Penningpolitisk rapport Februari 2013
|
|
- Ida Svensson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Penningpolitisk rapport Februari
2 Diagram.. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data Euroområdet Sverige Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källor: Markit Economics och Swedbank/Silf
3 Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data % 7% -6 % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
4 Diagram.. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
5 Diagram.. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 6 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
6 Diagram.. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent 7 6 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 7. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
7 Diagram.6. Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter 8 8 Spanien 6 Italien Anm. Statsobligationer med cirka års återstående löptid. Källa: Reuters EcoWin
8 Diagram.7. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring KIX Världen USA Euroområdet Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, IMF, Nationella källor och Riksbanken
9 Diagram.8. Arbetskostnad per producerad enhet Index, =, säsongsrensade data Spanien Portugal Italien Frankrike Irland Grekland Tyskland Anm. För Grekland finns det endast säsongsrensade data till och med första kvartalet. Källa: Eurostat
10 Diagram.9. Konsumentpriser i euroområdet och USA Årlig procentuell förändring 6 USA 6 Euroområdet Anm. För euroområdet avses HIKP och för USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Riksbanken
11 Diagram.. BNP i omvärlden och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring KIX-vägd BNP (vänster skala) - Svensk exportmarknad (höger skala) Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av länder och täcker ca 8 procent av svensk exportmarknad. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken
12 Diagram.. Konkurrensvägd real växelkurs, KIX Index, =, kvartalsmedelvärden 98 6 Anm. Real växelkurs är deflaterad med KPIF för Sverige och KPI för omvärlden. KPIF är KPI med fast bostadsränta. KIX är en sammanvägning av växelkurser som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken
13 Diagram.. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = December Februari 7 9 Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av växelkurser som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
14 Diagram.. BNP i Sverige Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data December Februari Källor: SCB och Riksbanken
15 Diagram.. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst 7 6 Konsumtion (vänster skala) Disponibel inkomst (vänster skala) Sparkvot (höger skala) Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Källor: SCB och Riksbanken
16 Diagram.. Hushållens förmögenhet Procent av disponibel inkomst 6 Hushållens reala och finansiella förmögenhet (exklusive kollektivt sparande och försäkringssparande) Hushållens likvida förmögenhet Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data för hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken
17 Diagram.6. Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst 8 6 December Februari Källor: SCB och Riksbanken
18 Diagram.7. Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Svensk exportmarknad Svensk export Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av länder och täcker ca 8 procent av svensk exportmarknad. Källor: SCB och Riksbanken
19 Diagram.8. Fasta bruttoinvesteringar och kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustrin Årlig procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade data Fasta bruttoinvesteringar, i hela ekonomin (vänster skala) Kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustin (höger skala) Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken
20 Diagram.9. Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP December Februari Källor: SCB och Riksbanken
21 Diagram.. Finansiellt sparande i olika sektorer Procent av BNP Företag Hushåll -8 Offentliga sektorn Källor: SCB och Riksbanken
22 Diagram.. Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data 8 Sysselsatta, 6-6 år Sysselsatta, -7 år Arbetskraft, 6-6 år Arbetskraft, -7 år Källor: SCB och Riksbanken
23 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data 9 9 December Februari Källor: SCB och Riksbanken
24 Diagram.. RU-indikatorn Standardavvikelse Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är. Källa: Riksbanken
25 Diagram.. BNP-gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Timgap Sysselsättningsgap BNP-gap Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Tim- respektive sysselsättningsgap avser arbetade timmars och antal sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken
26 Diagram.. Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Produktivitet Arbetskostnad per timme Arbetskostnad per producerad enhet Källor: SCB och Riksbanken
27 Diagram.6. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring KPIF exklusive energi KPIF KPI Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
28 Diagram.7. KPIF Årlig procentuell förändring December Februari 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
29 Diagram.8. Reporänta Procent Februari December 7 9 Anm. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
30 Diagram.9. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden December Februari Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken
31 Diagram.. Beveridgekurva Procent av arbetskraften,, 8,, 7 Vakansgrad, 6,,, 9,,, 6, 7, 8, 9, Arbetslöshet Anm. Årtalen markerar första kvartalet respektive år. Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Riksbanken
32 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Svagare arbetsmarknad, strukturellt Svagare arbetsmarknad, konjunkturellt Huvudscenario Anm. Vertikal linje anger intervallet för Riksbankens bedömning av långsiktigt hållbar arbetslöshet. Källor: SCB och Riksbanken
33 Diagram.. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data 8 Svagare arbetsmarknad, strukturellt Svagare arbetsmarknad, konjunkturellt Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
34 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Svagare arbetsmarknad, strukturellt Svagare arbetsmarknad, konjunkturellt Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
35 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Svagare arbetsmarknad, strukturellt Svagare arbetsmarknad, konjunkturellt Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
36 Diagram.6. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Svagare arbetsmarknad, strukturellt och mer expansiv penningpolitik Svagare arbetsmarknad, strukturellt Svagare arbetsmarknad, konjunkturellt Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken
37 Diagram.7. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Svagare arbetsmarknad, strukturellt och mer expansiv penningpolitik Svagare arbetsmarknad, strukturellt Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
38 Diagram.8. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Svagare arbetsmarknad, strukturellt och mer expansiv penningpolitik Svagare arbetsmarknad, strukturellt -8 - Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
39 Diagram.9. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Svagare arbetsmarknad, strukturellt och mer expansiv penningpolitik Svagare arbetsmarknad, strukturellt Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
40 Diagram.. BNP i omvärlden KIX-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Starkare omvärld Svagare omvärld -6 Huvudscenario Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken
41 Diagram.. Styrränta i omvärlden KIX-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Starkare omvärld Svagare omvärld Huvudscenario 7 9 Anm. För sammanvägning av styrräntor i omvärlden används KIX-, där euroområdet, Norge, Storbritannien och USA ingår. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve, Norges Bank och Riksbanken
42 Diagram.. Inflation i omvärlden KIX-vägd, årlig procentuell förändring Starkare omvärld Svagare omvärld Huvudscenario 7 9 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, OECD och Riksbanken
43 Diagram.. Timgap Procent Starkare omvärld Svagare omvärld Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
44 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Starkare omvärld Svagare omvärld Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
45 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Starkare omvärld Svagare omvärld Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
46 Diagram.6. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Starkare omvärld Svagare omvärld Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken
47 Diagram.7. Alternativa reporäntebanor Procent, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken
48 Diagram.8. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
49 Diagram.9. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
50 Diagram.. BNP-gap Procent Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
51 Diagram.. Timgap Procent Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken
52 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Högre ränta Lägre ränta 6 Huvudscenario 7 9 Källor: SCB och Riksbanken
53 Diagram.. Statsobligationsräntor, års löptid Procent Spanien Italien Tyskland Sverige Källa: Reuters EcoWin
54 Diagram.. Börsutveckling Index, 6-- = 8 6 Tillväxtekonomier (MSCI) USA (S&P ) Euroområdet (EuroStoxx) Sverige (OMXS) Källor: Morgan Stanley Capital International, Reuters EcoWin, Standard & Poor's och STOXX Limited
55 Diagram.. Styrränteförväntningar mätta med terminsräntor Procent 6 Storbritannien, --8 Storbritannien, -- USA, --8 USA, -- Euroområdet, --8 Euroområdet, Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
56 Diagram.. Reporänteförväntningar i Sverige mätta med terminsräntor och enkät, penningmarknadens aktörer Procent 9% 7% mätosäkerhet för penningpolitiska förväntningar % Terminsräntekurva -- Enkät, Prospera medel, --6 Terminsräntekurva --8 Reporänta 7 9 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Eftersom varken enkäter eller terminsräntor är exakta mått på penningpolitiska förväntningar illusteras mätosäkerheten med ett intervall. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
57 Diagram.. Korta räntor i Sverige Procent 7 6 Bostadslån, genomsnitt av listade räntor Interbankränta Reporänta Bostadslån, ränta enligt finansmarknadsstatistik Anm. Avser genomsnittet av tremånaders listade boräntor från banker och bostadsinstitut, tremånaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tremånaders boränta för bolåneinstitutens nya utlåning enligt Riksbankens finansmarknadsstatistik. Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken
58 Diagram.6. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Företag Hushåll Källa: SCB
59 Diagram.7. Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari = 8 Småhus (säsongsrensade data) Småhus Bostadsrätter (säsongsrensade data) Bostadsrätter Anm. Alla index är för Sverige. Valueguards index är regressionsbaserade. Källor: Valueguard och Riksbanken
60 Diagram.8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = KIX-index 7 9 Anm. KIX är en sammanvägning av växelkurser som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
61 Diagram.9. Industriproduktion Index, januari 6 =, säsongsrensade data OECD USA Euroområdet Källor: Eurostat, Federal Reserve och OECD
62 Diagram.. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data 6 6 Kina USA Euroområdet Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källor: Institute for Supply Management och Markit Economics
63 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data USA Euroområdet 6 8 Källor: Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat
64 Diagram.. HIKP i euroområdet Årlig procentuell förändring Exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak Totalt Källa: Eurostat
65 Diagram.. Konfidensindikator för hushållen Standardavvikelse Euroområdet USA Anm. Indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är. Källor: EU-kommissionen och University of Michigan
66 Diagram.. BNP i Danmark och Norge Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Norge, fastland Danmark Källor: Danmarks statistik och Statistisk sentralbyrå, Norge
67 Diagram.. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källa: Swedbank/Silf
68 Diagram.6. Barometerindikatorn Index, medelvärde =, standardavvikelse =, säsongsrensade data Barometerindikatorn Medelvärde +/- en standardavvikelse Källa: Konjunkturinstitutet
69 Diagram.7. Konfidensindikatorer för hushåll Nettotal Mikroindex (egen ekonomi) Makroindex (Sveriges ekonomi) Hushållens konfidensindikator Källa: Konjunkturinstitutet
70 Diagram.8. Utrikeshandel med varor Årlig procentuell förändring Import Export Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Fasta priser och säsongsrensning beräknat av Riksbanken. Källor: SCB och Riksbanken
71 Diagram.9. Exportorderingång inom tillverkningsindustrin Nettotal respektive index, säsongsrensade data Orderingång, KI (nettotal), (vänster skala) Orderingång, Inköpschefsindex, (höger skala) Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf
72 Diagram.. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Offentliga myndigheter Bostäder Näringslivet exklusive bostäder Källa: SCB
73 Diagram.. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel Tusental, säsongsrensade data 8 Kvarstående lediga platser (vänster skala) Nyanmälda lediga platser (vänster skala) Varsel (höger skala) Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken
74 Diagram.. Anställda i näringslivet Nettotal, säsongsrensade data Utfall Förväntningar Källa: Konjunkturinstitutet
75 Diagram.. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data 7 6 Privata tjänstenäringar Handel Byggindustri Tillverkningsindustri Källa: Konjunkturinstitutet
76 Diagram.. Löner i näringslivet Årlig procentuell förändring 6 6 Industri Tjänstebranscher Byggindustri 6 8 Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Avser löner enligt konjunkturlönestatistiken. Preliminära utfall de senaste månaderna som vanligtvis revideras upp. Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken
77 Diagram.. Konsumentprisindex och räntekostnadsindex Årlig procentuell förändring KPI (vänster skala) Räntekostnadsindex (höger skala) Anm. Räntekostnadsindex består av räntesatsindex och kapitalstocksindex. Källa: SCB
78 Diagram.6. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring KPIF exklusive energi KPIF KPI Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB
79 Diagram.7. Varu- och tjänstepriser i KPI Årlig procentuell förändring Varor exklusive energi och livsmedel (6,8 %) Tjänster (,8 %) Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI. Källor: SCB och Riksbanken
80 Diagram.8. Prisindex i producentled, varaktiga konsumtionsvaror Årlig procentuell förändring Importmarknad Hemmamarknad Källa: SCB
81 Diagram A. Skuldutveckling i USA Procent av BNP Anm. Statsskuld. Källa: OECD
82 Diagram A. Komponenter i det finanspolitiska stupet och åtstramningar enligt nytt lagförslag januari Procent av BNP,, The Sequester (automatiska nedskärningar i offentliga utgifter). Ännu ej genomförda åtstramningar Annat,,, "The Sequester" (automatiska nedskärningar i offentliga utgifter),,,, Förlängning av a-kassa Arbetsgivaravgift AMT (Alternative minimum tax),,,,,,,,,,, Anm. Ungefärliga beräkningar. Källor: IMF och Riksbanken
83 Diagram A. Hushållens förmögenhet Procent av disponibel inkomst 6 Total förmögenhet (exklusive kollektivt försäkringssparande) Finansiell förmögenhet (exklusive bostadsrätter och kollektivt försäkringssparande) Real förmögenhet Skulder Källor: SCB och Riksbanken
84 Diagram A. Olika definitioner av hushållens sparande Procent av disponibel inkomst Eget finansiellt sparande Realt sparande Eget totalt sparande (finansiellt och realt sparande) Totalt sparande (eget totalt sparande och kollektivt försäkringssparande) Källor: SCB och Riksbanken
85 Diagram A. Hushållens avkastning på finansiella tillgångar och Affärsvärldens generalindex Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt Hushållens finansiella avkastning (vänster skala) 8 Affärsvärlden generalindex (höger skala) Anm. Värdeförändringen är beräknad som skillnaden i ställningsvärde mellan två kvartal, korrigerat för de transaktioner som skett under kvartalet. Källor: Affärsvärlden, SCB och Riksbanken
86 Diagram A6. Hushållens avkastning på reala tillgångar och fastighetspriser Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt Huspriser Hushållens avkastning på reala tillgångar Anm. Värdeförändringen är beräknad som skillnaden i ställningsvärde mellan två kvartal, korrigerat för de transaktioner som skett under kvartalet. Källor: SCB och Riksbanken
87 Diagram A7. Eget sparande och nettotillgångar (exklusive kollektivt försäkringssparande) Procent av disponibel inkomst Nettotillgångar (exklusive kollektivt försäkringssparande) (vänster skala) Eget totalt sparande (höger skala) Källor: SCB och Riksbanken
88 Diagram A8. Tre mått på skuldsättningsgrad Procent 8 7 Skulder/reala tillgångar (vänster skala) Skulder/tillgångar exkl. kollektiva försäkringar (vänster skala) Skulder/inkomst (höger skala) Källor: SCB och Riksbanken
89 Diagram A9. Riksbankens mått på penningpolitiska förväntningar Procent Reporänta Terminsräntekurva --, justerad för genomsnittliga riskpremier Terminsräntekurva -- Enkät, Prospera medel, Anm. Enkätförväntningarna är från Prosperas enkätfrågor till penningmarknadsaktörer om den framtida reporäntan. Terminsräntekurvan är beräknad från räntor på derivatkontrakt (RIBA-futures och Forward Rate Agreements). Den justerade terminsräntekurvan har justerats med en tumregel för genomsnittliga riskpremier (tumregeln är räntepunkt multiplicerat med horisonten angiven i antal månader). Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
90 Diagram A. Intervall som avspeglar prognososäkerhet för reporäntan Procent 7 6 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 7. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
91 Diagram A. Alternativa mått på penningpolitiska förväntningar Procent Reporänta Terminsräntekurva --, justerad för genomsnittliga riskpremier Terminsräntekurva -- Enkät, Prospera medel, --6 -faktormodell # -faktormodell # 7 9 Anm. Modellerna är av samma typ som beskrivs i D. Kim och J. Wright,, och är estimerade på svenska data för statsobligationsräntor. Modellerna ger estimat för vad riskpremierna och förväntningarna på kortfristiga räntor är. Modell # är en modell estimerad på tidsperioden 998 till 8. Modell # är estimerad på tidsperioden till och använder dessutom information från Prosperas enkätsvar för att förbättra estimeringen av riskpremier och förväntningar. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
92 Diagram A. Intervall som avspeglar mätosäkerhet om penningpolitiska förväntningar Procent 9% 7% mätosäkerhet för penningpolitiska förväntningar % Reporänta Terminsräntekurva --,, justerad för genomsnittliga riskpremier Enkät, Prospera medel, Anm. Bredden på intervallet är beräknad utifrån spridningen mellan olika mått på penningpolitiska förväntningar för respektive horisont, plus ett antagande om normalfördelad spridning. Intervallet är sedan centrerat kring medelvärdet av Riksbankens ordinarie mått på penningpolitiska förväntningar (Prospera-enkäter och riskpremiejusterade terminsräntor). Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
93 Tabeller
94
95
96
97
98
99
100
101
Penningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2013
Penningpolitisk rapport Juli Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Läs merPenningpolitisk rapport Oktober 2013
Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade
Läs merPenningpolitisk rapport. Oktober 2014
Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport December 2016
Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merDiagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2017
Penningpolitisk rapport oktober 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2017
Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2017
Penningpolitisk rapport februari 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2016
Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2012
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen - Årlig procentuell förändring, månadsdata KPIF KPI - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram.. BNP-tillväxt,
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merPenningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merPenningpolitisk rapport september 2017
Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2018
Penningpolitisk rapport februari 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport Februari 2014
Penningpolitisk rapport Februari 214 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.
Läs merDiagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2016
Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2014
Penningpolitisk rapport Juli 214 Diagram 1.1. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merPenningpolitisk rapport april 2019
Penningpolitisk rapport april 2019 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merPenningpolitisk rapport april 2017
Penningpolitisk rapport april 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2013
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merPenningpolitisk rapport april 2018
Penningpolitisk rapport april 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2019
Penningpolitisk rapport februari 2019 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2018
Penningpolitisk rapport juli 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2018
Penningpolitisk rapport oktober 218 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport december 2018
Penningpolitisk rapport december 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merPenningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09
Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans
Läs merPenningpolitisk rapport Februari 2015
Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merPenningpolitiskt beslut April 2015
Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag 2015-05-12 Vice riksbankschef Per Jansson Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merEkonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merDet ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg
Det ekonomiska läget KOMMEK 8 augusti Vice riksbankschef Svante Öberg Det ekonomiska läget BNP-tillväxten dämpas i år och nästa år. Sysselsättningen stagnerar och arbetslösheten börjar öka. Inflationen
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merMdr kr
Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merRiksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merSammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP
7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs mer1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average
Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen
Läs merSammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet
Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger
Läs merPenningpolitisk rapport. Juli 2013
Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken
Läs merSammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna
7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : 9 9 7 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merReporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor
Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En
Läs merDags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Läs merPenningpolitisk rapport december 2015
Penningpolitisk rapport december 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merPenningpolitisk rapport. Februari 2014
Penningpolitisk rapport Februari S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merPenningpolitisk rapport. Oktober 2010
Penningpolitisk rapport Oktober S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL 1 Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden
Läs merBilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och
Läs merTabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner
Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner Källa: OECD februari 2016, för Spanien OECD november 2015 och för de nordiska länderna: Konjunkturinstitutet Index Basår 2005=100 300 Diagram 2.1 Råvaruprisutvecklingen
Läs merPenningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta
Läs merPenningpolitisk uppföljning december 2013
ISSN -9798 Penningpolitisk uppföljning december 13 Återhämtningen i världskonjunkturen fortsätter, men inflationstrycket i omvärlden är lägre än väntat. En expansiv penningpolitik stödjer utvecklingen
Läs merBilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merPenningpolitisk uppföljning april 2009
Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå
Läs merPenningpolitisk uppföljning september 2012
Penningpolitisk uppföljning september 1 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta tid att komma tillrätta med de underliggande strukturella problemen. Riksbanken
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Läs merPenningpolitisk rapport. Oktober 2013
Penningpolitisk rapport Oktober 1 S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken
Läs mer