Ekonomiska bedömningar
|
|
- Linda Håkansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekonomiska bedömningar Syftet med denna rapport är att ge förbunden i Facken inom industrin ett underlag som beskriver de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2016 Hösten
2 Kapitel 2 Omvärlden 2
3 Procent 2.1 BNP-utveckling Euroområdet Sverige USA Världen Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten
4 Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner BNP Danmark 1,1 1,7 2,0 Euroområdet 0,8 1,5 1,8 Finland -0,4 0,1 1,1 Kina 7,4 6,7 6,4 Norge 2,2 1,3 1,5 Storbritannien 3,0 2,6 2,6 Sverige 2,5 2,9 2,9 Tyskland 1,6 1,7 2,0 USA 2,4 2,5 2,7 Världen 3,5 3,3 3,7 KIX-vägd 2,0 1,9 2,3 Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten oktober 2015 och Riksbanken 4
5 jan-97 nov-97 sep-98 jul-99 maj-00 mar-01 jan-02 nov-02 sep-03 jul-04 maj-05 mar-06 jan-07 nov-07 sep-08 jul-09 maj-10 mar-11 jan-12 nov-12 sep-13 jul-14 maj-15 Index Basår 2005= Prisutveckling för råvaror, metaller och olja Alla råvaror Metaller Olja Källa: IMF 5
6 Procent 2.3 Svensk varuexport jan-jun 2007, 2012 och 2015, andel till respektive område 70 Jan-jun Jan-jun 2012 Jan-jun EU-länder Övriga Europa Asien Amerika Afrika Övriga länder Källa: SCB 6
7 Kapitel 3 Industrins Konkurrenskraft 7
8 Index Basår 2012= Industriproduktionen i Sverige och EU EU 28 Sverige Q1 2013Q1 2014Q1 2015Q1 Källa: Eurostat, nationalräkenskaper, fasta priser 8
9 Index Basår 2012= Industriproduktionen i Tyskland, Storbritannien och Frankrike Tyskland Frankrike Storbritannien Sverige Q1 2012Q4 2013Q3 2014Q2 2015Q1 Källa: Eurostat, nationalräkenskaper, fasta priser 9
10 Index Basår 2012= Industriproduktionen i Danmark, Finland och Norge Danmark Norge Finland Sverige 2012Q1 2012Q4 2013Q3 2014Q2 2015Q1 Källa: Eurostat, nationalräkenskaper, fasta priser 10
11 Fördjupning 3.1 Dags för ett vidgat industribegrepp? Tabell 3.1 Antal personer sysselsatta inom industrin*, Sysselsatta i industrin Indirekt sysselsatta i industribransch Varav varuprod Varav tjänsteprod Total sysselsättning Källa: SCB input-output-statistik och egna beräkningar, *avrundat till närmsta hundratal 11
12 Fördjupning 3.1 Dags för ett vidgat industribegrepp? Tabell 3.2 Utveckling av indirekta industrijobb*, SNI-kod Bransch Förändring N78-82 Bemanning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster M69-70 Verksamhet inom juridik, ekonomi och som utövas av huvudkontor samt konsulttjänster till företag A02 Skogsbruk H49 Landtransport och transport i rörsystem A01 Jordbruk och jakt F41-43 Byggverksamhet E38-39 Avfallshantering och sanering Källa: SCB input-output-statistik och egna beräkningar, *avrundat till närmsta hundratal 12
13 Fördjupning 3.1 Dags för ett vidgat industribegrepp? Tabell 3.2 Utveckling av indirekta industrijobb*, SNI-kod Bransch Jobb som skapas i andra branscher för ett jobb i den egna branschen L68 Fastighetsverksamhet 4,3 C17 Papper och massa 2,4 J61 Telekommunikation 2,3 B05-09 Utvinning av mineral 2,1 C10-12 Livs och tobak 1,9 C16 Trävaruindustri 1,8 C24 Stål- och metallframställning 1,8 C19 Oljeraff 1,6 C29 Motorfordonsindustri 1,5 D35 Försörjning av el, gas, värme och kyla 1,3 Källa: SCB input-output-statistik och egna beräkningar, 13
14 Tabell 3.4 Ökning av arbetskraftskostnaderna i Sverige och Västeuropa olika perioder Arbetskraftskostnad Sverige 3,5 3,8 2,8 Västeuropa 3,0 3,4 2,1 Källa: Eurostat Labour Cost Index, 14
15 Procent 3.4 Ökning av arbetskraftskostnaden, Västeuropa ,0 3,7 3,0 2,0 1,0 0,4 0,9 1,2 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,1 2,4 2,4 2,5 2,8 0,0-1,0-2,0-1,2 Källa: Eurostat Labour Cost Index 15
16 3.5 Ökning av arbetskraftskostnad ,8 2,5 2 2,2 2,0 1,5 1 0,5 0 Tyskland Västeuropa Sverige Källa: Eurostat Labour Cost Index 16
17 SEK 9,8 9,6 9,4 9,2 3.6 Den svenska kronans kurs gentemot euron, dagsdata 9 8,8 8,6 8,4 8, Källa: Riksbanken 17
18 Index = Nominellt och realt KIX-index, månadsdata Nominellt KIX Realt KIX Källa: Konjunkturinstitutet 18
19 Index Relativ arbetskraftskostnad, Norden Finland Danmark Norge Sverige Källa: Conference Board, Riksbanken, Labour Cost Index och egna beräkningar 19
20 Index Relativ arbetskraftskostnad, Västeuropa Sverige Västeuropa Källa: Conference Board, Riksbanken, Labour Cost Index och egna beräkningar 20
21 Index 3.10 Relativ arbetskraftskostnad, Tyskland, Frankrike och Storbritannien Frankrike Tyskland Storbritannien Sverige Källa: Conference Board, Riksbanken, Labour Cost Index och egna beräkningar 21
22 Procent 3.11 Produktivitetsutveckling inom gruv- och tillverkningsindustrin Västeuropa Sverige Källa: Nationalräkenskaperna från The Conference Board 22
23 Tabell 3.5 RULC inom gruv- och tillverkningsindustrin* Arbetskraftskostnad Produktivitet ULC Växelkurs RULC Sverige 2,1 1,5 0,6 0,0 Västeuropa 2,4 1,2 1,2 2,5 Skillnad -0,3 0,3-0,6-2,5-3,2 Källa: Nationalräkenskaperna från The Conference Board och Konjunkturinstitutet och växelkurser från Riksbanken. *Data för Västeuropa innefattar endast tillverkningsindustrin 23
24 Procent 3.12 Industrins kapacitetsutnyttjande Källa: SCB 24
25 Miljarder kronor 3.13 Industrins investeringar enligt investeringsenkäten, 2008 års priser Summa Maskiner Byggnader Källa: SCB Investeringsenkäten 25
26 Miljarder kronor 3.14 Industrins investeringar , löpande priser Källa: SCB Nationalräkenskaper och egna beräkningar 26
27 Index Basår 2010= Volymutvecklingen av fasta bruttoinvesteringar /2014, tillverkningsindustrin Danmark Tyskland Finland Källa: Eurostat och egna beräkningar 27
28 Procent 3.16 Vinst och lönsamhet inom tillverkningsindustrin, Avkastning på eget kapital Rörelsemarginal Nettomarginal Källa: SCB, Företagens ekonomi och egna beräkningar 28
29 Index Basår 100=2005 Procent 3.17 Utvecklingen för tillvekningsindustribolagen på Stockholmsbörsen Omsättning, vänster axel Källa: Thomson Reuters och egna beräkningar. Prognos för
30 Procent 3.18 Lönsamhet inom tillverkningsindustrin, nulägesomdöme, 1998K2-2015K Genomsnitt 1998K1-2015K K1 2000K1 2002K1 2004K1 2006K1 2008K1 2010K1 2012K1 2014K1 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern, augusti
31 Procent 3.19 Bruttovinstandel i industrin Genomsnitt Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapport 2015 och egna beräkningar 31
32 Procent Nettovinstandelar i tillverkningsindustrin 30 Danmark Finland Tyskland Norge Källa: Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapport oktober
33 3.21 Nettokapitalavkastning gruv- och tillverkningsindustrin, real statsobligationsränta 10 årig löptid och real reporänta Källa: Konjunkturinstitutet Lönebildningsrapport oktober 2015, Riksbanken och egna beräkningar 33
34 Fördjupning 3.2 Industriföretagens avkastningskrav Tabell 3.6 Avkastning sysselsatt kapital Alfa Laval 20% 25 % 25 % 20 % Billerud Korsnäs 15 % > WACC > WACC 13% Boliden > 10 % > 10 % > 10 % > WACC Sandvik 20% 25% 25% 25% SCA 15% - 13% 13% SKF 18% 24% 27% 20% Stora Enso 13% 13% 13% 13% Trelleborg 15% 15% 15 % 34
35 Fördjupning 3.2 Industriföretagens avkastningskrav Tabell 3.7 Avkastning på eget kapital Trelleborg 15% 15% 12% 15% Volvo % % % % Tabell 3.8 Rörelsemarginal ABB 7,7% 16% % % Alfa Laval % 15% 15% 15% Autoliv 8-9 % 8-9 % 8-9 % Billerud Korsnäs 10 % 10 % 10 % Husqvarna > 10 % > 10 % > 10 % SKF 10% 12% 15% 15% Trelleborg 12 % 12 % 12 % Volvo 5-7 % > 7 % > 7 % 35
36 Procent 3.22 Marknadstillväxt och svensk export , procentuell förändring 6 Export av varor och tjänster 5 Marknad för varor och tjänster Källa: Konjunkturinstitutet Lönebildningsrapporten Prognos för år
37 Procent 3.23 Utveckling av marknadsandelar för Sverige, Tyskland och Kina Sverige Tyskland Kina Källa: OECD Economic Outlook 97 Database. Prognos för år
38 Tabell 3.9 Exportutveckling i internationell jämförelse, förändring mot föregående år Sverige Tyskland Finland USA OECD ,8 3,5 4,2 4,5 1,7 3,7 3,9 5,2-0,7-0,4 1,2 3,9 3,0 3,2 1,7 4,9 2,7 3,7 3,8 5,3 Källa: OECD Economic Outlook 97 Database. Prognos för år För Sverige: Konjunkturinstitutet Lönebildningsrapport oktober 2015, Konjunkturprognosen 38
39 Procent 3.24 Bytesbalansen i relation till BNP 10 8 Bytesbalans Handelsbalans Tjänstenetto Kapitalavkastning Källa: SCB Betalningsbalansstatistik och nationalräkenskaper, egna beräkningar 39
40 3.25 Nettoexportutveckling i några varugrupper, Källa: SCB och egna beräkningar 40
41 Tabell 3.10 Tjänstehandel uppdelad på olika kategorier, miljarder kronor, 2014 Export Import Netto Tele-, data- och informationstjänster 108,2 51,9 56,4 Nyttjande av immateriella rättigheter 62,4 26,6 35,8 Transporter 74,2 54,6 19,5 Finansiella tjänster 31,8 12,8 19,1 Försäkringar 6,5 1,7 4,7 Övriga offentliga varor och tjänster 2,6 1,3 1,3 Underhåll- och reparation av varor 2,9 1,7 1,2 Personliga tjänster, kultur mm. 3,1 2,7 0,2 Tillverkningstjänster 1,1 3,8-2,7 Byggtjänster 5,5 15,8-10,2 Övriga affärstjänster 129,9 152,1-22,2 Resor 87, ,9 Källa: SCB och egna beräkningar 41
42 Tabell 3.10 Tjänstehandel uppdelad på olika kategorier, miljarder kronor, 2014 Export Import Netto Tele-, data- och informationstjänster 108,2 51,9 56,4 Nyttjande av immateriella rättigheter 62,4 26,6 35,8 Transporter 74,2 54,6 19,5 Finansiella tjänster 31,8 12,8 19,1 Försäkringar 6,5 1,7 4,7 Övriga offentliga varor och tjänster 2,6 1,3 1,3 Underhåll- och reparation av varor 2,9 1,7 1,2 Personliga tjänster, kultur mm. 3,1 2,7 0,2 Tillverkningstjänster 1,1 3,8-2,7 Byggtjänster 5,5 15,8-10,2 Övriga affärstjänster 129,9 152,1-22,2 Resor 87, ,9 Källa: SCB och egna beräkningar 42
43 Kapitel 4 Sverige ekonomi 43
44 Procent 4.1 Den svenska tillväxten, 2008K1-2015K K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 2013K1 2014K1 2015K1 Källa: SCB Nationalräkenskaperna 44
45 4.2 Hushållens konsumtion, 2012K1-2015K2 Källa: Lönebildningsrapporten, oktober 2015 och Penningpolitisk uppföljning september
46 Procent 4.3 Kommunernas och statens konsumtionsutveckling, 2012K1-2015K2 7 6 Statliga myndigheters konsumtionsutgifter Källa: SCB Nationalräkenskaperna 46
47 Procent 4.4 Investeringsutveckling i årstakt, 2012K1-2015K Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Källa: SCB Nationalräkenskaperna 47
48 Procent 4.5 Utrikeshandeln för varor och tjänster, 2012K1-2015K Export av varor Export av tjänster Import av varor Import av tjänster Källa: SCB Nationalräkenskaperna 48
49 Procent BNP, export och industriproduktionens tillväxt ,0 4, ,1 2,7 2,8 2 1,9 1 0,9 0-1 BNP BNP/capita Export Industrin -0,4 Källa: SCB Nationalräkenskaperna 49
50 Procent 4.7 Produktionens utveckling uppdelat på olika sektorer Offentliga myndigheter Industri Byggbranschen Tjänstebranscher Källa: SCB och Konjunkturinstitutet, nationalräkenskaperna fasta priser 50
51 4.8 Industriproduktionens utveckling, miljarder kronor (linjer) Samt procentuell förändring (staplar) % % 15% 10% 5% 0% Årlig fast priser fasta priser löpande priser % -10% -15% -20% -25% Källa: SCB Nationalräkenskaper 51
52 4.9 Industrins produktion och orderingång, månadsvis, 2005= Industriproduktionsindex (IPI) Industrins orderingång jan 13 sep 13 maj 14 jan 15 Källa: SCB Industriproduktionsindex och industrins orderläge 52
53 Tabell 4.2 Produktivitetsutveckling, genomsnittlig årlig procentuell förändring Näringslivet 2,2 2,9 1,1 Industrin 4,4 5,5 0,4 Källa: Konjunkturinstitutet oktober 2015, egna beräkningar 53
54 Kapitel 5 Inflation 54
55 Procent 5.1 Inflationen enligt KPI och KPIF, 12-månadersförändring 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 KPI KPIF 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB 55
56 Procent 5.2 Inflationen enligt KPI och KPIF och KPIF exl. energi, 12-månadersförändring 2,0 KPI 1,5 KPIF KPIF exkl. energi 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB 56
57 Procent 2,5 2,0 5.3 HIKP för Sverige och EMU, 12-månadersförändring EU Euro Sweden 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB 57
58 Procent 5.4 KPI i olika komponenter, utveckling i genomsnitt per år ,4 0,2 2,1 1,8 0,8 1,8 4,4 4,5 5, ,1-2, juli ,3 Kostnad räntesats Källa: Konjunkturinstitutet och egna beräkningar Varor Tjänster Bostad Energi Ränta kapitalstock 58
59 5.5 Utveckling av KIX, export- och importpriser. 12 mån förändringstal 15% KIX 10% Exportpriser Importpriser 5% 0% -5% -10% jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB och Riksbanken 59
60 Procent 5.6 Riksbankens och ECB:s styrräntor 2,5 2,0 RB Reporänta ECB styrränta 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 Källa: Datastream och Riksbanken 60
61 SEK Procentenheter 5.7 Skillnad i styrräntor och eurokursen 10,50 10,25 10,00 9,75 Skillnad Reporänta ECB styrränta Eurokurs 1,00 0,80 0,60 0,40 9,50 0,20 9,25 9,00 8,75 8,50 8,25 8,00 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 Källa: Datastream, Riksbanken och egna beräkningar. 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 61
62 Tabell 5.1 Inflationsprognoser, årlig procentuell förändring Konjunkturinstitutet (okt) - KPI 0,0 0,9 2,2 - KPIF 0,9 1,5 1,7 - KPIF exkl energi 1,4 1,6 x Riksbanken (sep) - KPI 0,0 1,8 2,8 - KPIF 0,9 2,0 2,2 - KPIF exkl energi 1,4 2,0 2,1 Källa: Konjunkturinstitutet och Riksbanken. 62
63 Kapitel 6 Sysselsättning och arbetsmarknad 63
64 Personer, tusental 6.1 Antal sysselsatta i Sverige, år Källa: Konjunkturinstitutet. 64
65 Index 2012= Sysselsättningsutveckling och sysselsättningsgrad Sysselsättning Sysselsättningsgrad Källa: Konjunkturinstitutet. 65
66 Tusental personer 6.3 Industrisysselsättning Källa: Konjunkturinstitutet. 66
67 Procent 6.4 Arbetslöshet, år, säsongsrensade och utjämnade data 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: SCB, AKU. 67
68 Procent 6.5 Arbetslöshet per a-kassa, september månad Livs GS IF Metalls Pappers Unionens Akademikernas * Aug Källa: Arbetsförmedlingen 68
69 Procent 6.6 Arbetslöshet per a-kassa, september I program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa Akademikernas GS IF Metalls Livs Pappers Unionens Källa: Arbetsförmedlingen 69
70 Antal personer 6.7 Varselutvecklingen Totalt Tillverkning Verkstadsindustri Källa: Arbetsförmedlingen
71 Antal platser 6.8 Nyanmälda och kvarstående lediga platser Kvarstående lediga platser Nyanmälda lediga platser v1 2013v v1 2014v v1 2015v27 Källa: Arbetsförmedlingen 71
72 Lediga jobb i relation till antalet i arbetskraften, procent 6.9 Beveridgekurvan ,6 1,4 1,2 2008:1 2012:1 2015:1 2013:1 1,0 2007:1 2011:1 0,8 2009:1 2010:1 0,6 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 Arbetslöshet, procent Källa: SCB, egna beräkningar 72
73 Antal personer 6.10 Antal arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden Förgymnasial utbildning Födda utanför europa Funktionsnedsatta år 0 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Källa: Arbetsförmedelingen 73
74 Kapitel 1 Löner 74
75 Procent 7.1 Löneutveckling i gruv- och tillverkningsindustrin 3,0 2,5 2,6 2,6 2,0 2,0 1,5 1,0 0,5 0, * Källa: Konjunkturinstitutet *År 2015 är en prognos 75
76 Procent 7.2 Total och real löneutveckling i gruvoch tillverkningsindustrin 4,0 3,5 3,0 3,5 3,2 3,8 3,1 3,7 3,1 Nominell lön Reallön 2,5 2,4 2,4 2,5 2,0 1,5 1,6 2,0 1,4 1,0 0,5 0, * Källa: Konjunkturinstitutet *År 2015 är en prognos av Konjunkturinstitutet, konjunkturlönestatistiken 76
77 Procent 7.3 Reallöneutveckling i gruv- och tillverkningsindustrin 3,5 3,0 Reallön Reallön med fast ränta 3,0 2,9 2,8 2,6 2,5 2,0 2,1 2,0 1,7 1,6 1,5 1,1 1,1 1,0 0,8 0,5 0,0-0,5-1,0-0, * Källa: Konjunkturinstitutet *År 2015 är en prognos av Konjunkturinstitutet, konjunkturlönestatistiken 77
78 negativ 0 0-1% 1-2% 2-3% 3-4% 4-5% 5-6% 6-7% 7-8% 8-9% 9-10% +10% 30% 7.4 Löneökningarnas storlek inom industrin* % Arbetare Tjänstemän 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Facken inom industrins lönedatabas *Med industrin menas de avtal som ingår i industriavtalet 78
79 Index 2004= Löneutvecklingen för industrin*, totalt, arbetare respektive tjänstemän Industrin totalt Arbetare Tjänstemän Källa: Facken inom industrins lönedatabas *Med industrin menas de avtal som ingår i industriavtalet 79
80 7.6 Lönespridningen för arbetare och tjänstemän, , 10/50 percentil respektive 90/50 percentil 1,8 1,6 Arbetare Tjänstemän 1,4 1,2 1,0 0,8 0, Källa: Facken inom industrins lönedatabas *Med industrin menas de avtal som ingår i industriavtalet 80
81 Tabell 7.1 Lönegap Tjänstemän, procent Skillnad Ojusterat -17,9-13,5 +4,4 Ålder -17,4-13,0 +4,4 Ålder, Län -17,8-13,2 +4,6 Ålder, Avtal -17,0-12,6 +4,4 Ålder, Yrke -10,7-8,9 +1,8 Ålder, Utbildning -15,1-12,4 +2,7 Alla variabler -11,6-10,2 +1,4 Tabell 7.2 Lönegap Arbetare, procent Skillnad Ojusterat -6,5-6,5 0,0 Ålder -6,6-6,7-0,1 Ålder, Län -6,5-6,5 0,0 Ålder, Avtal -5,8-5,8 0,0 Ålder, Yrke -5,5-5,3 +0,2 Ålder, Utbildning -6,5-6,6-0,1 Alla variabler -4,9-4,8 +0,1 81
82 Procent 7.8 Löneutveckling i Sverige och Västeuropa, tillverkningsindustrin 5,0 4,5 4,3 Sverige 4,0 3,5 3,0 3,5 3,1 3,8 3,5 2,9 3,0 3,6 Västeuropa 3,0 2,5 2,0 2,3 2,1 2,1 1,5 1,0 0,5 0, Källa: Eurostat LCI 82
83 Procent 7.9 Löneutveckling Västeuropa, och ,0 5,0 4, ,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Källa: Eurostat LCI 83
84 Procent 7.10 Löneutveckling Sverige, Tyskland och Västeuropa, ,5 2,4 2 2,1 2,1 1,5 1 0,5 0 Sverige Tyskland Västeuropa Källa: Eurostat LCI 84
85 Procent 3, Reallöneutveckling Västeuropa, ,0 1,7 2,0 1,2 1,0 0,0-1,0-0,4-0,2-0,1 0,0 0,0 0,3 0,3 0,5 0,5 0,6-1,2-2,0-3,0-2,7 Källa: Eurostat LCI 85
86 Tabell 7.4 Löneutveckling sektorsvis Totalt 3,3 2,6 Näringsliv 3,2 2,6 Industri 3,3 2,4 Bygg 3,3 2,7 Tjänstebranscher 3,2 2,6 Stat 3,3 2,4 Kommuner 3,4 2,8 Källa: Konjunkturinstitutet konjunkturlönestatistik 86
BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merTabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner
Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner Källa: OECD februari 2016, för Spanien OECD november 2015 och för de nordiska länderna: Konjunkturinstitutet Index Basår 2005=100 300 Diagram 2.1 Råvaruprisutvecklingen
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2016-12-13 Facken inom industrin (FI)
Läs merKortfattad ekonomisk information
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. Kortfattad ekonomisk information 2016-02-18 Facken inom industrin (FI)
Läs merKortfattad ekonomisk information
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. Kortfattad ekonomisk information 2016-05-03 Facken inom industrin (FI)
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-03-21 Facken inom industrin (FI)
Läs merKortfattad ekonomisk information
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. Kortfattad ekonomisk information 2016-01-27 Procent Procent Diagram
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-05-30 Facken inom industrin (FI)
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merBNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent
Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merBilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och
Läs merBilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merMdr kr
Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs mer1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average
Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : 9 9 7 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merGlobala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7
6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merDet ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg
Det ekonomiska läget KOMMEK 8 augusti Vice riksbankschef Svante Öberg Det ekonomiska läget BNP-tillväxten dämpas i år och nästa år. Sysselsättningen stagnerar och arbetslösheten börjar öka. Inflationen
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
Läs merMedlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019 Diarienummer: 2019/0071 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport December 2016
Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merBilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merArbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merHägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009
Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merDiagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Läs merPRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 2011
PRODUKTIVITETEN Produktivitetsutvecklingen är en av de centrala storheterna som bestämmer företagens betalningsförmåga och därmed de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. De andra två
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merVälkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm
Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari 2016 WiFi: CCC Stockholm Twittra gärna på #miavtal2016 Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON Utredare CHRISTIAN KJELLSTRÖM Förhandlingsresultat
Läs merUPPDATERING 7 mars 2017
UPPDATERING 7 mars 2017 Facken inom industrin (FI) är samarbeten mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av Industriavtalet. De fem förbunden är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, Svenska
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2016
Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merPenningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2017
Penningpolitisk rapport oktober 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merPressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Läs merBNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)
Globala nyckeltal 2017 2018 2019 2020 BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) 55 72 70 75 USA mdr USD 2017 2018 2019 2020 BNP 20 865
Läs merLäget inom industrin November 2013
Läget inom industrin November 2013 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet om industriell utveckling och lönebildning" (Industriavtalet).
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2017
Penningpolitisk rapport februari 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merArbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Analysavdelningen
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikterna för år 29 och 21 Analysavdelningen Bild 2 7 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-29
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merTabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016
Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell
Läs merTID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING
TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merGlobal sourcing och makroekonomi
Global sourcing och makroekonomi Prins Bertil seminariet Handelshögskolan, Göteborg 4 oktober 2012 Vice riksbankschef Karolina Ekholm Global sourcing del av globaliseringsprocessen Baldwins (2006) två
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merArbetsmarknadsutsikterna för år Bilder till rapport Ura 2005:5
Arbetsmarknadsutsikterna för år 26 Bilder till rapport Ura 25:5 Arbetslösa och typ av programinsats Arbetslösa Utbildningsprogram Sysselsättningsprogram 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Procent av arbetskraften
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2018
Penningpolitisk rapport oktober 218 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2017
Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport Februari 2013
Penningpolitisk rapport Februari Diagram.. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data 7 7 6 6 Euroområdet Sverige 6 7 8 9 Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källor: Markit Economics
Läs merPenningpolitisk rapport september 2017
Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2013
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merBusiness Region Göteborg
Business Region Göteborg Omvärlden planar ut och Sveriges ekonomi bromsar in REAL BNP-TILLVÄXT PROGNOS 2018-2019 (I PROCENT) FÖR SVERIGE OCH NÅGRA AV GÖTEBORGSREGIONENS VIKTIGASTE EXPORTMARKNADER LAND
Läs merPenningpolitisk rapport Oktober 2013
Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Läs merBilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser PROP. 07/8:00 Bilaga Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller
Läs mer