FÖRA BARNEN PÅ TAL LOGGBOK Inom småbarnspedagogiken och förskolan

Transkript

1 FÖRA BARNEN PÅ TAL LOGGBOK Inom småbarnspedagogiken och förskolan

2 1

3 I FÖRA BARNEN PÅ TAL SAMTALET OCH DESS GENOMFÖRANDE INOM SMÅBARNSPEDA- GOGIKEN 2 Hemmet, småbarnspedagogiken och fritidens arenor utgör barnets utvecklingsmiljöer. Dessa har både en självständig betydelse för barnets utveckling och en betydande samspelseffekt. Såväl det, att vardagen fungerar som vanligt i en utvecklingsmiljö som det, att det finns problem i denna får konsekvenser för barnets tillvaro och fungerande i de andra utvecklingsmiljöerna. Förståelse för barnets helhetssituation hjälper de vuxna att på bästa sätt samspela med barnet. Ifall det uppstått problem i någon av utvecklingsmiljöerna kan de övriga miljöerna stödja/bära barnet. Detta gäller för alla utvecklingsmiljöer. Föra barnen på tal samtalet (Fbt) syftar till att i samspel mellan hem och förskola stödja barnets gynnsamma utveckling och förebygga sociala och emotionella problem. Samtalet syftar till att skapa en stödjande vardag för barnet både hemma och inom förskolan/småbarnspedagogiken. Att stödja barnets vardag bygger på kunskap om det dagliga samspelets betydelse för barnets positiva utveckling men även för barnets resiliens i situationer då det finns problem. Att delta i FBT -samtalet är frivilligt. Det är inte ett lagföreskrivet samtal såsom t ex planen för småbarnspedagogiken men kan komplettera denna plan. Föra barnen på tal -samtalet erbjuder en stomme för ett jämlikt samtal mellan två parter som båda har en uppfostringsuppgift. Dessa båda har ett eget ansvar för barnet och dess vardag liksom även en egen expertis. Bägge parter har nytta av att få ta del av den andras expertis. Sålunda är Fbt- samtalet ett gemensamt verktyg för föräldrar och läraren inom småbarnspedagogiken. Föra barnen på tal -samtalet byggs upp av ett, vid behov fler samtal. Med hjälp av loggboken samtalar man samtalar om barnets situation hemma och på förskolan, styrka och eventuell sårbarhet identifieras och avslutningsvis gör man en gemensam plan för hur styrka och sårbarhet kan stödjas hemma och inom småbarnspedagogiken. Föra barnen på tal rådslaget och den utvidgade handlingsplanen blir aktuellt då det i samtalet kommit fram ett behov för externt stöd antingen hemma eller inom småbarnspedagogiken. Till Fbt rådslag bjuder man in personer vars handlingar kan stödja barnet, familjen eller personalen inom småbarnspedagogiken. Både personer från familjens egna nätverk, professionella och t ex aktörer från olika organisationer/föreningar bjuds in, beroende på de behov som finns. Det finns olika alternativ för Fbt- samtalet inom småbarnspedagogiken och utförande kan skräddarsys på basen av det som passar verksamheten bäst. Föräldrarna får alltid info på förhand om samtalet och dess syfte. De får även loggboken (alternativt www-adressen till materialet) så att de kan bekanta sig med den inför samtalet. Föräldrarna informeras om att deltagandet är frivilligt. Alternativ 1: Alla föräldrar bjuds in till ett Fbt -samtal. Samtalet syftar till att skapa ett naturligt samspel för att gemensamt stöda barnets inlärning och utveckling. Nya Fbt -samtal erbjuds t ex ifall barnets (livs)situation förändras på ett sätt som kan påverka dess välbefinnande. Syftet är då att stödja barnet redan innan det uppstått problem och svårigheter. Alternativ 2: Alla föräldrar informeras om möjligheten till ett Fbt -samtal. Samtalet erbjuds då det i hemmet eller inom småbarnspedagogiken uppstår situationer eller förändringar som kan belasta barnets tillvaro eller då barnet får det besvärligt. Här reagerar man i ett senare skede än i det första alternativet. Endast de barn vars föräldrar eller lärare föreslår ett samtal får stöd.

4 Alternativ 3: Fbt -samtalet erbjuds då barnet redan har problem. Syftet med samtalet är att stödja barnets behandling och rehabilitering samt att hjälpa barnet att hitta tillbaka till sitt normala utvecklingsstråk. I detta alternativ förlorar man möjligheten till tidigt stöd och prevention. Dokumentation Fbt -samtalet kan lyfta fram aspekter som anknyter till planen för småbarnspedagogiken. Ifall föräldrarna ger sitt samtycke kan dessa aspekter antecknas i planen enligt de föreskrifter som gäller för denna dokumentation. Då ett Fbt samtalet har hållits kan man vid behov göra en notering i genomförandet i Effica- eller motsvarande digitalt program (utan närmare beskrivning av innehåll). Detta är ett sätt att följa upp användningen av metoden (statistik). Ingen annan information än den som direkt berör småbarnspedagogiken dokumenteras. I handlingsplanen som görs under Fbt -rådslaget antecknas de handlingar som man avtalat om med föräldrarna och övriga aktörer. De handlingar som läraren inom småbarnspedagogiken tar ansvar för dokumenteras i planen för småbarnspedagogiken. För förskolebarnens del görs dokumentationen i enlighet med gällande riktlinjer. Samtalet leder inte till information som registreras. Loggboken skall heller inte arkiveras. Föräldrarna kan ta loggboken med sig hem, så att de kan återkoppla till samtalet och eventuellt tala med barnet om det som framkommit. 3

5 II FÖRBEREDELSE FÖR FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 4 Deltagarna Föra barnen på tal -samtalet är ett jämlikt samtal mellan två uppfostringsparter. Varje tema diskuteras ur såväl hemmets som småbarnspedagogikens perspektiv. Till samtalet bjuder man in barnets båda föräldrar. En förälder som ensam ansvarar för barnets vårdnad kan be en närstående/stödperson att delta ifall hon/han så önskar. Barnet kan delta i samtalet under vissa förutsättningar. Barnet skall få möjlighet att delta fullt ut som en fullvärdig samtalspart vid varje tema. Detta innebär att barnets utvecklingsnivå, förmåga och vilja att delta skall beaktas. Barnet skall inte närvara utan genuin möjlighet att delta i samtalet eftersom det då lätt uppstår missförstånd. Föräldrarna och läraren kan gärna gå genom loggboken med barnet före samtalet. Härigenom kan barnets tankar och upplevelser bli synliggjorda även fastän det inte deltar i samtalsstunden. Föra barnen på tal -loggboken och användningen av den Föra barnen på tal -loggboken erbjuder en stomme för samtalet. Den används för att metodens innehåll skall bevaras intakt oberoende av vem som utför samtalet. Föräldrarna får loggboken i förväg och uppmuntras att samtala kring temana före samtalet. De skall ha loggboken med sig och de kan göra anteckningar i den under samtalet. Styrka och sårbarhet antecknas i loggboken, så att det är möjligt att återknyta till dem då det blir dags att avtala om handlingar för att stödja barnet. Ibland kan det locka att omedelbart fundera på stödjande handlingar i relation till någon aspekt i barnets liv. Tanken ändå att primär skapa sig en helhetsbild av barnets situation för att sedan fundera på stödstrategier. I vissa situationer kan man ändå anteckna stödbehoven i loggbokens Handlingsplan. Då man planerar konkreta handlingar för hemmet och småbarnspedagogiken väljer man att fokusera styrka och sårbarhet som ur barnets perspektiv är allra viktigast. Tillsammans planerar man konkreta handlingar som stöder barnet och dess vardag. Handlingarna skall anpassas till de möjligheter och resurser som finns och planeras i enlighet med lärarens mandat och arbetsuppgift. Samtidigt tar man ställning till ifall det behövs utomstående stöd eller om man skall bjuda in till ett elevvårdsbaserat Fbt -rådslag. Föräldrarna önskar ofta att läraren gör anteckningar i loggboken. Det är viktigt att det som antecknas skrivs ner såsom föräldrarna avsett. I slutet av samtalet får föräldrarna loggboken med sig hem. Loggboken arkiveras inte inom småbarnspedagogiken/förskolan. Läraren antecknar i planen småbarnspedagogiken endast det som anknyter till den.

6 III FÖRA BARNEN PÅ TAL SAMTALET FÖR SAMTAL MED FÖRÄLDRARNA* 5 Samtal om begrepp och perspektiv Styrka I FBT -samtalet innebär styrka något som fungerar som vanligt i vardagen. Då man samtalar om vardagen och dess flyt innebär svaret helt okay en styrka och skall noteras. Styrka kan vara t ex förmågan att intressera sig för saker och ting, förmågan att njuta och glädjas över små saker etc. Att föra in flere små glädjefyllda stunder både hemma och i förskola kan ha stor betydelse för barnet. Häri ligger kärnan i att identifiera styrka. Styrka i vardagligt sammanhang kan förstås som resilienshandlingar. Att investera i styrka - sp. då det finns svårigheter i vardagen - gynnar barnets, familjens och lärarens resiliens. Sårbarhet I FBT -samtalet innebär sårbarhet en situation som antingen redan nu orsakar problem eller som kan leda till problem senare ifall inget görs. Sårbarhet uppstår ofta i situationer där t ex en förändring eller egenhet i miljön påverkar en sensitiv sida hos barnet. T ex kan en rastlös grupp leda till att ett temperamentsfullt barn ofta är irriterat och allt oftare råkar i konflikter - både hemma och på förskolan. En hemmiljö som på grund av en förälders depressivitet präglas av isolering kan leda till barnets utanförskap även i förskolan. I FBT -samtalet är syftet att identifiera och uppmärksamma dylika situationer i vardagen redan innan det uppstått problem. Det är viktigt att förstå att sårbarhet inte betyder att barnet orsakar problemet. Problemet uppstår i samspelet/samverkan mellan miljöns och barnets särdrag. Detta är något som vuxna har möjlighet att påverka. Barnets utvecklingsålder skall alltid beaktande då de olika temana i loggboken diskuteras. Ifall det finns en osäkerhet om ifall en känsloreaktion eller ett beteende är åldersadekvat eller tyder på ev. problem, bjuder man till ett Fbt rådslag in en expert i frågan t ex en specialbarnträdgårdslärare, en psykolog, en socialarbetare eller barnpsykiater dvs. någon som kan ge vägledning. Handlingsplan I slutet av FBT samtalet gör man en handlingsplan. Detta innebär ett avtal om konkreta handlingar hemma och inom småbarnspedagogiken. Syftet är att stödja den styrka som identifierats och att hitta lösningar till eventuell sårbarhet. Föra barnen på tal -rådslaget och den utvidgade handlingsplanen Föra barnet på tal -rådslaget är i grunden ett handlingsbaserat nätverksmöte med fokus på att planera handlingar till stöd för barnets vardag. Ett rådslag blir aktuellt då man i FBT -samtalet upptäckt ett behov av externt stöd i hemmet eller inom småbarnspedagogiken. Till ett Fbt rådslag bjuder man in personer som kan stödja barnet, familjen och läraren konkret. Vid behov kan även personer ur familjens nätverk bjudas in. Även t ex barnets hobbyledare kan delta. En beskrivning av Fbt rådslaget finns i slutet av denna loggbok. * Ordet föräldrar hänför till barnets vårdnadshavare Föräldrarnas anteckningar

7 Att uppmärksamma förändringar Såväl hemma, inom småbarnspedagogiken som i barnets vänskapskrets kan det hända saker som återspeglar sig på barnet och dess välbefinnande omedelbart eller med fördröjning. Samtalet syftar till att identifiera dessa situationer redan innan barnet har problem och att göra en plan för förebyggande åtgärder. Mångfalden av uppfattningar som en legitim möjlighet och tillgång Föräldrars, barns och lärares uppfattningar och erfarenheter är ofta väldigt olika. Det är inte fråga om rätt eller fel utan en följd av att alla har sina unika perspektiv. Hemmet och småbarnspedagogiken är som utvecklingsmiljöer olika. Sålunda kan även barnet vara väldigt olikt hemma och i förskolan. En helhetsbild av barnets situation byggs upp genom de olika berättelserna. Respekt för envars perspektiv lägger grunden till gott samarbete. 6 Föräldrarnas anteckningar

8 IV SAMTAL PÅ BASEN AV TEMAN I FBT -METODEN 7 Föräldrarna avgör hur djupgående de olika temana diskuteras (inom givna tidsramar) 1. Samtal om barnet, hemmet och inom småbarnspedagogiken/förskolan a. Vill ni berätta något om er familj? Hur skulle ni beskriva barnet? Vad tycker barnet om/trivs barnet med? b. Vill ni berätta något om småbarnsfostran/förskolan och denna miljö? Hurdan är den med tanke på just detta barn? Vad gillar barnet här, vad trivs det med? c. Hur är det att vara detta barns förälder och lärare? 2. Barnets sinnesstämning hemma och inom småbarnspedagogiken/förskolan Styrka: barnet är till sin sinnesstämning positivt, barnets känslouttryck är rikt och mångsidigt. Med stöd av de vuxna kan barnet reglera och hantera sina starka känslor. Sårbarhet: barnet är till sin sinnesstämning ofta nedstämt, glädjelöst, ängsligt, irriterat, känslouttrycket är snävt eller det ger inte uttryck för känslor, starka känslor tar lätt över och den vuxnas hjälp är inte barnet till stöd. 3. Barnets fungerande/beteende hemma och inom småbarnsfostran Styrka: barnet tar kontakt, njuter av att leka, trivs i gemensam aktivitet, är flexibelt vid övergångar från en situation till en annan, samspelar i regel på ett positivt sätt med både barn och vuxna, kommer över besvikelser etc. Sårbarhet: barnet drar sig undan samvaro, är passivt, tar lätt till gråt, klänger sig fast, har svårt att koncentrera sig, får ofta raseriutbrott, övergångar från en situation till en annan är svåra, har problem med att klara av besvikelser etc. 4. Barnet i umgänge och lek med andra barn, jämnåriga Styrka: barnet uppvisar en vilja och förmåga att ta kontakt, glädje över lek och skoj, är delaktigt i gruppen, har vänner och kompisrelationer. Sårbarhet: barnet är ensamt, det har lämnas utanför, hamnar ofta i konflikter, det uppstår lätt handgemäng, mobbar eller blir mobbat, att leka är svårt, fungerar dåligt. 5. Nyfikenhet och iver inför nya saker, fantasiflöde och inlärning Styrka: barnet ör nyfiket, blir entusiastiskt och ivrigt, utvecklar idéer, berättelser och lekar, njuter av att lära sig nya saker. Sårbarhet: barnet är passivt, har inga egna idéer, hakar inte på olika aktivitetsmöjligheter, prövar inte på nya saker.

9 6. Att berätta om känslor och erfarenheter. Berättar barnet om glädje, om det som känns givande, söker barnet tröst då det är ledset, trygghet ifall något upprörande har hänt? Hur uttrycker barnet sina behov? 7. Dagliga rutiner hemma och inom förskolan/småbarnspedagogiken Ätandet: matrutiner och -vanor Styrka Sårbarhet Sovandet: dagssömn, kvällsrutiner, nattsömn Styrka Sårbarhet På- och avklädandet Styrka Sårbarhet Toalettbestyren Styrka Sårbarhet TV och datorspel etc. Styrka Sårbarhet Förflyttning till och från småbarnsfostran Styrka Sårbarhet 8. Gräl och konflikter med barnet hemma och inom förskolan/småbarnspedagogiken. I vilka situationer uppstår det konflikter? Hur agerar barnet då? Än de vuxna? Har någon under grälen varit fysiskt våldsam eller verbalt kränkande/elak? Om något sådant skett antecknas det nu i punkten Handlingsplan så att saken kommer till diskussion då man söker lösningar för utmanande situationer i vardagen. Ifall det finns orsak att misstänka psykisk eller fysisk våld skall man agera på basen av regler och förordningar för dylika situationer. Styrka: det uppstår konflikter men man löser dem på ett konstruktivt sätt, försonas. Ingen känner sig illa till mods efteråt. Sårbarhet: det uppstår ständigt konflikter, de präglar samvaro och -spel, att sonas är svårt/omöjligt, konflikterna leder ofta till handgemäng, kränkande kommentarer och mobbning av andra barn. 9. Oro för barnet hemma och inom förskolan/småbarnspedagogiken. Är det något hos barnet, i dess uppenbarelse, beteende/agerande eller berättelser som orsakar oro? Behöver barnet eller de vuxna hjälp? Har man sökt hjälp? 10. Har barnet ett stödjande nätverk? T ex nära och viktiga vuxna i hemmet eller inom förskolan/ småbarnspedagogiken, en nära familj där hon/han trivs, en god vän eller goda vänner. Medarbetaren Styrka Sårbarhet 8 Föräldrarnas anteckningar

10 9 11. En utvecklingsmiljö kan stödja barnet då det finns svårigheter i någon av de andra miljöerna - förutsatt att man känner till stödbehovet. Förståelse för barnet helhetssituation hjälper både föräldrar och läraren i samspel och och samvaro med barnet. I punkten Handlingsplan funderar man på möjliga stödåtgärder. Finns det något sådant som ni skulle vilja ta till tals, något som ev. kan hjälpa föräldrarna eller läraren att bättre förstå barnet och genom det ha förutsättningar att stödja barnet på bästa vis? Inom förskolan/småbarnspedagogiken kan det vara fråga om mobbning, gruppens rastlöshet, förlust av en kompis eller medarbetare, en utmattad eller stressad stämning etc. Inom hemmet kan det vara fråga om ett nytt syskon, allvarlig sjukdom, en utmattad eller spänd stämning, ett nytt hem etc. Föräldrarna avgör vad de vill berätta för att det skall vara möjligt att stödja barnet på bästa vis. 12. Uppfostringsmålen Målen för uppfostran hemma och inom småbarnspedagogiken/förskolan kan vara olika t ex kan social kompetens och flexibilitet samt kompetens att fungera i grupp prägla målsättningen inom förskolan/småbarnspedagogiken. Hemmens olika etniska och kulturella bakgrund för med sig mångfald till denna viktiga diskussion. Styrka: målen är liknande eller de kompletterar varandra. Sårbarhet: målen står i konflikt med varandra. 13. Handlingsplan Tillsammans väljer man stryka och sårbarhet som förefaller att vara allra viktigast för barnet och planerar konkreta handlingar till stöd för dem. Handlingarna skall anpassas till de möjligheter och resurser som finns och planeras i enlighet med lärarens mandat och arbetsuppgift. Samtidigt tar man ställning till ifall det behövs utomstående stöd eller om man skall bjuda in till ett Fbt -rådslag. Föräldrarna skriver in det de önskar i sin loggbok. Läraren antecknar i planen för småbarnspedagogiken/ förskolan det som skall ingå i den, oftast gäller det de avtalade handlingarna eller åtagandena.

11 HANDLINGSPLANEN 10 Avtal om handlingar för att stödja styrka Föräldrarna, läraren Inom hemmet: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? Inom småbarnsfostran/förskolan: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? Avtal om handlingar för att motverka sårbarhet Föräldrarna, Lärare Inom hemmet: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? Inom småbarnsfostran/förskolan: Behov för utomstående stöd: till vad och av vem? 14. Hur har det varit att samtala? Avrundning av samtalet I samspel finns det alltid både sådant som fungerar liksom sådant som komplicerar det. En del saker kan vara lätta att samtala om, andra saker kan vara svårare att ta till tals. Hur är det för er att samtala om sådant som berör hemmet, dig själv/barnet och småbarnsfostran/förskolan, om glädjeämnen och önskemål, om utmaningar och problem? Har ni önskemål inför kommande samtal? Ett gott samarbete är en betydelsefull stödjande faktor för barnets utveckling. Ifall man avtalat om att bjuda in till ett Fbt rådslag för att gemensamt planera konkreta handlingar till stöd för barnet i dess olika utvecklingsmiljöer fortsätter samtalet i punkt 15, i annat fall Tack till alla!

12 15. Föra barnen på tal -rådslaget: Att göra upp en utvidgad handlingsplan Under Fbt rådslaget gör man upp en liknande handlingsplan som ovan beskrivits. Skillnaden är den att det nu finns det fler aktörer som erbjuder sina konkreta handlingar. 2. Man kommer överens om de teman som skall tas till tals och de faktorer (styrka och sårbarhet) som skall ligga i fokus för kommande handlingar. Man avtalar även om vem som skall berätta om dem. Ifall det finns sådant som föräldrarna ej vill samtala om avtalar man om det. 3. Man kommer överens om vem/vilka som skall bjudas in, vem som bjuder in vem och tidpunkten för Fbt - rådslaget. Teman man valt att fokusera, de inbjudna och vem som bjuder in vem Att göra en utvidgad handlingsplan 1. Föräldrarna eller läraren (ordförande) önskar deltagarna välkomna och alla presenterar sig. 2. Ordföranden berättar kort om mötets förlopp och beskriver förberedelseprocessen. Efter detta är dennas uppgift främst att möjliggöra samtal mellan föräldrarna, barnet och de inbjudna samt att se till att samtalet framskrider i enlighet med planen. 3. Föräldrarna (läraren om så avtalats) berättar om styrka och sårbarhet de valt att fokusera på. 4. Samtal mellan föräldrarna och de inbjudna. Ifall barnet närvar skall det få möjlighet att delta fullt ut. i. Att ställa klargörande frågor ii. Att komma med idéer om hur man kan gå vidare med de olika temana iii. Att konkretisera idéer till konkreta handlingar som man gör avtal om 5. Man antecknar de avtalade handlingarna i memot (se nästa sida) och alla deltagarna får en kopia av det. De professionella står vanligtvis överst på listan, därefter familjens närstående och vänner och familjen efter dem. Härigenom kan familjen anpassa sina egna handlingsförslag till helheten. Man kan göra på annat vis ifall situationen så kräver. 6. Avtala om fortsättningen. Under uppföljningsmötet samtalar man om barnets och familjens, utvecklingsmiljöns situation, reflekterar kring handlingarna som utförts och bedömer deras inverkan på vardagen. Härtill tar man ställning till hurdana handlingar som behövs framöver. Det fortsatta nätverkssamarbetet beror alltid på barnets, familjens och utvecklingsmiljöns stödbehov (hur ofta och hur länge). Det är ändå ändamålsenligt att komma samman åtminstone en gång i ett uppföljningsmöte för att konstatera det man gemensamt uppnått och för att avtala om att behoven för fler möten inte mera finns. 7. Man kommer överens om tidpunkten för uppföljningen. 8. Ordförande gör ett sammandrag, tackar de närvarande och avslutar mötet.

13 Memo Tidpunkten för rådslaget: (datum). I tabellen nedan antecknas de avtalade temana, och faktorerna (styrka och sårbarhet). Ifall det är möjligt kan tabellen gärna projiceras på väggen så att alla kan se vad som skrivs. Tidpunkten för uppföljningen: (datum). Under uppföljningen återknyter man till tabellen och följer upp hur det gått under uppföljningstiden. Datum Tema 1: Tema 2: Tema 3: Tema 4: Deltagarna Jag lovar: konkreta handlingar, när tid och dag Uppföljning 12

14 VI FAKTORER SOM STÖDER BARNETS UTVECKLING HEMMA OCH INOM SMÅBARNSPEDA- GOGIKEN Så goda, varma och välfungerande relationer som möjligt: - till föräldrar och syskon och till en bredare familje- och vänkrets. - till vuxna och barn inom förskolan/småbarnspedagogiken. 2. En vardag som fungerar så väl som möjligt. Detta innebär lek, daglig sysselsättning av olika slag, möjlighet till samvaro samt fungerande rutiner kring sovande, ätande, på- och avklädning etc. 3. En vardag som är glädjefull. Det innebär små trivsamma och glädjefulla stunder. Förskolan/ småbarnspedagogiken och fritiden har en speciell betydelse i att skapa upplevelser av glädje och lyckande ifall hemmiljön är problemtyngd. Samma gäller även omvänt. 4. Barnets anknytning till förskolan/småbarnspedagogiken och dess miljö, upplevelsen av samhörighet till den egna gruppen. Barnet upplever att det är efterväntat och -längtat, att andra trivs och har det roligt i hans/hennes sällskap, att det har egna viktiga uppgifter som det med framgång kan klara av, ansvara för, att han eller hon är viktig för andra. 5. Barnet med sina växlande känslor, sin sinnesstämning och sitt beteende bemöts med förståelse och att det får stöd under svårare dagar. Barnets känslor och känslouttryck varken negligeras eller förbjuds. Barnet får hjälp till att hantera och reglera sina starka känslor. 6. Barnet stämplas inte som ett problembarn fastän hon/han har problem. Det finns en förståelse om att 1. barnets möjliga svårigheter inte definierar det och dess framtid 2. att negativa stämplar inverkar på sättet att förhålla sig till barnet och att förhållningssättet får konsekvenser för barnets utvecklingsriktning 3. barnets ev. problem är kopplade till samspelet och härmed kan vuxna påverka saken. 7. Barnet kan genom samvaron i vardagen uppleva sig vara omtyckt, värdefullt och unikt. Denna upplevelse har sin grund i den vuxnas sätt att interagera med barnet: genom sättet att se på barnet, genom ansiktsuttryck, gester och tonfall samt den vuxnas sätt att stanna upp och lyssna på det barnet har att säga. Även den vuxnas sätt att samtala om barnet då barnet inte självt är närvarnade har betydelse. 8. Barnet upplever att man inom förskolan/småbarnspedagogiken förstår och respekterar hans/hennes och familjens eventuella särdrag/olikhet. Barnet känner sig tryggt och tillitsfullt både hemma och inom småbarnsfostran. 9. Man talar med värme och respekt om barnets föräldrar och familjebakgrund inom förskolan/ småbarnspedagogiken, det samma gäller samtal om medarbetaren i hemmiljön. 10. Ett gott samarbete mellan hemmet och småbarnsfostran skapar trygghet och tillit. För alla barn är det betydelsefullt att vardagens viktiga vuxna kan samspela. Speciellt värdefullt är det för barn som i vardagen har mött svårigheter och problem.