ratifiéering av Borgmästaravtalet

Transkript

1 ÖSTERÅKERS W3MMUN Sericeenheten Motion om» K BiummN KOMMU NSTYRELSEN hr 2&jm^ ratifiéering a Borgmästaratalet IS 50 senska kommuner har hittills skriit på EU-kommissionens Borgmästaratal. Tillsammans med öer 6500 andra europeiska städer kommer kommunerna att jobba med energieffektiisering och för att sänka sina koldioxidutsläpp med mer än 20 % till år 2020 jämfört med I EU:s klimatmål ska alla medlemsländer gemensamt, genom energieffektiisering och en ökad andel förnbar energi, minska koldioxidutsläppen med 20 % fram till år De kommuner som ill gå ännu längre kan skria på ElJ:s Borgmästaratal. En ständigt äxande skara kommuner i Serige och i Europa sätter allt högre klimatmål och allt fler genomför åtgärder för att sänka utsläppen a äxthusgaser. Kommunerna menar att den lokala niån är extremt iktig och att de kan göra skillnad. De enskilda delarna må ara små men tillsammans gör de hela skillnaden. Borgmästaratalet är ett initiati från Europeiska kommissionen. Öer 6500 städer har undertecknat atalet och i länet återfinns Nnäshamn, Södertälje, Botkrka, Haninge, Tresö och Stockholms stad. Kommuner som skrier under Borgmästaratalet åtar sig att ta fram och genomföra en åtgärdsplan för hållbar energi inom sina erksamheter, samt rapportera till kansliet för Borgmästaratalet om genomförandet. Kommunen organiserar också energidagar i samarbete med kommissionen samt deltar i EU:s årliga borgmästarkonferens. Åtagandet under Borgmästaratalet ger kommunerna en möjlighet att profilera sig utåt genom sitt arbete för minskade koldioxidutsläpp samtidigt som en anslutning till borgmästaratalet gör det enklare att söka EU-medel inom klimat- och energiområdet. Österåkers kommun skulle äen genom att skria under Borgmästaratalet få tillgång både till ett brett erfarenhetsutbte med andra deltagande kommuner och till stöd från EU: När åtgärdsplanen ska upprättas och genomföranderapporter skrias finns mcket hjälp att få. Dels finns det ett etablerat näterk a städer som redan har kommit långt och kan ge stöd till att formulera en bra åtgärdsplan för Österåkers kommun. Dels finns det strukturer inom EU för att bistå kommunerna med detta arbete. Olika offentliga föraltningar finns också som har möjlighet att ge strategisk ägledning och finansiellt och tekniskt stöd till kommuner med den politiska iljan att underteckna Borgmästaratalet, men som saknar kunskapen och/eller resurserna att uppflla kraen i det, nämligen att förbereda och införa en handlingsplan för hållbar energi. Finansiellt stöd till kommunerna för utgifter som rör framtagandet a en åtgärdsplan finns att tillgå ia EU. Bland annat kan nämnas programmet intelligent energi, IEE, ilket stödjer inesteringsprojekt kring energieffektiisering. En annan möjlighet är Europeiska regionala utecklingsfonden som ger inesteringsstöd kopplade till hållbar stadsmobilitet, lokala energioch IKT- infrastrukturer, luftkalitet och landskapsplanering. Med bakgrund i detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta

2 Att Österåkers kommun undertecknar EU-kommissionens Borgmästaratal Andreas Lennkist (V) Motionen får lftas äen om motionsinlämnaren inte är närarande

3 QP\ i lo\% Motion om djurcirkus till Österåkers kommun Åkersberga iteräscesss KOMMUN D.nr:. /\ K5 ms/ostt (1) / Den moderna cirkusen med dresserade djur har sitt ursprung i 1700-talets Storbritannien. Denna form a underhållning är fortfarande ett populärt inslag inom den kommersiella nöjesindustrin äen om djurfria cirkusar blir alltmer populära. Klassiskt domesticerade djur som hästar och hundar deltar parallellt med ilda djur som exempelis sjölejon och elefanter i cirkusföreställningarna. Rodjur och apor är dock inte längre tillåtna som cirkusdjur i de skandinaiska länderna. Denna motion uppmärksammar de ilda djurens situation inom cirkusindustrin. Idag är omsorgen om de ilda cirkusdjuren mcket knapphändigt reglerad i djurskddslagen. Dess tå portalparagrafer, "att djuren inte ska utsättas för onödigt lidande" (2 ) och "att djuren ska kunna lea ett arttpiskt beteende" (4 ), tillgodoses inte inom dagens cirkuserksamhet. Själa grundidén med cirkus är att få djuren att göra saker de normalt inte gör i sitt fria beteende. Detta konstlade beteende kan i iss mån accepteras för domesticerade djur, som hästar och hundar, men bör inte accepteras när det rör ilda djur. Djuren fraktas runt, tingas tillbringa sina li i trånga utrmmen och de blir ibland fastkedjade mellan uppträdandena. Djur på cirkusar isar i onormalt stor utsträckning smptom som tder på pskiska störningar. Äen med den bästa iljan i ärlden kan cirkusar a praktiska skäl inte tillgodose djurens naturliga beho a rörelsefrihet och socialt umgänge. I många länder i Europa har därför ilda och exotiska djur på cirkus förbjudits. Till Österåkers kommun kommer årligen ett antal olika cirkusföretag på besök. Flera a dessa cirkusföretag har djur med sej som en del a underhållningen. Det i ill uppnå är Österåkers kommun inte ska behöa ta emot cirkusar med ilda eller exotiska djur eller s.k. icke domesticerade djur som exempelis elefanter eller zebror. Vi anser att denna form a djurhållning och uppisningar a djur inte hör hemma i dagens Serige och Österåker. Mot bakgrund a detta rkar i: Att Österåkers kommun ska utreda möjligheten att neka kringresande cirkusar där uppisandet a icke domesticerade djur ingår nttja kommunal mark. Len\kV\5\ Andreas Lennkist Manriquez Michael Solander Vänsterpartiet Miljöpartiet de Gröna

4 ujedemkraterko/ s IhadifÅ Thutitm Sericeenhatpi 1 ) Interpellation till kommunstrelsens ordförande Michaela Fletcher Oktober 2015 io/zoi osmtåittäs Kommun JO- 2 3 D.nr: lo^/oo^un C Transitboende Täljö Konferenssenter Med anledning a att kommunen har ordnat så att Imprestor upplåter Täljö Konferenscenter till att ara ett transitboende, så har Serigedemokraterna och säkerligen flertalet a kommuninånarna några frågor som i skulle ilja ha sar på. / Hur länge är det tänkt/planerat att Täljö Konferenscenter ska ara ett transitboende? Vem kommer att bekosta den fasta personalens löner och hur stor personalstrka räknar ni med att det behös? Vem kommer att bekosta beakningspersonalen och ilken kostnad kommer denna att uppgå till? När de boende inte accepterar det anisade boendet på annan ort och därför oftast blir tungna att lämna transitboendet. Finns det då någon plan på att ta hand om dessa personer så att dom inte far omkring ind för åg i Österåker? Vem ska bekosta renoering och eentuella reparationer som kan behöas? Serigedemokraterna Österåker - Peter Wihlner

5 '"^mijedemokraterha- Sericeenheten Oktober 2015 ^'i Interpellation till kommunstrelsens ordförande Michael^ Fletcher 1 - ~h Ensamkommande flktingbarn Med anledning a kommunens åtagagande a att ta mot ensamkommande flktingbarn så skulle Serigedemokraterna ilja eta följande. Hur många platser för ensamkommande barn har kommunen atal om? Hur många ensamkommande barn har kommunen tagit mot i erkligheten? / Vart bor alla barn som i inte har atal om? Vem har ansar för dessa ensamkommande barn? Hur många barn klarar kommunen a att ta emot förutom de atalade? Seriaedemokraterna Österåker eter Wihlnei

6 7jumttd Ihuih Ser\'iceenheten Oktober /Zo IT WH } ' ^ Interpellation till Oppositionsrådet Ann-Christine Furustraht^ 9 ^ ( Mottagandet a nanlända Den samlade oppositionen består a Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Roslagspartiet, Vänsterpartiet och Skolpartiet. Då Serigedemokraterna läser i den samlade oppositionens gemensamma budget så ser i att den samlade oppositionen ill instifta en "Central funktion" för mottagande a nanlända, som skall inrättas under produktionsstrelsen. Denna centrala funktion har budgeterats med 8 Mkr. Serigedemokraterna låter sig förstå att den samlade oppositionen har för asikt och önskan att öka på inandringen till Österåkers kommun ganska markant då det hitintills har fungerat utmärkt utan en central funktion. Detta leder till några frågor som Serigedemokraterna och säkert många kommuninånare skulle ilja ha sar på. Hur många nanlända skulle den samlade oppositionen ilja att Österåker tar emot i förhållande till nuarande antal? / Hur ser ni på bostadsfrågan? Österåkers kommun har idag hresrätter och en relatit lång bostadskö. Ska de nanlända få en gräddfil förbi de som står i bostadskö? j Äen om de nanlända får en gräddfil och glider förbi de bostadssökande som finns, så räcker inte dessa lägenheter till. Kan a regeringen föreslagna tältläger ara a intresse och ett alternati äen för Österåker eller skall man inhsa flktingar i gmnastiksalar, etc? Hur ska i göra med arbeten åt alla nanlända? Har den samlade oppositionen en önskan att skapa ett ökat mångkulturellt Österåker? Serigedemokraterna Österåker r w* - Peter Wihiner i /