Diggit Upplands-Bro. Förskolornas arbete mot en tillgänglig och likvärdig utbildning med stöd av digitala verktyg.

Transkript

1 Diggit Upplands-Bro Förskolornas arbete mot en tillgänglig och likvärdig utbildning med stöd av digitala verktyg

2 DIGGIT Diggit är ett projekt som vill skapa samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i kommunens förskolor. Vi vill att de digitala verktygen är en naturlig del i vardagen och att de används för att göra undervisningen mer tillgänglig för alla barn, där barnen är aktiva deltagare och producenter. Vi vill ha en delakultur där vi delar med oss över enheterna. Barnen har rätt till en likvärdig utbildning där de, oavsett var de går, får en adekvat digital kompetens. De behöver tillgång till digitala verktyg och till pedagoger som vet vad de kan göra och hur verktygen används. Forskning visar att digitala verktyg förbättrar och förändrar barns och elevers förutsättningar för lärande. Det är en tydligt identifierad framgångsfaktor, då det ger en ökad flexibilitet samt mer variationsrika lärandesituationer och därmed ger fler barn tillgång till undervisningen. I förskolorna i Upplands-Bro kommun arbetar vi med de 100 språken, barns olika sätt att bearbeta och beskriva upplevelser i olika uttryck såsom lek, bild, dans, drama, sång och kreativt skapande med mera. Barn är alla olika, har olika förutsättningar och olika strategier för att lära. Därför vill vi hela tiden utveckla våra undervisningsmetoder i förskolan och tillföra olika språk för att alla ska ges förutsättningar till att lära och vara delaktiga. Det digitala är ytterligare ett av språken. Som ett steg i att alla barn ska få samma möjlighet att utveckla en digital kompetens, har denna broschyr tagits fram. Vi hoppas att materialet ska ge alla medarbetare möjlighet till en likvärdig, god kompetens inom området. Marie Lindvall Wahlberg Verksamhetschef Liselott Bernberg Central Digitalista

3 Digitalisering i förskolorna Bakgrund I januari 2016 tog förskolechefer och verksamhetschef ett gemensamt beslut, utifrån den IKT-strategi som utbildningskontoret tagit fram för alla utbildningsverksamheterna i Upplands-Bro kommun. De ville tillsammans skapa ökad samsyn och gemensamma insatser kring förskolornas digitaliseringsuppdrag. Barnen i förskolorna i Upplands-Bro ska vara aktiva producenter i den digitala världen och inte passiva konsumenter. Beslut fattades att låta förskolornas IKT-grupp få uppdraget att ta fram och sammanställa vilka minsta gemensamma nämnare (MGN) som ska gälla för pedagogerna i förskoleverksamheten, som ett steg mot alla barns rätt till en likvärdig utbildning. De digitala verktygen ska möjliggöra en ökad tillgänglighet, lust och lärande utifrån vårt undervisningsuppdrag presenterade gruppen ett underlag som under 2018 resulterade i den här broschyren. Vårt uppdrag är att ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förstå else för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information (Lpfö 18). Utvecklingen går ständigt framåt inom det här området och vad som är adekvat kompetens kommer förstås att förändras över tid. I den reviderade läroplanen framgår även att alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Vi vill att de digitala verktygen blir en naturlig del i förskolans projekterande arbete. Förskolechefen ansvarar för att medarbetare ges möjlighet att nå MGN, det vill säga ska-nivån i de olika områdena. Utbildningskontoret ansvarar för möjlighet till fortbildning via Skoldatateket eller Digitalistan samt vissa samordnade interna och externa insatser. Insatserna sker i samråd, där behoven styr och varje enhet ansvarar för sin tidsplan utifrån sina förutsättningar.

4 Minsta gemensamma nämnare I en stor organisation som vår finns allt från ovana till visionära användare av digitala verktyg. Vi har ett tydligt uppdrag att ge våra barn en adekvat digital kompetens. Vi vill med detta dokumentet öka likvärdigheten i vår verksamhet genom att tydliggöra och framförallt stödja digitaliseringsarbetet. Dokumentet består av fem olika områden: Digitalt berättande, Analog och Digital programmering, Digitalt skapande, Digitala miljön, Vklass/ Office 365. Dessa områden är indelade i tre nivåer: ska, önskan och vision. Ska Ska detta ska ingå i alla förskolors undervisning och omfatta samtliga pedagoger Önskan Önskan pedagoger rekommenderas att arbeta vidare med digitala verktyg utifrån dessa exempel Vision Vision idébank på hur man kan arbeta vidare; låt fantasin och kreativiteten flöda För fler tips och idéer, anslut till UK-IKT-inspirationsteamet via koden kbkzggp, där vi delar med oss av mer information och goda idéer. På vårterminens sista IKT-pedagog förskola utvärderas broschyren och förslag lämnas till chefsgruppen, som tar beslut om eventuella förändringar/tillägg.

5 Digitalt berättande Vi vill rusta barnen med förmågan att kunna berätta digitalt, genom att kunna kommunicera sitt budskap, sin berättelse via foton, film och andra kreativa uttryckssätt. Litteracitet är ett begrepp som är genomgående i förskolans verksamhet och digitalt berättande är en del av det vidgade språkbegreppet, 100-språkligheten. Ska Kameran på ipaden för att fota och filma imovie Power Point Word Ugglo Önskan imotion alternativt Stop Motion Green screen NE berätta/book Creator Puppet Pals Pixabay, bildbank Vision Adobe Photoshop Mix Webb-kamera, Facetime Action-kamera, GoPro

6 Analog och digital programmering Vi arbetar i våra förskolor med digital kommunikation via programmering och QR-koder, som är en form av programmeringsspråk. P rogrammering är ett begrepp som blir allt vanligare och barnen ska få möjlighet att utveckla förståelse för vad det är. De ska få förståelse för att koder är korta instruktioner/kommandon som ges steg för steg mot ett mål. Människor ger instruktioner som datorerna lyder det är programmering. Att kombinera det analoga med det digitala är en framgångsfaktor, att få leka in det abstrakta med konkreta undervisnings metoder. Se tips på analoga och digitala metoder att variera och anpassa till pågående projekt. Ska Programmera varandra Bordsprogrammering Använda programmeringstermer, kommando, kod med mera Skillnader analogt/digitalt Använda någon programmeringsapp: Turtle Logic/ Light Bot/Blue Bot Introducera Blue Bot-robotar Önskan Utveckla rutsystem med problemlösning för barnen Andra robotar exempelvis Kubo, Dash n Dot, Sphero, Bolt etcetera Arbeta med QR-koder, Cloud QR

7 Vision Ökad progression med Dash n Dot eller andra robotar Scratch junior Makey Makey-programmering Osmo Coding Scanna in QR-koden för att läsa mer om programmering Tips! Material att använda finns uppladdat under Diggit-kanalen i UK IKT inspirationsteamet Anslut till teamet, för läsa mer om hur du kan introducera programmering både analogt och digitalt i barngruppen, genom att ange teamkod: kbkzggp

8 Digitalt skapande Makerspace betyder att man skapar något själv, där traditionellt skapande förenas med teknologin. Där analoga och digitala verktyg förenas för ytterligare utforskande. Vi vill att nyfikenhet och skaparlust ska känneteckna barns och pedagogers utforskande: Att leka, experimentera, koppla, hitta vad som är ledande och hur material kan kopplas och sammanfogas. Ska Vi introducerar makerkulturen steg för steg Önskan Introducera Makey Makey Introducera begreppen sluten krets, ledande material Låta barnen koppla och programmera Vision Skapa ljudkulisser med hjälp av Makey Makey Skapa egna spel Scratch junior Scratch för pedagoger Ledande trådar i textilt skapande kopplat till Makey Makey eller batteri Strawbees + Quirkbot Ljud- och musikskapande

9 Digitala miljön Digitala verktyg ska finnas tillgängliga i våra miljöer. Alla barn ska ha tillgång till att utforska ljud, ljus, bilder och rörliga bilder i miljön med hjälp av tekniken. Ska Önskan Vision Tillgängliga lärplattor för barnen i alla barngrupper Flyttbar alternativt väggfast projektor finns tillgänglig för alla barngrupper Ljusbord Webb-ägg/webb-puck Projektor/stor skärm i många rum på förskolan OH-apparat/Dokumentationskamera Kub, rum i rummet Filmslingor som förändrar miljön: skog, ängar, berg, stadsbilder, sprakande brasor, snöfall med mera Point of view-filmer Ljudkulisser Webbkamera

10 Vklass och Office 365 Ska Hantera hämta och lämna Hantera enhetens kalendrar (admin) Pedagogisk dokumentation Pedagogisk planering (Office 365, processberättelse) Information till vårdnadshavare via nyheter Kommunikation med vårdnadshavare (Vklass/ Office 365) Boka utvecklingssamtal En uppdatering per vecka från arbetslaget, antingen i form av ett veckobrev eller som ett blogginlägg via dokumentationer

11

12 GDPR i korthet GDPR, General Data Protection Regulation, är en dataskyddsförordning som trädde i kraft den 25 maj 2018 och gäller i samtliga EU-länder. Den ersatte den tidigare person - uppgiftslagen och har gett individens personuppgifter större skydd och rätten till skydd för privatlivet. Inom förskolan hanterar vi varje dag personuppgifter och vi behöver göra det på rätt sätt. Vi vill att alla som är i kontakt med våra verksamheter ska känna sig trygga med att vi hanterar det på ett ansvarsfullt sätt. Personuppgifter är all information som kan kopplas till en levande person, exempelvis namn, personnummer, adress, foto/video, allergi, barns förändrade kunnande, användarnamn och e-postadress. Det gäller både digitalt och på papper. Om det är en personuppgift eller ej beror på om det går att identifiera personen direkt eller indirekt. Ett foto på en levande, identifierbar person är en personuppgift. En bild som är suddig eller en bild där personen är så liten att den inte går att identifiera är inte en personuppgift.

13 När du hanterar personuppgifter, tänk igenom följande: Vad är syftet? (Behöver bilden visa personen/är bilden ett pedagogiskt underlag?) Vilken typ av personuppgift handlar det om? Vilket skydd krävs för att du ska hålla förordningen? Hur länge behöver vi personuppgifterna? Vet den registrerade om vad vi ska använda hens personuppgifter till? Vid osäkerhet, kontakta din chef alternativt kommunens dataskydds ombud. All personuppgiftsbehandling som vi gör inom förskolan och som vi kan härleda till vårt uppdrag har vi laglig grund att göra. Förskolan ska enligt läroplanen kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt använda olika former av dokumentation som gör det möjligt att följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn. Dokumentation kan till exempel bestå av fotografier, film och ljud, teckningar och texter (ur Utbildningskontorets Information till vårdnadshavare om dokumentation i förskolan). Men personuppgifterna behöver behandlas i enlighet med GDPR. En del situationer kräver samtycke, exempelvis utställningar eller för olika projekt som pågår. Även om vi har samtycke är det viktigt att fundera på vad syftet är och om det är lämpligt att publicera. Samtyckesblanketter ligger under Kommunikation på Portalen. En personuppgiftsincident, där exempelvis obehöriga får del av personuppgifter, ska anmälas till Datainspektionen inom 72 timmar om det är sannolikt att det kan innebära en risk för en fysisk persons fri- och rättigheter. I GDPR finns krav på dokumentation av alla incidenter. Appar som är uppkopplade mot externa servrar kräver viss aktsamhet. Vi får inte spara personuppgifter på externa applikationer.

14 Det här vill jag utveckla hos oss / egna anteckningar:

15 Tack till: Sollentuna kommun som har delat med sig av sitt arbete och låtit oss inspireras av den digitala resa som de gjort. SPSM som stöttat oss i projektet att göra undervisningen i förskolan mer tillgänglig via digitala verktyg. Förskolecheferna som initierade uppdraget till detta dokument. IKT-pedagoger, utvecklingsledare och specialpedagoger som varit med i arbetet med våra minsta gemensamma nämnare för vårt IKTuppdrag och tagit fram det här materialet. Tack till er som lagt extra tid på inspirationstexter och lathundar. IKT-pedagoggruppen centralt: Rebecca Bergström, Linda Björklund, Helene Boström, Helena Ek, Camilla Ekfeldt, Anne Erdhage, Jorge Gomez, Ella Heickell, Sandra Hellman, Caroline Högberg, Karin Ingvarsson, Eva Keroglidou-Burman, Åsa Lindahl, Camilla Lindström, Anita Lundkvist, Linda Martins, Margaretha Nyberg Larsson, Per Olofsson, Helen Ottosson-Mandahl och Alicia Saavedra.

16 Upplands-Bro kommun har drygt invånare och är en växande kommun, både när det gäller invånare och företagsetableringar. Kommunen ligger vid Mälaren, ungefär två mil nordväst om Stockholm och pendeltåget tar ungefär 25 minuter till Stockholms central. Här finns två tätorter, Kungsängen och Bro, och en levande landsbygd. Kommunens vision, kommunen som ger plats, sträcker sig till år 2035 och beskriver hur framtidens Upplands-Bro ska vara. Visionen förenar kommunens invånare, näringsliv, föreningsliv och anställda i kommunen för att skapa ett gemensamt Upplands-Bro. telefon: organisationsnummer: postadress: Upplands-Bro kommun Kungsängen besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen webbplats: e-post: kommun@upplands-bro.se