Manual Energikartläggning i Vera

Transkript

1 Manual Energikartläggning i Vera Rapport :

2 Innehåll Klicka i innehållsförteckningen för att ta dig direkt till olika asnitt. För att komma tillbaks till innehållsförteckningen anänds länken i sidfoten (dubbelklicka och klicka därefter en gång på länken). Energikartläggning Komma igång Lägg in uppgifter om dig själ som rådgiare i Vera Lägg in ny kund i VERA Lägg till alternati för kunden Påbörja en energikartläggning i VERA Kopiera alternati till annan kund Öersikt energikartläggningserktyg Energi in Inköpt energi Energi in lejda tjänster Energi kar att fördela Kitto på att du sparat Odling Säljer företaget egetabilier? Lejer företaget tjänster? Finns torkanläggning på företaget? Samla in data för grödor som odlas på företaget Hjälpfunktioner som är beroende a data i Odlingsfliken Torkning Djurhållning Skapa ett djurkort för annan djurhållning som inte finns Örig erksamhet... 29

3 1.7.1 Exempel annan erksamhet Kartläggning Hur fungerar kartläggningskorten? Kartläggningstabeller för bränslen Kartläggningstabell för elanändning Skattning a fältarbete med schabloner Fördjupad kartläggning a fältarbete Justera till balans mellan Energi in och kartlagd energi! Åtgärder Inesteringar Resultat Bläddra igenom diagram och tabeller utan att klicka på arje länk Exportera diagram och tabeller Nå resultatdiagram och resultattabeller ia rubriklänkar Grunddata

4 Energikartläggning 1.1 Komma igång 1. Lägg in uppgifter om dig själ som rådgiare 2. Lägg in en kund 3. Lägg upp ett alternati 4. Påbörja en energikartläggning i Vera Kunder Alternati Beräkningar Rådgiare Lägg in uppgifter om dig själ som rådgiare i Vera Du lägger in uppgifter om dig som rådgiare samt rådginingsföretagets logotyp under Rådgiare. Uppgifterna om dig som rådgiare och loggan för ditt företag hämtas då automatiskt om du skapar ett rådgiarbre i Vera. Stäng fönstret när du sparat uppgifterna. Läs mer om att lägga upp rådgiare i asnitt 3.2 i manualen för VERA. Lägg till rådgiare Personummer GreppaID Företag Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefonnummer E-post Välj din logotyp: hämta jpg-fil från ditt filarki. Spara Stäng

5 1.1.2 Lägg in ny kund i VERA Du lägger in uppgifter om din kund under Kunder i änsterlisten. Uppgifter om kunden hämtas sedan automatiskt till det rådginingsbre du kommer att skapa i Vera. Läs mer om att lägga upp en kund på sidan x. Lägg upp en ny kund Lägg till alternati för kunden För att komma igång med en energikartläggning behöer du skapa ett alternati för din kund. Fyll i uppgifter om ilken typ a odling och djurhållning på gården under fliken Detaljer. Det är iktigt för att få en jämförelse med liknande gårdar. Beskri alternatiet i korthet i rutan Beskrining. Om du bara kommer att arbeta med energikartläggning i Vera för den aktuella gården behöer du inte fylla i några andra uppgifter under fliken Greppadata. När du sparat alternatiet stäng fönstret. Lägg till nytt alternati Välj typ a odling Välj typ a djurhållning Beskri alternatiet kort i Noteringsfältet Spara alternatiet! Påbörja en energikartläggning i VERA Markera kunden du ill jobba med. 5 Kunder Välj kund

6 Markera det alternati du ill jobba med. Alternati Markera alternati Välj beräkning Energikartläggning bland beräkningar att älja mellan i änsterlisten. Beräkningar Välj Energikartläggning Kopiera alternati till annan kund Kopiera alternati Kryssa i Kopiera alternati till annan kund. Fyll i ruta med kund att kopiera till. (syns ej i bild) Kopiera

7 1.1.6 Skapa exportfil till Greppa Näringen för import i GNW-adm När du ska skap a en exportfil till Greppa Näringen markerar du Alternatiet som ska exporteras och trycker på knappen Skapa exportfil till Greppa Därefter äljer du ad exportfilen ska heta och ar den ska sparas. Exportfilen laddas sedan upp i Greppa Näringens administratia system, GNWadm, när du rapporterar rådginingen. 7

8 1.2 Öersikt energikartläggningserktyg Energikartläggningserktyget fungerar smidigast om du arbetar dig igenom flikarna från änster till höger. Det ill säga, börja med fliken Energi in och asluta med att exportera data och skapa rådginingsbre under Resultatfliken. Du kan gietis hoppa mellan flikarna och till exempel titta i resultatfliken innan du är färdig men med brasklappen att det då kommer isas arningar om det saknas data för en eller flera delar. Verktyget är indelat i följande flikar: Datainsamling Energi in Odling Djurhållning Örig erksamhet Kartläggning Rådgiarens råd Åtgärder Effektiiseringspotential Inesteringsberäkningar Resultat Resultat Export till Excel m.m. Skapa rådginingsbre Grunddata Se grunddata, redigering a egendefinierade energianändare Energi in I fliken Energi in skapar du kort för de energimängder som köps in till företaget. Du skapar minst ett kort per energislag. Den energin ska du sedan fördela mellan olika energianändningsområden i själa kartläggningen under fliken Kartläggning. Under fliken Energi in kan du äen göra adrag för priat anändning och eentuell annan erksamhet. Se idare s. 10. Odling I fliken Odling matar du in företagets grödarealer i en tabell. Du besarar äen tre inledande ja/nej frågor om försäljning a skörd, lejda maskintjänster och torkanläggning som styr ilka kolumner som isas i odlingstabellen. Verktyget kan hjälpa dig att uppskatta energianändning id maskinarbete i fält. Om du fyller i astånd till fält (per rad) och stallgödselmängder per hektar för arje gröda så kan du äen skatta behoet a transporter på gården id skörd och gödslingsåtgärder. Genom att ange hur mycket a arje skörd som säljs blir det möjligt att beräkna en fördelning mellan djurhållning (inkluderar foderproduktion) och ren äxtodling (försäljning a egetabilier) Se idare s. 13. Torkning

9 Torkningsfliken är tillgänglig endast när du sarat ja på frågan Finns torkanläggning på företaget. angett att det finns torkningsanläggning i Odlingsfliken. I torkningsfliken kan du räkna ut hur mycket atten som torkas bort på olika sätt beroende på ilken indata som finns tillgänglig. Verktyget räknar sedan fram ett nyckeltal; antal kilowattimmar per kilo borttorkat atten utifrån den mängd energi du kartlägger under kartläggningskortet Torkning. Det redoisas i nyckeltalstabell under resultatfliken. Se idare s. 20. Djurhållning I fliken Djurhållning skapar du djurhållningskort där du matar in uppgifter om djurantal inom olika produktionsgrenar/jämförelsegrupper inom djurhållning i företaget. Du ska bara skapa ett kort per produktionsgren. Utnyttja Örig djurhållning för de alternati som saknas i rullisten (t ex försäljning a lidjur). Under rubriken Foderintag finns schabloner för foderintag för olika djurgrupper. När du anger antal djur per djurkategori så skapar du ett underlag för fördelning mellan olika djurproduktionsgrenar som sedan ligger till grund för ad programmet föreslår som fördelning mellan produktionsinriktningarna. Programmet hjälper dig beräkna andel inköpt foder. Se idare s. 21. Örig erksamhet All erksamhet som inte går in under Odling eller Djurhållning kan du lägga in här. Det innebär att du kan göra en komplett kartläggning i erktyget där alla delar i företaget ingår. eller ta hjälp a erktyget för att beräkna adrag på energikorten under Energi in, för Örig erksamhet som till exempel torkanläggning (torkning a spannmål som inte odlas på gården), skogsbruk eller entreprenadtjänster som snöröjning. Se idare s. 26. Kartläggning I fliken Kartläggning kartlägger du energianändningen på företaget. Du skapar de kartläggningskort som är releanta för det aktuella företaget och kopplar arje kort till ett energikort (energislag). Kartläggningen gör du i kortets kartläggningstabell som du öppnar genom att klicka på -symbolen till höger om fältet Beräknad kwh/år under rubriken Energianändare på kartläggningskortet. Där lägger du in de parametrar som fordras för apparater, maskiner, fordon m.m. som anänder energi inom ett isst energianändningsområde (utfodring, belysning etc.). På arje kartläggningskort finns en fördelningstabell mellan olika produktionsgrenar där erktyget beräknar en schablonmässig fördelning mellan produktionsgrenarna förutsatt att du fyllt i flikarna Odling och Djurhållning. Se idare s. 28. Åtgärder I fliken Åtgärder lägger du in releanta åtgärder för företaget i en åtgärdstabell. Verktyget beräknar den samlade åtgärdspotentialen i kwh. Verktyget beräknar äen det ekonomiska ärdet a åtgärderna utifrån de priser du angett per energislag. I fliken finns ett pop-up-fönster med anliga åtgärder som du kan kryssa i för att snabba på arbetet lite. De åtgärder du kryssar för där hamnar i tabellen direkt. Du kan gå tillbaka till popup-fönstret och ladda ner fler åtgärder. Innan du ger förslag till åtgärder och inesteringar bör du så klart analysera resultaten som finns samlade under fliken Resultat. Se idare s. 41. Inesteringar I fliken Inesteringar kan du beräkna inesteringstak respektie payoff-tid för de åtgärdsförslag som rör en inestering. Du ska bland annat lägga in energieffektiiseringspotentialen för den tänkta inesteringen, eentuella förändrade kostnader till exempel 9

10 ökad/minskad arbetstid, ökad/minskad kostnad i bränsleinköp och du kan äen ariera ränta och askriningstid. Det är bra om du gör inesteringsberäkningar för de åtgärder som kräer en inestering. Se idare s. 44. Resultat I resultatfliken kan du titta på kartläggningens resultat i diagram och tabeller. Du kan älja att titta på diagram/tabeller ett i taget eller bläddra snabbt mellan dem. Du kan ladda ner resultaten till excel, pdf eller word-format. Du kan också ladda ner ett utkast till rådginingsbre där resultatdiagram och tabeller automatiskt hamnar under releant rubrik i ett Greppabre så att du slipper klippa och klistra. Där finns äen en del standardtext. Programmet redoisar följande resultat förutsatt att du matat in fullständiga uppgifter i flikarna Energi in, Odling, Djurhållning och Kartläggning. Tabell och cirkeldiagram öer energi intill företaget Tabell öer odling med uppskattad bränsleanändning Tabell och stapeldiagran öer energianändning per år fördelat per anändningsområde Tabell med företagets nyckeltal och om möjligt en jämförelse med liknande företag Diagram öer energianändning per produkt för företagets produktionsgrenar Diagramjämförelse för mjölkgårdar Tabellsammanställning öer inesteringsberäkningar Tabell med förslag till energieffektiiseringsåtgärder Tabeller öer alla kartlagda energianändare som du matat in i kartläggningstabeller fördelade per energislag. Du kan äen se fördelad energimängd per produktionsgren. Tabell öer torkade partier för egen anändning respektie till försäljning Tabell öer antal djur per produktionsform och produktionsmängd. Läs mer om resultat från s. 46. Grunddata I fliken Grunddata finns tå underlänkar Energianändare och Egendefinierade Energianändare. I Energianändare kan du titta på ilken grunddata som finns för energianändare i aktuell ersion a VERA. Tanken är att programmet efter hand ska fyllas på. Om du själ har grunddata för energianändare som du ofta anänder och tycker borde finnas med i basgrunddata så skicka önskemål till VERA support era@jordbrukserket.se. Dina Egendefinierade energianändare som du skapat i VERA kan du delis redigera. Du ser äen för ilka kunder du anänt dem. Egna energianändare som anänds i någon kunds alternati kan du inte ta bort. Då blir det problem i programmet. Läs mer om Grunddata från s. 59.

11 1.3 Energi in Inköpt energi Under fliken Energi In lägger du in alla inköpta energiprodukter till gården som diesel, el och bränsle till eentuell ärme- eller torkanläggning. Programmet isar energiinnehåll och andel förnybar energi under rubriken produktinfo. De energikort du skapar blir albara på kartläggningskort under fliken Kartläggning. Valet a energislag påerkar ilken kartläggningstabell som kan skapas id kartläggningen så det är därför iktigt att du lägger in data på Energi in innan du påbörjar själa kartläggningen där du kommer att fördela inköpt energi mellan olika energianändningsområden och energianändare. På nästkommande sida finns en bildöersikt öer ad du ska lägga in på ett energikort Produkt produktinfo och pris Under rubriken Produkt äljer du ilken produktgrupp energislaget tillhör; Drimedel, El eller Värme. Om du ill kan du ge produkten en egen benämning, till exempel delmängd från en brukningsenhet (Diesel arrende). Om du ändrar namnet kommer det att synas som rubrik i Energikortet. Fyll i mängd per år för arje energislag som köps in till gården. Under rubriken Produktinfo ser du grunddata för energiinnehåll och andel förnybar energi för den alda produkten. Under rubriken Pris finns ett schablonärde för de flesta energiprodukterna men tänk på att priserna ständigt fluktuerar. Om det finns prisuppgifter lättillgängliga id kartläggningen så ändrar du priset här Adrag Du kan skatta eentuell priat energianändning med hjälp a Energimyndighetens kalkyl som du når ia energikortet genom att klicka på internet-symbolen. Men du måste skria in resultatet i rutan för priat anändning under rubriken Adrag. Om du är osäker på hur stort adrag som behöer göras för öriga erksamheter så kan du aakta med att lägga in siffror och ta hjälp a erktyget, se idare under fliken Örig erksamhet s. 26 och fliken Kartläggning, s. 33. Programmet isar ett schablon-pris för det alda energislaget som du kan redigera. Programmet beräknar Total kostnad inklusie skatt kr per år med det senast inlagda sparade ärdet. Priset från energikortet dyker sedan upp i fliken Åtgärder och anänds id beräkning a besparingspotential (per schablon) Vad beräknas i energikort a programmet Programmet räknar fram följande i arje energikort: Energimängd kwh per år om energislaget anges i annan enhet (t.ex. liter). Total kostnad inklusie skatt i kronor per år för inköpt energi. Pris per kwh om energislaget anges i annan enhet. 11

12 Vad ska du lägga in på ett energikort? I bilden öerst på nästa sida ser du ett utsnitt från fliken Energi in efter inläggning a företagets inköpta energi i energikort för drimedel, el och bränsle till uppärmning. Korten isas här i hopfällt läge. Nedan ser du ett energikort i utfällt läge med kortfattad förklaring kring ilken data du ska lägga in i erktyget för arje energislag. Lägg till energikort. Produkt Välj produktgrupp i rullist. Välj energiprodukt i rullisten Namn. Ange eentuell egen benämning. Ange årsanändning i aktuell enhet. Glöm inte spara! Produktinfo och Pris Energiinnehåll (ej redigerbar) Andel förnybar energi (ej redigerbar) Ändra pris på produkten om du ill. Ändra tillbaka till schablon-pris. Noteringar Skri eentuella noteringar här Adrag Hjälpsnurra för uppskattning a priat anändning (Energimyndigheten). Ange för priat anändning och andra erksamheter som inte ingår i kartläggningen.

13 1.3.2 Energi in lejda tjänster Du ska inte lägga in energianändning för lejda tjänster i Energi in-fliken. Men du kan däremot göra en uppskattning a energianändning id lejt maskinarbetet under fliken Kartläggning. Programmet skapar och generar automatiskt data till ett energikort när du lagt in den anända mängden energi i kartläggningstabell under kartläggningskortet Fältarbete Lejda maskintjänster. I bilden nedan ser du samma exempel som oan men efter det att rådgiaren angett att företaget lejer tjänster (under fliken Odling) och kartlagt Fältarbete Lejda maskintjänster (fliken Kartläggning). Det har då tillkommit ett energikort under fliken Energi in som programmet skapat. 13

14 1.3.3 Energi kar att fördela Hjälpfunktionen Kar att fördela isas under flikarna Energi in, Odling och Kartläggning. Den isar mängd kar att fördela a arje energislag som finns i de energikort som du skapat. Energi kar att fördela Inga staplar isas i listen om inga mängder matats in i energikorten (bild oan). Före kartläggning isas grå stapel (bild nedan). Energislag Andel kartlagt a total energimängd Mängd kar att fördela i aktuell enhet och omräknat till kwh före kartläggning.

15 1.3.4 Kitto på att du sparat Röd färg Data ej sparad. (öre bilden) Grön färg Endast Senast sparad, tid och datum isas. (nedre bilden) 1.4 Odling Under fliken Odling lägger du in uppgifter om företagets äxtodling. Gödselmängder och skörd för respektie gröda ger underlag för kartläggningen a till exempel transporter. När du öppnar Odlingsfliken ser den ut som nedan innan du gjort något. Besara de tre inledande frågorna som är a betydelse för idare hjälpfunktioner och ad som isas i programmet. Se idare nedan och under asnitt om Kartläggning. Sara på frågorna: Säljer företaget egetabilier? Ja Nej Lejer företaget tjänster? Ja Nej Finns torkanläggning på företaget? Ja Nej Lägg till rader genom att trycka på plustecknet. Ta bort rader genom att trycka på minustecknet. 15

16 1.4.1 Säljer företaget egetabilier? Sara ja om företaget säljer någon del a skörden a någon gröda. Sara nej om allt som odlas går till foder inom företagets djurhållning. Om du sarar ja isas en extra kolumn Försåld mängd. En extra kolumn Försåld mängd skapas Ett kartläggningskort för Fältarbete skapas automatiskt när du sarar ja (sker äen när du lägger till en rad i tabellen). Du behöer kartlägga Fältarbete/godkänna programmets uppskattning a uppskattad mängd drimedel (diesel) som anänds i odlingen i kartläggningskortet Fältarbete för att arningen ska försinna.

17 1.4.2 Lejer företaget tjänster? Sara ja om företaget lejer maskinarbete eller transporter. Sara nej om företaget inte köper in några maskin- eller transporttjänster. Om du sarar ja isas en extra kolumn Lejt arbete och det skapas automatiskt ett kartläggningskort för Fältarbete lejt arbete under fliken Kartläggning (se bild nedan). Det skapas också automatiskt ett energikort under fliken Energi in som är knutet till Fältarbete lejt arbete. Energikortet för lejt arbete är iktigt för att få en bra bild a den faktiska energianändningen på gården totalt. Se idare under asnittet Kartläggning, Fältarbete lejt arbete. Ej ifylld tabell grödor: Ett kartläggningskort för Lejda maskintjänster skapas automatiskt när du sarar ja. Du behöer kartlägga Lejt arbete, d..s. lägga in energimängd för lejt arbete för att arningen ska försinna eller ta bort kortet medetet. En extra kolumn Lejt arbete skapas. Företagets grödor har fyllts i tabellen nedan.lejda maskintjänster sker bara i allproduktionen Finns torkanläggning på företaget? Sara ja om företaget har en torkanläggning på företaget. Sara nej om det inte finns någon torkanläggning på företaget. Om du sarar ja isas en extra Flik Torkanläggning efter fliken odling och det skapas automatiskt ett kartläggningskort Torkning. Det skapas äen ytterligare en kolumn Våtikt/Torrikt i Odlingstabellen (se bilden nedan). Ett kartläggningskort för Torkning skapas automatiskt när du sarar ja. Du behöer kartlägga Torkning för att arningen ska försinna. 17

18 1.4.4 Samla in data för grödor som odlas på företaget För arje gröda på företaget ska du lägga till minst en rad per gröda. Nedan ser du ett exempel på en odlingstabell för en gård med tre huudgrödor: spannmål årkorn, 25 ha, Vall 3 skördar (per år) lagring i plansilo 55 ha och Betesall på åker 7 ha d..s. Total åkerareal 95 ha. Bilden isar ilka uppgifter du alltid ska mata in kan mata in om det finns upgifter ska mata in om du sarat ja på frågor om torkning och/eller lejda maskintjänster heldragen blå linje streckad blå linje heldragen grön linje Om du sarat ja på frågan om företaget säljer egetabilier isar progammet kolumnen Försåld mängd ton där du sk fylla i hur stor mängd a skördad gröda som säljs. Under försåld mängd ska du äen lägga in den mängd a skörden som företaget aser att sälja a årets skörd. Programmet räknar då fram mängden skörd som blir kar på företaget som anänds till djuren och delis antagligen blir sinn.

19 Fylls alltid i: Fylls i beronde på sar på frågor Resultatberäkningar i tabell Typ a gröda Lejt arbete Ja/Nej Total skörd (per rad) Gröda/Lagringssätt Våtikt/Torrikt Försåld mängd (per rad) Areal Försåld mängd Kar på företaget (till foder) Skörd Uppskattad dieselanändn(per rad) Schablonärde ändra bränsleanändning liter per ha omgården har egna siffror Fylls i för enklare kartläggning a Vägtransport Astånd fält lager Stallgödselmängd N-mängd mineralgödsel Programmet beräknar äen: Total åkerareal Total uppskattad dieselanändning Dieselanändning per hektar (i fältarbetet) Ange om skörd angiits i torr ikt eller åt ikt. För grödor som inte torkas ska man älja streckad linje (då hämtas de inte i onödan till Torkningsfliken) 19

20 1.4.5 Hjälpfunktioner som är beroende a data i Odlingsfliken Var tar siffror från odlingsfliken ägen i programmet? De uppgifter du fyller i på odlingsfliken är iktiga för andra funktioner i programmet. Följande data som du matar in här anänds till: kartläggningstabell i kartläggningskorten Fältarbete egna maskiner o Inmatade ärden för arealer, gröda (per rad) o Uppskattad bränsleanändning (per rad) o Minnesnotering från odlingsfliken öer total areal, uppskattad total mängd diesel inkluderat lejt arbete kartläggningstabell i kartläggningskorten Fältarbete lejda maskintjänster o Data som oan i Fältarbete eget arbete men endast för grödrader där du angett ja i kolumnen Lejt arbete. kartläggningstabell i kartläggningskortet Vägtransporter o Resultatberäkningar a total mängd gödsel per rad o Inmatade ärden för astånd fält till lager o skördad mängd gröda (per rad) schablonfördelning mellan ren äxtodling och odling a foder till djurhållning Andel försåld mängd skörd a angien skörd beräknas a programmet (per rad) och summeras till ett iktat medelärde för andelen a total skörd i äxtodling som går till försäljning a egetabilier respektie blir kar på gården till djurhållning (odling a foder). Värdena ligger till grund för schablonfördelning mellan försålda egetabilier och djurhållning i kartläggingskort. styra beräkningar i fliken torkning o Skördad mängd per rad fördelat på försåld mängd respektie skörd kar på gården o Uppgift om torr ikt/åt ikt påerkar ar data hamnar och ilken beräkning som programmet äljer Uppskattning a bränsleanändning i odlingen Typ a gröda i rullist Gröda/lagringssätt Areal per gröda * schablonärde Uppskattning a bränsleanändning per gröda. De flesta grödor har ett schablonärde för energianändning, liter diesel per hektar. I kolumnen längst till höger isar programmet en uppskattning a anänd diesel (5% RME) för alla fältarbetesmoment per gröda när du matat in grödans areal. För allodling inkluderas äen inläggning i olika lagringssystem (dära rullistens benämning). Du kan justera till ett

21 gårdsspecifikt ärde i kolumnen Energianändning liter per hektar. Det har endast betydelse för schablonmässig beräkning som du sen kan hämta till kartläggningskorten för fältarbeten (gäller både Fältarbete Lejda maskintjänster och Fätarbete egna maskiner). Verklig kartläggning a energianändning eller slutlig skattning id fältarbete id fältarbete kan du göra under fliken Kartläggning och respektie fältarbeteskort. Se idare Kartläggning a energi i fältarbetestabeller s Uppskattning a bränsleanändning för transporter Du kan ta hjälp a programmet för att snabbt göra ett öerslag öer hur mycket energi som anänds id ägtransporter i äxtodlingen för gödsel och skörd, inom företaget. Du ska på arje grödrad ange ett ärde för astånd mellan fält och lager, gödselmängder och skörd per hektar. Vill du göra det noggrant så lägger du in grödorna skiftesis. Astånd fält till lager Mineralgödsel kg N/ha Stallgödsel ton per hektar Skörd ton per hektar Ger dig möjlighet att hämta upp data från odlingsfliken i kartläggningstabell i kartläggningskortet för Vägtransporter. Du kan sedan älja fordon (lastbil, traktor) i rullist och därmed göra en skattning a energianändningen id transporter. Astånd och mängd Typ a transport som bör ha ägt rum Gröduppgift hämtas till kommentar Kartläggningstabell i Kartläggningskort Vägtransporter 21

22 Hjälpfunktion - skattning a fältarbete Du kan ta hjälp a programmet för att snabbt göra ett öerslag öer hur mycket energi som anänds för eget fältarbete respektie lejt fältarbete inom företaget i äxtodlingen. Kartläggningskorten skapas automatiskt under kartläggningsfliken när du angett uppgifter under odlingsfliken. När du lägger till första raden i odlingstabellen skapas det automatiskt ett kartläggningskort för Fältarbete eget arbete under fliken Kartläggning. För att arningen ska försinna behöer du kartlägga Fältarbete eget arbete under fliken Kartläggning, eller ta bort kartläggningskortet medetet. Om det finns tillräckligt med indata i odlingstabellen kommer du kunna hämta upp rader för arje gröda i kartläggningstabellen i kartläggningskorten för fältarbete. Funktionen underlättar sedan en skattning a energianändningen id fältarbetet. Ett kartläggningskort för Fältarbete eget arbete skapas automatiskt när du lägger till en rad i gröd-tabellen. Vad hämtas till Fältarbete egna maskiner? Varje enskild grödrad, oasett om du angett ja eller nej för lejt arbete, genererar en rad i kartläggningstabellen i kartläggningskortet för Fältarbete eget arbete id hämtning från odlingsfliken. Oftast har man ju bara lejt in issa moment för en gröda under året. Vad hämtas till Fältarbete lejt arbete? Till Fältarbete lejt arbete hämtas data endast för de grödrader där du angett ja i kolumnen Lejt arbete. Fyll i Ja i kolumnen Lejt arbete för de grödor odlingstabellen där ett eller flera moment lejts in.

23 1.5 Torkning I torkningsfliken kan du räkna ut hur mycket atten som torkas bort olika sätt beroende på ilken indata som finns tillgänglig. Verktyget räknar sedan fram ett nyckeltal; antal kilowattimmar per kilo borttorkat atten utifrån den mängd energi du kartlägger under kartläggningskortet Torkning. Det redoisas i Nyckeltalstabell under resultatfliken. Antingen et du: 1. hur mycket spannmålen ägde före (åtikt) respektie efter torkning (torrikt) i ton 2. attenhalten i % före torkning respektie torr ikt i ton (id försäljning) 3. åt ikt före torkning i ton respektie attenhalten i % efter torkning (id försäljning) 4. endast åt ikt och anänder schablonärde för normal attenprocent efter torkning för aktuell gröda Du börjar med att hämta data från odlingsfliken. Om du lagt in att en del a skörd säljs så skapas tå rader utifrån en rad i odlingsfliken. Sen fyller du i data enligt något a alternatien oan. Du kan själklart göra flera rader direkt i tabellen. De allra flesta grödor har ett schablonärde för attenhalt id försäljning. Detta kan ju själfallet ariera i erkligheten men underlättar en skattning a energimängden som åtgår per borttorkat kilo atten. Exempel 1: I det här fallet känner rådgiaren till attenhalten före torkning och ikten efter torkning. Våt ikt räknas fram a programmet (Våtara ikt ton) (summa 158,4 ton) utifrån attenhalten 19 % som rådgiaren matat in. Tabell i odlingsfliken: Våtikt/Torrikt styr ar om ärde hamnar under torr eller åt ikt och därmed ilka beräkningar som programmet utför. Tabell i torkningsfliken: Värden rådgiaren matar in: attenhalt före Ändring schablon (13 %) egen anänd spannmål 23 Schablon för spannmål id försäljning 13 % kan anändas för beräkning a en skattning om du saknar uppgift om attenhalt. Programmet beräknar den borttorkade attenmängden = Vikt åt ara Vikt torr ara = 8395 kg

24 1.6 Djurhållning I djurhållningsfliken ska du ange uppgifter om antal djur och produktion och i flera fall äen jämförelsegrupp. Insamling a data om djurhållning ger underlag för beräkning a nyckeltal till exempel energianändning per kilo produkt eller energianändning per djur. Indata arierar i djurhållningskorten, nedan följer ett exempel. Om det finns flera olika typer a djurhållning på företaget är det särskilt iktigt att du lägger in data under rubriken Foderintag eftersom det styr fördelning mellan olika produktionsinriktningar inom djurhållning. Schablonärden med programmets förslag till fördelning genereras till kartläggningskort. Kontrollera alltid i korthuudet att produktion per år erkar rimlig. Du kan bara skapa ett kort per djurhållningsgren. Nedan isas ett ural a djurhållningskorten; Mjölk, Nötkött, Dikor och Örigt. Lägg till djurhållningskort Välj typ a djurhållning i rullist Mjölkkort utan något ifyllt: Djur Lägg till rader med plustecknet. Välj jämförelsegrupp och ange djurantal Produktion per år Vilka uppgifter som läggs in och beräknas arierar. Foderintag Lägg till de djurkategorier som behös för att skatta foder intaget med plustecknet. I mjölk ska du lägga till minst en rad för kor och en för kigor. Men du kan lägga till flera rader per djurkategori. Notering Lägg till notering om du ill.

25 Exempel Mjölkkor lösdrift robot Mata in data i rutor med blå rektangel (heldragen linje). Justera schablonärden om du kan/ill. Schablonärden är markerade med streckad linje. Kom ihåg att spara! Produktion per år är i exemplet beräknat till kg ECM mjölk ilket är det ärde som sedan anänds id beräkning a nyckeltal Energianänding per kilo ECM mjölk. Jämförelsegrupp i det här fallet: Lösdrift robot ch antal djur anges här (45 kor) Mjölkmängd till mejeri Mata alltid in årsmängd i liter per år leererad till mejeri. Programmet beräknar mängd leererat per ko och år. Mjölkmängd till kalar Om data finns ange mjölkmängd per kal och dag samt antal aänjningsdagar. Programmet skrier öer schablon för totalt per kal om dessa ärden fylls i. Ange alltid antal kalar. Programmet beräknar total mjölkmängd till kalar. Schablonärde finns för proteinhalt och fetthalt men kan korrigeras till företagets egna ärden för korrekt beräkning a produktion omräknat till kg ECM. Schablonärde finns äen för mängd per kal om uppgifter saknas för hur mycket arje kal får per dag antal dagar före aänjning. Foderintag I det exemplet intill finns 40 kigor med inkalningsålder 27 mån och 45 kor med mjölkproduktion kg. Djuren äter sammantaget drygt 237 ton ts grofoder, 105 ton spannmål, 105 ton annat (kraftfoder, drank etc.) Schablonärde per djur för beräkning a fodermängder kan anändas id beräkningen om inte bättre siffror finns. Programmet beräknar i djurhållningskortet för Mjölk: Djur Summa djur om flera typer a produktionssystem Produktion per år Mängd leererat per ko och år Total mängd mjölk till kalar Producerad mjölkmängd i företaget per år (leererat + mjölk till kalar) Producerad mjölkmängd omräknat till kg ECM Foderintag Summa foder till alla djur per foderkategori Andel inköpt foder per foderkategori Totalt foderintag per år kg (inom produktionsgren Mjölk) Andel inköpt foder per år (inom produktionsgren Mjölk) 25

26 Exempel köttdjur från både mjölk- och köttras Totala produktionen per år är i exemplet beräknat till kg nötkött. I det här exemplet finns både Stutar/kigor mjölkras och stutar/kigor köttras på företaget (tå jämförelsegrupper) Produktion per år Mata in antal djur till slakt och total slaktikt per år i kg Foderintag Lägg till nya rader i foderintagstabellen genom att klicka på plustecknet. Mata in närliggande djurkategori som du hämtar i rullisten. Ange alltid antal djur per kategori. I exemplet intill finns 50 stutar som slaktas id 23 månader och 50 ungtjurar kor som slaktas id 19 månader Djuren äter sammantaget drygt 247 ton ts grofoder, 86 ton spannmål, 75 ton annat (kraftfoder, etc.) Schablonärde per djur för beräkning a fodermängder kan anändas id beräkningen om inte bättre siffror finns. Programmet beräknar i kortet för Nötkött: Djur Summa djur om flera typer a produktionssystem Produktion per år Slaktikt per djur (hjälpsiffra för att se att produktionssiffran är rimlig) Total mängd producerat kött per år (slaktad ikt) Foderintag Summa foder till alla djur per foderkategori Andel inköpt foder per foderkategori Totalt foderintag per år kg Andel inköpt foder per år Andra kort som liknar kortet för Nötkött är andra köttproduktionsgrenar som till exempel lamm, slaktsin och slaktkyckling.

27 Exempel Dikor Totala produktionen per år är i exemplet 55 st kalar. A kalarna säljs ca hälften från gården som kalar. Öriga blir kar på gården och föds upp till slaktfärdiga stutar/tjurar/kigor eller blir nya dikor(kigor). Om gården har både nötköttsproduktion och dikor (som leererar kalar till köttproduktionen) så ska du älja integrerad nötköttsproduktion. Om kalarna säljs idare ange kalar till försäljning. Om det skulle ara så att det de säljs först som uxna djur så skapa ett tredje kort Produktion per år Mata in antal födda kalar aktuellt år (som uppnår/antas uppnå 3 månader ). Foderintag I exemplet intill finns 60 dikor. Djuren äter sammantaget drygt 133 ton ts grofoder, 10 ton spannmål, 0 ton annat (kraftfoder, etc.) eftersom de har en utpräglad allfoderstat. 20 ton grofoder har köpts in ilket motsara 15 % a hela grofoderintaget. 4 ton spannmål har köpts in ilket motsarar 37 % a total spannmålsmängd till dikorna. Programmet beräknar i kortet för Dikor: Djur Summa dikor om flera typer a produktionssystem Foderintag Summa foder till alla dikor per foderkategori Andel inköpt foder per foderkategori Totalt foderintag per år kg Andel inköpt foder per år Tänk på följande: Om företaget säljer alla kalar och köper in dräktiga kigor räcker det att skapa ett Dikor-kort. Om företaget har integrerad produktion det ill säga föder upp kalar till slakt du ska lägga in djur som föds upp till slakt i eget kort på Nötkött Om företaget har egen rekrytering a kigor så ska de läggas in på egen rad i foderintagstabellen utöer dikorna som fött kalar under året. Om företget säljer lidjur till exempel ungdjur, dräktiga djur etc så skapa ett Örigtkort med lämpligt namn. 27

28 1.6.1 Skapa ett djurkort för annan djurhållning som inte finns Produktion Döp till eget namn till exempel Lidjur, Strutsägg, Hjortkött Djur Mata in antaluxna djur och totalt antal djur Exempel på ifyllt Örigt djurhållningskort: Produktion per år Välj om djurhållningen ska räknas i produktion per styck eller i kg per år Ange mängd! Foderintag Här saknas schablonärden helt. Men försök göra en rimlig uppskattning för ge möjlighet till beräkning a fördelning mellan produktionsgrenar

29 1.7 Örig erksamhet Du ska lägga till örig erksamhet när du ill ha hjälp a kartläggningserktyget för att beräkna adrag på energikort eller om du ill inkludera en erksamhet i kartläggningen. Lägg till ett kort för annan erksamhet Döp om erksamheten. Behös särskilt om du ska skapa flera kort för olika erksamheter. Ange produktion per år och Välj enhet i rullist I noteringsfältet kan du göra en minnesanteckning till exempel kort beskria erksamheten Exempel annan erksamhet Exempel Örig erksamhet som du kan lägga in här: Legokörning med lantbruksmaskiner Lagerlokal för t ex. potatis, rotfrukter Torkning till andra jordbruksföretag Uthyrning a bostäder Lastbilsentreprenad Energiproduktion Skogsbruk 29

30 Nedan isas ett exempel med produktion a indkraftsel och uthyrning a bostäder

31 1.8 Kartläggning Hur fungerar kartläggningskorten? I fliken Kartläggning kartlägger du energianändningen på företaget. Du skapar de kartläggningskort som är releanta för det aktuella företaget och kopplar arje kort till ett energikort (energislag). Kartläggningen gör du i energianändningsområdets/kortets kartläggningstabell som du öppnar genom att klicka på -symbolen till höger om fältet Beräknad kwh/år under rubriken Energianändare på kartläggningskortet. Där lägger du in de parametrar som fordras för apparater, maskiner, fordon m.m. som anänder energi inom ett isst energianändningsområde (utfodring, belysning etc.). På arje kartläggningskort finns en fördelningstabell mellan olika produktionsgrenar där erktyget har beräknat en schablonmässig fördelning mellan produktionsgrenarna förutsatt att du fyllt i Odling och Djurhållning. Det går att korrigera den fördelning som erktyget föreslår. Om du ändrar uppgifter i flikarna Djurhållning, Odling efter inläggning i Kartläggning behöer du uppdatera fördelningsberäkningen i kartläggningskorten för att företagets nyckeltal ska beräknas korrekt. Skapa de kartläggningskort som är releanta för den aktuella kartläggningen direkt eller efterhand du kartlägger olika energianändningsområden. Om det anänds tå energislag till ett arbetsmoment, till exempel el till både eldrien fodermatare och körning med lastare (diesel) så ska du skapa ett kort för arje energislag. Du kan skapa följande kartläggningskort för olika energianändningsområden: Inläggning Foderberedning Belysning Mjölkning Pumpning Utfodring Utgödsling Uppärmning Ventilation Vägtransport (finns automatiskt om du lagt in uppgifter i odlingsfliken fullständigt) Transport inomgårds Fältarbete (finns automatiskt om du lagt in uppgifter om odling) Gemensamt Torkning Örigt 31

32 Välj kartläggningskort i rullist! Energianändningsområde -byggnad/plats -alt energianändningsområde -energislag du kopplat till kortet -energianändning (från kartläggningstabell) Anteckna byggnad eller plats på företaget kortet gäller om du ill. Klicka här för att öppna kartläggningstabell i kortet Fördelningstabell Ser idare nedan om fördelning Skri eentuella noteringar här Kartläggningstabell öppnas när du klickar på symbolen. I det här fallet öppnas en elkartläggningstabell eftersom kortet är kopplat till ett el kort.

33 Lägg till en rad för arje energianändare som tillhör energianändningsområdet. Lägg in alla energianändare: Välj Typ och namn eller ange eget namn. antal, effekt, belastning, erkningsgrad Grunddata för effekt och erkningsgrad med mera finns för issa energianändare. Du kan skapa nya energianändare med data som du kan återanända(se nedan) Lägg alltid in drifttid: timmar per dygn antal Beräknas a programmetej redigerbar Lägg till rad i tabellen, klicka på plus Anända siffror i kartläggning. Du justerar ärde om du ill som schablon ligger beräknat ärde Energianändare Drifttid Energianändning Fritext Beräk progr Spara ofta! Summa energi kwh per år, beräknad respektie summa anänd i kartläggning Summan a anänd energi förs öer från kartläggningstabell till huudkortet när du sparat. Se nedan. Exempel på nonsensmodell där Ny energianändare har döpts till okänd modell 33

34 Oasett typ a kartläggningstabell kan du älja Typ och sen skria i en egen modell a maskinen under Namn. Välj Typ i rullist till änster innan du skrier in Namn och älj sedan Ny energianändare som du döper till ad du ill. Din nya energianändare lagras då och du kan redigera dina egna energianändare i fliken Grunddata, se idare asnitt Om ingen passande typ finns älj Örigt. Ny energianändare Fördelning mellan produktionsgrenar För att i ska kunna ta fram bra jämförelsetal för energianändning per produktenhet i erktyget är det iktigt att alla rådgiare fördelar mellan produktionsgrenarna på ett likärdigt sätt. Programmet är därför försett med ett antal hjälpfunktioner som ska underlätta det. Nedan följer några grundprinciper som tillämpas id fördelning a energianändning mellan foderproduktion och sålda egetabilier: Den spannmål, all etc. som säljs från gården (Försålda egetabilier) tillhör produktionsgrenen Växtodling. Den spannmål, all etc. som är kar på gården och anänds till foder i djurhållningen tillhör produktionsgrenen Djurhållning. Försåld mängd Kar på företaget

35 Fördelningen mellan produktionsgrenar inom djurhållning utgår från andel a totalt foderintag. Exempel Mjölkgård som äen föder upp till slakt och har uthyrning a stallplatser: Andel för produktionsgrenen Mjölk = Summa foderintag Mjölkkor och kigor till rekrytering g Totalt foderintag Alla djur på företaget (köttdjur, hästar, mjölkkor, kigor) Foderintagstabellen i djurkorten är alltså iktig att fylla i korrekt om det finns flera typer djurhållning på gården. Finns bara en produktionsgren inom djurhållning behöer du egentligen inte fylla i den. Samtidigt ger det ju ett hum om hur mycket foder som transporteras runt på gården. Men tänk på att räkna om Grofodret till åtikt eftersom det anges i kg ts (ts=torrsubstans) i foderintagstabellen om du ill anända siffrorna id kartläggning a Transporter inomgårds eller på äg (Vägtransporter) Glöm inte uppdatera fördelningstabellen i kartläggningskorten! Gå igenom fördelningstabellerna i alla korten i kartläggningen så att summan är 100 %. Uppdatera id beho id kanelbullen (röd om tabellen inte är uppdaterad). Kontrollera så att fördelningen stämmer med erkligheten. Om till exempel en byggnad med köttdjur inte har entilation och mjölkkorna i det andra stallet har entilation så ska ju 100 procent a energianändningen i Ventilationskortet tilldelas Mjölk. Örig erksamhet tilldelas noll procent när programmet uppdaterar en fördelningstabell. Du måste aktit mata in ett ärde här oasett om tanken är att göra adrag för den öriga erksamheten eller om den ska ingå i kartläggningen hela ägen. (se bilder nedan) 35 Klicka på röd cirkelpil för att uppdatera fördelningsberäkning. Den blir grön när beräkningen är uppdaterad. Fyll i de öriga erksamheternas andel om det är releant eller som här intill låt Uthyrning a bostäder och Vindkraftsel förbli noll.

36 Göra adrag eller behålla Örig erksamhet i kartläggningen Om du skapat en eller flera Öriga erksamheter kommer de att synas i Fördelningstabellen tillsammans med Djurhållningserksamheter och eentuell försäljning a egetabilier. Om du ill genomföra kartläggning fullt ut äen för Örig erksamhet kan du låta det ara kar i kartläggningen om det gör det enklare. Då fyller du endast i den procentsats som ska fördelas till den Öriga erksamheten men bockar inte i rutan i kolumnen Adrag. Kanelbullen är grön eftersom summan är 100 %. Men du behöer ändå uppdatera fördelningsberäkningen för att fördelningen ska bli korrekt! Fördelningen mellan mjölk och Försålda egetabilier görs a programmet utifrån summa försåld mängd i förhållande till skörd kar på gården. (på Odlingsfliken) För att öriga erksamheter måste du själ skria in procentsatsen manuellt. Det gör att du äen manuellt måste justera de innan automatiskt genererade ärdena. Exempel: Om 20 % anänds till legotorkning motsarar det 2388 kwh a kartlagda kwh i kortet. Då måste öriga erksamheters fördelningsprocent räknas om enligt följande (100-20)/100*procentsats Mjölk = 80/100*65= 52 och (100-20)*procentsats Försålda egetabilier= 80/100*35=28 Summan ska alltid ara 100 %. Om erksamheten anänder till exempel eldningsolja ur samma tank som jordbruksföretaget så ska du göra adrag för den öriga erksamhetens energianändning. Programmet ska göra adrag automatiskt när du bockar i ruta i kolumnen Adrag och alt typ a adrag som du ill koppla det till, se bild nästa sida Men kontrollera försäkerhets skull om det gjorts på energikortet. Tänk på att du måste gå igenom alla kort som är kopplade till ett isst energislag innan du kan få summan adrag. Procentsatsen ser antagligen olika ut på olika anändningsområden. Programmet ska summera ihop alla adragen som är kopplade till ett isst energikort. Uppdatera adraget manuellt om det inte sker ett automatiskt adrag och rapportera felet till era@jordbrukserket.se.

37 I bilden nedan isar ar du styr om en örig erksamhet ska ingå i karläggningen eller göras ett adrag för på energikortet som berörs. Om du ill göra Adrag ska du: Bocka i rutan i kolumnen adrag och sen älja typ a adrag (Adrag legotorkning i exemplet). Adraget görs då automatiskt på energikortet som är kopplat till aktuellt kartläggningskort. I det här fallet eldningsolja Kartläggningstabeller för bränslen Kartläggningstabeller för drimedel kan se ut på tre sätt beroende på hur drimedlet anänds eftersom det är olika typer a data som behös för att beräkna energianändningen. Fältarbete Vägtransport Maskinarbete/transport inomgårds/bränsle till panna Fältarbeteskort kopplas normalt endast till Produktgruppen Drimedel. Men om företaget anänder eldrina pumpar för beattning ska ytterligare ett skapas för Fältarbete kopplat till produktgruppen El. Det gör du genom at älja energianändningsområde Fältarbete i rullisten. Kartläggningstabeller för Fältarbete egna maskiner (automatiskt generarat) är i identiska med Fältarbete lejda maskintjänster (automatiskt generarat) liksom Fältarbete (i rullisten) till utformningen. En detalj skiljer sig däremot i själa kortet och det är möjligheten att älja drimedel. I Fältarbete lejda maskintjänster är kopplingen styrd till Diesel lejt arbete som är låst till drimedel Diesel % RME. (se kort till änster i bilden nedan). För det egna maskinarbetet är det de energikort som du själ skapat under Energi in fliken som är albara. 37

38 Kartläggning a energi i fältarbetestabeller Beräkning a energianändning kan göras på tre sätt i tabellen beroende på ilka uppgifter som är tillgängliga: 1. Maskinens kapacitet per timme*antal timmar*antal hektar 2. Bränsle per hektar*antal öerfarter*antal hektar 3. Bränsle per timme*antal timmar Det är alltid sist inmatade ärde som sparats som programmet räknar efter. Grunddata för energianändaren raderas i issa lägen när andra data läggs in för energianändaren i raden. Om programmet till exempel isar en schablon för bränsle per hektar och du skrier in bränsle per timme på samma rad så uppfattar programmet att du skapar en ny energianändare. Ett tips är därför att hellre lägga in en ny rad än att skria i befintlig rad som redan har ärdefull data inlagd om du ill ara säker på att inte förlora arbete. Och radera raden oanför först när du fått ett beräknat ärde i den nya raden. Kolumnerna bearbetningsdjup och lerhalt saknar än så länge betydelse för beräkningen eftersom inga schablonärden är kopplade till differentierad grunddata beroende på dessa faktorer i programmet. Att plöja i en 40 % lera är betydligt mer energikräande än att plöja till exempel en lätt sand- eller mulljord med låg lerhalt. Effektbeho är endast ett sätt att särskilja maskinmodeller a till exempel traktorer men har inte betydelse för själa beräkningen. Nedan isas en kartläggningstabell för Fältarbete lejda maskintjänster. Data har matats in för fyra olika lejda maskintjänster under året som kartläggs. Summan drimedel summeras a programmet i kolumnerna under Energianändning Liter per år och Beräknad kwh per år. Kolumnen Anänd kwh per år har i exemplet nedan inte justerats. Kartläggningstabell för fältarbete Energianändare Bränsle liter per timme Ange för företaget Antal hektar eller Antal timmar Energianändning Typ a fältarbete Redskap /Arbetsmoment Kapacitet hektar per timme Bränsle liter per hektar Antal öerfarter om det är bränsle per ha som det finns data för. Står 1 om du inte ändrar Minnesuppgifter med några uppgifter från Odlingsfliken.

39 Kartläggning a energianändning id ägtransporter Om företaget har en dålig arrondering med utspridda fält och långa ägtransporter a både stallgödsel, skörd och djur finns det anledning att kartlägga transporterna mer noggrant. Om företaget kör allt med egen traktor och släp kan det finnas stora, såäl ekonomiska som miljömässiga, fördelar med att se öer transportlogistiken. Nedan isas ett enkelt exempel där raderna hämtats från odlingsfliken. Det är lätt att isa energiinsten i att transportera med lastbil (se tabellen). För lantbrukaren är det äen releant att fundera äen på om det påerkar antal arbetstimmar. Beräkningen i tabellen kan ske på tå sätt: 1. Bränsle per kilometer * Astånd i kilometer 2. Bränsle liter per tonkilometer*astånd i kilometer * Transporterad mängd i ton Kartläggningstabell för ägtransporter Transporterade mängder a gödsel och skörd hämtas från odlingsfliken. Om du matat in Odlingstabellen fullständigt med uppgifter om astånd Fält till lager, Stallgödselmängder och skörd per hektar är det enkelt att grot skatta tå tunga delar a de ägtransporter som sker på företaget. Om grunddata finns i kolumnen Bränsle liter per ton*km ska du ange aståndet och mängden i ton som transporteras. Om det saknas så finns möjligheten att lägga in Bränsle liter per km och aståndet för transporten Kartläggning diesel- och bränsledrina maskiner och anläggningar På många djurgårdar så går en stor del a inköpt diesel åt till dagliga småtransporter a foder och gödsel till och från stallbyggnader. Du kan älja att lägga in drifttid i timmar per år eller antal timmar per dag och antal dagar per år. För energianändare som lastare och olika markredskapsekipage finns grunddata i programmet för liter diesel per ha som schablonförbrukning. Men du kan justera bränsleanändning liter per timme om det finns 39

40 gårdsspecifika ärden. Du kan äen uppdatera effekt med det påerkar inte beräkningen här. Börja alltid med att älja typ och Namn i rullisterna. Exempel: Kartläggningstabell för transporter inomgårds/bränsle till panna Grunddata finns för många maskintyper. Saknas grunddata måste du fylla i egen siffra för liter per timme Fyll normalt i drifttid timmar per dygn och dygn per år Du kan äen skria in timmar per år Kartläggningstabell för elanändning Kartläggningstabell för kartläggning a elanändare kan kopplas till de flesta kartläggningskort. Kartläggningstabellen för elanändare beskris äen i inledningen till asnitt om kartläggningskort se asnitt 1.8.1, sid 27 (x.8.1 sid x i stora manualen) Kartläggning a energi till pumpning Om du ill kartlägga energianändning för pumpning på riktigt behös ytterligare en typ a kartläggningstabell som tar hänsyn till hydraulik och stighöjd. Den möjligheten finns inte i erktyget än så länge. På Greppa näringens röda sidor med underlagsmaterial finns möjlighet att hämta en liten Excel-snurra för beräkning a energiåtgång id pumpning under modul Energikollen.

41 1.8.4 Skattning a fältarbete med schabloner Om äxtodling är a mindre intresse för lantbrukaren kan man göra en förenklad ariant a kartläggning a fältarbetet genom att ta hjälp a uppskattad drimedelsanändning från odlingsfliken genom att klicka på knappen Hämta data från äxtodling under tabellen. Om företaget bara utför eget arbete är det enkelt: Gå till kortet Fältarbete egna maskiner som programmet genererat. Välj drimedel. Här kopplar du (äljer) det drimedel som du ill koppla till Fältarbete (egna maskiner) Här går du in till kartläggningstabellen. I exemplet nedan isas en kartläggningstabell Fältarbete där endast hämtad data från Odlingsfliken finns med. Inga maskiner har kartlagts alls. Om du inte ser anledning att justera anändningen uppåt eller nedåt kan du helt enkelt sparakartläggningskortet. Som i det här fallet skulle inneburit att det anänds ungefär 4475 liter diesel per år motsarande ca kwh per år i fältarbetet med schablonberäkning från Odlingsfliken. Om företaget har lejda maskintjänster är det lämpligt att börja med att lägga in dessa i kartläggningskortet Fältarbete lejda maskintjänster. När det är gjort är det lättare att göra ett rimligt adrag per gröda i korten Fältarbete egna maskiner i förhållande till schablonberäkningen från odlingsfliken som ju omfattar både eget och lejt fältarbete. I exemplet nedan har företaget lejt in omfattande tjänster i allodlingen id gödsling och skörd. Rådgiaren har därför gjort ett adrag på raden för Vall 3 skördar. 41

42 Kontrollera om energianändningen erkar rimlig innan du sparar Fältarbete eget arbete. Korrigera nedåt motsarande lejda maskintjänster i kolumnen Anänd kwh per år. Skattningen a drimedelsanändning i odlingen kan ge hjälp med att bedöma om den totala energianändning a drimedel är rimlig oproportionerligt stor i förhållande till förtagets transportastånd mellan gård och skiften och den odling som företaget bedrier. Är det så finns de kanske anledning att titta lite extra på hur logistiken inom gården ser ut ifråga om foder och utgödsling Fördjupad kartläggning a fältarbete Behoet a att kartlägga energianändning i fältarbetet arierar stort. För gårdar som utför en stor del a sina maskinarbeten med egna maskiner kan det ara iktigt att fördjupa sig mer i hur och ilka fältarbetens som egentligen utförs på företaget. Följande moment bör i så fall tänkas igenom för arje gröda: Bearbetning föresådd Gödsling i samband med sådd Sådd Växtskyddsåtgärder Beattning Kompletterande gödsling under äxtsäsongen Maskinarbeten på fältet samband med skörd För fleråriga grödor ska till exempel plöjning a en treårig all slås ut på de år som allen ligger från insådd till sista årets skörd. Kompletteras med exempel

43 1.8.6 Justera till balans mellan Energi in och kartlagd energi! Nästan färdig! Men en sak återstår. Det är 90 liter öerdrag i förhållande till Energikort in Drimedel 5% RME. Du kan justera antingen under något a kartläggningskorten kopplade till Drimedel 5% RME eller justera upp Energi in med 90 liter för att nå en balans i kartläggningen. Öerdrag med 90 liter diesel Röd färg öer energislag och minustecken innebär att den kartlagda mängden öerskrider inköpt mängd diesel i det här fallet. Grön färg och noll signalerar att kartlagd mängd är i balans med tillgänglig energimängd. (stapel helt blå) 43

44 1.9 Åtgärder I fliken Åtgärder finns standardåtgärder inlagda som du kan utgå ifrån. Du ser först ett fönster med dessa standardåtgärder som du snabbt kan kryssa för. De hamnar sedan direkt i din åtgärdstabell så du slipper lägga till dem rad för rad. De finns äen albara i själa åtgärdstabellen där du ska lägga in åtgärdspotential m.m. Vyerna nedan isar fönstret med standardåtgärder innan du gjort något liksom Åtgärdstabellen som ligger bakom innan den är ifylld. Du kan hoppa mellan standardfönstret och tabelläget. Gå till tabellen genom att trycka på knappen Lägg till alda åtgärder och tillbaka till standardåtgärder genom att trycka på knappen standardåtgärder. När du kryssat för de åtgärder som är releanta för den aktuella gården kan det se ut så här. De alda blir fetmarkerade. Tryck på knappen Lägg till alda åtgärder så kommer du idare till tabellen. De alda åtgärderna ligger nu i tabellen och kan bearbetas idare. I kolumnen Beskrining finns standardbeskriningar för flera åtgärder men inte alla. Anpassa beskriningen så det passar gården. Är det ont om plats så anänd äen kommentarsfältet längst till höger. Lägg till alda åtgärder Om du går tillbaka till standardåtgärdsfönstret kan du se ilka åtgärder du redan alt eftersom de är fetmarkerade se bild nedan. Men du kan ändå lägga in samma åtgärd igen om du ill.

45 Du kan skapa helt nya åtgärdsrader på följande sätt Lägg till rad i tabellen genom att klicka på plus öer tabellen Väljenergianändnings område i rullist till längst till änster. Lägg till Egen åtgärd 45

46 Fältet Åtgärd blir redigerbart när du alt egen åtgärd. Lägg till eget namn där om den saknas i åtgärdsrutan. Beskri åtgärden närmare i kolumnen Beskrinning och ange uppskattning a Energieffektiiseringspotential i kolumnen Mängd. Välj energislag som mängden angiits i. I bilden nedan sparar åtgärden 1000 liter Diesel 5% RME per år. När du alt mängd och energislag föreslår programmet det pris som anänts för alt energislag under Energi in. Detta är redigerbart. Energipotentialen räknas om till kwh per år och energipotentialens ärde i pengar redisas i kolumnen Ekonomiskt ärde. Förslag till åtgärder Energieffektiiseringspotential Ekonomiskt ärde I bilden nedan ser du del a en åtgärdstabell som är kompletterad med uppgifter i kolumnerna Beskrining och Energieffektiiseringspotential. Standardåtgärder Klicka där omom du ill snabbkryssa fler åtgärder. Beskrining Under Jag ill beräkna Åtgärd anger du om du ill beräkna Inesteringstak eller Payoff-tid. Ange äen ränta och lislängd. Mängd Enhet Energislag Ekonomiskt ärde SEK per år Omräkning till kwh per år Lägg till kommentar om du ill Åtgärder i rullist Rullist med energianändningsområde Beskriningskolumnen är redigerbar! Fyll i Mängd och älj energislag i rullist för energislag. Enheten anpassas automatiskt Pris är enligt schablon satt till det pris du alt under Energi in men du kan lägga in ett annat pris härsom syftar framåt i tiden istället.

47 Under tabellen till änster ser dusumman a den energieffektiiseringspotential du föreslagit räknat i kilowattimmar ochärdet i kronor räknat. Under fliken Resultat kan du se hela tabellen du skapat och hämta ner den som fil och till rådginingsbreet. Total energieffektiiseringspotential i kwh och kronor per år 1.10 Inesteringar I fliken Inesteringar kan du beräkna inesteringstak eller payoff-tid I korthuudet isas ad som beräknats, beräknat resultat. Ge Inesteringen ett namn här Lägg in ärde på energibesparing Och pris per sparad kwh. Programmet beräknar ärdet på energibesparingen Här ska du ange om inesteringen påerkar arbetskostnaden. Ange om arbetskostnaden är oförändrad eller hur många timmar arbetet ökar eller minskar. Ange timpris. Programmet beräknar ärdet på energibesparingen. Under Öriga kostnader kan du ta upp ilken kostnad eller minskad kostnad som du ill. Men här anger du bara ett ärde. Resultat 47

48 I bilden nedan till änster isas ett exempel på beräkning a inesteringstak. Till höger isas exempel på beräkning a Pay off-tid.

49 1.11 Resultat Resultatfliken är indelad i följande huudrubriker. Energi till företaget Odling Energianändning per år Nyckeltal och jämförelse med andra gårdar Inesteringsberäkningar Åtgärder energieffektiisering Kartläggning Torkning Klicka på rubrik för att se länkar direkt till diagram och tabeller. Du kan lägga in noteringar id beho för att hålla isär till exempel skillnader mellan alternati för en och samma kund. Längst ner på sidan finns tå Exportknappar : Exportera alla resultat (endast diagram och tabeller) Skapa rådginingsbre Du kan klicka på rubrik för att isa länkar till diagram och tabeller för att se på ett delresultat. Exportera alla resultat Skapa rådginingsbre 49

50 Bläddra igenom diagram och tabeller utan att klicka på arje länk Tryck på knappen Exportera alla resultat Bläddra mellan resultatdiagram och tabeller genom att klicka dig fram med pilfunktionen. Välj storlek för hur diagram eller tabell isas i rutan där det står 100 % Exportera diagram och tabeller Tryck på spara-disketten för att göra export a diagram och tabeller till alfritt format Excel, pdf eller Word-fil. Välj mellan: Excel PDF Word

51 Du bör hamna automatiskt i den mapp du alt från första början att spara rådginingsbre. 51

52 Nå resultatdiagram och resultattabeller ia rubriklänkar Energi in till företaget Under länken Energi till företaget ser du ett cirkeldiagram öer företagets inköpta energi. Grön, gul och blå färgtoner isar förnybar energi medan sart, grå bruna toner isar fossil energianändning. Under rubriken Mängd per energislag når du en tabell där data från Energi in-fliken sammanfattas Odling Under länken Odling ska du klicka på länken grödor på företaget så isas odlingstabellen från odlingsfliken. Tabellen är identisk med tabellen du skapat på Odlingsfliken.

53 Energianändning per år Under länken Energianändning per år finns ett liggande stapeldiagram öer företagets energianändning omräknat i kwh per år fördelat per energianändningsområde i fallande ordning. i tabellen Energianändning på företaget sammanfattas kartlagd energi per energianändningsområde fördelat per energislag enskilt och totalt. Där redoisas äen energikostnaden per anändningsområde och den totala energikostnaden för företaget per år. 53

54 Nyckeltal och jämförelse med andra gårdar Hela företaget per erksamhet -tabellen isar nyckeltal för energianändning per produktenhet, per djur och andel förnybar energi, dels för den totala energianändningen på företaget dels uppdelat per energityp; elenergi, drimedel och ärme. För att nyckeltalen ska beräknas korrekt behös korrekt indata i flikarna Energi in, Djurhållning, Odling och Kartläggning. I de fall torkning är aktuellt redoisas äen nyckeltalet energianändning per borttorkat kilo atten. Där det finns underlag isas i kolumnen Liknande företag äen ett jämförelsetal som det är möjligt är ett medel för jämförelsegruppen eller annars alla företag inom samma produktionsgren För arje energigrupp redoisas äen total energianändning i anslutning till nyckeltalen. För drimedel redoisas arje nyckeltal både omräknat till kilowattimmar per produktenhet och i energislagets aktuella enhet som till exempel liter diesel per produktenhet.

55 Nyckeltal Total energianändning per produktenhet Andel förnybar energi Nyckeltal Elenergi kwh per produktenhet Nyckeltal anändning drimedel liter per produktenhet Nyckeltal All anändning drimedel kwh per produktenhet Nyckeltal Totalt äxtodling inklusie transporter och inläggning (motsarar odlingsnyckeltal i Excelerktyget). Nyckeltal endast Fältarbete Nyckeltal Torkning Nyckeltal All anändning ärme kwh per produktenhet Under länken Olika anändningsområden per erksamhet, tabell ser du en tabell per erksamhet med energianändning uppdelat per energianändningsområde och energityp för produktionsgrenar inom djurhållning. I kolumn längst till änster redoisas energianändningsområde och namn på energikort. I nästa huudkolumn kommer energianändning per produktenhet. I änstra delkolumnen isas ett jämförelsetal om det finns tillgängligt jämte kolumn för företaget. Därefter följer energikostnad per år. I kolumn längst till höger isas alla rådgiarens kommentarer från respektie kartläggningskort. Om företaget har mer än en produktionsgren inom djurhållning isas en tabell per produktionsgren. I det fiktia exemplet nedan isas därför både en tabell för Mjölk och en tabell för Nötkött. Om du behåller tabellerna så radera nollorna i Medel -kolumnen och ta bort dess summa. Det ska åtgärdas i erktyget så att det isas ett streck där jämförelsetal saknas. 55

56

57 Under länken Olika anändningsområden per erksamhet, diagram isas samma sak som i oan tabeller men i diagramform. Det ill säga Energianändning per produktenhet och per anändningsområde. Men olika energilag slås här ihop i en stapel. Där jämförelsetal finns tillgängligt isas en stapel äen för det, se mjölkdiagrammet på nästa sida. Där finn en jämförelsestapel för Utfodring, Mjölkning, Ventilation, Belysning och Utgödsling. För nötkött saknas det än så länge jämförelseärden. 57

58 Jämförelsestaplar Den typ a diagram som nås ia länken Jämförelsediagram nycketal mjölkgårdar finns än så länge endast för mjölkgårdar. Det ersätter tidigare diagram med gårdar från LRF konsults undersökning Här isas dels företagets energianändning i stapel längst till änster, därefter jämförelsegruppens stapel om sådan finns och längst till höger medelstapel för alla mjölkgårdar.

59 Inesteringsberäkningar Under länken Inesteringsberäkningar, Beräkning inesteringar, tabeller isas de inesteringsberäkningar du gjort i VERA. Beräknade inesteringstak redoisas i en tabell och Payoff-tider i en tabell. I tabellen för inesteringstak redoisas för arje kort en rad med inesteringens benämning, energibesparing kronor per år, ald ränta, föräntad lilängd, beräknat inesteringstak och eentuell notering. Energibesparing kronor per år, ald ränta isas äen i payoff-tidtabellen. Därutöer isas inesteringskostnad och beräknad payoff-tid och om rådgiaren fyllt i rutor äen genomsnittlig lislängd och notering. 59

60 Åtgärder energieffektiisering Under länken Åtgärder energieffektiisering isas de Förslag till energiåtgärder som du lagt in under fliken Åtgärder. Längst ner isas summan a uppskattad energieffektiiseringspotential i kwh per år respektie dess ärde i kronor per år. I huudkolumnen Förslag til åtgärder isas delkolumnerna anändningsområde, åtgärd, beskrining a åtgärd. I huudkolumnen Energieffektiiseringspotential per år redoisas energieefektiiseringspotentialens mängd, aktuell enhet som mängd angetts i, energislag som berörs a besparingen, pris kr per enhet, energieffektiiseringspotential omräknad i kwh per år och dess ärde i kronor per år smt eentuell notering.

61 Kartläggning Under länken kartläggning redoisas samtliga kartlagda energianändare uppdelat per typ a energislag El, Drimedel, Värme. Till höger om kolumner med Energianändning Beräknad och Anänd isas Fördelning mellan företagets produktionsgrenar. Vid export till rådginingsbreet hamnar tabellerna automatiskt i en bilaga till breet. Under Elanändning tabell redoisas alla elanändare på företaget som du kartlagt oasett energianändningsområde. 61

62 Under Drimedel tabeller isas drimedelsanändning fördelat mellan Drimedel fältarbete, Drimedel inomgårds respektie Drimedel ägtransport. Eftersom kartläggningstabellerna ser olika ut beroende på anändningsområde isas flera deltabeller. Under en första rubriken redoisas Diesel lejt arbete (lejda maskintjänster) respektie Drimedel egna maskiner. Om inte lejt arbete eller fältarbete kartlagts isas inte de tabellerna. Drimedel fältarbete Fördelning mellan produktionsgrenar Lejt arbete Lejda maskintjänster Drimedel egna maskiner Drimedel inomgårds Drimedel ägtransport Under Värme tabell isas de energianändare som hör samman anänder Bränsle till ärme till exempel torkning men äen uppärmning Torkning Under Torkning torkning tabeller sammanfattas uppgifter kring åt och torkad ara id torkning. Torkning a produkter för Egen anändning redoisas separat från försåld ara, Till försäljning. Längst ner redoisas äen summa för all torkning.

63 1.12 Grunddata I fliken Grunddata finns tå underlänkar Energianändare och Egendefinierade Energianändare. I Energianändare kan du titta på ilken grunddata som finns för energianändare i aktuell ersion a VERA. Tanken är att programmet efter hand ska fyllas på. Om du själ har grunddata för energianändare som du ofta anänder och tycker borde finnas med i basgrunddata så skicka önskemål till VERA support era@jordbrukserket.se. Utdrag ur Energianändare 63

64 Dina Egendefinierade energianändare som du skapat i VERA kan du ta bort här men bara om de inte anänds i något alternati du har i din databas. Du ser ilka kunder du anänt dem i i kolumn till höger. Egna energianändare som anänds i någon kunds alternati kan du alltså inte ta bort. Då blir det problem i programmet. Egendefinierade energianändare: Denna manual kommer att förbättras efter hand. Om du har synpunkter eller frågor så hör a dig till Jordbrukserket genom att mejla VERA support era@jordbrukserket.se.