studera i ATT M LIDENS GYMNASIUM studieguide TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN >

Transkript

1 studera i ATT M LIDENS GYMNASIUM 16 studieguide 15 TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN >

2 Mattlidens gymnasium Besöksadress Postadress Telefon kansli Telefon lärarrum Mattliden 1 Mattlidens gymnasium PB ESBO STAD (09) Skolans kansli är öppet må fre kl (09) Rektor Saana Ruotsala Bitr.rektor Susanne Björkstén IB koordinator Annika Lindblom Skolsekreterare Christel Weiss Skolsekreterare Marina Nygård (09) / saana.ruotsala@esbo.fi susanne.bjorksten@esbo.fi (09) / annika.lindblom@esbo.fi (09) christel.weiss@esbo.fi (09) marina.nygard@esbo.fi Har dina adressuppgifter ändrats? Kom ihåg att alltid meddela kansliet direkt, eller ia din grupphandledare om förändringar i bostadsadress, epostadress, telefonnummer eller andra releanta uppgifter. Om skolan inte har rätt epostadress kan du gå miste om iktig information. Studiehandledare Tony Valtonen Studiehandledare Paula Lindqist Speciallärare Nina Sippola (09) / tony.altonen@esbo.fi paula.lindqist@esbo.fi nina.sippola@esbo.fi Studieguide Mattlidens gymnasium 2015 Pärmbild: Annika Lindblom Grafisk design: MAO Design Skolkurator Gunilla Biström Skolpsykolog Sandra Jääskeläinen Hälsoårdare Sari Björkroth (09) / gunilla.bistrom@esbo.fi sandra.jaaskelainen@esbo.fi sari.l.bjorkroth@esbo.fi Vaktmästare Marco Lackman

3 LÄRARKÅREN (nationella programmet) INNEHÅLL Kontaktuppgifter 2 Lärarkåren 5 Grupphandledare och basrum 6 Läsåret Perioder och proeckor Lo och aikande dagar Allmänna tentamenstillfällen... 7 Läsårskalender 8 9 Studierna 10 Studietakt Kursformad underisning Frånaro Positionssystemet Prestationsanisningar Proeckan, tentamen Själstudier Kursbedömning Regler för protillfällen Plagiat Bedömningsöersikt Datasystem och informationskanaler 18 Specialkurser och språkexamina 19 DELF DSD Deutsches Sprachdiplom.. 19 ECDL European Computer Driing license Bildkonstdiplom (Ko 8) Mediadiplom (Mo 17) Musikdiplom (Mu 10) Gymnastikdiplom (Gy 9) ToP och kurser som alagts id annan skola eller institution.. 21 Studieförmåner 22 Buss, tåg och studiekort Studiestöd Studerandeskåp Skolmat Stipendier och bidrag Studerandeård 24 Kurator och skolpsykolog Hälsoård i gymnasiet Tandård Studiehandledning Specialunderisning Studerandekår och studerandekårsstyrelse 27 Studerandekårens triselregler 27 Tutorerksamheten 28 Internationell erksamhet 29 MEP, Model European Parliament 29 LEAP, Linked European Awareness Project Studentexamen 30 Gymnasiets agångsbetyg Studentskriningarna Digitaliseringen Anmälan till studentexamen.. 31 Studentexamensitsorden Kompensation Att ta om studentpro Realproet Höjning a slutitsord Datum för studentexamen Ordningsregler 36 Kurstabeller 37 Kursfördelning Kursbricka Våningskarta Unicef-skola 48 Ahonen, Kristian AHO ortodox religion Andersson, Niklas NA historia, samhällslära Andersson, Viktor VA historia, samhällslära Andtfolk, Martina MAA engelska Auinen, Fredrika FRA bildkonst, historia Björksten, Susanne SUB biträdande rektor, finska Eklund, Carina CE finska Granholm, Ellinor EG franska Heinrich, Charlotte CHH spanska, tyska Karlsson, Thomas THK historia, samhällslära Lahtinen, Johan JOL fysik, matematik Leham, Barbara BL modersmålet och litteratur Lindblom, Annika AL IB-koordinator Lindqist, Birthe BIL biologi, geografi Lindqist, Paula PLD studiehandledning Lindroos, Ulf UL religion, psykologi Linna, Tarja TAL engelska, ryska Malm, Heidi HEM engelska Modig, Sari SMO tyska Nordman, Pia PIN matematik Nyberg, Annika ANY kemi Nylund, Jennie JEN modersmålet och litteratur Ramm-Schmidt, Erik ERA matematik, IT Ramsay, Yu YUR kinesiska Ruotsala, Saana SAR rektor, kemi Rustén-Bergenwall, Anna ARU filosofi, religion, lisåskådning Ryyti-Hänninen Mette MR gymnastik Sippola, Nina NSI specialunderisning Sjöblom, Pia PIS musik Sollberger, Thomas TSO gymnastik Stoor, Joakim JOS matematik, kemi, IT Sylin, Emilia EMS biologi, geografi, hälsokunskap Valtonen, Tony TOV studiehandledning, finska Westermarck, Annika ACW modersmålet och litteratur Lärarnas e-postadresser: fornamn.efternamn@esbo.fi 4 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide

4 GRUPPHANDLEDARE OCH BASRUM (nationella programmet) Grupphandledaren är den person som ska följa med ditt studieprogram, din näraro och hålla kontakt med hemmet. Du träffar din grupphandledare arje tisdag på GHT (grupphandledningstimmen). Dessa är obligatoriska tillfällen. Grupp Grupphandledare Rum 15 A Martina Andtfolk E 15 B Ulf Lindroos P 15 C Barbara Leham S 15 D Niklas Andersson N 15 E Erik Ramm-Schmidt C 14 A Susanne Björksten H 14 B Birthe Lindqist A 14 C Joakim Stoor D 14 D Thomas Karlsson O 14 E Carina Eklund F 13 A Nina Sippola I 13 B Annika Westermarck G 13 C Anna Rustén-Bergenwall M 13 D Pia Nordman R 13 E Johan Lahtinen U TUTORER A Ingrid Bärlund Emil Toionen Kasimir Wiklund Greta Wirén 15 B Calle Bengelsdorff Corinne Björklund Lilly Björklund Karolina Rosenberg 15 D Anna Helin Emma Holmberg Alexander Johansson Jesse Pöri 15 E Jere Henriksson Pontus Koiisto Erik Rehnberg Elin Salenius LÄSÅRET Perioder och proeckor PERIOD BÖRJAR SLUTAR PROVVECKA 1 12 augusti 2 oktober oktober 27 noember noember 5 februari februari 8 april Flex-ecka 11 april 15 april 5 18 april 4 juni Lo och aikande dagar Dagserkesdag Höstlo Jullo Bänkskuddardag torsdag 18.2 De gamlas bal fredag 19.2 Sportlo Påsklo Allmänna tentamenstillfällen Omtentamina 27 oktober kl december kl mars kl maj kl juni kl Höjningstentamina 12 januari kl juni kl Studiehandledare och basgrupper Tony Valtonen Paula Lindqist 15AB, 14ABC, 13ABCD 15CDE, 14DE, 13E 15 C Victor Ekman Frida Forslund Andreas Klang Nina Sundblad 6 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 7

5 Augusti December April Augusti December April September Januari Maj September Januari Maj Oktober Februari Juni Oktober Februari Juni Noember Mars Juli Noember Mars Juli Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 9

6 STUDIERNA Allmänt Målet för dina gymnasiestudier är att ge dig en bred allmänbildning. Cirka tå tredjedelar a de kurser som ingår i din examen är obligatoriska. Resten kan du älja själ. Du har alltså rätt stora möjligheter att forma gymnasieprogrammet enligt ditt eget intresse. Huudreglerna är de här: du gör upp ditt eget studieprogram och kan ganska långt bestämma din egen läseordning och studietakt, ditt studieprogram för gymnasiet skall inne- Studietakt hålla minst 75 kurser. A dem skall minst 10 ara fördjupade kurser, med kort matematik har du 48 obligatoriska kurser, med lång matematik 52 obligatoriska kurser, du ska ara närarande på alla lektioner under en kurs, du kan delta i studentexamenspro både på åren och på hösten. Du kan alägga studentexamen etappis, under högst tre på arandra följande protillfällen. Den normala studietiden är 3 år och dina studier skall ara aklarade inom 4 år. Ifall du a någon orsak ill förlänga din studietid till 3,5 4 år, är det iktigt att du regelbundet ser öer ditt studieprogram med din studiehandledare. Schemat nedan isar en rekommenderad kursmängd per år: Studietid 1:a året 2:a året 3:e året 4:e året 3 år ,5 år år Schemat ses öer i god tid före periodbyte. Du kan inte hoppa på/a en kurs när som helst under periodens lopp. Byten görs på Wilma före periodstart, sen låses alen. I nödfall kan du kontakta din studiehandledare inom periodens första ecka om du ändrat dig. Märk äl att du samlar på dig frånaron då du inte går på kursen. Kursalen för följande läsår görs på Wilma i början a period 4. Under årens lopp görs kursbrickan och sen får du själ justera dina kurser för nästa år enligt ett preliminärt schema som passar dig. Kom ihåg att issa kurser och positioner kan snabbt bli fulla. Då ses schemat öer och du kan kanske inte ha kar din kurs just där du tänkt. Diskutera med din studiehandledare om du måste gå en kurs i en iss period på grund a t.ex. studentexamen. Kursformad underisning Lärokurserna i de olika läroämnena är indelade i kurser. Kurserna är antingen obligatoriska, fördjupade eller tilllämpade. De kan också ara alternatia, t.ex. matematik lång/kort. Då du äljer dina kurser ska du gärna se studierna som en helhet och planera för hela din gymnasietid. Du ska förstås också beakta dina yrkesintressen och framtidsplaner i samband med kursalet. Du kan se öer ditt studieprogram regelbundet med din studiehandledare och grupphandledare. Se till du har ett hållbart program också efter eentuella förändringar. I sista hand är det du själ som är ansarig för ditt studieprogram. Läsårets kurser finns på kursbrickan. De flesta kurser underisas tre lektioner i eckan under en period. Vissa kurser kan gå öer tå eller flera perioder. Varje period aslutas med en properiod enligt ett särskilt schema. Ditt schema för alla perioder och proeckor finns i Wilma. Ditt kursal för hela din gymnasietid finns också på Wilma. Kontrollera regelbundet dina al och ditt schema. Följ regelbundet med alla infokanaler i har, framför allt Wilma, Skolkalendern och år hemsida. Frånaro Du ska ara närarande id alla lektioner, och andra eenemang som skolan arrangerar. Om du är borta från lektioner på grund a sjukdom eller annan godtagbar orsak, ska hemmet meddela skolan om detta. Det kan göras öer Wilma, per telefon eller epost till grupphandledaren. Du kan också ta med ett skriftligt intyg då du bliit frisk. Om du har för mycket frånaro från en kurs kan du bli obedömd i kursen. Läraren har rätt att inte bedöma dig om du samlat på dig mer än tre frånarolektioner. Detta gäller också (semester)resor under skoltid. Hur frånaro och/eller förseningar påerkar kursbedömningen a enskilda kurser är upp till läraren i kursen i fråga. Läraren är skyldig att berätta om sina regler och sin bedömning i början a arje kurs. Frånaron bokförs a lärarna i Wilma. 10 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 11

7 Positionssystemet Läsordningen är uppbyggd a nio så kallade positioner. Kurserna är placerade i positionerna och läses alltså 3 lektioner i eckan. Kursbrickan och lathunden isar ilka kurser som går i ilka positioner. Positionssystemet är samma i alla Esbo gymnasier. Du hittar kursbrickan och lathunden här i studieguiden (se s. 40) samt på år hemsida. må ti on to fr Du kan tentera underkända itsord en gång id något allmänt tentamenstillfälle. Du har bara ett tentförsök. Om du blir underkänd i tenten (eller uteblir utan giltig orsak) måste du alltså gå om kursen om du ill bli godkänd i den. Du kan höja ett godkänt itsord i en kurs genom att gå om kursen eller genom att delta i en höjningstentamen. Det bättre itsordet blir då gällande. Dina tentmöjligheter redoisas noggrannare i öersikten på sidan P 2 P 7 P 4 P 7 P Proeckan P 3 P 5 L P 6 P P 5 P 4 U GHT P 1 P 9 P 2 P 3 N P 6 P 8 Prestationsanisningar P 5 P 2 C P 1 P 3 P 4 P 6 H P 7 P Ditt itsord i dina kurser baserar sig på lektionsaktiiteterna, eentuella arbeten som hör till kursen och kursproet. I början a arje kurs ska du få eta ad som kräs a dig under kursen. Om du inte gör allt som hör till kursen påerkar det förstås ditt itsord. I ärsta fall kan du till och med bli obedömd. Du måste ara godkänd i minst 2 3 a de obligatoriska och fördjupade kurserna i arje läroämne. Om du alltså har 1 2 kurser i ett ämne måste du ara godkänd i alla. Om du har 3 5 kurser i ett ämne kan du ara underkänd i en a dessa kurser. Om du har tå kurser efter arandra underkända i ett läroämne får du studiestopp. Det betyder att du inte får börja på nya kurser i ämnet förrän en eller flera a de underkända kurserna tenterats eller gåtts om med godkända itsord. Du får förstås fortsätta studierna i de andra ämnena. Period 1 4 slutar i en 6 dagar lång proecka och period 5 i en 4 dagar lång proecka. Alla positioner finns utplacerade i schemat. De flesta positionerna har en förberedande lektion dagen före proet. Det är en anlig obligatorisk lektion. Proeckans schema finns både i kalendern och på Wilma. Lektionerna i musik och gymnastik följer ett litet annorlunda schema pga gemensamma lärare med högstadiet. Studeranden bör se till att de et före proeckan börjar ilka lektioner de har och hur de är placerade i schemat. I period 1 4 är proet klockan (och ). Matrasten är kl Man får gå till lunchen tidigast kl Ibland kan studeranden hamna ha tå tunga pro i läsämnen under en och samma dag. Hen kan då anhålla om att få skria eftermiddagens pro någon annan dag under samma proecka. Studeranden måste själ organisera detta med ämnesläraren minst 2 eckor före proeckan börjar. I period 5 är proen klockan och Matrasten är då kl Inga proförberedelser hålls under denna proecka. Tentamen Det ordnas fem omtentamenstillfällen under läsåret. Datumen för dessa hittar du på sidan 7. Vid dessa tentamina kan du höja itsordet i underkända kurser och alägga proet i sådana kurser du alägger som själstudier. Om du ill försöka höja itsordet i en godkänd kurs finns det separata höjningstentamenstillfällen för det ändamålet. Du kan förstås alltid höja itsordet i en godkänd kurs genom att gå om den. Du anmäler dig till en tentamen elektroniskt, ia Wilma. Det ska ske senast torsdagen före proet, försenade anmälningar tas inte emot. 12 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 13

8 Regler för protillfällen Själstudier Kursbedömning All personlig egendom, också mobiltelefoner, tabletter och musikspelare, ska lämnas utanför proutrymmet eller längst fram i klassrummet. Telefoner ska ara astängda. Räknarna ska ara a matematiklärarna godkända samt ha minnet tömt. Du kan också tentera kurser, ilket innebär att du alägger dem genom själstudier. I en kurstent ingår det anligen ett skriftligt pro som du skrier på ett allmänt tentamenstillfälle. Det kan också ingå andra arbeten i tenten. Om du ill tenta en kurs ska du diskutera med ämnesläraren. Du fyller i blanketten för ansökan om tenträtt, arpå du lämnar in den till ämnes läraren senast tå eckor innan periodstarten. Om ämnesläraren godkänner tentanhållan, går den idare till biträdande rektor. Alla kurser kan inte tenteras. Framför allt kurserna i modersmål och engelska är sådana som i inte rekommenderar att du tentar. Om du inte blir godkänd i en tent måste du delta i kursen. En underkänd tent räknas alltså inte som en kurs. Då du fått tenträtt ska du också komma ihåg att anmäla dig till tenttillfället. Det gör du elektroniskt ia Wilma senast torsdagen före tentdatumet. I slutet a arje period får du ett itsord i de kurser du aslutat. Du kan följa med dina prestationer på Wilma. Kurserna bedöms med itsordsskalan Vissa tillämpade kurser bedöms med anteckningen G (godkänd) eller U (underkänd). Du kan också få ett P (prestation saknas). Det betyder att du måste komplettera kursen för att få den alagd. Om kursproet saknas, bör det skrias id nästa omtentamenstillfälle. Om du har oinlämnade uppgifter, ska dessa lämnas innan nästa omtentamenstillfälle. Om du inte kompletterar kursen inom utsatt tid, får du en abruten kurs (A). En abruten kurs ger ingen kurs. Se närmare information i öersikten på sidan 16. Slutitsordet i ett ämne utgörs a medeltalet i alla kurser du alagt i ämnet. Tillämpade kurser kan bara höja, inte sänka, ditt slutitsord i ett ämne. De ämnen du bara har en kurs i kan du anhålla om att få ett G istället för ett sifferitsord. Detta gäller äen främmande språk du läst max tå kurser i samt ämnet gymnastik (oberoende a antalet kurser). Till sin plats får studeranden endast ha med sig: skridon (pennor, gummi, linjal, os.) dator (om proet är digitalt) annat material som kräs för det specifika proet (t.ex. räknare, tabellbok, eller dylikt) Plagiat Gymnasiestudierna sträar till att lära studerandena att söka reda på och analysera kunskap. Det ingår därför i många ämnen själständiga studier, projektarbeten, presentationer, bok- och filmrecensioner mm. Internet tillhandahåller information om det mesta, men denna information får INTE kopieras. Studeranden bör alltid uppge källan till kunskap med fotnoter och källförteckning. Dessutom bör informationen man lånar uttryckas med egna ord. Det räcker alltså inte med att man byter ut ett ord här och där mot en synonym utan texten skall ara egenhändigt skrien och återge innehållet i källmaterialet. Man gör sig också skyldig till plagiat om man ordagrant öersätter en text. Också i detta fall skall källan anges. Lärarna har olika sökprogram som spårar internet-fusk. Om en studerande ertappas för plagiat/fusk, påerkar det alltid kursbedömningen. Se noggrannare regler i öersikten på sidan 16. Eftersom det förekommer också oriktig och ilseledande information på Internet är det skäl att söka reda på material från många olika källor och kritiskt syna detta material. Sedan baserar man sitt arbete på materialet i de källor som känns troärdiga. Alla dessa källor skall naturligtis redoisas för. Lärarna som ger uppgifterna ger också information om ad som kräs, hur man gör fotnoter och hur man gör upp en källförteckning. Fråga innan du sätter igång och om du är osäker! 14 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 15

9 BEDÖMINGS- ÖVERSIKT 16 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 17

10 DATASYSTEM och INFORMATIONSKANALER SPECIALKURSER och SPRÅKEXAMINA Mattlidens gymnasium finns också på Facebook. Gilla oss och följ med ad som pågår! mattlidensgymnasium Då du studerar i Mattlidens gymnasium har du tillgång till flera olika datasystem. De ska hjälpa dig i dina studier, ge dig information om kurserna du går på och aktuella händelser i skolan. De iktigaste systemen är: Wilma. Det här är skolans iktigaste infokanal och du är bör regelbundet logga in för att läsa dina meddelanden. I Wilma hittar du information om dina studier och aktuella händelser i skolan. Alla dina kursal och itsord ser du här. Du anmäler dig till om- och höjningstentamen i Wilma. Du kan också ara i kontakt med lärare och personal ia Wilma och se deras schema. Hemsidan. Här finns dokument som kursbrickan och kursbeskriningarna. Hemsidan har en sensk och en engelsk (IB) ariant. Innehållet arierar något beroende på språkalet och de engelska sidorna är närmast asedda för dem som studerar på IB-linjen. Lösenord. För att komma åt Esbo stads trådlösa näterk behöer du ett lösenord. Du får ett från skolan då du påbörjar dina gymnasiestudier. Du får ett separat lösenord för Wilma, men då Wilma ställer extra höga kra på säkerheten, måste du börja med att ändra ditt lösenord då du loggar in första gången. Till den digitala skolkalendern skapar du själ lösenord. Digitala skolkalendern. Skolans kalender och ditt personliga schema finns nu på mattliden.skolkalender.fi. Där hittar du också instruktioner för hur du aktierar din kalender och hur du kan anända den t.ex. i din telefon. Läsesalar och bibliotek. Det finns tå läsesalar i gymnasiet. Den mindre är för grupparbete och den större för tyst arbete. Läsesalarna är öppna under skolans arbetstider, inte källstid. DELF En gång om året, på åren, har studerandena möjlighet att delta i det internationella språkproet DELF (Diplôme d Études en Langue Française). Proet består a hörförståelse, läsförståelse, skriftligt och muntligt pro och kan aläggas på 4 olika niåer: A1 (nybörjare) A2 (fortsättare) B1 (aancerade) B2 (mycket aancerade) Efter aklarat pro får studeranden ett officiellt diplom som kan anändas för att bestyrka franska kunskaperna t.ex. id ansökan om studieplats eller jobb eller för att få språktillägg i sericeyrken. För att studera id ett franskt uniersitet kräs niå B2. Diplomet är ett bra intyg öer de faktiska kunskaperna i franska eftersom språkproet betonar studerandens förmåga att kommunicera. DSD Deutsches Sprachdiplom DSD är språkpro som utfärdas a den tyska staten och är internationellt erkända. De kan aläggas på tå olika niåer (DSD I och DSD II) och är gratis för studerandena. Både DSD I och DSD II utgör ett beis på uppnådda kunskaper i tyska enligt fastslagna och definierade niåer, som gäller i alla EU-länder. DSD I, som skris på åren, är den lägre niån. Det rekommenderas att man gör det proet på åren under andra året i gymnasiet, helst efter alagd DSD-förberedelsekurs, som ordnas i skolan. Utgående från studerandens resultat i de olika delmomenten, som beskris nedan, kan man i DSD I komma upp till antingen A2- eller B1-niå i tyska. Båda dessa niåer är fullt uppnåbara för studereande som läser B2- och B3-tyska. DSD II skris på hösten. I det proet kan man baserat på sina prestationer uppnå antingen B2- eller C1-niå, ara den sistnämnda kräer språkkunskaper på nästintill modersmålsniå. DSD II är med andra ord ett mycket kräande pro, som rekommenderas för studerande som läser A-tyska (på hösten under sista läsåret i gymnasiet), eller som har mycket goda kunskaper i tyska. Om man klarar DSD II på C1-niå behöer man inte alägga ett speciellt språkpro om man ill studera id ett tyskt uniersitet, eftersom DSD II-diplomet anses räcka som belägg för tillräckliga språkkunskaper. Både DSD I och II består a fyra delmoment: läs- och hörförståelse, uppsats och ett muntligt pro. Läs- och hörförståelseproet samt uppsatsen skris under en dag, 18 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 19

11 medan det muntliga proet hålls id ett annat tillfälle. Läs- och hörförståelsen brukar uppleas som relatit lätta a studeranden på båda niåer, medan uppsatsen och det muntliga proet kräer lite mer öning. Om man går DSD-förberedelsekursen är man dock äl rustad inför proet och dessutom kommer man efter aklarad kurs att ha lärt sig uttrycka sig mycket bättre på tyska, både i tal och i skrift. Alla delar a proet ordnas i skolan. Båda språkdiplomen är till stor nytta t.ex. då man ill söka arbets- eller praktikplats i ett tyskspråkigt land. Mattliden är den enda senskaspråkiga skolan i Finland där man kan alägga DSD. ECDL European Computer Driing License ECDL är ett europeiskt datakörkort. Det är ett mångsidigt intyg på dina kunskaper i datateknik, och kan ara anändbart då du söker arbete. För att få datakörkortet ska du kunna filhantering, Internet och epost, ordbehandling, presentationsgrafik, tabellhantering och bildbehandling. Du kan få körkortet genom att delta i IT-kurserna IT1 och IT2, och klara a de tenter som kurserna aslutas med. Bildkonstdiplom (Ko 8) Gymnasiediplomet i bildkonst är ett själständigt konstnärligt pro som genomförs under handledning a bildkonstläraren, under en period. Arbetet består a ett erk och en portfolio. Det finns minst fem alternatia uppgifter ara den studerande äljer en. Diplomuppgifterna bygger på de obligatoriska och fördjupade kurserna i bildkonst. För att göra diplomarbetet bör man ha alagt fyra kurser i bildkonst. Mera info fås a bildkonstläraren. Mediadiplom (Mo 17) Mediadiplomet är ett själständigt pro som görs inom det mediaområdet som den studerande alt. Arbetet utförs under handledning a en lärare. För att få alägga diplomet skall den studerande ha fullgjort minst fyra kurser som anknyter till medier: HI08, IT02, KO03 och MO12. Musikdiplom (Mu 10) Diplomarbetet i musik är antingen ett musikprojekt med portfolio eller en proportfolio öer arbeten från gymnasietiden. För att göra diplomarbetet bör man ha alagt fyra kurser i musik. Mera info fås a musikläraren. Gymnastikdiplom (Gy 9) Diplomarbetet i gymnastik innefattar fysisk prestationsförmåga, specialkunnande, gymnastikkunskaper, intresse och samarbetsfärdigheter samt en portfolio. Mera info fås a gymnastikläraren. ToP och kurser som alagts id annan skola eller institution Du kan alägga kurser id andra gymnasium och få med dem i ditt studieprogram. Du måste förstås isa upp ett intyg öer de aklarade kurserna. Kurser id till exempel yrkesinstitut och Arbis kan eentuellt också räknas till godo. För att ara säker på att du får en kurs för dina prestationer kan det ara skäl att först diskutera med din studiehandledare. I sista hand är det alltid rektor som beslutar om tillgodoräknande a studier alagda utanför skolan. Detsamma gäller också för studerande som tillbringat ett läsår utomlands. Det är skäl att diskutera utbytesårets studier med rektor redan innan du reser. Det är ytterst iktigt att du sparar alla betyg, intyg, studieguider och kursinformation så att rektorn kan bedöma de prestationer du aklarat. Du kan också besöka ett annat gymnasium eller ett yrkesinstitut för en period inom ramarna för det så kallade ToP-samarbetet. Ta kontakt med din studiehandledare om du är intresserad a ett periodbyte. 20 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 21

12 STUDIE- FÖRMÅNER Busskort inom huudstadsregionen Studerande under 17 år åker med barnbiljett. Studerande som fyllt 17 år och som är fast bosatt i Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kero får studeranderabatt på resorna. När du fyller 17 år, får du på skolans expedition en blankett som berättigar dig till rabatt på dina skolresor. Med en blankett som är stämplad och undertecknad på skolans kansli och identitetsbeis besöker du sedan antingen trafikerkets kundserice eller Esbo stads sericeställen för att köpa ett smartkort som du laddar enligt eget beho. Ansökan skall förnyas arje läsår, senast den Besluten angående storleken a studeranderabatt (25% eller 50%) gör arje kommun för egen del och därför arierar rabatten i olika kommuner. De som är tillfälligt bosatta i dessa kommuner har tyärr inte rätt att få rabatt på sina bussresor, men kan få ett stamkort om de har intyg från skolan att de är studerande. Studerande bosatta utanför oannämnda kommuner kan ansöka om skolresestöd från Folkpensionsanstalten (FPA). För att få ett köpintyg skall studeranden ansöka om skolresestödet med blankett som finns på FPAs hemsida och fylls i elektroniskt. Studiekort och rabatt på långfärdsbuss och tåg Rabatt på buss- och tågresor utanför huudstadsregionen kan fås med studieintyg från skolan. Både Suomen Lukiolaisten Liitto och Finlands Senska Skol ungdomsförbund r.f. har egna studiekort som studeranden kan ansöka om direkt a dem. Dessa studiekort gäller äen för rabatt på tåg och långfärdsbussar. Mera information finns på fi eller Studiestöd På Folkpensionsanstaltens sidor finner du utmärkt information om alla olika former a studieförmåner, bl.a. studiepenning, bostadsbidrag, räntestöd för studielån och stöd för skolresor (klicka på Studerande). Blanketterna finns också där och fylls i elektroniskt. Med hjälp a programmet för kalkylering a studiestöd kan du ta reda på om du har möjlighet att få studiestöd och beräkna studiestödets belopp. Studerandeskåp Skolan har både sk. nyckelskåp och kombinationsskåp. För ett nyckelskåp betalar du en nyckelpant medan kombinationsskåpen fungerar utan nyckel. Kombinationsskåpen innehas a tå studerande gemensamt medan nyckelskåpen innehas a bara en person. Det är i regel aktmästaren som har hand om skåpen och som ska idtalas om du behöer ett skåp, tappat din nyckel, din kod eller inte längre ill ha ett skåp. Du får inte öerlåta ditt skåp åt någon annan. Några a nyckelskåpen är bredare och är asedda för studerande som kommer till skolan med moped eller motorcykel och behöer en plats för sin hjälm. Meddela aktmästaren om du behöer ett större skåp. Skåpen bör tömmas till sommaren, äen om du fortsätter i skolan nästa höst. Var snäll och ta hänsyn till den du eentuellt delar ditt skåp med och håll ordning på dina saker. Information om stipendier och bidrag Webbtjänsten FYRK hjälper dig att naigera i stipendie- och understödsdjungeln: Skolmat I motsats till många andra länder erbjuder skolorna i Finland sina eleer och studerande gratis lunch. I Mattlidens skolcentrum sereras dagligen lunch åt ca 1200 personer. För att köket ska kunna serera tillräckligt med mat åt ar och en och få det hela att löpa kräs att alla kommer och äter id rätt tidpunkt. Äen om du själ är ledig när det sereras lunch är det inte tillåtet att äta annat än id gymnasiets egen lunchtid, alltså Under proeckorna äter gymnasiet Allergier, intoleranser och egetariansk mat. Studerande som önskar egetarisk mat eller har mat allergier / mat intoleranser ska fylla i en blankett på kansliet. Det kräs läkarintyg för alla allergiers del. Bara dessa studerande får ta mat id disken för specialdieter. 22 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 23

13 STUDERANDE- VÅRD Studerandeården omfattar allt det arbete som hela skolsamfundets personal gör för att stöda och främja de studerandes älbefinnande. Var och en gör detta som en del a sina egentliga arbetsuppgifter. Studerandeårdens centrala mål är att skapa en sund och trygg inlärnings- och skolmiljö, ärna om den mentala hälsan, moterka utslagning samt främja älbefinnandet i skolgemenskapen. Det här innebär såäl stödande insatser för hela skolsamfundet som indiiduellt stöd. Målet är att främja en skolkultur med fokus på omsorg, omtanke och positi äxelerkan. Studerandeårdens insatser är ägnade att främja studerandes inlärning och en balanserad uteckling i deras li i stort. Den centrala målsättningen är därför att förebygga olika problem och upptäcka hinder för inlärningen. Kontakten med studerandes årdnadshaare är ofta a central betydelse inom studerandeården. Studerandeården koordineras a en yrkesöergripande studerandeårdsgrupp. Den ansarar för planering, uteckling, genomförande och utärdering a den gemensamma studerandeården samt den allmänna triseln i läroanstalten. Studerandeårdsgruppen främjar också de studerandes och årdnadshaares delaktighet i gymnasiets erksamhet. Enskilda studerandes ärenden behandlas inte i läroanstaltens studerandeårdsgrupp. Biträdande rektor är ordförande för gruppen och ansarar för att den sammankommer regelbundet. Förutom biträdande rektor hör skolkurator, skolhälsoårdare, studiehandledare, speciallärare och ämneslärare till studerandeårdsgruppen. Vid beho kallas också studerande, årdnadshaare och utomstående sakkunniga. Den indiiduella studerandeården finns till för enskilda studerande eller studerandegrupper. Med indiiduell studerandeård ases skolhälsoårdstjänster, psykologoch kuratorstjänster som ges den studerande, samt yrkesöergripande studerandeård som gäller en enskild studerande eller studerandegrupp. En yrkesöergripande grupp sammankallas id beho och med den studerandes, samt eentuellt årdnadshaares, samtycke. Skolkurator och skolpsykolog Studerande i gymnasiet kan ända sig till skolkuratorn och skolpsykologen då de konfidentiellt ill diskutera frågor i sin lissituation. Äen föräldrar kan ta kontakt, om det finns oro för den ungas situation. Samarbetet med föräldrar sker enligt öerenskommelse med studerande och med beaktande a ett fortsatt förtroende i kontakten med studerande. Under besöken hos skolkuratorn kartläggs studerandes lissituation och kuratorn och studerande funderar tillsammans på beho a förändring, åtgärder, stöd och ård. Studerande kan erbjudas fortsatt stödkontakt hos kuratorn. Klientkontakten kan antingen ara regelbunden eller mera sporadisk, enligt öerenskommelser och utgående från kuratorns bedömning och studerandes önskemål. Vid beho hänisas studerande till fortsatt utredning och ård. Om studerande ger sitt samtycke, kan kuratorn samarbeta med berörda yrkesgrupper både inom och utanför skolan. Skolkurator Gunilla Biström har sitt arbetsrum i skolans öre åning. Ingång äen direkt från gården inid B-ingången. Gunilla nås per telefon / eller epost (gunilla.bistrom@esbo.fi). Skolpsykologen stöder, ägleder och ger råd till studeranden i frågor gällande det psykiska älmåendet samt studier och lissituation. Skolpsykologen gör äen psykologiska bedömningar och utredningar id beho. Skolpsykolog Sandra Jääskeläinen nås per telefon eller epost (sandra.jaaskelainen@esbo.fi). Hälsoård i gymnasiet Studerandehälsoården främjar studerandenas hälsa och har ansar för att ordna ården a deras sjukdomar i samarbete med hälsostationerna. En hälsoundersökning hos hälsoårdaren utförs under det första skolåret och en läkarundersökning under det andra skolåret. Läkarundersökningen är samtidigt en förhandsundersökning inför uppbåd. Öriga studerande kan få en hälsoundersökning id beho. Vid läkarundersökningen kan studerande få ett nytt hälsointyg för ungdom, om de behöer det. Intyget duger som läkarintyg för körkort och arbetsplatser. Hälsoårdaren kan kontaktas i ärenden som gäller accinering, sexual- och preentirådgining, rusmedel och mentalfrågor samt i andra ärenden som anknyter till hälsan. Hälsoårdaren har också öppen mottagning då studerandena kan söka hjälp i akuta ärenden utan tidsbokning. 24 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 25

14 Studerande som ill boka en tid hos studerandehälsoårdens läkare kan göra det ia hälsoårdaren. Vid beho hänisas studeranden till ytterligare undersökningar eller den specialiserade sjukården. Vid olycksfall ger skolhälsoården första hjälpen tillsammans med skolans öriga personal. I situationer där studeranden fått första hjälpen har årdnadshaaren ansar för att han eller hon hänisas till fortsatt ård. Skolhälsoårdare Sari Björkroth är på plats måndag torsdag (dejour kl ) och nås äen per telefon ( ) eller epost sari.l.bjorkroth@esbo.fi. Tandård Alla gymnasiestuderande i Esbo har rätt till munhälsogranskning inom den kommunala tandården, oberoende a ilken hemort studerande har. Tandården är gratis för under 18-åringar. Studerandena kallas inte till granskning, utan bör själa boka tid ia telefon (mån fre kl ). Mera info på Esbo stads hemsida: fi/s-fi/social_och_halsoard/ Sjuk_och_halsoard/Munhalsoard Studiehandledning Skolans studiehandledare, Tony Valtonen och Paula Lindqist, bistår studerandena i frågor som berör både gymnasiestudier och fortsatta studier. I mera tidskräande ärenden kan det ara skäl att på förhand komma öerens om en tid hos studiehandledaren personligen eller ia Wilma. Studiehandledarna har delat upp studerandena sinsemellan och du ska i huudsak kontakta din egen studiehandledare, d..s. den studiehandledare du haft dina lektioner med. Kontaktinformationen hittar du på sidan 3 och grupp indelningen på sidan 6 i denna studieguide. Specialunderisning Specialunderisningen i gymnasiet går främst ut på indiiduell handledning kring studieteknik och hjälpmedel. Studerande som ill bli testad för läs- och skrisårigheter kan ända sig till specialläraren. Intyg inför studentskriningar görs klara i samråd med speciallärare och rektor senast då den studerande går på åk 2 i gymnasiet. Specialläraren hör till skolans studerandeårdsteam. Speciallärare Nina Sippola har sitt arbetsrum på andra åningen mittemot läsesalen. Nina är anträffbar alla dagar och kan nås per telefon eller epost (nina.sippola@esbo.fi). STUDERANDEKÅR och STUDERANDEKÅRSSTYRELSE Alla studerande i Mattlidens gymnasium hör till studerandekåren, eller mera bekant elekåren. I början a ett läsår äljer studerandekåren en ordförande och 18 studerandekårsstyrelsemedlemmar. Ordförande, sekreterare och kassör kan genom aktit deltagande få en kurs för ett års arbete, medan man som anlig medlem får en kurs efter tå års aktit arbete. Ordförande i studerandekårsstyrelsen sitter med i skolans ledningsgrupp medan ice ordförande sitter med i studerandeårdsgruppen. Alla i styrelsen får ett intyg öer sitt arbete. Studerandekårsarbetet kan räknas som en merit i en CV. Styrelsen ger bidrag till abiturienterna och gammeldansen och har en mikroågsugn och attenkokare för studerandena. Styrelsen gör anskaffningar som studerandena ill ha och ansarar för t.ex. konditionssalen. Styrelsen ordnar spelkällar, fester och Mattnatten med talangjakt. Styrelsen arbetar aktit för ökad samhörighet och trisel i skolan och ger studeranden möjlighet att påerka beslut som görs i skolan. Styrelsen handleds a lärarna Nina Sippola och Merit Kärki. Studerandekårens triselregler Respektera andras arbetsro! Bete dig sakligt mot andra i skolans alla utrymmen. Ett leende kan rädda någons dag! Kom också ihåg att hälsa på lärare och medstuderanden. Var rollmodell för de yngre eleerna och studerandena! Vi anänder inte alkohol eller röker på skolans område. Städa efter dig id mikroågsugnen och sofforna och håll också resten a skolan ren. Städa efter dig i konditionssalen, som studerandena själa har planerat och skaffat pengar till. Sätt tomflaskor och -burkar i klassrummens insamlingskärl. Pengarna anänds för att förbättra triseln i skolan. 26 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 27

15 TUTOR- VERKSAMHETEN INTERNATIONELL VERKSAMHET Den öergripande målsättningen med tutorerksamheten är att uteckla år skola och skapa en bättre anda. Syftet är att tutorstuderandena skall fungera som stöd för nya studeranden men också arandra. Tutorerna skall äen kunna hjälpa till med att lösa frågor som har anknytning till skolan. Den handledning som tutorerna erbjuder till skolans nya studerande är iktig men det är inte huudmålsättningen med tutorerksamheten. Grupphandledarna innehar fortsättningsis ansaret för att informera sin grupp. Tutorerna alägger ett utbildningsprogram under årterminen. Programmet är indelat i fyra separata delar: 1) Studerandena utarbetar gruppens målsättningar och handlingsplan, 2) Frågor kring kommunikation, gruppdynamik och ärderingar behandlas genom dramaöningar och smågruppssamtal, 3) Studiehandledning under ledning a grupphandledarna och studiehandledarna. 4) Teamtriselseminarium 2 dygn ute i naturen. Olika öningar och lekar. Genomgång a tutorernas Högsanduppgifter. Skolstarten och Högsand-dagarna planeras med målsättningarna att skapa en i-anda och en bra start i gymnasiet. De studerande som fungerar som tutorer erhåller en kurs i studiehandledning. För IB-studerande kan tutorerksamheten utnyttjas för att uppfylla CAS-koten. Valet a nya tutorer ordnas i början a årterminen så att själa utbildningen kommer igång under marsmånad. Tutorer A Ingrid Bärlund Emil Toionen Kasimir Wiklund Greta Wirén 15 B Calle Bengelsdorff Corinne Björklund Lilly Björklund Karolina Rosenberg 15 C Victor Ekman Frida Forslund Andreas Klang Nina Sundblad 15 D Anna Helin Emma Holmberg Alexander Johansson Jesse Pöri 15 E Jere Henriksson Pontus Koiisto Erik Rehnberg Elin Salenius MEP Model European Parliament Mattlidens gymnasium deltar tillsammans med Etelä-Tapiolan lukio, Kauniaisten lukio, SYK och Gymnasiet Grankulla samskola i Model European Parlianent. Tå gånger om året ordnas i något EU-land ett simulerat EU-parlamentsmöte. Då får ar skola skicka en representant att delta i diskussioner och debatter i en eckas tid. Deltagarna bor hos ärdfamiljer och jobbar i kommittéer tillsammans med ungdomar från andra EU-länder. De sista tå dagarna samlas alla till plenum för att rösta om olika förslag som arbetats fram under hela eckan. Deltagarna betalar för sin egen resa och egna fickpengar. Skolan står för deltagaragiften. Det är en garanterat giande men samtidigt också kräande uppgift. Årets båda deltagare utses i allmänhet genast i början a höstterminen. I första hand äljs delegaterna från årskurs 2. LEAP Linked European Awareness Project är ett samarbetsprojekt mellan fem skolor från olika europeiska länder: Italien (Cuneo), Polen (Warsawa), Norge (Staanger), Skottland (Lockerbie) och Mattlidens gymnasium. LEAP började som ett Comeniusprojekt 1993 och Mattlidens har redan hunnit stå ärd för projektet fyra gånger. En gång per år träffas tio studeranderepresentanter och en lärare från arje skola, i något a länderna för en konferens med ett gemensamt tema. Inkarteringen sker i ärdfamiljer. Hösten 2015 åker i till Skottland. Kontaktperson är Fredrika Auinen (bildkonstläraren). 28 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 29

16 STUDENT- EXAMEN Gymnasiets agångsbetyg En studerande har slutfört gymnasiets lärokurs när han fullgjort de enskilda ämneslärokurserna med godkänt itsord enligt prestationsanisningarna och då minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfyllts. Till en studerande som har slutfört gymnasiets lärokurs ges agångsbetyg. Vitsordet öer lärokursen i ett ämne bestäms på basis a de obligatoriska och fördjupade kurserna. Den lärare som bedömer lärokursen kan höja itsordet, om den studerandes kunskaper och färdigheter i slutskedet a studierna är bättre än det itsord som uppstår på basen a kursitsorden. Inga alagda kurser kan raderas från agångsbetyget. Studentskriningarna Studentexamen kan aläggas som s.k. koncentrerad examen arid alla pro aläggs id samma examenstillfälle, eller etappis genom att alägga proen under 1 3 på arandra följande examenstillfällen (t.ex. höst år eller år höst år) Villkoret för att man skall få alägga studentexamenspro är att man alagt alla obligatoriska kurser i ämnet i fråga. I de alfria språken bör minst tre kurser ha alagts innan skriningarna inleds. I studentexamen skall förutom modersmålet ingå tre obligatoriska pro ur följande ämnesgrupper: andra inhemska språket (A- eller B-niå), ett främmande språk (A- eller C-niå), ett realpro matematik (lång eller kort). Examinanden agör själ ilka pro han/hon alägger som obligatoriska. Valet är bindande och kan alltså inte ändras id följande examenstillfälle. A de obligatoriska proen bör minst ett ara på mera kräande niå. Utöer de obligatoriska proen kan abiturienterna delta i extra pro. Dessa kan ara ett realpro, matematik eller extra främmande språk. Om examinanden ill skria flera språk på A-niå eller C-niå är der skäl att sprida examen på 2 3 gånger och göra ämnesalet därefter så att tillräckligt antal kurser är alagda id skriningstillfället. Samma gäller naturligtis ifall examinanden ill delta i flera än tå realpro. Det är möjligt att under samma examenstillfälle alägga endast tå realpro, ett dag I och ett dag II. Om studentexamen aläggs etappis kan detta ske under högst tre på arandra följande protillfällen. Detta gör att man inte kan inleda skriningarna redan under det första gymnasieåret. För att en studerande skall erhålla studentbetyg kräs att han äen får ett agångsbetyg (se tidigare asnitt: Gymnasiets agångsbetyg) enligt det egna gymnasiets läroplan. Studentexamen är alagd då examinanden erhållit godkänt itsord i de fyra ämnen han alt som obligatoriska, men studentbetyget skickas till skolan först efter det också skolans agångsbetyg är klart. Digitalisering Studentexamen kommer att digitaliseras fr.o.m. hösten De första proen som skris digitalt är geografi, filosofi och tyska. Våren 2017 står franska, samhällslära och psykologi i turen. Våren 2019 skris alla pro på dator. Det faktum att studentexamen görs digitalt innebär naturligtis att också underisningen digitaliseras. Esbo stad uppmanar studerandena att skaffa sig en bärbar dator redan i ett tidigt skede a studierna. Närmare information på följande sida: Anmälan till studentexamen Du skall personligen anmäla dig till studentexamen. Anmälan skall uppta de ämnen du ämnar alägga id ifrågaarande examenstillfälle. Anmälan är bindande. Ett pro man anmält sig till, men inte deltagit i räknas som underkänt. Anmälan till studentexamen bör göras senast i slutet a årterminen (höstens pro) eller i början a noember (årens pro) id tidpunkter som meddelas a studiehandledaren. På tåans år gör du under handledning a studiehandledaren upp en skriningsplan, där du planerar in ilka skriningar du tänker delta i och när. Då du anmäler dig första gången till studentexamen agör du ilka pro du alägger som obligatoriska, och ilka som friilliga. Detta al kan inte ändras, utan gäller under följande examensomgångar (om du deltar i flera skriningstillfällen). Du agör också (i språk och matematik) på ilken niå du alägger proet. Också detta al är bindande för eentuella fortsatta examenstillfällen. Om du blir underkänd i ett pro på A-niå har du dock rätt att förnya proet på lägre niå, förutsatt att du har minst ett pro på den mera kräande niån bland de obligatoriska proen i din examen. 30 Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 31

17 Studentexamensnämndens prislista Grundagift 14 Prospecifik agift 28 Agift för kontrollbedömning / pro 50 Den som alägger studentexamen koncentrerat erlägger grundagiften en gång, medan den som alägger examen etappis betalar grundagift för arje enskilt protillfälle. Studentexamensitsorden laudatur (l) = 7 poäng eximia cum laude (e) = 6 poäng magna cum laude (m) = 5 poäng cum laude approbatur (c) = 4 poäng lubenter approbatur (b) = 3 poäng approbatur (a) = 2 poäng improbatur (i) = 0 poäng Kompensation Om en examinand har underkänts i ett obligatoriskt pro kan studentexamensnämnden ändå godkänna dennes examen på basen a kompensation. För arje godkänt pro ges följande kompensationspoäng: l(7), e(6), m(5), c(4), b(3), a(2). 12 poäng kompenserar itsordet i+, 14 p. itsordet i, 16 p. itsordet i-, 18 p. itsordet i=. Kompensation beräknas automatiskt. Att ta om ett underkänt pro Ett underkänt obligatoriskt pro får tas on tå gånger under de tre examenstillfällen som följer omedelbart på det tillfälle då proet bliit underkänt. Ett underkänt obligatoriskt pro på den mera kräande niån kan tas om genom att delta i pro som bygger på kort lärokurs i samma ämne. Om ett underkänt obligatoriskt pro har kompenserats får det tas om tå gånger utan tidsgräns. Också ett underkänt extra pro får tas om tå gånger utan tidsgräns. Att ta om ett godkänt pro Ett godkänt pro i studentexamen får förnyas en gång. Det finns ingen tidsgräns för omtagning a ett godkänt pro. Det bästa itsordet i ifrågaarande pro (inom examenstiden) upptas på studentbetyget. Om proet höjs efter alagd examen utfärdas ett skilt betyg öer prestationen. Det är möjligt att id ett och samma examenstillfälle dels ta del i pro som ingår i examen, dels ta om ett tidigare underkänt eller ett godkänt pro. Komplettering a examen Efter alagd studentexamen är det möjligt att komplettera den med ämnen man inte alagt pro i eller med pro på en annan niå än den som ingår i studentexamen. Detta kan man göra id ilket skriningstillfälle som helst och man kan anmäla sig till ilket gymnasium som helst som ordnar skriningar på ens modersmål. Realproet Ämnesrealproet erkställs under tå skilda prodagar id arje studentskriningsomgång (år resp. höst). Vart och ett a följande läroämnen har sitt eget pro i studentexamen: eangelisk-luthersk religion, ortodox religion, lisåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Kan man skria realpro i flera ämnen? Under en prodag kan man delta i endast ett ämnesrealpro. Utnyttjar man båda realprosdagarna kan man alltså alägga tå realpro id arje examensomgång (år resp. höst). I tabellen nedan kan du se ilka ämnen som skris samma dag (man kan således älja endast ett a dem för arje examenstillfälle), hur många obligatoriska och fördjupade kurser ämnet har (som ligger som grund för realprosuppgifterna i ämnet), antal uppgifter som besaras och antal uppgifter totalt, per ämne. Hur många är prouppgifterna, hur många uppgifter måste man besara? Antalet prouppgifter i de enskilda realämnesproen arierar mellan 10 13, likaså antalet uppgifter som skall besaras (6 8), se tabellen nedan. Uppgifterna grundar sig på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ämnet. Bland uppgifterna kan ingå 1 4 uppgifter som öerskrider ämnesgränserna. Ena prodagen Andra prodagen Ämne Kurser Antal uppg. Ämne Kurser Antal uppg. Psykologi a 10 Religion a 10 Filosofi a 10 Lisåskådning a 10 Historia a 10 Samhällslära a 10 Fysik a 13 Kemi a 12 Biologi a 12 Geografi a 10 Hälsokunskap a Mattlidens gymnasium Läsårskalender och studieguide < TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN 33