapport, SCB Bilaga 3 Frågeformulär med svarsprocent 2

3 Förord På uppdrag av KK-stiftelsen genomförde LearnIT under våren 2004 en undersökning i syfte att ta reda på om de lärarstuderande lär sig använda IT som ett pedagogiskt verktyg samt deras attityder till att använda IT i sin framtida yrkesutövning. Uppdraget genomfördes för LearnIT av forskningsgruppen STEP (Studies in Educational Policy and Philosophy) vid Uppsala universitet. Vi vill tacka Harald Theorin som varit produktansvarig vid SCB. Denna rapport är en rak redovisning av grundmaterialet. Ett syfte är bland annat att rapporten ska kunna utgöra underlag för diskussion om angelägna områden att undersöka vidare. De korstabelleringar som gjorts rör kön, inriktning av studier, ålder och högskola. Vad vi kan se är att högskolan ger den mesta informationen, det vill säga det är där de största variationerna finns. Uppsala augusti/september 2004 Prof. Ulf P Lundgren Fil.dr. Elisabet Nihlfors 3

4 1. Urval och metod Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under mars-maj 2004, en postenkät (med tre påminnelser). 1.1 Urval Populationen utgjordes av studerande på lärarutbildningen såväl nybörjare hösten 2000 som nybörjare hösten Förutsättningen för att ingå i undersökningen var att de fortfarande var kvar på utbildningen under vårterminen Urvalsramen togs fram ur Universitets- och högskoleregistret. Studerande med färre än 160 poäng (ht 2000) respektive140 poäng (ht 2001) ingår ej i ramen. Antalet individer i ramen var ( ). Andelen män i populationen för ht 2000 är 8 procent fler än i populationen ht 2001 (från 29% till 21%). Av de studerande är 7 procent födda utomlands (2000) respektive 8 procent (2001). Studerandegruppen fördelar sig på dem som är födda på 1960-talet eller tidigare (26% resp. 21%), 1970-talet (44% resp. 40%) eller 1980-talet (30% resp. 39%). Ur urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om personer (dvs. lite drygt 70%) med hjälp av ett av SCB egenutvecklat urvalsprogram. I beställningen ingick att minst 25 procent av studenterna vid varje högskola och/eller 150 personer per högskola skulle ingå. Detta innebar att vissa högskolor inte kom med i urvalet. Hur urvalet gjorts och hur bortfallet hanterats redovisas i bilaga Högskolor 1 I den kommande redovisningen, som skiljer mellan de som började sin utbildning 2000 respektive 2001, återfinns 13 högskolor för år 2000 och 21 högskolor för år I den ursprungliga urvalsramen ingick 23 högskolor för år 2000 och 25 för år Skillnaden mellan antalet högskolor i urvalet och antalet högskolor i redovisningen beror på de högskolor som inte uppfyllde kravet på antalet svar (färre än 40 svarande). Också de studenter som redovisar att de har färre än poäng för nybörjartermin 2000 och poäng för nybörjare 2001 utgår då de ej uppfyller kriterierna. I tabell 1 nedan framgår vilka högskolor som finns representerade i redovisningen. Tabell 1. Högskolor som ingår i redovisningen för respektive år Universitet/högskola nybörjare 2000 nybörjare 2001 Umeå universitet X X Luleå tekniska universitet X X Uppsala universitet X X Högskolan i Gävle X Högskolan i Dalarna X X Örebro universitet X X Stockholms universitet X X 1 Vi använder termen högskolor avseende högskolor och universitet. 4

5 Lärarhögskolan i Stockholm X X Linköpings universitet X X Högskolan i Jönköping X X Göteborgs universitet X X Karlstads universitet X X Lunds universitet X Högskolan i Borås X Högskolan i Halmstad X Högskolan i Kalmar X Växjö universitet X X Högskolan i Kristianstad X Högskolan Trollhättan/Uddevalla X Mitthögskolan X Högskolan på Gotland X Malmö högskola X Svarsfrekvens och bortfall Totalt besvarade personer frågeblanketten dvs. 67 procent av urvalet. Den öppna frågan besvarades av 918 personer, det vill säga över en fjärdedel (26%). Objektsbortfallet (obesvarade enkäter) var Av dessa hördes ej 1752 av. I postretur kom 16 enkäter och 9 personer avböjde. För 10 personer var registeruppgifterna inte tillräckliga. Det partiella bortfallet (ej svarat enskilda frågor) är lågt (se bilaga 1). Svarsbenägenheten varierar mellan olika högskolor. Lägst är andelen svarande vid Uppsala universitet (57,8 procent) och högst för studerande vid Mitthögskolan (77,9 procent) Sekretess SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av enkätfrågor och nyttjande av Registret över totalbefolkningen (RTB) och Högskoleregistret. En sekretessöverenskommelse har träffats mellan SCB och Uppsala universitet med avseende på hur det avidentifierade materialet få användas. Registret har bevarats på SCB till då det förstörts Viktberäkning och skattning Vikter har tagits fram så att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande, dvs. en skattning av det sannolika utfallet har gjorts. Det innebär att varje redovisning av ett svar anger ett intervall. Denna skattning bygger på att svaren viktas för att kompenseras för objektsbortfallet. Det partiella bortfallet var lågt och ingår inte i viktningen. För en närmare beskrivning se bilaga 2. 5

6 1.2 Metod Studien är en enkätstudie, där några frågor hämtats från tidigare undersökningar. 2 Frågeblanketten bestod av 26 numrerade frågor, flera av dem med delfrågor vilket totalt innebar 134 frågor. Till detta kom även en öppen fråga. Förutom enkäten har ett antal uppgifter hämtas från Registret över totalbefolkningen (RTB) och Högskoleregistret. Redovisning sker först utifrån de olika frågeblocken inklusive övriga synpunkter (se nedan). Därefter ges en allmän bild parat med några nedslag som indikerar hur en fortsatt bearbetning kan göras. 2. Redovisning 2.1 Gruppering av frågorna Frågeformuläret återfinns i bilaga 3. I bilagan har den punktskattning i procent som gjorts, inom 95%-iga konfidensintervall tagits med. Det bör understrykas att redovisningen sker utan angivande av den variation som finns vid ett sådant förfarande. Materialet ska användas för att ge läsaren en uppfattning om storleksordning och förhållandet mellan svaren från dem som började sin lärarutbildning 2000 respektive De 26 numrerade frågorna har i denna rapport grupperas enligt följande: Område (frågans nummer) Bakgrund ( 1, 8, 18,19,20,24,25,26) Användning av IT på fritiden (2,3,4,5) Användningen av IT i lärarutbildningen (6,7, 9,10,11,12) Attityder till IT i kommande yrkesliv (13,14,15,16,17) Närvaro, tidsanvändning och inställning till studierna (21,22,23) Övriga synpunkter (öppen fråga) Frågeblock A B C D E F De synpunkter som framkommer i den öppna frågan: Övriga synpunkter på undervisningen om och användningen av IT i lärarutbildning, kan i sin tur kategoriseras. Ett exempel redovisas nedan. Ett svar kan innehålla synpunkter där flera av nedanstående kategorier förekommer, varför antal utsagor överstiger 918: - Förslag på uppläggning av utbildningen i IT och andra inslag (461). - Den egna inställningen till IT och yrket (184) - Lärarutbildares inställning till IT enligt svarande (109) 2 Lundgren, U.P.:Tid för studier Högskoleverkets rapportserie 2001:15R. KK-stiftelsen: IT i skolan CMA, oktober

7 - Kommentarer att IT kunskaper lärts före eller utanför lärarutbildningen (107) - Synpunkter på enkäten och om hur man svarat på enskilda frågor (72) - Synpunkter om IT i kommuner och skolor (60) - Synpunkter kring elevernas situation (15) - Tillgång till IT på fritiden (12) 2.2 Bakgrund (Frågeblock A) Omkring 14 procent har erfarenhet av distansundervisning. Variationen är stor såväl mellan olika högskolor samma år som för samma högskola vid jämförelse mellan de båda åren. De som hade mest erfarenhet av distansundervisning av nybörjarna 2000 var de studerande i Luleå, kring 25 procent jämfört med över 50 procent av Mitthögskolans elever De som hade minst erfarenhet av nybörjarna 2000 var de studerande i Stockholm med omkring 5 procent och 2001 de studerande i Borås, Kristianstad och Linköping. På frågan om var i skolan de lärarstuderande vill arbeta efter examen finns en tendens att de som är nybörjare 2001, jämfört med nybörjare 2000, i större utsträckning vill arbeta med yngre elever. Tabell 2. Inriktning på lärararbetet. Procent Inriktning Nybörjare 2000 Nybörjare 2001 Förskola 0 10 Förskoleklass 0 4 Grundskolans tidigare år grundskolans senare år Gymnasieskolan Vuxenutbildning 4 2 Har ej bestämt sig 3 3 Uppgift saknas 0 2 De flesta har en inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnen. Tabell 3. Inriktning mot ämnen. Procent. Inriktning studierna Nybörjare 2000 Nybörjare 2001 Språk Samhällsvetenskapliga ämnen Naturvetenskapliga ämnen Estetiskt praktiska ämnen Yrkesämnen - - Studie och yrkesvägledning - - Övriga 4 21 Totalt Det är färre i gruppen nybörjare 2001 som vill bli lärare med inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnen jämfört med nybörjare Något fler av nybörjarna 2000 har någon förälder född utomlands (16%) jämfört med de som var nybörjare 2001 (14%). 7

8 Tabell 4. Moderns utbildning. Moderns utbildning Nybörjare 2000 Nybörjare 2001 Kortare utbildning än grundskola 7 7 Grundskola eller motsvarande Yrkesskola eller motsvarande Gymnasieskola eller motsvarande Universitet eller högskoleutbildning Forskarutbildning 1 1 Vet ej 2 3 Totalt Tabell 5. Faderns utbildning. Faderns utbildning Nybörjare 2000 Nybörjare 2001 Kortare utbildning än grundskola 9 9 Grundskola eller motsvarande Yrkesskola eller motsvarande Gymnasieskola eller motsvarande Universitet eller högskoleutbildning Forskarutbildning 1 1 Vet ej 4 6 Totalt Det finns en liten tendens till att den senare årgången har en förälder med något lägre utbildningsnivå jämfört med den tidigare årgången. Denna förändring av social bakgrund har också visats i en studie av Börjesson (2003) Användning av IT på fritiden (Frågeblock B) I den fortsatta redovisningen kommer vi i huvudsak använda data från nybörjare Om det finns signifikanta skillnader jämfört med de som var nybörjare 2000 redovisas det. Gruppen nybörjare 2000 skall betraktas som en jämförelsegrupp som gör det möjligt att få en indikation på om svaren beror på att man ännu inte mött det frågan avser. Om de som började 2000 och går sin sista termin när frågorna bjöds inte avviker är det rimligt att anta att det inte är något som kommer att tas upp senare i undervisningen. Det är ett fåtal som aldrig skickar e-post. En fjärdedel gör det 5 7 dagar per vecka. Att skicka e-post med bifogad fil gör aldrig 12 procent av de svarande. De flesta söker någon gång under veckan information på nätet, men endast en fjärdedel av de svarande ingår i diskussionsgrupper eller chattar på nätet. 15procent skriver inte på dator. Mer än hälften spelar inte på dator (54%), laddar inte ned musik (68%) eller använder datorn för bild, film eller ljudproduktion (65%). Något mindre än hälften (45%) beställer inte varor och/eller tjänster på nätet. I stort sett alla svarande anser sig ganska eller 3 Börjesson, M.: Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna Forskningsrapport från LÄROM, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet,

9 mycket kunniga på att använda e-post, söka information på nätet och använda ordbehandlingsprogram. Något fler är osäkra på att använda presentationsprogram som Power Point och kalkylprogram. Mest osäker är man om hur man gör en webb sida (10% ganska eller mycket kunniga), dokumenterar digitalt i t. ex en digital portfolio (13% ganska eller mycket kunniga) och i arbete med bild, film och/eller ljudproduktion (15% ganska eller mycket kunniga). På frågan om hur ofta man har möjlighet att arbeta med persondator svarar över 70 procent att de kan göra det hemma 5 7 dagar i veckan. Att arbeta med dator på högskolan har 14 procent svarat att de aldrig kan och 35 procent att de kan 5 7 dagar per vecka. Svaren fördelar sig i stort sett likartat på frågan om hur ofta man kan använda internet. 2.4 Användning av IT i lärarutbildningen (Frågeblock C) Svaren på frågan hur ofta man använder IT i lärarutbildningen visar att IT används för att söka information och att skriva och bearbeta texter. Däremot arbetar man sällan med att planlägga och följa den egna lärprocessen (aldrig 63%), delta i diskussionsgrupper med handledare, lärare eller medstudenter (aldrig 71%), arbeta med IT baserade läromedel (aldrig 62%), använda bild, film eller ljudproduktion (aldrig 79%) och använda presentationsprogram (aldrig 72%). Här finns skillnader mellan utbildningsinstitutioner. Att planlägga och följa den egna lärprocessen sker i större utsträckning vid Linköpings universitet och Malmö högskola, där hälften deltagit i det. Vid Högskolan i Linköping, Uppsala universitet, Karlstad universitet och Högskolan i Borås har ungefär en femtedel av de studerande varit med om det. Lite över hälften har arbetat med IT baserade läromedel vid Linköpings universitet och Mitthögskolan. Vid Örebro universitet och Karlstad universitet en fjärdedel. Att använda bild, film eller ljudproduktion har knappt 40 procent varit med om vid Umeå universitet och lite över 10 procent vid Högskolan på Gotland. Omkring 60 procent har använt presentationsprogram som Power Point vid Umeå universitet men nästan ingen vid Örebro universitet (4%; 13% för de som började 2000). I den praktikförlagda utbildningen är graden av IT användning låg. Två områden avviker något; informationssökning och kommunikation (e-post mm) som förekommer i låg grad (26% resp. 25%) eller till viss del (26% resp.19%). De studerande fick i en fråga ta ställning till hur de anser att ett antal påståenden stämmer med den lärarutbildning de går. Genomgående kan konstateras att i nio av de tio påståenden som framställs svarar majoriteten (över 50%) att det stämmer inte alls eller stämmer i låg grad. Det enda svar 9

10 som avviker är på påståendet att IT-utbildningen sker huvudsakligen i valbara kurser där något fler svarar att det stämmer till viss del eller i hög grad (24 resp. 23%). På påståendet att kunskaper och erfarenheter om hur IT kan användas som ett pedagogiskt verktyg förmedlas på ett bra sätt svarar 66 procent att det stämmer inte alls eller i låg grad. Motsvarande siffra för 2000 är 73 procent. Tolv olika områden gavs som exempel på tänkbara kurser med IT involverat i olika grad. Frågan gällde om något av detta ingått i kurs eller del av kurs. Endast två av alternativen; källkritik kopplat till internet och ITs roll i samhällsutvecklingen får på nej alternativet under 50 procent (47% resp. 48%). IT-användning för internationella kontakter svarar 80 procent att de inte haft någon utbildning i. Skillnaderna mellan högskolorna kan exemplifieras, när det gäller kurser om källkritik kopplat till internet, med Högskolan i Stockholm där 79 procent säger att de hittills inte haft någon kurs inom detta område medan 75 procent i Borås har haft det som del av en eller flera kurser. I Uppsala och Umeå har procent haft kurser om fem poäng eller mer. Ett antal frågor ställdes även om den studerande fått utbildning inom olika områden utan koppling till IT. Tre områden som utmärker sig är kurser i den politiska styrningen av skolan där 43 procent svarar nej på frågan. Prov och kunskapsbedömning svarar 48 procent nej och beträffande internationella studier svarar hela 82 procent nej. Även här finns skillnader mellan högskolor. I Gävle och Borås svarar över 60 procent att de inte fått utbildning kring skolans styrning medan motsvarande siffror för Gotlands högskola är 9 procent. På Gotland svarar 75 procent att de fått utbildning i en eller flera kurser och 9 procent att de fått kurser om 5 poäng eller mer. Avslutningsvis kan konstateras att 54 procent av de studerande är mycket eller ganska missnöjda med de kunskaper de hittills fått om hur IT kan nyttjas i den egna framtida undervisningen som lärare. 12 procent är ganska eller mycket nöjda. 2.5 Attityder till IT i kommande yrkesliv (Frågeblock D) I vilken grad de studerande anser att de, med sin nuvarande kompetens, kan integrera IT i sitt framtida yrke som lärare, fördelar sig svaren tämligen likartat då mittenalternativet till viss del får flest svar (mellan 28 39%). Flest svar i gruppen inte alls får internationella kontakter (20%), prov och kunskapsbedömning (17%), stöd för barn/elever i behov av särskilt stöd (17%) samt att anpassa undervisningen i tid och rum (17%). Den högsta svarsprocenten i alternativet i mycket hög grad gäller som en del i kommunikationen med föräldrar/vårdnadshavare (13%). 10

11 Motsvarande fråga avseende framtiden, i vilken grad den studerande tror att hon/han kan komma att använda IT i sin yrkesutövning ger en något annorlunda bild om än på marginalen. Ett exempel är frågan om som en integrerad del i undervisningen/den pedagogiska verksamheten där en viss ökning av förmodad användning framkommer. (Från 25% till 32% för svarsalternativen i hög och i mycket hög grad). När det gäller påståenden om skolan i framtiden gavs 10 påståenden. 75 procent der det som ganska eller mycket sannolikt att skolan kommer att bli ett kunskapscentrum för olika former av lärande i framtiden. Det är mycket eller ganska osannolikt att biblioteken kommer att ersättas av IT-baserat material (53%) inte heller kommer IT användningen att ersätta nuvarande läromedel (51% ganska eller mycket osannolikt). Det är varken sannolikt eller osannolikt anser 35 procent att skolan kommer att genomgå stora förändringar med anledning av IT, 37 procent tror att det är ganska sannolikt. Fler tror det vara ganska sannolikt (51%) att elever i större utsträckning än idag kommer att kunna välja distansutbildning. Samtidigt svarar 36 procent att det är ganska sannolikt att lärare regelbundet kommer att handleda elever via nätet. Att elever kommer att i större utsträckning än idag följa individuella studieplaner ser 69 procent vara ganska eller mycket sannolikt. 34 procent anser att det är ganska eller mycket sannolikt att fler elever kommer att kunna uppnå målen i läroplanen. Att de estetiska uttryckens betydelse i undervisningen kommer att öka anser 44 procent vara ganska eller mycket sannolikt. Avslutningsvis kan konstateras att 62 procent tror att de kommer att ha ganska eller mycket stor nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket. Något fler (66%) är ganska eller mycket positivt inställda till användning av internet i sin framtida undervisning som lärare. 2.6 Närvaro, tidsanvändning och inställning till studierna. (Frågeblock E) Flertalet studerande är under våren 2004 två till tre dagar per vecka på högskolan för undervisning, självstudier mm. De som började 2001 är det i högre utsträckning (66%) än de som började 2000 (55%). Fyra dagar eller fler per vecka svarar 23 procent (22% för år 2000). Antalet timmar de använder för studier i genomsnitt under en vanlig vecka under våren 2004 varierar för flertalet mellan timmar. På frågan om den studerande är nöjd eller missnöjd totalt sett med sina studier ligger den högsta procent på samtliga fem delfrågor på alternativet ganska nöjd. När det gäller utbildningens innehåll totalt sett är 54 procent ganska nöjda, 55 procent när det gäller undervisningen (föreläsningar, övningar etc.) och 48% vad gäller utformningen av tentor och prov. Två alternativ får en högre svarsfrekvens på mycket nöjd och det gäller praktiken/den verksamhetsförlagda utbildningen (29% mycket nöjd) och utbildningen inom den egna specialiseringen (31% mycket nöjd). 11

12 2.7 Övriga synpunkter (Frågeblock F) Spridningen i IT-kunskap bland de svarande framkommer även i den öppna frågan. Att IT kan brukas till de exempel som framgår av enkätfrågorna har uppenbarligen gett flera av de svarande en ny bild av möjligheterna. Det framkommer i kommentarer kring enkäten att det finns en uppfattning om att den nya lärarutbildningen har väsentligt mycket mer IT i utbildningen än den gamla: Är ni medvetna om att det just nu sker ett skifte i lärarutbildningen? En del av mina vänner går den nya utbildningen medan jag och andra går den gamla Att lärarutbildningen består av olika delar där ämnesstudier är skilda från lärarutbildning och praktik återkommer flera till: Denna enkät borde bli väldigt inkomplett då många med mig inte direkt ännu associerar sina studier till lärarutbildningen. Jag har ännu inte ingen didaktisk pedagogisk utbildning utan bara enstaka kurser på universitetet. Föga förknippat med lärarutbildningen. Olikheter finns mellan ämnen: Svårt att svara på vissa frågor då vi läser ett så praktiskt ämne. Kopplingen mellan elevernas ålder och IT-användning får också kommentarer, här ett exempel: Eftersom jag läser till förskollärare känner jag inte att IT är något som bör ta stor del av undervisningen. Jag känner att barnen bör vara lite större än de barn jag ska jobba med samtidigt som en annan anser att: Vi har inte haft någon föreläsning överhuvudtaget som handlar om HUR man kan använda datorn och IT inom förskolan bland barn i åldern 1-5 år eller i förskoleklassen med barn som är 6 år eller ska bli En blivande bild och hemkunskapslärare efterlyser kunskaper: Photoshop och sån t där visst, men IT, bra söklänkar osv nej! Bra recept sajter borde finnas. Bra diskussionsforum för hk-lärare. Tips på roliga, kreativa lektioner. Ska den lärarstuderande ha förkunskaper i IT, undrar några. Lärarna talar som om kunskap finns: Den utgår inte från studenternas förkunskaper. Vissa studenter har väldigt få kunskaper om datoranvändning och Internet och har väldigt svårt att hänga med. Det skulle framgå innan man börjar på lärarutbildningen att man måste ha utförliga baskunskaper. Flera kommenterar att det som de kan om IT har de antingen lärt sig före utbildningen (gymnasiet och/eller komvux), genom att själv söka upp kurser utanför utbildningen under studietiden eller lärt av kamrater under utbildningen. Allmänt konstateras att bristen på praktiska exempel är stor: Vi får ofta höra talas om att man kan använda IT och dess fördelar/nackdelar. Särskilt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Men det är ingen som berättar hur man kan göra det. 12

13 De som uttrycker sig mer direkt kring sin inställning till IT är antingen positiva eller negativa. De negativa lyfter särskilt fram att läraryrket handlar om fysiska möten där känslan finns, eleverna arbetar med datorer hemma därför ska de inte göra det i skolan, stillasittande, fettma, neurologiska skador, strålningsrisk samt behov av att kontrollera vad eleverna arbetar med på nätet är exempel på risker. De positiva ser flera möjligheter att använda IT såväl som administrativt stöd och som pedagogiskt verktyg. Problemet är tillgången och prestanda på maskinvaran på den skola man ska tjänstgöra på i framtiden. Praktiken har gett flera av dem som skriver en uppfattning om att kommunerna inte har råd att upprätthålla en god nivå och därför är det heller ingen idé att satsa på IT i lärarutbildningen: Ärligt talat så känns det ganska meningslöst eftersom det inte finns datorer ute i skolorna i min kommun. Upplever att även lärarna ute på fältet har resignerat om det mot förmodan finns datorer i klassrummen så är de antingen uråldriga eller trasiga det enda de möjligen används till är att renskriva eller som resurs för ngn elev med särskilda behov. Såväl de mer negativa som positiva har en grundton som återkommer i följande citat: Jag är ganska kritisk till IT i skolan. Den är bra om man får rätt utbildning och kunskap i det så man kan använda den rätt. Jag tycker ändå att det viktigaste i lärandeprocessen är den mänskliga kontakten mellan elev-elev, elev-lärare, lärare-lärare utan socialt umgänge kan du aldrig utvecklas och lära dig något, det tycker jag i första hand är viktigare än kunskap. Ett antal kommentarer rör jämförelsen mellan dem själva som blivande lärare, tjänstgörande lärare och elevernas kunskap om IT. Ex: Hade önskat mer utbildning om IT. Mina kunskaper kommer från gymnasiet & egen inlärning. Upplever att mina elever kan mer än mig. Otäckt!. Flest antal synpunkter rör lärarutbildningen, dels hur IT skulle kunna integreras i undervisningen på lärarutbildningen dels synpunkter om hela utbildningen. IT i utbildningen handlar mycket om information, schema, att lämna in tentor etc. Om man väljer viss frivillig utbildning kan man lära sig göra hemsidor etc. Mycket teoretiskt resonemang anser flera, mer prat om betydelsen av IT än praktisk tillämpning. Behov av bibliotekarie som kan hjälpa till att söka material återkommer. Lärarutbildarna anses inte vara, allmänt sett, särskilt positiva till IT men det finns eldsjälar. Både de som haft IT och de som saknat sådana kurser efterfrågar mer samtidigt som flera konstaterar att det är många områden som de saknar för sin kommande yrkesutövning: Undervisningen om IT i lärarutbildning är nästan helt obefintlig / / men hela lärarutbildningen har många brister som den ser ut idag, inte enbart inom IT-området. En annan ger exempel på vad som saknas; föräldrakontakter, betygssättning, etiska dilemman, konflikthantering mm. 13

14 Avslutningsvis: Vid en första bearbetning av den öppna frågan framkommer skillnader i synsättet på: - IT generellt som en del av samhället, inkl. synen på barn o IT - Som ett av flera verktyg i privatlivet - Ett sätt att kommunicera inom lärarutbildningen eller snarare som ett administrativt verktyg (inlämningsuppgifter, schema etc.) - Ett hjälpmedel i lärararbetet (enskilt såväl som i laget) - Ett av flera läromedel Det är de första tre som överväger attityderna inom dessa områden läggs på de två sista där kunskapen i praktiken är låg. 3 Slutsatser En första slutsats av resultaten ger en allmän bild av situationen. En bild som kan fördjupas genom att välja ett eller flera av de alternativ som frågorna ger. Dessa kan t.ex. vinklas utifrån den studerandes ålder, studieinriktning och högskoleort. Flera frågor kan även jämföras med tidigare studier. Här nedan ges en första reflektionsbild. (Där två procenttal anges samtidigt gäller det första 2000 och det andra 2001). 3.1 Allmänna slutsatser De studerande är till övervägande del kvinnor födda i Sverige och med föräldrar där mödrarna i större utsträckning än fäderna har högre utbildning. Endast 16/14 procent har en eller båda föräldrarna födda utomlands. Hälften är ganska nöjda eller mycket nöjda med utbildningen. Praktiken och den egna specialiseringen har procent mycket nöjda vilket avviker från övriga alternativ. Endast tio procent är nöjda med de kunskaper de fått om hur de kan nyttja IT i sin framtida undervisning som lärare. Den största gruppen, ca 60 procent, vill helst arbeta i grundskolan i framtiden. Ett skifte har skett mellan dem som började 2000 respektive 2001 från grundskolans senare år till fler som vill arbeta i de tidigare åren. Fördelningen av inriktningen är bland 2001 tämligen jämn med ca 20 procent för såväl språk, so, no, estet/prakt och övriga. Majoriteten av de redovisade svarande har totalt 100 poäng eller mer. Flertalet är på universitet/högskola för undervisning, självstudier två tre dagar per vecka (55/66 procent). Dryga 20 procent är där fyra dagar eller fler. Bland dem som är där aldrig eller någon dag per månad skulle de ca procent om har erfarenhet av distansutbildning kunna finnas. Den lärarstuderande använder högst varierande tid för sina studier. Fördelningen mellan timmar per vecka är tämligen jämn med en liten övervikt för timmar per vecka. 14

15 Flertalet (ca 80 procent) kan arbeta med dator hemma, något färre (70 procent) anger att de kan arbeta med internet hemma. På fritiden skickas e- post någon gång med en bifogad fil. Endast två procent anger att de aldrig söker information på nätet. Det händer att de skriver och / eller bearbetar texter någon gång. Däremot är de många som aldrig deltar i diskussionsgrupper eller chattar ( ca 70 procent), laddar ner musik (ca 70 procent) använda bild, film eller (ca 65 procent). Beställer varor och tjänster på nätet svarar ca 40 procent att de aldrig gör men dryga 50 procent någon dag i månaden vilket skulle kunna vara beställning av resor och/eller bankärenden. Frågorna som gällde huruvida de lärarstuderande kan använda dator respektive IT har för en del varit svåra att besvara då de kopplat kan till att de också arbetar med nämnda redskap. Flera kan, men gör det inte är en slutsats. Frågor om kunnighet på olika områden på fritiden respektive under utbildningen kan jämföras. Kunnigheten är störst vad gäller att skicka e-post, söka information på nätet och använda ordbehandlingsprogram- Mycket eller ganska okunnig känner de sig när det gäller att ladda ner musik, delta i diskussionsgrupper, göra webbsidor och dokumentera digitalt. Spridning mellan ganska kunnig och okunnig fördelar sig jämnare för att använda kalkylprogram, presentationsprogram och att använda bild, film och/eller ljudproduktion. Det finns ett antal bristområden. Under lärarutbildningen kan man i bästa fall påstå att de kunskaper de redan har förstärks medan okunnighetsområdena sällan eller aldrig utbildas i eller om eller används i praktiken. Användningen av IT under VFU perioderna är låg. Framtiden tjugo procent är mycket positivt inställda till att använda IT i sin framtida undervisning. Cirka 45 (47/45) procent är ganska positiva. Det är endast ca10 procent (13/14) som tror att de kommer att ha mycket stor nytta av IT som pedagogiskt verktyg. Bilden av framtidens skola är dock ett kunskapscentrum för olika former av lärande (ca 70 procent anser det vara ganska och/eller mycket sannolikt). Att eleverna i större utsträckning än idag kommer att följa individuella studieplaner anser 66/69 procent medan något färre (60/66 procent) tror att eleverna kommer att kunna välja distansutbildning. Bibliotek tror man inte kommer att ersättas av IT baserat material (55/53 mycket och/eller ganska osannolikt). Inte heller kommer IT användningen att ersätta nuvarande läromedel (52/51 mycket och/eller ganska osannolikt). Några större förändringar med anledning av IT tror 40/42 procent är ganska och eller mycket sannolikt. Ungefär lika många tror att lärare regelbundet kommer att handleda elever via nätet (44/43 ganska och/eller mycket sannolikt). 15

16 Utvecklingsmöjligheter kan kanske skönjas när det gäller att gränserna mellan olika skolformer blir mindre tydliga och att fler elever kan uppnå läroplanens mål med IT stöd detta om varken/eller alternativet paras ihop med ganska och mycket sannolikt. Då blir resultatet för frågan kring skolformer 70/74 procent och att uppnå målen 82/84 procent. Den kompetens de svarande idag anser att de har drar åt det positiva hållet i följande alternativ: - förbereda/planlägga undervisningen - en del i kommunikationen med föräldrar - en del i kommunikationen med elever - i kontakt med andra lärare för verksamhetsplanering - administrativa stöd - kontakter med omgivande samhället - egen kompetensutveckling. Det negativa överväger i följande frågor: - prov och kunskapsbedömning - internationella kontakter - stöd för barn/elever i behov av särskilt stöd - öva elevernas förmåga till kritiskt tänkande - individualisera undervisningen - som ett läromedel - som en integrerad del av undervisningen - anpassa undervisningen i tid och rum. En utsaga från den öppna frågan får avsluta denna bild: Jag känner inte att IT i klassrummet kommer att vara en självklarhet, det finns många faror och fällor och ska jag använda detta verktyg vill jag sitta med eleven. Trots detta så vet jag att de flesta använder IT hemma dagligen ska detta vara ett sätt att även använda i skolan? Jag är osäker. Möjligheter med IT är många men jag ser nog att de grundläggande sakerna som räkna, skriva och läsa kommer att vara grundläggande i min undervisning. 16

17 Bilaga 1. Teknisk rapport Enkätundersökning om IT bland studerande på lärarutbildning Inledning Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden mars-maj 2004 genomfört en enkätundersökning på uppdrag av KKS/Uppsala universitet. Syftet var att ta reda på om lärarstuderande lär sig använda IT som ett pedagogiskt verktyg och vilka attityder denna grupp studerande har till IT i sin framtida yrkesutövning som lärare. Undersökningen genomfördes som en postenkät med tre påminnelser. Populationen utgjordes av studerande på lärarutbildning. Totalt var det personer som besvarade frågeblanketten, vilket var 67 procent av urvalet. Frågeblanketterna registrerades med skanning. Från det skannade materialet framställdes datafil och tabeller. Harald Theorin har varit produktansvarig. Anna-Liisa Halunen har arbetat med registrering och skanning av frågeblanketterna. Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av nybörjare på lärarutbildningen hösten 2000 och hösten 2001 som var kvar på utbildningen under vårterminen För att kunna dra ett urval skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med Universitets- och högskoleregistret och bestod av högskolenybörjare på lärarutbildningar höstterminerna 2000 och 2001 som var kvar på desamma under höstterminen Studerande på utbildningsprogram kortare än 160 (ht2000) respektive 140 poäng (ht2001) togs bort ur ramen. Konstnärliga högskolor och KTH ingick inte i urvalsramen. Antalet individer i ramen var ( ). Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 5350 personer med hjälp av ett av SCB egenutvecklat urvalsprogram. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom respektive stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalet skulle enligt överenskommelse omfatta 25% av studenterna per högskola och 150 där det var möjligt. Då populationen inte var så stor blev alla studenter på flera högskolor utvalda. Aktuella adressuppgifter hämtades från befolkningsstatistiken. 17

18 Tabell 1 Urvalsram och urval Populatio Urval n TOTALT ht Umeå universitet Luleå tekniska universitet Uppsala universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Dalarna Mälardalens högskola Örebro universitet Stockholms universitet Lärarhögskolan STHLM Linköpings universitet Högskolan i Jönköping Göteborgs universitet Karlstads universitet Högskolan i Skövde Lunds universitet Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Växjö universitet Högskolan i Kristianstad Idrottshögskolan Mitthögskolan Södertörns högskola Malmö högskola TOTALT ht Umeå universitet Luleå tekniska universitet Uppsala universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Dalarna Mälardalens högskola Örebro universitet Stockholms universitet Lärarhögskolan STHLM Linköpings universitet Högskolan i Jönköping Göteborgs universitet Karlstads universitet Högskolan i Skövde Högskolan i Borås Lunds universitet Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Växjö universitet Högskolan i Kristianstad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Idrottshögskolan Mitthögskolan Högskolan på Gotland Malmö högskola

19 Sekretess och utlämnande Med frågeblanketten skickades ett informationsbrev där uppgiftslämnarna kunde läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan SCB, KKS, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Informationsbrevet informerade också om att uppgifter hämtades från Registret över totalbefolkningen (RTB) och Högskoleregistret och vilka uppgifter som hämtades, att samtliga uppgifter är skyddade av Personuppgiftslagen och Sekretesslagen, att det är frivilligt att deltaga och att en avidentifierad fil levereras till Uppsala universitet. För att SCB ska kunna lämna ut ett enkätmaterial krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler och behandlas på det sätt som beskrivs i informationsbrevet. SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av enkätfrågorna samt variablerna från RTB och Högskoleregistret. Dessutom har en sekretessöverenskommelse upprättats mellan Högskoleverket och Uppsala universitet med avseende på hur det avidentifierade datamaterialet får hanteras. Behandlingen av personuppgifter i undersökningen har anmälts till SCB:s juridiska kansli. Beslutet därifrån medger endast att registret (datamaterialet) bevaras på SCB till då uppgifterna kommer att förstöras. Variabler Beställargruppen, via Elisabet Nihlfors, har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Blanketten bestod av 26 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 134 frågor. Frågorna handlade främst om användning och attityder till användning av IT. Förutom de variabler som samlats in via frågeblanketten har ett antal variabler hämtats från register. Verkställande högskola höstterminen 2003 från Universitetsoch högskoleregistret. Födelseår, kön och utländsk bakgrund från Registret över totalbefolkningen. Datainsamling Frågeblanketterna sändes till urvalspersonerna med post. I informationsbrevet ombads de besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första utskicket genomfördes den 8 mars, sedan skickades tre påminnelser ut till dem som inte besvarat frågeblanketten, den 17 mars, den 29 mars och den 15 april. Den första påminnelsen bestod av ett tack- och påminnelsekort och de andra påminnelserna var enkätpåminnelser. Insamlingen avslutades den 6 maj. 19

20 Tabell 2a Beskrivning av inflödet Till svarande räknas även de som svarat nej på fråga 1 Antal Procent Inför tack- och påm ,8 Inför enkätpåminnelse ,0 Inför enkätpåminnelse ,9 Totalt antal svar ,6 Bortfall ,4 Urval ,0 Tabell 2b Beskrivning av inflödet, angivet i andelar Till svarande räknas även de som svarat nej på fråga 1 Svarsandelen är vägd med urvalssannolikheten Högskola/universitet Urval Antal svar Andel svar Umeå universitet ,8 Luleå tekniska universitet ,8 Uppsala universitet ,6 Högskolan i Gävle ,1 Högskolan i Dalarna ,1 Mälardalens högskola ,5 Örebro universitet ,6 Stockholms universitet ,8 Lärarhögskolan STHLM ,7 Linköpings universitet ,6 Högskolan i Jönköping ,2 Göteborgs universitet ,7 Karlstads universitet ,7 Högskolan i Skövde ,1 Högskolan i Borås ,3 Lunds universitet ,8 Högskolan i Halmstad ,1 Högskolan i Kalmar ,2 Växjö universitet ,0 Högskolan i Kristianstad ,3 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla ,9 Idrottshögskolan ,3 Mitthögskolan ,9 Södertörns högskola ,8 Högskolan på Gotland ,5 Malmö högskola ,0 Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor på blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera bortfallsskevheten har vikter beräknats med hjälp av kalibrering (Se bilaga 1). Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är 20

21 förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 3 nedan. Med ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medverka i undersökningen. För vidare förklaring se Databeredning nedan. Tabell 3 Beskrivning av objektsbortfall Antal Ej avhörda 1752 Postreturer 16 Avböjd medverkan 9 Ej adress i RTB 10 Totalt 1787 Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet var lågt för de flesta av frågorna. Databeredning Databeredningen genomfördes av Enheten för utbildnings- och arbetsmarknadsstatistik vid SCB. Samtliga inkomna frågeblanketter prickades av i avregistreringssystemet RODE. Frågeblanketterna skannades med programvaran EYES&HANDS. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bland annat dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekom i materialet. Svarsdatafilen kompletterades med bakgrundsvariabler från Högskoleregistret och RTB samt med vikter för uppräkning till populationsnivå. Viktberäkning och estimation Vikter har tagits fram så att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma med i urvalet. Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: w k = d k v k där w k = den totala vikten för objekt k d k =designvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor svara i högre än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan 21

22 fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan detta ha en snedvridande effekt på resultatet. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts. (Se bilaga 1 för mer detaljer.) Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. För beräkning av skattningen av totaler används följande formel: Yˆ = w r k y k där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) Och för beräkning av skattningen av medelvärden används följande formel: Yˆ = r w r k w y k k där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) Vikten (vikt) som finns på filen ska användas vid framställning av tabeller och diagram samt vid beräkning av statistiska mått. Kalibreringen och de tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats ovan med hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN97. Tabellerna Tabellerna har räknats upp till populationsnivå, vilket innebär att resultatet avser hela populationen och inte bara de svarande. Antalsuppgifterna är således skattningar av antal personer i populationen med den aktuella egenskapen. Personer som i fråga 20, Hur många högskolepoäng har du.., svarat ett lågt antal poäng ingår inte i redovisningen. Nedre gränsen sattes till poäng för nybörjare 2000 och poäng för nybörjare Syftet var att få mer homogena redovisningsgrupper. Variabeln universitet/högskola som används för redovisning i tabellerna bygger på registeruppgifter om verkställande högskola hösten 2003 från Universitets- och högskoleregistret. En annan undersökning bland lärarstuderande som gjordes under 2004 hade en kontrollfråga om högskola. Från den vet vi att överensstämmelsen mellan höst- och vårterminsregistreringen är mycket hög. Variabeln förälders utbildning är skapad genom att välja den högsta utbildningen där två föräldrauppgifter finns. 22

23 Variabeln inriktning är skapad från frågorna om skolform och ämne. Det förekom dubbelmarkeringar i båda frågorna. Skolform prioriterades i ordningen gymnasieskola, vuxenutbildning, senare år, tidigare år, förskoleklass, förskola. Dubbelmarkeringar för ämne har i allmänhet lagts i gruppen övrigt. Undantag är de som dubbelmarkerat två ämnen inom samma huvudgrupp (t.ex. SO), kombination svenska/so som förts till SO-gruppen och idrotts/annat ämne som förts till estetisktpraktiskt. Till varje punktskattning (p) anges det 95%-iga konfidensintervallet ( ± v ). Den övre gränsen för konfidensintervallet bildas genom att ta p+v och den nedre gränsen genom att ta p-v. Det är praxis att tillämpa 95-procentiga konfidensintervall när man uttalar sig om statistiskt säkerställda skillnader. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet, i 95 fall av 100, om andra fel än slumpfel är försumbara. Något förenklat kan sägas att om konfidensintervallen från två grupper inte överlappar varandra så har man en statistiskt säkerställd skillnad mellan de båda grupperna. I andelstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal och värden under 0,5 är därmed avrundade till noll. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Viktberäkning och estimation med hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN97. Kvalitet SCB tillämpar en bred definition på kvalitet. För att hålla en hög kvalitet och täcka kvalitetsdimensionerna används kontroller i undersökningens olika faser, allt från kundkontakter till dokumentation och uppföljning. I SCB MIS 2001:1 Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik ges en ingående beskrivning av SCB:s kvalitetsbegrepp och de olika kvalitetskomponenterna. Nedan beskrivs de begrepp som har betydelse för denna undersökning. Innehåll Statistiska mått De statistiska storheterna (parametrarna) utgörs av totaler och kvoter. De senare består vanligtvis av procentuella andelar. Statistiken redovisas, förutom för hela målpopulationen, också på redovisningsgrupper. Dessutom redovisas 95%-iga konfidensintervall för skattningarna av parametrarna. Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper, redovisningsgrupper. Redovisningsgrupperna i den här undersökningen avgränsas antingen med hjälp av en registervariabel (från urvalsramen) eller utifrån svaret på en fråga. 23

24 Referenstider Referensperioden i den här undersökningen är vårterminen 2004 för både objekt och variabler. Det innebär att objekt och variabler avser denna period. Tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Universitets- och högskoleregistert bedöms vara av god kvalitet. Däremot fanns inte några uppgifter för vårterminen 2004 tillgängliga när undersökningen gjordes. I denna undersökning visade sig 222 personer vara övertäckningsobjekt. Det var personer som inte längre studerade i på lärarutbildningen, vilket de angett i fråga 1 eller svarat via telefon/e-post. Dessa personer finns med på filen från undersökningen och ger, uppräknat med vikter, en skattning av övertäckningen i populationen. Undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning. Undertäckning kan bestå av studenter som har återgått till studier efter uppehåll. Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde (estimat) och det faktiska värdet (parametern) som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Urvalsfelets storlek redovisas med osäkerhetsintervall i form av konfidensintervall. I totalundersökta stratum finns inget urvalsfel. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då respondenten inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. I fråga markerade ett antal personer fler svarsalternativ än som var tillåtet. Samtliga markeringar finns registrerade, men i tabellframställningen har vissa uppgifter prioriterats för att skapa redovisningsgrupper. Mätfelen för registervariabler som hämtats från Högskoleregistret och RTB bedöms vara liten. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan så kallade bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och 24

25 kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms registreringsfelet vara litet. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt (har en annan fördelning) avseende undersökningsvariablerna. En beskrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts i samband med valet av hjälpinformation till kalibreringen, se bilaga. Aktualitet Med statistikens aktualitet menas hur väl statistiken beskriver nuläget. Faktorer som påverkar denna komponent är exempelvis framställningstid, punktlighet och hur snabbt verkligheten förändras. Undersökningen var en engångsundersökning. SCB:s arbete vilket omfattade enkätkonstruktion, tryckning, insamling, tabellframställning m.m. pågick främst under perioden mars-maj Vissa kontakter tog dock redan under hösten Mest tidskrävande var datainsamlingen som pågick i 9 veckor. Materialet levererades vecka 20, enligt överenskommelsen. Jämförbarhet och samanvändbarhet Är främst aktuell vid återkommande undersökningar och vid jämförelse mellan olika undersökningar. Samanvändbarhet med annan statistik Eftersom undersökningens urvalsram bygger på uppgifter ut Universitets- och högskoleregistret är den närmast jämförbar med den statistiken. Tillgänglighet och förståelighet SCB levererar tabeller och datafil tillsammans med den här rapporten. Användning och spridning regleras i sekretessöverenskommelsen. Att tänka på vid användandet av datamaterialet Observera att de bifogade vikterna ska användas vid analys och resultatframställning. I ett stratifierat urval kan datamaterialet inte ses som ett urval av oberoende lika fördelade observationer, som ofta antas i traditionell statistisk teori. Det är därför viktigt att tänka på att de flesta förprogrammerade dataprogram inte klarar av att analysera datamaterialet ifrån en urvalsundersökning på ett korrekt sätt. Var noga med att kontrollera att de dataprogram som används för analys behandlar vikterna på ett riktigt sätt. Att ta fram frekvenser med beaktande av vikter klarar däremot de flesta statistikprogram. 25