Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030

Transkript

1 Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Examensarbete av Caroline Holm April 2008

2

3 Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Lunds Universitet Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering Lund University, Sweden Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Environmental assessment of wastewater management in the river basin of Sävjaån in 2030 Examensarbete nummer: av Caroline Holm Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Lunds Universitet April 2008 Handledare: Professor Jes la Cour Jansen Biträdande handledare: Doktor Erik Kärrman, Limnolog Anders Larsson, Systemekolog Mats Johansson Examinator: Universitetslektor Karin Jönsson Bild på framsidan: 1 1. Sävjaån Postal address: Visiting address: Telephone: P.O Box 124 Getingevägen SE Lund Sweden, Telefax: Web address:

4 ii

5 Sammanfattning Minskningen av utsläpp från enskilda avlopp har uppmärksammats som en viktig uppgift i arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Sverige. Enligt EU: s ramdirektiv för vatten skall alla vattenförekomster ha god ekologisk status till år Att förbättra de många enskilda avlopp som inte uppfyller lagens krav på rening, kommer med stor sannolikhet bli en av de nödvändiga åtgärder som identifieras för att uppnå målet. Vid VA-planering finns dels teknikvalet mellan olika system och dels det övergripande valet mellan enskilda anläggningar, lokala gemensamma anläggningar eller anslutning till centralt reningsverk. Excel-verktyget VeVa har tidigare byggts upp som ett stöd för beslutsfattare för att bedöma vilka avloppssystem som passar bäst i ett specifikt omvandlingsområde. VeVa - Omvandlingsområde jämför avloppssystemen med avseende på utsläpp av kväve, fosfor, syretärande ämnen (BOD 7 ) och kadmium till recipient, utsläpp av kväve och fosfor till luft, potential att återföra växttillgängligt fosfor och kväve till åker samt den mängd kadmium som samtidigt hamnar på åkern. Även avloppssystemens energianvändning vid tillverkning, anläggning och drift beräknas. Inom ramen för detta examensarbete har verktyget utvecklats för att kunna användas på avrinningsområden uppdelade på flera mindre delområden, med en blandning av många olika typer av avloppslösningar. I en litteraturstudie undersöktes möjligheten att koppla Excelverktyget VeVa till kartverktyg samt till transport- och retentionsmodeller för näringsämnen i vattendrag. Med en transport- och retentionsmodell skulle påverkan på vattenkvaliteten kunna simuleras från de scenarier som studeras i VeVa, och med ett kartverktyg skulle resultaten kunna presenteras på kartor. Resultaten från studien visar att det finns förutsättningar att på detta sätt använda simuleringsresultat från VeVa, till exempel med Fyrismodellen och programmet MapInfo, men då krävs att användaren kan hantera dessa programvaror. Det utvecklade verktyget VeVa-Avrinningsområde har använts i en fallstudie med tidsperspektivet år 2030, för Sävjaåns avrinningsområde, öster om Uppsala. Miljöpåverkan och resurshushållning jämfördes mellan tre olika scenarier. Fokus för fallstudien var att undersöka om fosforbelastningen på den hårt näringsbelastade Sävjaån, klassad som Natura 2000-område, kunde halveras och skillnader i miljöpåverkan mellan tre olika scenarier. Följande scenarier undersöktes: i huvudsak enskilda lösningar för fastigheterna i området, anslutning till lokala gemensamhetslösningar där så är möjligt eller anslutning av vissa områden till centralt reningsverk. Resultaten visar att om befintliga avlopp åtgärdas blir effekten stor för utsläpp av fosfor och BOD 7, medan utsläpp av kväve och kadmium inte påverkas nämnvärt. Genom att åtgärda alla enskilda avlopp så att de uppfyller kraven för hög skyddsnivå kan fosforbelastningen till Sävjaån halveras, och det finns även utrymme för nyinflyttning i området. Simuleringar med Fyrismodellen som uppskattar transport och retention av näringsämnen, visar att fosforkoncentrationerna då sjunker med ca 20 %, vilket skulle kunna få en positiv inverkan på flora och fauna i åsystemet. Resultaten antyder att fosforbelastningen på Sävjaån blir lägst för scenariet med central anslutning, men känslighetsanalysen visar att skillnaden mellan de tre scenarierna är marginell. Eftersom den överlägset största skillnaden för ån dessutom infaller genom att åtgärda befintliga avlopp kan inte förbättring av Sävjaåns kvalitet användas som argument för en utbyggnad med efterföljande ledningsdragning i området. i

6 Abstract Reducing the discharge from private sewage systems is identified as an important means in the work of ameliorating the quality of Swedish surface waters. The EU framework directive states that all waterbodies within the union should achieve good ecological status Attending to the large amount of private sewage systems that do not fulfill legal requirements of nutrient reduction, will presumably make part of the forthcoming river basin management plans. When planning for water and sanitaion in a specific area, there is a choice not just between different technologies, but also between on-site systems for single households, local collective systems or connection to central systems. The Excel-based tool VeVa is designed to be a support for deciscion-makers when estimating the most appropriate solution for a specific transition area. VeVa uses substance flow analysis when comparing different sewage systems concerning the discharge of nitrogen, phosphorus, organic matter (BOD 7 ) and cadmium to water, airborn emissions of nitrogen and BOD 7, recycling potential of plant available phosphorus and nitrogen and flows of cadmium to arable land. The energy used for producing materials, construction and operating the sewage systems is also calculated using the principles of life cycle assessment. In this Master Thesis VeVa has been developed in order to enable the analyse of an entire river basin divided into several sub-areas with a mixture of sewage systems. The possibility for a future development, linking VeVa together with geographic software and models for transport and retention of nutrients in water systems, was investigated in a literature study. A transport and retention model would enable to demonstrate a connection between the simulations in VeVa and their effect on the water quality. With support from a geographic software the results could pedagogically be presented on maps of the area. The results from the study shows that there are prerequisites for such a linking for example with the Fyris Model and the programme MapInfo, presupposing that the user know how to use these softwares. The new tool, VeVa- River Basin, has been applicated in a case study of the river basin of Sävjaån, partly designated a Natura 2000 site east of Uppsala, Sweden. The environmental impact and energy use were compared between three scenarios set for The focus of the study was to analyze whether the phosphorus load on river Sävjaån, could be halved and what differencies could be distinguished between one scenario with certain areas connected to central systems, another scenario maximizing the number of local collective systems and a third scenario with on-site systems for single households. Improving the existing sewage systems in the area diminish the load of phosphorus and BOD 7 significantly, whereas the load of nitrogen and cadmium is not significantly affected. The results show that by attending to all private sewage systems an expansion is even possible within the objective to halve the load of phosphorus. Simulations with the Fyris Model showed that the concentrations of phosphorus in water then drop with 20 %, which may give positive effects on plants and animals in the river system. The results also indicate a minimum phosphorus load on Sävjaån river in the scenario with connection to central systems, however the sensitive analysis illustrate that the difference is merely marginal. Considering this and the fact that the overall biggest reduction of phosphorus load occurs only by attending to existing sewage systems, the quality of river Sävjaån can not be used as the only argument to support an expansion and a connection to central systems in the area. ii

7 Förord Detta examensarbete har finansierats med bidrag från Norra Östersjöns Vattendistrikt och Uppsala kommun. Företrädare för Miljökontoren och/eller VA-kontoren i Uppsala, Knivsta respektive Norrtälje kommun har fungerat som referensgrupp. Examensarbetet omfattar 20 poäng och har utförts inom civilingenjörsprogrammet Ekosystemteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Projektet har i huvudsak utförts på VA-kontoret i Uppsala och till en mindre del på Ecoloop:s kontor i Stockholm. Erik Kärrman på Ecoloop, Anders Larsson på Uppsala kommun och Mats Johansson på Verna har varit handledare. På Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Kemiteknik, avdelningen för Vattenförsörjnings- och avloppsteknik har Jes la Cour Jansen varit handledare och Karin Jönsson examinator. Ett varmt tack till alla mina handledare som har hjälpt mig med konstruktiva diskussioner, ett stort engagemang, ett stort förtroende och glada tillrop. Ett stort tack även till Åsa Erlandsson, Ecoloop, för frekvent, trevlig och intensiv dialog om utveckling av VeVa-verktyget. Tack Göran Adelsköld, SLU, Naser Banihashem och Karin Ahlberg på Uppsala kommun för hjälp med GIS-hantering samt Klas Hansson, SLU och Caroline Orback för hjälp med Fyrismodellen. Tack till alla andra på Ecoloop och VA-kontoret som gjort fika- och lunchpauser till avslappnade och roliga stunder. iii

8 iv

9 Innehåll SAMMANFATTNING...I ABSTRACT... II FÖRORD...III 1. INTRODUKTION BAKGRUND Utsläpp och enskilda avlopp Lagar, allmänna råd och miljömål Sävjaån i Uppsala kommun VeVa ett verktyg för planering av enskilda avlopp SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD OCH ARBETSGÅNG VERKTYG SOM STÖD VID PLANERING AV ENSKILDA AVLOPP KOMMUNAL VA-PLANERING PLANERINGSVERKTYG FÖR ENSKILDA AVLOPP VAD EFTERFRÅGADES AV OLIKA AKTÖRER INFÖR DETTA EXAMENSARBETE? EN PRESENTATION AV VERKTYGET VEVA Utgångsläge för VeVa i början av detta examensarbete VeVa:s uppbyggnad i Excel Utveckling av VeVa parallellt med detta examensarbete UTVECKLING AV VEVA INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETET UTVÄRDERING AV MILJÖSYSTEMANALYTISKA VERKTYG SAMT MODELLER FÖR KÄLLFÖRDELNING, TRANSPORT OCH RETENTION AV FOSFOR OCH KVÄVE MILJÖSYSTEMANALYS Olika miljösystemanalytiska verktyg Miljösystemanalys tillämpat på enskilda avlopp Utvecklingsmöjligheter för VeVa MODELLER FÖR KÄLLFÖRDELNING, TRANSPORT OCH RETENTION AV FOSFOR OCH KVÄVE Internationella transport- och retentionsmodeller Transport- och retentionsmodeller som används i Sverige Jämförelse mellan de olika transport- och retentionsmodellerna i förhållande till VeVa DET NYA VERKTYGET: VEVA AVRINNINGSOMRÅDE UPPBYGGNAD UTDATA SCENARIOFUNKTION OCH HANTERING AV FLERA DELAVRINNINGSOMRÅDEN GEOGRAFISK PRESENTATION AV RESULTAT FRÅN VEVA - AVRINNINGSOMRÅDE UNDERSÖKTA AVLOPPSLÖSNINGAR Centralt reningsverk Lokala gemensamhetslösningar Enskilda lösningar, små avlopp FALLSTUDIE SÄVJAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE FAKTA AVRINNINGSOMRÅDE OCH BEBYGGELSE MILJÖBEVAKNING OCH TIDIGARE STUDIER NUVARANDE AVLOPPSLÖSNINGAR BELASTNING, NULÄGESBESKRIVNING OCH ÖNSKAD REDUKTION UTBYGGNADSSCENARIER - TOTAL BELASTNING Scenario 1; Ledning Scenario 2; ej ledning, enskilda lösningar och Scenario 3; ej ledning, gemensamma lösningar Belastning på Sävjaån vid olika utbyggnad och skyddsnivå TEKNISKA SCENARIER BELASTNING OCH RESURSHUSHÅLLNING SIMULERINGSRESULTAT MED VEVA-AVRINNINGSOMRÅDE Fosforutsläpp och energiförbrukning för olika avloppssystem i ett omvandlingsområde...67 v

10 5.7.2 Utsläpp till vatten i undersökta scenarier Fosfor, kväve och kadmium till åker i undersökta scenarier Energianvändning för materialframställning, anläggning och drift i undersökta scenarier Känslighetsanalys DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER...85 BILAGA 1. FÖRKORTNINGAR...I BILAGA 2. ORDLISTA...III BILAGA 3. MILJÖSYSTEMANALYTISKA VERKTYG...V BILAGA 4. FASTIGHETER INOM AVRINNINGSOMRÅDET... XI BILAGA 5. STATUSKLASSNING AV VATTEN INOM SÄVJAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE...XV BILAGA 6. FÖRDELNING AVLOPPSLÖSNINGAR...XVII BILAGA 7. REDUKTION I BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR...XX BILAGA 8. ANTAGEN UTBYGGNAD FÖR SCENARIO 1... XXIV BILAGA 9. ANTAGEN UTBYGGNAD FÖR SCENARIO 2... XXVI BILAGA 10. RESULTAT BERÄKNINGAR... XXVIII BILAGA 11. RESULTAT KÄNSLIGHETSANALYS...XXXV BILAGA 12. SAMMANFATTANDE ARTIKEL: ENVIRONMENTAL SYSTEMS ANALYSIS OF ON- SITE WASTEWATER SYSTEMS IN A RIVER BASIN CASE STUDY SÄVJAÅN...XXXVII vi

11 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Utsläpp och enskilda avlopp I början på 1900-talet spreds användningen av vattentoaletter. Vattenklosetten löste dåtidens stora sanitära problem i städerna med nedsmutsning och smittspridning. Men det blev också början på en historia om förorening och övergödning av våra vattendrag. Under flera årtionden har man i tur och ordning arbetat med att försöka åtgärda problemen med visuella orenligheter, utsläpp av syreförbrukande ämnen och övergödande ämnen som kväve och fosfor (Kärrman et al. 1999). Utsläpp av näringsämnen sker även från andra, mer diffusa källor till exempel läckage från skogsmark, vilket är svårare att åtgärda. Men för identifierade punktutsläpp finns goda möjligheter att genomföra begränsande åtgärder, såsom rening. Tack vare lagstiftning och teknikutveckling har utsläppen av näringsämnen från reningsverk och industri successivt minskat, vilket gjort att utsläppen från enskilda avlopp fått större betydelse och idag står för den största delen av utsläpp från avlopp (Naturvårdsverket, 2008:a) Med enskilda avlopp menas avloppsanläggningar som behandlar hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 200 personekvivalenter. Kunskapen om vilka fastigheter som har reningsanläggningar, vilka typer av anläggningar som fastigheterna har och om de uppfyller reningskraven är mycket bristfällig inom majoriteten av landets kommuner. Totalt i Sverige finns uppemot 1 miljon anläggningar för små enskilda avlopp, knappt hälften av dem betjänar fritidshus och resten permanentboende. De vanligaste reningsmetoderna är slamavskiljning följt av infiltrering eller markbädd. Enligt Naturvårdsverket rapport Transport - Retention Källfördelning (TRK) från 2002 är så mycket som 40 % av dem äldre hus med enbart slamavskiljning, trots att det funnits krav på längre gående rening sedan 1969 (SFS 1969:387). Inventeringar visar att en mycket stor del av de anläggningar som finns är i behov av att rustas upp eller bytas ut. Ett problem är till exempel gamla fritidshusområden som alltmer övergår till att bli permanentboende, så kallade omvandlingsområden. Anläggningarna där är sällan dimensionerade för ett åretruntboende, och när belastningen ökar renas inte vattnet tillfredsställande. (Palm 2005) Enligt TRK-rapporten står enskilda avlopp för ca 1/5 av de totala utsläppen av fosfor till havet. Siffrorna skiljer sig mellan olika landsändar och beroende på om utsläppen sätts i förhållande till de totala eller de antropogena (av människan orsakade) utsläppen. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns Vattendistrikt har uppskattat att enskilda avlopp står för 7 % av den totala belastningen och 10 % av de antropogena fosforutsläppen till havet, se figur 1.1. Brandt et al. (2005) uppskattar att enskilda avlopp i Sverige släpper ut ca 650 ton fosfor till havsmiljön varje år, medan reningsverken släpper ut 500 ton. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att det är fler som är anslutna till reningsverk jämfört med enskilda avlopp. 1

12 Åkermark 47% Industri 2% Kommunala reningsverk 27% Dagvatten 14% Enskilda avlopp 10% Figur 1.1. Källfördelning för antropogent fosfor till havet från Norra Östersjöns Vattendistrikt. Källa: Vattenmyndigheten Södra Östersjön (2007) Palm (2005) uppskattade att fosforbelastningen från enskilda avlopp skulle kunna reduceras med 40 % om alla anläggningar åtgärdades så att de uppfyllde Naturvårdsverkets krav på rening Lagar, allmänna råd och miljömål De olika lagar och förordningar som styr arbetet med vattenvård benämns svensk vattenförvaltning. I Sverige styrs området enskilda avlopp och vattenvård både av nationella lagar och av EU-direktiv. I Miljöbalken (MB) och Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns paragrafer som berör utsläpp till vatten från hushåll. Dessa ligger till grund för Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, som kom Till skillnad från tidigare råd ligger nu fokus på anläggningens funktion istället för dess konstruktion. I normala fall är rekommendationen att lättnedbrytbart organiskt material (BOD 7 ) ska reduceras med 90 % och fosfor (P) med 70 %. För områden med speciellt känsliga recipienter kan ännu högre krav ställas på reningen (Naturvårdsverket 2006). Nationella, regionala och lokala miljömål berör också enskilda avlopp. Regionala och lokala miljöprogram brukar utgå från de 16 nationella miljökvalitetsmål som regeringen slagit fast och som ska vara vägledande i allt offentligt miljöarbete. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för miljön och naturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Flera av miljökvalitetsmålen berörs av utsläpp från enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Hav i balans, Giftfri miljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För alla övergripande mål har tidsbestämda och mätbara delmål satts upp, ett exempel är att minska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten med minst 20 % från 1995 års nivå fram till 2010 (Miljömålsportalen 2007). Svenskt vattenvårdsarbete styrs idag till stor del av implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), som trädde i kraft år 2000 och syftar till att skydda och förbättra kvaliteten på EU:s yt- och grundvatten. Ramdirektivet har införlivats i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen 2004:660 (VFF). En övergripande bild av inriktning och organisering av vattenvårdsarbetet, samt statusklassning och framtida arbete beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 5489 (2005). Man utgår från de hydrologiska avrinningsområden som sätts av naturliga vattendelare. Eftersom vattnets naturliga flöde inte tar hänsyn till några administrativa gränser blir det därför nödvändigt att samarbeta mellan länder, län och kommuner. Sverige har blivit uppdelat i fem vattendistrikt med varsin vattenmyndighet som har huvudansvaret för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom det egna 2

13 avrinningsområdet. Genomförandet av VFF följer en uppsatt arbetsgång med tidsplan för när olika delmoment ska vara genomförda. I ett första steg har en inventering, kartläggning, karaktärisering och statusklassning av landets vattenförekomster genomförts. Till 2009 ska vattenmyndigheterna utarbeta åtgärdsprogram och förvaltningsplaner, till 2012 ska åtgärderna vara genomförda eller påbörjade och 2015 skall samtliga vattenförekomster uppfylla god status. Bedömningen av god status för ytvatten är uppdelad i två delar; ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen bedöms utifrån hur mycket vissa biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska parametrar skiljer sig från ett naturligt och opåverkat vatten. Den kemiska statusen bedöms utifrån hur höga halterna av vissa förorenande och främmande ämnen i ytvatten är i förhållande till uppsatta miljökvalitetsnormer. När miljökvalitetsnormerna för vatten fastställts kommer de att vara juridiskt bindande gränsvärden som inte får över- eller underskridas. God status innebär generellt sett att vattnet är minimalt påverkat av människor och att till exempel halterna av näringsämnen ligger nära de ursprungliga naturliga referenshalterna. Förutom själva utsläppen av näringsämnena påverkas halterna i ett vattendrag också av olika processer så som sedimentation och biologiskt upptag. Eftersom målet att uppnå god status innebär att man eftersträvar en viss koncentration av näringsämnen i vattnet kan modeller som simulerar transport och retention i vattensystem vara ett bra verktyg vid åtgärdsplanering. Med hjälp av en sådan modell kan man uppskatta hur en utsläppsreducerande åtgärd påverkar recipientens vattenkvalitet. Arbetet med vattenkvalitet i Sverige kommer de närmaste åren att vara inriktat på att identifiera vilka åtgärder som krävs för att uppnå god status och att därefter upprätta åtgärdsprogram. Planering av åtgärder av enskilda avlopp kommer att vara en del i det arbetet med tanke på den påverkan och den åtgärdspotential som finns. Som ansvariga för dricksvattenproduktion och avloppsrening kommer den delen av åtgärdsplaneringen till stor del hamna hos kommunerna Sävjaån i Uppsala kommun Sävjaån tillhör Fyrisåns avrinningsområde i Uppland. Delar av Sävjaån med biflöden är klassade som Natura 2000-område med höga naturvärden och en speciell fiskfauna. Ett hot mot flera av arterna är fortsatt eutrofiering och redan idag är fosforbelastningen på ån mycket hög. Provtagningar har visat att fosforhalterna i ån är bland de högsta i Fyrisåns avrinningsområde och de senaste åren har algblomningar förekommit i vissa sjöar i Sävjaåns åsystem. En orsak är dålig rening från enskilda avlopp som enligt Orback (2007) står för upp till 40 % av belastningen i vissa delar av ån. På Uppsala kommuns VA-kontor har man konstaterat att den totala belastningen av fosfor måste minska från hela Sävjaåns avrinningsområde för att förbättra vattenkvaliteten och att åtgärda de enskilda avloppen kan vara ett effektivt sätt att komma en bit på vägen. Samtidigt är delar av Sävjaåns avrinningsområde mycket populära och har ett högt byggtryck tack vare ett vackert, småbrutet landskap och pendlingsavstånd till Uppsala och Arlanda. För att inte äventyra Sävjaåns höga naturvärden vid ytterligare bebyggelse måste expansionen anpassas till den belastning som ån tål. Uppsala kommun har därför ett behov av att undersöka hur olika utbyggnadsalternativ och olika avloppslösningar påverkar belastningen av Sävjaån. Från VA-kontoret ser man att ett högt byggtryck kan innebära goda 3

14 förutsättningar för att åtgärda den höga näringsbelastningen på ån, då en expansion skulle kunna ge ekonomiska förutsättningar att ansluta områden till det centrala reningsverket. Förståelsen och intresset för hur VA-situationen inverkar på utbyggnadsförutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika förvaltningar inom kommunen och kan vara begränsat, inte minst från allmänheten. Ett pedagogiskt verktyg som kan visa hur vattenkvaliteten i Sävjaån påverkas av olika åtgärder, till exempel med hjälp av kartor och färgskalor, skulle underlätta kommunikationen avsevärt VeVa ett verktyg för planering av enskilda avlopp Hösten 2005 startade ett projekt i samarbete mellan Värmdö kommun, Stockholm Vatten AB, CIT Urban Water Management och Ecoloop AB för att utveckla ett verktyg för miljöbedömning av VA-system i omvandlingsområden - VeVa. Syftet har varit att ta fram ett användarvänligt verktyg som kan användas av kommuner, myndigheter och konsultföretag för att jämföra olika avloppssystem ur några miljö- och resursaspekter. En projektgrupp och två examensarbetare har utvecklat VeVa-Ovandlingsområde. I examensarbete av Erlandsson (2007) utvecklades VeVa till ett Excel-baserat miljösystemanalytiskt verktyg som utifrån livscykelperspektiv jämför resurshushållning och miljöpåverkan för sex olika avloppssystem. De studerade avloppssystemen var olika typer av enskilda system, gemensamhetssystem och även central anslutning. Fallstudien gjordes då för ett omvandlingsområde i Värmdö kommun, men verktyget är uppbyggt för att lätt anpassas till andra områden. Genom att ändra och föra in områdesspecifika data kan miljöpåverkan från de sex avloppssystemen appliceras på andra omvandlingsområden. Denna version av verktyget förutsätter dock att hela området använder samma typ av system och lämpar sig därför inte på större avrinningsområden med varierande förutsättningar som kräver olika typer av lösningar. För att vara en hjälp vid arbete med svensk vattenförvaltning måste dock verktyget kunna hantera hela avrinningsområden. 4

15 1.2 Syfte Examensarbetet hade ett flertal parallella syften: Undersöka möjligheten att utveckla VeVa-verktyget så att olika åtgärders påverkan på recipientkvaliteten kan åskådliggöras, till exempel genom att koppla VeVa till någon modell för näringstransport och näringsretention i vattendrag. I arbetet har det även ingått att undersöka möjligheten att med hjälp av GIS presentera resultaten på karta, som ett pedagogiskt hjälpmedel vid kommunikation av resultat med politiker, förvaltningar, myndigheter och allmänhet. Utveckla det befintliga verktyget VeVa Omvandlingsområde till ett funktionellt och lättanvändbart hjälpmedel vid åtgärdsplanering av enskilda avlopp inom ett avrinningsområde. Utvecklingen utformades för att motsvara det som kommuner och andra planerande myndigheter efterfrågade i början av examensarbetet. Använda det nya verktyget VeVa Avrinningsområde för att jämföra hur de totala utsläppen av näringsämnen från avlopp i området och energianvändningen påverkas av enskild lösning, gemensamhetslösning eller anslutning till närmaste centrala avloppsreningsverk. Fallstudien utfördes för ett delavrinningsområde till Fyrisån; Sävjaåns avrinningsområde. Examensarbetet har genomförts i ett samarbete mellan Ecoloop AB, Verna Ekologi AB, Uppsala kommun och Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt. 1.3 Avgränsningar Ett kriterium för de studerade transport- och retentionsmodellerna är att de skall kunna användas för både sjöar och vattendrag. Modeller som enbart hanterar sjöar, våtmarker, kustområden eller hav har uteslutits. Examensarbetet behandlar enbart möjligheterna att koppla VeVa till en transport- och retentionsmodell och att sedan presentera resultaten på en karta, ej att utföra kopplingen. Examensarbetet är fokuserat på fosfor, övriga miljöeffekter presenteras men förutom energianvändningen analyseras de inte djupare. Fosforbelastningen har i sin tur enbart bedömts utifrån den totala belastningen på Sävjaåns vattensystem och det studerade avrinningsområdets påverkan på vattenkvaliteten i Fyrisån, Mälaren/Ekoln eller Östersjön har ignorerats. Examensarbetet tittar enbart på miljöpåverkan från de tre scenarierna i fallstudien. Beslut om utbyggnad och val av tekniklösningar påverkas också av lokala förutsättningar så som praktisk möjlighet att anlägga vissa typer av system, skyddsvärd natur, kvalitet på jordbruksmark, ekonomi och fördelning av kostnader och ansvar mellan kommunala och privata intressenter, etc. Eftersom ingen av dessa aspekter behandlas inom ramen för examensarbetet gör jag inte anspråk på att indikera vilken lösning som bör väljas. Inte heller studeras om det går att lösa dricksvattensituationen lokalt i de områden som har problem med salt grundvatten. 5

16 1.4 Metod och arbetsgång Examensarbetet är uppdelat i tre huvuddelar: litteraturstudie, utvecklingsarbete av VeVaverktyget samt insamling av information för genomförandet av fallstudien. Delarna bygger delvis på varandra och är delvis fristående från varandra. Figur 1.2 visar den schematiska arbetsgången för projektet. Inledningsvis definierades kommuners och andra myndigheters behov och önskemål på ett planeringsverktyg för enskilda avlopp genom möte med representanter för kommun, länsstyrelse och vattenmyndighet. Därefter genomfördes en litteraturstudie för att identifiera vilka utvecklingsmöjligheter som fanns för VeVa-verktyget. LITTERATURSTUDIE DEFINIERA BEHOV SAMLA IN ÖNSKEMÅL PÅ VERKTYGET MÖJLIG/ÖNSKVÄRD UTVECKLING AV VeVa I FRAMTIDEN UTVECKLING AV VeVa INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETET MILJÖSYSTEMANALYTISKA VERKTYG TRANSPORT- & RETENTIONSMODELLER UTVECKLING AV VeVa INSAMLING & BEARBETNING AV OMRÅDESDATA RESULTAT: UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR VeVa NY MODELL GENOMFÖRD FALLSTUDIE Figur 1.2. Flödesschema över arbetsgången. Litteraturstudien består av två moment. Det första syftar till att ge en bakgrund om miljösystemanalytiska verktyg i allmänhet och livscykelanalys i synnerhet. Den andra delen undersöker möjligheterna att koppla ihop VeVa med en transport- och retentionsmodell samt presentera resultatet på en karta. En första kartläggning av vilka modeller som finns och som används gjordes med olika kombinationer av sökorden: nutrient(s), transport, model, source, apportioned, retentionmodel, phosphorus, watershed, pollution och point sources på Internet i databaserna Scopus Elsevier, BIOSIS Previews Web of Knowledge och Science Citation Index. Ytterligare information söktes i rapporter samt via olika universitets, myndigheters och organisationers webbsidor. De modeller som främst har använts internationellt samlades i en översikt medan de modeller som har använts i Sverige utvärderades genom en djupare analys. Information hämtades i det senare fallet via användarmanualer och samtal med modellernas respektive ägare. Modellerna utvärderades utifrån användarvänlighet, vilka resultat som levereras och tillgänglighet. 6

17 De utvecklingsmöjligheter och -behov som identifierades för VeVa i förstudien och litteraturstudien grupperades som genomförbara eller icke genomförbara inom ramen för examensarbetet. Därefter genomfördes det praktiska utvecklingsarbetet med att samla information om avloppslösningar samt att bygga upp VeVa för avrinningsområden. Information och statistik över bebyggelse och avloppsanläggningar i Sävjaåns avrinningsområde erhölls från de fyra olika kommuner som berörs av området: Uppsala, Knivsta, Sigtuna och Norrtälje kommun. Uppgifter om fastigheter och anslutning till lokala eller centrala reningsverk erhölls i samtliga kommuner från fastighetsregister och digitaliserade kartor. Uppskattningar om dagens fördelning mellan olika avloppslösningar gjordes i Uppsala kommun med hjälp av Miljökontorets ärendehanteringsregister ECOS och i de övriga kommunerna gjordes uppskattningar av tjänstemän på respektive Miljökontor. Sammanställning, behandling och bearbetning av geografisk data utfördes i GIS-programmet MapInfo med hjälp av Uppsala kommuns GIS-baserade kartmaterial. Slutligen genomfördes simuleringar av olika scenarier. I ett första steg jämfördes den totala fosforbelastningen på Sävjaån vid olika skyddsnivåer och utbyggnadsscenarier. I ett andra steg utfördes en analys av miljöpåverkan och resurshushållning för de utbyggnadsscenarier som uppfyllde reduktionskravet på en halverad fosforbelastning jämfört med dagsläget. Tre scenarier med fokusering på centrala, gemensamma respektive enskilda lösningar utvärderades med hjälp av beräkningar i det utvecklade verktyget VeVa-Avrinningsområde. I en känslighetsanalys undersöktes sedan hur osäkerheten i avloppslösningarna reningsförmåga påverkar de uppskattade utsläppsmängderna från befintliga anläggningar samt framtidsscenarierna. Även förändringar i resultaten vid en ökad retention i mark under transporten från avloppsanläggning till vattenförande vattendrag samt vid byte till fosfatfria tvättmedel undersöktes. 7

18 8

19 2. Verktyg som stöd vid planering av enskilda avlopp 2.1 Kommunal VA-planering Verksamhet och planering inom området vatten och avlopp styrs av Vattentjänstlagen (SFS 2006), Plan- och Bygglagen, PBL, (SFS 1987) samt Miljöbalken (SFS 1998). Vattentjänstlagen slår fast att det är kommunens ansvar att tillhandahålla vattenförsörjning och avlopp när det på grund av hälso- eller miljöskyddsskäl krävs gemensamma VAlösningar. Genom PBL får kommunerna rättigheten och skyldigheten att styra exploatering och bebyggelseutveckling mot en hållbar samhällsutveckling genom upprättandet av olika planer. Hänsyn skall tas till god hälsa, minimering av föroreningar och resurshushållning. I Miljöbalken (MB) utgår man från hållbar utveckling i ett ekologiskt perspektiv. I varje enskilt fall skall det bedömas vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för en verksamhet utifrån nyttan som kan uppnås och kostnaderna för åtgärderna. Inom ramen för Miljöbalken presenteras begreppet Miljökvalitetsnormer. Dessa är rättsligt bindande och kan utformas som målsättningar, stödjande riktvärden eller bindande gränsvärden för till exempel halterna av ett ämne i en recipient. (Naturvårdsverket, 2008:b) I de flesta kommuner är planering, verksamhet och tillsyn av VA uppdelade mellan olika förvaltningar med skilda uppdrag och ansvarsområden. Planeringen sköts ofta av ett Stadsbyggnadskontor eller en Planenhet, som upprättar översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser vilka till stor del styr VAutbyggnaden. För själva VA-försörjningen ansvarar ett VA-kontor, en teknisk förvaltning eller ibland ett kommunalt bolag. Ett Miljö- och Hälsoskyddskontor eller Miljö- och Byggkontor har huvudansvaret för miljön samt den myndighetsutövande rollen att sköta tillsyn av avloppsanläggningar (både kommunala och enskilda) samt att ta emot anmälningsärenden. (Naturvårdsverket, 2008:b) I många kommuner saknas en aktör med ett övergripande ansvar för helheten och det är sällan det finns en övergripande VA-planering som täcker både allmänna och enskilda anläggningar. Inom kommunalt verksamhetsområde för VA har VA-förvaltningar och -bolag god kontroll på och ett tydligt definierat ansvar. För VA som inte är kopplade till allmänna anläggningar är roll- och ansvarsfördelningen i kommunerna däremot ofta otydlig. Att förvaltningarna har olika uppdrag och utgångspunkter kan försvåra kommunikationen och förståelsen mellan dem, vilket också gör att alla jobbar på med sitt uppdrag utan att höja blicken. Man får då ett reaktivt förhållningssätt där åtgärder vidtas till följd av tvingande lagkrav uppifrån. (Naturvårdsverket, 2008:b) Ett sätt att hantera och underlätta denna situation där ingen kommunal nämnd eller förvaltning har ett tydligt ansvar är att upprätta Kommunala VA-planer, som omfattar både allmänna och enskilda VA-anläggningar. Idén har förespråkats av flera olika aktörer inom VA- Sverige och bygger på hur man gjort i avfallssektorn (Johansson, personligt meddelande) där kommunerna idag är tvingade att ta fram Avfallsplaner enligt Miljöbalken (15 kap 11). Naturvårdsverket har föreslagit införandet av VA-planer i Aktionsplanen för återföring av fosfor (2002) och i remissutgåvan av handbok till de nya Allmänna råd om små avloppsanläggningar (2007). I kommuner som har ett proaktivt förhållningssätt och tar ett samlat grepp för att arbeta fram VA-strategier och planer ökar förutsättningarna för att de skyddsåtgärder som vidtas är kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara. 9

20 2.2 Planeringsverktyg för enskilda avlopp För att underlätta och få ett systematiskt arbete med planering, beslutsfattande och vidtagande av åtgärder för enskilda avlopp kan kommuner ta hjälp av olika verktyg. Det finns verktyg med olika användningsområden som kan användas för olika ändamål och på olika nivåer i en planerings- och beslutsprocess. Processverktyg hanterar de organisatoriska och institutionella faktorerna som påverkar en planerings- och beslutsprocess (Storbjörk & Söderberg 2003). Dessa verktyg identifierar bland annat vilka aktörer och intressenter som är delaktiga i de olika faserna från idé till beslut, från beslut till genomförande av en åtgärd samt under drift- och underhållsfasen. De kan vara databaserade, uppbyggda som checklistor eller som grafiska bilder (Malmqvist et al. 2006). Andra verktyg beskriver metoder för och arbetsgång vid konkreta VA-utredningar för att finna vilka tekniska lösningar som är lämpliga inom ett visst område (Naturvårdsverket, 2008:b). Ett exempel på en sådan metod är öppen VA-planering (Kvarnström & af Petersen, 2004). Miljösystemanalytiska verktyg utvärderar vilken miljöpåverkan som olika alternativ ger upphov till. Resultaten används som underlag vid beslutsfattande (Rydh et al. 2002). Vid planering av enskilda avlopp kan det vara klokt att göra en bedömning om var och på vilket sätt det är mest fördelaktigt att genomföra åtgärder genom att i förväg jämföra olika alternativa scenarier. VeVa är ett miljösystemanalytiskt verktyg som jämför miljöpåverkan från olika tekniklösningar för enskilda avlopp för ett valt område. Verktyget beräknar utsläpp av kväve och fosfor till recipient, men tittar också på resurshushållning såsom energiförbrukning och potential att återföra näringsämnen från de olika tekniska systemen. Vid åtgärdsplanering skapas ett antal scenarier med olika typer av avloppslösningar som sedan jämförs med varandra och med dagens situation. På så sätt kan man uppskatta vilka åtgärder som ger en minskad miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv. Ett pedagogiskt sätt att åskådliggöra skillnader mellan olika scenarier är att presentera resultat grafiskt. Om man dessutom hanterar olika delavrinningsområden är det önskvärt att kunna koppla resultaten till en karta. Både den totala belastningen på recipienten från varje delavrinningsområde och effekten på recipient för olika åtgärder/scenarier skulle kunna visas på en sådan karta. Recipientkvaliteten i form av närsaltkoncentrationer påverkas inte enbart av ändringar av de totala utsläppen av till exempel fosfor och kväve. Under transporten nedströms kan kväve även avgå till luft via denitrifikationsprocesser och därmed behöver ett stort kväveutsläpp långt uppströms i ett avrinningsområde inte nödvändigtvis påverka ett område nedströms. Fosfor avgår inte helt på samma sätt, men sedimenterar och försvinner då tillfälligt från systemet. Särskilt sjöar fungerar som fosforfällor. Denna mekanism är dock temporär sett ur ett längre tidsperspektiv, och när en sjö på detta sätt tillslut blivit övergödd med avseende på fosfor börjar den istället läcka och agerar då fosforkälla. Om målet är att förbättra vattenkvaliteten kan det vara intressant att se om åtgärder inom vissa delområden påverkar vattnet mer än andra och därmed blir mer kostnadseffektiva. Den koncentration av näringsämnen som recipienten kan förväntas få vid olika belastningar från enskilda avlopp kan simuleras med en transport- och retentionsmodell för kväve och fosfor. 10

21 VeVa hanterar varken recipientkvalitet eller geografisk information, men möjligheten finns att utveckla verktyget i den riktningen. Genom att koppla VeVa till en modell som beräknar transport och retention av näringsämnen kan effekten av olika åtgärder/scenarier utvärderas med avseende på vattenkvalitet. Figur 2.1 presenterar en schematisk tankefigur om hur kopplingen mellan VeVa och ovan nämnda verktyg kan göras. Utifrån förekommande tekniklösningar och befolkningsmängd beräknar VeVa den totala belastningen som enskilda avlopp ger upphov till. Detta kan sedan användas som indata i en transport- och retentionsmodell som modellerar fram en teoretisk fosforkoncentration i den aktuella recipienten. Med hjälp av kartverktyg kan resultaten (till exempel den totala belastningen från olika delavrinningsområden och koncentrationen i recipient) visualiseras på ett överskådligt sätt. Antingen finns kartverktyget separat från transport- och retentionsmodellen eller så är de integrerade i samma program. VeVa Totalbelastning Retentionsmodell Retentionsmodell med kartverktyg Koncentration i recipient Kartverktyg Totalbelastning presenterat på karta Recipientkvalitet presenterat på karta Figur 2.1. Schematisk tankefigur över dataflöde mellan olika modeller och dataprogram i ett framtida VeVa som presenterar resultaten geografiskt och beskriver recipientpåverkan 11

22 2.3 Vad efterfrågades av olika aktörer inför detta examensarbete? Tanken med VeVa är att det ska vara ett användbart verktyg för myndigheter, konsulter och andra aktörer i en planeringssituation. För att de förändringar som skulle genomföras och de funktioner som utvecklades skulle vara relevanta hölls i det inledande skedet till detta examensarbete två möten med en styrgrupp bestående av representanter från VA-kontoret och Miljökontoret i Uppsala kommun. Syftet med mötena var att diskutera och informera sig om vilka behov det finns på olika myndighetsnivåer. Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt och länsstyrelsen Uppsala län var också inbjudna men kunde tyvärr ej medverka. I mitten av projektet hölls ytterligare ett möte med styrgruppen för att informera om hur projektet fortskridit. Vi detta möte medverkade även representanter från Knivsta och Norrtälje kommun. Önskemålet från Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, som varit med och finansierat detta projekt, var enligt Sorby (personligt meddelande) att ta fram ett verktyg som hanterar enskilda avlopp och underlättar för kommunerna vid åtgärdsplanering för vattenförekomster eller hela avrinningsområden. Från Miljökontoret påpekades att det finns ett behov av gemensamma och tydliga riktlinjer för vilka system som ska rekommenderas vid nybyggnationer och vilka system som kan vara acceptabla inom specifika områden. Miljökontoret välkomnade dessutom arbetet för att underlätta uppdraget med att ta fram en gemensam kommunal strategi för enskilda avlopp i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut. Planeringsverktyget skulle kunna användas i detta arbete. Miljökontoret efterfrågade också planeringsverktyg som kan användas vid planering av nya områden, ombyggnad av gamla områden där det finns problem och vid åtgärdande av omvandlingsområden. Ett verktyg som kan jämföra kostnader, långsiktig hållbarhet, utsläpp till recipient samt visa hur recipienten påverkas av olika alternativa lösningar skulle vara till hjälp vid diskussion med fastighetsägare. Vare sig kommunen eller Miljökontoret har någon möjlighet att tvinga fram lokala gemensamhetslösningar utanför kommunens verksamhetsområden. Med VeVa-verktyget som diskussionsunderlag kan man visa på de eventuella fördelarna med en gemensamhetslösning och motivera fastighetsägarna i de områden som har förutsättningar för en sådan anläggning att upprätta en. Man var också intresserad av att jämföra kostnaderna för slamtömning med till exempel ett reningsverk för att eventuellt kunna motivera krav på sluten tank i områden med mycket känsliga recipienter. VA-kontoret var intresserad av den totala fosforbelastningen på Sävjaån och dess vattenkvalitet. Inom Sävjaåns avrinningsområde finns både glesbygd och tätorter, och för att göra realistiska scenarier måste modellen kunna hantera en kombination av centrala reningsverk, enskilda anläggningar av olika slag och gemensamhetslösningar. VA-kontoret önskade ett verktyg som kan användas i dialog med allmänhet och politiker, som på ett pedagogiskt sätt kan visa effekter av planering och åtgärder samt skillnader mellan olika utbyggnadssituationer. Informationen bör kunna presenteras geografiskt och grafiskt. VeVa-verktyget ger inga konkreta svar på hur man får till stånd övergripande strategier eller VA-planer i kommunerna, men det kan användas i själva planeringsarbetet som Miljökontoret påpekar. 12

23 2.4 En presentation av verktyget VeVa Utgångsläge för VeVa i början av detta examensarbete VeVa är ett verktyg som är uppbyggt i Excel utifrån metoden för livscykelanalys. Verktyget är konstruerat för att användas vid planering och utvärdering av olika avloppslösningar i omvandlingsområden. Tanken med VeVa är att det ska vara ett användarvänligt verktyg och det riktar sig till bland annat tjänstemän på kommuner och myndigheter. Uppbyggnaden i Excel gör att det inte krävs någon konsult med specialkunskaper i programvaran för att använda verktyget. VeVa har i huvudsak utvecklats av Erlandsson (2007) tillsammans med Värmdö kommun. Verktyget jämför miljö- och resursaspekter för olika avloppssystem ur ett livscykelperspektiv för ett specifikt område. Systemen följs i princip från vaggan till graven, men skrotningen av systemen utesluts. Den funktionella enheten "behandling av spillvatten per person och år" används för att kunna jämföra miljöpåverkan från de olika systemen. Även om fokus ligger på behandling av avloppsvatten ingår produktion av dricksvatten i alla beräkningar. Det finns tre system för dricksvattenproduktion som är associerade med de enskilda, gemensamma eller centrala lösningarna för avloppsrening. För enskilda avloppslösningar antas att dricksvattnet kommer från egna brunnar, vid lokala gemensamhetslösningar antas dricksvattnet komma från en gemensam vattentäkt och för central rening av avloppsvattnet antas även dricksvattnet komma från ett centralt vattenverk. Beräkningarna börjar med energiåtgång för framställning av ingående systemkomponenter, vid anläggning samt drift av systemen, se figur 2.2. Avloppsvattnet följs från hushållet, genom rening och eventuell förädling av avloppsprodukterna och slutligen användning av avloppsprodukterna. Om produkterna ersätter handelsgödsel bidrar dessa till energibesparing i form av handelsgödselproduktion. Systemen jämförs med avseende på: Utsläpp av fosfor (P), kväve (N), kadmium (Cd) och organiskt material som ger upphov till biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ) till recipient. Potentiell återföring av P och N till produktiv åkermark (uppdelad på växttillgänglig och svårtillgänglig) samt mängden Cd som därmed tillförs marken. Förbrukningen av dricksvatten för varje system Energianvändning fördelat på framställning och tillverkning av systemkomponenter, anläggning samt drift av systemen. I drift ingår hantering och spridning av avloppsprodukter samt utebliven energiförbrukning tack vare biogasproduktion och ersättning av handelsgödsel med avloppsprodukter. 13

24 Vatten Energi Framställning av ingående systemkomponenter och anläggning av systemen Dricksvattenproduktion Avloppsvattenrening N, P, BOD7 och Cd till vatten Spridning på åker Jordtillverkning N, P och Cd till mark Ersättning av handelsgödsel Figur 2.2. Generell systembild för dricksvatten- och avloppssystem. Källa: Erlandsson 2007 För att begränsa en modells komplexitet används systemgränser. De avgränsningar som gjorts för VeVa är mot natursystem, andra produkters livscykler, tidsmässiga och geografiska avgränsningar. Avgränsningar mot natursystemen har satts så att eventuella positiva effekter till följd av spridning av avloppsprodukter, såsom ökad mullhalt har uteslutits ur analysen. Även eventuella negativa effekter av återförsel, såsom ökad markpackning eller skada på mark och gröda från Cd, har uteslutits. Hur utsläppen av näringsämnen, BOD7 och Cd till recipient påverkar den omgivande miljön har hittills inte studerats. Verktyget behandlar inte heller de lokala förutsättningarna för dricksvatten eller negativa effekter på miljön vid ett högt vattenuttag. Avgränsningar mot andra produkters livscykler har satts så att tillverkning av fordon, maskiner eller badrumsarmaturer inte är medräknade i livscykeln för avloppssystemen. Den biogas som produceras presenteras enbart i form av sitt energiinnehåll och det har inte gjorts några antaganden om själva användningen eftersom till exempel generering av el eller uppgradering till fordonsgas kräver extra utrustning som inte är med i systemanalysen. Systemens livslängd har antagits vara 30 år (Erlandsson 2007). Tidsperspektiv används för att kunna jämföra den årliga kostnaden av en investering. Investeringen har då inte handlat om pengar utan den energi som investerats i systemet vid tillverkning och anläggning. För att få fram den årliga energianvändningen för de komponenter som har en kortare eller längre livslängd divideras energianvändningen med den rekommenderade livslängden. Verktyget jämför avloppssystem för ett geografiskt område och resultaten är platsspecifika då energianvändning för eventuella ledningsdragningar, transport av avloppsprodukter till jordbruk eller plats för användning vid jordförbättring beror på avstånd till och mellan fastigheter. Tidigare studier som gjorts med VeVa har inte behandlat specifik lokalisering av en gemensamhetsanläggning och inte heller de skiftande markförhållanden som kan påverka ledningsdragning eller val av teknik. 14

25 2.4.2 VeVa:s uppbyggnad i Excel VeVa är uppbyggt i Excel med ett fliksystem som grupperar olika uppgifter till separata kalkylblad, se figur 2.3. Data till alla beräkningar finns under flikarna områdesdata, avloppsvattnets sammansättning, systemkomponenter, energidata och gödseldata. Under områdesdata förs specifika uppgifter in, såsom antal hushåll, ledningslängder och olika avstånd i området till exempel mellan fastigheter, till gemensamma anslutningspunkter eller till jordbruk. För avloppsvattnets sammansättning finns schablonvärden för mängder och innehållet i avloppsvatten per person och år. För systemkomponenterna finns uppgifter om ingående material i olika delar av systemet och den reduktion som där utförs. I energidata finns uppgifter om energiförbrukning vid materialproduktion respektive anläggning av de olika systemen, samt energiförbrukning vid lastning, transport och spridning av olika slamoch materialfraktioner. I gödseldata finns data om innehållet av näringsämnen, växttillgänglighet och kväveavgång i de olika gödsel/slamprodukterna som systemen ger upphov till. Varje avloppslösning har en egen flik med en schematisk beskrivning av systemet samt beräkningar av de olika miljö- och resursaspekterna. Även för beräkningar och beskrivning av dagsläget finns en separat flik. En jämförelse mellan miljö- och resursaspekterna för systemen presenteras under resultatflikarna, dels i tabellform och dels som stapeldiagram, se figur 2.4. Figur 2.3. Fliksystem i VeVa Omvandlingsområde är uppdelat i sex olika huvudkategorier och ett flertal flikar för olika data och beräkningar. Källa: CIT Urban Water (2008) 15