Internbudget Omsorgsnämnden

Transkript

1 Internbudget 2019 Omsorgsnämnden

2 Innehållsförteckning Ordförandes inledning... 3 Verksamhetens inriktning... 3 Omvärldsanalys... 5 Nämndens uppdrag och ansvar... 5 Huvudprocesser - mål och prioriteringar Hållbarhetspolitisk inriktning Personalpolitisk inriktning Ekonomi Nämndens internkontrollplan Digitaliseringsplan Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

3 ORDFÖRANDES INLEDNING Framtiden är nu! En gammal men fortfarande aktuell sanning. Under mina fyra år som ordförande i omsorgsnämnden har förvaltningen gått från analogt till en digital värld där nu våra särskilda boenden har internetuppkoppling. Vi har redan nattlig e-tillsyn och snart finns det trådlösa snabba nätverk i alla verksamheter. Nätverk som kommer att göra nytta inte bara för personalen och deras verksamhetssystem utan även för omsorgstagarna och kontakten med deras anhöriga. Även i framtiden är omsorgen en personalintensiv verksamhet. Behovet av välutbildad arbetskraft i omsorgen är stort, antalet äldre ökar och det är färre som går omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Samtidigt får vi allt fler patienter i hemvården med allt mer komplexa och avancerade behov. Personer i behov av demensvård och alla former av korttidsvård kommer att öka. Det gör rekryteringsfrågan till en rejäl utmaning framöver. Vi behöver jobba smartare med rätt kompetens på rätt plats. Under året prioriterar nämnden insatser för att minska ofrivillig ensamhet, förebygga fallolyckor och sprida kunskap om god kosthållning för äldre. Fler ska kunna klara sig längre utan insatser från hemvården. När hemvård blir aktuellt ska man känna sig trygg och få behovsanpassade insatser så att man kan bo hemma. Våra särskilda boenden för äldre är till för de med störst behov. Genom att erbjuda rätt insatser till rätt personer i rätt skede i livet får vi en trygg omsorg och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Omsorgen står inför en spännande tid med många utmaningar! Vi löser dem tillsammans, med nya tekniker, nyfikenhet och omtanke. Och du: du gör ett fantastiskt och viktigt jobb! Ulf Hedin (M) ordförande omsorgsnämnden Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

4 VERKSAMHETENS INRIKTNING Trygg välfärd att lita på ska tillhandahållas varje Växjöbo. Omsorgen ska möta varje människa efter behov. Växjö kommun ska vara en förebild för mångfald och kännetecknas för sin öppenhet, inkludering och sammanhållning. Alla människors förmågor och drivkrafter tas till vara. Växjöbor ska ha möjlighet att göra egna val i alla livets skeden. Omsorgsnämndens vision Vi är omsorg i framkant med hela människan i centrum, med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Omsorgsnämndens vision och Växjö kommunkoncerns värdegrund utgör basen för det fortlöpande arbetet med att utveckla verksamheten. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

5 OMVÄRLDSANALYS I omvärldsanalysen analyseras trender och händelser som har påverkan på omsorgsnämndens förutsättningar för att även i framtiden säkra en god vård och omsorg. Omvärldsanalysen ska underlätta att dels i tid kunna hantera utmaningar och anpassa verksamheten, dels kunna ta tillvara de möjligheter som skapas. Utgångspunkten är ett antal generella omvärldsförändringar som förväntas påverka nämndens ansvarsområden. Flera av trenderna hänger ihop och påverkar varandra. Analysen är till stora delar strukturerad enligt indelningen i utmaningar/konsekvenser som görs i Växjö kommuns omvärldsanalys. Varje avsnitt avslutas med de kommunövergripande strategiska råden. Utmaning: Fler äldre Allt fler människor lever längre. År 2015 var medellivslängden 84 år för kvinnor och knappt 81 år för män. År 2060 beräknas medellivslängden till 89 år för kvinnor och 87 år för män (SCB). Samtidigt finns skillnader i hälsotillståndet mellan olika grupper i samhället. Det är större skillnad i medellivslängd mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning än det är mellan kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten). I ett nationellt perspektiv förväntas individer 80 år eller äldre öka från drygt en halv miljon till över en miljon i mitten av 2040-talet. Ökningen av antalet över 80 år kommer pågå under 2020-talet och förväntas bli störst under perioden 2025 till I Växjö kommuns befolkningsprognos för konstateras att ett stigande antal äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. Att närmare en femtedel av invånarna är över 65 år är självfallet en viktig faktor att ta hänsyn till i planeringen av kommunens och omsorgens verksamheter. Gruppen över 65 år förväntas ligga kvar på ungefär 18,5 procent av befolkningen under prognosperioden. En betydelsefull faktor att ha i åtanke är dock att gruppen 80 år och äldre ökar med nästan en procentenhet under samma period. Prognos utveckling äldre personer i Växjö kommun Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

6 Prognos utveckling äldre i Växjö Källa: Befolkningsprognos Växjö kommun Att fler människor lever allt längre innebär också att en större del av befolkningen utvecklar kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar till följd av åldrandet. I takt med att individer över 80 år ökar förväntas till exempel en betydande ökning av antalet individer med demenssjukdomar. Även förekomst av andra sjukdomar ökar i takt med stigande ålder till exempel högt blodtryck, ögon- och öronsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten, hjärtsjukdomar och cancer. I Växjö har 3,5 procent av invånarna i åldersgruppen år hemtjänst och 1,1 procent har särskilt boende. Behovet ökar markant i takt med stigande ålder. För åldersgruppen 80 år och äldre är det 29,8 procent som har hemtjänst och 12,9 procent som har särskilt boende (Kolada). Nivåerna ligger ungefär i linje med liknande kommuner förutom andel invånare med hemtjänst 80 + där Växjö kommun har en högre andel. Bilden nedan visar behov av insatser för olika åldrar. Över 90 procent av personerna upp till 75 år klarar sig utan någon av insatserna. Därefter ökar takten och vid 85 år har närmare en tredjedel stöd i någon form. Vid 90 års ålder har över hälften stödinsatser. Den ökade andelen äldre innebär också ett större behov av olika former av tillgänglighets- och specialanpassade bostäder för äldre, vilket redan är en bristvara i Växjö. Växjö har jämförelsevis ett lågt Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

7 antal seniorbostäder och en kommunövergripande tillgänglighetsinventering av lägenheter är ännu inte slutförd. Kommunen behöver stimulera byggandet av/omvandling till tillgängliga bostäder i servicenära läge för att bidra till möjligheten för äldre att bo kvar hemma och därmed minska behovet av ytterligare platser inom särskilt boende. I vissa fall bör äldre personer på kort varsel kunna erbjudas en tillgänglig bostad i det ordinarie beståndet för att undvika flytt till särskilt boende. Framåt i tiden kommer allt färre att finansiera de kommunala välfärdstjänsterna, vilket uttrycks som en försämrad försörjningskvot. En central utgångspunkt för att möta framtida utmaningar, inte minst för att skapa en effektiv resursanvändning, är ett fokuserat arbete för att ge en kvalitetssäkrad och likvärdig omsorg och vård. Varje enhet behöver arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete för att bättre tillgodose behoven hos omsorgstagarna och kontinuerligt öka värdet av den verksamhet som genomförs. Ett sätt är att arbeta för att öka den direkta brukartiden som både kan ge kvalitets- och effektivitetsvinster. En generell strategi för att möta de framtida demografiska utmaningarna och samtidigt ha en hållbar kostnadsutveckling är ett fokus på att förebygga ohälsa hos kommuninvånarna och att arbeta med rehabiliterande insatser för en ökad självständighet. Det kan handla om att möta individerna innan de har behov av insatser. Ett exempel på ett förebyggande stöd är den seniorlots som inrättats i kommunen. Även följsamheten till de vägledningar som antagits för insatser enligt socialtjänstlagen (SOL) och lagen om särskilt stöd (LSS) är viktiga att efterleva och följa. Under avsnitt Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem beskrivs också ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet som en strategi för att möta utmaningarna som den demografiska utvecklingen för med sig. Strategiska råd 1. Arbeta med systematiskt förbättringsarbete 2. Följsamhet vägledningar 3. Använda e-hälsa och välfärdsteknik där det ger vinster för omsorgstagaren och verksamheten 4. Införandet och utveckling av seniorlots och andra förebyggande insatser 5. Synliggör behoven av tillgängliga och servicenära bostäder Utmaning: Kompetensförsörjning Rekryteringsbehoven av personal är och kommer att fortsätta vara stora inom omsorgens verksamheter. Problem med kompetensförsörjning kan få konsekvenser för kvaliteten och säkerheten för den enskilde. En hög sjukfrånvaro inom omsorgen påverkar också behov av personal och attraktivitet. Ansvar för att vårda allt fler svårt sjuka personer har förts över från slutenvården till primärvården och kommunernas vård- och omsorg. En framtida utveckling med fler och mer avancerade behandlingar i hemmet skapar andra och större risker för patientsäkerheten. Kraven på medarbetarnas kompetens och behov av vidareutveckling ökar. Nyrekrytering av utbildade och kompetenta medarbetare och chefer över tid är avgörande för att möta de växande behoven. Att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en god arbetsmiljö blir allt mer betydelsefullt i konkurrensen om personal. Redan idag saknas tillräckligt med utbildad personal i kommunen och flertalet åtgärder vidtas för att hantera situationen. Samverkan med utbildningsanordnare för god kompetensförsörjning är en nyckelfråga. Strategiska råd 1. Vara en ännu mer attraktiv arbetsgivare för befintliga och potentiella medarbetare Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

8 2. Tillvarata utrikesfödda och personer som vill omskola sig 3. Erbjuda vidareutbildning inom områden där specialisering behövs för att exempelvis fortsatt kunna ge säker vård i hemmet. 4. Samverkan med Linnéuniversitetet för att fler studenter ska stanna i regionen. Utmaning: Förändrade krav på service/tjänster Digitalisering och e-hälsa I en nationell vision fastslås att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Tekniska hjälpmedel kan skapa ökade förutsättningar för att göra omsorgstagare mer involverade i sin egen omsorg och genom digital teknik kan samverkan mellan olika parter som är involverade förbättras. Exempel på det är digitala vårdplaneringar. Sammantaget skapar ny teknik möjligheter att förbättra och komplettera omsorgens insatser samt utveckla nya arbetssätt för hur dessa insatser ges. Ett exempel är nattillsyn via digitala kameror som har potential att öka såväl den enskildes trygghet som att bidra till effektivare arbetssätt. Däremot finns ännu inte tekniska lösningar som kan ta över hela omsorgs- och vårdprocesser, som exempelvis en duschsituation. En av utmaningarna ligger i att kunna anpassa verksamheten och dra nytta av den teknik som finns. (Vägval för framtiden, Vårdanalys, Vision e-hälsa). Migration Migrationen påverkar befolkningssammansättningen och omsorgsnämndens verksamhet. Bland annat blir antalet personer med annan språklig och kulturell bakgrund i behov av omsorg allt fler. Det kan innebära utmaningar för att till exempel säkra att omsorgstagare kan kommunicera med personalen på ett bra sätt för att få behov tillgodosedda och känna sig trygg. Det innebär också möjligheter bland annat genom ökad tillgång på den arbetskraft som krävs för att möta den demografiska utvecklingen och försämrade försörjningskvoten. Statlig styrning Omsorgsnämnden behöver vara förberedd på att hantera nationell styrning i form av såväl ny lagstiftning som generella och riktade statsbidrag. Den särskilda satsningen på bemanning inom äldreomsorgen upphör efter år Från 1 januari 2018 gäller lagen Samordning vid utskrivning från sjukhus. Förändringarna har bl.a. inneburit krav på kortare ledtid för planering och igångsättning av insatser vid utskrivning. Effektiva korttidsplatser och en väl fungerande hemtjänst är två nycklar. En utmaning för omsorgen är att hemsjukhuset växer. Slutenvården har minskat med 7 procent mellan Antalet inskrivna i hemsjukvården är tämligen konstant över tid samtidigt som avancerade och tidskrävande behandlingsinsatser som utförs av kommunen ökar. Några andra viktiga om områden att bevaka är översyn av insatser enligt LSS, översyn av socialtjänstlagen. Vad gäller LSS presenterades i januari betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen där tre nya insatser föreslås: personlig service och boendestöd, personligt stöd till barn och förebyggande pedagogiskt stöd. Utredningen föreslår bland annat också: att staten ska ha hela ansvaret för insatsen personlig assistans att personlig assistans ersätts med andra insatser för barn under 16 år att ledsagarservice ska bli en del av insatsen personlig service och boendestöd att samma tre grupper som ingår i LSS så kallade personkrets ska finnas kvar. Det är fortsatt osäkert hur de förslagna förändringarna kommer att hanteras. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

9 Från och med 2019 införs tillståndsplikt för privata utförare inom hemtjänst. Befintliga utförare måste ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Nya utförare måste ha tillstånd för att, efter godkännande från kommunen, kunna starta verksamhet. Att ansöka om tillstånd är förenat med en avgift på kr. Det är ännu svårt att förutsäga hur avgiften kommer att påverka ansökan om godkännande från nya utförare. Krav på samordning och kunskapsutveckling Antalet vård- och omsorgsaktörer som den enskilde behöver träffa ökar och en generell utmaning inför framtiden blir att samordna insatser på ett effektivt sätt (Vårdanalys). Allt mer avancerad vård sker i hemmet. Socialstyrelsen pekar också ut samordning och kontinuitet som en utmaning för personer med funktionsnedsättning som många gånger får stöd från flera olika aktörer. Generellt pekar Myndigheten för vårdanalys på att kunskapsutvecklingen om effektiva insatser inom socialtjänsten är ett område som behöver stärkas. Vårdhygienen blir allt viktigare med tanke på ökad förekomst av multiresistenta bakterier och epidemier som vinterkräksjuka. Strategiska råd 1. Effektiva korttidsplatser och väl fungerande hemtjänst 2. Samordna för ändamålsenlig resursanvändning och fungerande kopplingar mellan olika verksamhetsgrenar och utförare. 3. Öka användandet av digitala hjälpmedel, vilket kan frigöra tid och resurser samtidigt som de kan innebära vinster för både brukare, personal och verksamhet. Utmaning: Anpassningar till individuella krav och behov Ökade förväntningar på omsorgen och valfrihetssystem Det är inte bara den demografiska utvecklingen som påverkar trycket på omsorg, vård och andra välfärdstjänster utan också medborgarnas förväntningar. En generell trend är att ett ökat välstånd och en alltmer informerad befolkning ökar medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i de offentliga tjänsterna. Det ställs allt högre krav på den enskildes möjlighet till inflytande vilket också stärkts genom lagstiftning och införandet av patientlagen. Införandet av det behovsinriktade arbetssättet Individens behov i Centrum (IBIC) kommer ställa andra krav på genomförandet och uppföljningen av myndighetsbeslut. Det sker en utveckling av den enskildes möjlighet att välja utförare av bland annat omsorg. Omsorgsnämnden behöver kontinuerligt förhålla sig till de valfrihetssystem som införts och det större antalet utförare. Utvecklingen har bland annat lett till ett överutbud av särskilda bostäder med spridda tomma platser som följd. Även styrning och uppföljning behöver anpassas till det större antalet utförare som idag utför omsorg (Vägval för framtiden). Det behövs långsiktig planering och strategier för att såväl kunna öka effektiviteten som att behålla och utveckla kvaliteten i verksamheten. Ett ökat omsorgstagarfokus och brukardelaktighet är en strategi som kan möta både den demografiska utvecklingen och allt högre krav på en individuellt utformad omsorg och vård. Det handlar om att hitta arbetssätt och lösningar som utgår från varje individs förutsättningar. För att möta krav på effektivisering behöver den enskilde omsorgstagarens och patientens egen kunskap och tillgångar tas till vara. På så sätt kan resurserna läggas där de behövs som allra mest. Vardagsrehab är ett arbetssätt som utgår från dessa principer. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

10 Behovsutveckling för personer med funktionsnedsättning Not: nedgången vuxna LSS 2014 och barn beror på att psykisk funktionsnedsättning började särredovisas och nedgången barn LSS beror på övergången av socialpsykiatrin till AoV. Sedan 2007 finns ökningar i Växjö bl.a. inom insatserna daglig verksamhet och personlig assistans. Totalt sett är den totala mängden funktionsnedsatta som beviljats LSS tämligen konstant sedan ett antal år tillbaka Insatserna är i många fall komplexa och sammansatta. För personer med funktionsnedsättning i form av utvecklingsstörning har en del förutom insatser enligt LSS också insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Nya behov består av att årligen slutar ca 15 person särgymnasiet. Till detta kommer ett antal personer (vanligtvis 10-20) från folkhögskolor och inflyttning från kommuner samt utrikesfödda. Några söker inte om insatser. Under senaste åren har ca 20 omsorgstagare/per år flyttat eller avlidit. Prognosen framåt är att behoven av insatser enligt LSS ökar efter 2020 i gruppbostad, servicebostad & daglig verksamhet. Strategiskt råd 1. Hantera utbud särskilt boende utifrån LOV. 2. God implementering av IBIC 3. Fortsätta utveckla möjligheterna för omsorgstagare att uppleva en meningsfull och självständig Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

11 vardag. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

12 NÄMNDENS UPPDRAG OCH ANSVAR Omsorgsnämnden utgör den politiska ledningen för omsorgsförvaltningen. Omsorgsnämnden ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i omsorgsnämndens reglemente. En verksamhetsplan som förtydligar och kompletterar internbudgeten är framtagen. Verksamhetsplanen fungerar även som omsorgsnämndens kvalitetsplan. Patientsäkerhetsplanen anger riktningen för hälsooch sjukvården och är också en del av verksamhetsplanen. Lagstiftning Omsorgsnämndens uppdrag är även reglerat i ett antal lagstiftningar. De viktigaste är: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Övriga lagar som styr olika delar i verksamheten Patientsäkerhetslagen, Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, Livsmedelslagstiftningen, Lag om valfrihetssystem samt Patientlagen. Lednings- och styrsystem Omsorgsnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ett ledningssystem har utarbetats enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Dessa föreskrifter och allmänna råd omfattar all hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. För alla nämnder gäller en kommungemensam processtyrning. Utöver den används en intern modell för systematiskt kvalitetsarbete. Modell för systematiskt kvalitetsarbete i omsorgen Omsorgstagaren ska få insatser efter behov och med god kvalitet. Verksamheten ska förbättras och effektiviseras kontinuerligt. Detta förutsätter en samlad modell för mål-, uppföljnings- och förbättringsarbete som har fyra hörnstenar: Helhetssyn, Fokusering, Transparens, Brukarinflytande. Totalt innebär kvalitet att tillfredsställa uttalade krav och omsorgstagarnas förväntningar. Det handlar alltså både om arbetssätt och resultat. Helhetssyn och balanserad styrning Beskrivningar av ramen för verksamheten finns i egenkontrollen till Omsorg i toppklass. Alla delar i processen från behov till nöjd omsorgstagare ska fångas: Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

13 Likaså ska de olika verksamhetsdelarna i omsorgen stödja varandra och synliggöras. En filosofi och modell som lyfter fram helheten är balanserad styrning. Genom att koppla fyra ihop perspektiv (kund, process, ekonomi och medarbetare) ges möjlighet att följa och utveckla verksamheten. Fokusering För att uppnå en stark styrning finns ett begränsat antal fokusområden som följs årligen på central- och enhetsnivå. Därutöver följs vissa indikatorer för kontroll på centralförvaltningen och som endast lyfts fram vid signal om problem. Sammantaget kan detta benämnas verksamhetsuppföljning och är i grunden samma för äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Transparens Omvärlden (omsorgstagare, anhöriga, medborgare, politiker, massmedia, myndigheter m.fl.) ställer allt högre krav på att få veta hur omsorgen fungerar. Trenden är också att medborgarna får större valmöjligheter. Detta förutsätter lättbegriplig information om hur det går för verksamheten. Synliggörandet kan ge en positiv medvetenhet hos såväl medborgare som medarbetare. Brukarinflytande Genom att välja indikatorer som utgår från omsorgstagarens upplevelse undviks krångliga processmått och fokus läggs på dem verksamheten finns till för. Brukarundersökningar ska genomföras årligen. Omsorgens systematiska uppföljningsarbete i praktiken Nämnden fastställer årligen en budget och verksamhetsplan. En risk- och väsentlighetsanalys mynnar ut i en mät och intern kontrollplan utifrån följande områden: Följsamhet till lagar och förordningar Säkra kommunala mål Säkra avtal och förfrågningsunderlag Prioriterade riskområden utifrån analys av bl.a. årsrapport, patientsäkerhetsberättelse, tillsynsrapporter, nationella rapporter, avvikelser, synpunkter från brukarorganisationer mm. Utifrån verksamhetsplanen planerar enheterna för hur uppdrag och nyckeltal ska nås. Modell att utgå finns i VP-light. Under året arbetar enheterna med genomförandet. Uppföljning och mätningar samordnas och görs lättåskådliga för att bidra till en likvärdig samt synliggjord omsorg och vård av god kvalitet. Uppföljningarna kan delas in i ett baspaket, som alla enheter berörs av, och ett fördjupningspaket, som används vid behov. Utfall sammanställs till en helhet per indikator och enhet, som visar om en godkänd nivå nås (grönt) eller ej (rött). En tågordning för åtgärder vid brister i verksamheten är fastslagen. Erfarenheter från arbete med lex Sarah, lex Maria, avvikelser och synpunktshantering tillhör också det systematiska kvalitetsarbetet som tas tillvara för förbättringar i verksamheten. Förebyggande insatser och förbättringsarbete genomförs med stöd av kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och BPSD. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

14 Organisation Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

15 HUVUDPROCESSER - MÅL OCH PRIORITERINGAR Växjö kommun arbetar i processer utifrån vad vi levererar till invånare, företag och besökare. Väl definierade arbetsflöden borgar för en hög kvalitet och effektivitet i verksamheten. Varje process har riktningsmål som utvärderas i samband med bokslut. Målen utvärderas med nyckeltal för resultat och kvalitet samt kostnadseffektivitet. Omsorgsförvaltningen är huvudprocessägare för processen Stödja individen och främja ett tryggt och självständigt liv och medverkar i övriga huvudprocesser. Utveckla och förvalta en växande stad, tätort och landsbygd Bättre fungerande och mer miljösmart samhällsplanering Beslutad av Uppdrag Alla förvaltningar och bolag ska bli fossilbränslefria till 2020 Finansiering Inom ram Stödja individen och främja ett tryggt och självständigt liv Strategisk riktning Varje människa har rätt att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, vilket bland annat betyder ett gott bemötande samt att stöd ges för att kunna behålla intressen och vanor. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, vara delaktig och kunna utforma sin omsorg och vård. Omsorgen ska möta varje människa efter behov. Omsorgstagarens självständighet ska gynnas och insatser vidtas för att ta till vara den enskildes resurser. Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov Beslutad av Uppdrag Ensamhet ska motverkas och upptäckas i biståndsbedömningen. Permanenta seniorlotsen. Växjöbons behov i centrum för hemtjänsten och boendestödet. Finansiering Inom ram 0,7 mkr (resurstillskott) Omsorgsnämnden Inom ram. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

16 Beslutad av Uppdrag Utöka öppen verksamhet på särskilda boenden såsom sällskapsluncher och andra aktiviteter. Utveckla ett kvalitetsprogram för framtidens äldreomsorg Kvalitetssäkring och systematiskt förbättringsarbete 2.0, bl.a. via kvalitetsråd Bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) med insatstrappa, från myndighetsutövning till verkställighet, med gott samarbete däremellan. God kontinuitet i hemtjänsten Utveckla digitala/ automatiserade lösningar för att effektivisera verksamhet och processer Minska risken för över- och underkapacitet i hemtjänst & särskilt boende Ta fram ny ersättningsmodell inom särskilt boende äldreomsorg Följ & utred konsekvenserna av beslut inom personlig assistans med betoning på barn under 16 år Utreda möjligheten att införa biståndsbedömt trygghetsboende för äldre, med ett förslag till justerat antal särskilda boendeplatser vid införande Ta fram plan på hur satsningar med eget kapital kan arbetas in i ordinarie budget 2020 alternativt tas bort, inklusive konsekvensbeskrivningar Finansiering Inom ram. 25 mkr (resurstillskott) Omsorgsnämnden. Inom ram Inom ram Inom ram 9,2 mkr (eget kapital) Inom ram Inom ram Hög osäkerhetsfaktor kring effekter Inom ram Inom ram Beslutad av Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - mat och måltidsmiljö, andel (%) Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - trygg med personal, andel (%) Brukarbedömning servicebostad LSS - trivsel, andel (%) % % % % % % % PPM vårdhygien, (%) % Jämförelse större stad Brukarbedömning gruppbostad LSS - trygg med personal, andel (%) % Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) % Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Följsamhet vägledning, (%) % Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

17 HÅLLBARHETSPOLITISK INRIKTNING Strategisk inriktning Den hållbarhetspolitiska inriktningen innebär att alla processer ska genomsyras av hållbar utveckling. Det innebär att: Alla delar av Växjö kommuns verksamhet drivs och utvecklas med stor hänsyn tagen till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger Växjö kommun gör det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att bo, leva och verka med liten miljöpåverkan Växjö kommun skapar en samhällsgemenskap med mångfald som grund, och bidrar till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och öppenhet, där alla är delaktiga och medansvariga Växjö kommun säkerställer att alla får ett bra bemötande samt en rättssäker och jämlik kommunal service Folkhälsoperspektivet finns med i alla beslut som påverkar individens hälsa såsom samhällsplanering, infrastruktur, förskola och skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst Kommunens nämnder och styrelser bedriver verksamheten effektivt och hushållar med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser. Fördjupad strategisk inriktning Omsorgstagarna ska kunna leva ett värdigt liv, känna trygghet och välbefinnande, vilket bland annat förutsätter ett gott bemötande samt att stöd ges för att kunna behålla intressen och vanor så långt det är möjligt. Varje människas integritet respekteras. Omsorgstagarna ska, så långt det är möjligt, vara delaktig i utformningen av sin omsorg och vård. Livsstilsbetingade riskfaktorer för sjukdomar, såsom ohälsosamma matvanor och stillasittande ska när så är möjligt motverkas. Synpunkter samlas in och hanteras systematiskt. Årliga brukarundersökningar sker. Dialog sker löpande med omsorgstagare och anhöriga, bland annat genom anhörigträffar. Pensionärs- och samverkansråden deltar aktivt i beslutsprocesserna. Myndighetsutövningen ska bygga på en rättssäker och jämlik kommunal service. Alla ska, utifrån behov, ha tillgång till stöd och service som behövs oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Omsorgen vill vara en attraktiv arbetsgivare genom att följa värdegrunden och främja ett arbetsklimat som bygger på delaktighet, jämställdhet och mångfald. Samma kriterier för lönesättning gäller oavsett bakgrund. Medarbetare ges möjligheter att påverka sin tjänstgöringsgrad och schemaläggning görs gemensamt utifrån behoven i verksamheten. På så sätt skapas hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Rekryteringen till omsorgen ska avspegla mångfalden och därmed den erfarenhet, kunskap och förmåga som finns hos Växjöborna. Olika bakgrund och erfarenheter ses som en styrka. Omsorgen säkerställer god tillgänglighet till praktikplatser av karaktären arbetsmarknads- eller språkpraktik. Mätpunkter: Brukarundersökning, upplevt bemötande och upplevd delaktighet, redovisas uppdelat på kön Antalet inkomna synpunkter per verksamhetsgren Temperaturtagaren, efterlevs värdegrunden Andelen utlandsfödda i omsorgen Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

18 PERSONALPOLITISK INRIKTNING Strategisk inriktning Växjö kommun ska genomsyras av en tydlig värdegrund och personalpolitik som främjar högre frisktal, ett hållbart arbetsliv och fungerande kompetensförsörjning. Mångfald och öppenhet ska genomsyras verksamheten. Drivna och skickliga medarbetare ska uppmärksammas. Alla yrken i Växjö kommun ska möjliggöra karriärvägar och oförklarade löneskillnaden ska motarbetas. De förebyggande åtgärderna, proaktivt rehabiliteringsarbete, ska intensifieras för att hålla nere sjuktalen. Ökad frisknärvaro är betydelsefullt, i syfte att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Årsgenomsnittet av medarbetarupplevelsen enligt temperaturmätaren ska vara minst 4,5. Beslutad av Nyckeltal Period Utfall Utveckling över tid Genomsnittlig medarbetarupplevelse enligt lokal barometer ,9 Jämförelse större stad Sjukfrånvaron i andel av tillgänglig ordinarie arbetstid ska minska och 2022 vara högst 5 procent. Beslutad av Uppdrag Höja friskvårdsbidraget med 25 procent. Hälsoprogram för att minska sjukskrivningarna i omsorgen. Plan för kompetensförsörjning Kartlägg verksamhetslokaler Finansiering Inom ram. Inom ram. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

19 EKONOMI Driftbudget Förutsättningar för driftbudgeten Den ekonomiska situationen för 2019 har påverkats bland annat genom att nämnden inte längre kan ansöka om statsbidrag på tidigare totalt tkr för ökad bemanning. En förskjutning av personlig assistans från stat till kommun ökar kostnaderna för omsorgnämnden med ca tkr. Nämnden belastas också av ökade kostnader i äldreomsorg särskilt boende där det finns en överkapacitet av platsertill följd av införande av LOV. I fullmäktigbudget 2019 har omsorgsnämnden fått ett resurstillskott på tkr och en effektivisering på tkr (se punkt 8.2), vilket också budgeterats. På grund av kostnadsökningar har nämnden inte fullt ut klarat att ta alla kostnader inom budgetramen och i nuläget saknas det tkr. tkr Intäktsbudget 2019 Kostnadsbudget 2019 Nettobudget 2019 Nettobudget 2018 Verksamhet... Omsorgsnämnden övergripande Centralförvaltning Avdelning sjuksköterskor Avdelning Rehab Äldreomsorg och hemvård, kommunal regi Äldreomsorg och hemvård, entreprenad Omsorg funktionsnedsättning, kommunal regi Omsorg funktionsnedsättning, entreprenad Summa Effektiviseringsåtgärder Effektiviseringsåtgärder 2019 tkr Omstrukturering personal Digitalisering Inköp, digitalt först i hemtjänsten Summa effektivisering Nämnden har inför 2019 ålagts en besparing med tkr, vilket motsvarar ca 1 procent av totala budgetramen. Till följd av ökade kostnader och minskade statsbidrag så bedöms det ekonomiska läget för 2019 som svårt. Inför 2019 planeras en del utvecklingsprojekt. Projekten kommer att finansieras av nämndens egna kapital. Även digitaliseringsprojekt kommer att finansieras med eget kapital. Omsorgsnämndens egna kapital Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

20 uppgick vid början av 2019 till tkr. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

21 NÄMNDENS INTERNKONTROLLPLAN 2019 Verksamhetsområde Beskrivning av risk Risktal Granskningsåtgärd Granskningsansvar Rapportering Trygg och säker omsorg och vård Risk för att biståndsbeslut och genomförandeplaner ej är utformade med god kvalitet och utformade i enlighet med SOSFS 2014:5 8 Utvärdering med fokus på mål i biståndsbeslut (stickprov) Uppdrag och uppföljning Omsorgsnämnd/ delår augusti Effektivt resursutnyttjande Risk för svårigheter att nå budget i balans pga. att volymerna inte minskar som planerat 12 Kontroll av volymtal med fokus på särskilt boende Uppdrag och uppföljning Omsorgsnämnd/ årsrapport Effektivt resursutnyttjande Risk för svårigheter att nå budget i balans pga. att resursfördelningen inte hänger ihop med minskade behov 12 Kontroll av att rätt resurser fördelas Ekonomiavdelningen Omsorgsnämnd/ årsrapport Effektivt resursutnyttjande Risk för att övergång från manuell hantering av resursfördelningen till Procapita bidrar till ökade kostnader. 12 Kontroll av ev. förändringar i resursfördelning en i samband med övergången. Ekonomiavdelningen Omsorgsnämnd/ årsrapport Säker informationshantering Risk för att obehöriga medarbetare kommer åt känslig information 8 Kontroll för att följa upp behörigheter till Procapita. Kontrollen utgör uppföljning avhändelselogg ar (se särskilda rutiner för loggkontroll). Avdelning utveckling Omsorgsnämnd/ årsrapport Fusk och oegentligheter Risk för att utbetalningar av assistansersättning till privata assistansanordnare sker utifrån felaktigt underlag 8 Genomgång av rutin för uppföljning av privata assistansanordn are som verkställer kommunala beslut Uppdrag och uppföljning Omsorgsnämnd/ årsrapport Omsorgsnämnden, Internbudget (22)

22 DIGITALISERINGSPLAN Process Uppdrag Beskrivning Stödja individer och främja ett tryggt och självständigt liv Tillsyn och trygghet med hjälp av teknik Delaktighet i egen vård och omsorg Konsultationer på distans Tillgång till digitala arbetsverktyg Information till Växjöbor/förtroende för digitala tjänster Genom upphandling av mobila trygghetslarm med GPS samt nytt larmsystem och ett fortsatt införande av e-tillsyn förbättra möjligheterna till bl.a. ökad trygghet och självbestämmande för omsorgstagarna. Förenkla omsorgstagarnas möjlighet till delaktighet i egen vård och omsorg genom bl.a. införande av digitala verktyg. Förbättra möjligheterna att delta vid exempelvis vårdplaneringar på distans för att skapa ökad delaktighet och tryggare mötesmiljö för den enskilde. Genom olika planerade insatser transformera, förbättra och förenkla tillgången till digitala arbetsverktyg för medarbetare inom omsorgen. Detta som en del i att ta tillvara välfärdsteknikens möjligheter samt för att förbättra och effektivisera arbetsprocesser. Genom information via Bo Tryggt förbättra kunskapen om vilka möjligheter välfärdstekniken kan ge. Omsorgsnämnden, Internbudget (22)