Årsredovisning Innehåll. Vad hände på Ringhals 2011? Vad är på gång 2012? 4 Ringhals Eva Halldén, ny vd för Ringhals

Transkript

1

2 Årsredovisning 2011 Vad hände på Ringhals 2011? 13 procent av den svenska elproduktionen: Ringhals producerade totalt 19 TWh el. Ringhals 4 näst intill som ny: Ånggeneratorbyte och turbinmodernisering för ökad säkerhet och framtida elproduktion. Brand på Ringhals 2: Liten brand som krävde långvarig sanering och fick stor uppmärksamhet. Internationella granskare på återbesök: Ringhals granskades av OSART, kärnkraftsexperter från FN:s atomenergiorgan. Vad är på gång 2012? Säkerheten främst: Fortsatt målmedveten satsning på säkerhetsförbättringar. Ett lugnare år: Inte längre så många stora revisionsarbeten och projekt. Ny vd: Den 1 januari tillträdde Eva Halldén som vd för Ringhals AB. Innehåll 4 Ringhals Eva Halldén, ny vd för Ringhals 6 Elproduktion och revisioner 17 Om elåret 18 Begränsad brand som orsakade långt produktionsstopp 20 Den mest omfattande revisionen i Ringhals historia 22 Om investeringar och moderniseringar 24 Om säkerhetsutvecklingen 26 Om vår personal 28 Om vårt miljöarbete Grafisk produktion och layout: Annika Örnborg Ringhals Text: Yvonne Jonsson Ringhals Foto/illustrationer: Annika Örnborg Ringhals, Börje Försäter Hallands Bild och Stibbe Johansson Ringhals Tryck: BCB, Varberg 2011 Papper: omslag Maxioffset, inlaga Profisilk Omslag: Anders Jerregård, biträdande driftchef på R1, och Björn Sjöström, blockchef för R1, kan konstatera att Ringhals 1 har haft betydligt bättre driftresultat 2011 än de närmast föregående åren Årsredovisning

3 Teknikfakta R1 R2 R3 R4 Nettoeffekt 865 MW 865 MW 1047 MW 940 MW Reaktortyp Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör Asea-Atom Westinghouse Westinghouse Westinghouse Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Siemens AG/KWU Areva NP Turbinleverantör General Electric Co Stal-Laval Turbin AB Alstom Power AB Alstom Power AB Generatorleverantör General Electric Co Alstom Power AB Alstom Power AB Alstom Power AB Kommersiell drift januari 1976 maj 1975 september 1981 november 1983 Reaktor Termisk märkeffekt MW MW 3135 MW MW Drifttryck 7 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa 15,5 MPa Ångtemperatur 286 C 276 C 276 C 276 C Ångflöde kg/s kg/s kg/s kg/s Antal bränsleelement Antal styrstavar Generator Generatorspänning 19,5 kv 19,5 kv 21,5 kv 21,5 kv Nätspänning 400 kv 400 kv 400 kv 400 kv Turbin Antal turbiner Varvtal rpm 3000 rpm 3000 rpm 3000 rpm Kylvattenflöde 2x21 m 3 /s 2x17,5 m 3 /s 2x21,4 m 3 /s 2x21,4 m 3 /s (havsvatten) Om Ringhals Ringhals är Nordens största kraftverk och ligger på den svenska västkusten cirka 6 mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 procent). På Ringhals finns fyra reaktorer en kokvattenreaktor (R1) och tre tryckvattenreaktorer (R2, R3 och R4). Den installerade effekten är totalt cirka 3700 MW och Ringhals har en produktionskapacitet på 28 TWh el per år. Antalet anställda är cirka

4 Ringhals blev de långa revisionsavställningarnas år. Ringhals producerade 18,9 TWh el och årets två dominerande händelser var utan tvekan branden på Ringhals 2 och ånggeneratorbytet på Ringhals 4. På Ringhals 4 genomfördes under 2011 den största moderniseringen någonsin. Flera stora investeringsprojekt infördes med gott slutresultat men med cirka två månaders revisionsförlängning. De tre ånggeneratorerna byttes ut, och för första gången i Europa genomfördes ett byte av tryckhållare. Dessutom gjordes stora komponentbyten i turbinanläggningen och digital turbinövervakning infördes. Ringhals 2 hade en bra inledning på 2011, men under revisionsavställningen i maj inträffade en brand i reaktorinneslutningen. Branden i sig var av begränsad omfattning men det omfattande sanerings- och återställningsarbetet gjorde att blocket stod stilla under återstoden av året. Glädjande är att Ringhals 1 gjorde sitt bästa år sedan 2006 och att Ringhals 3 än en gång noterade en årsproduktion över 7 TWh. Arbetet med säkerhetsutveckling har fortsatt under året med syfte att förbättra arbetssätt och anläggningar för säkrare drift. I december 2011 gjordes en uppföljande OSARTgranskning av Ringhals säkerhetsarbete, då kärnkraftsexperter i regi av IAEA besökte kraftverket. Teamet kunde konstatera att Ringhals gjort klara förbättringar jämfört med granskningen våren Det visar att vi är på rätt väg i förbättringsarbetet, även om vi inte nått ända fram på alla områden. Vi jobbar vidare för att säkerhetsarbetet ska nå den nivå som vi själva och Strålsäkerhetsmyndigheten förväntar sig. Välkommen att läsa mer om Ringhals på följande sidor i denna verksamhetsredovisning. 4

5 Eva Halldén, ny vd för Ringhals Den 1 januari 2012 tillträdde Eva Halldén som verkställande direktör för Ringhals AB. Hennes uppdrag är att leda Ringhals vidare i arbetet med säkerhetsutvecklingen, nu när de riktigt stora investeringsprogrammen går mot sitt slut. Eva Halldén har jobbat i kärnkraftsbranschen under 30 år. Hon har erfarenhet från alla delar av kärnkraftens värdekedja från bränslefrågor till avfallshantering. Sin karriär inledde Eva Halldén på leverantörssidan, inom reaktordivisionen på ASEA Atom och växlade efter ett antal år över till bränsledivisionen på ABB Atom, sedermera Westinghouse Atom, där hon hade olika chefsbefattningar. Under sju år arbetade Eva Halldén inom Studsvik-koncernen och var bland annat vd för Studsvik Nuclear AB. Sedan 2009 har hon arbetat på Vattenfall, som stabschef för Fleet and Technology inom Vattenfalls kärnkraftsverksamhet. Jag tycker att det är spännande och roligt att nu få vara en del av den operativa kärnkraftverksamheten och leda utvecklingen av Ringhals, säger Eva Halldén. Mitt bestående intryck är att det finns mycket kompetens, engagemang och positiv anda i Ringhals organisation. En hel del förbättringsområden finns också att ta tag i, exempelvis när det gäller långsiktighet, planering och arbetsbelastning. Ringhals har haft flera motiga och arbetsintensiva år då många stora och viktiga investeringsprojekt har införts. Framöver ska vi fortsätta att fokusera på att säkert, stabilt och förutsägbart producera el. Ringhals fortsatta säkerhetsutveckling är en viktig grund för detta. Vi ska återvinna omvärldens fulla förtroende för vår förmåga. Eva Halldén är 52 år och civilingenjör i kemiteknik vid KTH, Hon har tidigare suttit i styrelsen för Ringhals AB. Eva Halldén efterträdde Bertil Dihné som var verkställande direktör för Ringhals AB åren

6 Om driften 2011 Elproduktion och revisioner Ringhals producerade 18,9 TWh el under Det är den lägsta årsproduktionen sedan år Det största produktionsbortfallet orsakades av det långvariga saneringsarbetet på Ringhals 2 efter branden i maj. Även den innehållsrika revisionen på Ringhals 4 bidrog till det jämförelsevis låga produktionsresultatet. Revisionen var på förhand planerad till drygt tre månader, men behövde förlängas med två månader innan alla åtgärder vara slutförda. Ringhals 1 gjorde däremot sitt bästa produktionsår sedan 2006 och Ringhals 3 svarade ensam för en produktion på 7,1 TWh. Den totala tillgängligheten för de fyra reaktorerna var 59,9 procent. TWh 30 Kapitalkostnader 22 % 25 Effektskatt 24 % 20 Kärnbränsle 11 % 15 Avfallsfond 4 % Drift och underhåll 39 % Ringhals produktion Ringhals produktionskostnad 2011, fördelning i procent 6

7 7

8 Ringhals var ett betydligt bättre produktionsår för Ringhals 1 än de närmast föregående åren. Blocket producerade 6,2 TWh el med en tillgänglighet på 81,4 procent. På begäran av Svenska Kraftnät reglerades R1 ner av kraftbalansskäl vid ett tillfälle under januari och blocket gick även till kall avställning under två dygn i slutet av februari för att arbete på 400 kv-linjen skulle kunna utföras. Revisionen inleddes den 25 september. De största arbetena var bytet av lågtrycksturbiner på den ena turbinsträngen samt fortsatt byte av säkerhetsställverk genom utbyte av det dieselsäkrade nätet på den ena elsidan. Revisionen genomfördes väl, men tillkommande arbeten gjorde att avställningen blev elva dygn längre än planerat. Blocket fasade in på elnätet igen den 20 november. Vid återgång till full effekt noterades ljudfenomen från kondensationsbassängen, så kallad chugging som uppstår då ångbubblor i mynningen till dränagerör kollapsar. Efter analyser gjordes stegvis anpassning av reaktoreffekten, som vid årets slut var reducerad till 80 procent. Åtgärder vidtas under revisionen innebar slutet på de riktigt stora anläggningsändringarna på reaktorsidan. Under ett flertal år har arbete pågått med att fördubbla viktiga säkerhetssystem genom RPS- och SP2-projekten. Det innebär att R1 bland annat har fått ett extra reaktorskyddssystem och två nya kylstråk för resteffektkylning. 10 Produktion R1 (TWh) 8 6 Fakta R1 Nettoeffekt 865 MW Kokvattenreaktor Togs i drift Tillgänglig energi Producerad energi 8

9 Ett axplock av bilder från revisionen på Ringhals 1. Installation av tre nya lågtrycksturbiner och utbyte av säkerhetsställverk var de dominerande arbetena. 9

10 10 De största planerade revisionsjobben var översynen av reservkraftdieslar och utbytet av eldrivna hjälpmatarvattenpumpar. I revisionens slutskede inträffade emellertid branden vars återställningsarbete kom att överskugga det resterande året på Ringhals 2.

11 Ringhals började bra för Ringhals 2, men branden under revisionsavställningen i maj ledde till ett omfattande återställningsarbete som pågick året ut. Årsproduktionen blev så låg som 1,8 TWh och tillgängligheten 24,9 procent. Blocket gick in i coast down, planerad effektreduktion inför revisionen, den 12 mars. Avställningen inleddes den 1 april och var planerad till fem veckor. De på förhand tidsstyrande arbetena för revisionen var översyn av reservkraftdieslar samt utbyte av eldrivna hjälpmatarvattenpumpar. I revisionens slutskede inträffade en brand i en våtdammsugare i reaktorinneslutningen. Brandens omfattning var begränsad, men ledde till nedsotning av utrustning, tak, väggar och golv i byggnaden. Saneringen och återställningsarbetet, då funktionen för alla system skulle kontrolleras och godkännas, var omfattande och komplext. Ringhals 2 var avställd återstoden av 2011 och fasades inte in på elnätet igen förrän den 2 april Läs mer om branden på sidan En händelse på Ringhals 2 har under året klassats som nivå 1, den lägsta nivån, på den internationella skalan för kärnkraftshändelser, INES. På reservkraftdieslarnas elskenor finns underspänningsskydd som har till uppgift att starta dieselsekvensen om spänningen blir för låg i det yttre nätet. Under revisionen testades underspänningsskydden och i samband med det visade det sig att skydden kunde felfungera, om ett mycket kortvarigt spänningsbortfall (några tiondelar av en sekund) uppstod på yttre nät. Eftersom felet berörde samtliga fyra dieslar värderas händelsen som en INES 1. Felet är åtgärdat genom att tidreläer ser till att underspänningsskydden fullföljer hela den sekvens som de är tänkta för, även om spänningen återkommer direkt. Produktion R2 (TWh) Fakta R2 Nettoeffekt 865 MW Tryckvattenreaktor Togs i drift Tillgänglig energi Producerad energi 11

12 Ringhals 3 Ringhals 3 producerade 7,1 TWh under året. Fyra av årets månader var helt utan produktionsbortfall och tillgängligheten uppgick totalt till 79,0 procent. Ett reaktorsnabbstopp inträffade den 15 februari då ett brustet membran ledde till en obefogad stängning av en ångisolerventil. Den 11 september ställdes anläggningen av för kontroll av reaktorinneslutningens sprinklersystem, då oönskade svetspluggar hittats i motsvarande system på R2 och R4. Inga svetspluggar fanns i systemet, och R3 återstartade den 21 oktober efter godkänd driftklarhetsverifiering. Årets revisionsavställning inleddes den 5 november. Under den månadslånga revisionen infördes bland annat, som en säkerhetshöjande åtgärd, en ny fristående funktion för reaktorsnabbstopp. Dessutom byttes en av reaktorkylpumparna liksom en starttransformator samt el- och styrutrustning i en av intagsbyggnaderna. Revisionen genomfördes väl och i stort sett enligt ursprunglig tidplan. Blocket var åter på nätet den 6 december och avslutade året vid full effekt. Produktion R3 (TWh) Fakta R3 Nettoeffekt 1047 MW Tryckvattenreaktor Togs i drift Tillgänglig energi Producerad energi 12

13 Ringhals 3 hade ett normalt år med en månadslång revision, då exempelvis en starttransformator byttes och en ny fristående funktion för reaktorsnabbstopp infördes. 13

14 14 Tre stora projekt dominerade revisionen på Ringhals 4. Bytet av ånggeneratorer och tryckhållare, turbinmodernisering med stora komponentbyten samt övergång till digital teknik i turbinanläggningens skydds- och reglersystem.

15 Ringhals 4 Den fem månader långa revisionsavställningen satte sin prägel på årsresultatet, 4,1 TWh el och en tillgänglighet på 49,9 procent. Årets inleddes av fyra månaders obruten drift med 100 procents tillgänglighet, innan revisionen tog vid den 31 maj. Avställningen var planerad till 100 dygn men genomförandet av de omfattande arbetena krävde 168 dygns avställning. Revisionen var den mest innehållsrika i Ringhals historia och omfattade bland annat byte av ånggeneratorer och tryckhållare i reaktorinneslutningen. På turbinsidan byttes högtrycksturbiner och mellanöverhettare samt två nya lågtrycksförvärmare installerades. Dessutom moderniserades turbinanläggningens skydds- och reglersystem och turbinutrustningen i kontrollrummet. Ett nytt diversifierat reaktorskyddssystem installerades liksom nytt ångbrottsskydd. Reparationer av betongskador gjordes i hjälpkylvattenkanal och pumpsumpar. Blocket fasades in på elnätet den 15 november, och därefter följde ett omfattande provdriftsprogram för de nyinstallerade komponenterna som slutfördes i januari Läs mer om den stora revisionen på Ringhals 4 på sidan Produktion R4 (TWh) Fakta R4 Nettoeffekt 940 MW Tryckvattenreaktor Togs i drift Tillgänglig energi Producerad energi 15

16 Fyra block ur drift Under totalt fyra veckor hösten 2011 var för första gången samtliga fyra reaktorer avställda samtidigt. Under saneringsarbetet på Ringhals 2 gjordes ett ovälkommet fynd i form av en kvarglömd svetsplugg i sprinklersystemet för reaktorinneslutningen. Det var en gasavtätning som använts vid svetsarbeten, troligtvis vid installationer i mitten av 1980-talet. Sprinklersystemet är ett av flera säkerhetssystem som träder i funktion exempelvis vid ett allvarligt rörbrott. Om ett sådant skulle ha inträffat skulle vattenflödet i den del av sprinklersystemet där svetspluggen fanns till viss del ha påverkats. Ringhals beslöt därför att kontrollera motsvarande system även på Ringhals 4, som var avställd för revision. Även där hittades svetsavtätningar dels i sprinklersystemet, dels i nödkylsystemet för reaktorhärden. Beslut togs omedelbart att ta Ringhals 3 ur drift, ett stopp som kom att vara i sex veckor innan systemen var kontrollerade och SSM gav tillstånd för återstart. Några svetspluggar fanns emellertid inte på Ringhals 3 och inte heller vid kontroller på Ringhals 1. Bidragande till att samtliga block stod stilla samtidigt var, förutom återställningsarbetet på Ringhals 2, att Ringhals 4 hade en fem månaders revisionsavställning med ånggeneratorbyte och stora turbinmoderniseringar. R3:s revision senarelades med syfte att undvika att flera block var avställda samtidigt, vilket alltså ändå blev fallet. Eftersom avvikelsen på Ringhals 4 innebar en upprepning av en tidigare händelse från 2004 klassades det inträffade som nivå 1, den lägsta nivån, på den internationella skalan för kärnkraftshändelser, INES. Renhet i system Det är bara att konstatera att vi historiskt tyvärr inte har haft tillräckligt bra kontroll av renheten i våra system, säger Lars Björnkvist blockchef för Ringhals 2. Vi har sedan 2005 vidtagit en rad åtgärder för att förhindra att föremål lämnas kvar i systemen efter reparations- och ändringsarbeten. Exempelvis har vi numera organiserade renhetsinspektioner på ett helt annat sätt än tidigare. Självklart vill vi inget hellre än att producera el, Under revisionsperioden 2011 utförde inspektionsgruppen på Ringhals cirka 800 renhetsinspektioner, betydligt fler än något år tidigare sätts ännu mer fokus på vikten av renhet i system. men säkerheten kommer alltid främst. Därför tvekar vi inte att ta våra reaktorer ur drift för att kontrollera en eventuell avvikelse. 16

17 Om elåret 2011 Året inleddes med sträng vinterkyla och underskott på el i Sverige, men en tidig vårflod räddade situationen. Den totala årsproduktionen i Sverige var 147 TWh, vilket ligger i nivå med föregående år. Vattenkraften stod för den största delen, 66 TWh, följd av kärnkraften på 58 TWh. Vindkraften mer än fördubblade sin årsproduktion och slutade på 6 TWh. Den totala elanvändningen i landet var 140 TWh, en minskning med cirka 5 procent från föregående år. Detta beroende främst på den milda hösten och en viss konjunkturavmattning inom industrin års nettoimport på 2 TWh vändes till export med 7 TWh. Sett till Norden som helhet var det däremot nettoimport som gällde, totalt cirka 5 TWh. Det genomsnittliga elpriset under året på den nordiska elbörsen var 43 öre/kwh, att jämföra med drygt 50 öre/kwh år Den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra elområden. Källa: Svensk Energi Sveriges elproduktion 2011 totalt 147 TWh Övrig värmekraft 17 TWh Vattenkraft 66 TWh 1 kwh räcker till: Bastu (med termostat) 5000 W Dammsugare 1000 W Elgitarr med förstärkare 300W Eltandborste 2 W Glödlampa 60 W Lågenergilampa 11 W Handdukstork 80 W Hobbymaskin 500 W Hårtork 1500 W Infravärme 2000 W Kaffebryggare 1000 W LCD-TV W Plasma-TV W Luftkonditionering (AC) 950 W Mikrovågsugn 1400 W PC+skärm 100 W 20 minuter 1 timme 3 timmar 500 timmar 16,5 timmar 91 timmar 13 timmar 2 timmar 40 minuter 30 minuter 1 timme 7 timmar 48 min 4 timmar 30 min 1 tim 5 min 43 minuter 10 timmar Kärnkraft 58 TWh Vindkraft 6 TWh Svensk elfakta 2011 Total elproduktion 147 TWh Total elanvändning 140 TWh Nettoexport 7 TWh 17

18 Begränsad brand som orsakade långt produktionsstopp Den 11 maj 2011 inträffade en brand i reaktorinneslutningen på Ringhals 2. Brandens omfattning var begränsad och utgjorde inget hot mot person- eller reaktorsäkerhet. Däremot orsakade branden ett omfattande och tidskrävande saneringsarbete. I slutskedet av R2:s ordinarie revisionsavställning utbröt en begränsad brand i samband med täthetsprovning av reaktorinneslutningen. Inget uranbränsle fanns vid tillfället i reaktorinneslutningen, eftersom blocket var avställt för bränslebyte och underhållsåtgärder. Kortslutning i våtdammsugare Utredningar visar att branden med största sannolikhet startade i en våtdammsugare som lämnats kvar med sladden ansluten till ett eluttag. Under tiden som täthetsprovningen utfördes uppstod en kortslutning i dammsugaren, som då började brinna. Driftledning och arbetsledning hade i förväg övervägt vad som tekniskt skulle kunna krångla vid testet och vidtagit åtgärder för detta. Vad man inte insåg var att olika personer hade olika bilder av hur förberedelserna inför testet skulle se ut, exempelvis vem som hade ansvar för att se till att allt brännbart material avlägsnades, då testet skulle utföras i ett avvikande drifttillstånd än det vanligtvis sker. Detta ledde till att det fanns brännbart material kvar i reaktorinneslutningen inklusive elutrustning som inte borde ha funnits där under täthetsprovningen. Liten brand men mycket sot Brandskadorna i anläggningen var försumbara. Nedsotningen från det förbrända plastmaterialet var däremot mer problematisk och krävde omfattande och långvariga saneringsåtgärder, ett arbete som tog omkring åtta månader att slutföra. Slutresultatet blev en skinande ren reaktorinneslutning. Systemen i anläggningen har kontrollerats och driftklarheten för samtliga funktioner har verifierats och dokumenterats. Ringhals har kontinuerligt lämnat redovisningar till berörda myndigheter och den 27 januari 2012 gav Strålsäkerhetsmyndigheten sitt godkännande till återstart av Ringhals 2. Avställningen förlängdes dock ytterligare cirka två månader på grund av ombyggnader av ventiler i hjälpmatarvattensystemet. Den 2 april 2012 fasades Ringhals 2 in på elnätet efter ett års produktionsstopp. Lärdomar för framtiden Vi har dragit många lärdomar av det inträffade, säger Lars Björnkvist, blockchef för Ringhals 2. Inte minst att kommunikation och uppföljning är nyckelfrågor. Vi 18 Sot från det förbrända plastmaterialet la sig som en svart hinna över tak, väggar, golv och komponenter. Sammanlagt sanerades mer än 6300 kvadratmeter väggyta och 5100 kvadratmeter golvyta i reaktorinneslutningen. Arbetet engagerade mer än 600 personer.

19 måste alltid vara mycket tydliga när vi kommunicerar ut fattade beslut, så att motstridiga eller dubbeltydiga besked inte ges, och vi måste följa upp och säkerställa resultatet. Många olika orsaker har bidragit, men att händelser inträffar som får så här stor påverkan på vår elproduktion är inte acceptabelt, säger Lars Björnkvist. På Ringhals värnar vi om ett högt säkerhetsmedvetande och en öppen säkerhetskultur. Därför är vårt syfte inte att leta efter syndabockar, utan att dela erfarenheter och lära av misstag för att undvika upprepande. Svåråtkomliga ytor på hög höjd brandsanerades av specialutbildade lindansare. Slutresultatet efter åtta månaders arbete: en skinande ren reaktorinneslutning där samtliga system och funktioner är testade och godkända för fortsatt drift. 19

20 Om revisionen på R4 Den mest omfattande revisionen i Ringhals historia 2011 lades grunden till ytterligare många års säker och stabil elproduktion för Ringhals 4. Stora komponentutbyten och moderniseringar gjordes både i reaktor- och turbinanläggningen. Uppgraderingen omfattade nya ånggeneratorer och ny tryckhållare, nya högtrycksturbiner, lågtrycksförvärmare och mellanöverhettare. Dessutom infördes ny digital teknik för turbinernas skydds- och reglersystem. De gamla pulpeterna lämnade kontrollrummet för att ge plats åt ny digital turbinövervakning. Vi har slutfört viktiga investeringar i säkerhet, tillgänglighet och framtida elproduktion, säger blockchef Göran Molin. Blocket har 28 års säker och stabil drift bakom sig och med de nya komponenterna finns tekniska förutsättningar att köra vidare i ytterligare minst 20 år. I många stycken är Ringhals 4 näst intill som ny. Tack vare de nya komponenterna kan avställningstiden för kommande revisioner kortas ner. Behovet av inspektioner, provning och underhåll minskar liksom risken för oplanerat produktionsbortfall. Möjlig effekthöjning Förutsättningar finns också för en betydande framtida effektökning. Bytet möjliggör en ökning av den termiska effekten på Ringhals 4 från 2783 MW till 3300 MW, dvs till 118,6 procent. I elektrisk effekt motsvarar det, tillsammans med verkningsgradsförbättringar i projekt TURBO, en ökning med 24 procent från 920 MW till 1140 MW. Effekthöjningen genomfördes inte i samband med Med hjälp av en jättelik kran lyftes de 334 ton tunga ånggeneratorerna upp till den tillfälliga transportöppningen som tagits upp i reaktorinneslutningens betongvägg. 20

21 Utrymmet för att manövrera de 21 meter långa komponenterna i reaktorinneslutningen var mycket begränsat och skedde med stor precision. bytet. Först när Ringhals inte längre står under Strålsäkerhetsmyndighetens särskilda tillsyn kan tillståndsprocessen gå vidare. Tidskrävande arbete Ånggeneratorbytet på Ringhals 4 var det tredje bytet på Ringhals. Motsvarande byte gjordes på R och på R Världen över har mer än hundra liknande utbyten genomförts. Byten av tryckhållare är mer sällsynta detta var det första bytet på ett europeiskt kärnkraftverk. Avställningen planerades till 100 dygn, men under arbetets gång blev det uppenbart att leverantörerna behövde mer tid för att slutföra installationerna. Svårigheten var å ena sidan rördragning och montage på ånggeneratorernas sekundärsida som tog en månad längre tid än förväntat. Men tidsstyrande för revisionslängden blev emellertid arbetena i turbinanläggningen, där rördesignen med tillhörande installation och montage drabbades av stora förseningar. Den totala avställningstiden för blocket blev 168 dygn. Även om arbetet tog längre tid än planerat har slutresultatet, när projekten väl blivit installerade, blivit mycket bra slutfördes en flerårig modernisering av turbinanläggningen, bland annat installerades nya effektivare högtrycksturbiner. 21

22 Om investeringar och moderniseringar De senaste fem åren har åtta mycket stora anläggningsutvecklingsprojekt genomförts på Ringhals och dessutom flera hundra mindre projekt. I genomsnitt har fem miljoner kronor investerats varje dag i åtgärder som gör Ringhals säkrare, effektivare och mer långlivat. Vi får idag ut mer el ur samma mängd bränsle, reaktorerna är säkrare nu än när de en gång byggdes och de kan drivas i ytterligare år med goda miljöegenskaper. Från jätteprojekt till mindre projekt 2011 var året då de sista riktigt stora projekten infördes på Ringhals. Revisionen på Ringhals 4 var den mest omfattande någonsin med byten av ånggeneratorer och tryckhållare på reaktorsidan samt stora komponentutbyten i turbinanläggningen inklusive övergång till digital turbinövervakning. På Ringhals 1 byttes lågtrycksturbiner på den ena turbinsträngen, motsvarande byte sker 2012 på den andra sidan. Andra mycket stora anläggningsutvecklingsprojekt som genomförts de senaste åren är utbyte av instrument- och kontrollutrustningen på Ringhals 2 inklusive hela kontrollrummet, effekthöjning och turbinåtgärder på Ringhals 3 samt turbinbyten och fördubbling av säkerhetsfunktioner på Ringhals 1. Säkerhetsutvecklingen och moderniseringen av Ringhals är emellertid inte slut i och med att dessa omfattande projekt är över. Arbetet går vidare, men nu genom mindre projekt. Moderna säkerhetskrav Från 1995 och framåt har säkerhetsmyndigheten skärpt kraven på de svenska reaktorägarna. Anläggningarna Hittills har kraftverket producerat mer än 700 TWh el, tillräckligt för att försörja hela Sverige med el under fem år. Ringhals har ännu inte passerat hälften av sin möjliga produktion och kommer att spela en viktig roll som elproducent under många år framöver. 22

23 ska anpassas till den säkerhetsnivå som råder för nya, moderna kärnkraftverk, och det kräver ombyggnader och förstärkningar av säkerhetssystem. Exempel på sådana åtgärder som infördes under revisionen 2011 är ett diversifierat säkerhetssystem i form av en fristående funktion för reaktorsnabbstopp på Ringhals 3 och Ringhals 4 samt byte av kablage till högre miljöklassning i reaktorinneslutningen på Ringhals 1. Dessa säkerhetsmoderniseringar går under namnet övergångsplanerna. Samtliga åtgärder ska vara genomförda senast Parallellt med övergångsplanerna ska även de krav hanteras som blir resultatet av de så kallade stresstesterna av den europeiska kärnkraften. Ringhals inhyrda entreprenörer från 80 olika företag var involverade i revisionen Säkerhetsfoldrar på tolv språk togs fram för att alla skulle kunna ta del av Ringhals säkerhetsregler. Turbinmodernisering Turbinernas skydds- och reglersystem Byte av ånggeneratorer och tryckhållare 23

24 Om säkerhetsutvecklingen Säkerhetsarbetet är inget som man någonsin blir färdig med, det är ett ständigt pågående arbete. Under 2011 har vi haft fortsatt fokus på vår säkerhetsutveckling. Vi har arbetat vidare inom ramen för det åtgärdsprogram som formades efter OSART-granskningen av Ringhals 2010 samt de förbättringsområden som identifierats för att möta Strålsäkerhetsmyndighetens föreläggande från 2009 om särskilda villkor för drift. Det handlar exempelvis om förstärkning av ledarskapet och förbättrad process för utformning och efterlevnad av styrande dokument. Felförebyggande metoder I det dagliga arbetet är felförebyggande metoder ett viktigt stöd, exempelvis egenkontroll, oberoende kontroll och pre job-briefing. Användningen av dessa enkla men effektiva metoder har ökat. För utvalda arbetsgrupper, exempelvis skiftlagen, har värdegrundsdialoger hållits. Det handlar om att gemensamt diskutera vad ett säkert arbetssätt innebär, och hur och i vilka situationer felförebyggande metoder är ett stöd för ett säkert utfört jobb. Metoderna i sig är inte nya, men dialogerna är bra tillfällen att reflektera över vilken nytta de ger i det dagliga arbetet och hur de kan tillämpas. Återkoppling från SSM Vi har fått återkoppling på vårt säkerhetsarbete såväl från OSART som SSM. I SSM:s samlade årliga strålsäkerhetsvärdering för Ringhals 2011 konstateras att Ringhals uppfyller ställda krav i en utsträckning som är acceptabel för fortsatt drift. Myndigheten noterar att det finns brister i uppfyllandet av vissa krav och att Ringhals behöver fortsätta förbättra säkerhetsarbetet. Samtidigt konstaterar SSM, både i sin rapport och muntligt vid besök på kraftverket, att man ser framsteg och en positiv utveckling i sättet att hantera säkerhetsfrågorna. Årsrapporten innehåller SSM:s samlade värderingar Internationella granskningar OSART (Operational Safety Review Team) en granskning av kärnkraftssäkerhet som görs i regi av FN:s atomenergiorgan IAEA. OSARTgranskningar är en service till IAEA:s medlemsländer med syfte att medverka till förbättrad säkerhet vid kraftverken. Fokus ligger på säkerhetskultur och tillförlitlighet i verksamheten. WANO (World Association of Nuclear Operators) kärnkraftbranschens egen organisation som arbetar för att främja kärnkraftssäkerhet och internationellt utbyte av kunskap och erfarenheter. Granskningar, så kallade Peer Reviews, genomförs för att ta vara på goda exempel och föreslå förbättringar. Felförebyggande metoder (Human Performance Tools), exempelvis egenkontroll, oberoende kontroll och pre job-briefing, är viktiga redskap i det dagliga arbetet. 24

25 Granskningsteamet från OSART gjorde bland annat arbetsplatsbesök, som här i elbyggnaden för Ringhals 4 där arbete pågick med byte av ställverksgrupper. av frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Ringhals under året. Värderingarna bygger på analys av resultatet från myndighetens tillsynsinsatser under var ett tufft och arbetsamt år för Ringhals, säger vd Eva Halldén. Det långa stilleståndet efter branden på Ringhals 2 och den omfattande revisionen på Ringhals 4 tog mycket kraft och resurser i anspråk. Vårt utgångsläge 2012 är mycket bättre. Vi jobbar målmedvetet vidare med våra pågående säkerhetsförbättrande åtgärder för att vårt säkerhetsarbete ska nå den nivå som vi själva och SSM förväntar sig. OSART följde upp förbättringsarbetet I december 2011 återvände delar av det OSART-team som granskade Ringhals 2010 för att följa upp hur vi arbetat med säkerhetsförbättringar sedan dess. Bland annat gjordes intervjuer och arbetsplatsbesök. Enligt teamets bedömning hade Ringhals uppfyllt 13 av 19 förbättringsområden och var på god väg att uppfylla även de återstående. Ni kan vara stolta över de framsteg ni har gjort de senaste åren. Om ni fortsätter i den riktningen kommer ni att nå era mål om en anläggning i världsklass, sa teamledare Neil Henderson vid den avslutande redovisningen av granskningsresultaten. Bland de förbättringsområden som OSART gav högt betyg finns haveriberedskapen, där beredskapen förbättrats ytterligare det senaste året. Ett annat område är arbetarskydd där kraven på att använda skyddsutrustning har höjts. Genom ökad användning av skyddsglasögon har antalet ögonskador märkbart reducerats. Värdefulla synpunkter Sådana här granskningar är verkligen värdefulla för oss, säger Håkan Calvin som var Ringhals värd för teamet. Vi har fått konstruktiva förbättringsförslag från internationellt erfarna och kunniga personer som kan se på vår verksamhet med utomstående ögon. Och det känns bra att få ett kvitto på att vi har höjt standarden på våra anläggningar så att det verkligen syns. Även i fortsättningen kommer internationella granskningar att göras med jämna mellanrum för att utveckla säkerheten ytterligare mot världsklass. Nästa stora granskning sker våren 2013 i regi av WANO (World Association of Nuclear Operators). Vårt mål är att Ringhals reaktorer ska vara bland de 100 främsta i världen, enligt WANO:s säkerhetsindikatorer. 25

26 Om vår personal Personalen i siffror vid årsskiftet 2011/2012 Antalet tillsvidareanställda vid Ringhals AB 1550 Andelen kvinnor 21 procent Nyanställda under året 103 Avgångar (avslutat anställning, i pension etc) 86 varav 17 till övriga Vattenfallkoncernen Personalomsättning 4,2 procent Medelålder 45,2 år Sjukfrånvaro 2,0 procent Bostadsort 70 % av ringhalsarna bor i Varberg 26

27 27

28 Om vårt miljöarbete Vi jobbar med ständiga förbättringar av verksamheten. Vårt agerande ska alltid vara säkerhetsmedvetet och miljöriktigt. Vi tar ansvar för den påverkan som Ringhals elproduktion ger upphov till, och vi integrerar och prioriterar därför miljöfrågor i all verksamhet. Miljöarbete 2011 Här är några av de områden med koppling till miljöfrågor som vi jobbat med att utveckla under året: En så kallad bioreaktor har tagits i drift för biologisk rening av sanitärt avloppsvatten, vilket innebär en långsiktigt hållbar lösning för att ta hand om syreförbrukande ämnen. Beräkningsmodellen för utsläpp av ammoniak till luft har setts över och vi har vidtagit åtgärder för att utsläppsvillkoret inte ska överskridas. En förprojektering har startats inom energieffektivisering med syfte att införa åtgärder fram till Vi har tagit fram en ny gemensam metod för riskvärdering inom områdena yttre miljö, arbetsmiljö och brand. Miljödomstolen fastställde att Ringhals bullervillkor nattetid står fast vid 43 db(a). I vår miljödom från 2006 fanns frågor som krävde utredning. Frågor som gäller säkerhet och strålskydd har utretts och besvarats under året. Representanter från kommunen, Länsstyrelsen och granskningsföretaget WSP vid den årliga miljögranskningen av Ringhals. El med miljövarudeklaration Kärnkraften har utmärkta miljöprestanda, fullt jämförbara med de allra bästa förnybara elproduktionsteknikerna. Sedan 2002 levererar Ringhals miljövarudeklarerad el med EPD-certifikat (Environment Product Declaration). Det innebär att vi kan redovisa hur stor miljöpåverkan varje kilowattimme el från Ringhals har. EPD möjliggör också jämförelser med annan miljövarudeklarerad elproduktion. Miljövarudeklarationer bygger på fakta från bland annat livscykelanalyser och miljöriskinventeringar. Bakom den certifierade EPD:n för Ringhals el ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Även miljörisker, radiologi och påverkan på biologisk mångfald kvantifieras och beskrivs. EPD-utvärderingen visar att kärnkraft är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion med mycket liten miljöpåverkan jämfört med många andra kraftslag. Utsläppen av miljöföroreningar och klimatpåverkande växthusgaser, såsom koldioxid, är väldigt låga. Det gäller hela processen från uranbrytning och drift av kraftverken till avfallshanteringen. EPD-information om miljöpåverkan från Ringhals elproduktion finns på 28

29 Våra certifieringar ISO 14001, det internationella miljöledningssystemet. Ringhals är certifierat sedan EMAS (Eco Management and Audit Scheme), EU:s miljölednings- och miljörevisionsförordning som baseras på ISO Ringhals är certifierat sedan Miljövarudeklarerad el, EPD. Ringhals certifierades första gången 2002, se avsnittet El med miljövarudeklaration. OHSAS och AFS 2001:01 Ringhals arbetsmiljöarbete är sedan 2006 certifierat enligt OHSAS, en internationell standard som anger krav som rör ledningssystem för arbetsmiljö, samt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:01. Miljöredovisning 2011 enligt EMAS Den fullständiga miljöredovisningen för Ringhals 2011 kan laddas ner från eller beställas via Ringhals Infocenter, tel Utsläpp av växthusgaser g koldioxidekvivalenter per producerad kwh Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Bränsle Bygga/riva Drift Överdämning Kärnkraften släpper ut mindre än 6 gram koldioxid per producerad kilowattimme el. Uppgifterna baseras på EPD för Vattenfalls elproduktion i Norden. Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till olika gasers förmåga att bidra till växthuseffekt och global uppvärmning. Orkidéer, såsom Jungfru Marie nycklar, blommar i Gloppe rikkärr, ett naturområde i Ringhals närhet. 29

30 Årsredovisning För räkenskapsåret Innehåll 31 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkning 36 Balansräkning 38 Kassaflödesanalys 41 Noter 47 Revisionsberättelse Om inget annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 30

31 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Ringhals AB avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Ägarförhållanden Ringhals AB är dotterföretag till Vattenfall AB, org nr som i sin tur ägs av svenska staten. Vattenfall AB äger 70,44% i Ringhals AB. E.ON Kärnkraft Sverige AB, som är ett helägt dotterföretag till E.ON Sverige AB äger resterande 29,56% i företaget. Information om verksamheten Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun och är Nordens största kraftverk. I Ringhals verksamhet ingår de fyra producerande kärnkraftreaktorerna Ringhals 1-4. Ringhals dotterbolag Barsebäck Kraft AB utför, fr.o.m på uppdrag av E.ON Kärnkraft Sverige AB, enligt avtal, servicedrift av kärnkraftreaktorerna Barsebäck 1 och 2. Säkerhet och miljö Ringhals AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt kärntekniklagen. Verksamhetens säkerhetspåverkan regleras i kärntekniklagen och dess miljöpåverkan i strålskyddslagen och miljöbalken. Ringhals AB är certifierat enligt ISO sedan 1998 och EMAS-registrerat sedan Ringhals arbetsmiljöledning är certifierad sedan 2006 enligt AFS 2001:1 och OHSAS Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket har vid ett flertal tillfällen inspekterat reaktorsäkerhets-, strålskydds- och miljöarbetet och efterlevnaden av tillstånd, villkor och författningar. I årliga rapporter till SSM beskrivs säkerhets- och strålskyddsläget i relation till föreslagen utveckling, erhållna resultat och inträffade händelser. SSM sammanställer årligen en gemensam rapport till regeringen om säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftsreaktorerna. De säkerhetsprogram som finns för varje kärnkraftreaktor, och som uppdateras årligen, innehåller all den information som behövs för att få en helhetsbild av de åtgärder som görs för att vid olika tidpunkter uppfylla föreskriften SSM FS 2008:17. Ett separat dokument, kallat övergångsplan (för varje reaktor), har tagits fram och innehåller åtgärder (analyser och projekt) relaterade till föreskriften. Arbetet har fortsatt under Ringhals erhöll under december 2011 beslut på tidigare inskickade ansökningar om senareläggning av tidplanen för genomförandet av övergångsplanerna. Åtgärder för att möta kraven på fysiskt skydd av anläggningen enligt SSM FS 2008:12 har genomförts beslutade SSM om Föreläggande om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Ringhals 1-4. Ett omfattande åtgärdsprogram pågår sedan 2009 varav några av åtgärderna avslutades under I den årliga miljörapporten till Länsstyrelsen redovisas samtliga miljötillstånd och hur bolaget efterlever dessa. I miljörapporten redovisas också förbrukning av kemiska produkter, utsläpp till vatten och luft, avfallsproduktion samt inträffade incidenter under året. Verksamhetens miljöpåverkan är liten. Påverkan sker bland annat 31

32 genom utsläpp till vatten och luft. Under 2011 utgjorde utsläppen av radioaktiva ämnen mindre än en procent av myndigheternas tillåtna värden beslutade miljödomstolen att målet avseende höjning av den termiska effekten på reaktor Ringhals 1 förklaras fortsatt vilande till dess SSM omprövat sitt beslut 2009 om särskild tillsyn, dock längst till utgången av år Ringhals omfattas av Sevesolagstiftningen. Sevesolagstiftningen är EU:s antagna Sevesodirektiv som Sverige infört genom lagen. Sevesodirektivet innefattar förebyggande av allvarliga olyckor inom kemiindustrin och begränsar följderna för människor och miljö. Reglerna styr verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. Ringhals har en av tillsynsmyndigheterna godkänd säkerhetsrapport. Ett föreläggande att ta en ombyggd reningsanläggning i drift senast den 31 januari 2011 meddelades i september 2010 av Länsstyrelsen. Ombyggnaden utfördes under sista kvartalet 2010 och har tagits idrift under januari Utsläppen av syreförbrukande ämnen (mätt som BOD7) och fosfor från avloppsreningsverket har under 2011 varit under gällande gränsvärde. Som en konsekvens av Fukushimahändelsen 2011 beslutade EU:s ministerråd att alla EU:s kärnkraftsländer skulle genomföra en samlad risk- och säkerhetsbedömning värderade utifrån händelser som är ännu svårare än vad man tidigare räknat med, så kallade stresstester. Resultaten av Ringhals stresstester rapporterades under hösten till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som i sin tur sammanställde en nationell rapport som rapporterades till EU den 31 december Produktion Produktionen som levererades från de fyra Ringhalsblocken blev 18,9 (23,9) TWh och den genomsnittliga energitillgängligheten för Ringhals blev 59,9 (76,0) %. Den lägre produktionen jämfört med 2010 beror i huvudsak på den brand som inträffade på Ringhals 2 i maj månad med ett omfattande saneringsarbete och avställning som följd året ut. Dessutom blev den planerade avställningen av Ringhals 4 förlängd i samband med installation och driftsättning av de stora anläggningsprojekten för bl.a. byte av ånggeneratorer. Ringhals 1 gjorde sitt produktionsmässigt bästa år sedan 2006 medan Ringhals 3 hade ett normalt produktionsår. Ekonomi Ringhals AB säljer till Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB den elkraft som producerats till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal. Den totala omsättningen för bolaget uppgick till (6 417) MSEK varav (6 357) MSEK utgjordes av kraftförsäljning till delägarna. Vattenfall AB har under 2009 tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och dess övriga delägare tecknat ett långsiktigt samarbetsavtal angående mervärdeinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner. Avtalet omfattar perioden och reglerar utvecklingsinsatser i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet. Samarbetsavtalet omfattar ett åtagande inom t ex utbildning, företagande och infrastruktur i de båda kommunerna. Varje delägare i SKB skall stå för kostnaden enligt respektive ägarandel. Enligt avtal mellan Vattenfall AB, Resultat och ställning Översikt (MSEK) Produktion (GWh netto) Nettoomsättning varav kraftförsäljning Investeringar i anläggningar Balansomslutning Medelantal anställda

33 Ringhals AB och SKB hanterar Ringhals (bolaget) de kostnader som är hänförliga till Vattenfall AB:s (moderbolagets) ägarandel och fakturerar kostnaderna vidare till moderbolaget. Enligt avtalet reserverade bolaget ,9 MSEK som avsättning samtidigt som bolaget fick en fordran på moderbolaget motsvarande samma belopp för kostnader hänförliga till första delen av avtalsperioden (not 6, 17, 21 och 27). Kostnadsuppskattning enligt avtalet som avser senare del av avtalsperioden är osäkra, varför ingen avsättning är redovisad. (Se not 24, Ansvarsförbindelser). Under har SKB upparbetat kostnader som fakturerats bolaget och redovisats mot avsättningen. Per uppgick avsättningen till 88,2 (86,8) MSEK. För att hantera valutarisker och för att säkra framtida flöden, tecknar bolaget terminskontrakt. Det verkliga värdet på utestående terminskontrakt per balansdagen uppgick till -54,4 (-73,0) MSEK (exklusive beaktande av uppskjuten skatt). Investeringsprogram Investeringar i materiella anläggningar i Ringhals AB, uppgick till (2 824) MSEK. Investeringarna ingår i ett flerårigt investeringsprogram, som genomförs för att bibehålla tillgänglighet samt öka säkerhet och produktionsförmåga i Ringhalsverket. Försäkringar Bolagets ansvar enligt Atomansvarighetslagen i händelse av nukleär olycka är täckt genom ansvarsförsäkring. Anläggningarna är försäkrade mot brand och nukleär skada genom egendomsförsäkringar. För anläggningarnas konventionella del finns även en allriskförsäkring. Dessutom har bolaget tecknat allmänna ansvarsförsäkringar. En ny lag kommer att ersätta Atomansvarighetslagen. Enligt den nya lagen gäller ett obegränsat skadeståndsansvar för kärnkraftsföretagen i händelse av nukleär olycka. Som en följd av detta beslutade Ringhals styrelse i maj 2011 att deltaga i bildandet av det ömsesidigt ägda återförsäkringsbolaget Blue Re. För detta ändamål har bolaget under 2011 utbetalt EURO i startkapital. Blue Re beräknas färdigbildat som försäkringsbolag Bolaget är en av 22 delägare i ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry), som är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Andelen uppgår till 5,78 % (not 16). Bolaget har också tecknat egendomsförsäkring i NNI (Nordiska atomförsäkringspoolen), EMANI (European Mutal Association for Nuclear Insurance) och Vattenfall Insurance. Branden i Ringhals 2 i maj 2011 medförde ett långvarigt saneringsarbete och extrakostnader på ca 210 MSEK vilka belastar bolagets driftskostnader (se not 6). 150 MSEK av denna kostnad täcks av försäkringar (se not 27). Under 2011 har bolaget erhållit ett förskott på försäkringsersättningen med 60 MSEK. Finansiering All upplåning finansieras i sin helhet av delägarna i proportion till sin ägarandel. Personal Året utgjorde ytterligare ett intesivt och arbetskrävande år. Under året har ett kompetensväxlingsprogram startats för att på ett strukturerat sätt fånga upp och växla kompetens i samband med pensioneringar. Personalstyrkan har ökat med 13 personer till 1550 tillsvidareanställda. De senaste årens positiva trend i jämställdhetsarbetet håller i sig och idag är drygt var femte Ringhalsare kvinna. Forskning och utveckling Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick till 30,0 (32,5) MSEK. De områden som forskning och utveckling bedrivs inom är materialforskning, processoptimering, reaktorsäkerhet, provningsteknik, kemi och radiokemi, underhåll, el, I&C, ånggeneratorteknik och inom härd- och bränsleområdet. Avgifter uppgående till 25,7 (32,3) MSEK har erlagts till Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsprogram. Dessutom har bolaget i huvudsak via Kärnavfallsfonden (not 7), finansierat FoU inom Svensk Kärnbränslehantering AB, varav bolagets andel under 2011 uppgår till 61,7 (123,1) MSEK. Dessa kostnader står Vattenfall AB för. Affärsrisker De största riskerna för Ringhals verksamhet utgörs av förseningar i framdriften av de stora investeringsprojekten. Som en konsekvens härav kan detta i sin tur leda till störningar i driften och produktionsbortfall som följd. Uppförandekod (Code of Conduct) Ringhals styrelse antog i mars 2011 den så kallade Code of Conduct (Koden) som arbetats fram gemensamt av Vattenfall, E.ON och Fortum i dialog med Energimarknadsinspektionen (EI). Syftet är att öka transparensen runt hur arbetet bedrivs i styrelsen och 33

34 ägarbolagen i enlighet med tillämplig konkurrenslagstiftning. Arbetet enligt Koden redovisas i en särskild årsrapport som överlämnas till EI och offentliggörs. Framtida utveckling Ett tydligt fokus ligger på genomförandet av ett omfattande säkerhetsutvecklingsprogram, som är benämnt förbättringar mot världsklass. Arbetet med att höja den tekniska säkerheten till motsvarande SSM:s föreskrift 2008:17 (de sk övergångsplanerna) kommer fortsatt vara en betydande del av projektverksamheten under några år framöver. Åtgärder med syfte att fortvarigt förbättra blockens tillgänglighet och allmäna status kommer att genomföras de kommande åren. Styrelsens yttrande enligt ABL 18 kap 4 Baserat på bolagets starka finansiella ställning, finner styrelsen i företaget att den föreslagna utdelningen inte medför någon väsentlig begränsning av bolagets förmåga att göra eventuellt nödvändiga investeringar eller att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Mot bakgrund av ovanstående finner styrelsen förslaget om vinstutdelning på SEK noga övervägt och försvarligt med hänsyn till dels de krav på verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet dels företagets konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen finner vidare att utdelningen är i enlighet med ägarens policy om utdelningstorlek. Väsentliga händelser efter balansdagen Eva Halldén efterträdde den 1 januari 2012 Bertil Dihné som VD i Ringhals AB. Efter avslutade anläggningsprojekt på Ringhals 4 har bolaget utställt krav på förseningsvite till en entreprenör avseende ett av projekten. Bolaget i sin tur, har mottagit krav på ersättning för kostnadsfördyring avseende samma projekt. Bedömningen är att dessa krav ej påverkar 2011 års resultat. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande: Balanserad vinst kronor Årets resultat kronor Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas kronor att i ny räkning balanseras kronor Förslaget till utdelning motsvarar en utdelning om 11 SEK per aktie. Utdelning regleras genom utbetalning till respektive delägare. 34

35 Resultaträkning Belopp i kkr Not Nettoomsättning Kostnad för såld kraft m m Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 2,3,4,5, Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning dotterbolag Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat 11, Årets resultat

36 Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i andra företag Uppskjuten skattefordran Långfristig fordran koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Kärnbränsle Övrigt material Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos koncernföretag, koncernkonto Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

37 Not Eget kapital och Skulder Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier till ett kvotvärde av kr) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder 22 Skulder till koncernföretag Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser

38 Kassaflödesanalys Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Utrangeringskostnad materiella anläggningstillgångar Övriga justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning (-) /minskning (+) av varulager Ökning (-) /minskning (+) av fordringar Ökning (+) /minskning (-) av skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut I kassaflödet ingår erhållen ränta med (12 309) respektive erlagd ränta med ( ). Aktiverad ränta i Förvärv av materiella anläggningstillgångar ingår med (76 649). Bolagets likvida medel är en del av Vattenfalls koncernkonto och redovisas i balansräkningen under fordringar hos koncernföretag, koncernkonto. 38

39 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Ringhals tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer nr 9 och nr 21. Koncernförhållanden Vattenfall AB, org. nr med säte i Stockholm, är moderföretag i den största koncern som upprättar en koncernredovisning där bolaget ingår. Vattenfall AB äger 70,44% i Ringhals AB. E.ON Kärnkraft Sverige AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB äger resterande 29,56% i bolaget. Koncernföretag Som koncernföretag betraktas företag som ingår i Vattenfallkoncernen. Koncernbidrag Koncernbidrag har redovisats över resultaträkningen som bokslutsdisposition. Med stöd av regeringsbeslut från den 25 maj 2000 föreligger möjlighet till koncernbidrag från Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB till Ringhals och omvänt. Klassificering Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Undantag är dock leverantörsskulder som är valutasäkrade vilka värderas till valutasäkringens kurs. Bolaget tecknar terminskontrakt för att säkra framtida utflöden hänförda till inköp av varor och tjänster. Terminskontrakten redovisas i takt med att kontrakten förfaller. Terminspremien periodiseras över terminskontraktens löptid. Kursvinster och kursförluster på rörelsens fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Bolaget säljer, till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal, den elkraft som produceras till ägarna. Inkomstskatter Bolaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation nr 9. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. I bolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Markanläggningar, byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Grundinvesteringarnas avskrivningsperiod ändrades 2006 från 25 till 40 år, och 2008 från 40 till 50 år, dock var redan samtliga grundinvesteringar 39

40 avskrivna. Bolaget tillämpar s.k. komponentavskrivning. Avskrivningstiden varierar mellan 3-50 år beroende på vilken systemdel investeringen avser. Inventarier, verktyg och installationer skrivs av på 3-10 år. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av enligt samma regler motsvarande materiella anläggningstillgångar eftersom de är knutna till genomförda och framtida investeringar i materiella anläggningstillgångar. Dock är maximal avskrivningsperiod 15 år. Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR:s rekommendation nr 4. Bolagets pensionsutfästelse till anställda är förmånsbestämd. Förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd, utifrån bland annat pensionsnivå, ålder och i vilken omfattning full pension intjänats. Detta nuvärdeberäknas enligt aktuariella grunder och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder på balansdagen. Pensionsåtagandena är tryggade i Vattenfallkoncernens pensionsstiftelse. Avsättningar har gjorts för åtaganden och för kända och befarade risker efter individuell prövning. Forskning och utveckling (FoU) Utgifter avseende forskning och utveckling redovisas som en kostnad när de uppstår. Leasingavtal Företaget disponerar endast i liten omfattning tillgångar via leasingavtal. Företagets kostnader för nämnda leasingavtal är inte väsentliga varför samtliga avtal redovisas som operationella. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavande, tillgodohavande på bolagets koncernkonto vilket redovisas som fordran på koncernföretag/skuld till koncernföretag i balansräkningen. Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet respektive verkligt värde enligt först-in/först-utprincipen (FIFU). Förbrukning av kärnbränsle beräknas som minskning av energiinnehållet i bränslepatronerna och baseras på anskaffningskostnaden för varje enskild laddning. Reservdelslagret värderas till anskaffningsvärde. Lånekostnader Bolaget aktiverar ränta under byggnationstid för anläggningstillgångar i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 21. Den räntesats som använts uppgick under redovisningsperioden till 3,86 (5,43) % ändrade Vattenfall sina direktiv gällande aktivering av byggränta, där beloppsgränsen på investeringar är 1000 MSEK. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när bolaget har en förpliktelse (legal eller informell) på grund av en inträffad händelse och då det är sannolikt att ett utflöde av resurser som är förknippade med ekonomiska fördelar kommer att krävas för att uppfylla förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 40

41 Not 2 Nettoomsättning Kraftförsäljning Försäljningsintäkter, konsulttjänster Övriga försäljningsintäkter Summa Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda (personår) Män Kvinnor Löner och andra ersättningar Verkställande direktör Tantiem och liknande ersättningar till VD Övriga anställda Tantiem utgår med ett års fördröjning Sociala kostnader Pensionskostnader för verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionsförpliktelser Verkställande direktör Tidigare verkställande direktör Inget styrelsearvode har utgått Avtal om avgångsvederlag Verkställande direktören har vid uppsägning från företagets sida en uppsägningstid om sex månader. Därutöver utgår avgångsvederlag med maximalt 18 månadslöner. Not 4 Ersättning till revisorerna Revisionsuppdrag Ernst & Young AB PricewaterhouseCoopers AB Övriga uppdrag Ernst & Young AB Summa Not 5 Avskrivningar enligt plan Kostnad för såld kraft m m Administrationskostnader Summa Not 6 Kostnad för såld kraft m m Drift och underhåll *) Förbrukning kärnbränsle Restprodukthantering Kärnkraftsskatt Transiteringsintäkt/kostn, netto Kostnad för utsläppsrätter Kostnad för konsulttjänster Övriga elkostnader **) Avskrivning enligt plan Övriga direkta kostnader Summa *) Kostnader för sanering efter brand på Ringhals 2 ingår med **) Kostnader enligt mervärdeavtalet. Se även not 21. Könsfördelning i företagsledningen Fördelningen mellan män och kvinnor i företagets styrelse Kvinnor 3 2 Män 5 6 Fördelningen mellan män och kvinnor i företagsledningen Kvinnor 2 3 Män

42 Not 7 Restprodukthantering Avgifter till kärnavfallsfonden Egna högaktiva restprodukter * Studsvikavgiften ** Avsättning till reserv för framtida hantering av låg- och medelaktivt kärnavfall (not 20) Summa * Enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet skall den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftreaktor årligen betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Avgiften betalas till Kärnavfallsfonden och är baserad på den aktuella kostnadsberäkningen för avveckling och avfallshantering. Fonden betalar tillbaka medlen i takt med att kärnkraftföretagen har utbetalningar för hantering och slutförvaring av i reaktorerna använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör från kärnkraftreaktorn efter det att kärnbränslet eller kärnavfallet förts bort från anläggningarna, avveckling och rivning av reaktoranläggningarna samt den forskning och utveckling som behövs för att kunna fullgöra detta. Enligt uppgörelsen mellan staten, E.ON Sverige AB och Vattenfall AB och avtalet om ansvar skall fondmedlen för Ringhals AB hanteras genom Vattenfall AB. Vattenfall AB har ställt säkerheter för finansiering av avvecklingen. ** Enligt lagen (1988:1597) om finansieringen av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. skall den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftreaktor betala en avgift som ett kostnadsbidrag till verksamhet som bedrivs vid Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO och som har samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Även denna avgift är baserad på den energi som levereras från kärnkraftreaktorn samt betalas till och förvaltas av Kärnavfallsfonden. Andel av Kärnavfallsfonden (marknadsvärde) Andel 1 januari Inbetalade avgifter Utbetalad ersättning Värdeförändring Andel 31 december Aktiverad byggränta Summa *) Varav (4 124) avser räntekostnad knuten till mervärdeavsättning 2011 (se not 21) Not 10 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Koncernbidrag Summa 0 0 Not 11 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året Aktuell skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Redovisad skattekostnad Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Företagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster: Uppskjutna skattefordringar Markanläggningar Byggnader Summa Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter inom koncernen *) Ränteintäkter externt Summa *) Varav (4 124) avser ersättning för ränta knuten till mervärdeavsättning 2011 (se not 9) Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader inom koncernen Räntekostnader externt *) Not 12 Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

43 Not 13 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Försäljningar och utrangeringar Idrifttaget Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående bokfört värde Under året nedlagda kostnader Idrifttaget Utgående bokfört värde* * I upparbetade kostnader och utgående värden ingår ränta. Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Ingående bokfört värde Utgående bokfört värde Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar och utrangeringar Idrifttaget Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar och utrangeringar Idrifttaget Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Andelar i andra företag Ingående bokfört värde Utgående bokfört värde Uppskjuten skattefordran Ingående bokfört värde Tillkommande fordringar Utgående bokfört värde Långfristig fordran koncernföretag Ingående bokfört värde Årets upparbetning av avsättning mervärdesavtal (se not 21) Utgående bokfört värde Not 15 Andelar i koncernföretag Antal andelar Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Kapitalandel Bokfört värde Barsebäck Kraft AB , Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB ,0 100 SQC AB ,3 334 AB SVAFO ,0 360 Summa andelar Uppgifter om organistionsnummer och säte: Org. nr. Säte Barsebäck Kraft AB Malmö Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Stockholm SQC AB Täby AB SVAFO Nyköping Utgående bokfört värde

44 Not 16 Andelar i andra företag Uppgifter om företagen: Nira m.a ELINI Not 17 Långfristig fordran koncernföretag Säte Luxemburg Belgien Bokfört värde Vattenfall AB Uppgifter om organisationsnummer och säte: Not 18 Eget kapital Belopp vid årets ingång Org. nr. Säte Stockholm Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde Direktägda: Nira m.a. 0 3,37 0 ELINI 0 5, Summa Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Summa Överföring av föregående års resultat Utdelning Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning vid periodens ingång Periodens avsättningar Avsättning vid periodens utgång Avsättning enligt tryggandelagen FGR/PRI pensioner Övriga pensioner och liknande förpliktelser Summa Varav tryggat i pensionsstiftelse Pensionsavsättning vid periodens utgång Pensionsåtaganden är beräknade enligt sedvanliga försäkringstekniska grunder. Tryggandet sker i Vattenfallkoncernens Pensionsstiftelse som ägs gemensamt med 15 svenska koncernföretag. Not 21 Övriga avsättningar Reserv för hantering av låg- och medelaktivt avfall Avsättning vid årets ingång Periodens avsättningar Ianspråktaget under perioden Avsättning vid periodens utgång Reserv för hantering av kostnader avseende samarbetsavtal för mervärdeinsatser (se även not 14) Avsättning vid årets ingång Periodens avsättningar *) Ianspråktaget under perioden **) Ränteeffekt nuvärdeberäkning Avsättning vid periodens utgång *) Justerad betalningsplan från SKB **) Upparbetade kostnader från SKB Summa övriga avsättningar Not 19 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar utöver plan Summa obeskattade reserver Not 22 Långfristiga skulder Vattenfall AB E.ON Kärnkraft Sverige AB Summa Lån från Vattenfall AB samt E.ON Kärnkraft Sverige AB har ingen fastställd återbetalningstid. 44

45 Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld Övertidsskuld Sociala avgifter Produktionsskatter Personalpremie Leverantörer Övriga poster Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 24 Ansvarsförbindelser *) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelsens förmögenhet Ansvarighet till FPG EMANI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 6 x årspremien ELINI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 20 x årspremien Övriga ansvarsförbindelser **) Summa ansvarsförbindelser *) Bolaget har även ett åtagande avseende kostnader för mervärdeinsatser enligt senare del i Samarbetsavtalet hänförliga till det svenska kärnkraftsprogrammet. Dessa kostnader, som ännu är svårbedömda, ska enligt avtal vidarefaktureras till moderbolaget. Not 26 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avsättningar enligt samarbetsavtalet för mervärdesinsatser Övriga avsättningar Ersättning från koncernföretag enligt samarbetsavtal för mervärdesinsatser Valutakursvinster/förluster 0 0 Försäkringsersättning ej reglerad Summa Not 27 Övriga rörelseintäkter Ersättning för kostnader enl samarbetsavtal för mervärdeinsatser (se not 6) Försäkringsersättning efter brand Hyra Förseningsvite Valutakursvinster Övrigt Summa Not 28 Övriga rörelsekostnader Valutakursförluster Summa **) Avser Barsebäcks pensionsavsättning. Not 25 Transaktioner med närstående Inköp och försäljning mellan koncernföretag Inköp 6 % 6 % Försäljning 69 % 70 % Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter med undantag av kraftavräkningen som regleras till självkostnad enligt gällande konsortialavtal. 45

46 Väröbacka 11 april 2012 Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 april

47 Revisionsberättelse Till årsstämman i Ringhals AB org.nr Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Ringhals AB för räkenskapsåret Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Ringhals AB för Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Revisorns ansvar Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision.vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision.vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget.vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Ringhals ABs finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. 47

48 Ingemar Engkvist Född 1957, chef E.ON Kärnkraft Sverige AB Krister Storm Född 1949, arbetstagarrepresentant SEKO Ringhals Suppleant Charlotte Loid Född 1957, chef BU Nuclear & Hydro Projects, Vattenfall Cecilia Sjövall Född 1960, E.ON Kärnkraft Sverige AB Åke Wallin Född 1953, arbetstagarrepresentant Ledarna Ringhals Magnus Reinsjö Född 1965, chef System Intelligence inom Fleet & Technology, BU Nuclear Power, Vattenfall Styrelse

49 Lars Herolf Född 1954, arbetstagarrepresentant Akademikerna Ringhals Suppleant Henrik Nebrelius Född 1974, E.ON Kärnkraft Sverige AB Suppleant Christer Haglund Född 1948, arbetstagarrepresentant Unionen Ringhals Peter Gango Född 1968, styrelsens ordförande Chef BU Nuclear Power, Vattenfall Leif Olausson född 1946, Chef Asset Development Existing Nuclear, Vattenfall Suppleant 49

50 Ringhals ledning Eva Halldén Född 1959, verkställande direktör Björn Sjöström Född 1963, blockchef Ringhals 1 Lars Björnkvist Född 1959, blockchef Ringhals 2 Göran Molin Född 1952, blockchef Ringhals 34 Annette Lövefors Daun Född 1963, chef Kvalitet, Säkerhet och Miljö Gösta Larsen Född 1953, kommunikationschef Ulf Karlsson Född 1968, chef Teknik Björn Linde Född 1971, chef Underhåll Rickard Halldin Född 1957, chef Skydd och Miljö Patrik Odlander Född 1965, chef Ekonomi Christian Weiss Född 1972, chef Inköp och Logistik Tommy Bergquist Född 1957, chef Verksamhetsstöd Agneta Sundén Född 1969, personalchef Anne Christiansen Född 1962, bolagsjurist Göran Sundén Född 1952, chef Projekt Revisorer Jonas Svensson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Magnus Willfors Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers 50

51 Ringhals el i alla väder Illustration: Johan Örnborg