Verksamhetsplan 2019 omsorgsförvaltningen

Transkript

1 Verksamhetsplan 2019 omsorgsförvaltningen

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Omvärldsanalys... 2 Utmaning: Fler äldre... 2 Utmaning: Kompetensförsörjning... 5 Utmaning: Förändrade krav på service/tjänster... 5 Utmaning: Anpassningar till individuella krav och behov Omsorgens utgångspunkter... 9 Omsorgsnämndens vision Övergripande inriktning för verksamheten Perspektivet Dem vi är till för Perspektivet Medarbetare och lärande Perspektivet Ekonomi Riktningsmål, mätningar och strategier Stödja individen och främja ett tryggt och självständigt liv Omsorgen som arbetsgivare Ekonomi som är hållbar och i balans Styrning och uppföljning Modell för systematiskt kvalitetsarbete i omsorgen Bilagor BILAGA 1 Nämndens internkontrollplan BILAGA 2 Patientsäkerhetsplan 2019 BILAGA 3 Verksamhetsbeskrivning 1 (28)

4 1. Omvärldsanalys I omvärldsanalysen analyseras trender och händelser som har påverkan på omsorgsnämndens förutsättningar för att även i framtiden säkra en god vård och omsorg. Omvärldsanalysen ska underlätta att dels i tid kunna hantera utmaningar och anpassa verksamheten, dels kunna ta tillvara de möjligheter som skapas. Utgångspunkten är ett antal generella omvärldsförändringar som förväntas påverka nämndens ansvarsområden. Flera av trenderna hänger ihop och påverkar varandra. Analysen är till stora delar strukturerad enligt indelningen i utmaningar/konsekvenser som görs i Växjö kommuns omvärldsanalys. Varje avsnitt avslutas med de kommunövergripande strategiska råden. UTMANING: FLER ÄLDRE Allt fler människor lever längre. År 2015 var medellivslängden 84 år för kvinnor och knappt 81 år för män. År 2060 beräknas medellivslängden till 89 år för kvinnor och 87 år för män (SCB). Samtidigt finns skillnader i hälsotillståndet mellan olika grupper i samhället. Det är större skillnad i medellivslängd mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning än det är mellan kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten). I ett nationellt perspektiv förväntas individer 80 år eller äldre öka från drygt en halv miljon till över en miljon i mitten av 2040-talet. Ökningen av antalet över 80 år kommer pågå under 2020-talet och förväntas bli störst under perioden 2025 till I Växjö kommuns befolkningsprognos för konstateras att ett stigande antal äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. Att närmare en femtedel av invånarna är över 65 år är självfallet en viktig faktor att ta hänsyn till i planeringen av kommunens och omsorgens verksamheter. Gruppen över 65 år förväntas ligga kvar på ungefär 18,5 procent av befolkningen under prognosperioden. En betydelsefull faktor att ha i åtanke är dock att gruppen 80 år och äldre ökar med nästan en procentenhet under samma period. Prognos utveckling äldre personer i Växjö kommun Ålder w Summa Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun (28)

5 Prognos utveckling äldre i Växjö Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun Att fler människor lever allt längre innebär också att en större del av befolkningen utvecklar kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar till följd av åldrandet. I takt med att individer över 80 år ökar förväntas till exempel en betydande ökning av antalet individer med demenssjukdomar. Även förekomst av andra sjukdomar ökar i takt med stigande ålder till exempel. högt blodtryck, ögon- och öronsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten, hjärtsjukdomar och cancer. I Växjö har 3,5 procent av invånarna i åldersgruppen år hemtjänst och 1,1 procent har särskilt boende. Behovet ökar markant i takt med stigande ålder. För åldersgruppen 80 år och äldre är det 29,8 procent som har hemtjänst och 12,9 procent som har särskilt boende (Kolada). Nivåerna ligger ungefär i linje med liknande kommuner förutom andel invånare med hemtjänst 80+ där Växjö kommun har en högre andel. Bilden nedan visar behov av insatser för olika åldrar. Över 90 procent av personerna upp till 75 år klarar sig utan någon av insatserna. Därefter ökar takten och vid 85 år har närmare en tredjedel stöd i någon form. Vid 90 års ålder har över hälften stödinsatser. 3 (28)

6 Den ökade andelen äldre innebär också ett större behov av olika former av tillgänglighets- och specialanpassade bostäder för äldre, vilket redan är en bristvara i Växjö. Växjö har jämförelsevis ett lågt antal seniorbostäder och en kommunövergripande tillgänglighetsinventering av lägenheter är ännu inte slutförd. Kommunen behöver stimulera byggandet av/omvandling till tillgängliga bostäder i servicenära läge för att bidra till möjligheten för äldre att bo kvar hemma och därmed minska behovet av ytterligare platser inom särskilt boende. I vissa fall bör äldre personer på kort varsel kunna erbjudas en tillgänglig bostad i det ordinarie beståndet för att undvika flytt till särskilt boende. Framåt i tiden kommer allt färre att finansiera de kommunala välfärdstjänsterna, vilket uttrycks som en försämrad försörjningskvot. Det är framför allt försörjningskvoten som kommer från de äldre som ökar. En central utgångspunkt för att möta framtida utmaningar, inte minst för att skapa en effektiv resursanvändning, är ett fokuserat arbete för att ge en kvalitetssäkrad och likvärdig omsorg och vård. Varje enhet behöver arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete för att bättre tillgodose behoven hos omsorgstagarna och kontinuerligt öka värdet av den verksamhet som genomförs. Ett sätt är att arbeta för att öka den direkta brukartiden som både kan ge kvalitets- och effektivitetsvinster. En generell strategi för att möta de framtida demografiska utmaningarna och samtidigt ha en hållbar kostnadsutveckling är ett fokus på att förebygga ohälsa hos kommuninvånarna och att arbeta med rehabiliterande insatser för en ökad självständighet. Arbetet fokuserar på att minska risken för sjukdom och funktionsnedsättningar eller åtminstone skjuta upp behovet. Det kan handla om att möta individerna innan de har behov av insatser. Ett exempel på ett förebyggande stöd är den seniorlots som inrättats i kommunen. Även följsamheten till de vägledningar som antagits för insatser enligt socialtjänstlagen (SOL) och lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är viktiga att efterleva och följa. 4 (28)

7 Under avsnitt Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem beskrivs också ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet som en strategi för att möta utmaningarna som den demografiska utvecklingen för med sig. Strategiska råd 1. Arbeta med systematiskt förbättringsarbete. 2. Följsamhet vägledningar. 3. Använda e-hälsa och välfärdsteknik där det ger vinster för omsorgstagaren och verksamheten. 4. Införandet och utveckling av seniorlots. 5. Synliggör behoven av tillgängliga och servicenära bostäder. UTMANING: KOMPETENSFÖRSÖRJNING Rekryteringsbehoven av medarbetare är och kommer att fortsätta vara stora inom omsorgens verksamheter. Problem med kompetensförsörjning kan få konsekvenser för kvaliteten och säkerheten för den enskilde. En hög sjukfrånvaro inom omsorgen påverkar också behov av medarbetare och attraktivitet. Ansvar för att vårda allt fler svårt sjuka personer har förts över från slutenvården till primärvården och kommunernas vård- och omsorg. En framtida utveckling med fler och mer avancerade behandlingar i hemmet skapar andra och större risker för patientsäkerheten. Kraven på medarbetarnas kompetens och behov av vidareutveckling ökar. Nyrekrytering av utbildade och kompetenta medarbetare och chefer över tid är avgörande för att möta de växande behoven. Att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en god arbetsmiljö blir allt mer betydelsefullt i konkurrensen om medarbetare. Redan idag saknas tillräckligt med utbildad medarbetare i kommunen och flertalet åtgärder vidtas för att hantera situationen. Samverkan med utbildningsanordnare för god kompetensförsörjning är en nyckelfråga. Strategiska råd 1. Vara en ännu mer attraktiv arbetsgivare för befintliga och potentiella medarbetare bland annat genom gott samarbete inom vård och omsorgscollege. 2. Tillvarata utrikesfödda och personer som vill omskola sig. 3. Erbjuda vidareutbildning inom områden där specialisering behövs för att exempelvis fortsatt kunna ge säker vård i hemmet. 4. Samverkan med Linnéuniversitetet för att fler studenter ska stanna i regionen. UTMANING: FÖRÄNDRADE KRAV PÅ SERVICE/TJÄNSTER Digitalisering och e-hälsa I en nationell vision fastslås att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Tekniska hjälpmedel kan skapa ökade förutsättningar för att göra 5 (28)

8 omsorgstagare mer involverade i sin egen omsorg och genom digital teknik kan samverkan mellan olika parter som är involverade förbättras. Exempel på det är digitala vårdplaneringar. Sammantaget skapar ny teknik möjligheter att förbättra och komplettera omsorgens insatser samt utveckla nya arbetssätt för hur dessa insatser ges. Ett exempel är nattillsyn via digitala kameror som har potential att öka såväl den enskildes trygghet som att bidra till effektivare arbetssätt. Däremot finns ännu inte tekniska lösningar som kan ta över hela omsorgs- och vårdprocesser, som exempelvis en duschsituation. En av utmaningarna ligger i att kunna anpassa verksamheten och dra nytta av den teknik som finns (Vägval för framtiden, Vårdanalys, Vision e-hälsa). Migration Migrationen påverkar befolkningssammansättningen och omsorgsnämndens verksamhet. Bland annat blir antalet personer med annan språklig och kulturell bakgrund i behov av omsorg allt fler. Det kan innebära utmaningar för att till exempel säkra att omsorgstagare kan kommunicera med personalen på ett bra sätt för att få behov tillgodosedda och känna sig trygg. Det innebär också möjligheter bland annat genom ökad tillgång på den arbetskraft som krävs för att möta den demografiska utvecklingen och försämrade försörjningskvoten. Statlig styrning Omsorgsnämnden behöver vara förberedd på att hantera nationell styrning i form av såväl ny lagstiftning som generella och riktade statsbidrag. Den särskilda satsningen på bemanning inom äldreomsorgen upphör efter år Från 1 januari 2018 gäller lagen Samordning vid utskrivning från sjukhus. Förändringarna har bland annat inneburit krav på kortare ledtid för planering och igångsättning av insatser vid utskrivning. Effektiva korttidsplatser och en väl fungerande hemtjänst är två nycklar. En utmaning för omsorgen är att hemsjukhuset växer. Slutenvården har minskat med 7 procent mellan Antalet inskrivna i hemsjukvården är tämligen konstant över tid samtidigt som avancerade och tidskrävande behandlingsinsatser som utförs av kommunen ökar. Några andra viktiga om områden att bevaka är översyn av insatser enligt LSS, översyn av socialtjänstlagen. Vad gäller LSS presenterades i januari betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen där tre nya insatser föreslås: personlig service och boendestöd, personligt stöd till barn och förebyggande pedagogiskt stöd. Utredningen föreslår bland annat också: att staten ska ha hela ansvaret för insatsen personlig assistans. att personlig assistans ersätts med andra insatser för barn under 16 år. att ledsagarservice ska bli en del av insatsen personlig service och boendestöd. att samma tre grupper som ingår i LSS så kallade personkrets ska finnas kvar. Det är fortsatt osäkert hur de förslagna förändringarna kommer att hanteras. Från och med 2019 införs tillståndsplikt för privata utförare inom hemtjänst. Befintliga utförare måste ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Nya utförare måste ha tillstånd för att, efter godkännande från kommunen, kunna starta verksamhet. Att ansöka om tillstånd är förenat med en avgift på kr. Det är ännu svårt att förutsäga hur avgiften kommer att påverka ansökan om godkännande från nya utförare. 6 (28)

9 Krav på samordning och kunskapsutveckling Antalet vård- och omsorgsaktörer som den enskilde behöver träffa ökar och en generell utmaning inför framtiden blir att samordna insatser på ett effektivt sätt (Vårdanalys). Allt mer avancerad vård sker i hemmet. Socialstyrelsen pekar också ut samordning och kontinuitet som en utmaning för personer med funktionsnedsättning som många gånger får stöd från flera olika aktörer. Generellt pekar Myndigheten för vårdanalys på att kunskapsutvecklingen om effektiva insatser inom socialtjänsten är ett område som behöver stärkas. Vårdhygienen blir allt viktigare med tanke på ökad förekomst av multiresistenta bakterier och sjukdom med hög spridningsrisk. Strategiska råd 1. Effektiva korttidsplatser och väl fungerande hemtjänst. 2. Samordna för ändamålsenlig resursanvändning och fungerande kopplingar mellan olika verksamhetsgrenar och utförare. 3. Öka användandet av digitala hjälpmedel, vilket kan frigöra tid och resurser samtidigt som de kan innebära vinster för både brukare, medarbetare och verksamhet. UTMANING: ANPASSNINGAR TILL INDIVIDUELLA KRAV OCH BEHOV Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem Det är inte bara den demografiska utvecklingen som påverkar trycket på omsorg, vård och andra välfärdstjänster utan också medborgarnas förväntningar. En generell trend är att ett ökat välstånd och en alltmer informerad befolkning ökar medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i de offentliga tjänsterna. Det ställs allt högre krav på den enskildes möjlighet till inflytande vilket genom lagstiftning och införandet av patientlagen. Införandet av det behovsinriktade arbetssättet Individens behov i Centrum (IBIC) kommer ställa andra krav på genomförandet och uppföljningen av myndighetsbeslut. Det sker en utveckling av den enskildes möjlighet att välja utförare av bland annat omsorg. Omsorgsnämnden behöver kontinuerligt förhålla sig till de valfrihetssystem som införts och det större antalet utförare. Utvecklingen har bland annat lett till ett överutbud av särskilda bostäder med spridda tomma platser som följd. Även styrning och uppföljning behöver anpassas till det större antalet utförare som idag utför omsorg (Vägval för framtiden). Det behövs långsiktig planering och strategier för att såväl kunna öka effektiviteten som att behålla och utveckla kvaliteten i verksamheten. Ett ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet är en strategi som kan möta både den demografiska utvecklingen och allt högre krav på en individuellt utformad omsorg och vård. Det handlar om att hitta arbetssätt och lösningar som utgår från varje individs förutsättningar. För att möta krav på effektivisering behöver den enskilde omsorgstagarens och patientens egen kunskap och tillgångar tas till vara. På så sätt kan resurserna läggas där de behövs som allra mest. Vardagsrehab är ett arbetssätt som utgår från dessa principer. 7 (28)

10 Behovsutveckling för personer med funktionsnedsättning Not: nedgången vuxna LSS 2014 och barn beror på att psykisk funktionsnedsättning började särredovisas och nedgången barn LSS beror på övergången av socialpsykiatrin till AoV. Sedan 2007 finns ökningar i Växjö bland annat inom insatserna daglig verksamhet och personlig assistans. Totalt sett är den totala mängden funktionsnedsatta som beviljats LSS tämligen konstant sedan ett antal år tillbaka Insatserna är i många fall komplexa och sammansatta. För personer med funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning har en del förutom insatser enligt LSS också insatser enligt SoL. Nya behov består av att årligen slutar ca 15 personer särgymnasiet. Till detta kommer ett antal personer (vanligtvis 10-20) från folkhögskolor och inflyttning från kommuner samt utrikesfödda. Några söker inte om insatser. Under senaste åren har ca 20 omsorgstagare/per år flyttat eller avlidit. Prognosen framåt är att behoven av insatser enligt LSS ökar efter 2020, det gäller både gruppbostad, servicebostad & daglig verksamhet. Strategiskt råd 1. Hantera utbud särskilt boende utifrån lagen om valfrihet (LOV). 2. God implementering av IBIC. 3. Fortsätta utveckla möjligheterna för omsorgstagare att uppleva en meningsfull och självständig vardag. 8 (28)

11 2. Omsorgens utgångspunkter Omsorgsnämnden utgör den politiska ledningen för omsorgsförvaltningen. Omsorgsnämnden ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i omsorgsnämndens reglemente. En verksamhetsplan som förtydligar och kompletterar internbudgeten är framtagen. Verksamhetsplanen fungerar även som omsorgsnämndens kvalitetsplan och innehåller beskrivning av vad verksamheten ska uppnå varje år. Patientsäkerhetsplanen anger riktningen för hälso- och sjukvården och är också en del av verksamhetsplanen. Kommunens värdegrund är vägledande för förhållningssätt och hur arbetet i omsorgen bedrivs. OMSORGSNÄMNDENS VISION Vi är omsorg i framkant med hela människan i centrum, med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Omsorgsnämndens uppdrag är även reglerat i ett antal lagstiftningar. De viktigaste är: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Övriga lagar som styr olika delar i verksamheten Patientsäkerhetslagen (2010:659), Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, Livsmedelslagstiftningen, Lag om valfrihetssystem, Patientlagen (SFS 2014:821). Lednings- och styrsystem Omsorgsnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ett ledningssystem har utarbetats enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Dessa föreskrifter och allmänna råd omfattar all hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. 9 (28)

12 Organisation 10 (28)

13 3. Övergripande inriktning för verksamheten Beskrivningen nedan tar sin utgångspunkt i perspektiv från balanserad styrning. Utöver inriktningen framgår omsorgsnämndens riktningsmål och prioriterade fokusområden i kommande kapitel. PERSPEKTIVET DEM VI ÄR TILL FÖR Varje människa har rätt att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande vilket bland annat betyder ett gott bemötande samt att stöd ges för att kunna behålla intressen och vanor så långt det är möjligt. Varje människas integritet respekteras. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, vara delaktig och kunna utforma sin omsorg och vård. Omsorgstagarens självständighet ska gynnas. Arbetsmetoden vardagsrehab, för samordnat stöd till självständighet, införs i anpassad form i hela hemtjänsten. Omsorg och stöd utformas med respekt för personers olika kulturella bakgrund. Hjälp med skötsel av husdjur under kortare perioder sker i undantagsfall. Omsorgsnämnden informerar om vilka andra alternativ för skötsel som finns. Omsorgstagarens val av närstående respekteras. Anhöriga som utför omsorgsinsatser är betydelsefulla. Verksamheten följer omsorgsnämndens Anhörigpolicy. Avlastningsplatser och avgiftsfri avlösning av god kvalitet erbjuds anhöriga. Mat serveras i en miljö som uppmuntrar till god aptit, gemenskap och information ges om möjligheten att välja maträtter. Maten serveras rätt fördelad över dygnet och är anpassad till enskildas speciella behov. Följsamhet till rutiner för beställning av ekologisk och närproducerad mat. Aktiviteter och sysselsättning Kommunens träffpunkter och dagverksamheter finns för att kunna erbjuda äldre en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Mötesplatser för personer med utvecklingsstörning finns för att ge möjlighet till social gemenskap och motverka ofrivillig ensamhet. Ett brett fritidsutbud i OMS- fritids regi erbjuds personer med funktionsnedsättningar. Trygghet och säkerhet För att säkerställa god planering och samverkan ska samordnade individuella planer, enligt HSL och SoL, användas när omsorgstagare har behov av insatser från både kommun och Region Kronoberg. Omsorgsnämnden arbetar aktivt för att öka patientsäkerheten och kvaliteten inom den kommunala hälso- och sjukvården. För att kunna möta komplexa situationer har sjuksköterskorna i omsorgen möjlighet att konsultera särskilt kunniga kollegor inom en rad områden som demens och avancerad hemsjukvård. 11 (28)

14 Säkerhetsarbetet utgår från kommunens säkerhetspolicy samt omsorgsförvaltningens säkerhetsplan. Boende För att underlätta kvarboende i det egna hemmet ska god omsorg och vård kunna ges dygnet runt. Planering sker kontinuerligt för att möta behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Bristsituationer rapporteras snarast till nämnden. Omsorgsnämnden ser positivt på att verksamheterna har olika inriktning. Vid uppförande av nya bostäder med särskild service ska omsorgsnämnden pröva driftsformen. I särskilt boende är LOV infört. Ett valfrihetsystem där omsorgstagare får möjlighet att välja var hen önskar bo efter biståndsbeslut om särskilt boende. För att minska risken för att LOV i särskilt boende blir kostnadsdrivande eftersträvas en balans mellan utbud och behov. Par där en person har ett stort vårdbehov ska ha möjlighet att fortsätta leva och bo tillsammans. Före beslut ska dock samtal ske med anhörigkonsulent för att spegla olika alternativ. Provboende rekommenderas. Om omsorgsbehövande make/maka avlider erbjuder vi annan bostad till efterlevande. Information och samverkan Det ska finnas tydlig och lättillgänglig information om vilket stöd omsorgsnämnden kan erbjuda och vart medborgarna kan vända sig. Informationen ska spridas via flera kanaler, exempelvis på kommunens webbplats och i tryckt format. Samverkan med Region Kronoberg och länets kommuner sker bland annat i den länsövergripande ledningsgruppen, samt med Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg Omsorgsnämndens sammanträden är öppna för medborgarna. Pensionärs- och Samverkansråden deltar aktivt i beslutsprocesserna. Kunskap och engagemang från intresseorganisationer och andra aktörer ska förstärkas. PERSPEKTIVET MEDARBETARE OCH LÄRANDE Medarbetaren förverkligar omsorgsnämndens vision och mål i det egna arbetet. För att kunna leverera en god omsorg är det viktigt att Växjö kommun fortsätter vara en attraktiv arbetsgivare. För att möta de ökade kraven på kvaliteten i omsorgen krävs medarbetare med god kompetens som trivs med sitt arbete. Alla medarbetare i äldreomsorgen erbjuds utbildning i demenskunskap. Kommunen behöver behålla och utveckla kompetensen och attrahera nya medarbetare för framtiden. Kompetensförsörjningen framöver kan behöva bygga på renodling av specialisters uppdrag och verksamheten öppnas upp för nya kompetenser. Möjligheten att ytterligare renodla undersköterskors arbetsuppgifter utreds och kan prövas i mindre skala. Arbete sker inom ramen för Vård- och omsorgscollege för att tillsammans med utbildningsanordnare verka för god tillgång och kvalitet inom vård- och omsorgsyrken, där förstärkning sker av handledarutbildningen. Samverkan kring god vuxenutbildning för framtidens vård- och omsorgsmedarbetare ska ske tillsammans med nämnden för arbete och 12 (28)

15 välfärd. Sjuksköterskor ges möjlighet till vidareutbildning till distriktssköterska respektive specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre där ekonomisk ersättning ges. Omsorgsnämnden betonar ledarskapets betydelse för att uppnå god kvalitet i verksamheten. Stöd och utveckling för ett gott ledarskap ska ske genom tydliga mål, uppdrag och kontinuerlig kompetensutveckling. Kommunikation kring budskap ska utvecklas i organisationen. Omsorgsnämnden vill vara en attraktiv arbetsgivare genom att följa värdegrunden och främja ett arbetsklimat som bygger på delaktighet, jämställdhet och mångfald. Medarbetare ges möjligheter att påverka sin tjänstgöringsgrad. Samma kriterier för lönesättning gäller oavsett kön, religion, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Omsorgsnämnden säkerställer god tillgänglighet till praktikplatser av karaktären arbetsmarknads- eller språkpraktik. PERSPEKTIVET EKONOMI Omsorgsnämnden fördelar resurser till verksamheten utifrån omsorgstagarnas behov. En kartläggning av kostnaden per boende ska göras inom LSS-verksamheten. Verksamheten ska präglas av god ekonomisk hushållning. Förutom årsbokslut och delårsbokslut ska månadsbokslut genomföras. Med detta arbetssätt upptäcks eventuella avvikelser på enhetsnivå och förbättringsinsatser sätts in för snabba genomslag. Förvaltningen i helhet såväl som i delar ska uppvisa ekonomisk balans. Vid allmän låg måluppfyllelse kan en mer genomgripande koll göras av analysteam. Kontinuerligt arbete med att bedriva effektiv verksamhet. Jämförelser i Kolada 1 och av kostnad per brukare (KPB) används aktivt som förbättringsunderlag för att höja kvaliteten och minska kostnaderna. Omsorgsnämnden har ett upparbetat eget kapital. Omsorgsnämnden avser att återföra en del av detta till verksamheten genom prioriterade utvecklingsinsatser. Fördjupade uppföljningar av ekonomiskt utfall, inklusive orsaker, sker på vartannat arbetsutskott. 1 Nyckeltal för kommuner och regioner (28)

16 4. Riktningsmål, mätningar och strategier Verksamheten ska följa relevanta lagar och regler, samt söka uppfylla fullmäktiges och nämndens förväntningar. I kommande avsnitt anges strategier för arbetet på enhetsnivå utifrån kommunens processer och förvaltningens fokusområden. STÖDJA INDIVIDEN OCH FRÄMJA ETT TRYGGT OCH SJÄLVSTÄNDIGT LIV Riktningsmål Utvärdering Uppdrag Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov Nyckeltal för resultat och kvalitet: Brukarupplevd kvalitet särskilt boende, helhetssyn, % Brukarupplevd kvalitet hemtjänst, helhetssyn, % Nyckeltal för effektivitet: Nettokostnadsavvikelser LSS, % Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, % KPB hemtjänst, kr/brukare KPB särskilt boende, kr/brukare Nyckeltal förvaltning: Brukarupplevd kvalitet omsorg funktionsnedsättning, helhetssyn, % Brukarupplevd trygghet, % Brukarupplevd delaktighet, % Brukarupplevd måltidsupplevelse särskilt boende, % Följsamhet vägledning särskilt boende, % PPM vårdhygien, % Utveckla ett kvalitetsprogram för framtidens äldreomsorg 2025 (KF) Växjöbons behov i centrum för hemtjänsten och boendestödet (KF) Ensamhet ska motverkas, och upptäckas i biståndsbedömningen (KF) Kvalitetssäkring och systematiskt förbättringsarbete 2.0, bland annat via kvalitetsråd (N) Bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) med insatstrappa, från myndighetsutövning till verkställighet, med gott samarbete däremellan (N) God kontinuitet i hemtjänsten (N) Genomför plan för att bli fossilbränslefria till 2020 (KF) KF = beslut i kommunfullmäktige N = beslut i omsorgsnämnden Nöjda omsorgstagare - Säkerställ att planerade vård-, rehabiliterings- och omsorgsinsatser verkställs. - Egenkontroll omsorg i toppklass och uppföljning av upplevd nöjdhet används aktivt. - Alla chefer driver ett systematiskt mål- och förbättringsarbete. - Verksamheten planeras och genomförs på ett sådant sätt att omsorgstagare möter så få personal som möjligt. Använd digitala verktyg för att följa läget och vid behov trimma processer. - Enheterna underlättar omsorgstagarnas delaktighet genom aktuella genomförandeplaner och utsedda kontaktmän. Omsorgstagares individuellt utformade insatser utförs på ett likartat sätt av alla medarbetare. - Alla omsorgstagare och anhöriga informeras om möjligheten att komma med synpunkter. I särskilt boende/bostad med särskild service sker årligen träffar med omsorgstagare/ företrädare/anhöriga. - Säkerställ arbetssätt som ger omsorgstagarna lugn och trivsel i samband med måltider. 14 (28)

17 - Säkerställ arbetssätt som fångar upp och erbjuder omsorgstagarna anpassade, meningsfulla aktiviteter och utevistelse. Trygga omsorgstagare och anhöriga - Strategier finns för att skapa trygghet och att inte visa stress mot omsorgstagarna. Dialog sker om förväntningar på stödet och hur man kommer i kontakt med verksamheten. Utgångspunkten är att medarbetarna arbetar ensamma för att omsorgstagaren ska komma i fokus. Tillfälliga förändringar meddelas omsorgstagarna i god tid. Stödet till anhöriga är väl utvecklat. - I linje med insatstrappan i BEON är en välfungerande hemtjänst och åtgärden trygg hemgång viktiga delar. - Digitala lösningar prövas där så är möjligt för att bidra till trygghet för omsorgstagaren. Säker vård och omsorg - Insatser för hög patientsäkerhet framgår i bilaga Patientsäkerhetsplan 2019, där redovisningen utvecklas under året. - Välfungerande teamkonferenser där kvalitetsregister som Senior Alert är en naturlig del. - Följsamhet till rutiner för dokumentation, samverkan och informationsöverföring för att bidra till väl fungerande processer för omsorgstagarna. - Arbete sker för att omsorgstagarna ska uppleva att deras boende är fritt från hot och våld. - God och likvärdig introduktion ges alla nyanställda. OMSORGEN SOM ARBETSGIVARE Riktningsmål Utvärdering Uppdrag Nyckeltal för resultat och kvalitet: Attraktiv arbetsgivare med bättre kompetensförsörjning Hållbart arbetsliv med friskare medarbetare Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden (%) Genomsnittlig medarbetarupplevelse enligt temperaturmätare Hälsoprogram för att minska sjukskrivningarna i omsorgen (KF) Plan för kompetensförsörjning (N) Kartlägg verksamhetslokaler (N) KF = beslut i kommunfullmäktige N = beslut i omsorgsnämnden Attraktiv arbetsgivare - Låta medarbetarna växa genom kompetensutveckling och förbättringsarbete i vardagen. Kompetensförsörjningsplan tas fram. Tydlighet med förväntningar och ge löpande feedback. - Arbeta aktivt med temperaturmätaren för medarbetare. - Värdegrunden är implementerad och fortsätter införlivas i förhållnings- och arbetssätt. Låg sjukfrånvaro - En arbetsmiljö som främjar hälsa och förebygger ohälsa, bland annat genom att fånga upp konflikter i ett tidigt stadium, närvarande chefer, välfungerande APT och att alla upplever att man är betydelsefull på jobbet. 15 (28)

18 - Följsamhet till givna rutiner vid sjukfrånvaro. - Koll på läget på varje enhet vad gäller både lång- och korttidsfrånvaro. EKONOMI SOM ÄR HÅLLBAR OCH I BALANS Riktningsmål Utvärdering Uppdrag Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Totalt ekonomiskt utfall relaterat till budget i hela verksamheten. Andel enheter i ekonomisk balans. Minska risken för över- och underkapacitet i hemtjänst & särskilt boende (N) Ta fram ny ersättningsmodell inom särskilt boende äldreomsorg (N) Utveckla digitala/ automatiserade lösningar för att effektivisera verksamhet och processer (N) Följ & utred konsekvenserna av beslut inom personlig assistans (N) Ta fram plan på hur satsningar med eget kapital kan arbetas in i ordinarie budget 2020 alternativt tas bort, inklusive konsekvensbeskrivningar. (N) Utreda möjligheten att införa biståndsbedömt trygghetsboende för äldre, med ett förslag till justerat antal särskilda boendeplatser vid införande. (N) KF = beslut i kommunfullmäktige N = beslut i omsorgsnämnden Ekonomisk balans och effektivitet - Bemanning anpassas efter beviljade insatser. Månadsvis ska enheterna göra ekonomiska uppföljningar och redovisa för omsorgschefer. Enheter med ekonomisk obalans föreslår och genomför i dialog med närmaste chef åtgärder för att snarast nå en ekonomi i balans. - Ökat samarbete över enhets- och professionsgränser sker för att kunna hushålla med resurser. - Digitala arbetsverktyg och digitala tjänster/hjälpmedel för omsorgstagarna används aktivt. - Behovsbilden för särskilt boende är likvärdig läget år 2015 och motsvarande nyttjande i platsantal eftersträvas. Hög direkt brukartid - Få till längre sammanhängande insatser hos omsorgstagarna. Följ policy för brukartid. - Mer enhetlig användning av planeringsverktyg & mobil hemtjänst. Följa läget löpande och trimma arbetssätt. Medarbetarna är delaktiga i arbetet att nå hög direkt brukartid. Bästa effektiva omhändertagandenivå - Stöd omsorgstagaren att vara på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) under ledning av myndighetsavdelningen. - Utökat samarbete med seniorlots, frivilligorganisationer och anhörigstöd. - Väl fungerande hemtjänst, kommunrehab, hemsjukvård och team med målet att man ska känna sig trygg hemma. 16 (28)

19 5. Styrning och uppföljning För alla nämnder gäller en kommungemensam processtyrning. Utöver den används en intern modell för systematiskt kvalitetsarbete. MODELL FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I OMSORGEN Omsorgstagaren ska få insatser efter behov och med god kvalitet. Verksamheten ska förbättras och effektiviseras kontinuerligt. Detta förutsätter en samlad modell för mål-, uppföljnings- och förbättringsarbete som har fyra hörnstenar: Helhetssyn, Fokusering, Transparens, Brukarinflytande. Totalt innebär kvalitet att tillfredsställa uttalade krav och omsorgstagarnas förväntningar. Det handlar alltså både om arbetssätt och resultat. Helhetssyn och balanserad styrning Beskrivningar av ramen för verksamheten finns i egenkontrollen till Omsorg i toppklass. Alla delar i processen från behov till nöjd omsorgstagare ska fångas: Likaså ska de olika verksamhetsdelarna i omsorgen stödja varandra och synliggöras. En filosofi och modell som lyfter fram helheten är balanserad styrning. Genom att koppla fyra ihop perspektiv (kund, process, ekonomi och medarbetare) ges möjlighet att följa och utveckla verksamheten. Fokusering För att uppnå en stark styrning finns ett begränsat antal fokusområden som följs årligen på central- och enhetsnivå. Därutöver följs vissa indikatorer för kontroll på centralförvaltningen och som endast lyfts fram vid signal om problem. Sammantaget kan detta benämnas verksamhetsuppföljning och är i grunden samma för äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Transparens Omvärlden (omsorgstagare, anhöriga, medborgare, politiker, massmedia, myndigheter m.fl.) ställer allt högre krav på att få veta hur omsorgen fungerar. Trenden är också att medborgarna får större valmöjligheter. Detta förutsätter lättbegriplig information om hur det går för verksamheten. Synliggörandet kan ge en positiv medvetenhet hos såväl medborgare som medarbetare. 17 (28)

20 Brukarinflytande Genom att välja indikatorer som utgår från omsorgstagarens upplevelse undviks krångliga processmått och fokus läggs på dem verksamheten finns till för. Brukarundersökningar ska genomföras årligen. Omsorgens systematiska uppföljningsarbete i praktiken Nämnden fastställer årligen en budget och verksamhetsplan. En risk- och väsentlighetsanalys mynnar ut i en mät och intern kontrollplan utifrån följande områden: Följsamhet till lagar och förordningar. Säkra kommunala mål. Säkra avtal och förfrågningsunderlag. Prioriterade riskområden utifrån analys av bland annat årsrapport, patientsäkerhetsberättelse, tillsynsrapporter, nationella rapporter, avvikelser, synpunkter från brukarorganisationer m. fl. Utifrån verksamhetsplanen planerar enheterna för hur uppdrag och nyckeltal ska nås. Modell att utgå finns i VP-light. Under året arbetar enheterna med genomförandet. Kvalitetsråd inrättas på alla enheter som också bidrar till ökad delaktighet hos medarbetarna. Uppföljning och mätningar samordnas och görs lättåskådliga för att bidra till en likvärdig samt synliggjord omsorg och vård av god kvalitet. Uppföljningarna kan delas in i ett baspaket, som alla enheter berörs av, och ett fördjupningspaket, som används vid behov. Utfall sammanställs till en helhet per indikator och enhet, som visar om en godkänd nivå nås (grönt) eller ej (rött). En tågordning för åtgärder vid brister i verksamheten är fastslagen. Erfarenheter från arbete med lex Sarah, lex Maria, avvikelser och synpunktshantering tillhör också det systematiska kvalitetsarbetet som tas tillvara för förbättringar i verksamheten. Förebyggande insatser och förbättringsarbete genomförs med stöd av kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD. 18 (28)

21 Bilagor BILAGA 1 NÄMNDENS INTERNKONTROLLPLAN Som underlag till den interna kontrollplanen har en övergripande risk- och väsentlighetsanalys tagits fram. Riskanalysen ska bidra till att omständigheter som påverkar omsorgsnämndens förmåga att nå mål och fullgöra uppgifter identifieras och att de största och mest relevanta riskerna hanteras på lämpligt sätt. De identifierade riskerna har värderats utifrån konsekvens och sannolikhet för att händelsen ska inträffa. Med stöd av riskanalysen har åtgärder planerats för att minska riskerna. Risker med fortsatt höga värden har tagits med i den interna kontrollplanen för en särskild granskning. Beskrivning av risk Verksamhetsområde Risktal Granskningsåtgärd Granskningsansvar Rapportering Trygg och säker omsorg och vård Risk för att biståndsbeslut och genomförandeplaner ej är utformade med god kvalitet och utformade i enlighet med SOSFS 2014:5 8 Utvärdering med fokus på mål i biståndsbeslut (stickprov) Uppdrag och uppföljning Omsorgsnämnd/ delårsrapport augusti Effektivt resursutnyttjande Risk för svårigheter att nå budget i balans pga. att volymerna inte minskar som planerat 12 Kontroll av volymtal med fokus på särskilt boende Uppdrag och uppföljning Omsorgsnämnd/ årsrapport Risk för svårigheter att nå budget i balans pga. att resursfördelningen inte hänger ihop med minskade behov 12 Kontroll av att rätt resurser fördelas Effektivt resursutnyttjande Ekonomiavdelningen Omsorgsnämnd/ årsrapport Risk för att övergång från manuell hantering av resursfördelningen till Procapita bidrar till ökade kostnader 12 Kontroll av ev. förändringar i resursfördelning en i samband med övergången. Effektivt resursutnyttjande Ekonomiavdelningen Omsorgsnämnd/ årsrapport Säker informationshantering Risk för att obehöriga medarbetare kommer åt känslig information 8 Kontroll för att följa upp behörigheter till Procapita. Kontrollen utgör uppföljning avhändelselogg ar (se särskilda rutiner för loggkontroll). Avdelning utveckling Omsorgsnämnd/ årsrapport Fusk och oegentligheter Risk för att utbetalningar av assistansersättning till privata assistansanordnare sker utifrån felaktigt underlag 8 Genomgång av rutin för uppföljning av privata assistansanordnare som verkställer kommunala beslut Uppdrag och uppföljning *Riskvärdering: Sannolikhet 1-4, Konsekvens 1-4, S x K = Riskvärde (riskvärde 4-9 gult, riskvärde rött) Omsorgsnämnd/ årsrapport 19 (28)

22 BILAGA 2 PATIENTSÄKERHETSPLAN 2019 Mål 1 Antalet trycksår i grad 2-4 som uppstått i nuvarande boendeform ska minska med 30 procent, jämfört med Mål 2 Antalet fallolyckor inom verksamheten som leder till allvarlig skada ska minska med 10 procent, jämfört med Mål 3 Minska antalet omsorgstagare med undernäring Strategier Personer 65 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemtjänst och med kommunal hälso- och sjukvårdsinsats ska erbjudas en riskbedömning i Senior Alert, samt vid behov åtgärder och uppföljning. Resultaten i Senior Alert ska ligga till grund för styrning av arbetssätt och kompetensutveckling. Riskbedömningar ska även erbjudas andra målgrupper vid behov. Fortsatt arbete i fallpreventionsgruppen, vilket ska ske i samverkan med övriga aktörer som kan påverka antalet fallolyckor. Mätning ska göras av de fallolyckor som sker i verksamheten. Arbete för att stimulera ett jämnt näringsintag över dygnet pågår. Enheter med låg måluppfyllelse upprättar handlingsplan med stöd av dietist. Fortsatta utbildningar i munhälsobedömningsinstrumentet ROAG på enheterna. Utbildning för sjuksköterskor i nutritionsvårdprocessen ingår i introduktionen av nyanställda sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ska tillsammans med Region Kronoberg arbeta aktivt för att alla hemsjukvårdspatienter med flera läkemedel erbjuds att träffa läkare minst en gång per år och få läkemedelsgenomgång enligt HSLF-FS 2017:37. Utbildning för sjuksköterskor i trycksårsförebyggande ingår i introduktionen för nyanställda sjuksköterskor och erbjuds även till övriga. Ett särskilt boende med låg respektive hög trycksårsprevalens jämförs med varandra för att hitta framgångsfaktorer. Ökat användande av BPSD-registret i syfte att genom tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och det lidande som detta innebär. (register för patienter med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Ett ökat psykiskt välbefinnande minskar risken för undernäring, fall och trycksår. Fortsatt implementering av riktlinjer för teamkonferenser. Fortsätta ta fram och implementera måltidsrutiner på samtliga särskilda boenden inom äldreomsorgen med grund i vad som framkommit i måltidsprojektet. 20 (28)

23 Inom Omsorg funktionsnedsättning ska risken för undernäring undersökas genom att SKL:s tre 2frågor om undernäring ställs. Åtgärder ska vid behov vidtas för att förhindra undernäring. Uppsökande verksamhet för äldre i ordinärt boende. Information om rådande kostrekommendationer och fallförebyggande åtgärder mm av undersköterskor enligt utarbetat material. Uppföljning/utvärdering - Avvikelser fall. - Antal höft- och lårbensfrakturer Region Kronobergs statistik och egna underlag på fallolyckor i verksamheten. - Senior Alert - andel registreringar i särskilt boende och antal registreringar i ordinärt boende samt andel planerade och utförda åtgärder - Prevalens för undernäring i särskilt boende inom äldreomsorgen baserat på mätning av MNA3. - Andel omsorgstagare inom Omsorg och funktion som fått riskbedömning genom SKL:s tre frågor. - Mätning av trycksår via enkät till sjuksköterskor. - Antal personer med aktuell registrering i BPSD-registret - Markörbaserad journalgranskning i syfte att upptäcka onödig undernäring, kartlägga orsaker samt vidta förebyggande åtgärder. - Andelen hemsjukvårdspatienter som får läkemedelsgenomgång enligt HSLF-FS 2017:37. Mål 4 Alla enheter följer basala hygienrutiner. Strategier Webutbildning ska användas vid introduktion av nyanställd personal och sedan en gång per år. Egenkontroller genomförs årligen och de brister som upptäcks åtgärdas. Öka tydligheten i årsplaneringen för enhetscheferna för att säkerställa att egenkontrollerna görs. De grupper som inte genomför punktprevalensmätning - PPM genomför självskattning vårdhygien två gånger per år. Legitimerad personal ska genomföra självskattning vårdhygien två gånger per år. Även övriga medarbetare kan använda självskattningen som ett instrument för kvalitetshöjning. De enheter som har lägre resultat än 60 procent i PPM-mätningen får särskilt stöd i sitt utvecklingsarbete av hygiensjuksköterska och MAS. Vid oanmälda besök av avdelningen uppdrag och uppföljning på enheterna ska observationer av arbetskläder, hår och naglar ingå. 2 Vilket BMI personen har 2. Om personen ofrivilligt har gått ner i vikt 3. Om personen har svårt att äta 3 Mini Nutritional Assessment bedömningsinstrument för undernäring 21 (28)

24 Uppföljning/utvärdering - Punktprevalensmätning-PPM BHK-basala hygien- och klädregler genomförs på alla enheter inom äldreomsorgen och utvalda enheter inom omsorg funktionsnedsättning årligen. Ommätningar görs för de enheter som inte når upp till 60 procent. - Antal utbrott av magsjuka och storleken på utbrotten. - Andra vårdrelaterade infektioner genom insjuknanderapporter och avvikelser. - HALT4 -mätning som visar andel med antibiotikabehandling och samband med vårdrelaterade infektioner sker på alla särskilda boenden inom äldreomsorgen. Mål 5 Smärtbehandling med validerat bedömningsinstrument för minst 70 procent av de patienter som vårdas i livets slutskede. Strategier Region Kronoberg och länets kommuner ska registrera minst 70 procent dödsfallen i Svenska Palliativregistret. Det är sjuksköterskor som gör registreringen. Målinriktat utvecklingsarbete sker enligt handlingsplan från palliativa arbetsgruppen. Resultaten från registret tas upp regelbundet: - på de övergripande kommungrupperna med chefer för den kommunala hälso- och sjukvården och verksamhetschefer/avdelningschefer på vårdcentralerna. - av sjuksköterskechefer med sjuksköterskor. - av MAS med avdelningschef, sjuksköterskor och läkare på respektive vårdcentral - av sjuksköterska med teamen. Utbildning i palliativ vård sker i team av interna handledare i samarbete med Palliativt Centrum. Uppföljning/utvärdering - Resultat i Svenska Palliativregistret. Mål 6 Andelen ordinerade rehabinsatser som utförs ska öka till 80 procent. Strategier Strategi utformas av ledningsgrupp kommunrehab. Uppföljning/utvärdering Utförande av ordinerade rehabinsatser ska säkerställas på enheterna genom signering och uppföljning i teamen. 4 Healthcare-associated infections and Antimicrobial use in Long-Term Care fascilities 22 (28)

25 BILAGA 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING Hemvårdsgrupper Gruppens namn Anna Trolle hemvård Birka hemvård Öster hemvård Söder hemvård Teleborg hemvård Vikaholm hemvård Centrum hemvård Lassaskog hemvård Väster hemvård Hovshaga hemvård Dalbo hemvård Sommarvägen hemvård Hov hemvård Ingelstad hemvård Lammhult hemvård Öjaby hemvård Braås hemvård Rottne hemvård Nattpatrullen Privata entreprenörer MKEF City hemtjänst AB Linné hemvård AB Kronobergs Hemvård AB Femtiofemplus Ligea hemsjukvård Elme hemvård Huvudsakligt geografiskt område som gruppen arbetar inom Gamla Norr Öster Öster, Högstorp, Åryd, Furby Söder Teleborg Norra Teleborg, Vederslöv, Kalvsvik, Tävelsås, Dänningelanda Centrum Centrum,Väster Väster Hovshaga, Sandsbro Dalbo, Nydala Sommarvägen Hov, Norr Ingelstad, Jät, Östra Torsås, Uråsa, Värends Nöbbele Lammhult, Asa, Aneboda, Berg Öjaby, Ör, Ormesberga, Gemla Braås, Dädesjö Rottne, Gårdsby, Söraby, Tolg, Åby-Tjureda Fyra grupper, hela Växjö kommun Hela Växjö kommun Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hov, Hovshaga, Högstorp, Norr, Räppe, Sandsbro, Söder, Teleborg, Väster, Öjaby, Öster, Furuby, Marklanda, Ormesberga, Åryd, Ör Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hov, Hovshaga, Högstorp, Norr, Räppe, Sandsbro, Söder, Teleborg, Väster, Öjaby, Öster, Furuby, Marklanda, Ormesberga, Åryd, Ör Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Gamla Norr, Hov, Norr, Hovshaga, Högstorp, Sandsbro, Räppe, Söder, Teleborg, Väster, Öster, Furuby, Ingelstad, Marklanda, Nöbbele, Ormesberga, Åryd, Ör, Rottne, Gårdsby, Söraby, Tolg, Åby-Tjureda Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Gamla Norr, Hov, Norr, Hovshaga, Högstorp, Sandsbro, Räppe, Söder, Teleborg, Väster, Öster, Furuby, Ingelstad, Marklanda, Nöbbele, Ormesberga, Åryd, Ör, Rottne, Gårdsby, Söraby, Tolg, Åby-Tjureda Centrum, Dalbo, Hovshaga, Sandsbro Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hov, Hovshaga, Högstorp, Norr, Räppe, Sandsbro, Söder, Teleborg, Väster, Öjaby, Öster, Furuby, Marklanda, Ormesberga, Åryd, Ör Särskilt boende för äldre/tillfälliga platser Namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Antal lägenheter Birkagården 21 5 palliativ vård Östregården* 49 Bågen 51 Kvarngården, Ingelstad 34 Kinnevaldsgården, Vederslöv 24 1 Borgmästaren 61 Hagalund 62 Sjöliden, Braås 31 1 dubblett Solgården, Gemla 28 1 Därutöver lägenheter som används för tillfälliga placeringar, exempelvis korttidsplatser, trygghetsplatser och växelvård. 23 (28)

26 Namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Antal lägenheter Lammengatan, Lammhult 38 2 varav 1 dubblett Toftagården 27 Evelid (35)** Sörgården, Rottne 42 2 Ingelshov korttidsboende, Ingelstad 20 (26)*** Summa kommunen c(73) Därutöver lägenheter som används för tillfälliga placeringar, exempelvis korttidsplatser, trygghetsplatser och växelvård. Privata utförare Åbovägen (Attendo) 44 Norrelid (Norlandia) 72 Vikaholmsallén (Attendo) 54 Vintergatan 54 Södra Järnvägsgatan (Humana) 72 Summa lägenheter privata 296 Antal lägenheter Tillfälliga placeringar Totalt kommun och privata (73) * På Östregården finns även 13 platser som är avsedda för äldre personer med psykisk funktionsnedsättning, vilka köps av nämnden för arbete och välfärd. ** Om behovet av tillfälliga placeringar är stort kan antalet platser utökas till maximalt 35 stycken. *** Om behovet av tillfälliga placeringar är stort kan antalet platser utökas till maximalt 26 stycken. Bostäder för personer med utvecklingsstörning (bostad med särskild service) Namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Antal lägenheter Kommentar Seminarievägen 6 Kungsvägen 4 Seminarievägen * Västra Esplanaden 17 Antalet varierar över tid Birkagatan * Lancastervägen, Toftagården 8 Äldre personer med utvecklingsstörning Skiftesvägen 4 Väderkvarnsbacken 7 Sandviksvägen * Planering pågår för ytterligare 4 lägenheter Allmogevägen 5 Raskens väg 5 Lojovägen 5 Skiftesvägen 4 Segerstadsvägen 5 Månadsvägen 5 Vinbärsvägen 1 5 Vinbärsvägen 3 5 Björkhagavägen 5 Hagalyckevägen 5 Ramsövägen 6 Hagalyckevägen 5 Bramstorp Rosenberg 5 Bramstorp Rosendal 5 Bramstorp Rallarrosen 5 Nyhemsgatan 5 Högstorpsvägen * 24 (28)

27 Namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Antal lägenheter Kommentar Klavérvägen 5 Minnesotavägen 8 Schwerinvägen 5 Vikaholm 5 Edholmers väg 7 Övriga servicebostäder 13 Antalet varierar över tid Summa kommunen 193 Privata utförare Backagårdsvägen (Nytida) 5 Fredrik Bondes väg (Nytida) 5 Gamla vägen (Nytida) 4 Kavallerivägen, Ingelstad (Nytida) 4 Nyborgsvägen, Ingelstad (Nytida) 4 Rytterivägen, Ingelstad (Nytida) 5 Segerstadsvägen 88 (Attendo) 5 Segerstadsvägen 90 (Attendo) 6 Vingavägen (Humana) 6 Evedal (Attendo) 5 Summa privata 49 Antal lägenheter Kommentar Totalt kommun och privat 342 * Vid dessa bostäder finns fristående lägenheter som används som servicebostäder. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Namn/lokalisering (Alla är belägna i Växjö) Antal lägenheter Västra Esplanaden 6 Bäckgatan 1 Hovs Gårdar 6 Hov Västregård 3 + ca 10* Sigurdsgatan 3 Summa platser 19 Kommentar * Hov Västregård drivs av nämnden för arbete och välfärd. Vid boendet finns dock 3 lägenheter för personlig assistans som drivs i omsorgsnämndens regi. I övrigt köper nämnden platser av nämnden för arbete och välfärd vid behov. Bostäder med särskild service där enskilda platser köps från olika privata vårdgivare Cirka 10, antalet kan variera över året. Korttidsvistelsplatser för personer med utvecklingsstörning Benämning namn/lokalisering (Alla är belägna i Växjö) Ungdomskorttids Furutåvägen 9 5 Furutåvägen 17 5 Vuxenkorttids Vasavägen 7 Summa 17 Antal platser Kommentar Korttidsvistelseplatser för barn och unga Benämning Namn/lokalisering (Alla är belägna i Växjö) Antal platser Kommentar 25 (28)

28 Klavervägen 2 Lyckebo Sigurdsgatan 5 Kastanjen Gamla Norrvägen 7 Summa 14 Bostad med särskild service för barn och unga (LSS 9:8) Benämning Namn/lokalisering (Alla är belägna i Växjö) Gamla Norrvägen Gamla Norrvägen 2 Summa 2 Antal platser Kommentar Boendestödsgrupper för personer med utvecklingsstörning i ordinärt boende Gruppens namn (Alla är belägna i Växjö) Boendestödsgruppen Furutåvägen Boendestödsgruppen Västra Esplanaden Boendestödsgruppen Sandviksvägen Dagverksamheter, träffpunkter och fritidsverksamhet Kommunens dagverksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning fungerar som komplement till annat stöd i det egna boendet. Särskilt riktade dagverksamheter Verksamheten riktar sig till särskilda målgrupper. Namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Rosenhill, Bramstorp Solgläntan, Solgården Gemla Lunden, Sommarvägen Dagrehab, Evelid Målgrupp Personer med demens i ordinärt boende, anhöriga som behöver avlösning. Personer med demens i ordinärt boende, anhöriga som behöver avlösning. Personer i ordinärt boende med särskilda behov och anhörigstöd. Personer i ordinärt boende som är i behov av rehabilitering eller uppehållande träning Träffpunkter I varje geografiskt närområde finns träffpunkter. Verksamheten vid dessa riktar sig till personer som är i behov av social gemenskap. Vid vissa träffpunkter sker ett samarbete med bland annat Röda korset. Omsorgsnämnden lämnar bidrag till de lokaler på Öster i Växjö där föreningen Pensionärernas Hus har en omfattande verksamhet. OMS-fritid namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Annevik Fritidsgården Teleborg Mötesplatsen Norra Esplanaden Verksamhet/lokalisering Fritidsanläggning för personer med funktionsnedsättning Furutåskolan för personer år för personer 21 år och äldre 26 (28)

29 Daglig verksamhet enligt LSS Personer med utvecklingsstörning, förvärvade hjärnskador, autism och aspergers som inte arbetar eller studerar har rätt till insats i form av daglig verksamhet (LSS 9 10). Förutom nedanstående verksamheter förekommer även individuella placeringar. Namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Ackurat Industriplast, Lammhult Allaktivitetshuset Kryddan Allmogevägen * Annevik Bramstorp * Café Tufvan Cajutan, polisens café Citygården Furubytorpet, Furuby Guldkornet Kommunikationsgruppen Kompassen Kupan Vintage Lövåsen Mickis, Gemla Opalen Papperian Ringsbergsgården Servicegruppen Slussen Snälltåget Tallskogen, Ingelstad (Nytida) Tegelgården Textilgruppen Torparbacken Utefixargruppen Vivaldi Årstiden * Integrerade verksamheter. Samma personal svarar för boendet och den dagliga verksamheten. Antalet personer som anlitar Växjö kommun för sin personliga assistans Antalet personer som har insatsen personlig assistans varierar under året. Fördelningen under oktober 2018 enligt följande. Enskild Kommunal Totalt Vuxna * 96+1 Barn och ungdom (under 18 år) Totalt Antalet verkställda beslut LSS 9 2 Enskild Kommunal Totalt Vuxna Barn och ungdom (under 18 år) Totalt * 1 ärende verkställs av nämnden för arbete och välfärd. 27 (28)

30 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen har enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att erbjuda en god somatisk hälso- och sjukvård och rehabilitering i särskilda boendeformer, ordinärt boende och vid kommunens dagverksamheter. För de insatser som utförs av läkare svarar dock Region Kronoberg. Samverkan med Region Kronoberg regleras av länsövergripande avtal inom flera områden till exempel om hemsjukvård, samverkan vid in- och utskrivning, och psykiatri. För läkarmedverkan finns det lokala avtal mellan vårdcentralerna och den kommunala hälso- och sjukvården. Förvaltningens sjuksköterskor är organiserade i en avdelning för sjuksköterskor. Det finns sjuksköterskor i tjänst dygnet runt alla dagar. Rehabilitering och habilitering utförs enligt 18 b hälso- och sjukvårdslagen i kommunen av arbetsterapeuter och sjukgymnaster eller på ordination av dessa. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter är i tjänst dagtid vardagar. Målgruppen har behov av allmän rehabilitering, på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning och är 18 år eller äldre. Verksamheten omfattar rehabilitering i ordinärt boende och särskilt boende samt dagrehabilitering och hjälpmedelsförsörjning inom det kommunala ansvarsområdet. I rehabenheten ingår utöver arbetsterapeuter och sjukgymnaster/ fysioterapeuter, även rehabassistenter, syninstruktör, dietist, medicintekniker, hjälpmedelstekniker och hjälpmedelsassistenter. Övrig personal inom omsorgsverksamheten utför många hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt ordination av och på delegering av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. 28 (28)

31

32

33 [Skriv här] Patientsäkerhetsplan 2019 Mål 1: Antalet trycksår i grad 2-4 som uppstått i nuvarande boendeform ska minska med 30 %, jämfört med Mål 2: Antalet fallolyckor som leder till allvarlig skada ska minska med 10 %, jämfört med Mål 3: Minska antalet omsorgstagare med undernäring Strategier Personer 65 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemtjänst och med kommunal hälso- och sjukvårdsinsats ska erbjudas en riskbedömning i Senior Alert, samt vid behov åtgärder och uppföljning. Resultaten i Senior Alert ska ligga till grund för styrning av arbetssätt och kompetensutveckling. Riskbedömningar ska även erbjudas andra målgrupper vid behov. Fortsatt arbete i fallpreventionsgruppen, vilket ska ske i samverkan med övriga aktörer som kan påverka antalet fallolyckor. Arbete för att stimulera ett jämnt näringsintag över dygnet pågår. Enheter med låg måluppfyllelse upprättar handlingsplan med stöd av dietist. Fortsatta utbildningar i munhälsobedömningsinstrumentet ROAG på enheterna. Utbildning för sjuksköterskor i nutritionsvårdprocessen ingår i introduktionen av nyanställda sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ska tillsammans med Region Kronoberg arbeta för att alla hemsjukvårdspatienter erbjuds att träffa läkare minst en gång per år och få läkemedelsgenomgång enligt HSLF-FS 2017:37. Utbildning för sjuksköterskor i trycksårsförebyggande ingår i introduktionen för nyanställda sjuksköterskor och erbjuds även till övriga. Ett särskilt boende med låg respektive hög trycksårsprevalens jämförs med varandra för att hitta framgångsfaktorer. Ökat användande av BPSD-registret i syfte att genom tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och det lidande som detta innebär. (register för patienter med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Ett ökat psykiskt välbefinnande minskar risken för undernäring, fall och trycksår. Fortsatt implementering av riktlinjer för teamkonferenser. Fortsätta ta fram och implementera måltidsrutiner på samtliga särskilda boenden inom äldreomsorgen med grund i vad som framkommit i måltidsprojektet.

34 [Skriv här] Inom Omsorg funktionsnedsättning ska risken för undernäring undersökas genom att SKL:s tre 1 frågor om undernäring ställs. Åtgärder ska vid behov vidtas för att förhindra undernäring. Uppsökande verksamhet för äldre i ordinärt boende. Information om rådande kostrekommendationer och fallförebyggande åtgärder mm av undersköterskor enligt utarbetat material. Uppföljning/utvärdering Avvikelser fall Antal höft- och lårbensfrakturer Region Kronobergs statistik. Senior Alert - andel registreringar i särskilt boende och antal registreringar i ordinärt boende samt andel planerade och utförda åtgärder Prevalens för undernäring i särskilt boende inom äldreomsorgen baserat på mätning av MNA 2. Andel omsorgstagare inom Omsorg och funktion som fått riskbedömning genom SKL:s tre frågor. Mätning av trycksår via enkät till sjuksköterskor. Antal personer med aktuell registrering i BPSD-registret Markörbaserad journalgranskning i syfte att upptäcka onödig undernäring, kartlägga orsaker samt vidta förebyggande åtgärder. Mål 4: Alla enheter följer basala hygienrutiner Strategier Webutbildning ska användas vid introduktion av nyanställd personal och sedan en gång per år. Egenkontroller genomförs årligen och de brister som upptäcks åtgärdas. Öka tydligheten i årsplaneringen för enhetscheferna för att säkerställa att egenkontrollerna görs. De grupper som inte genomför punktprevalensmätning - PPM genomför självskattning vårdhygien två gånger per år. Legitimerad personal ska genomföra självskattning vårdhygien två gånger per år. Även övriga medarbetare kan använda självskattningen som ett instrument för kvalitetshöjning. De enheter som har lägre resultat än 60 % i PPM-mätningen får särskilt stöd i sitt utvecklingsarbete av hygiensjuksköterska och MAS. Vid oanmälda besök av avdelningen uppdrag och uppföljning på enheterna ska observationer av arbetskläder, hår och naglar ingå. Uppföljning/utvärdering 1 1. Vilket BMI personen har 2. Om personen ofrivilligt har gått ner i vikt 3. Om personen har svårt att äta 2 Mini Nutritional Assessment bedömningsinstrument för undernäring

35 [Skriv här] Punktprevalensmätning-PPM BHK-basala hygien- och klädregler genomförs på alla enheter inom äldreomsorgen och utvalda enheter inom omsorg funktionsnedsättning årligen. Ommätningar görs för de enheter som inte når upp till 60 %. Antal utbrott av magsjuka och storleken på utbrotten. Andra vårdrelaterade infektioner genom insjuknanderapporter och avvikelser. HALT 3 -mätning som visar andel med antibiotikabehandling och samband med vårdrelaterade infektioner sker på alla särskilda boenden inom äldreomsorgen. Mål 5: Smärtbehandling med validerat bedömningsinstrument för minst 70 % av de patienter som vårdas i livets slutskede. Strategier Region Kronoberg och länets kommuner ska registrera minst 70 % dödsfallen i Svenska Palliativregistret. Det är sjuksköterskor som gör registreringen. Målinriktat utvecklingsarbete sker enligt handlingsplan från palliativa arbetsgruppen. Resultaten från registret tas upp regelbundet - på de övergripande kommungrupperna med chefer för den kommunala hälso- och sjukvården och verksamhetschefer/avdelningschefer på vårdcentralerna. - av sjuksköterskechefer med sjuksköterskor - av MAS med avdelningschef, sjuksköterskor och läkare på respektive vårdcentral - av sjuksköterska med teamen. Utbildning i palliativ vård sker i team av interna handledare i samarbete med Palliativt Centrum. Uppföljning/utvärdering Resultat i Svenska Palliativregistret Mål 6: Andelen ordinerade rehabinsatser som utförs ska öka till 80 % Strategier Strategi utformas av ledningsgrupp kommunrehab 3 Healthcare-associated infections and Antimicrobial use in Long-Term Care fascilities

36 [Skriv här] Uppföljning/utvärdering Utförande av ordinerade rehabinsatser ska säkerställas på enheterna genom signering och uppföljning i teamen.