Penningpolitisk rapport Juli 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningpolitisk rapport Juli 2013"

Transkript

1 Penningpolitisk rapport Juli

2 Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data % - 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

3 Diagram.. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 9% 7% % Utfall Prognos 7 9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

4 Diagram.. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

5 Diagram.. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent 8 9% 7% % Utfall Prognos Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 7. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

6 Diagram.. Förändring av bytesbalans för olika länder i euroområdet mellan 8 och Procent av BNP Anm. Euroområdet avser de länder som också är OECD-länder, det vill säga Cypern och Malta är exkluderade. GIIPS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien) redovisas med blå staplar. Källa: OECD

7 Diagram.. Förändring av offentligt finansiellt sparande för olika länder i euroområdet mellan 8 och Procent av BNP Anm. Euroområdet avser de länder som också är OECD-länder, det vill säga Cypern och Malta är exkluderade. GIIPS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien) redovisas med blå staplar. Källa: OECD

8 Diagram.7. Förändring av arbetskostnad per producerad enhet för olika länder i euroområdet mellan 8 och Procentenheter Anm. GIIPS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien) redovisas med blå staplar. Källa: OECD

9 Diagram.8. Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter 8 Spanien Italien Anm. Statsobligationer med cirka års återstående löptid. Källa: Reuters EcoWin

10 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken Diagram.9. BNP i olika regioner och länder Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data USA Euroområdet -9 KIX

11 Diagram.. Konsumentpriser i euroområdet och USA Årlig procentuell förändring USA Euroområdet Anm. För euroområdet avses HIKP och för USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

12 Diagram.. Hushållens skuldkvot i USA Procent av disponibel inkomst Källor: Bureau of Economic Analysis och Federal Reserve

13 Diagram.. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, = 8 April Juli Anm. Utfall är dagskurser och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

14 Diagram.. Konkurrensvägd real växelkurs, KIX Index, =, kvartalsmedelvärden Juli April 98 Anm. Real växelkurs är deflaterad med KPIF för Sverige och KPI för omvärlden. KPIF är KPI med fast bostadsränta. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken

15 Diagram.. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data April Juli Källor: SCB och Riksbanken

16 Diagram.. Konfidensindikatorer för hushållen och tillverkningsindustrin Index, medelvärde =, standardavvikelse = Tillverkningsindustrin Hushåll 7 8 Källa: Konjunkturinstitutet

17 Diagram.. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst 7 Konsumtion (vänster skala) Disponibel inkomst (vänster skala) Sparkvot (höger skala) Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Källor: SCB och Riksbanken

18 Diagram.7. Hushållens förmögenhet Procent av disponibel inkomst Hushållens reala och finansiella förmögenhet (exklusive kollektivt sparande och försäkringssparande) Hushållens likvida förmögenhet Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data för hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken

19 Diagram.8. Nominell disponibel inkomst Årlig procentuell förändring April Juli Källor: SCB och Riksbanken

20 Diagram.9. Hushållens skulder Årlig procentuell förändring 8 8 April Juli 7 9 Anm. Hushållens totala skulder enligt finansräkenskaperna. Källor: SCB och Riksbanken

21 Diagram.. Hushållens skuldkvot Procent av disponibel inkomst 8 April Juli Källor: SCB och Riksbanken

22 Diagram.. Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Svensk exportmarknad Svensk export Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av länder och täcker cirka 8 procent av svensk exportmarknad. Källor: SCB och Riksbanken

23 Källor: SCB, Konjunkturinstitutet och Riksbanken Diagram.. Fasta bruttoinvesteringar och kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustrin Årlig procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade data Fasta bruttoinvesteringar, i hela ekonomin (vänster skala) Kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustin (höger skala)

24 Diagram.. Bytesbalans och finansiellt sparande i olika sektorer Procent av BNP Företag - -8 Hushåll Offentliga sektorn -8 Bytesbalans Källor: SCB och Riksbanken

25 Diagram.. Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data 8 Sysselsatta, - år Sysselsatta, -7 år Arbetskraft, - år Arbetskraft, -7 år Källor: SCB och Riksbanken

26 Diagram.. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, - år, säsongsrensade data Sysselsättningsgrad, april Sysselsättningsgrad, juli Arbetskraftsdeltagande, april Arbetskraftsdeltagande, juli Källor: SCB och Riksbanken

27 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data 9 April Juli Källor: SCB och Riksbanken

28 Diagram.7. RU-indikatorn Standardavvikelse Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är. Källa: Riksbanken

29 Diagram.8. BNP-gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Timgap Sysselsättningsgap BNP-gap Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Tim- respektive sysselsättningsgap avser arbetade timmars och antal sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken

30 Diagram.9. Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring - - Produktivitet Arbetskostnad per timme Arbetskostnad per producerad enhet Källor: SCB och Riksbanken

31 Diagram.. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring KPIF exklusive energi KPIF KPI Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

32 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring April Juli 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

33 Diagram.. KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring April Juli 7 9 Källor: SCB och Riksbanken

34 Diagram.. Reporänta Procent April Juli 7 9 Anm. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

35 Diagram.. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden April Juli Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

36 Diagram.. Globala exportpriser och råvarupriser Årlig procentuell förändring 8 Globala exportpriser (vänster skala) Råvarupriser (höger skala) Anm. Globala exportpriser är en sammanvägning av exportdeflatorer (i lokala valutor) där Sveriges importandelar använts som vikt. Båda serierna är standardiserade, dvs. medelvärdet har subtraherats och serierna är dividerade med standardavvikelsen. Källor: IMF, nationella källor och Riksbanken

37 Diagram.. Råvarupriser Index, = Energi Metaller Livsmedel Total 8 Källa: IMF

38 Diagram.. BNP i omvärlden KIX-vägd, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

39 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, OECD och Riksbanken Diagram.. Inflation i omvärlden KIX-vägd, årlig procentuell förändring Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9

40 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

41 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

42 Diagram.7. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, =, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken

43 Anm. För sammanvägning av styrräntor i omvärlden används KIX-, där euroområdet, Norge, Storbritannien och USA ingår. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve, Norges Bank och Riksbanken Diagram.8. Styrränta i omvärlden KIX-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9

44 Diagram.9. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

45 Diagram.. Timgap Procent Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

46 Diagram.. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Högre råvarupriser Lägre råvarupriser Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken

47 Diagram.. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, =, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. I diagrammet är gul linje identisk med blå linje. Källa: Riksbanken

48 Diagram.. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

49 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

50 Diagram.. Timgap Procent Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

51 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario 7 9 Källor: SCB och Riksbanken

52 Diagram.7. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Svagare växelkurs, förväntat varaktig Starkare växelkurs, förväntat tillfällig Starkare växelkurs, förväntat varaktig Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken

53 Diagram.8. Alternativa reporäntebanor Procent, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Källa: Riksbanken

54 Diagram.9. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

55 Diagram.. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

56 Diagram.. BNP-gap Procent Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

57 Diagram.. Timgap Procent Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario Källor: SCB och Riksbanken

58 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Högre ränta Lägre ränta Huvudscenario 7 9 Källor: SCB och Riksbanken

59 Diagram.. Statsobligationsräntor, års löptid Procent Storbritannien USA Tyskland Sverige Källa: Reuters EcoWin

60 Diagram.. Börsutveckling Index, 7-- = 8 8 Tillväxtekonomier (MSCI) USA (S&P ) Euroområdet (EuroStoxx) Sverige (OMXS) Källor: Morgan Stanley Capital International, Reuters EcoWin, Standard & Poor's och STOXX Limited

61 Diagram.. Börsvolatilitet Procent 8 USA (VIX) Euroområdet (EuroStoxx) Sverige (OMX) Anm. Implicit volatilitet beräknad från indexoptionspriser. Källor: Chicago Board Option Exchange, Reuters EcoWin och STOXX Limited

62 Diagram.. Stressindex för Sverige Ranking,,8 Valutamarknaden Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Stressindex,,8,,,,,,, 7 8 9, Anm. Stressindexet är ett korrelationsviktat medelvärde av stressnivån på fyra delmarknader. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, artikel i Penning- och valutapolitik :, Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken

63 Diagram.. Styrränteförväntningar mätta med terminsräntor Procent Storbritannien, --7 Storbritannien, -- USA, --7 USA, -- Euroområdet, --7 Euroområdet, Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

64 Diagram.. Reporänteförväntningar i Sverige Procent 9% 7% mätosäkerhet för penningpolitiska förväntningar % Reporänta Terminsräntekurva -- Terminsräntekurva --7 Enkät, Prospera, penningmarknadens aktörer 7 9 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Eftersom varken enkäter eller terminsräntor är exakta mått på penningpolitiska förväntningar illustreras mätosäkerheten med ett intervall. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken

65 Diagram.7. Korta räntor i Sverige Procent 7 Bostadslån, genomsnitt av listade räntor Interbankränta Reporänta Bostadslån, ränta enligt finansmarknadsstatistik Anm. Avser genomsnittet av tremånaders listade boräntor från banker och bostadsinstitut, tremånaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tremånaders boränta för bolåneinstitutens nya utlåning enligt finansmarknadsstatistik. Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

66 Diagram.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Företag Hushåll Anm. Utlåning till hushåll och företag enligt finansmarknadsstatistik. Källa: SCB

67 Diagram.9. Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari = 8 Småhus (säsongsrensade data) Småhus Bostadsrätter (säsongsrensade data) Bostadsrätter Källor: Valueguard och Riksbanken

68 Diagram.. Hushållens ränteförväntningar Procent,,,,,,,,,,,, Anm. Hushållens förväntningar avseende den rörliga räntan för bolån fem år framåt i tiden. Källa: Konjunkturinstitutet

69 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Office for National Statistics Diagram.. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Storbritannien USA -9 Euroområdet

70 Diagram.. Industriproduktion Index, januari =, säsongsrensade data OECD USA Euroområdet Källor: Eurostat, Federal Reserve och OECD

71 Diagram.. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data USA Euroområdet Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

72 Diagram.. BNP i Danmark och Norge Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Norge, fastland Danmark Källor: Danmarks statistik och Statistisk sentralbyrå, Norge

73 Diagram.. Konsumentpriser Årlig procentuell förändring - - Storbritannien USA Euroområdet Anm. För euroområdet avses HIKP och för Storbritannien och USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och Office for National Statistics

74 Diagram.. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källa: SCB

75 Diagram.7. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data Anm. Värden över indikerar tillväxt. Källa: Swedbank/Silf

76 Diagram.8. Barometerindikatorn Index, medelvärde =, standardavvikelse = Barometerindikatorn Medelvärde +/- en standardavvikelse Källa: Konjunkturinstitutet

77 Diagram :9. Konfidensindikatorer för hushåll Index, medelvärde =, standardavvikelse = Mikroindex (egen ekonomi) Makroindex (Sveriges ekonomi) 8 Hushållens konfidensindikator Källa: Konjunkturinstitutet

78 Diagram.. Exportorderingång inom tillverkningsindustrin Nettotal respektive index, säsongsrensade data Orderingång, KI (vänster skala) Orderingång, Inköpschefsindex (höger skala) Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf

79 Diagram.. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Offentliga myndigheter Bostäder Näringslivet exklusive bostäder Källa: SCB

80 Diagram.. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet Tusentals personer respektive procent av arbetskraften, -7 år, säsongsrensade data Arbetskraft (vänster skala) Sysselsatta (vänster skala) Arbetslöshet (höger skala) Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken

81 Diagram.. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel Tusental, säsongsrensade data 8 Kvarstående lediga platser (vänster skala) Nyanmälda lediga platser (vänster skala) Varsel (höger skala) Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken

82 Diagram.. Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data 7 Privata tjänstenäringar Handel Byggindustri Tillverkningsindustri Källa: Konjunkturinstitutet

83 Diagram.. Löner Årlig procentuell förändring 8 7 Näringslivet Offentlig sektor Anm. Preliminära utfall de senaste månaderna som vanligtvis revideras upp. Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken

84 Diagram.. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring KPIF exklusive energi KPIF KPI Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

85 Diagram.7. Varu- och tjänstepriser i KPI Årlig procentuell förändring Varor exklusive energi och livsmedel (,9 %) Tjänster (,7 %) Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI. Källor: SCB och Riksbanken

86 Diagram.8. Prisindex i producentled, varaktiga konsumtionsvaror Årlig procentuell förändring Importmarknad Hemmamarknad Källa: SCB

87 Diagram.9. Inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Penningmarknadsaktörer (Prospera) Företag (KI) Hushåll (KI) 8 Anm. Företag är på kvartalsfrekvens, övriga är på månadsfrekvens. Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera

88 Diagram.. Inflationsförväntningar på ett, två och fem års sikt, samtliga aktörer Procent år år år Källa: TNS SIFO Prospera

89 ex Diagram A. Två räntebanor: högre och lägre Procent,, Högre ränta Lägre ränta År År År Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på reporäntan. Källa: Riksbanken

90 Ex Diagram A. Inflationen vid två räntebanor: högre och lägre Procent År År År Högre ränta Lägre ränta Källa: Riksbanken

91 e Diagram A. Arbetslösheten vid två räntebanor: högre och lägre Procent , 7 7, År År År Högre ränta Lägre ränta Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktigt hållbara arbetslösheten på -7, procent. Källa: Riksbanken

92 Diagram A. Arbetslösheten vid högre och lägre räntebana samt risk för ofördelaktigt scenario bortom prognoshorisonten Procent 7,, Högre ränta Lägre ränta Ofördelaktigt scenario År År År Bortom prognoshorisonten... Källa: Riksbanken

93 Diagram A. Schematisk skiss över penningpolitisk avvägning med hänsyn till hushållens skuldsättning Inflation Resursutnyttjande Måluppfyllelse under prognosperioden Räntebana Skuldsättning Sannolikhet för scenario Konsekvenser av scenario: inflation resursutnyttjande Förväntad måluppfyllelse bortom prognoshorisonten Penningpolitiska avvägningar Källa: Riksbanken

94 Källor: Nationwide Building Society, NVM, SCB, Statistics Denmark, Statistics Netherlands och Office for National Statistics Diagram A. Reala bostadspriser i olika länder Index, 99 kvartal = Danmark Nederländerna Storbritannien Sverige

95 Diagram A7. Hushållens skuldkvot Procent av disponibel inkomst Danmark Nederländerna Storbritannien Sverige Källor: Bank of England, Danmarks Nationalbank, Eurostat och Riksbanken

96 Diagram A8. Hushållens konsumtion i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Index, t =, kvartalsdata talskrisen i Sverige Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Scenario baserat på genomsnittliga effekter t t+ t+8 t+ t+ 9 9 Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken

97 Diagram A9. BNP i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Index, t =, kvartalsdata 9-talskrisen i Sverige Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Trend Scenario baserat på genomsnittliga effekter t- t- t-8 t- t t+ t+8 t+ t+ 9 Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken

98 Diagram A. Arbetslöshet i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Förändring i procentenheter, kvartalsdata 8 9-talskrisen i Sverige Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Scenario baserat på genomsnittliga effekter 8 t t+ t+8 t+ t+ Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken

99 Diagram A. Inflationsutveckling i scenario med husprisfall vid hög skuldsättning Förändring i procentenheter, kvartalsdata talskrisen i Sverige - - Genomsnitt Danmark, Nederländerna och Storbritannien Scenario baserat på genomsnittliga effekter t t+ t+8 t+ t+ - Anm. Danmark 8 Kv = t, Nederländerna 8 Kv = t, Storbritannien 8 Kv = t och Sverige 99 Kv = t. Källor: IMF och Riksbanken

100 Diagram A. Ränteförväntningar bland hushåll avseende rörlig boränta år framåt i tiden Procent 7 7 Rörlig boränta, förväntningar på års sikt Rörlig boränta, utfall Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på den rörliga boräntan. Intervallet baseras på dels ett intervall för den långsiktiga reporäntan på,-, procent, dels ett intervall för skillnaden mellan en tremånaders boränta och reporänta på,7- procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

101 Diagram A. Ränteförväntningar bland penningmarknadsaktörer avseende reporäntan år framåt i tiden Procent Reporänta, förväntningar på års sikt Reporänta, utfall 7 9 Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på reporäntan på,-, procent. Källor: TNS SIFO Prospera och Riksbanken

102 Diagram A. HIKP i Sverige, euroområdet, USA och Storbritannien Årlig procentuell förändring - Storbritannien USA Euroområdet - Sverige Anm. HIKP avser harmoniserat index för konsumentpriser. Källor: Eurostat och SCB

103 Diagram A. HIKP i Norden och Schweiz Årlig procentuell förändring Schweiz Norge Danmark Finland Sverige Anm. HIKP avser harmoniserat index för konsumentpriser. Källor: Eurostat och SCB

104 Diagram A. Schematisk beskrivning av inflationens bestämningsfaktorer Inflation Prispåslag Marginalkostnader Konkurrens Efterfrågan Löner Kapitalkostnader Importpriser Produktivitet Växelkurs Exportpriser Penningpolitik Källa: Riksbanken

105 Diagram A7. KIX-vägd BNP och globala exportpriser Årlig procentuell förändring Globala exportpriser BNP, KIX-vägd Anm. Globala exportpriser är en sammanvägning av exportdeflatorer (i lokala valutor) där Sveriges importandelar använts som vikt. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

106 Diagram A8. Nominell växelkurs och importpriser Årlig procentuell förändring KIX Importprisindex, konsumtionsvaror Anm. Importpriser avser priser på konsumtionsvaror enligt producentprisindex (PPI). KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: SCB och Riksbanken

107 Diagram A9. Arbetskostnad per producerad enhet och importpriser Årlig procentuell förändring Importprisindex, konsumtionsvaror 8 Arbetskostnad per producerad enhet Anm. Importpriser avser priser på konsumtionsvaror enligt producentprisindex (PPI). Källor: SCB och Riksbanken

108 Diagram A. Prisutveckling på varor, tjänster och livsmedel Årlig procentuell förändring 8 Livsmedel Tjänster Varor Källa: SCB

109 Diagram A. Arbetskostnad per producerad enhet och KPIF Årlig procentuell förändring 8 KPIF Arbetskostnad per producerad enhet, trend Arbetskostnad per producerad enhet Källor: SCB och Riksbanken

110 Diagram A. Vinstandel Procent 7 Medel 98- Vinstandel Källor: SCB och Riksbanken

111 Diagram A. Nominell och real växelkurs, 9- SEK per dollar respektive index, 9 = Nominell växelkurs (vänster skala) Real växelkurs (höger skala) Anm. Den reala växelkursen har beräknats med KPI för Sverige och USA. Källor: Bureau of Labor Statistics, SCB och Riksbanken

112 Diagram A. Nominell och real konkurrensvägd växelkurs Index, = Nominell TCW Real TCW Nominell KIX Real KIX Anm. Real TCW har beräknats med svensk och TCW-vägd KPI för perioden 97-98; därefter svensk KPIF och TCW-vägd KPI. Real KIX har beräknats med KIX-vägd KPI och svensk KPIF. Real KIX har normaliserats till samma nivå som real TCW i kvartal 99. Källor: SCB och Riksbanken

113 Diagram A. Relativ BNP, bytesförhållande och nettoutlandsställning Index, = respektive procent av BNP Bytesförhållande (vänster skala) Relativ BNP (vänster skala) Nettoutlandsställning (höger skala) Anm. Omvärldens BNP avser KIX-vägd BNP. Källor: SCB och Riksbanken

114 Diagram A. Bytesbalanssaldo och real växelkurs i Sverige Procent av BNP respektive index, = 8 Bytesbalanssaldo (vänster skala) Konkurrensvägd real TCW växelkurs (höger skala) Källa: Reuters EcoWin

115 Diagram A7. Real växelkurs, KIX Index, = 8 Anm. Vertikal linje anger intervallet för Riksbankens bedömning av realväxelkursens långsiktiga nivå. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken

116 Tabeller

117

118

119

120

121

122

123

124

125

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Penningpolitisk rapport Oktober 2013 Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013 Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Penningpolitisk rapport Februari 2014 Penningpolitisk rapport Februari 214 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Läs mer

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017 Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport september 2017 Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Penningpolitisk rapport Juli 2014 Penningpolitisk rapport Juli 214 Diagram 1.1. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitisk rapport februari 2016 Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitisk rapport april 2017

Penningpolitisk rapport april 2017 Penningpolitisk rapport april 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Penningpolitisk rapport december 2015

Penningpolitisk rapport december 2015 Penningpolitisk rapport december 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Penningpolitisk rapport oktober 2015

Penningpolitisk rapport oktober 2015 Penningpolitisk rapport oktober 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2014

Penningpolitisk rapport. Juli 2014 Penningpolitisk rapport Juli S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2015

Penningpolitisk rapport. Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2012

Penningpolitisk uppföljning september 2012 Penningpolitisk uppföljning september 1 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta tid att komma tillrätta med de underliggande strukturella problemen. Riksbanken

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/11 2012

Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/11 2012 Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/11 2012 Innehåll Eurokrisen Eurokrisens påverkan på Sverige kronkursen Ekonomisk politik och arbetsmarknadsparternas

Läs mer

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent 7 6 5 4 3 2 1 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 28 och 29 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 197-27 Procent 7 197 1974 1978 1982 1986 199 1994 1998 22 26 1972 1976

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2008

Penningpolitisk uppföljning september 2008 Penningpolitisk uppföljning september 8 Riksbankens direktion har beslutat att höja repo räntan med, procentenheter till,7 procent. Under året bedöms reporäntan ligga kvar på denna nivå. Inflationen har

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige 7 Sammanfattning Det finns flera orosmoment i omvärlden, men svenska företag och hushåll är ändå optimistiska om utvecklingen i den svenska ekonomin. Högkonjunkturen förstärks de närmaste åren och bristen

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer

42 FÖRDJUPNING Finansiella obalanser i den penningpolitiska bedömningen

42 FÖRDJUPNING Finansiella obalanser i den penningpolitiska bedömningen FÖRDJUPNING Finansiella obalanser i den penningpolitiska bedömningen ex ex Ex 5,5,5 9 8 7,5 7 5, 5 Diagram A. Två räntebanor: högre och lägre År År År Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2012

Penningpolitisk uppföljning december 2012 ISSN -9798 Penningpolitisk uppföljning december 1 Den svenska ekonomin växte relativt snabbt under de tre första kvartalen 1. Riksbanken har sedan en tid förutsett en inbromsning i svensk ekonomi och det

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt. Finanspolitiken stramas

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Rättelse Diagram 2 har justerats på grund av en felaktighet i osäkerhetsintervallet kring utfall och prognos.

Rättelse Diagram 2 har justerats på grund av en felaktighet i osäkerhetsintervallet kring utfall och prognos. Rättelse 213-4-19 Diagram 2 har justerats på grund av en felaktighet i osäkerhetsintervallet kring utfall och prognos. ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning april 213 Den ekonomiska utvecklingen i både

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2011

Penningpolitisk uppföljning september 2011 Penningpolitisk uppföljning september 11 Under sommaren har oron för den statsfinansiella utvecklingen i USA och i euroområdet tilltagit och de globala tillväxtutsikterna har försämrats. De finanspolitiska

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015 Penningpolitisk rapport Oktober 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Rättelse 15-11-4 Diagram 4:1 i kapitel 4 innehöll en felaktig serie för sysselsättningsgap. Detta är korrigerat i den här versionen. Penningpolitisk

Läs mer

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år ANFÖRANDE DATUM: 2010-06-17 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: Danske Bank i Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning september 2013

Penningpolitisk uppföljning september 2013 ISSN 2-9798 Penningpolitisk uppföljning september 213 Den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och omvärlden har i stort sett varit i linje med Riksbankens prognos i juli. Det finns nu tecken på att

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer