Penningpolitisk rapport Februari 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningpolitisk rapport Februari 2014"

Transkript

1 Penningpolitisk rapport Februari 214

2 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

3 Diagram 1.2. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

4 Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

5 Diagram 1.4. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 27. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

6 Diagram 1.5. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, nationella källor och Riksbanken

7 Diagram 1.6. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. KIX-vägd inflation avser HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor och Riksbanken

8 Diagram 1.7. Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter Anm. Statsobligationer med cirka 1 års återstående löptid. Källa: Macrobond

9 Diagram 1.9. Inflation i Danmark och Norge Årlig procentuell förändring Källor: Danmarks statistik, Statistisk sentralbyrå och Riksbanken

10 Diagram 1.1. BNP i världen och KIX-vägd BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: IMF, nationlla källor och Riksbanken

11 Diagram Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 1 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

12 Diagram Konkurrensvägd real växelkurs, KIX Index, = 1, kvartalsmedelvärden Anm. Real växelkurs är deflaterad med KPIF för Sverige och KPI för omvärlden. KPIF är KPI med fast bostadsränta. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken

13 Diagram BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

14 Diagram Export och svensk exportmarknad Årlig procentell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av 32 länder och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden. Källor: SCB och Riksbanken

15 Diagram Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Källor: SCB och Riksbanken

16 Diagram Hushållens förmögenhet Procent av disponibel inkomst Finansiell förmögenhet (exklusive bostadsrätter och kollektivt försäkringssparande) Real förmögenhet Total förmögenhet (exklusive kollektivt försäkringssparande) Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data av hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken

17 Diagram Hushållens skulder och disponibla inkomst Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

18 Diagram Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster, summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken

19 Diagram Fasta bruttoinvesteringar och kapacitetsutnyttjande Årlig procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

20 Diagram 1.2. Bytesbalans och finansiellt sparande i olika sektorer Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken

21 Diagram 1:21. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

22 Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

23 Diagram BNP-gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Tim- respektive sysselsättningsgap avser arbetade timmar och antal sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken

24 Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är 1. Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken Diagram RU-indikatorn Standardavvikelse

25 Diagram Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

26 Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

27 Diagram KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

28 Diagram Reporänta Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

29 Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året mnus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

30 Diagram 1:3. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

31 Diagram Ränteförväntningar bland hushåll avseende rörlig boränta 5 år framåt i tiden Procent Rörlig boränta, förväntningar på 5 års sikt Rörlig boränta, utfall Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på den rörliga boräntan. Intervallet baseras på dels ett intervall för den långsiktiga reporäntan på 3,5-4,5 procent, dels ett intervall för skillnaden mellan en tremånaders boränta och reporänta på 1,7-2 procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

32 Diagram 2.1. Arbetskostnad per producerad enhet och KPIF Årlig procentuell förändring 4 4 Arbetskostnad per producerad enhet, trend KPIF Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

33 Diagram 2.2. Vinstandel i hela ekonomin Procent av förädlingsvärdet Anm. Vinstandelen avser bruttoöverskottets andel av det totala förädlingsvärdet i produktionen. Streckad linje avser genomsnitt för perioden 1996 kv1 213 kv3. Källa: SCB och Riksbanken

34 Diagram 2.3. Real arbetskostnad per timme och arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring Arbetsproduktivitet Real arbetskostnad per timme Anm. Real arbetskostnad per timme är definierad som arbetskostnad i hela ekonomin deflaterad med BNP-deflatorn. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerad med totalt antal arbetade timmar, säsongsrensade data. Arbetsproduktivitet definieras som produktion per arbetad timme. Källor: SCB och Riksbanken

35 Diagram 2.4. Vinstandel i hela ekonomin Procent av förädlingsvärdet Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. I alternativen högre efterfrågan och högre produktivitet så stiger vinstandelen lika mycket. Gul linje och blå linje överlappar därför varandra. Källor: SCB och Riksbanken

36 Diagram 2.5. BNP Årligt procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. Notera att i alternativen högre efterfrågan och högre produktivitet så stiger BNP lika mycket. Gul linje och blå linje överlappar därför varandra. Källor: SCB och Riksbanken

37 Diagram 2.6. Timgap Procent Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

38 Diagram 2.7. Real arbetskostnad per timme Årlig procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. Arbetskostnaden per timme är deflaterad med BNP-deflatorn. Källor: SCB och Riksbanken

39 Diagram 2.8. Arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

40 Diagram 2.9. Arbetskostnad per producerad enhet Årlig procentuell förändring Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

41 Diagram 2.1. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

42 Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

43 Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario Källa: Riksbanken

44 Diagram Alternativa reporäntebanor Procent, kvartalsmedelvärden Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källa: Riksbanken

45 Diagram Timgap Procent Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

46 Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

47 Diagram KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

48 Diagram KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

49 Diagram BNP-gap Procent Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

50 Diagram Hushållens skuldkvot Procent av disponibel inkomst Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

51 Diagram 3.1. Börsutveckling Index, = 1 Källor: Macrobond, Morgan Stanley Capital International, Standard & Poor's och STOXX Limited

52 Anm. Implicit volatilitet beräknad från aktieindex- respektive valutaoptionspriser. Källor: Chicago Board Option Exchange och JP Morgan Diagram 3.2. Volatilitet på aktie- och valutamarknaden Procent JP Morgan global FX volatility index VIX-index

53 Diagram 3.3. Statsobligationsräntor, 1 års löptid Procent Källa: Macrobond

54 Diagram 3.4. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Macrobond och Riksbanken

55 Diagram 3.5. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 1 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

56 Diagram 3.6. Reporänteförväntningar i Sverige mätta med terminsräntor och enkät, penningmarknadens aktörer Procent 5 9% 75% 5% Reporänta 4 Terminsräntekurva Terminsräntekurva Enkät, Prospera medel, Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Eftersom varken enkäter eller terminsräntor är exakta mått på penningpolitiska förväntningar illustreras mätosäkerheten med ett intervall. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken

57 Diagram 3.7. Svensk bostadsränta samt stats- och bostadsobligationsräntor, 5 års löptid Procent Anm. Listad bostadsränta är ett genomsnitt av de räntor som Nordea, SBAB, SEB, Swedbank Hypotek och Stadshypotek publicerar bland annat i dagspressen. Källor: Macrobond och Riksbanken

58 Diagram 3.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Anm. Utlåning till hushåll och företag enligt finansmarknadsstatistiken. Källa: SCB

59 Diagram 3.9. Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari 25 = 1, säsongsrensade data Källa: Valueguard och Riksbanken

60 Diagram 3.1. Världshandel Index, 25 = 1, säsongsrensade data Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

61 Diagram Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data Anm. Värden över 5 indikerar tillväxt. Källor: Institute for Supply Management och Markit Economics

62 Diagram Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i tillväxtländer Index, säsongsrensade data Anm. Värden över 5 indikerar tillväxt. Källor: China Federation of Logistics & Purchasing och Markit Economics

63 Diagram BNP i omvärlden Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Office for National Statistics

64 Diagram Konsumentpriser i omvärlden Årlig procentuell förändring USA, PCE-deflator exklusive energi och livsmedel -1 USA, PCE-deflator Euroområdet, HIKP exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak Euroområdet, HIKP Anm. PCE står för privata konsumtionsutgifter. Källor: Bureau of Economic Analysis och Eurostat

65 Diagram Sysselsättning i USA Månadsförändringar, antal tusen arbetstillfällen, säsongsrensade data Sysselsättning Källa: Bureau of Labor Statistics

66 Diagram BNP i Sverige Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källa: SCB

67 Diagram Barometerindikatorn Index, medelvärde = 1, standardavvikelse = Medelvärde +/- en standardavvikelse 7 Barometerindikatorn Källa: Konjunkturinstitutet

68 Diagram Indikatorer på BNP Index, 27 = 1, säsongsrensade data Källa: SCB

69 Diagram Konfidensindikatorer för hushåll Index, medelvärde = 1, standardavvikelse = 1 Källa: Konjunkturinstitutet

70 Diagram 3.2. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB

71 Diagram Exportorderingång inom tillverkningsindustrin Nettotal respektive index, säsongrensade data Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av exportorderingången och andelen företag som uppgett en minskning. Streckadelinjer avser genomsnitt för perioden Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf

72 Diagram Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent, säsongsrensade data Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Sysselsättningsgradmäts som procent av befolkningen, medan arbetslöshet mätssom procent av arbetskraften. Avser år. Källa: SCB och Riksbanken

73 Diagram Anställda i näringslivet, förväntningar och utfall Nettotal, säsongsrensade data Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en förväntad ökning av antalet anställda och andelen företag som uppgett en förväntad minskning. Värden över noll indikerar ökning. Källa: Konjunkturinstitutet

74 Diagram Arbetskostnad per producerad enhet Årlig procentuell förändring 1 8 Trend Arbetskostnad per producerad enhet Anm. Trend för perioden kv1. Skattad med ett Hodrick- Prescott-filter (lambda = 16). Källor: SCB och Riksbanken

75 Diagram Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

76 Diagram Företagens försäljningspriser Nettotal Utfall Förväntningar Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av försäljningspriserna och andelen företag som uppgett en minskning. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källa: Konjunkturinstitutet

77 Diagram Inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Anm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga är på kvartalsfrekvens. Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera

78 Diagram Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

79 Diagram Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera

80 Diagram A1. Underliggande inflation Årlig procentuell förändring 5 4 KPIF exklusive energi och livsmedel Trim 85 Und Anm. Trim 85 och Und 24 är statistiska mått beräknade utifrån KPI uppdelat på cirka 7 undergrupper. Und 24 är sammanvägd med vikter justerade för den historiska standardavvikelsen. I Trim 85 har de 7,5 procent högsta och de 7,5 procent lägsta årliga prisförändringarna exkluderats. Källor: SCB och Riksbanken

81 Diagram A2. Varor och tjänster Årlig procentuell förändring Tjänster -2 Varor Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källor: SCB och Riksbanken

82 Diagram A3. Livsmedel och energi Årlig procentuell förändring Livsmedel -5 Energi (höger skala) Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källor: SCB och Riksbanken

83 Diagram A4. Bidrag till ökningstakten i KPI Årlig procentuell förändring respektive procentenheter Räntekostnader (5,4) Livsmedel (17,2) Energi (8,9) Varor (24,9) Tjänster (43,7) KPI Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

84 Diagram A5. Tjänstepriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,5 1, Boenderelaterade tjänster (15,3) Resor (4,5) Post, tele, TV-licens och spel (5,3) Nöjen och rekreation (8,4) Övriga tjänster (1,3) Totalt bidrag till KPI (43,7) 1,5 1,,5,5,, -, ,5 Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

85 Diagram A6. Tjänstepriser Årlig procentuell förändring Tjänster exklusive vatten, avlopp, sotning och renhållning Tjänster exklusive hyra och fastighetsskatt Tjänster Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källor: SCB och Riksbanken

86 Diagram A7. Varupriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,,5 Kläder och skor (5,2) Hushållsrelaterade varor (5,) Inköp av fordon (4,) Teknikprodukter (1,8) Övriga varor (8,9) Totalt bidrag till KPI (24,9) 1,,5,, -,5 -,5-1, , Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

87 Diagram A8. Livsmedelspriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,5 1, Övriga livsmedel (1,3) Tobaksvaror (1,6) Läskedrycker, öl, vin, sprit (4,1) Grönsaker, rotfrukter och frukt (2,8) Mjöl, gryn, bröd, kött, fisk, mjölk, ost och ägg (7,5) Totalt bidrag till KPI (17,2) 1,5 1,,5,5,, -, ,5 Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken

88 Diagram A9. Grad av varaktightet Andel av störning som finns kvar i processen 1,,75 Räntekostnader Energi Livsmedel Varor Tjänster 1,,75,5,5,25,25, , Anm. Horisontell axel indikerar antal månader. Källa: Riksbanken

89 Diagram A1. KPIF exklusive energi, arbetskostnad per producerad enhet och importpriser i producentled Årlig procentuell förändring Importpriser i producentled Arbetskostnad per producerad enhet KPIF exklusive energi Anm. Streckade linjer avser genomsnitt från 25. Källa: SCB

90 Diagram A11. Utfall och prognos av KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring 2, 1,7 Framskrivning 211:1- Framskrivning 212:3- Utfall 2, 1,7 1,4 1,4 1,1 1,1,8,8, ,5 Källor: SCB och Riksbanken

91 Diagram A12. Vinstandelar i näringslivet Procent av förädlingsvärdet Näringslivet totalt Tjänsteproducerande branscher Varuproducerande branscher Anm. Fyra kvarts glidande medelvärde. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden Källa: SCB

92 Diagram A13. Lönsamhetsomdöme Nettotal Detaljhandel Privata tjänstebranscher Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av lönsamheten och andelen företag som uppgett en minskning. Streckade linjer avser genomsnitt för perioderna 1996 kv3-213 kv4 respektive 23 kv1-213 kv4. Källa: Konjunkturinstitutet

93 Diagram A14. Vinstandel i näringslivet Procent av förädlingsvärdet Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden och Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

94 Diagram A15. Schematisk skiss över penningpolitisk avvägning med hänsyn till hushållens skuldsättning Inflation Resursutnyttjande Måluppfyllelse under prognosperioden Räntebana Penningpolitiska avvägningar Skuldsättning Sannolikhet för scenario Konsekvenser av scenario: inflation resursutnyttjande Förväntad måluppfyllelse bortom prognoshorisonten Källa Riksbanken

95 Diagram A16. Hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent av disponibel inkomst respektive index, 2 kv1 = Skuldkvot Realt fastighetsprisindex Anm. Fastighetsprisindex deflaterad med KPIF och sedan beräknad som index 2 kv1 = 1. Källor: SCB och Riksbanken

96 Diagram A17. Real bolåneränta efter skatt och real statsobligationsränta, fem års löptid Procent Real statsobligationsränta Real bolåneränta efter skatt Anm. Räntorna definierade som ex-post realränta, mätt med den faktiska årliga förändringen av KPIF. Källa: Riksbanken

97 Diagram A18. Sambandet mellan långsiktig skuldkvot och långsiktig realränta i en allmän jämviktsmodell Procent Skuldkvot Realränta Källa: Riksbanken

98 Diagram A19. Förändring av reporäntan Procentenheter 1, 1,,5,5,, -,5-1, 9 % 7 % 5 % Reporäntan -,5-1, -1, ,5 Anm. Diagrammet visar effekten på reporäntan av en oförväntad sänkning med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

99 Diagram A2. Förändring av hushållens reala skulder Procent 3, 3, 2, 9 % 7 % 5 % Real skuld 2, 1, 1,,, -1, , Anm. Diagrammet visar effekten på reala skulder av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

100 Diagram A21. Förändring av BNP Procent 1,2 1,2,9,6 9 % 7 % 5 % Real BNP,9,6,3,3,, -,3 -,3 -, ,6 Anm. Diagrammet visar effekten på real BNP av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten i figuren visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

101 Diagram A22. Förändring av skulderna i relation till hushållens disponibelinkomster Procentenheter 4, 4, 3, 2, 9 % 7 % 5 % Skuldkvot 3, 2, 1, 1,,, -1, -1, -2, , Anm. Diagrammet visar effekten på skuldkvoten av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten i figuren visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Skuldkvoten är omvandlad till skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna genom att anta att reporäntans effekt på disponibelinkomsterna är samma som för BNP. Responsen är sedan omvandlade från procent till procentenheter genom att multiplicera med en skuldkvot som i utgångsläget antas vara 173 procent. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken

102 Diagram A23. Bytesbalans Procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike -2 Tyskland Euroområdet Källa: EU-kommissionen

103 Diagram A24. Nettoställning mot utlandet Procent av BNP Grekland Irland -8 Italien Portugal Spanien -1 Frankrike Tyskland Källa: Eurostat

104 Diagram A25. Offentliga skulder Procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Streckade linjer avser prognos från IMF. Källor: Eurostat och IMF

105 Diagram A26. Privata skulder Hushålls och icke-finansiella företags skulder som procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Källa: OECD

106 Diagram A27. Arbetskostnad per producerad enhet Index, 2 = Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken

107 Diagram A28. Bidrag till arbetskostnaden per producerad enhet Förändring i procent mellan 29 kv1 och 213 kv Produktivitet Arbetskostnad per timme Arbetskostnad per producerad enhet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken

108 Diagram A29. BNP-deflator Index, 2 = Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken

109 Diagram A3. Handelsbalans Procent av BNP, säsongsrensade data Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källor: Eurostat och Riksbanken

110 Diagram A31. Exportvolymer Index, 2 = 1, säsongsrensade data Världen Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: Eurostat och Riksbanken

111 Diagram A32. Konjunkturjusterat offentligt primärsaldo Procent av potentiell BNP Grekland Irland Italien Portugal -1 Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Anm. Budgetsaldo justerat för konjunkturen minus räntenetto. Till grund ligger IMF:s bedömningar av potentiell BNP och konjunkturens effekter på offentliga inkomster och utgifter. Streckade linjer avser prognos från IMF. Källa: IMF

112 Diagram A33. Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet Källa: Eurostat

113 Diagram A34. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Italien Spanien Frankrike Tyskland Anm. Diagrammet avser ett urval av stora banker i varje land. Källor: Bloomberg och Riksbanken

114 Diagram A35. Återhållsamhet i kreditgivning Nettotal Italien Portugal Spanien Tyskland Euroområdet Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen banker som uppgett en mer respektive mindre stram kreditgivning jämfört med föregående period. Källa: ECB

115 Diagram A36. Räntor på osäkrade lån till företag Procent Irland 3 Italien Portugal Spanien 2 Frankrike Tyskland Anm. Avser nya och omförhandlade lån oavsett löptid. Källa: ECB

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Penningpolitisk rapport Oktober 2013 Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Penningpolitisk rapport Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017 Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013 Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitisk rapport februari 2016 Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitisk rapport april 2017

Penningpolitisk rapport april 2017 Penningpolitisk rapport april 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Penningpolitisk rapport december 2015

Penningpolitisk rapport december 2015 Penningpolitisk rapport december 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Penningpolitisk rapport oktober 2015

Penningpolitisk rapport oktober 2015 Penningpolitisk rapport oktober 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2014

Penningpolitisk rapport. Juli 2014 Penningpolitisk rapport Juli S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2015

Penningpolitisk rapport. Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2012

Penningpolitisk uppföljning september 2012 Penningpolitisk uppföljning september 1 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta tid att komma tillrätta med de underliggande strukturella problemen. Riksbanken

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige 7 Sammanfattning Det finns flera orosmoment i omvärlden, men svenska företag och hushåll är ändå optimistiska om utvecklingen i den svenska ekonomin. Högkonjunkturen förstärks de närmaste åren och bristen

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2012

Penningpolitisk uppföljning december 2012 ISSN -9798 Penningpolitisk uppföljning december 1 Den svenska ekonomin växte relativt snabbt under de tre första kvartalen 1. Riksbanken har sedan en tid förutsett en inbromsning i svensk ekonomi och det

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2013

Penningpolitisk uppföljning september 2013 ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning september 213 Den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och omvärlden har i stort sett varit i linje med Riksbankens prognos i juli. Det finns nu tecken på att

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt. Finanspolitiken stramas

Läs mer

Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/11 2012

Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/11 2012 Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/11 2012 Innehåll Eurokrisen Eurokrisens påverkan på Sverige kronkursen Ekonomisk politik och arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2011

Penningpolitisk uppföljning september 2011 Penningpolitisk uppföljning september 11 Under sommaren har oron för den statsfinansiella utvecklingen i USA och i euroområdet tilltagit och de globala tillväxtutsikterna har försämrats. De finanspolitiska

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2008

Penningpolitisk uppföljning september 2008 Penningpolitisk uppföljning september 8 Riksbankens direktion har beslutat att höja repo räntan med, procentenheter till,7 procent. Under året bedöms reporäntan ligga kvar på denna nivå. Inflationen har

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Kapitel 1 2014-12-04

Kapitel 1 2014-12-04 Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015 Penningpolitisk rapport Oktober 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Rättelse 15-11-4 Diagram 4:1 i kapitel 4 innehöll en felaktig serie för sysselsättningsgap. Detta är korrigerat i den här versionen. Penningpolitisk

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2011

Penningpolitisk rapport. Februari 2011 Penningpolitisk rapport Februari S V E R I G E S R I K S B A N K KAPITEL Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Konjunktur laget December 2015

Konjunktur laget December 2015 Konjunktur laget December Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, STOCKHOLM TEL: 8-9 INFO@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer