Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper. Sonny Persson & Mattias Dalebjer. Sundare Seniorer. Motivation till fysisk aktivitet.

Transkript

1 Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Sonny Persson & Mattias Dalebjer Sundare Seniorer Motivation till fysisk aktivitet Healthier elderly Motivation to physical activity Examensarbete 7,5 hp Hälsa och Wellness-programmet Datum/Termin: / vt12 Handledare: GullBritt Rahm Examinerande lärare: Helene Hjalmarsson Examinator: Ulla-Britt Eriksson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 SAMMANFATTNING Andelen pensionärer ökar och antalet som är i behov av vård lika så. För att uppnå bättre hälsa och av samhällsekonomiska skäl satsar staten på hälsoförebyggande insatser. På Värmlands Idrottsförbund har en satsning gjorts tillsammans med Karlstad Kommun för att aktivera seniorer. Sund Senior blev till för att seniorerna skulle kunna prova på ett antal olika aktiviteter i hopp om att ta till sig någon av dessa och påbörja eller utöka ett fysiskt aktivt liv. Syftet blev att undersöka varför vissa äldre väljer att vara fysiskt aktiva. Kvalitativ metod valdes för att erhålla seniorernas upplevelser och fyra intervjuer genomfördes. Resultatet visade att den sociala aspekten t.ex. att ha kul tillsammans var viktig. Motivationen kom av en kombination av kunskap och tilltro till sin egen förmåga att påverka sin hälsa. Nyckelord: Hälsofrämjande, Socialt stöd, Hälsa & Wellness, Fysisk aktivitet, Sund Senior, Kvalitativ metod.

3 FÖRORD Vi är två studenter från Hälsa & Wellness programmet på Karlstad universitet, båda med ett egenintresse för att främja hälsan i samhället. Efter diskussioner ansåg vi att en grupp som ägnas alldeles för lite tid och kraft som det borde satsas mer pengar på idag är de äldre. Vi skulle vilja bidra med något och ge lite tillbaka till de som byggt det samhälle och liv vi lever idag. Denna undersökning hoppas vi ska kunna ge en bild av vad som motiverar äldre att vara aktiva och på så vis underlätta för hur andra i framtiden kan arbeta med detta. Förutom utförandet av intervjuerna där vi hade två intervjuer var så har resterande arbete utförts och genomgåtts av oss båda innan det slutligen hamnat i undersökningen. Vi har skrivit på olika delar på var sitt håll och sedan träffats och diskuterat, samt utvecklat texten tillsammans. Vi vill framföra ett tack till de medverkande seniorerna i vår undersökning för deras tid och engagemang i intervjuerna. Ett tack går också till Värmlands idrottsförbund som har bistått med lokaler och inspelningsanordning vid intervjutillfällena och speciellt Petra Ericsson som gjorde det enkelt med tidsplanering trots pågående praktik. Även vår handledare på universitetet GullBritt Rahm har varit till stor hjälp med inspiration till utvecklandet av arbetet och reflektioner som lett oss framåt på ett bra sätt.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 BAKRUND...2 SYFTE...4 METOD... 4 URVAL...4 DATAINSAMLINGSMETOD...5 ANALYS...6 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT...7 RESULTAT... 7 DISKUSSION METODDISKUSSION REFERENSER BILAGOR...

5 INLEDNING Bakgrund Andelen av vår befolkning som består av äldre blir allt högre och Sverige har för tillfället världens fjärde äldsta befolkning. Fram tom år 2030 beräknas antalet äldre öka ännu mer pga. de stora kullarna födda (Berleen, 2003). Ser vi till behovet av vård och omsorg så har utvecklingen av de äldres hälsa och ålder såklart en väldigt stor betydelse. I Socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) skriver de att de sista två åren i livet tillbringas i omsorg, i genomsnitt, och det finns mycket som talar för att de kommunala insatserna redan idag är otillräckliga för de allra äldsta. Denna utveckling kan påverkas genom sjukdomsförebyggande insatser och hälsofrämjande arbete. På så vis underlättar det för de äldre att leva ett självständigt liv, även vid ohälsa och funktionshinder (Berleen, 2003). Därmed kan antalet äldre minska som är i behov av vård och samhällskostnaderna för vårdoch omsorg minskar. Något som visat sig påverkar hälsan i positiv riktning och fungerar som en sjukdomsförebyggande insats är fysisk aktivitet (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Vid fysisk ansträngning skapas inga nya muskelfibrer men de som redan finns anpassar sig beroende på vilken sorts arbete de utsätts för (Sand, Haug, Bjålie & Sjaastad, 2006). Konditionsträning leder till uthålligare muskler som orkar hålla på länge och intensivare träning gör att muskeln blir bättre på att klara av hög ansträngning under en kortare tid. Konditionsträning påverkar även hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen samt andningssystemets kapacitet. Om en muskel inte används blir den tillslut mindre och får en lägre kontraktionskraft, detta kallas muskelatrofi. Äldre människor får ofta också en minskad muskelmassa på grund av minskad rörelse och ansträngning och det är därför möjligt att behålla mycket muskelmassa genom att träna och motionera tillräckligt (ibid.). Regelbunden motion har även visat sig ha positiva effekter på det metabola syndromet, stress, depression, demens och diabetes (Statens folkhälsoinstitut, 2008). I många fall kan även fysisk aktivitet ersätta läkemedel eller minska behovet av mediciner. De flesta organ och vävnader påverkas av arbete, så som fysisk aktivitet, och anpassar sig till regelbunden träning. Både män och kvinnor högt upp i åldrarna kan förbättra sin kondition och uthållighet såväl som styrka, balans och rörlighet. Dessa olika delar hjälper kroppen på olika vis. Konditionsträning exempelvis hjälper till att stärka hjärtat vilket påverkar risk för hjärt- och kärlsjukdomar medan styrketräning leder till ökad muskelmassa och muskelstyrka 2

6 vilket i sin tur leder till en förbättrad funktions- och rörelseförmåga (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Träning och fysisk aktivitet som en väsentlig livsstilsfaktor förefaller inte bara vara bra för kroppen utan visar sig även positivt kunna påverka psykologiska faktorer. Alltså mår vår kropp och själ bra av fysisk aktivitet och allt detta sammantaget bidrar till en ökad livskvalitet (ibid.). Studier har visat att regelbunden fysisk aktivitet påtagligt minskar risken för förtidig död och det kan både förebygga och reducera olika åldersrelaterade fysiska och psykiska åkommor (Statens folkhälsoinstitut, 2008). De vanligaste och mest långvariga sjukdomarna hos de äldre rör cirkulations- och rörelseorganen. De sjukdomar som berör rörelseorganen är ofta förknippade med ledbesvär, ryggont och värk i benen (Berleen, 2003). Antalet år utan funktionshinder har visat sig vara fler hos de personer som förblir fysiskt aktiva och mycket pekar på att kroniska sjukdomar i samband med åldrande till stora delar beror på inaktivitet snarare än på åldrandet i sig (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Det kan därför anses relevant att så många som möjligt bör röra på sig för att kunna leva så länge som möjligt. Aaron Antonovsky har betytt mycket för utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet med sitt begrepp om känsla av sammanhang, KASAM (Pellmer & Wramner, 2005). Det var även Antonovsky som myntade begreppet salutogenes, som är motsatsen till patogenes. Patogenes är läran om sjukdomars ursprung och orsaker medan salutogenes är läran om hälsans ursprung, där vikten ligger på frisk- och skyddsfaktorer som påverkar hälsan i positiv riktning (ibid.). KASAM betyder att hälsa stärks då individen har en känsla av sammanhang, till exempel med stöd av människor i ens närhet så lär man sig hantera sådana situationer som är avgörande för hur ens liv utvecklas (Medin & Alexanderson, 2000). Hälsan är alltså beroende av hur individen kan bemästra omvärldens påfrestningar. Det finns ingen som kan ha fullgod hälsa eller fullständig ohälsa, då de hela tiden står i balans till varandra (ibid.). I Karlstad har Värmlands idrottsförbund tillsammans med kommunen startat projektet Sund Senior som går ut på att aktivera pensionärer (Värmlands idrottsförbund). Två gånger i veckan erbjuds olika aktiviteter att prova på tillsammans med instruktör och efter passen bjuds det på frukt och kaffe. Utöver själva aktiviteterna så kommer även föreläsningar om fysisk och kosthållning finnas på schemat och det hela avslutas med en aktivitetsmässa den 8 maj. Målet är att hitta en aktivitet som passar och att vilja fortsätta utöva den efter att prova på tiden är slut. 3

7 Äldres allmänna hälsa är ett ämne som varit aktuellt under en tid, men är även på uppgång på grund av att den äldre generationen nu har ökat i antal (Berleen, 2003). En bakomliggande tanke är att vi med vår studie kanske kan bidra till ökad kunskap om varför äldre väljer att vara fysiskt aktiva. Vår undersökning berör alltså problemställningen om äldre och deras behov och vilja att röra på sig och vara fysiskt aktiva. Vi vill veta vad det är som gör att vissa äldre väljer att vara fysiskt aktiva. Vilka faktorer det är som ligger bakom deras initiativ till att röra på sig. Genom att klarlägga varför det finns äldre som är motiverade till eller intresserade av fysisk aktivitet, så hoppas vi även kunna attrahera fler seniorer till att börja motionera. Det kan finnas otaliga förklaringar till det och vi hoppas kunna få fram några av anledningarna till det genom att undersöka de som är aktiva och rör på sig. Vi har valt att använda begreppet fysisk aktivitet, då det definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, i Socialstyrelsens folkhälsorapport (2005, refererad i Strandberg & Vikström, 2009). När vi i vår undersökning använder begreppet äldre menar vi människor i åldern 65 år och uppåt. Syfte Syftet är att undersöka vad det är som gör att vissa äldre människor väljer att vara fysiskt aktiva. Frågeställningar Vilka faktorer är det som motiverar informanterna till att vara fysiskt aktiva? Vad anser informanterna att fysisk aktivitet är för dem? Hur upplever informanterna fysisk aktivitet? METOD Urval På Värmlands idrottsförbund startades, i samband med att studien skulle genomföras, projektet Sund Senior, där seniorer frivilligt anmälde sig till olika fysiska aktiviteter. I anslutning till projektets uppstart blev ett antal personer tillfrågade om de var intresserade av att delta i en intervju någon gång under projektets gång. Det förklarades att deltagandet var frivilligt och att de innan skulle få på papper att intervjuerna var konfidentiella och skulle behandlas diskret om de valde att delta. 4

8 Av de sex tillfrågade svarade alla att de kunde tänka sig att vara med på en intervju och att de inte hade något emot att bli inspelade under samtalet. De var lika många kvinnor som män och åldern varierade från år. De tillfrågade informerades vid senare tillfälle om tid och plats för intervjuerna men endast fyra av sex kunde komma så antalet intervjuer begränsades därför till fyra. Medelåldern och förhållandet mellan män och kvinnor var fortfarande detsamma som innan. Datainsamlingsmetod En kvalitativ datainsamlingsmetod användes i form av intervjuer som spelades in med hjälp av en diktafon (Trost, 2005). Intervjuerna hölls på idrottens hus på ett kontor i april. Valet av lokal gjorde vi med anledning av att de tillfrågade redan vid tidigare tillfälle hade varit där, så de var enkelt att ta sig dit. Även för att de skulle känna sig bekväma då detta har stor betydelse för intervjun. Trost (2005) skriver om vikten av att intervjun sker ostört och att det känns tryggt. Innan intervjuerna utfördes fick de tillfrågade ett papper där vi tydligt beskrev syftet med undersökningen, varför de var utvalda och att all information skulle behandlas konfidentiellt. De informerades åter igen om att deltagandet var frivilligt. Samt att vi även skulle spela in samtalet. Ingen av dem hade något emot detta. Efteråt transkriberades intervjuerna som alla blev mellan minuter. Det blev tillslut mellan 3-10 sidor dataskriven text per person. Valet att spela in istället för att anteckna allt var för att kunna ha allt fokus på den intervjuade samt att vi inte ville att anteckningarna på något sätt skulle vara en störande faktor för intervjun. Trost (2005) Skriver att genom att kunna lyssna mycket och inte behöva fokusera på annat, så som anteckningar, kan detta ge en djupare förståelse. Under intervjuerna användes en intervjuguide med låg grad av standardisering och struktur vilket ger den intervjuade möjlighet att svara på sitt eget sätt och bli mindre påverkad än om frågorna var riktade (Patel & Davidson, 2003). Guiden innehöll ett antal öppna frågor kring syftet och följdfrågorna berodde till stor del på svaren som gavs på dessa (Trost, 2005). 5

9 Analys Vi började analysen med att läsa igenom alla intervjuerna och diskuterade tillsammans vilken uppfattning vi hade fått av de olika personerna och vilka likheter eller skillnader vi kunde se. Båda två gick sedan på var sitt håll igenom alla intervjuer en gång till och strök under meningarna vi hittade som vi ansåg var meningsbärande. När detta var gjort satte vi oss tillsammans igen och kom gemensamt fram till om meningen var korrekt utvald, ifall vi hade tolkat buskapet korrekt eller ifall några ändringar skulle göras. Vi ville vara väldigt noga här för att som (Graneheim & Lundman, 2004) skriver kan information missas om enheterna blir för stora eller för små. Kod Underkategori Kategori Figur 1. Exempel på analys: Uppkomsten av huvudkategorin Social samhörighet När väl de meningsbärande meningarna var utplockade fortsatte vi att gemensamt kondensera dessa till mindre meningar eller ord och blev sedermera koder. Samtidigt som koderna skulle vara så korta som möjligt behövde de ändå kunna förklara meningsenheten på ett bra sätt (Granskär & Höglund-Nielsen, 2011). Vi utformade några av kategorierna tidigare under analysprocessen då vi märkte att vissa saker återkom gång på gång. När vi var klara med kodningen formulerade vi ett par kategorier till som kändes passande och omformulerade namnen på de första kategorierna som 6

10 framkommit så de passade koderna bättre. Underkategorierna utformade vi allt eftersom vi förde ihop koderna med kategorierna så att de skulle bli mer förståeliga. Etiskt förhållningssätt När forskning ska bedrivas på människor finns det fyra huvudkrav som ska följas: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, u.å.) Som skrivet ovan så fick de tillfrågade ta del av vad undersökningen skulle handla om och de fick från början till slut alltid alternativet att när som helst avsluta och inte deltaga längre om de så önskade. Innan själva intervjuandet fick de läsa ett informationsblad där de fick information om att alla deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt och att alla insamlade data skulle hanteras med största diskretion, samt att vi skulle använda uppgifterna i forskningssammanhang. RESULTAT Det tema vi kommit fram till har vi valt att kalla Wellness så mycket mer än bara träning. Det som är genomgående i kategorierna handlar om samvaro, motivation till handling att göra något i förhoppning att må bra. Informanterna väljer aktivitet, sällskap och fakta utifrån en känsla att finna eller känna välbehag endast för sig själva. Wellness handlar om att göra det du mår bra av att göra för stunden, oavsett aktivitet och ålder eller andra förutsättningar. Ur analysen av forskningsmaterialet har det framkommit fem kategorier, vilka är motivation till träning, social samhörighet, att vara fysiskt aktiv, aktiva val och åldern tar ut sin rätt. Dessa kategorier är uppbyggda av 17 olika underkategorier. 7

11 Figur 2. Förenklad modell av resultatet. Motivation till träning har fem underkategorier rädsla för sjukdom och död, ha roligt, positiva effekter, rutiner och okunskap. Dessa underkategorier stödjer vilka faktorer det är som motiverar informanterna till att vara fysiskt aktiva. Rädsla för sjukdom och död har framkommit genom att informanterna motiveras till att röra på sig för att förebygga diverse åkommor som är och kan vara relaterade till åldrandet. De vill kunna leva ett hälsosamt liv så länge de kan, utan till exempel funktionsnedsättningar. En av informanterna beskriver sin rädsla såhär: Så att, det motiverar mig ju att man är tvungen att hålla igång någonting för att inte. Ramla av pinn för tidigt. En annan beskriver det såhär: Jag kanske slipper krämpor eller att jag kan skjuta dem framåt i tiden, att kroppen kan vara fungerande eller väl fungerande under en längre tid framöver. I underkategorin Ha roligt handlar det om att informanterna uppskattar aktiviteter som är roliga, två av informanterna pratade väl om gruppaktiviteter. Om aktiviteten är rolig blir den lättare att utföra och göra oftare. Kriterierna är att det inte ska finnas några krav på att de måste förbättra sig. Det framkommer även att det är viktigt med förnyelse och omväxling. Det är nyfikenheten som gör det roligt. Denna underkategori stödjs av de här två citaten: Jag tycker det är väldigt värdefullt att få prova på saker som man kanske inte har provat tidigare. 8

12 Trots att jag är jättedålig så är det ju roligt och sen är det ju det här att man inte vill förbättra sig, utan jag tycker det är roligt att bara gå och slå. Positiva effekter är en underkategori som byggs upp av de känslor och effekter som följer av att röra på sig, men även av att informanterna har en förståelse för hälsovinsterna med det. De beskriver det som att det får en behaglig känsla i kroppen, att den fungerar och att de blir mer mottagliga. Det påverkar inte bara det fysiska utan även det psykiska. En av informanterna beskriver de positiva effekterna på detta vis: Jag mår gott efter all träning jag gör. Kroppen med, mycket mycket bättre i behag och känsla. Den fjärde underkategorin heter Rutiner och här förklarar informanterna att det är viktigt med någon slags regelbundenhet för att det ska underlätta att röra på sig. Finns det inga rutiner blir det även svårt att få det gjort. Dessutom pratar de om vikten av att ha varit fysiskt aktiv i yngre dagar. Hade man rutiner till träning då så menar de att det kommer leva kvar och de som haft dessa rutiner har lättare att komma in i dem igen. Ett citat som stärker det här följer: Men jag tror däremot att de som hållit igång, sysslat med någonting va, de blir likadana i fortsättningen också. De ger sig inte. Den sista underkategorin här heter Okunskap och handlar om att det kan bli svårt att utföra en aktivitet eller ta sig för något om man inte vet hur det ska gå till, vart man ska gå eller vem man ska prata med. Vi tolkade det som att denna okunskap kan motivera vissa till att ta tag i det på grund av att de vill bli kunnigare. De vill veta hur de ska göra. En av informanterna beskriver det såhär: Det är ju också en tröskel det här med att man inte vet hur saker och ting fungerar. Men det får man ju pröva på då i Sund senior, hela processen. Social samhörighet har tre underkategorier Ensamhet, Gemenskap och Arbete och pension. Denna kategori har framkommit genom att informanterna lägger stor vikt vid den sociala aspekten. De som tappar det sociala förblir lätt ensamma och de har då inte någon som 9

13 motiverar och engagerar dem till exempel när tiden för pension kommer. Däremot är det tvärtom för de som lyckas behålla den sociala samhörigheten. De har ett stort utbyte av det och anser att det är motivationshöjande. Den första underkategorin här är Ensamhet där informanterna anser att det inte finns något positivt med att bli ensam och att det inte finns någon som ger en beröm eller trycker på en i rätt riktning. De upplever att ensamheten gör det svårare att hitta motivationen till att röra på sig. Ett citat som styrker detta lyder: Jag har sett så många utav mina kollegor som även varit aktiva, men tappat det sociala. Då har de kommit ifrån, alltihop om man säger va. Gemenskap har vuxit fram genom vikten av det sociala i träningssammanhang och allt runtomkring. Både före, under och efter aktiviteten. Det är ett kriterium för att det ska kunna bli rutin att röra på sig, för att det ska vara roligt och för att det ska finnas ett utbyte av det utöver träningens effekter. En av informanterna uttrycker det såhär: Sen är det den här känslan att jag alltid vill att hon ska vara med. Jag och en granne brukar träna tillsammans. Sista underkategorin här är Arbete och pension. Här pratade informanterna om värdet av det sociala genom jobbet kontra ensamheten efter pension. Några tränade tillsammans med sin arbetskamrat. I någons fall var det subventionerat av jobbet att träna och det blev därför en sorts gemenskap genom det. En av informanterna pratade om att ju äldre man blir desto mer enstörig blir man. Citat som styrker den här underkategorin är: Jag var ju med och sprang i företaget. Men ju äldre man blir desto mer enstöring blir man tyvärr tycker jag. Att vara fysiskt aktiv är en kategori som är uppbyggd av fyra underkategorier. Inaktivitet är negativt, Fysisk bakgrund, Olika sorters kroppsarbete och Mental träning. I den här kategorin är de starkaste argumenten att det skapas en negativ känsla om man inte rör på sig. 10

14 Informanterna har varit förhållandevis aktiva under stora delar av sina liv, de är även överens om att fysisk aktivitet inte behöver vara att gå till gymmet och träna eller gå ut och springa. Det kan vara allt från trädgårdsarbete till att städa hemmet och det behöver inte vara särskilt ansträngande. Ett par av informanterna tycker att hjärnan inte borde räknas bort i sammanhanget då även den är viktig att träna. Dock så har vi under analysens gång upptäckt att informanternas syn på sin egen aktivitet och träning ser annorlunda ut jämfört med hur de beskriver själva begreppet fysisk aktivitet. Underkategorin Inaktivitet är negativt talar sitt tydliga språk. Tappar man aktiviteten, så tappar man bland annat det sociala och så är den onda cirkeln startad. Såhär tycker en av informanterna: Om jag inte är ett dugg aktiv så mår jag inte bra. Fysisk bakgrund är en underkategori som handlar om informanternas liv i helhet, vilken ansträngningsnivå dem har haft. Både med jobb och med träning, eller andra sysslor. De verkar överens om att rutiner lever kvar, men samtidigt tycker de att det kan vara skönt att få vara mindre aktiv för en tid om man haft ett tungt, fysiskt ansträngande jobb. Något som vi märkte under intervjuerna och analysen är att informanterna inte anser sig själva ha varit så fysiskt aktiva, när de i själva verket varit rätt så aktiva i sin vardag. Det har spelat lite fotboll på lek och cyklat en viss sträcka per dag, men ändå upplever de att de inte varit så fysiskt aktiva. När vi idag tycker att de som rör sig så mycket har en relativt hög aktivitetsnivå. En av informanterna beskriver det såhär: Nej då motionerade jag nog inte så mycket på den tiden, mer än att jag cyklade till jobbet varje dag. Det är en sju åtta kilometer då eller någonting. I en riktning. Underkategorin Olika sorters kroppsarbete byggs upp av hur informanterna ser på att vara fysiskt aktiv. Alla är överens om att det kan vara vilken typ av kroppsarbete som helst och att det inte måste vara så ansträngande för att räknas som fysisk aktivitet. Ett citat som styrker denna underkategori lyder som följer: All typ av rörelse och motion som jag gör, både promenader och trädgårdsarbete och annat som gör att jag rör på mig. 11

15 Sista underkategorin är Mental träning och har framkommit genom att informanterna upplever att hjärnan också måste tränas för att de ska kunna hålla igång och vara aktiva. Såhär beskriver en av informanterna vad fysisk aktivitet är: Ja, rörelse och motion och även aktiviteter med hjärnan litegrann om man säger. Inget speciellt utan att man är med i tiden. Aktiva val är en kategori som byggs upp av tre underkategorier Prestation, Viljan att lära sig och Behov av inaktivitet. Dessa har framkommit genom argument som att vara målinriktad och viljan att förbättra sig och skapa förutsättningar för att lättare kunna vara fysiskt aktiv. Med kunskap följer en vilja att tillämpa det informanterna lärt sig i praktiken. Det finns även ett behov av att få slappa och vara bekväm av sig för att kunna orka vara aktiv i perioder, för vissa av dem. Prestation är en underkategori som handlar om tron på sig själv, att det är motivationshöjande att vara målmedveten. Här är ett citat som stärker detta: Sen är jag såhär att när jag företagit mig någonting så gör jag ju färdigt. En annan underkategori som vi kommit fram till är Viljan att lära sig. Här ligger vikten på kunskap, om träning, eller att informanterna ändå är villiga och nyfikna på att lära sig och bli mera medvetna. En av informanterna påpekar tydligt det här: Dels så är jag intresserad av sånt så jag har läst rätt mycket, men sen så har jag varit med på saker, på jobbet med friskvårdssatsningar och jag brukar även vara med om jag haft chansen och så. I den sista underkategorin Behov av inaktivitet framkommer det att informanterna vill ta det lugnt i perioder, att det finns en viss balans mellan att hålla igång och att få slappa och vara lat. De menar att det måste få finnas stunder då hinder för träningen inte ska ses som hinder utan som ett steg i processen att kunna vara aktiv. Kriteriet för att vara aktiv är att kunna få välja att vara inaktiv. Såhär beskriver två av informanterna det: 12

16 När jag har en väldigt bra bok, då väljer jag hellre boken. Fastän det blir sådana perioder när det kanske blir en vecka, 14 dagar, 3 veckor någonting som jag slöar till lite. Sista kategorin heter Åldern tar ut sin rätt och består av två underkategorier Dålig livsstil ger dåliga resultat och Åldrandet påverkar kroppen. Det som framkommit här är att de som missköter hälsan tidigt under livet kanske inte märker av det så mycket när de är unga, men att det kommer ikapp en när åldern gör sig påmind. Dessutom är åldrandet en process som självklart påverkar vår kropp både psykiskt och fysiskt. Informanterna nämner även att de som haft fysiskt tunga, i många fall monotona jobb, under stora delar av livet blir slitna i kroppen. Såhär lyder ett citat från en av informanterna: Åldern tar ju ner glädjen ändå men förfallet skulle ju vara större om man inte gör något alls. DISKUSSION Analysen resulterade i ett tema som sammanflätade de framkomna kategorierna, Wellness så mycket mer än bara träning. I resultatet involverar begreppet wellness en rad olika faktorer men att de alla har gemensamt att de får informanterna att må bra, alternativt bättre. Det är allmänt känt att fysisk aktivitet påverkar oss människor på ett positivt sätt, både fysiskt och psykiskt (Statens folkhälsoinstitut, 2008). I den här studien tycks det som att det är fler faktorer som ligger bakom och styr vad det är som gör att vissa äldre väljer att vara fysiskt aktiva. Det som återkommer i vår studie och står i linje med syftet handlar om varför informanterna anser att det är viktigt för dem att vara fysiskt aktiva. Det betyder att de upplever fysisk aktivitet som förebyggande. Vilken lindrar deras rädsla att drabbas av åkommor och sjukdomar som leder till förtidig död eller funktionshinder, vilka ofta är relaterade till åldrandeprocessen. Personer som lider av funktionsnedsättningar som till exempel nedsatt syn eller rörelsehinder som inte klarar av städning, inköp av matvaror etcetera, har ungefär 50 procents överrisk att drabbas av förtidig död jämfört med dem som inte har samma nedsättningar med hjälpbehov (Berleen, 2003). 13

17 Som rapporteras i FYSS (Statens folkhälsoinstitut, 2008) så motverkar och förebygger fysisk aktivitet sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det finns även studier som visar på att det i många fall kan vara en längre tids inaktivitet som bidrar till funktionshinder, att det i själva verket inte alls behöver vara åldersrelaterat (ibid.). Detta skulle kunna vara ett starkt argument som borde användas i framtida planer för hälsofrämjande arbeten i äldrefrågan och det är viktigt att lyfta fram sådana påståenden för att öka kunskapen om betydelsen av att röra på sig. Som nämns ovan är de positiva effekterna av att röra på sig många och det kan även bidra till att det underlättar att utföra en viss aktivitet, för att medvetenheten om effekterna är påtagliga. En sådan medvetenhet skulle tillsammans med en aktivitet som individen själv tycker är rolig och uppskattar kunna leda till att en rutin inleds, eller åtminstone att den upprepas flertalet gånger. Informanterna pratar om regelbundenhet som en stor del i processen att vara fysiskt aktiva. Avgörandet låg delvis i att göra aktiva val, att det fanns en vilja att lära sig att må bättre och att detta innefattade rörelse men också vila. Kroppen behöver vila för att kunna återhämta sig, både fysiskt och psykisk (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Det som fått stort fokus under undersökningen är den sociala aspekten. Informanterna pratar om pension som ett kapitel i livet där det sociala försämras och i många fall försvåras. Den trygghet som ofta jobbet ger när det gäller den sociala tillvaron försvinner. Informanterna menar dock att de som lyckas behålla den sociala samvaron har ett stort utbyte av det på många vis. De faktorer som beskrivs i resultatet underlättar möjligheterna till att vara aktiv eller stärker effekterna av det, som att socialt stöd påverkar hälsan positivt (Statens folkhälsoinstitut, 2008). En annan viktig del för att få bekräftelse är att ha bra sociala kontakter, som får en att känna trygghet och genom detta klara påfrestningar som är negativa för hälsan (Strandberg & Vikström, 2009). Berleen (2003) skriver att människan är en social varelse och att hälsa och välbefinnande är beroende av den centrala roll som sociala relationers omfattning och innehåll spelar. Detta påstående stärker vad våra informanter pratat återkommande om under intervjuerna, vikten av att det finns någon som pushar en och motiverar en. Under intervjuerna sades liknande saker rakt ut utan närmare eftertanke då det faller sig så naturligt. Men det ligger även latent att det finns ett utbyte utöver de positiva effekterna av träningen i sig, t ex att en aktivitet 14

18 utförs för att kunna ta del av den speciella gemenskapen som bildas före, under eller efter själva aktiviteten. Något som vi kopplar starkt till den sociala aspekten i resultatet av vår undersökning, men även till det övergripande temat, är KASAM. De tre huvudkomponenterna i KASAM är begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och kan sägas vara grunden för den inställning och synsätt individen har, vilken speglar dennes sätt att hantera och värdera sin livssituation på (Strandberg & Vikström, 2009). Strandberg och Vikström (2009) skriver vidare att den sociala aspekten som fysisk aktivitet medför, kan leda till ökat självförtroende och ökad självkänsla. Det är möjligt att informanterna i vår undersökning speglar många äldre som är aktiva då deras livserfarenhet skänker dem hanterbarhet. De vet hur de ska tackla och hantera situationer för att de antagligen varit med om det förut eller upplevt och tagit andra, svårare beslut. Kunskapsdelen står för begripligheten där de är medvetna om de positiva effekterna av träning, dels för upplevelsen av det och dels för att de skaffat sig kunskapen inom det. Meningsfullheten är den delen som möjligen många tappar efter pensionen och den del där den sociala biten spelar en avgörande roll. Det tycks som om anledningen till att man som pensionär väljer att vara aktiv hänger ihop med att man känner eget ansvar gentemot den upplevda hälsan. Det är delvis ens eget ansvar och ens egna val som kan leda till bättre hälsa. Hälsa och välbefinnande har nämligen ett starkt samband med hur individen kan kontrollera sitt eget liv (Berleen, 2003). Som (Bandura, 1997) skriver om Self-efficacy så är det tilltron till sin egen förmåga att klara av något som avgör hur mycket energi som kommer läggas ner på utförandet. Han skriver också om vikten av att ha vetskap om vad resultatet medför i avgörandet för hur bra en person ska lyckas med en uppgift. Detta stämmer även överens med att meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är viktiga delar som kan kopplas samman med många av de andra delarna i vårt resultat. Vi kan tydligt se att gemensamt för informanterna var att de alla mer eller mindre hade en förståelse för vad fysisk aktivitet hade för påverkan på deras kroppar. Resultatet i denna studie visade att de hade tidigare erfarenheter inom träning, vilket gör att de i enlighet med Banduras (1997) teori kan dra lärdom av det och använda det i nya situationer för att lyckas bättre. 15

19 Som Berleen (2003) skriver så är förutsättningar för uppkomsten och bevarandet av starka sociala nätverk, även att förebygga social isolering, viktiga och nödvändiga inslag i det hälsofrämjande arbetet i äldrefrågan. Berleen (2003) slår fast att en utvärdering visat att äldres hälsa och välbefinnande går att påverka genom aktivitet. Det programmet inriktades på meningsfulla aktiviteter för individen, självständighet i vardagslivet och förbättrad funktionsförmåga. Det visade sig att de äldre som deltog i programmet hade bättre hälsa, funktion och livskvalitet än kontrollgrupperna (ibid.). Vi tror på den här sortens hälsofrämjande arbete och hoppas att vår undersökning stödjer och stärker redan tillgänglig fakta i denna samhällsfråga. Vi hoppas att fler kan få upp ögonen för hur relevant det är och att vi når ut till de som inte är aktiva och intresserar dem till att ta initiativ till ett aktivare liv. Metoddiskussion Vi valde att använda oss utav en kvalitativ metod och har förhållit oss till det och varit medvetna om att vår förförståelse kan ha påverkat vår tolkning av resultatet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Det är dock svårt att bortse från det allmänt vedertagna att fysisk aktivitet är något som gynnar hälsan i positiv riktning (Statens folkhälsoinstitut, 2008; Medin & Alexanderson, 2000). Vår förförståelse var att man förbättrar sin livskvalitet genom regelbunden fysisk aktivitet och därmed skulle kunna få ett längre och hälsosammare liv. Vi intervjuade fyra seniorer och det resultat som framkommit handlar om deras beskrivning av varför de valt att vara fysiskt aktiva. Då vi valde en grupp som gjort ett aktivt val har det påverkat utformandet av studien. För att höja tillförlitligheten i studien har vi noga redogjort för hur informanterna informerats om studien och dess syfte, samt att analysprocessen noggrant beskrivits (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Intervjuerna hölls på ett sätt som enligt Trost (2008) är gynnsamt för studiens kvalitet, då det inte förekom några restriktioner i tid eller yttre störningsmoment. Det faktum att det var första gången vi utförde intervjuer i en kvalitativ studie kan ha påverkat utgången av svaren och resultatet. Analysen av intervjuerna och det som framkommit i resultatet har granskats och diskuterats gemensamt vilket enligt Bell (2009) höjer studiens trovärdighet. Även citat har använts för varje underkategori för att stärka detta. 16

20 Studiens omfång begränsades för att hållas inom tiden och uppgiftens ramar. Den omfattar fyra seniorer vilket gör att någon form av överförbarhet inte kan existera, då resultatet endast omfattar vår studie. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om mer tid funnits och ytterligare forskning bedrivits till exempel att fler intervjuer utförts. 17

21 REFERENSER Bandura, A. (1997). Self-Efficacy: The Exercise of Control. US: W. H. Freeman & Co Ltd Berleen, G Statens folkhälsoinstitut [fhi]. Hämtad [elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Haug, E. Bjålie, J G. Sand, O. Sjaastad, Ö V. (2007). Människokroppen. Stockholm: Liber AB Graneheim, U. H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården. Lund: Studentlitteratur AB. Medin, J., Alexanderson, K. (2000). Begreppen: Hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur AB. Patel, R., Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Pellmer, K., Wramner, B. (2005). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB. Statens Folkhälsoinstitut. FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Strandberg, H., Vikström, E. (2009). Betydelsen av motion, Kasam och socialt stöd kopplat till hälsa och stress. C-uppsats, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Hämtad från url: Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. 18

22 Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från url: Värmlands idrottsförbund. Hämtad från url: 19

23 BILAGA 1. Till Dig som deltar i projektet Sund senior Varför vissa individer efter pensionsåldern väljer att motionera och vara fysiskt aktiva medans andra väljer att inte vara det är ett brett fenomen. Därför vill vi göra en undersökning som kan hjälpa oss att få en insikt i vad det är som motiverar vissa äldre att vara fysiskt aktiva. Vilka faktorer spelar in vid valet att röra på sig? Alltså, vad är motion/fysisk aktivitet för Dig? Att delta i denna undersökning är självfallet frivilligt och den är en del av vårt examensarbete i utbildningen Hälsa & Wellness. Intervjun kommer även att spelas in för att vi lättare ska kunna bearbeta materialet och inspelningen kommer därför inte användas till något annat. Alla deltagare i denna undersökning är och förblir konfidentiella i resultatrapporteringen. Vi hoppas att resultaten av denna studie kan bidra till att vi får en djupare förståelse för varför det är viktigt med fysisk aktivitet, speciellt vid en högre ålder, och att fler människor får upp ögonen för det. Om du har frågor eller funderingar kring intervjun eller annat som rör denna studie kan vi nås på telefon eller mailadress; Mattias Dalebjer Mail: makalos@hotmail.com Sonny Persson Mail: henke_sonny@hotmail.com Tack på förhand för Din medverkan! Karlstad, Mars 2012 Mattias Dalbjer, Sonny Persson Hälsa & Wellness, Karlstads Universitet

24 BILAGA 2. Intervjuguide Varför väljer vissa pensionärer att vara fysiskt aktiva? Kön: Ålder: Fysisk aktivitet Vad är fysisk aktivitet för dig? Vad skulle Du definiera som motion? Hur har du upplevt din nivå på fysisk aktivitet i det vardagliga livet? Vad vet du om hur motion påverkar din hälsa? Hur ser Du på din egen träning? Motivation Vad motiverar dig till att vara fysiskt aktiv? Kan du beskriva vad med dessa faktorer som får dig motiverad? Tror Du att det finns några negativa faktorer som kan påverka motivationen? Faktorer Vad tror Du det är som bidrar till att äldre vill röra på sig? Vad skulle Du säga är de viktigaste faktorerna för att motivera äldre till att bli fysiskt aktiva? Tror Du att det kan vara socialt att träna? På vilket sätt påverkar det sociala dig? Avrundning Vad är Dina tankar kring projektet Sund senior? Är det något du känner att du vill tillägga?