VERKSAMHETSPLAN 2018 för omsorgsnämnden

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2018 för omsorgsnämnden

2 Verksamhetsplan 2018 Innehåll Innehåll Omvärldsanalys Omsorgens utgångspunkter Övergripande inriktning för verksamheten Riktningsmål, mätningar och strategier Stödja individen och främja ett tryggt och självständigt liv Omsorgen som arbetsgivare Ekonomi som är hållbar och i balans Särskilda uppdrag Styrning och uppföljning Bilagor Nämndens intern kontrollplan Patientsäkerhetsplan Samlat styrkort Verksamhetsbeskrivning... 22

3 1. Omvärldsanalys I omvärldsanalysen analyseras trender och händelser som har påverkan på omsorgsnämndens förutsättningar för att även i framtiden säkra en god vård och omsorg. Omvärldsanalysen ska underlätta att dels i tid kunna hantera utmaningar och anpassa verksamheten, dels kunna ta tillvara de möjligheter som skapas. Utgångspunkten är ett antal generella omvärldsförändringar som förväntas påverka nämndens ansvarsområden. Flera av trenderna hänger ihop och påverkar varandra. Analysen är till stora delar strukturerad enligt indelningen i utmaningar/konsekvenser som görs i Växjö kommuns omvärldsanalys. Varje avsnitt avslutas med de kommunövergripande strategiska råden. De huvudsakliga referenserna är Omvärldsanalys Växjö kommun 2017, Vägval för framtiden (SKL), Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan?, Analysplan 2016 och 2017 (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys), Datadriven digitalisering 2016 (Digitaliseringskommissionen) och SCB. Utmaning: Fler äldre Allt fler människor lever längre. År 201 var medellivslängden 84 år för kvinnor och knappt 81 år för män. År 2060 beräknas medellivslängden till 89 år för kvinnor och 87 år för män (SCB). Samtidigt finns skillnader i hälsotillståndet mellan olika grupper i samhället. Det är större skillnad i medellivslängd mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning än det är mellan kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten). I ett nationellt perspektiv förväntas individer 80 år eller äldre öka från drygt en halv miljon till över en miljon i mitten av 2040-talet. Ökningen av antalet över 80 år kommer pågå under 2020-talet och förväntas bli störst under perioden 202 till Växjö kommuns befolkningsprognos för 2017 visar att antalet individer över 6 år ökar med cirka fram till 202. Gruppen över 6 år ligger kvar på 18,7 procent av befolkningen under prognosperioden. Att närmare en femtedel av invånarna är över 6 år är en faktor att ta hänsyn till i planeringen av kommunens och omsorgens verksamheter. Prognos utveckling äldre personer i Växjö kommun Ålder w Summa Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun

4 Antal personer Prognos utveckling äldre i Växjö Antal 80-w i Växjö kommun År Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun Att fler människor lever allt längre innebär också att en större del av befolkningen utvecklar kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar till följd av åldrandet. I takt med att individer över 80 år ökar förväntas till exempel en betydande ökning av antalet individer med demenssjukdomar. Även förekomst av andra sjukdomar ökar i takt med stigande ålder t.ex. högt blodtryck, ögon- och öronsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten, hjärtsjukdomar och cancer. I Växjö har 2,6 procent av invånarna i åldersgruppen 6-79 år hemtjänst och 1 procent har särskilt boende. Behovet ökar markant i takt med stigande ålder. För åldersgruppen 80 år och äldre är det 18,8 procent som har hemtjänst och 12,1 procent som har särskilt boende (Kolada). Nivåerna ligger ungefär i linje med andra större städer. Bilden nedan visar behov av insatser för olika åldrar. Över 90 % av personerna upp till 7 år klarar sig utan någon av insatserna. Därefter ökar takten och vid 8 år har närmare en tredjedel stöd i någon form. Vid 90 års ålder har över hälften stödinsatser. Beviljade insatser äldreomsorg per ålder 70,00% 60,00% 0,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Andel hemtjänst Andel särskilt boende Den ökade andelen äldre innebär också ett större behov av olika former av tillgänglighets- och specialanpassade bostäder för äldre, vilket redan är en bristvara i Växjö. Växjö har jämförelsevis ett lågt antal seniorbostäder och en kommunövergripande tillgänglighetsinventering av

5 lägenheter är ännu inte slutförd. Kommunen behöver stimulera byggandet av/omvandling till tillgängliga bostäder i servicenära läge för att bidra till möjligheten för äldre att bo kvar hemma och därmed minska behovet av ytterligare platser inom särskilt boende. I vissa fall bör äldre personer på kort varsel kunna erbjudas en tillgänglig bostad i det ordinarie beståndet för att undvika flytt till särskilt boende. Framåt i tiden kommer allt färre att finansiera de kommunala välfärdstjänsterna, vilket uttrycks som en försämrad försörjningskvot. Den demografiska försörjningskvoten i Sverige ligger idag på knappt 7, vilket innebär att på 100 personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna (20 64 år) finns 7 personer som är yngre än 20 år eller äldre än 64 år. Denna nivå antas öka till en nivå på 92 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år 2060 (SCB 2017). Det är framför allt försörjningskvoten som kommer från de äldre som ökar. En central utgångspunkt för möta framtida utmaningar, inte minst för att skapa en effektiv resursanvändning, är ett fokuserat arbete för att ge en kvalitetssäkrad och likvärdig omsorg och vård. Varje enhet behöver arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete för att bättre tillgodose behoven hos omsorgstagarna och kontinuerligt öka värdet av den verksamhet som genomförs. Ett sätt är att arbeta för att öka den direkta brukartiden som både kan ge kvalitets- och effektivitetsvinster. En generell strategi för att möta de framtida demografiska utmaningarna och samtidigt ha en hållbar kostnadsutveckling är ett fokus på att förebygga ohälsa hos kommuninvånarna och att arbeta med rehabiliterande insatser för en ökad självständighet. Arbetet fokuserar på att minska risken för sjukdom och funktionsnedsättningar eller åtminstone skjuta upp behovet. Det kan handla om att möta individerna innan de har behov av insatser. Ett exempel på ett förebyggande stöd är den seniorlots som inrättats i kommunen. Även följsamheten till de vägledningar som antagits för insatser enligt socialtjänstlagen (SOL) och lagen om särskilt stöd (LSS) är viktiga att efterleva och följa. Under avsnitt Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem beskrivs också ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet som en strategi för att möta utmaningarna som den demografiska utvecklingen för med sig. Strategiska råd 1. Arbeta med systematiskt förbättringsarbete 2. Följsamhet vägledningar 3. Använda e-hälsa och välfärdsteknik där det ger vinster för omsorgstagaren och verksamheten 4. Införandet och utveckling av seniorlots. Synliggör behoven av tillgängliga och servicenära bostäder

6 Utmaning: Kompetensförsörjning Rekryteringsbehoven av personal är och kommer att fortsätta vara stora inom omsorgens verksamheter. Problem med kompetensförsörjning kan få konsekvenser för kvaliteten och säkerheten för den enskilde. En hög sjukfrånvaro inom omsorgen påverkar också behov av personal och attraktivitet. Ansvar för att vårda allt fler svårt sjuka personer har förts över från slutenvården till primärvården och kommunernas vård- och omsorg. En framtida utveckling med fler och mer avancerade behandlingar i hemmet skapar andra och större risker för patientsäkerheten. Kraven på medarbetarnas kompetens och behov av vidareutveckling ökar. Nyrekrytering av utbildade och kompetenta medarbetare och chefer över tid är avgörande för att möta de växande behoven. Att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en god arbetsmiljö blir allt mer betydelsefullt i konkurrensen om personal. Redan idag saknas tillräckligt med utbildad personal i kommunen och flertalet åtgärder vidtas för att hantera situationen. Samverkan med utbildningsanordnare för god kompetensförsörjning är en nyckelfråga. Strategiska råd 1. Vara en ännu mer attraktiv arbetsgivare för befintliga och potentiella medarbetare 2. Tillvarata utrikesfödda och personer som vill omskola sig 3. Erbjuda vidareutbildning inom områden där specialisering behövs för att exempelvis fortsatt kunna ge säker vård i hemmet. 4. Samverkan med Linnéuniversitetet för att fler studenter ska stanna i regionen. Utmaning: Förändrade krav på service/tjänster Digitalisering och e-hälsa I en nationell vision fastslås att Sverige 202 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Tekniska hjälpmedel kan skapa ökade förutsättningar för att göra omsorgstagare mer involverade i sin egen omsorg och genom digital teknik kan samverkan mellan olika parter som är involverade förbättras. Exempel på det är digitala vårdplaneringar. Sammantaget skapar ny teknik möjligheter att förbättra och komplettera omsorgens insatser samt utveckla nya arbetssätt för hur dessa insatser ges. Ett exempel är nattillsyn via digitala kameror som har potential att öka såväl den enskildes trygghet som att bidra till effektivare arbetssätt. Däremot finns ännu inte tekniska lösningar som kan ta över hela omsorgs- och vårdprocesser, som exempelvis en duschsituation. En av utmaningarna ligger i att kunna anpassa verksamheten och dra nytta av den teknik som finns. (Vägval för framtiden, Vårdanalys, Vision e-hälsa). Migration Migrationen påverkar befolkningssammansättningen och omsorgsnämndens verksamhet. Bland annat blir antalet personer med annan språklig och kulturell bakgrund i behov av omsorg allt

7 fler. Det kan innebära utmaningar för att till exempel säkra att omsorgstagare kan kommunicera med personalen på ett bra sätt för att få behov tillgodosedda och känna sig trygg. Det innebär också möjligheter bland annat genom ökad tillgång på den arbetskraft som krävs för att möta den demografiska utvecklingen och försämrade försörjningskvoten. Statlig styrning Omsorgsnämnden behöver vara förberedd på att hantera nationell styrning i form av såväl ny lagstiftning som generella och riktade statsbidrag. I budgetpropositionen 2018 aviseras en permanent höjning av de generella statsbidragen till kommuner från Den särskilda satsningen på bemanning inom äldreomsorgen upphör efter år Från 1 januari 2018 gäller lagen Samordning vid utskrivning från sjukhus. Förändringarna kommer bl.a. innebära kortare ledtid för planering och igångsättning av insatser vid utskrivning. Effektiva korttidsplatser och en väl fungerande hemtjänst är två nycklar. Kommunerna får 12 miljoner för utveckling inom området åren I syfte att öka antalet bostäder för äldre införs ett investeringsstöd. Ett nytt stimulansmedel införs med avsikten att öka motivationen att delta i daglig verksamhet. En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen presenterades i mars Utredningen föreslår åtgärder som syftar till högre kvalitet och effektivitet, bättre förebyggande och rehabiliterande insatser, tryggad personalförsörjning och användning av välfärdsteknologi. Välfärdsutredningen överlämnade i maj 2017 sitt slutbetänkande Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning till regeringen. Utredningen föreslår bland annat tillståndsprövning för de som vill ta del av offentliga medel och att välfärdsföretag ska drivas i separat juridisk person. Högsta tillåtna rörelseresultat rekommenderas vara statslåneränta med ett tillägg på 7 procent. Målet är att huvuddelen av pengarna ska stanna i verksamheten. Förslaget är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli SKL har tagit fram nationella rekommendationer för kvalitet i särskilt boende. SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvaliteten inom fyra områden: koll på läget, planera utifrån individens behov, ta fram strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter och ledarskap. Regeringen utsåg i april 2017 en särskild utredare som har fått i uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Syftet med uppdraget är att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter och rättigheter. Vidare ska socialtjänsten erbjuda behovsanpassade insatser med ett förebyggande och evidensbaserat perspektiv. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december Krav på samordning och kunskapsutveckling Antalet vård- och omsorgsaktörer som den enskilde behöver träffa ökar och en generell utmaning inför framtiden blir att samordna insatser på ett effektivt sätt (Vårdanalys). Allt mer avancerad vård sker i hemmet. Socialstyrelsen pekar också ut samordning och kontinuitet som en utmaning för personer med funktionsnedsättning som många gånger får stöd från flera olika aktörer. Generellt pekar Myndigheten för vårdanalys på att kunskapsutvecklingen om effektiva insatser inom socialtjänsten är ett område som behöver stärkas. Vårdhygienen blir allt viktigare med tanke på ökad förekomst av multiresistenta bakterier och epidemier som vinterkräksjuka.

8 Strategiska råd 1. Effektiva korttidsplatser och väl fungerande hemtjänst 2. Samordna för ändamålsenlig resursanvändning och fungerande kopplingar mellan olika verksamhetsgrenar och utförare. 3. Öka användandet av digitala hjälpmedel, vilket kan frigöra tid och resurser samtidigt som de kan innebära vinster för både brukare, personal och verksamhet. Utmaning: Anpassningar till individuella krav och behov Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem Det är inte bara den demografiska utvecklingen som påverkar trycket på omsorg, vård och andra välfärdstjänster utan också medborgarnas förväntningar. En generell trend är att ett ökat välstånd och en alltmer informerad befolkning ökar medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i de offentliga tjänsterna. Det ställs allt högre krav på den enskildes möjlighet till inflytande vilket också stärkts genom lagstiftning och införandet av patientlagen. Införandet av det behovsinriktade arbetssättet Individens behov i Centrum (IBIC) kommer ställa andra krav på genomförandet och uppföljningen av myndighetsbeslut. Det sker en utveckling av den enskildes möjlighet att välja utförare av bland annat omsorg. Omsorgsnämnden behöver kontinuerligt förhålla sig till de valfrihetssystem som införts och det större antalet utförare. Utvecklingen har bland annat lett till ett överutbud av särskilda bostäder med spridda tomma platser som följd. Även styrning och uppföljning behöver anpassas till det större antalet utförare som idag utför omsorg (Vägval för framtiden). Det behövs långsiktig planering och strategier för att såväl kunna öka effektiviteten som att behålla och utveckla kvaliteten i verksamheten. Ett ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet är en strategi som kan möta både den demografiska utvecklingen och allt högre krav på en individuellt utformad omsorg och vård. Det handlar om att hitta arbetssätt och lösningar som utgår från varje individs förutsättningar. För att möta krav på effektivisering behöver den enskilde omsorgstagarens och patientens egen kunskap och tillgångar tas till vara. På så sätt kan resurserna läggas där de behövs som allra mest. Vardagsrehab är ett arbetssätt som utgår från dessa principer.

9 Behovsutveckling för personer med funktionsnedsättning Enligt Socialstyrelsens senaste lägesrapport (2017) för riket som helhet fortsätter ökningen av insatser enligt Lagen om stöd och service (LSS). En stor del av ökningen inom LSS beror på ökningen inom daglig verksamhet. Ökningen inom LSS är inte lika tydlig när den sätts i relation till befolkningsmängden. Även minskningar noteras främst rörande insatser till barn (boende, korttidstillsyn, korttidsvistelse). Minskningen förklaras genom att insatsen boende avslutas eftersom individerna blir vuxna samtidigt som allt färre nya individer beviljas insatsen. Sedan 2007 finns ökningar i Växjö bl.a. inom insatserna daglig verksamhet och personlig assistans. Totalt sett är den totala mängden funktionsnedsatta som beviljats LSS tämligen konstant sedan ett antal år tillbaka. Inga starka indikationer finns på något trendbrott. Insatserna är i många fall komplexa och sammansatta. För personer med funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning har en del förutom insatser enligt LSS också insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Den vanligaste insatsen enligt SoL är boendestöd och en viss ökning har skett från 2014 till idag där nu 36 personer får stöd. I Växjö kommun finns behov av fler servicebostäder enligt LSS. I det korta perspektivet finns behov av cirka 10 servicebostäder. På lång sikt är det svårt att vara precis men nya behov består av 10-1 elever som slutar gymnasiesärskolan varje år. Till detta kommer ett antal personer från folkhögskolor och inflyttning från andra kommuner samt utrikesfödda. Minskade behov finns i form av att ca omsorgstagare/per år flyttat eller avlidit. De dagliga verksamheterna behöver anpassa sitt utbud i takt med utvecklingen. Strategiskt råd 1. Hantera utbud särskilt boende utifrån LOV. 2. God implementering av IBIC 3. Fortsätta utveckla möjligheterna för omsorgstagare att uppleva en meningsfull och självständig vardag.

10 2. Omsorgens utgångspunkter Omsorgsnämnden utgör den politiska ledningen för omsorgsförvaltningen. Omsorgsnämnden ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i omsorgsnämndens reglemente. En verksamhetsplan som förtydligar och kompletterar internbudgeten är framtagen. Verksamhetsplanen fungerar även som omsorgsnämndens kvalitetsplan och innehåller beskrivning av vad verksamheten ska uppnå varje år. Patientsäkerhetsplanen anger riktningen för hälso- och sjukvården och är också en del av verksamhetsplanen. Kommunens värdegrund är vägledande för förhållningssätt och hur arbetet i omsorgen bedrivs. Omsorgsnämndens vision Vi är omsorg i framkant med hela människan i centrum, med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Omsorgsnämndens uppdrag är även reglerat i ett antal lagstiftningar. De viktigaste är: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Övriga lagar som styr olika delar i verksamheten Patientsäkerhetslagen (2010:69), Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Livsmedelslagstiftningen, Lag om valfrihetssystem, Patientlagen (SFS 2014:821) Lednings- och styrsystem Omsorgsnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ett ledningssystem har utarbetats enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Dessa föreskrifter och allmänna råd omfattar all hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Organisation

11 3. Övergripande inriktning för verksamheten Beskrivningen nedan tar sin utgångspunkt i perspektiv från balanserad styrning. Utöver inriktningen framgår omsorgsnämndens riktningsmål och prioriterade fokusområden i kommande kapitel. Perspektivet Dem vi är till för Varje människa har rätt att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande vilket bland annat betyder ett gott bemötande samt att stöd ges för att kunna behålla intressen och vanor så långt det är möjligt. Varje människas integritet respekteras. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, vara delaktig och kunna utforma sin omsorg och vård. Omsorgstagarens självständighet ska gynnas. Omsorg och stöd utformas med respekt för personers olika kulturella bakgrund. Hjälp med skötsel av husdjur under kortare perioder sker i undantagsfall. Omsorgsnämnden informerar om andra alternativ för skötsel som finns. Omsorgstagarens val av närstående respekteras. Anhöriga som utför omsorgsinsatser är betydelsefulla. Verksamheten följer omsorgsnämndens Anhörigpolicy. Avlastningsplatser och avgiftsfri avlösning av god kvalitet erbjuds anhöriga. Mat serveras i en miljö som uppmuntrar till god aptit, gemenskap och information ges om möjligheten att välja maträtter. Maten serveras rätt fördelad över dygnet och är anpassad till enskildas speciella behov. Följsamhet till rutiner för beställning av ekologisk och närproducerad mat. Aktiviteter och sysselsättning Kommunens träffpunkter och dagverksamheter finns för att kunna erbjuda äldre en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Mötesplatser för personer med utvecklingsstörning finns för att ge möjlighet till social gemenskap och motverka ofrivillig ensamhet. Ett brett fritidsutbud i OMS- fritids regi erbjuds personer med funktionsnedsättningar. För personer med funktionsnedsättning ska det tas fram fler platser för praktik och daglig verksamhet i företag och organisationer. Trygghet och säkerhet För att säkerställa god planering och samverkan ska samordnade individuella planer, enligt HSL och SoL, användas när omsorgstagare har behov av insatser från både kommun och Region Kronoberg. Omsorgsnämnden arbetar aktivt för att öka patientsäkerheten och kvaliteten inom den kommunala hälso- och sjukvården. Säkerhetsarbetet utgår från kommunens säkerhetspolicy samt omsorgsförvaltningens säkerhetsplan. Boende För att underlätta kvarboende i det egna hemmet ska god omsorg och vård kunna ges dygnet runt. Omsorgsnämnden ingår i projektet Bo-IT med intentionen att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. Planering sker kontinuerligt för att möta behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Bristsituationer rapporteras snarast till nämnden. Omsorgsnämnden är positiv till medverkan i en samlad tillgänglighetsinventering av bostadsbeståndet i Växjö kommun. Omsorgsnämnden ser positivt på att verksamheterna har olika inriktning. Vid uppförande av nya bostäder med särskild service ska omsorgsnämnden pröva driftsformen. I särskilt boende är LOV infört. Ett valfrihetsystem där omsorgstagare får möjlighet att välja var hen önskar bo efter biståndsbeslut om särskilt boende. För att minska risken för att LOV i särskilt boende blir kostnadsdrivande eftersträvas en balans mellan utbud och behov. Omsorgstagare i ordinärt

12 boende med hemtjänstinsatser har möjlighet att, inom ramen för beviljad insats, välja annan omsorgsgivare än kommunen. Par där en person har ett stort vårdbehov ska ha möjlighet att fortsätta leva och bo tillsammans. Före beslut ska dock samtal ske med anhörigkonsulent för att spegla olika alternativ. Provboende rekommenderas. Om omsorgsbehövande make/maka avlider kan annat boende erbjudas. Information och samverkan Det ska finnas tydlig och lättillgänglig information om vilket stöd omsorgsförvaltningen kan erbjuda och vart medborgarna kan vända sig. Informationen ska spridas via flera kanaler, exempelvis på kommunens webbplats och i tryckt format. Samverkan med Region Kronoberg och länets kommuner sker bland annat i den länsövergripande ledningsgruppen, samt med Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg Omsorgsnämndens sammanträden är öppna för medborgarna. Pensionärs- och Samverkansråden deltar aktivt i beslutsprocesserna. Kunskap och engagemang från intresseorganisationer och andra aktörer ska förstärkas. Perspektivet Medarbetare och lärande Medarbetaren förverkligar omsorgsnämndens vision och mål i det egna arbetet. För att kunna leverera en god omsorg är det viktigt att Växjö kommun fortsätter vara en attraktiv arbetsgivare. För att möta de ökade kraven på kvaliteten i omsorgen krävs medarbetare med god kompetens som trivs med sitt arbete. Kommunen behöver behålla och utveckla kompetensen och attrahera nya medarbetare för framtiden. Arbete sker inom ramen för Vård- och omsorgscollege för att tillsammans med utbildningsanordnare verka för god tillgång och kvalitet inom vård- och omsorgsyrken. Samverkan kring god vuxenutbildning för framtidens vård- och omsorgspersonal ska ske tillsammans med nämnden för arbete och välfärd. Sjuksköterskor ges möjlighet till vidareutbildning till distriktssköterska respektive specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre där ekonomisk ersättning ges. Omsorgsnämnden betonar ledarskapets betydelse för att uppnå god kvalité i verksamheten. Stöd och utveckling för ett gott ledarskap ska ske genom tydliga mål, uppdrag och kontinuerlig kompetensutveckling. Omsorgsnämnden vill vara en attraktiv arbetsgivare genom att följa värdegrunden och främja ett arbetsklimat som bygger på delaktighet, jämställdhet och mångfald. Medarbetare ges möjligheter att påverka sin tjänstgöringsgrad och arbetsgivaren verkar för färre delade turer. Samma kriterier för lönesättning gäller oavsett kön, religion, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Omsorgsnämnden säkerställer god tillgänglighet till praktikplatser av karaktären arbetsmarknads- eller språkpraktik. Perspektivet Ekonomi Omsorgsnämnden fördelar resurser till verksamheten utifrån omsorgstagarnas behov. En kartläggning av kostnaden per boende ska göras inom LSS-verksamheten. Verksamheten ska präglas av god ekonomisk hushållning. Förutom årsbokslut och delårsbokslut ska månadsbokslut genomföras. Med detta arbetssätt upptäcks eventuella avvikelser på enhetsnivå och förbättringsinsatser sätts in för snabba genomslag. Förvaltningen i helhet såväl som i delar ska uppvisa ekonomisk balans. Vid allmän låg måluppfyllelse kan en mer genomgripande koll göras av analysteam. Kontinuerligt arbete med att bedriva effektiv verksamhet. Jämförelser i Kolada och KPB används aktivt som förbättringsunderlag för att höja kvaliteten och minska kostnaderna. Omsorgsnämnden har ett upparbetat eget kapital. Omsorgsnämnden avser att återföra en del av detta till verksamheten genom prioriterade utvecklingsinsatser.

13 4. Riktningsmål, mätningar och strategier Verksamheten ska följa relevanta lagar och regler, samt söka uppfylla fullmäktiges och nämndens förväntningar. I kommande avsnitt anges strategier för arbetet på enhetsnivå utifrån kommunens processer och förvaltningens fokusområden. 4.1 STÖDJA INDIVIDEN OCH FRÄMJA ETT TRYGGT OCH SJÄLVSTÄNDIGT LIV Riktningsmål Utvärdering Uppdrag Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov Nyckeltal för resultat och kvalitet: Brukarupplevd kvalitet särskilt boende, helhetssyn, % Brukarupplevd kvalitet hemtjänst, helhetssyn, % Nyckeltal för effektivitet: Nettokostnadsavvikelser LSS, % Nettokostnadsavvikelse ÄO, % KPB hemtjänst, kr/brukare Nyckeltal förvaltning: Brukarupplevd kvalitet omsorg funktionsnedsättning, helhetssyn, % Brukarupplevd trygghet, % Brukarupplevd delaktighet, % Måltidsupplevelse, % Uppfylld utevistelse ÄO, % Personalkontinuitet ÄO, antal Följsamhet vägledning Registrering Senior Alert, % PPM vårdhygien, % Nattfasta under 11 timmar ÄO, % Utförda rehabinsatser, % Fortsatt kvalitetssäkring och utveckling av utmärkelsen omsorg i toppklass. Följ & utred konsekvenser av förändrade beslut inom personlig assistans. Öka mobiliteten i hemtjänsten och hemsjukvården (trygghetskameror). Överlag utveckla digitala lösningar för att effektivisera verksamhet och processer. Minska risken för över- och underkapacitet i hemtjänsten och särskilt boende. Vidareutveckla myndighetsutövning och inför bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), bl.a. styra till alternativa utförare vad gäller service och sociala insatser Nöjda omsorgstagare - Säkerställ att planerade vård-, rehabiliterings- och omsorgsinsatser verkställs. - Egenkontroll omsorg i toppklass och uppföljning av upplevd nöjdhet används aktivt. - Alla chefer driver ett systematiskt mål- och förbättringsarbete. - Verksamheten planeras och genomförs på ett sådant sätt att omsorgstagare möter så få personal som möjligt. Använd digitala verktyg för att följa läget och vid behov trimma processer. - Enheterna underlättar omsorgstagarnas delaktighet genom aktuella genomförandeplaner och utsedda kontaktmän. Så långt som möjligt utför kontaktmannen insatserna hos omsorgstagaren och har koll på behoven. Omsorgstagares individuellt utformade insatser utförs på ett likartat sätt av alla medarbetare. Medarbetarna ska känna till och använda arbetssätten aktivt. - Alla omsorgstagare och anhöriga informeras om möjligheten att komma med synpunkter. I särskilt boende/bostad med särskild service sker årligen träffar med omsorgstagare/företrädare/anhöriga. - Säkerställ arbetssätt som ger omsorgstagarna lugn och trivsel i samband med måltider. - Säkerställ arbetssätt som fångar upp och erbjuder omsorgstagarna anpassade, meningsfulla aktiviteter och utevistelse.

14 4.1.2 Trygga omsorgstagare och anhöriga - Strategier finns för att skapa trygghet och att inte visa stress mot omsorgstagarna. Dialog sker om förväntningar på stödet och hur man kommer i kontakt med verksamheten. Utgångspunkten är att personalen arbetar ensamma för att omsorgstagaren ska komma i fokus. Tillfälliga förändringar meddelas omsorgstagarna i så god tid som möjligt. Stödet till anhöriga är väl utvecklat. - Digitala lösningar prövas där så är möjligt för att bidra till trygghet för omsorgstagaren Säker vård och omsorg - Insatser för hög patientsäkerhet framgår i bilaga Patientsäkerhetsplan Välfungerande teamkonferenser där kvalitetsregister som Senior Alert är en naturlig del - Följsamhet till rutiner för dokumentation, samverkan och informationsöverföring för att bidra till väl fungerande processer för omsorgstagarna. - Arbete sker för att omsorgstagarna ska uppleva att deras boende är fritt från hot och våld. - God och likvärdig introduktion ges alla nyanställda. 4.2 OMSORGEN SOM ARBETSGIVARE Riktningsmål Utvärdering Uppdrag Attraktiv arbetsgivare med bättre kompetensförsörjning Hållbart arbetsliv med friskare medarbetare Nyckeltal för resultat och kvalitet: Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden (%) Antal återgång i tjänst efter långvarig sjukfrånvaro Genomsnittlig medarbetarupplevelse enligt temperaturmätare Underlätta vägarna till ett medarbetarskap i Växjö kommun, exempelvis genom extratjänster, traineeeller praktikplatser. Proaktivt rehabiliteringsarbete. Implementering av OSA organisatorisk och social arbetsmiljö tillsammans med värdegrund Attraktiv arbetsgivare - Låta medarbetarna växa genom kompetensutveckling och förbättringsarbete i vardagen. Kompetensförsörjningsplan tas fram. Tydlighet med förväntningar och ge löpande feedback. - Arbeta aktivt med temperaturmätaren för medarbetare. - Värdegrunden är implementerad och fortsätter införlivas i förhållnings- och arbetssätt. - Kommunikationsstrategi tas fram och följs. Fokus på kommunikationsplan i samband med förändringar samt att aktivt lyfta goda exempel Låg sjukfrånvaro - En arbetsmiljö som främjar hälsa och förebygger ohälsa, bland annat genom att fånga upp konflikter i ett tidigt stadium, närvarande chefer, välfungerande APT och att alla upplever att man är betydelsefull på jobbet. - Följsamhet till givna rutiner vid sjukfrånvaro. - Ny arbetsmodell för otydlig ohälsa prövas. - Koll på läget på varje enhet vad gäller både lång- och korttidsfrånvaro.

15 4.3 EKONOMI SOM ÄR HÅLLBAR OCH I BALANS Riktningsmål Utvärdering Uppdrag Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Totalt ekonomiskt utfall relaterat till budget i hela verksamheten. Andel enheter i ekonomisk balans. Ekonomisk månadsuppföljning per enhet Ekonomisk balans och effektivitet - Bemanning anpassas efter beviljade insatser. Månadsvis ska enheterna göra ekonomiska uppföljningar och redovisa för omsorgschefer. Enheter med ekonomisk obalans föreslår och genomför i dialog med närmaste chef åtgärder för att nå en ekonomi i balans. - Ökat samarbete över enhets- och professionsgränser är en viktig förutsättning för att kunna hushålla med resurser. - Digitala arbetsverktyg och digitala tjänster/hjälpmedel för omsorgstagarna används aktivt och effektivt. - Behovsbilden för särskilt boende är likvärdig läget år 201 och motsvarande nyttjande i platsantal eftersträvas. -Eventuella kostnader och fördyringar som uppstått och uppstår i samband med bl.a. utflyttning ifrån Hovslund, är att betrakta som engångshändelser och kan därför bekostas av det egna kapitalet Hög direkt brukartid - Få till längre sammanhängande insatser hos omsorgstagarna. Följ policy för brukartid. - Mer enhetlig användning av planeringsverktyget Lapscare och mobil hemtjänst. Följa läget löpande och trimma arbetssätt. Medarbetarna är delaktiga i arbetet att nå hög direkt brukartid Bästa effektiva omhändertagandenivå - Stöd omsorgstagaren att vara på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) under ledning av myndighetsavdelningen. Trimma, samt följ flöden och effekter av ny lagstiftning utskrivningsklara med bl.a. god vårdplanering. - Utökat samarbete med seniorlots, frivilligorganisationer och anhörigstöd. -Väl fungerande hemtjänst, kommunrehab, hemsjukvård och team med målet trygg hemmavaro.. Särskilda uppdrag Plan för att bli fossilbränslefria till 2020 och därefter genomförande. Åtgärdsplan för att implementera Mångfaldsprogrammet. Tillsammans med Region Kronoberg, säkerställa omsorgstagare i hemtjänst får läkemedelsgenomgång. Det ska finnas möjlighet till fysisk träning på varje särskilt boende. Utreda möjligheten till ökat samarbete mellan Värends räddningstjänst och omsorgsförvaltningen. Tillgång till mer tillförlitliga data inom hälso- och sjukvården utvecklas, där bl.a. utvecklingen av avancerad hälso- och sjukvård följs. Följ konsekvenser av IBIC utifrån omsorgstagare och resursperspektiv Avveckla Hovslund som särskilt boende. Kommunövergripande fordonspark och vikariehantering utreds

16 Aktiv del i utvecklingsprojekt ÄldreHälsa tillsammans med Region Kronoberg Upphandling av gemensamt larmsystem i särskilt boende Utred renodling av undersköterskornas arbetsuppgifter Utred bakjour i sjuksköterskeorganisationen Utred nyttjandet av tomma platser i särskilt boende Utred förbättrad information till omsorgstagare vid tillfälliga förändringar i äldreomsorgen 6. Styrning och uppföljning För alla nämnder gäller en kommungemensam processtyrning. Utöver den används en intern modell för systematiskt kvalitetsarbete. Modell för systematiskt kvalitetsarbete i omsorgen Omsorgstagaren ska få insatser efter behov och med god kvalitet. Verksamheten ska förbättras och effektiviseras kontinuerligt. Detta förutsätter en samlad modell för mål-, uppföljnings- och förbättringsarbete som har fyra hörnstenar: Helhetssyn, Fokusering, Transparens, Brukarinflytande. Totalt innebär kvalitet att tillfredsställa uttalade krav och omsorgstagarnas förväntningar. Det handlar alltså både om arbetssätt och resultat. Helhetssyn och balanserad styrning Alla delar i processen från behov till nöjd omsorgstagare ska fångas. Likaså ska de olika verksamhetsdelarna i omsorgen stödja varandra och synliggöras. En filosofi och modell som lyfter fram helheten är balanserad styrning. Genom att koppla fyra ihop perspektiv ges möjlighet att följa och utveckla verksamheten: Medarbetare Utveckling Lärande Det vi gör för dem vi är till för Dem vi är till för Process Ekonomi Kund Beskrivningar av ramen för verksamheten finns i 1 nycklar till god omsorg och vård samt i egenkontrollen till Omsorg i toppklass. Fokusering

17 För att uppnå en stark styrning finns ett begränsat antal fokusområden i verksamhetsplanen som följs årligen på central- och enhetsnivå. Därutöver följs vissa indikatorer för kontroll på centralförvaltningen och som endast lyfts fram vid signal om problem. Sammantaget kan detta benämnas verksamhetsuppföljning och är i grunden samma för äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. I botten finns omsorgens inriktning angiven i verksamhetsplanen. Transparens Omvärlden (omsorgstagare, medborgare, politiker, massmedia, myndigheter m.fl.) ställer allt högre krav på att få veta hur omsorgen fungerar. Trenden har också varit att medborgarna får större valmöjligheter. Detta förutsätter lättbegriplig information om hur det går för verksamheten. Synliggörandet kan ge en positiv medvetenhet hos såväl medborgare som medarbetare. Brukarinflytande Genom att välja indikatorer som utgår från omsorgstagarens upplevelse, undviks krångliga processmått och fokus läggs på dem verksamheten finns till för. Brukarundersökningar ska genomföras årligen. Omsorgens systematiska uppföljningsarbete i praktiken Nämnden fastställer årligen en verksamhetsplan. En risk- och väsentlighetsanalys mynnar ut i en mät och intern kontrollplan utifrån följande områden: Följsamhet till lagar och förordningar Säkra kommunala mål Säkra avtal och förfrågningsunderlag Prioriterade riskområden utifrån analys av bl.a. årsrapport, patientsäkerhetsberättelse, tillsynsrapporter, nationella rapporter, avvikelser, synpunkter från brukarorganisationer mm. Mätningar samordnas och görs lättåskådliga. Utifrån verksamhetsplanen planerar enheterna för hur uppdrag och nyckeltal ska nås. Modell att utgå finns i VP-light. Under året arbetar enheterna med genomförandet. Uppföljning sker på olika sätt och ska bidra till en likvärdig samt synliggjord omsorg och vård av god kvalitet. Uppföljningarna kan delas in i ett baspaket, som alla enheter berörs av, och ett fördjupningspaket, som används vid behov. Utfall sammanställs till en helhet per indikator och enhet, som visar om en godkänd nivå nås (grönt) eller ej (rött). En tågordning för åtgärder vid brister i verksamheten är fastslagen. Erfarenheter från arbete med lex Sarah, lex Maria, avvikelser och synpunktshantering tillhör också det systematiska kvalitetsarbetet som tas tillvara för förbättringar i verksamheten. Förebyggande insatser och förbättringsarbete genomförs med stöd av kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD.

18 Bilagor NÄMNDENS INTERN KONTROLLPLAN Som underlag till den interna kontrollplanen har en övergripande risk- och väsentlighetsanalys tagits fram. Riskanalysen ska bidra till att omständigheter som påverkar omsorgsnämndens förmåga att nå mål och fullgöra uppgifter identifieras och att de största och mest relevanta riskerna hanteras på lämpligt sätt. De identifierade riskerna har värderats utifrån konsekvens och sannolikhet för att händelsen ska inträffa. Med stöd av riskanalysen har åtgärder planerats för att minska riskerna. Risker med fortsatt höga värden har tagits med i den interna kontrollplanen för en särskild granskning. Trygg och säker omsorg och vård Riskområde Genomförandeplaner med god kvalitet och utformade i enlighet med SOSFS 2014: Kontrollmoment Utvärdering med fokus på nattinsatser (stickprov) Mål/kvalitetskrav Riskvärderi ng* S 4 K 2 = 8 Kontrollansvar Uppdrag/ uppföljning Rapport till/när Omsorgsnämnd /årsrapport Effektiv vikarieanskaffning Risk för att akutbemanning upptar en alltför stor del av enhetschefernas tid. S 4 K 3 =12 Genomgång av rutiner för vikarieanskaffning och dess effektivitet Effektiv vikarieanskaffning Personalavdelning Omsorgsnämnd /årsrapport God kvalitet i myndighetsutövning Införande IBIC Risk för att införandet av IBIC ställer ytterligare krav på bl.a. uppföljning. S 4 K 3 =12 Genomgång av styrning av införandet av IBIC Uppdrag/ uppföljning Omsorgsnämnd /årsrapport Rätt löner Risk för felaktiga löneutbetalningar S 3 K 3 = 9 Stickprov analyslistan Ekonomiavdelning Omsorgsnämnd /årsrapport Säker informationshantering Åtkomst till information Risk för att obehöriga medarbetare kommer åt känslig information S 2 K 4 =8 Kontroll för att följa upp behörigheter till Procapita. Kontrollen utgör uppföljning av händelseloggar (se Utveckling/ information samordnar, respektive chef Omsorgsnämnd /årsrapport

19 särskilda rutiner för loggkontroll). kontrollerar Bemanning utifrån behov Risk för att enheter inte når en budget i balans pga. svårigheter att anpassa bemanning efter minskat behov. S 4 K 3 =12 Genomgång av rutiner för enheternas behovsanalys av bemanning. Urval av enheter. Effektivt resursutnyttjande Ekonomiavdelning Omsorgsnämnd /årsrapport *Riskvärdering: Sannolikhet 1-4, Konsekvens 1-4, S x K = Riskvärde (riskvärde 4-9 gult, riskvärde rött) PATIENTSÄKERHETSPLAN Mål 1: Antalet trycksår i grad 2-4 som uppstått i nuvarande boendeform ska minska med 30 %, jämfört Mål 2: Antalet fallolyckor som leder till allvarlig skada ska minska med 10 %, jämfört Mål 3: Minska antalet omsorgstagare med undernäring Strategier Personer 6 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvårdsinsats ska erbjudas en riskbedömning i Senior Alert, samt vid behov åtgärder och uppföljning. Resultaten i Senior Alert ska ligga till grund för styrning av arbetssätt och kompetensutveckling. Riskbedömningar ska även erbjudas andra målgrupper vid behov. Fortsatt arbete i fallpreventionsgruppen, vilket ska ske i samverkan med övriga aktörer som kan påverka antalet fallolyckor. Utförande av ordinerade rehabinsatser ska säkerställas på enheterna genom signering och uppföljning i teamen. Sjuksköterskorna ska tillsammans med Region Kronoberg arbeta för att alla hemsjukvårdspatienter erbjuds att träffa läkare minst en gång per år och få läkemedelsgenomgång enligt HSLF-FS 2017:37. Utbildning för sjuksköterskor i trycksårsförebyggande arbete är obligatorisk för nyanställda sjuksköterskor och erbjuds även till övriga. Ökat användande av BPSD-registret i syfte att genom tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD. Ett ökat psykiskt välbefinnande minskar risken för undernäring, fall och trycksår. Översyn av riktlinjer för teamkonferenser.

20 Fortsatta utbildningar i munhälsobedömningsinstrumentet ROAG på enheterna. Projektet Dysfagiscreening fortsätter till alla särskilda boenden. Utbildning för sjuksköterskor i nutritionsvårdprocessen. Arbete för att stimulera ett jämnt näringsintag över dygnet pågår. Enheter med låg måluppfyllelse upprättar handlingsplan med stöd av dietist. Kartlägga prevalensen av undernäring i syfte att kunna följa utveckling över tid, inledningsvis i särskilt boende i äldreomsorgen. Fortsätta ta fram och implementera måltidsrutiner på samtliga särskilda boenden inom äldreomsorgen med grund i vad som framkommit i måltidsprojektet. Inom omsorg funktionsnedsättning ska risken för undernäring undersökas genom att SKL:s tre frågor ställs. Åtgärder ska vid behov vidtas för att förhindra undernäring. Uppsökande verksamhet för äldre i ordinärt boende. Information om rådande kostrekommendationer och fallförebyggande åtgärder av undersköterskor enligt utarbetat material. Uppföljning/utvärdering Avvikelser fall Antal höft- och lårbensfrakturer enligt Region Kronobergs statistik. Senior Alert: andel registreringar i särskilt boende och antal registreringar i ordinärt boende samt andel planerade och utförda åtgärder Prevalens för undernäring i särskilt boende baserat på mätning av MNA. Andel omsorgstagare inom omsorg funktionsnedsättning som fått riskbedömning genom SKL:s tre frågor. Mätning av nattfasta Mätning av trycksår via enkät till sjuksköterskor. Antal personer med aktuell registrering i BPSD-registret Mätning av utförda rehabinsatser Mål 4: Alla enheter följer basala hygienrutiner Strategier Webutbildning ska användas vid introduktion av nyanställd personal och sedan en gång per år. Egenkontroller genomförs årligen och de brister som upptäcks åtgärdas. Enheter som har lägre resultat än 0 % får särskilt stöd i sitt utvecklingsarbete av hygiensjuksköterska, sjuksköterskor i kommunens hygiengrupp och MAS. De grupper som inte gör PPM-mätning genomför självskattning vårdhygien två gånger per år. Legitimerad personal ska genomföra självskattning vårdhygien två gånger per år. Uppföljning/utvärdering Mätning PPM basala hygienrutiner och klädregler, på alla enheter inom äldreomsorgen och utvalda enheter inom omsorg funktionsnedsättning. Antal utbrott av magsjuka och storleken på utbrotten. HALT-mätning som visar andel med antibiotikabehandling och samband med vårdrelaterade infektioner sker på alla särskilda boenden inom äldreomsorgen. Mål : Smärtbehandling med validerat bedömningsinstrument för minst 70 % av de patienter som vårdas i livets slutskede.

21 Strategier Region Kronoberg och länets kommuner ska registrera minst 70 % dödsfallen i Svenska Palliativregistret. Det är sjuksköterskor som gör registreringen. Utvecklingsarbete sker enligt handlingsplan från palliativa arbetsgruppen. Resultaten från registret tas upp regelbundet på de övergripande kommungrupperna med chefer för den kommunala hälso- och sjukvården och verksamhetschefer/avdelningschefer på vårdcentralerna. De lokala resultaten från palliativregistret ska årligen också gås igenom av sjuksköterskechefer med sjuksköterskor, samt med avdelningschef och läkare på respektive vårdcentral av MAS. Enheternas resultat presenteras årligen av sjuksköterska för teamen. Utbildning i palliativ vård sker i team av interna handledare i samarbete med Palliativt Centrum. Uppföljning/utvärdering Resultat i Svenska Palliativregistret SAMLAT STYRKORT Fokusområde Nyckeltal Redovisning Omsorgstagarna är nöjda med sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. Andel omsorgstagare som är nöjda med sina insatser. Årsrapport Omsorgstagarna upplever trygghet Andel omsorgstagare som upplever trygghet. Årsrapport Omsorgstagarna upplever delaktighet i insatserna Andel som upplever delaktighet. Årsrapport Andel med aktuell genomförandeplan, omsorg funktionsnedsättning. Delårsrapport & Årsrapport God personalkontinuitet för omsorgstagarna. Antal baspersonal per omsorgstagare, äldreomsorgen. Delårsrapport & Årsrapport Måltiderna upplevs som en trevlig stund. Andel omsorgstagare som upplever måltiden som Årsrapport en trevlig stund, äldreomsorg. Andel rofyllda måltidsmiljöer, omsorg funktionsnedsättning. Omsorgstagarna är nöjda med Andel omsorgstagare som är nöjda med utevistelse, Årsrapport möjligheten att komma ut. äldreomsorg. Säker vård och omsorg ges till omsorgstagarna. Andel registrerade i Senior Alert med bedömd risk och registrerad åtgärd vad gäller: fall trycksår undernäring Delårsrapport & Årsrapport Följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer genom PPM vårdhygien. Andel omsorgstagare äldreomsorg med nattfasta under 11 timmar Andel utförda rehabinsatser. Fossila koldioxidutsläpp minskar Central mätning för koldioxidutsläpp. Delårsrapport & Årsrapport

22 God arbetsgivare Ekonomisk balans. Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv. Antal sjukdagar per snittanställd. Genomsnittlig medarbetarupplevelse enligt temperaturmätare Totalt ekonomiskt utfall relaterat till budget i hela verksamheten. Andel enheter i ekonomisk balans. Kostnad per brukare i olika verksamhetsgrenar Direkt brukartid, äldreomsorg Följsamhet vägledning Delårsrapport & Årsrapport Delårsrapport & Årsrapport Årsrapport VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETSBESKRIVNING hemvårdsgrupper Gruppens namn Huvudsakligt geografiskt område som gruppen arbetar inom Anna Trolle hemvård Birka hemvård Öster hemvård Söder hemvård Teleborg hemvård Vikaholm hemvård Centrum hemvård Lassaskog hemvård Väster hemvård Hovshaga hemvård Dalbo hemvård Sommarvägen hemvård Hov hemvård Ingelstad hemvård Lammhult hemvård Öjaby hemvård Braås hemvård Rottne hemvård Nattpatrullen Gamla Norr Öster Öster, Högstorp, Åryd, Furby Söder Teleborg Norra Teleborg, Vederslöv, Kalvsvik, Tävelsås, Dänningelanda Centrum Centrum,Väster Väster Hovshaga, Sandsbro Dalbo, Nydala Sommarvägen Hov, Norr Ingelstad, Jät, Östra Torsås, Uråsa, Värends Nöbbele Lammhult, Asa, Aneboda, Berg Öjaby, Ör, Ormesberga, Gemla Braås, Dädesjö Rottne, Gårdsby, Söraby, Tolg, Åby-Tjureda Fyra grupper, hela Växjö kommun Privata entreprenörer

23 Homemaid AB MKEF City hemtjänst AB Linné hemvård AB Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hov, Hovshaga, Högstorp, Norr, Räppe, Sandsbro, Söder, Teleborg, Väster, Öjaby, Öster, Braås, Dädesjö, Furuby, Marklanda, Ormesberga, Åryd,Ör Hela Växjö kommun Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hov, Hovshaga, Högstorp, Norr, Räppe, Sandsbro, Söder, Teleborg, Väster, Öjaby, Öster, Furuby, Marklanda, Ormesberga, Åryd, Ör Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hov, Hovshaga, Högstorp, Norr, Räppe, Sandsbro, Söder, Teleborg, Väster, Öjaby, Öster, Furuby, Marklanda, Ormesberga, Åryd, Ör Kronobergs Hemvård AB Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Gamla Norr, Hov, Norr, Hovshaga, Högstorp, Sandsbro, Räppe, Söder, Teleborg, Väster, Öster, Furuby, Ingelstad, Marklanda, Nöbbele, Ormesberga, Åryd, Ör, Rottne, Gårdsby, Söraby, Tolg, Åby-Tjureda Femtiofemplus Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Gamla Norr, Hov, Norr, Hovshaga, Högstorp, Sandsbro, Räppe, Söder, Teleborg, Väster, Öster, Furuby, Ingelstad, Marklanda, Nöbbele, Ormesberga, Åryd, Ör, Rottne, Gårdsby, Söraby, Tolg, Åby-Tjureda Ligea hemsjukvård Centrum, Dalbo, Hovshaga, Sandsbro Elme hemvård Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hov, Hovshaga, Högstorp, Norr, Räppe, Sandsbro, Söder, Tegner omsorg Teleborg, Väster, Öjaby, Öster, Furuby, Marklanda, Ormesberga, Åryd, Ör Bergsnäs, Centrum, Dalbo, Hovshaga, Högstorp, Räppe, Sandsbro, Söder, Teleborg, Väster, Öjaby, Marklanda, Ormesberga, Ör Särskilt boende för äldre/tillfälliga platser namn/lokalisering (Växjö där inget annat anges) Antal lägenheter Därutöver lägenheter som används för tillfälliga placeringar, exempelvis korttidsplatser, trygghetsplatser och växelvård. Birkagården 21 palliativ vård Östregården* 49 Bågen 1 Kvarngården, Ingelstad 34 Kinnevaldsgården, Vederslöv 24 1 Borgmästaren 61 Hagalund 62 Hovslund ** 92 Sjöliden, Braås 31 1 dubblett Solgården, Gemla 28 1 Lammengatan, Lammhult 38 2 varav 1 dubblett Toftagården 27 Evelid Sörgården, Rottne Ingelshov korttidsboende, Ingelstad (3)*** 2 20 (26)****