Ny 36 kv ledning mellan Skived och Molkom i Forshaga och Karlstads kommuner i Värmlands län

Transkript

1 Ny 36 kv ledning mellan Skived och Molkom i Forshaga och Karlstads kommuner i Värmlands län SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om nätkoncession för linje Februari 2019 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Projektledare: Jacob Bengtsson Samordnare tillståndsfrågor: Sofia Miliander Rejlers Sverige AB Bergendorffsgatan 5B Karlstad Uppdragsledare: Jean-Pierre Janitzek Handläggare: Greta Lindberg Kartor har tagits fram av Rejlers Sverige AB Topokartan Lantmäteriet, Fastighetskartan Lantmäteriverket CA2008/ (25)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Tillståndsprocessen Inledande samråd Markupplåtelse 6 2 Alternativ Metodik Nollalternativ Teknisk utformning Studerade stråkalternativ och förordad sträckning Förordad sträckning inom det förordade stråket 11 3 Berörda intressen och bedömd påverkan Landskapsbild Boendemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Markanvändning Planer och infrastruktur 23 4 Fråga om betydande miljöpåverkan Omfattning MKB Bilagor: 1. Förordad sträckning 2. Naturvärden och områden upptagna i våtmarksinventeringen 3. Naturvärdesinventering 3 (25)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio planerar att ansöka om tillstånd, nätkoncession för linje, för en ny 36 kv ledning mellan station Skived i Forshaga kommun och station Molkom i Karlstads kommun, Värmlands län. Fördelningsstationen i Molkom matas idag av en 36 kv ledning från Klippåsen strax utanför Deje. Stationen i Molkom saknar i dagsläget reservmatningsmöjligheter. Det innebär att vid ett eventuellt avbrott på ledningen blir delar av Molkom strömlöst. Energimarknadsinspektionens ställda funktionskrav på aktuell ledning innebär att ett avbrott på ledningen måste vara åtgärdat inom 8 timmer. För att klara funktionskraven har Ellevio beslutat att en reservmatning ska etableras mellan station Skived och station Molkom, se karta i Figur 1. Figur 1, översikt utvisande station Skived och station Molkom mellan vilka en reservmatning ska etableras. 1.2 Tillståndsprocessen För att bygga och driva en kraftledning krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. 4 (25)

5 Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. miljöbalken med länsstyrelse, tillsynsmyndighet samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande så kallat undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett så kallat avgränsningssamråd, se flödesschema i Figur 2. Undersökningssamrådet ska avse den miljöpåverkan som projektet bedöms medföra. Utifrån underlaget som presenteras vid undersökningssamrådet, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Avgränsningssamråd ska genomföras för verksamheter som bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd ska då ske med en bredare samrådskrets, med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och samrådsunderlaget ska även beskriva alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. Verksamhetsutövaren kan välja att samordna samråden (undersöknings- och avgränsningssamråd) och ett mer omfattande samråd med en bredare krets kan då genomföras redan från början. I detta fall har Ellevio valt att utforma undersökningssamrådet så att det även uppfyller kraven på ett avgränsningssamråd. Om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Om det rör sig om betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning genomföras inom vilken en mer omfattade miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Figur 2, flödesschema utvisande aktuell tillståndsprocess. Föreliggande rapport utgör underlag för ovan beskrivna samordnade samråd. De samrådsparter som är med i föreliggande samråd redovisas i tabell 1 nedan. Samråd och tillståndsansökan för den aktuella ledningen handläggs av Rejlers Sverige AB på uppdrag av Ellevio. Samråd med allmänheten sker genom annonsering i lokala tidningar. 5 (25)

6 Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd. Myndigheter Länsstyrelsen Forshaga kommun Försvarsmakten HKV Skogsstyrelsen Karlstad kommun Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Luftfartsverket Elsäkerhetsverket Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Strålsäkerhetsmyndigheten Trafikverket Organisationer Naturskyddsföreningen Ornitologisk förening LRF Företag Berörda ledningsägare och områdeskoncessionärer Övriga Fastighetsägare och närboende De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. 1.3 Inledande samråd Under hösten 2017 hölls inledande skriftligt samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län samt med berörda kommuner (Forshaga och Karlstads) där tre översiktligt studerade stråkalternativ presenterades. 1.4 Markupplåtelse Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. För den nya ledningen kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningen. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 6 (25)

7 2 Alternativ 2.1 Metodik Vid alternativutredning har huvudsakligen kartstudier av befintligt GIS-underlag från länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetens Fornsök, berörda kommuner samt Lantmäteriets fastighetskarta använts. Vid utredning av stråk och sträckor inom stråk tas hänsyn till närhet till bostäder och andra intressen som natur- och kulturmiljö, planförhållandens samt friluftsliv. En så kort sträcka som möjligt eftersträvas då det ger ett så litet markintrång som möjligt. 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella kraftledningen inte byggs. Detta innebär vidare att fördelningsstationen i Molkom kommer att sakna reservmatning även i framtiden och vid ett eventuellt avbrott på befintlig matning till Molkom kommer delar av Molkoms samhälle bli strömlöst till avbrottet är avhjälpt. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som kraftledningen skulle medföra uteblir. 2.3 Teknisk utformning Planerad teknisk utformning Ledningen planeras att i huvudsak utformas som luftledning. För sträckan närmast Skived kommer den nya ledningen dock att markförläggas eftersom station Skived är en s.k. inomhusstation som måste anslutas med markkabel. Markkabel planeras från station Skived och vidare längs Långgatan förbi industriområdet, en sträcka av ca 270 meter. Efter att industriområdet passerats sker en övergång mellan markkabel och luftledning vid en kabelstolpe. Längs resterande sträcka uppförs den nya ledningen som luftledning. När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar, liksom själva schaktarbetet, så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. Även kabelskarvarna utgör felkällor. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 7 (25)

8 Markkabel Planerad markkabel kräver ett kabelförband med tre enledarkablar, se Figur 3. Schaktet blir normalt ca 1,1 meter djupt med en bottenbredd på ca 0,5 meter. Dagöppningen på schaktet blir ca 1,5 meter. Vid förläggning av markkabeln krävs ett arbetsområde på ca 10 meter och ett upplåtelseområde under driftskedet på ca 4 meter. Planerad kabelsträckning passerar inga vägar eller vattendrag. Figur 3, normalschakt för ledning på aktuell spänningsnivå 36 kv. Luftledning För planerad luftledning kommer i huvudsak ostagade enbenta stolpar med regel att användas, där faserna placeras horisontellt. Vid vinklar och passage av vägar, våtmarker kan exempelvis portalstolpar som medger längre spannlängder komma att användas. I normalfallet blir stolparnas höjd ca meter och spannlängden (avstånd mellan stolpar) mellan meter Avstånd mellan faserna planeras till 1,45 meter. Fotot i Figur 4 är taget under uppförande av en enbent stolpe där stolpen reses med hjälp av en grävmaskin. Foto i Figur 5 visar en enbent trästolpe med samma utformning som i huvudsak kommer att användas för planerad luftledning. Ledningen kommer att byggas som trädsäker, vilket i korthet innebär att ingen växtlighet ska riskera att komma i kontakt med ledningens faser, stolpar och andra ledningsdelar. Detta innebär att en skogsgata löses in som underhållsröjs med jämna mellanrum och att träd i skogsgatans sidoområde, s.k. kantträd, som anses farliga för ledningen tas bort. Aktuell ledning kommer att byggas med en trädsäker skogsgata på meter, beroende på omgivande skog och bonitet, se Figur 6. Skogsgatan och dess sidoområden kallas tillsammans för ledningsgata. 8 (25)

9 Figur 4, enbent stolpe under uppförande med hjälp av grävmaskin. Figur 5, till vänster en enbent trästolpe som rests. Stålregel och uppåtstående isolatorer med ett fasavstånd på 1,45 meter. Till höger en befintlig ledningsgata med enbenta trästolpar. 9 (25)

10 Figur 6, figur som illustrerar en ledningsgata för aktuell ledning. 2.4 Studerade stråkalternativ och förordad sträckning Den nya ledningen ska förbinda station Skived med station Molkom och en studie kring möjliga alternativa lokaliseringar och utformningar har genomförts. Tre stråkalternativ har översiktligt studerats, se karta i Figur 7. De alternativa stråken utgörs av ca 200 meter breda stråk och representerar inte bredden på en framtida ledningsgata. De studerade stråkalternativen presenteras nedan. Figur 7, studerade stråkalternativ och förordat stråk. 10 (25)

11 Alternativ 1 Stråkalternativ 1 sträcker sig den kortaste vägen mellan ny kabelstolpe strax utanför Skived och Molkom efter att hänsyn tagits till bostäder och bebyggelse samt markområden som är uppenbart känsliga och skyddsvärda, såsom områden utpekade i våtmarksinventeringen. Alternativet sträcker sig ca 17,5 km i nordostlig riktning. Alternativet passerar bl.a Mosserud och Solberga. Strax norr om Molkom ansluter alternativet till en befintlig luftledningsgata. Alternativet följer sedan den befintliga ledningen sista biten in till station Molkom, en sträcka om ca 1,1 km. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att ledningen uppförs norr om alternativ 1 från strax väster om Skarsjön och fram till planerad parallellgång med en befintlig luftledning, en sträcka om ca 18,5 km. Ett genomförande av alternativ 2 innebär ca 1 km längre luftledning jämfört med ett genomförande av alternativ 1. Alternativ 3 Alternativ 3 innebär att ledningen uppförs norr om Blysjön och ansluter till alternativ 2 norr om Mosserud. Alternativ 3 innebär uppförande av luftledning längs en sträcka om ca 19,6 km. Förordat stråk Efter genomförande av tidigt samråd med länsstyrelsen och berörda kommuner har Ellevio valt att förorda och närmare studera ett stråkalternativ som är en kombination av alternativ 1 och ett justerat alternativ 2, se karta Figur 7. Karlstad kommun anser att norra delen av stråkalternativ 1 bedöms kunna komma att påverka markanvändningen kring Älvsbacka kursgård (Nyeds-backa 2:47) och Molkoms elljusspår, men också på sikt begränsa markanvändningen för Molkoms samhälle. Karlstad kommun informerade också om att norra delen av alternativ 2 sträcker sig genom ett planerat naturreservat vid Björketorp. Med anledning av detta efterfrågade kommunen i sitt yttranden en utredning av en alternativ dragning av stråk 2 från den punkt där stråk 1 och 2 tangerar varandra, vid vägen mot södra och norra Rådom, och nordväst ut mot Molkom. Ett eventuellt genomförande av alternativ 2 och 3 innebär ett något mindre intrång i åkermark/odlingsmark. Båda alternativen innebär dock ett större intrång i skogsmark jämfört med det förordade alternativet. Det förordade alternativet möjliggör också att ledningen kan uppföras på ett större avstånd från bostäder och bebyggelse. I länsstyrelsens yttrande vid det tidiga samrådet framförde länsstyrelsen att alternativ 3 förefaller vara det minst lämpliga ur kulturmiljöhänseende. Av alternativ 1 och 2 anser länsstyrelsen att alternativ 1 förefaller vara det mest lämpade. Ellevio bedömer att det förordade stråket innebär minst påverkan på naturmiljön, kulturmiljön, pågående markanvändning och kommunala intressen. Ellevio bedömer också att det förordade stråkalternativet går i linje med länsstyrelsens yttrande samt har anpassats efter kommunens önskemål. Det förordade stråket påverkar inte markanvändningen kring Älvsbacka kursgård och sträcker sig också utanför Molkom kommuns motions- och elljusspår. 2.5 Förordad sträckning inom det förordade stråket Under hösten 2018 lät Ellevio genomföra en naturvärdesinventering (NVI) enligt svensk standard (SS :2014) inom det förordade stråket, se bilaga 3 för rapport. Inom 11 (25)

12 inventeringskorridoren (100 meter bred) identifierades totalt 19 objekt vilka håller påtagligt till högt naturvärde, klass 2-3. Inga utpekade naturvärdesobjekt har bedömts hålla högsta naturvärde (klass 1). Den förordade sträckningen har anpassats så att påverkan på värden för naturmiljön ska begränsas i så stor omfattning som möjligt. Hänsyn har tagits till sedan tidigare kända värden såsom våtmarker, sumpskogar och nyckelbiotoper samt till de naturvärden som identifierades vid naturvärdesinventeringen. Efter närmare studier har Ellevio beslutat att övergången från markkabel till luftledning lämpligtvis flyttas något västerut jämfört med vad som presenterades vid det tidiga samrådet med länsstyrelsen och berörda kommuner. Justeringen innebär att Noransbäcken, som innehar höga naturvärden, passeras med luftledning. Tidigare alternativ innebar att bäcken skulle passeras med markkabel genom schaktfri teknik (t.ex. tryckning) vilket är både kostsamt och komplicerat då bäcken är relativt djup. Figur 8, Studerade alternativ på sträckan närmast station Skived. För luftledningssträckan närmast Skived har två alternativa sträckor studerats (A och B), se karta i Figur 8. Alternativ A innebär ett större intrång i ett identifierat naturvärde jämfört med alternativ B, se stycke 0. Ett genomförande av alternativ B fodrar en vinkelstolpe i nära anslutning till åkermarken vilket kan innebära ett visst brukningshinder, samt att ledningen uppförs närmare bostäder jämfört med alternativ A. För alternativ B bedöms närmaste avstånd mellan ledningscentrum och bostad bli ca 25 meter (fastigheterna Forsnor 1:24 och 1:21). För alternativ A bedöms avståndet mellan ledningscentrum och bostad bli ca 40 meter (fastighet Forsnor 1:24). 12 (25)

13 Planerad luftledning sträcker sig sedan ca 11,5 km i nordostlig riktning, utan större vinklar, se karta i bilaga 1. Vid järnvägen viker luftledningen av något mer åt öster för att efter ca 1,7 km fortsätta norrut. Ledningen gör därefter en ca 5 km kringgående rörelse runt Molkom varav sista sträckan (ca 1,5 km) uppförs parallellt med en befintlig luftledning. Den planerade luftledningen berör i huvudsak skogsmark. En mindre del öppen mark berörs. Bostäder förekommer sparsamt längs med planerad ledningssträckning. Ledningen uppförs inte i nära anslutning till samlad bebyggelse. 3 Berörda intressen och bedömd påverkan 3.1 Landskapsbild Beskrivning av berört område och dess känslighet Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgator i skogsmark påverkar synintrycket lokalt. Majoriteten av sträckan som berörs av den planerade ledningen består av produktionsartad granoch tallskog. Den planerade ledningen sträcker sig över öppen mark vid bl.a. Skived, Mosserud, Hedås, Solberg, Hagen och norr om Molkom vid Ottersäng. Sista sträckan, ca 1,5 km, in mot station Molkom, uppförs den planerade ledningen parallellt med en befintlig luftledning. Där den nya ledningen uppförs parallellt med befintlig ledning hålls intrånget samlat och påverkan på landskapsbilden bedöms blir mindre. Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Den planerade ledningen kommer att uppföras på ca meter höga stolpar. Längs sträckor utan vinklar uppförs ledningen på i huvudsak enbenta trästolpar med rak regel. Spannlängden varierar mellan ca meter. En luftledning innebär att en ny skogsgata öppnas upp i landskapet och att ledningen i sig medför en visuell påverkan på landskapsbilden lokalt. Planerad ledning kommer i regel vara lägre än omgivande skog vilket minimerar påverkan på landskapsbilden i ett större perspektiv. En visualisering av planerad ledningen, se Figur 9-11 nedan, synliggör att den planerade ledningen är förhållandevis liten. 13 (25)

14 Figur 9, visualiserad av planerad vid de öppna markerna vid Mosserud och kringliggande skogsmark. Figur 10, visualisering av planerad ledning strax sydost om Hagen. 14 (25)

15 Figur 11, foto på en befintlig 36 kv ledning nära Mariestad. 3.2 Boendemiljö Boendemiljön kan påverkas visuellt av en ledning och av ledningens magnetfält. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. Elektriska fält avskärmas av vegetation och byggnader och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetfält avskärmas däremot inte av väggar och tak och därför kan magnetfältet inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan beror på ledningens strömlast, fasernas inbördes placering och på avståndet mellan faserna. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. 15 (25)

16 Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Ellevios avsikt är att uppfylla myndigheternas rekommendationer vid planering av nya ledningar. Beskrivning av berört område och dess känslighet Den planerade markkabeln utgår från station Skived belägen strax öster om Skived och sträcker sig sedan förbi Norra Skived. Längst hela sträckan ligger endast ett till två bostadshus inom 50 meter från den planerade luftledningen (beroende på val av sträckningsalternativ närmast Skived). Ingen samlad bebyggelse ligger inom 50 meter från den planerade luftledningen. Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Prognosticerad årsmedelströmlast för aktuell ledning har beräknats till 78A. Nedan presenteras magnetfältsberäkningar vid uppförande av luftledning i portalstolpe samt vid förläggning av markkabel. Magnetfältsvärdet har beräknats 1,5 meter över mark. 16 (25)

17 Vid ett genomförande av alternativ A hamnar ledningen ca 40 meter från bostadshus på fastigheten Forshaga Forsnor 1:24, se karta i Figur 8. Beräknat magnetfält vid bostadshuset är 0,022 μt. Vid ett genomförande av alternativ B hamnar ledningen ca 25 meter från fastigheterna Forshaga Forsnor 1:24 och 1:21. Beräknat magnetfält vid bostadshusen är 0,056 μt. Ovanstående värden är att betrakta som mycket låga. Planerad ledning uppfyller myndigheternas rekommendationer med avseende på magnetfält. Vid ett markkabelutförande beräknas magnetfältet till 0,18 µt rakt ovanför ledningen. 3.3 Naturmiljö Nedan beskrivna naturvärden och våtmarksområden återfinns på karta i bilaga 2. Beskrivning av berört område och dess känslighet Skyddade områden Det planerade ledningen berör inga naturreservat, Natura 2000-områden, biotopskyddade områden eller andra skyddade områden. Det planerade naturreservatet vid Björketorp ligger ca 400 meter från den planerade ledningssträckningen. 17 (25)

18 Naturvärden Vid den naturvärdesinventering som genomfördes under hösten 2018 identifierades 19 naturvärden inom inventeringskorridoren. Vid lokalisering av den planerade ledningen har hänsyn tagits till naturvärdena. Möjliga stolpplaceringar som begränsar påverkan på områden med naturvärden har översiktligt studerats. Naturvärdesinventeringen identifierade sex objekt med högt naturvärde, klass 2. Tre av dessa områden är lokaliserade intill Noransbäcken, vid Skived, se objekt N14 i Figur 12 nedan samt bilaga 2. Själva bäcken korsas med luftledning och påverkas därmed inte. Sträckningsalternativen har placerats för att minimera intrånget i vegetationen som omgärdar bäcken. Varken alternativ A eller alternativ B bedöms innebära någon påtaglig påverkan på de identifierade områdena med högt naturvärde. Alternativ A innebär ett visst intrång i tre områden (N12, N16 och N17) som bedöms inneha ett påtagligt naturvärde. N16 och N17 beskrivs som Triviallövskog mot vattendrag, (N12) beskrivs som Tallskog mot vattendrag. Alternativ B sträcker sig i sin helhet längs norra delen av Långgatan och vid ett genomförande av detta alternativ kommer viss avverkning att krävas inom N12, N14 och N15. Ledningen kommer att placeras så nära vägen som Trafikverkets riktlinjer tillåter. För båda sträckningsalternativen bedöms stolpplaceringar kunna lokaliseras utanför de identifierade områdena. Figur 12, naturvärden i anslutning till Noransbäcken (N14). För resterande sträcka berörs tre identifierade områden med högt naturvärde. Dessa utgörs av betesmark, se N4-N6 i karta i bilaga 2. Vid Solberg sträcker sig ledningen genom utkanten av en av de naturvärdesklassade betesmarkerna (N4). Stolpar bedöms här kunna lokaliseras till åkerkant vilket minskar intrånget i naturvärdet. Vid Hagen, strax väster om Molkom, sträcker sig den planerade ledningen över de två övriga naturvärdesklassade betesmarkerna (N5-N6). Områdena bedöms kunna passeras med ett (1) luftledningsspann där stolpen i söder placeras 18 (25)

19 intill dike precis i gränsen av det utpekade området, och stolpen i norr placeras strax norr om skogsbrynet och därmed utanför det utpekade området. Sammanfattningsvis bedömer Ellevio att inga stolpar kommer att placeras mitt i de identifierade områden som innehar högt naturvärde. I naturvärdesinventeringen framgår att arbetet i och kring betesmarkerna bör utföras på ett sådant sätt att betesdriften inte förändras. Det vill säga, att området kommer att betas av djur i framtiden i samma omfattning som i dagsläget. Rödlistade och skyddade arter knutna till hävdad mark bedöms inte påverkas. Strax norr om Skarsjön sträcker sig den planerade ledningen över en öppen myrmark som vid naturvärdesinventeringen bedöms inneha ett påtagligt naturvärde (N1 i bilaga 2). Vid anläggande av ledningen bedöms stolpplaceringar inom det utpekade området kunna undvikas. Området ut mot vassen bedöms som lämplig häckningsmiljö för brun kärrhök (Naturvärdesinventeringen). Brun kärrhök är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Calluna som utfört naturvärdesinventeringen rekommenderar att arbete med ledningsgatan bör begränsas tidsmässigt inom området N1 med en tillhörande buffert på 300 meter så att inget arbete sker under häckningsperioden; andra halvan av mars till juni. Ca 1,5 km vidare norrut sträcker sig den planerade ledningen över ett område som bedöms inneha ett påtagligt naturvärde och utgörs av kantzon mellan produktionsartad granskog och åkermark (N2 i bilaga 2). Vid ett uppförande av planerad ledning kommer området påverkas av ledningens skogsgata. Stolpplacering inom området bedöms kunna undvikas. Den planerade ledningen passerar strax öster ett område som utgörs av en myr (N3 i bilaga 2) som bedöms inneha att påtagligt naturvärde. Stolpar placeras på fast mark utanför det utpekade området. Eventuella kan enstaka farliga kantträd i anslutning till myren behöva avverkas. För att undvika N7 (se bilaga 2), ett område vid Björketorp/Hagen som bedöms inneha ett påtagligt naturvärde, har Ellevio valt att förorda en sträckning som sträcker sig utanför den inventerade korridoren längs en sträcka av ca 750 meter. Området N7 utgörs av hällmarkstallskog med tallar som är ca år gamla. Vid en byggnation av ledningen inom den inventerade korridoren skulle det utpekade området bli kraftigt påverkat då ledningen skulle sträcka sig genom området längs en sträcka av ca 440 meter. Strax sydost om det utpekade området finns en mast. Den föreslagna ledningssträckningen ligger på ett sådant avstånd från masten att ledningen inte kan komma att skadas om masten skulle komma att falla Strax nordväst om Ottersäng passerar den planerade luftledningen ett dike/vattendrag som har bedömts inneha att påtagligt naturvärde, se N10 i bilaga 2. Diket har en varierad bottenstruktur och kantzon Bedömningen är dock att anse som preliminär då bottenfaunan och förekomst av ev. groddjur är okänd. Strax norr om Ottersäng, öster om väg 240, har två naturvärden som bedöms inneha påtagligt naturvärdesklass identifierats; trädklädd myr och trivallövskog. Den föreslagna ledningssträckningen har här anpassats för att helt undvika intrång i det södra naturvärdet (trädklädd myr, N8 i bilaga 2). Den planerade ledningen kommer att härifrån sträcka sig parallellt med den befintliga 36 kv ledningen till station Molkom. I och med att den befintliga ledningsgatan delvis kan nyttjas för den nya ledningen begränsas behovet av avverkning i det norra naturvärdet (triviallövskog, N9 i bilaga 2). 19 (25)

20 Våtmarker och sumpskogar Den föreslagna ledningssträckningen berör ett fåtal sumpskogar samt två områden utpekade i våtmarksinventeringen. Söder om Blysjön sträcker sig den planerade ledningen en kort sträcka (ca 130 meter) över ett våtmarksområde (V1 i bilaga 2). Våtmarksområdet saknar naturvärdesklassning i våtmarksinventeringen. Stolpar bedöms kunna placeras på torr mark utanför det inventerade våtmarksområdet. Strax söder om den naturvärdesklassade betesmarken i Solberg sträcker sig den planerade ledningen över ett område om utgörs av både våtmark och sumpskog (V2 i bilaga 2). Våtmarksområdet saknar naturvärdesklassning i våtmarksinventeringen. Våtmarksområdet innehar naturvärdesklass vissa naturvärden enligt våtmarksinventeringen. Inom området finns en höjdknalle med torrare mark där framtida stolpe bedöms kunna placeras vilket innebär att schaktarbete i våt/fuktig mark kan undvikas. Förekomst av naturvårdsarter och hotade arter Ledningsgatan kan medföra positiva effekter för hotade arter. Hävdgynnade växtarter kan trivas i ledningsgatan tack vare den återkommande underhållsröjningen och ledningsgator fungerar som spridningskorridorer för fjärilar. Flera fågelarter återfinns ofta i brynmiljön som skapas mellan skogsgatan och dess intilliggande skogsmark. Det förekommer dock att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Inom inventeringsområdet eller strax utanför identifierade Calluna 17 stycken naturvårdsarter vid deras inventering. Av dessa är åtta fågelarter. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för arter som behöver uppmärksammas inom naturvården; arter som är extra skyddsvärda, antingen genom att själva vara av särskild vikt eller genom att peka på att områden eller naturtyper är särskilt viktiga ur ett naturvårdsperspektiv. Av de identifierade naturvårdsarterna inom inventeringskorridoren bedöms 15 ligga inom planerad ledningsgata eller strax utanför. De observerade arterna är utspridda längs den planerade ledningssträckningen. Av de åtta fågelobservationer av naturvårdsarter som gjordes under Callunas inventering är tre rödlistade, varav två hotade (VU=sårbar). Det är gulsparv (VU), kungsfågel (VU) och spillkråka (NT=nära hotad). Spillkråka liksom tjäder (LC=livskraftig) som också observerades, är upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Övriga fågelarter som observerades vid naturvärdesinventeringen är inte rödlistade och innehar inget särskilt skydd utöver de internationella reglerna om fridlysning (alla vilda fåglar är fridlysta). Ellevios uttag från Artdatabanken visar att, det inom det förordade stråket, inte finns några observationer av rödlistade eller skyddsklassade fåglar med häckningskriterier. 20 (25)

21 Observation har också gjorts av den rödlistade arten kornflarnlav (NT) samt de fridlysta arterna revlummer och matlummer. Revlummer och mattlummer är skyddade såtillvida att det inte är tillåtet att gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna. Övriga identifierade arter innehar inget särskilt skydd och är inte heller hotade. Påverkan på fåglar och växter som är knutna till skogsmiljöer bedöms som inte nämnvärd i naturvärdesinventeringen eftersom de skogliga biotopkvaliteterna inom korridoren är låga och ytan som tas i anspråk är förhållandevis liten. Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder I naturvärdesinventeringen framgår att de naturvårdsarter som är knutna till skogsmiljöer inte bedöms påverkas nämnvärt eftersom de skogliga biotopkvaliteterna inom inventeringskorridoren är låga och ytan som tas i anspråk är förhållandevis liten. Vissa växter och mossor som kräver en kontinuitet av beskuggande träd kan dock påverkas negativt. Arbetet kommer att begränsas tidsmässigt inom N1 (bilaga 2) plus en buffert på 300 meter under kärrhökens häckningsperiod. Inga stolpar kommer att placeras inom det utpekade området och Ellevio bedömer att naturvärdet kan passeras utan negativ påverkan. Tre identifierade betesmarkerna med högt naturvärde har identifierats. De rödlistade och skyddade arter knutna till hävdad mark inom NV4, 5 och 6 bedöms inte påverkas. Ellevio bedömer att dessa naturvärden, genom anpassad stolpplacering, kan passeras utan att de påverkas negativt. N7 undviks i sin helhet och påverkas inte av den föreslagna ledningen. En öppning i produktionsartad gran- eller tallskog med en kraftledningskorridor skapar livsmiljöer för ett flertal arter genom att exempelvis öka variationerna av miljöer inom skogslandskapet. Ledningsgatan kan till viss del fungera som spridningskorridor för arter som är knutna till öppen hävdad mark. Vid passage av vattendrag eller identifierat dike/rätat vattendrag (N10 som beskrivs ovan), används tillfälliga eller permanenta broar. Körning i vattendrag sker endast om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart avlägsnas tillfälliga broar och utlagt skydd. Lägre träd och buskar i kantzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska inte avverkas utan lämnas kvar. Körning på våtmarker och sumpskogar får bara ske om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Om körskador uppstår vid körning på våtmarker ska dessa återställas, om så är lämpligt. Vid detaljprojektering av ledningen placeras stolpar i möjligaste mån utanför utpekade områden med naturvärden, och på så torr mark som möjligt. 3.4 Kulturmiljö Beskrivning av berört område och dess känslighet De studerade alternativen berör inga riksintressen för kulturmiljövården eller kulturreservat. Inom 50 meter från den planerade ledningens centrumlinje finns endast en registrerad fornlämning: RAÄ Nyed 106:1, lämningstyp lägenhetsbebyggelse med den antikvariska 21 (25)

22 bedömningen övrig kulturhistorisk lämning. Lämningen bedöms inte påverkas av ett uppförande av den planerade ledningen. Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Planerad ledning bedöms inte innebära någon påverkan på kända kulturmiljövärden. Om en fornlämning skulle påträffas vid exempelvis byggnation och underhållsarbete, kommer arbetet stoppas omedelbart och länsstyrelsen kontaktas enligt kulturmiljölagen 2 kap Friluftsliv Beskrivning av berört område och dess känslighet Det förordade stråket berör inga riksintressen för friluftslivet. Rörligt friluftsliv i form av bl.a. vandring, fiske, jakt och svamp- och bärplockning förekommer dock i området. Nordväst om Molkom finns ett område som nyttjas som närströvsområde av skola och allmänhet och är till del övervägande del traditionell produktionsskog. Skogen innehar ett högt rekreationsvärde och det finns både elljusspår och flera markerade stigar. Elljusspåren utgår från Molkoms IP. Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder Den planerade ledningen undviker Molkoms närströvområde med elljusspår. En ny luftledning innebär generellt inga förändringar i möjligheten att använda området för friluftsliv. Påverkan är liten under byggskedet och obetydlig under driftskedet. Vägar och större stigar kommer att hållas öppna för passage till fots under byggtiden och får inte blockeras av kvarlämnat ris eller annat. Upplag av material och uppställning av maskiner och bodar planeras så att tillgängligheten längs stigar, vandringsleder och vägar inte försämras. Planerad ledning bedöms medföra en liten negativ påverkan på friluftslivet. 3.6 Markanvändning Beskrivning av berört område och dess känslighet Den planerade ledningen sträcker sig i huvudsak (ca 13 km) genom tidigare obruten skogsmark. Ledningen erfordrar en ca 36 meter bred skogsgata. Det innebär grovt räknat att ca 47 ha skogsmark tas i anspråk för ledningen. Öppen jordbruksmark berörs bl.a. vid Hedås, Solberg, Haga och norr om Molkom. Bedömd påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder En luftledning genom skogsmark tar skogsmark i anspråk, men hindrar inte pågående skogsbruk. Framkomligheten kvarstår. Skogsskiften kan dock fragmenteras. Den planerade ledningen sträcker sig över fastigheter/skiften med varierande arealer. Vid uppförande av en ny luftledning kan pågående markanvändning för en enskild fastighet påverkas kraftigt om fastigheten är långsmal och den nya ledningen uppförs längsgående inom fastigheten. I sådana fall kan en ledningsgata innebära att möjligheten för pågående markanvändning inom fastigheten mer eller mindre försvinner helt. Ett fåtal mindre långsmala skogsfastigheterna berörs och dessa är i huvudsak lokaliserade i området kring Forsnäs. Den planerade ledningen sträcker sig här i sydvästlig-nordostlig riktning medan fastigheternas utbredning går i motsatt riktning, dvs. ledningen kommer att passera fastigheterna vinkelrätt. 22 (25)

23 Planerad ledning kan komma att medföra ett hinder vid brukning av åkermarken i det fall stolpar behöver placeras mitt i den brukade marken. Vid kommande detaljprojektering kommer Ellevio sträva efter att lokalisera stolparna i åkerkanterna vilket minimerar påverkan. Sträckningen undviker direkt närhet till bebyggelse. Sammantaget bedöms påverkan på markanvändningen bli måttlig. 3.7 Planer och infrastruktur Översiktsplan Forshaga kommuns översiktsplan vann laga kraft 28 januari Karlstads kommuns översiktsplan antogs 26 april Den föreslagna ledningsträckningen berör inga planerade exploateringsområden och alternativet bedöms vara förenligt med berörda kommuners översiktsplaner. Detaljplaner och områdesbestämmelser De studerade alternativen berör inga detaljplaner eller områden med särskilda bestämmelser. I Skived söder om väg 720 finns detaljplan för Västra Bengstbol, del av Skived 42:1 m.fl. Den planerade markkabelförläggningen ligger norr om väg 720 och berör därmed inte detaljplanen. Infrastruktur Planerad markkabel förläggs längs med väg 720. Planerad luftledning sträcker sig över Trafikverkets vägar 720, 730, 736, 752 och 240, järnväg samt ett antal mindre enskilda vägar. Inga stolpar kommer att placeras inom Trafikverkets vägrättsområde. Trafikverket föreskrifter kommer att följas. 23 (25)

24 4 Fråga om betydande miljöpåverkan Ellevio har betraktat miljöbedömningsförordningen (2017:966) Vid undersökning om en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 miljöbalken ska, enligt miljöbedömningsförordningen 10, hänsyn tas till 1. verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper 2. verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och 3. de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper. Vid bedömningen ska också hänsyn tas till allmänhetens behov av information. 11 Verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper Den föreslagna kraftledningens innebär ett ingrepp i produktionsartad gran- eller tallskog samt åkermark. Träden i produktionsskogen är unga till medelålders. Partier med blandskog förekommer med inslag av lövträd. I området finns vidsträckta sammanhängande produktionsartade skogar och Ellevios bedömning är att den nya kraftledningens ingrepp i skogsmarken inte är att betrakta som omfattande. Störningar från den planerade verksamheten är i huvudsak kopplade till anläggningsfasen. När ledningen är byggd innebär ledningen och dess utformning en viss störning på landskapsbilden, men en 36 kv luftledning med enbenta trästolpar smälter in betydligt mer i landskapet än en kraftledning med högre spänning byggd med högre och kraftigare stolpar. Den föreslagna ledningen har planerats så att den inte skall innebära någon risk för människors hälsa. Ellevios bedömning är att den planerade verksamheten utmärkande egenskaper inte innebär sådana negativa konsekvenser att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan 12 Verksamhetens eller åtgärdens lokalisering Den föreslagna ledningen sträcker sig inte genom eller i nära anslutning till tätbefolkat område. Den föreslagna ledningen berör inte heller kustområde, bergsområde, betydelsefullt kulturlandskap, skyddade områden eller områden i övrigt som beskrivs i 12. Naturresurser i form av skogsmark kommer att påverkas i och med ledningen med tillhörande skogsgata. Skogsmarken i regionen sträcker sig dock över en stor areal och den planerade verksamheten kan antas ha en liten påverkan på aktuell naturresurs relativt sett. Naturmiljön i området bedöms som relativt tålig. Skogen saknar i stort sett biotopkvaliteter och naturvårdsarter. Den föreslagna ledningssträckningen har anpassats till identifierade naturvärden och en översiktlig projektering visar att stolpar kan undvikas i de känsligaste områdena, dvs. betesmarker med höga naturvärden och våtmarker. Vad gäller den biologiska mångfalden har den planerade sträckningen anpassats för inte påverka skyddade och känsliga livsmiljöer. Ellevios bedömning är att verksamhetens lokalisering inte innebär sådana negativa konsekvenser att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 13 Miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper Ellevio bedömer att relevanta punkter i 13 avseende effekter har beaktats vid lokalisering av föreslagen sträckning och också behandlats i föreliggande samrådsunderlag. En etablering av en ledningsgata innebär inte att naturmiljöer ersätts av hårdgjorda ytor (en total biotopförlust), utan 24 (25)

25 innebär antingen opåverkade och oförändrade biotoper (exempelvis betesmarker) eller förändrade biotoper (ex skogsmark byts ut mot mer öppen mark med sly och buskar). Om påverkan på höga naturvärden kan undvikas eller kraftigt begränsas, såsom för aktuell ledning, blir effekterna små. En allmän biotop byts ut mot en annan allmän biotop. Ellevio bedömer vidare att allmänheten givits möjlighet att ta del av informationen i tillräcklig omfattning. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis är Ellevios bedömning att verksamhetens utmärkande egenskaper, verksamhetens lokalisering och verksamhetens möjliga miljöeffekter inte innebär sådana negativa konsekvenser att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 5 Omfattning MKB Omfattningen av MKBn avgörs av om ledningen anses ha betydande miljöpåverkan eller ej. Denna bedömning görs av Länsstyrelsen och om det i detta fall beslutas vara betydande miljöpåverkan kommer MKBn ha den omfattning som krävs enligt 6 kap 35 miljöbalken. Innehållet förtydligas i Miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966). De uppgifter som ska finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder, och behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. 25 (25)