Ringhals Tidning. Besök Ringhals i sommar! Infocenter är öppet alla helgfria vardagar kl Välkommen! Modernisering för miljarder

Transkript

1 Besök Ringhals i sommar! Infocenter är öppet alla helgfria vardagar kl Välkommen! Åk en tur med eltåget på Ringhals kraftverksområde och lär dig mer om el, energi och kärnkraft i vår utställning. Klipp ut och ta med kupongen som finns här i tidningen så bjuder vi på fika. Besöket är gratis. Sidan 14 Vill man snacka om kärnkraften på middagsbjudningen? En del prat om kärnkraften är rent snack, medan några faktiskt borde ta sig ett rejält snack om kärnkraften innan ord övergår i handling. En tänkvärd krönika på temat snacka om kärnkraft finns på sidan 13. Ringhals Tidning Nr En informationstidning från Ringhals AB Branden på Ringhals 2 Vad hände egentligen? Branden i reaktorinneslutningen på Ringhals 2 i maj 2011, då en våtdammsugare fattade eld, har gett upphov till många frågor. Hur kunde det hända? Vems var felet? Vilka lärdomar har dragits? Branden i sig var liten och brandskadorna försumbara. Men branden orsakade kraftig nedsotning i byggnaden och ett omfattande och långvarigt saneringsarbete. Sidan 8 De granskar Ringhals Den myndighet som granskar Ringhals och ställer krav på säkerhetsarbetet är Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Sedan 2009 står Ringhals under myndighetens särskilda tillsyn. Förändring måste få ta tid, konstaterar Mats Häggblom på SSM. Sidan åtgärdsprogram gör Ringhals säkrare Säkerhetsarbetet går framåt i målmedvetna steg. Säkerhetsfrågan är nu ständigt närvarande och vi för en självkritisk diskussion, säger Annette Lövefors Daun, chef för Ringhals säkerhetsavdelning. Sidan 10 Avskräckande eller omistligt? Vi har frågat några personer med anknytning till Ringhals vad företaget betyder för deras verksamhet. Ta del av åtta röster om Ringhals. Vi jobbar på Ringhals! På Ringhals arbetar 1540 anställda och omkring 1000 årsarbeten köps in från konsulter och entreprenörer. Möt sex av ringhalsarna här i Ringhals Tidning. Modernisering för miljarder De senaste fem åren har Ringhals genomgått en omfattande modernisering. I genomsnitt har fem miljoner kronor investerats varje dag i åtgärder som gör Ringhals säkrare, effektivare och mer långlivat. Ringhals har fortfarande mer än halva sin möjliga produktion framför sig. När Ringhals 2004 firade 30-årsjubileum gjorde vi det under parollen mitt i livet. Med de åtgärder vi har gjort sedan dess vill jag påstå att Ringhals fortfarande är mitt i livet, säger vice vd Lars Eliasson. Jag är säker på att det finns ett liv efter 50, även för kärnkraftsreaktorer. Åtta megaprojekt har genomförts de senaste fem åren och dessutom flera hundra mindre projekt. Välkommen att läsa mer om dem på följande sidor. Sidorna 3-7 Ringhals vd: Vi ska återvinna förtroendet sidan 9 Fåglarnas paradis finns inpå knuten Läs mer på sidan 12

2 1 2 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB Med våra egna ord Visste du att Ringhals fyra reaktorer kan förse en femtedel av hela Sverige med el. investerar 5 miljoner kronor varje dag året om i modern teknik, ännu högre säkerhet och bättre miljöegenskaper. näst intill inte släpper ut någon koldioxid eller andra klimatpåverkande ämnen. ingår i Vattenfallkoncernen, en av Europas största producenter av el och värme. Varför skickar Ringhals ut en tidning, kanske ni undrar? Ja, det är lite ovanligt att få direktreklam från någon som inte vill sälja något. Men vi på Ringhals kärnkraftverk tyckte det var dags att vi fick berätta vår historia själv. Det är så många andra som gjort det, den senaste tiden. Ni har säkert sett rubrikerna de senaste åren Kärnkraftverk stängs av när det är som kallast ägarna tjänar miljoner. Eller som senast! Kärnkraftverk står stilla ägarna förlorar miljarder. Det är inte lätt för människor i vår omgivning att veta vad man ska tro på. Vi skulle vilja berätta varför vi haft långa driftuppehåll de senaste åren, med våra egna ord. Ringhals Tidning är emellertid inte helt ny. Under slutet av 80-talet och början av 90-talet när kärnkraftsfrågan var het, gav vi ut tidningen under några år. Kanske är det inte så nu som då, men vi på Ringhals känner att vi stått i fokus. Vi har fått kritik. Ibland berättigad, men många gånger orättvis ur vår synvinkel. Ringhals har sedan 2007 investerat åtskilliga miljarder i säkerhetshöjande åtgärder och moderniseringar. En del pengar har också lagts på att skydda anläggningen mot eventuella yttre hot krav som härrör från den situation som uppstod efter terrordåden i New York Det innebär att vi byggt om de fyra reaktorblocken för drygt 5 miljoner kronor per dag, året runt. Även i industriella sammanhang är detta enorma belopp. Projekten har varit många. De flesta har gått bra, men några framförallt de väldigt stora har inte alltid gått enligt tidplanerna och det är förmodligen dessa ni hört talas om. Men personalen på Ringhals har verkligen slitit för att få igång anläggningarna och trots motgångar och ganska många elaka kommentarer från omvärlden, hållit huvudet högt och kämpat på. Det har talats en del om vår bristande öppenhet. Jag vill påstå att det är tvärtom. Vi är en verksamhet med mycket stor öppenhet, både mot myndigheter och mot medier och allmänhet. Vi har ett informationscentrum vid Ringhals som är öppet alla vardagar. Kommunikationsavdelningen svarar gärna på både telefon- och mailfrågor. Så hör gärna av er om ni har funderingar om vår verksamhet och skapa er en egen bild. Vi är cirka 2500 personer som arbetar på kärnkraftverket, 1500 egna anställda och 1000 från våra entreprenörsfirmor. Det har varit tunga år, med mycket jobb för väldigt många. Inställda semestrar och helger har varit snarare regel än undantag, men nu är anläggningarna i ett skick som aldrig förr. Reaktorblocken är faktiskt på många sätt bättre nu än när de var nya och aldrig tidigare har säkerheten varit så hög. Vi vet att det finns saker kvar att åtgärda och jobbar målmedvetet vidare med det. Jag tror jag talar för de allra flesta som arbetar här på kärnkraftverket när jag säger att vi idag är väldigt stolta över vår arbetsplats. # Trevlig läsning! Gösta Larsen Kommunikationschef Stort och smått 2011 anställdes 103 nya medarbetare. Antalet anställda är cirka Ringhals är Nordens största kraftverk med en installerad effekt på totalt cirka 3717 MW. På Ringhals finns 33 elmopeder och 41 elbilar (typ golfbil) för interna transporter. Det senaste året genomfördes internutbildningsdagar: i genomsnitt 22 kursdagar för kontrollrumspersonalen och 5 dagar för övriga anställda. Cirka 160 kubikmeter havsvatten per sekund används för att kyla processen vid full drift på alla fyra reaktorerna. Många av byggnaderna på Ringhals har namn efter gamla bondgårdar som fanns här innan kraftverket byggdes, Lille Lunds, Attes och Backas. Ringhals firar 40-årsjubileum Fotoböcker utlottas Vill du vara med i utlottningen av fotoböcker om moderniseringarna på Ringhals? Det finns två olika böcker och vi har 30 exemplar av vardera för utlottning. TWICE as good handlar om moderniseringen av Ringhals 2 under revisionen 2009 då kontrollrummet och anläggningens instrument- och kontrollutrustning byttes ut. Fyrans förnyelse visar i bild och text de stora installationerna som gjordes på Ringhals 4 sommaren Skicka namn och adress till Ringhals Tidning senast den 1 juni 2012 så är du med i utlottningen. Adressuppgifter finns här nedan. Märk brevet eller mailet Fotobok R2 eller Fotobok R4. Fyrans förnyelse Ånggeneratorbyte och turbinmodernisering 2011 på Ringhals 4 TWICE as good Målgång på Ringhals 2 efter tio år av modernisering Ringhals Tidning Ringhals Tidning distribueras till hushåll i kommunerna Varberg, Falkenberg, Mark och Kungsbacka. Upplaga: exemplar Ringhals Tidning produceras av Ringhals kommunikationsavdelning Ansvarig utgivare: Gösta Larsen Grafisk produktion och layout: Annika Adler Örnborg Redaktör: Yvonne Jonsson Skribenter: Yvonne Jonsson, Jan Söderlind JS Media, Elin Jigenheim, Marie Strannabjer Foto: Annika Adler Örnborg, Börje Försäter Hallands Bild, Jan Söderlind JS Media Illustrationer: Stibbe Johansson Tryck: Eskils tryckeri, Borås mars Papper: Arctic volume Ringhals Tidning uppfyller miljökrav enligt ISO och är producerad enligt Svanen-kriterier. Välkommen med tips och synpunkter: ringhalstidning@vattenfall.com Ringhals AB Väröbacka

3 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB 3 Det finns ett liv efter 50 även för kärnkraftsreaktorer Ringhals har blivit säkrare och mer kraftfullt under årens lopp Tidsoptimister Med facit i hand borde vi inte ha genomfört riktigt så stora projekt utan istället delat upp dem, och i vissa fall inte överlåtit så stort projektansvar på leverantörerna. Sommaren 2011 var cirka 1700 inhyrda entreprenörer från 80 olika företag involverade i revisionen på Ringhals 4. Och därtill mer än 500 av ringhalsarna. En hel del logistik krävs då för att få jobbet att flyta och sådana praktiska saker som kontor, matsalar, omklädningsrum och bostäder att räcka till åt alla. Jag vill betona att slutresultatet, när projekten väl blivit installerade, har varit mycket bra, säger Lars. Däremot har både vi på Ringhals och leverantörerna i flera fall varit för tidsoptimistiska i våra planer, både när det gäller förarbetet och i själva installationerna. Projektens storlek och komplexitet har gjort det svårt att lyckas helt med den omfattande detaljplaneringen. Därtill är det svårare att bygga in ny teknik i en äldre anläggning än att bygga helt nytt. De senaste fem åren har Ringhals genomgått en omfattande modernisering. I genomsnitt har fem miljoner kronor investerats varje dag i åtgärder som gör Ringhals säkrare, effektivare och mer långlivat. Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg När det var som mest intensivt för något år sedan liknade Ringhals en byggarbetsplats igen, säger Lars Eliasson, vice vd med ett långt förflutet på kärnkraftverket. Han var med redan på den riktiga byggtiden på 70- och 80-talen och är jämnårig på Ringhals med den första reaktorn som togs i drift; Ringhals Jag började som provdriftledare på Ringhals 3 och har under årens lopp jobbat på alla tre tryckvattenreaktorerna, bland annat tio år som blockchef för Ringhals 2. De två äldsta reaktorerna har i år varit i drift i 36 respektive 37 år. En ansenlig Lars Eliasson vice vd ålder kan tyckas men Ringhals är långt ifrån pensionsfärdigt. Hittills har kraftverket producerat mer än 700 TWh el, tillräckligt för att försörja hela Sverige med el under fem år. Fortfarande mitt i livet Ringhals har fortfarande mer än halva sin möjliga produktion framför sig. När Ringhals firade 30-årsjubileum gjorde vi det under parollen mitt i livet. Med de åtgärder vi har gjort sedan dess vill jag påstå att Ringhals fortfarande är mitt i livet, säger Lars. Ringhals är Nordens största kraftverk med en installerad effekt på cirka 3700 MW. Produktionen räcker till att försörja sex städer av Göteborgs storlek ett normalt år, eller en femtedel av hela Sveriges elbehov. Jag är övertygad om att Ringhals reaktorer kan köras med fullgod säkerhet i 60 år, säger Lars. Tekniskt sett är det fullt möjligt att byta ut i stort sett alla komponenter i ett kärnkraftverk. Undantaget är i så fall själva reaktortanken, men den har goda förutsättningar att klara en drifttid på 60 år. Men det är förstås mycket som påverkar livslängden efterfrågan på el, politiska beslut i energifrågan, viljan att bygga nya kraftverk etc. Reaktorernas livslängd avgörs också av hur konkurrenskraftiga de är vad en kilowattimme el kostar att tillverka jämfört med andra sätt att producera el. Det är stora summor pengar som investeras på Ringhals men uppgraderingen är en lönsam affär såväl för elkonsumenterna som för våra ägare och den svenska staten, säger Lars. Vi får idag ut mer el ur samma mängd bränsle, reaktorerna är säkrare nu än när de en gång byggdes och kan drivas i ytterligare år med goda miljöegenskaper. Stabila regler har betydelse Energibranschen är beroende av klara spelregler eftersom det handlar om stora investeringar och långa ledtider, oavsett om man ska bygga nytt eller investera i befintliga kraftverk. Under många år fanns ett avvecklingsbeslut för den svenska kärnkraften, som påverkade vilka investeringar som var möjliga att göra. År 1997 togs 2010 bort som slutår i samband med överenskommelsen om stängningen av Barsebäck. De båda reaktorerna stängdes 1999 och Året därpå, 2006, upphävdes den så kallade tankeförbudslagen och 2010 kom riksdagsbeslutet om att tillåta nybyggnation av kärnkraft. Beslutet innebär att äldre reaktorer får ersättas av nya på de platser där det redan finns kärnkraftverk idag, men inte fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Nya reaktorer ska byggas utan statliga subventioner. Vattenfall analyserar möjligheten att bygga en ny reaktor i Sverige. Även om vi investerar stort i livstidsförlängningar måste reaktorerna förr eller senare stängas och att bygga nytt tar uppemot 15 år. Styrkan i det svenska energisystemet är att vi har så stor andel elproduktion som är näst intill koldioxidfri kärnkraft, vattenkraft och vindkraft som kompletterar varandra väl. Energipolitikens inriktning har medfört att moderniseringar som kräver långa avställningstider görs ungefär samtidigt på de svenska kärnkraftverken. Därför har vi på sistone fått se så många mediarubriker om att kärnkraften står stilla under långa perioder även under vinterhalvåret, då vi normalt sett inte brukar har revisionsavställningar, säger Lars. I vårt grannland Finland byggs kärnkraften ut för att klara framtida elförsörjning. Där har frågan aldrig varit så politiskt laddad som i Sverige, vilket också inneburit att investeringar har gjorts mer kontinuerligt. De finska reaktorerna kan visa upp produktionsresultat i världsklass. Eftersom det under lång tid inte gjordes några stora uppgraderingar eller nybyggen har även leverantörerna i branschen påverkats. Kompetensen att genomföra stora kärnkraftsprojekt finns inte kvar i samma utsträckning. Antalet leverantörer är också färre. Moderna säkerhetskrav Från 1995 och framåt har säkerhetsmyndigheten skärpt kraven på de svenska reaktorägarna. Anläggningarna ska anpassas till den säkerhetsnivå som råder för nya, moderna kärnkraftverk, och det kräver ombyggnader och förstärkningar av säkerhetssystem. Arbete med detta pågår sedan flera år och åtgärderna ska vara genomförda senast Dessa säkerhetsmoderniseringar går under namnet övergångsplanerna. Inom ramen för arbetet ska även de krav hanteras som blir resultatet av stresstesterna (läs mer på sidan 12). Ja, vi kommer att ha att göra framöver också, säger Lars Eliasson, även om vi nu har passerat puckeln för vårt investeringsprogram. Säkerheten kommer alltid främst, även när vi väljer vilka investeringar som ska göras. # Investeringar för framtiden Öka säkerheten --moderna säkerhetskrav gäller Förnya anläggningen --minst 50 års livslängd Producera mer el --effektivisering och effekthöjning Minska miljöpåverkan --klara villkor från miljödomen Det flytande hotellet Bibby Challenge anlöpte Videbergshamn i maj 2009 och erbjöd nära och bekvämt boende åt totalt 800 personer som arbetade med TWICE-projektet på Ringhals 2. Även 2011 behövdes förstärkning av ett flytande hotell för att sängplatserna skulle räcka till.

4 4 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB Vi jobbar på Ringhals Här finns allt ifrån trädgårdsskötsel till härdfysik Ringhals 1 Fördubbling av viktiga säkerhetssystem Fakta R1 Nettoeffekt 865 MW Kokvattenreaktor Togs i drift 1976 Nya turbiner i ROTEX Den ena lågtrycksturbinsträngen med tre kompletta turbiner, rotorer, blad och innerhus byttes med gott resultat under revisionen I år ska samma utbyte göras på den andra turbinsträngen. De nya turbinerna är effektivare, vilket innebär högre verkningsgrad och mer el ut på nätet. Ett unikt säkerhetslyft genom RPS- och SP2- projekten. Bättre driftresultat de senaste åren. R1 har haft långa revisioner och avställningar flera år i rad. SP2 två nya kylstråk Michael Hellgren Projektledare Jag arbetar som projektledare på Ringhals projektkontor. Jag har bland annat lett ett mycket stort säkerhetsprojekt på Ringhals 1, RPS, som slutfördes Vi införde då ett nytt reaktorskyddssystem, en stor säkerhetshöjande modernisering. Nu arbetar jag med att likforma hur vi ska rapportera kring projektinvesteringar som görs på Ringhals, det behöver ske mer likvärdigt i hela koncernen. Ringhals är en jättebra arbetsplats med många möjligheter. Det finns många olika yrken, allt från trädgårdsskötsel till härdfysik. Och relationen mellan chef och medarbetare är informell. Projekt SP2, Säkerhetspaket 2, innebär tillbyggnad av två helt nya kylstråk i funktionen för resteffektkylning. Separationen av kontrollutrustning har förbättrats liksom elkraftförsörjningen till säkerhetsrelaterade system, bland annat genom en ny byggnad för reservkraftdieslar, ställverk och pumpar. Eftersom huvuddelen av utrustningen ligger utanför själva anläggningen kunde en stor del av installationerna förberedas och utföras under icke revisionstid. Projektet infördes Bufferttanken den viktigaste miljöinvesteringen Tack vare en 3000 m 3 stor bufferttank vid Ringhals 1 minskar både vattenförbrukningen och utsläppen av radioaktiva ämnen. Bufferttanken tar emot vatten som använts under den årliga revisionsavställningen. Under driftperioden renas vattnet från radioaktiva ämnen och återanvänds sedan vid nästa avställning av reaktorn. Bufferttanken är den enskilt största miljöinvesteringen som gjorts på Ringhals. Förutom miljövinster innebär det ytterligare förbättrad säkerhet, eftersom den extra vattenbufferten vid behov kan användas i anläggningens ordinarie kylsystem. Bufferttanken tog två år att bygga och stod klar Den är konstruerad för att klara rejäla påfrestningar. De 60 centimeter tjocka betongväggarna är invändigt klädda med 3 millimeter rostfria plåtar. RPS ett extra reaktorskyddssystem Projekt RPS, Reactor Protection System, omfattar ett nytt reaktorskyddssystem. Den befintliga reaktorskyddsfunktionen har kompletterats med ny digital teknik. Styrsystemen och säkerhetsfunktionerna för att ta reaktorn till säkert läge och upprätthålla kylningen i händelse av en allvarlig driftstörning har förbättrats och delats upp i två delar som är oberoende av varandra. I kontrollrummet har tillhörande kontrolltavlor samt reaktorpulpeten bytts ut. En tillbyggnad har gjorts eftersom det extra reaktorskyddssystemet inte ryms i den befintliga reaktorbyggnaden. Projektet infördes 2009 och förberedande installationer hade gjorts under flera år.

5 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB 5 Ringhals 2 Ett nytt digitalt kontrollrum TWICE ny hjärna och nytt nervsystem Den modernisering som gjorts på Ringhals 2 saknar motstycke i kärnkraftsvärlden. Genom TWICE-projektet (Ringhals TWo Instrumentation and Control Exchange) har anläggningens instrument- och kontrollutrustning bytts ut mot ny digital teknik, inklusive ett helt nytt kontrollrum och simulator blockets nervsystem och hjärna. Ringhals 2 står därmed väl rustat för ytterligare många års säker och stabil drift. Två nya mjukvarubaserade instrument- och kontrollsystem ett system som hanterar blockets säkerhetsfunktioner och ett system som styr övriga driftfunktion har ersatt de tidigare 23 analoga systemen. Nya separerade säkerhetsrelärum har byggts i de befintliga relärummen. Allt för att öka säkerheten och samtidigt tåligheten mot yttre påverkan som brand och jordbävning. Den nya instrument- och kontrollutrustningen står sig väl jämfört med den teknik som finns i kärnkraftverk som byggs idag. Kontrollrumspersonalen har fått en luftigare arbetsmiljö med ännu bättre överblick. Tack vare den nya tekniken får operatörerna tillgång till mer processinformation direkt via sina arbetsstationer. Projektet hade planerats och förberetts i drygt tio år och Branden på Ringhals 2, våren 2011, läs mer på sidan 8. Digital teknik i övervakningen av anläggningen och ett helt nytt kontrollrum. R2 är rustat för många års säker och stabil drift. slutfördes under revisionen 2009 i en avställning på 281 dygn. Det är ett komplext arbete att integrera ny teknik i en befintlig anläggning. Komplexiteten gjorde att avställningen drog ut på tiden, främst då den omfattande provningen av de nyinstallerade systemen visade sig vara mycket tidskrävande. Vi jobbar på Ringhals Tack vare de oregelbundna arbetstiderna har jag kunnat vara hemma en hel del hos barnen när de var små TWICE-projektet i siffror Fakta R2 Nettoeffekt 865 MW Tryckvattenreaktor Togs i drift 1975 Gamla kablar ut: Nya kablar in: Nya I&C-skåp: meter meter 328 skåp och större objekt Kabelanslutningar: Instrument och givare: Genomförda testprogram: På mindre än ett dygn i juni 2009 revs det gamla kontrollrummet ut. I november 2009 var det nya kontrollrummet på plats och alla system testade och godkända för att ta över övervakningen av anläggningen. Christina Markusson Skiftchef Jag arbetar som skiftchef på Ringhals 2 och min huvudsyssla är att se till att vi är ett väl fungerande arbetslag som producerar el. Jag började på Ringhals 1988 som stationstekniker, den tjänsten fick jag efter fyraårig teknisk gymnasieutbildning. Fördelen med att jobba skift är de oregelbundna tiderna och det har inneburit att jag kunde vara hemma med barnen en hel del när de var små. Nackdelen är att jag ibland jobbar på storhelgerna men då får man göra det så bra som möjligt på jobbet, till exempel äta lite extra gott.

6 6 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB Vi jobbar på Ringhals Vi är ett gott gäng! Ringhals 3 Stabil och hög elproduktion Ringhals 3 är det kärnkraftblock på Ringhals som de senaste tio åren noterar de jämnaste och högsta produktionsresultaten var inget undantag; än en gång hade R3 en årsproduktion över 7 TWh. Det bästa året hittills var 2009 då 8,1 TWh el producerades. Trean kan ensam försörja hela Göteborg och kringliggande kommuner med el. En del av förklaringen ligger i att moderniseringsarbetet på blocket har spridits ut under fler år. Ånggeneratorerna byttes exempelvis redan Fakta R3 Nettoeffekt 1047 MW Tryckvattenreaktor Togs i drift 1981 Hög och stabil elproduktion under många år. Kan ensam försörja hela Göteborg med el. Turbinombyggnaden 2007 tog längre tid än beräknat. GREAT ny turbinanläggning och mer el För att kunna ta vara på den extra produktionskapacitet som ånggeneratorbytet innebar behövde turbinanläggningen moderniseras och anpassas. Genom GREAT-projektet (GRadual Energy Addition unit Three) genomfördes byten till effektivare turbinkomponenter och en stegvis ökning av effekten och anläggningens verkningsgrad. Dessutom gjordes nya säkerhetsanalyser byttes lågtrycksturbiner och 2007 högtrycksturbiner, generatorer och mellanöverhettare. Nya förvärmare installerades och omfattande ombyggnader av rörsystemen gjordes runt turbinerna, ett tidskrävande arbete som förlängde avställningstiden till totalt 80 dygn gav SSM tillstånd för den sista stegvisa effekthöjningen, upp till 113 procents effekt. Sebastian Danvik Mekaniker Jag är underhållstekniker på Ringhals 3 och 4. Under driftsäsongen arbetar jag med förebyggande och avhjälpande underhåll på exempelvis pumpar och ventiler. Jag förbereder även inför revisionerna och ser till att det finns verktyg och reservdelar med mera, det är mycket att förbereda. Under revisionerna servar vi de olika komponenterna ute i stationen. Jag trivs bra på Ringhals och till sommaren har jag arbetat här i sju år. Vi är ett gott gäng och det tycker jag är viktigt. Jag fick anställning på Ringhals direkt efter studenten, jag läste Industri med inriktning underhåll och gjorde min praktik på Ringhals. Nya och strängare krav ställs på de svenska kärnkraftverkens fysiska skydd mot intrång, sabotage eller annan påverkan, ett resultat av bland annat terrorattackerna i USA den 11 september Det handlar NICE turbinernas skydds- och reglersystem Digital teknik istället för analoga system för övervakning och reglering av turbinsystemen infördes 2010 genom NICE-projektet (New Instrument & Control Equipment). Nya kablar, skåp och givare ute i anläggningen samt bildskärmsbaserad övervakning i kontrollrummet för turbinanläggningen. Dessutom motsvarande ombyggnad i kontrollrumssimulatorn, en kopia av kontrollrummet där driftpersonalen får sin utbildning och regelbundet återtränar. Starkare fysiskt skydd om en kombination av tekniska, organisatoriska och administrativa åtgärder. Exempelvis sker numera avsökning av allt gods och samtliga fordon som ska in på driftområdet och alla personer får genomgå flygplatskontroll. Nya byggnader har uppförts för detta. Dessutom gäller skärpta regler för kontrollerat och registrerat tillträde genom bland annat identifiering med fingeravtryck och iris till vissa delar av anläggningen.

7 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB 7 Ringhals 4 Näst intill som ny Revisionen 2011 på Ringhals 4 var den innehållsrikaste avställningen någonsin på Ringhals. I reaktorinneslutningen byttes ånggeneratorer och tryckhållare, i turbinanläggningen gjordes också stora moderniseringar och komponentutbyten samtidigt som turbinernas skydds- och reglersystem byttes mot ny digital teknik. Blocket hade 28 års säker och stabil drift bakom sig och med de nya komponenterna finns tekniska förutsättningar att köra vidare i ytterligare minst 20 år. TURBO turbinmodernisering Genom TURBO-projektet (TURBine plant Optimization) har R4:s turbinanläggning moderniserats i flera steg mellan åren 2007 och Stora komponenter har bytts, exempelvis turbiner, generatorer, huvudtransformatorer, lågtrycksförvärmare och mellanöverhettare. Dessutom har totalt mer än en kilometer rör bytts ut. Även i detta projekt visade sig rördragningen vara svårast att tidsplanera. Alla stora komponentbyten är avklarade blocket är redo för ytterligare många års säker och stabil elproduktion. Möjlighet finns att öka den elektriska effekten med cirka 250 MW. Revisionen 2011 var väl omfångsrik och drog ut på tiden. Sommaren 2011 byttes ånggeneratorer och tryckhållare på R4. En tillfällig öppning togs upp i reaktorinneslutningens vägg för att de stora komponenterna skulle kunna transporteras ut och in. FREJ byte av ånggeneratorer och tryckhållare Huvudprojektet under revisionen 2011 var FREJ Ringhals Fyra effekthöjning och ÅG-byte. Detta var det tredje ånggeneratorbytet på Ringhals, tidigare byten gjordes på R och på R Ånggeneratorer är stora värmeväxlare i reaktorinneslutningen, 21 meter långa och 334 ton tunga. Ånggeneratorbyten har genomförts mer än 100 gånger världen över. Byten av tryckhållare är emellertid mer sällsynta. Bytet på Ringhals var det första i Europa. Projektet har tagit sju år från förstudie till genomförande. Själva installationen skedde under en avställning på 169 dygn. Komponentutbytena gick helt planenligt men det omfattande arbetet med rördragning drog ut på tiden. Tack vare bytet av ånggeneratorer är det nu tekniskt möjligt att ta ut mer el från Ringhals 4. Hela reaktoranläggningen har modifierats och byggts om för en högre termisk effekt, 3300 MWt, en höjning med cirka 18 procent. Nya säkerhetsanalyser har gjorts som verifierar att alla moderna säkerhetskrav är uppfyllda. I elektrisk effekt motsvarar det en ökning med 29 procent. Då ingår också verkningsgradsförbättringar tack vare turbinprojektet TURBO. Effektökningen är emellertid skjuten på framtiden. Ringhals ansökan om att höja den termiska effekten ligger hos regeringen, men behandlas inte så länge Ringhals står under SSM:s särskilda tillsyn. NICE turbinernas skydds- och reglersystem Med goda erfarenheter i bagaget från motsvarande byte på Ringhals 3 år 2010 moderniserades turbinanläggningens skydds- och reglersystem under revisionen 2011 genom NICEprojektet (New Instrument & Control Equipment). Bytet inkluderade även en hel del ombyggnader i kontrollrummet, där turbinutrustningen byttes ut mot bildskärmsbaserad övervakning. Fakta R4 Nettoeffekt 940 MW Tryckvattenreaktor Togs i drift 1983 Ett ånggeneratorbyte innebär omfattande svetsarbeten för att ansluta de nya komponenterna och återställa reaktorsystemen. Här TIG-svetsas röranslutningen till en ny ånggenerator maskinellt.

8 8 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB Vi jobbar på Ringhals Allmänheten har nytta av oss Den nedsotade reaktorinneslutningen på Ringhals 2 i maj För att rengöra extra svåråtkomliga ytor på hög höjd anlitades lindansare från företaget Rope Access. Hängande i linor sanerade de exempelvis balkar och tralla under polarkranen. Skinande rent i december 2011 efter avslutat saneringsarbete. Frågorna och svaren om branden på Ringhals 2 Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Joakim Therén Internt räddningsbefäl Jag arbetar som internt räddningsbefäl vilket innebär att jag vid larm ansvarar för brandstyrkan. Det handlar mest om olycksfall och när vi får ett larm har vi tio minuter att ta oss till olycksplatsen. I vårt släckningsområde ingår också Ringhals närområde där vi även rycker ut i väntan på ambulans, IVPA. Så vi är inte bara viktiga inne på Ringhals utan även för de närboende. På Ringhals finns mycket folk med bra kompetenser och det finns alltid någon att fråga. Det är en spännande arbetsplats, man vet aldrig vad som kommer att hända under arbetsdagen. Sällan har en dammsugare fått så stor uppmärksamhet. Vad var det egentligen som hände vid branden? Natten till den 11 maj 2011 utbröt en brand på Ringhals 2 under täthetsprovning av reaktorinneslutningen. Med största sannolikhet startade branden i en vattendammsugare som lämnats kvar med sladden ansluten till ett eluttag. Under täthetsprovningen uppstod av någon anledning en kortslutning i dammsugaren som då började brinna. Brandförloppet varade en halvtimme innan branden slocknade av sig själv. Brandens omfattning var begränsad, men ledde till kraftig nedsotning av reaktorinneslutningen och ett sanerings- och återställningsarbete av aldrig tidigare skådat slag, säger Lars Björnkvist, blockchef för R2. Lars Björnkvist Blockchef R2 Vad betyder Ringhals för din verksamhet? Hur kunde det hända? Ringhals 2 var i slutskedet av revisionen då man beslutade att tidigarelägga täthetstestet, eftersom det fanns utrymme i tidplanen. Driftledning och arbetsledning hade i förväg övervägt vad som tekniskt skulle kunna krångla vid testet och vidtagit åtgärder för detta. Vad man inte insåg var att olika personer hade olika bilder av hur förberedelserna inför testet skulle se ut, exempelvis vem som hade ansvar för att se till att allt brännbart material avlägsnades, då testet skulle utföras i ett annat drifttillstånd än det vanligtvis sker. Det ledde till att det fanns brännbart material kvar i reaktorinneslutningen inklsive elutrustning som inte borde ha funnits där under täthetsprovningen. Branden hade inte någon påverkan på reaktorsäkerheten, och den kunde inte heller i värsta tänkbara scenario ha fått några radiologiska konsekvenser varken Lennart Zachrisson butiksägare, Zachrissons Livs, Väröbacka Mycket. Många från Ringhals kommer in här i butiken och handlar, jag är övertygad att om inte Ringhals funnits hade kiosker, bensinmackar och butiker troligen inte heller funnits här. Nej, det är väldigt positivt, vår butik hade ju aldrig haft den här storleken annars, det är så mycket kring Ringhals som entreprenörer och annat, och mat måste ju alla ha... för anställda, omgivning eller miljö. Inga personskador eller olycksfall har inträffat i samband med branden. Hur har sanering och återställning gått till? De direkta brandskadorna i anläggningen var försumbara. Nedsotningen från det förbrända plastmaterialet var däremot mer problematisk. Ett återställningsprojekt drogs igång och bemannades. Kemikalieanalyser av sotet gjordes. Saneringsmedel och metoder togs fram. Åtgärder listades och prioriterades så att arbetet utfördes i rätt ordning, utan att sprida sotet till redan sanerade områden. Färdigsanerade komponenter och delar plastades in, i väntan på den sista slutsaneringen. Parallellt med saneringsjobbet har dokumentationen av allt arbete varit i fokus för att man hela vägen ska kunna följa hur arbetet framskridit och verifiera att alla komponenter i anläggningen verkligen är återställda och fungerande. Vilka lärdomar har dragits? Vi har dragit många lärdomar av det inträffade, säger Lars Björnkvist. Inte minst att kommunikation och uppföljning är nyckelfrågor. Vi måste alltid vara mycket tydliga när vi kommunicerar ut fattade beslut, så att motstridiga eller dubbeltydiga besked inte ges, och vi måste följa upp och säkerställa resultatet. Bland de brandskyddsåtgärder som vidtagits efter händelsen finns nya krav på mängden brännbart material som tillfälligt får finnas i anläggningen. En annan åtgärd är skärpta krav på kompetens och deltagande vid uppstartsrondering. I SSM:s utredning konstateras att beslutet att tidigarelägga täthetsprovningen ej har skett under stor tidspress, utan man har haft flera möten inför en eventuell omflyttning där förutsättningarna mejslats fram samt att Ringhals tog hänsyn till relevanta aspekter. SSM framhåller att klarställandet av inneslutningen inte i full utsträckning levt upp till det som anges i förarbetena och i styrdokument för täthetsprov-

9 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB 9 ningen. Ringhals behöver fortsatt förbättra och utveckla ledningens tydlighet avseende att uttrycka de förväntningar de har på arbetets genomförande och resultat. Att tidigarelägga täthetsprovet var inget avsteg från säkerhetsreglerna, säger Lars Björnkvist. Men att händelser inträffar som får så här stor påverkan på vår elproduktion är inte acceptabelt. Vems var felet? Många olika orsaker har bidragit, säger Lars Björnkvist. Om inte om hade varit så hade branden förstås inte inträffat. Jag varken vill eller kan peka ut någon eller några enskilda personer. Jag som blockchef har naturligtvis det samlade ansvaret för R2 och sedan har alla i vår organisation i någon form ett ansvar för den säkra och stabila driften av våra anläggningar. På Ringhals värnar vi om ett högt säkerhetsmedvetande och en öppen säkerhetskultur. Därför är vårt syfte inte heller att leta efter syndabockar, utan att dela erfarenheter och lära av misstag för att undvika upprepande. Vad har det kostat? Branden har varit kostsam för Ringhals. Saneringsarbetet har gått på miljontals kronor, men den ekonomiskt mest kännbara delen är produktionsbortfallet de förlorade intäkterna för drygt nio månaders utebliven elproduktion. Med de måtten mätt har branden kostat Ringhals miljarder kronor relaterat till spotmarknadspriset.# Den 27 januari 2012 gav Strålsäkerhetsmyndigheten sitt tillstånd för återstart av R2 efter brandsaneringen. Innan blocket kunde fasa in på elnätet igen måste emellertid ventiler i hjälpmatarvattensystemet åtgärdas. Ringhals vd: Vi ska återvinna förtroendet Den 1 januari 2012 fick Ringhals en ny vd. Eva Halldén har 30 års erfarenhet av kärnkraftsbranschen, gillar att arbeta och tycker om att höra elledningarna spraka när hon går till jobbet. Alla ytor var täckta av sot efter branden. Den underliggande blanka golvytan syns i de ljusa fotspåren, där sotet fastnat på skorna. Brandplatsen utgjordes av ett område på cirka 8x2 meter, det mörkare området i bildens nedre högra hörn. Efter grovsanering och kemisk rengöring plastades komponenterna in i väntan på den sista slutsaneringen. Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Tänk att få jobba med något så konkret och viktigt som elproduktion, säger Eva Halldén. Vi behöver alla el i vår vardag, och den ska produceras säkert och miljöriktigt. Vad ser du som din viktigaste uppgift som vd för Ringhals? Vi ska visa myndigheter, allmänheten och våra ägare att vi klarar att driva anläggningarna säkert och stabilt. Det gäller att återvinna förtroendet. Det senaste året har varit tufft för många på Ringhals, hög arbetsbelastning och en hel del motgångar. Vad har de stora produktionsbortfallen berott på? Ringhals har genomfört flera enormt stora och krävande moderniseringar de senaste fem åren, som har tagit mycket kraft och fokus. Det ser jag som den huvudsakliga orsaken. Till det kommer också den långa avställningstiden efter branden på Ringhals 2. Hur upplever du säkerhetsläget nu? Säkerhetsläget är gott. Det finns en tydlig utveckling av säkerhetsarbetet inom Ringhals. Säkerhetsfrågorna vävs in i besluten som tas, och runt om i organisationen ser jag goda exempel på att man använder arbetsplatsobservationer och andra felförebyggande metoder. Men vi har en del kvar att jobba med. Vad visste du inte om Ringhals innan du började? Eftersom jag suttit i Ringhals styrelse tidigare kände jag till en hel del. Nu håller jag på att sätta mig in mer i detaljfrågor. Det jag inte visste var vilken positiv anda det finns här, mycket engagemang och en känsla av det här fixar vi. En negativ överraskning var hur blåsigt vädret kan vara på Västkusten Hur ser din vision ut för Ringhals om fem år? Då är Ringhals bland de 100 bästa kärnkraftverken i världen, världsklass som vi kallar det, och vi är med rätta stolta över det. Vi har gott förtroende hos myndigheter, ägare och allmänhet. Om fem år har vi också genomfört våra så kallade övergångsplaner och byggt in ytterligare säkerhet i anläggningarna i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens krav. Kommer Ringhals att ersättas av ny kärnkraft? Mitt jobb är att på bästa sätt driva de reaktorer som finns idag. Det är andra som får ta de besluten. Men jag tycker att det vore positivt med ny kärnkraft i Sverige. Det skulle betyda mycket för branschen, en utveckling och spännande jobb som lockar unga människor. Kärnkraften har en viktig roll att fylla under överskådlig framtid. Vad gör du när du är ledig? Jag håller på att utforska Varberg med omgivningar. Strandpromenaden tycker jag mycket om och jag skulle också vilja upptäcka Hallands inland. # Eva Halldén Ålder: 52 år Bor: I Varberg på vardagarna och i Stockholm på helgerna Familj: Mamma, systrar och deras familjer Fritid: Umgås med vänner, går på bio och teater, läser mycket och gärna, gillar att vara ute och få frisk luft och ljus Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik, KTH 1982 Bakgrund: Har arbetat på Vattenfall sedan Dessförinnan sju år inom Studsvikkoncernen med bas i Nyköping, den största delen av tiden som vd för Studsvik Nuclear. Åren inom ASEA, ABB Atom och Westinghouse i Västerås.

10 10 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB Vad betyder Ringhals för din verksamhet? Victoria Wiman ordförande för Buas Framtid med uppåt 700 medlemmar Ringhals har betytt mycket för oss i Bua ända sedan det byggdes. Historiskt sett har vår förening skapats av inflyttare, som inte sällan kom hit för jobb på Ringhals. Vi får också indirekt stöd för vissa av våra aktiviteter, det är trevligt för oss boende. Att ha nära till sin arbetsplats tror jag också är väldigt viktigt för många Buabor. Här upplevs Ringhals också som väldigt rent, även om det utifrån kanske ses som avskräckande har vi absolut inget ont av Ringhals. Gert Bengtsson ägare till Effekt i Varberg AB Väldigt mycket. Halva vår omsättning ligger ju hos Vattenfall, och är kärnkraftsrelaterat. Vi jobbar med mjuka tjänster exempelvis elkonstruktion. Flera av våra anställda är stationerade ute på Ringhals, vårt samarbete sträcker sig 20 år tillbaka i tiden. Varför särskild ti Text: Jan Söderlind Foto: Bosse Alenius I nästan tre år har Ringhals stått under särskild tillsyn. Vad handlar det hela om? Och varför har den pågått så länge? För vår del är vi inte förvånade, det tar tid att ändra attityder som rotats i en organisation, säger Mats Häggblom på Strålsäkerhetsmyndighet, SSM, som samordnar tillsynen. I genomsnitt besöker någon av SSM:s fyra inspektörer som jobbar mot Ringhals kärnkraftverket varannan vecka. Mats Häggblom är den som sköter kontakterna med Ringhals och även kan överblicka hur företaget hanterar de särskilda villkor som satts upp för driften. Det innebär bland annat att ta fram program för att stärka säkerhetskulturen och få organisationen att dra åt samma håll. Åtgärdsprogram går framåt Ringhals har också tagit fram flera åtgärdsprogram för de brister vi påpekat, man jobbar efter dessa och det går framåt, säger Mats Häggblom. Men SSM är ändå inte nöjda. Även om man förbättrat sig på många områden, diskuterar och tar hand om saker på ett annat sätt, finns fortfarande en diskrepans i organisationen. Den kan yttra sig i att man säger att något ska göras på ett visst sätt, men så gör man ändå inte riktigt så, det är exempel på förhållanden vi inte anser ska få förekomma, förklarar Mats Häggblom. Ett konkret fall anser han vara de motstridiga besked som resulterade i branden på Ringhals 2 i maj Han är i samma andetag noga med påpekandet att detta är tendenser i organisationen som i förlängningen kan leda till problem, men inte utgör en akut fara. Fanns det allvarliga säkerhetsbrister på Ringhals skulle man inte få köra alls, vi vill ju att Ringhals vidtar åtgärder som förebygger att sådana uppkommer, fastslår han. Förändring tar tid Att det gått flera år sedan beslutet om den särskilda tillsynen fattades i juli 2009, och särskilda villkor för drift infördes, tycker han inte är särskilt konstigt: Man kan inte förvänta sig att förändra en hel organisation på kort tid, arbetssätt kan sitta djupt rotat sedan många år, att ändra detta måste få ta tid även om det också någonstans finns en gräns för detta, förklarar Mats Häggblom. Besök på plats När inspektörerna besöker Ringhals går jobbet ut på intervjuer och studium av dokument. Liksom att regelbundet följa upp händelser som inträffar. Då får vi en bild av orsakerna bakom händelsen, och hur Ringhals hanterat denna. Vi pratar med alla; utförande personal, projektpersonal och ledningen. Vad personal på golvet säger i förhållande till ledningen är sådant vi också tittar på, fortsätter han. Vill se resutat Dialogen med Ringhals är Mats Häggblom nöjd med: Ringhals svarar på de frågor vi har och ger oss den information vi behöver. Vi vill ju ha en stor öppenhet, att vi får information om alla problem man ser, och att Ringhals själva jobbar med dem, säger han. Vårt säkerhetsarbete är på frammarsch Text: Jan Söderlind Foto: Annika Örnborg Säkerhetschefen på Ringhals håller med Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Det tar tid att se resultat av alla åtgärder. Men det går framåt, säkerhetsfrågan är nu ständigt närvarande och vi för en självkritisk diskussion, säger Annette Lövefors Daun, chef för Ringhals egen säkerhetsavdelning. För dryga året sedan tillträdde hon som ny chef för avdelningen med ett 30-tal personer som ska granska och kontrollera att kärnkraftverket körs på ett säkert sätt. Men hennes första år på den posten kunde ha börjat bättre. Förutom den omtalade branden kritiserades även Ringhals för andra incidenter liksom sena och ibland icke kompletta anmälningar till SSM när det gällde förändringar i anläggningen. Det finns några händelser som sticker ut, här måste vi bli bättre. Vi har inte heller haft en tillräckligt bra dialog med myndigheten när vi haft ärenden som bland annat riskerat bli sena, medger Annette. Börjar visa resultat Men hon tycker att arbetet med att stärka säkerhetskulturen ändå börjat visa resultat. Inte mindre än 34 åtgärdsprogram har under några år startats för att åtgärda olika brister. Även sådana som IAEA:s internationella säkerhetsorgan OSART påpekade vid en granskning under 2010, se artikel på sidan 14. När de följde upp oss nu i december hade vi helt åtgärdat 13 av påpekandena medan vi var på god väg att slutföra resterande sex. Det tycker jag är ett bra resultat med tanke på den belastning vi hade under fjolåret, anser Annette. Sju av programmen är dock direkt kopplade till SSM:s krav på Ringhals. Ett av dem handlar om säkerhetskultur som blivit ett stående ämne på dagordningen. Vi behöver bli bättre på att följa

11 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB 11 llsyn? Vi jobbar på Ringhals Vad ska då till för att SSM ska lyfta sin särskilda tillsyn? Det handlar om att vi kan se effekt och resultat av åtgärdsprogrammen. Vi kommer att ta bort de särskilda villkoren för drift när vi ser att bristerna minskar till en acceptabel nivå samtidigt som vi känner förtroende för att Ringhals fortsätter utveckla säkerhetskulturen utan vår övervakning, säger Mats Häggblom, samordningsansvarig på SSM mot Ringhals. # Vi är inte förvånade över att det tar tid att ändra i en organisation Mats Häggblom samordnar tillsynen av Ringhals på Strålsäkerhetsmyndigheten. upp att det vi sagt ska göras också blir gjort. Det är en chefs- och ledarfråga som handlar om att vara närvarande i verksamheten, säger hon. Program med många delar Annette Lövefors Daun pekar på en rad olika åtgärder som görs för att komma tillrätta med detta. Det kan handla om att chefer och arbetsledare oftare är med på jobb och stöttar vid genomförandet. Men också om övningar som rollspel och värdegrundsdialoger. Åtgärdsprogrammet för säkerhetskultur ska förutom företagsledning, chefer och medarbetare nu även omfatta entreprenörer som verkar under längre tider på Ringhals. Vi mäter också hur de regler vi har efterlevs bland annat genom att kontrollera i vilken grad instruktioner Självkritisk säkerhetsnämnd Text och foto: Jan Söderlind Foto: Börje Försäter Lokala säkerhetsnämnder borde bli bättre på att informera. Kritiken har Varbergs kommunalråd och ordförande i nämnden tagit på allvar: Vi har växlat upp i denna fråga, öppenhet och begriplig information är ju nyckeln till förtroende, säger Jörgen Warborn (m). Han pekar på flera punkter där säkerhetsnämnden nu förändrar sitt arbetssätt, vilket han hoppas ska göra medborgarna bättre informerade om vad som händer på Ringhals: Protokoll från säkerhetsnämndens fyra årliga möten och information från Ringhals läggs tillsammans med övrig information ut på kommunens hemsida. Öppna möten med allmänheten ska hållas minst en gång om året. Nämnden får ett informativt PM från Ringhals före sammanträdena för att bättre kunna förbereda exempelvis frågor. man jobbar efter signeras, berättar hon. En signal på att arbetet med säkerhetskulturen går framåt ser hon också i den ökande efterfrågan på analyser. Allt oftare får hennes avdelning uppdrag att gå till botten med det som klickat. Berodde det på styrningen, beteendet eller förståelsen av uppgiften? Vi är på rätt väg, men det är svårt att säga när vi nått den nivå som både vi och myndigheten är nöjda med. Dessutom är ju säkerhetsarbete något som måste pågå alltid, konstaterar Annette Lövefors Daun, säkerhetschef på Ringhals. # Jörgen Warborn Intresset var stort när allmänheten bjöds in till informationsmöte i Bua den 7 mars. Annonsering i lokalpressen (Hallands Nyheter, Norra Halland och Markbladet) ska göras efter varje möte. Jag är öppen för förslag om att förbättra detta ytterligare, men med de förändringar som nu gjorts hoppas jag att det ska bli enklare att ta till sig information, säger Jörgen Warborn. Vi är på rätt väg i säkerhetsarbetet, men det är svårt att säga när vi nått den nivå som både vi och myndigheten är nöjda med, säger Ringhals säkerhetschef Annette Lövefors Daun. Visar litet intresse En anledning till att lokala säkerhetsnämnden tidigare varit sämre på att informera tror han helt enkelt beror på att suget efter information inte varit särskilt stort. Ibland har vi varit fler framme vid podiet än i publiken på de öppna mötena, att informera har varit en utmaning, säger Jörgen Warborn. Däremot delar han inte idén om att krympa nämnderna och delvis även befolka dem med andra än politiker, exempelvis Räddningstjänst och lokala miljöorganisationer. Ett lagförslag med den innebörden, liksom namnbyte till lokala insynsnämnder, är just nu ute på remiss. Då tycker jag vi tappar en del av det lokala demokratiska perspektivet och känner oro för att nämnderna kan bli en helt annan arena, politiker finns nära medborgarna och kan avsättas. Vi ska diskutera säkerhetsarbetet i nämnderna, inte ja eller nej till kärnkraft, säger han. Alla som såg Uppdrag gransknings reportage i februari kunde lätt få intrycket att den lokala säkerhetsnämnden i Varberg, med Jörgen Warborn i spetsen, blivit förd bakom ljuset. Men det är i så fall en felaktig slutsats, anser han: Jag välkomnar så klart granskning, men själv har jag en annan bild. I grova drag framkom inget nytt. Det är klart att en dramatisering i tv under 45 minuter kan ge en annan bild än om man som vi i nämnden fått fortlöpande information under lång tid, säger han. Öppenhet från Ringhals Jörgen Warborn poängterar att Ringhals varit öppna i sin information men är självkritisk till lokala säkerhetsnämndens hantering: Dialogen med Ringhals är väldigt bra, men vi i nämnden måste ju också efterfråga vad vi vill ha, och kunna kommunicera detta till medborgarna, konstaterar Jörgen Warborn, ordförande i lokala säkerhetsnämnden och moderat kommunstyrelseordförande i Varberg. # Det finns goda utvecklingsmöjligheter på Ringhals Petter Larsson Strålskyddare Jag arbetar som revisionsplanerare för skydd på Ringhals 1. Jag har varit anställd på Ringhals sedan 2006 och innan dess arbetade jag i fem år som strålskyddsentreprenör. I min roll som revisionsplanerare ansvarar jag för att forma en skyddsorganisation som på bästa vis hjälper personalen under revisionen att utföra sina arbeten på ett säkert sätt och med så låg stråldos som möjligt. Jag trivs bra på Ringhals, det är en intressant arbetsplats och man träffar mycket folk. Vill man testa på ett annat yrke i organisationen finns goda utvecklingsmöjligheter.

12 12 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB Kärnkraftverken stresstestade Text: Yvonne Jonsson, Marie Strannabjer Foto: Annika Örnborg, Marie Strannabjer Efter Fukushima-olyckan i Japan i mars 2011 beslutade EU att så kallade stresstester skulle utföras i respektive kärnkraftsland. Det handlar om att göra en samlad risk- och säkerhetsbedömning för kärnkraftverken. Ringhals och övriga svenska kärnkraftverk inledde, under överinseende av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, det omfattande arbetet i maj Risk- och säkerhetsbedömningar för kärnkraftverken har förstås gjorts även tidigare, säger Maria Jordebo som är Ringhals projektledare för stresstesterna. Analyserna av vad våra anläggningar klarar har då utgått från händelser som varit realistiska med tanke på vår geografiska placering. I stresstesterna har man dragit dessa tester lite längre för att se var gränserna går och vad kraftverken tål. Vi har gjort ingenjörsmässiga bedömningar av Ringhals status utifrån scenarion som är baserade på händelseförloppet i Fukushima, säger Maria. På så sätt ser man också var svagheterna finns så kallade tröskeleffekter och hittar de områden som behöver förbättras. Den största delen av arbetet har utförts med hjälp av beräkningar där man teoretiskt utsätter anläggningarna Maria Jordebo för successivt ökande påfrestningar. En del av stresstesterna har även gjorts i praktiken, då man kunnat använda kontrollrumssimulatorerna. Vi har samarbetat med KSU, Kärnkraftssäkerhet och utbildning, och med de övriga svenska kärnkraftverken, säger Maria. Ringhals är robust I oktober 2011 lämnade Ringhals in sina rapporter till SSM som i december presenterade sin samlade bedömning av resultatet för de svenska kärnkraftverken. Stresstesterna visar att Ringhals är robust och klarar alla de tänkbara händelser som varit dimensionerande för konstruktionen, säger Maria. Anläggningarna klarar en höjning av havsnivån med drygt tre meter och bortfall av saltvattenkylning i drygt en vecka. Det finns dock några områden där säkerheten kan förbättras ytterligare, till exempel kylningen av våra bränslebassänger och haveriberedskap i ett flerblocksscenario eller i ett långtidsförlopp. Vid årsskiftet 2011/2012 skickade SSM in sin slutrapport till EU, som i sin tur kommer att lämna sitt slutgiltiga ställningstagande vid halvårsskiftet Därefter kommer bollen åter till kärnkraftverken som har till uppgift Kärnkraftverk är byggda för att klara extrema påfrestningar. Men hur motståndskraftiga är de svenska kärnkraftverken om de utsätts för påfrestningar som de inte är konstruerade för, exempelvis stora naturkatastrofer? Stresstesterna visar att Ringhals är robust att arbeta in de krav på säkerhetsförbättringar, som SSM beslutar om, i sina utvecklingsplaner. # Ett av stresstesterna gick ut på att prova hur länge bränslet kan vara utan kylning. Man simulerade att anläggningens strömtillförsel hade brutits och därmed fungerade inte den ordinarie kylningen av bränslebassängen. Belysningen släcktes ner för att skapa realistiska arbetsförhållanden för operatörerna under ett strömavbrott. Platsen var simulatorn för Ringhals 3 och 4, en exakt kopia av kontrollrummet. Kan en Fukushima-olycka inträffa här? Naturkatastrofer kan inträffa även i Sverige, men vi har inte geologiska förutsättningar för att så omfattande jordbävningar eller tsunamis som inträffade i Japan i mars 2011 ska uppstå här. Den viktigaste skillnaden mellan svenska och japanska reaktorer är att de svenska har utrustning som vid en olycka kan minska trycket i reaktorinneslutningen genom att gaser som bildas leds genom ett säkerhetsfilter, se bild här nedanför. Hur fungerar säkerhetsfiltret? Säkerhetsfiltret fungerar helt passivt och är oberoende av eltillförsel. Om en svensk reaktor skulle drabbas av en härdsmälta som smälter igenom reaktortanken hamnar den heta härden i stora mängder vatten som kyler den. Samtidigt värms vattnet upp och ångan leds till säkerhetsfiltret och därmed tryckavlastas reaktorinneslutningen. Årets revisioner 2012 års revisioner på Ringhals kommer inte att vara lika omfattande som föregående års. R1 planerar en revisionsavställning på cirka sju veckor, övriga block omkring en månad vardera. Här är några av årets revisionsjobb: R1 --Byte av lågtrycksturbiner på den ena turbinsträngen --Utbyte av turbinskyddssystem --Förbättrad kondensatrening R2 --Kabelseparation i reaktorinneslutningen --Byte av axeltätningar till laddningspumpar --Installation av elgenomföringar R3 --Byte av högtrycksturbiner --Seismikåtgärder för jordbävningssäkring --Motorbyte på reaktorkylpump R4 --Byte av backventiler i nödkylsystemet för reaktorhärden --Seismikåtgärder för jordbävningssäkring --Byte av starttransformator Ett lagarbete i jätteformat Varje år tas reaktorerna ur drift åtminstone några veckor för att genomgå underhåll, myndighetskrävda tester och moderniseringar. Dessutom byts en del av uranbränslet ut. Allt för att göra kraftverket redo för ytterligare en säker och stabil driftsäsong. Mer än 1000 personer brukar vara engagerade i en revision. Några hundra av dem har Ringhals som sin arbetsplats året runt. Övriga hyrs in från externa företag många från närområdet men också långväga kärnkraftsspecialister från utlandet. Arbetet pågår i skift dygnet runt och man följer en noggrann planering över de tusentals små och stora aktiviteter som ska utföras. När alla åtgärder är klara och säkerhetsmässigt godkända kan reaktorn startas igen och åter börja producera el. # Fågelpar Visste du att våtmarksområdet vid Båtafjorden, ett stenkast från Ringhals kärnkraftverk, är en populär häckningsplats för vadarfåglar? Dessutom är området ett uppskattat besöksmål för fågelskådare och naturintresserade. Här häckar lika många fågelpar som på Getterön strax norr om Varberg, som ju är ett mycket mer känt fågelområde, säger Mikael Larsson, naturvårdare och eldsjäl

13 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB 13 Snacka om kärnkraft! Kärnkraften är åter i händelsernas centrum. Olyckan i Fukushima förra året blev en påminnelse om att det finns risker med kärnkraften. Även om kärnkraftens risker ser olika ut i olika länder (Sverige har till exempel inga tsunamis) är händelserna i Japan en katastrof. I Sverige har Ringhals bidragit till det aktuella intresset för kärnkraft. Branden i Ringhals 2 och den påföljande långa avställningen har fått stor uppmärksamhet. Att händelserna i Japan och Ringhals debatteras och får konsekvenser är självklart. Kärnkraften har annars alltid diskuterats och kritiserats även utan extra draghjälp. Den är en tacksam måltavla den är storskalig, märkligt ljudlös och svår att få grepp på. Kritiken visar sig på många sätt. Några har under lång tid krävt att kärnkraften läggs ned direkt. Några, kanske till och med ur nyss nämnda grupp, blir irriterade när kärnkraftverken står. Några menar att kärnkraftverken står still för att hålla elpriserna uppe. Några kallar tekniken för ålderdomlig, och så vidare. Jag ska inte bemöta kritik här, det har redan gjorts i mer än 30 års debatt. Jag stannar kvar på temat snack. Flera som arbetar med kärnkraften har nog någon gång dragit sig för att under en middag svara på frågan vad jobbar du med?. Kärnkraften är ett så laddat ämne att det finns risk att få stå till svars för mer än vad man önskar. Det finns en självpåtagen återhållsamhet. Jag minns själv Peters 30-årsfest året efter olyckan i Tjernobyl Där fanns han, Kenneth, som gått i gymnasiet med mig. Vi stod några gäster och kom in på vad vi arbetade med. När jag berättade att jag var civilingenjör och arbetade med Forsmarks kärnkraftverk vaknade Kenneth: Vet du att ryssarna beordrade människor att gå in till härden för att släcka branden. Det är likadant här i Sverige. Tycker du att det är ok att tvinga människor på det sättet? Någonting åt det hållet sa han, dessutom i höjt tonläge. Jag tog direkt på mig den återhållsamma kappan och svarade att jag inte visste om det var korrekt det han sa. I fallet Sverige hade jag svårt att tänka mig det. Om den ryska kulturen, kanske med möjligheter till medaljer för tapperhet, vågade jag inte uttala mig. Jag undvek honom resten av kvällen. På militärt repmöte sommaren 1989 uttryckte kaptenen missnöje med sin lön under samlingen. Han hade ju en viktig uppgift i att skydda Sverige. Tidigt kastade han ut repliken bland de inryckta som satt där: Ni är yngre än jag men tjänar säkert mer än jag. Vad jobbar ni med? För att belägga sin tes tog han två stickprov. Den förste svarade att han var kirurg och ofta jobbade på akutmottagning med att rädda liv. Jag var nummer två i hans lilla gallup. När jag, denna gång mindre återhållsam, svarade att jag jobbar med nya säkerhetssystem i kärnkraften, tappade han den tråd han påbörjat. Det fanns uppenbarligen fler än han med viktiga uppgifter i samhället. Krönika Det här var två privata erfarenheter av snack kring kärnkraften. Jag har sedan den tiden stannat kvar i energibranschen och jobbar numera med kommunikation på branschföreningen Svensk Energi. Föreningens roll är inte att favorisera något enskilt kraftslag, snarare tvärtom. Vad branschen nu vill se är en debatt ett snack kring helheten. Alla kraftslag behövs i elförsörjningen, de kompletterar varandra. Vi behöver baskraft, till exempel kärnkraft. Vi behöver reglerbar kraft, som vattenkraften. Vi behöver också mer förnybara energislag som vindkraft, bioenergi och solceller. Om jag till sist ändå ska säga vad kärnkraften behöver, så är det nog ett snack över de politiska blockgränserna. Ingen vågar investera i kärnkraft med risk att villkoren förändras vart fjärde år när Sverige har val. Det är i så fall bråttom, eftersom det tar lång tid att bygga kärnkraftverk då måste snacket övergå i handling. Kalle Lindholm Vad betyder Ringhals för din verksamhet? Hans Lillhage VD, Marknad Varberg Med tanke på att Marknad Varbergs verksamhet är att utveckla och marknadsföra Varberg ur ett näringslivsperspektiv så är Ringhals självklart oerhört viktigt. Dels som arbetsplats; det genererar ju väldigt många arbetstillfällen, även hos underleverantörer. Ringhals har en hög teknikkompetens vilket ju bidrar till att höja kompetensen i många andra företag också. För de cirka 3500 företag som verkar i Varberg skulle jag ju säga att Ringhals är omistligt. Sverre Sjögren VD, Hotell Fregatten De är viktiga för oss. Både när det gäller boende och konferenser. Vi är mycket nöjda med dem vilket jag hoppas de också är med oss. Ringhals är också inte minst betydelsefullt för hela Varberg, man deltar ju i samhällslivet, stöttar föreningar och liknande, man sitter inte bara isolerade därute... adis inpå knuten som under många år värnat om våtmarksområdet. Visserligen rastar betydligt fler fåglar på Getterön, men i Båtafjorden är naturkänslan desto större. Man kommer mycket närmare fåglarna här, vilket inte minst naturfotografer brukar uppskatta. Men alltför nära de häckande fåglarna är det inte meningen att man ska komma. Därför finns iordninggjorda gångstigar genom området och ett fågeltorn att vandra ut till. Skyddas och bevaras Området år cirka 220 hektar stort och ägs av ett 40-tal olika markägare. Det är klassat som Natura 2000-område, vilket innebär att naturen är värdefull ur ett EU-perspektiv och ska skyddas och bevaras. Genom Mikaels försorg har flera miljöstödsprojekt dragits igång för att med hjälp av EU-stöd bevara och främja den biologiska mångfalden på havsstrandängarna. Det handlar om att återskapa våtmarksområden och vårda betesmarker enligt gamla tiders sedvänjor. Vi har exempelvis anlagt ett flertal grunda dammar för vadarfåglar och vintertid röjt en del av det angränsande skogsområdet, säger Mikael. # Ringhals och miljön Ringhals är en stor industri och påverkar givetvis den omgivande miljön på olika sätt. Därför övervakas verksamheten noga av olika myndigheter. Ringhals har höga miljökrav att leva upp till och arbetar ständigt för att minska miljöpåverkan från verksamheten. Kärnkraften klarar sig bra miljömässigt jämfört med andra tekniker för att producera el. Det gäller hela processen, från uranbrytning till avfallshantering. De svenska kärnkraftverken har till exempel väldigt låga utsläpp av växthusgaser och miljöföroreningar. Vill du veta mer om hur Ringhals påverkar miljön och vilket miljöarbete som sker? Gå in på

14 14 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB Vi jobbar på Ringhals Många är engagerade i miljöfrågor Samarbete för säkerhetens skull Ringhals deltar i internationellt kunskapsutbyte Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Alla vinner på samarbete över nationsgränserna inom kärnkraften. Det är grunden för de internationella OSART- och WANOgranskningar som Ringhals deltar i. Via FN:s atomenergiorgan IAEA och kärnkraftsorganisationen WANO finns ett väl utbyggt nätverk och samarbete för att ta till vara varandras erfarenheter och goda exempel för att förbättra säkerhet och drift vid kärnkraftverk världen över beställde den svenska regeringen OSART-granskningar av samtliga svenska kärnkraftverk. Våren 2010 granskades Ringhals. Under tre veckor studerade ett granskningsteam verksamheten, intervjuade ringhalsare och gjorde observationer runt om på Ringhals för att hitta såväl stora som små förbättringsmöjligheter och goda exempel för andra kärnkraftverk att ta efter. På återbesök Förbättringsområdena som teamet lyfte fram har Ringhals sedan dess arbetat vidare med. I december 2011 var det dags för ett återbesök, då delar av granskningsteamet återvände till Ringhals för att följa upp säkerhetsutvecklingen. Teamet redovisade vid sitt slutmöte att Ringhals helt har uppfyllt 13 av de 19 utpekade förbättringsområdena och är på god väg att uppfylla de återstående sex. Jag är imponerad av de ansträngningar som Ringhals har gjort för att förbättra arbetsrutiner och anläggning för säkrare drift, sa granskningsteamets ledare Neil Henderson när resultaten presenterades. Ni kan vara stolta över de senaste årens framsteg. Om ni fortsätter i den riktningen så kommer ni att nå era mål om en anläggning i världsklass. Bland de förbättringsområden som OSART gav högt betyg finns haveriberedskapen, där beredskapen förbättrats ytterligare det senaste året. Värdefulla synpunkter Sådana här granskningar är verkligen värdefulla för oss, säger Håkan Calvin som varit Ringhals värd för teamet. Vi har fått konstruktiva förbättringsförslag från internationellt erfarna och kunniga personer som kan se på vår verksamhet med utomstående ögon. Och det känns bra att få ett kvitto på att vi har höjt standarden på våra anläggningar så att det verkligen syns. Även i fortsättningen kommer granskningar Håkan Calvin att göras med jämna mellanrum för att utveckla säkerheten ytterligare mot världsklass. Om ungefär ett år genomförs nästa internationella granskning på Ringhals, då i regi av WANO (World Association of Nuclear Operators). Säkerhetsfrågorna kan man aldrig bli färdig med, det är ett ständigt pågående arbete, säger Håkan. # Fakta Marie Gunnarsson Miljöingenjör Jag arbetar med yttre miljöfrågor som till exempel rör Ringhals påverkan på luft och vatten samt avfallshantering. I förhållande till många andra energikällor har kärnkraften låga koldioxidutsläpp. Jag arbetar bland annat med att sammanställa miljödata från olika avdelningar i miljörapporter som sedan skickas till Länsstyrelsen. Jag gör också interna miljöronder där vi går ut i verksamheten för att hitta goda exempel eller för att upptäcka brister gällande våra miljökrav. Det är höga krav på verksamheten och jag tycker att personalen på Ringhals är engagerade i miljöfrågor. Ringhals är en bra arbetsplats med möjligheter till utveckling. Eftersom jag är nyanställd har jag till en början ett utbildningspaket som jag ska gå som introduktion. Granskarna gjorde bland annat arbetsplatsbesök, som här i elbyggnaden för Ringhals 4 där arbete pågick med byte av ställverksgrupper. El från Ringhals Spännande upplevelser i sommar Välkommen till Ringhals turistvisningar och konstvandringar i sommar! Besök vår spännande utställning i Infocenter där du kan uppleva el, energi och kärnkraft på nära håll. Åk en guidad rundtur med eltåg inne på kraftverksområdet och ta en fika i vårt café. Utställningen i Infocenter är öppen helgfria vardagar kl 9-15 året runt. Under sommaren erbjuder vi dessutom: Guidad rundtur med eltåg varje vardag från den 2 juli till den 10 augusti kl 11, 12, 13 och 14. Turistvisning information om Ringhals samt tågtur, torsdagarna den 5, 12, 19, 26 juli och 2, 9 augusti kl 13. Konstvandring vi visar Ringhals stora konstsamling den 4, 11, 18 och 25 juli. Anmälan till turistvisning och konstvandring görs på telefon senast kl 12 dagen innan. Besöket är gratis. Välkommen på ett energirikt besök! Gratis fika om du tar med den här annonsen! OSART (Operational Safety Review Team) en granskning av kärnkraftssäkerhet som görs i regi av FN:s atomenergiorgan IAEA. OSARTgranskningar är en service till IAEA:s medlemsländer med syfte att medverka till förbättrad säkerhet vid kraftverken. Fokus ligger på säkerhetskultur och tillförlitlighet i verksamheten. WANO (World Association of Nuclear Operators) kärnkraftbranschens egen organisation som arbetar för att främja kärnkraftssäkerhet och internationellt utbyte av kunskap och erfarenheter. Granskningar, så kallade Peer Reviews, genomförs för att ta vara på goda exempel och föreslå förbättringar. Ringhals är Nordens och Vattenfalls största kraftverk. På Ringhals finns fyra reaktorer som årligen kan förse en femtedel av Sverige med el. Antalet anställda är cirka 1540 inom ett 60-tal olika yrkesgrupper.

15 Ringhals Tidning - en informationstidning från Ringhals AB 15 Foto: Eva-Lena Johnsson Vad betyder Ringhals för din verksamhet? Birgitta Neuman Gymnasiechef, Peder Skrivares Skola, Varberg Ringhals är en samarbetspartner när det gäller tekniska utbildningar. De finns med i en del programråd vi har för att utforma utbildningar. De är en stor arbetsgivare, med en väldig variation på sina jobb. Det är mycket värdefullt för oss när det exempelvis handlar om att visa våra elever att man som ingenjör kan jobba med en mängd olika saker. Ringhals Powerplay Cup Årets kraftfullaste och roligaste innebandyhändelse i Varberg för tjejer och killar från 10 till 17 år? Utan tvekan Ringhals Powerplay Cup. I år var rekordmånga lag anmälda, Ringhals samarbetar gärna med skolorna i närområdet. Det senaste exemplet är den nya idrottshallen på Väröbackaskolan, där Ringhals som stort företag och arbetsgivare i regionen kunde vara med på ett hörn och bidra. I början av vårterminen invigdes Väröbackaskolans nya idrottshall, efterlängtad av såväl elever som lärare. Sponsorspengarna gör det möjligt för skolan att köpa in fler redskap och mer material till hallen. Närmare 400 personer deltog i 79 stycken, vilket gör Ringhals Power Play Cup till ett av de största ungdomsarrangemangen i kommunen. Uppemot 1000 besökare kom till Sparbanken Wictory Center Spring i benen när Väröbackaskolans idrottshall invigdes festligheterna och under invigningen bjöds det på gymnastikoch musikunderhållning, tal och tilltugg. En av invigningstalarna var Eva Halldén, vd för Ringhals. Jag hoppas att den nya idrottshallen ska bli till glädje och nytta, och att många av er kommer att ha sin framtida anställning på Ringhals. Någon av er, ni elever som är här idag, kanske en dag kommer att bli vd på Ringhals. Det skulle jag tycka vara roligt, sa Eva Halldén i sitt tal. Eleverna från F2 joggade över det blågula bandet. Och därmed förklarar jag Väröbackaskolans nya idrottshall invigd, sa rektor Anders Zederin. den 3 februari, där det spelades innebandy i discobelysning till långt in på kvällen. Arrangörer var Warbergs IC i samarbete med Ringhals. Sponsring i närområdet Ringhals har sponsoravtal med ett 70-tal föreningar i närområdet. Bland sponsorstagarna finns ett brett utbud av lokala klubbar och evenemang inom kultur och idrott, ofta med inriktning mot ungdomar. Flertalet har vi ett långt samarbete med. Viktigt är att sponsringen är en affärsuppgörelse där båda parter ska bli nöjda, säger Ringhals kommunikationschef Gösta Larsen. Mojje uppträder på Vattendagen För fjärde året bjuder Ringhals och Varberg Falkenberg Sim in allmänheten till Vattendagen på simstadion i Varberg, söndagen den 24 juni. Mojje kommer att stå för musik och sång under hela dagen! Under Vattendagen har barnen möjlighet att ta Baddaren och övriga som vill kan testa sina simkunskaper och ta Vattenprovet. Förra året blev crawlskolan en succé. Ringhals bjuder på simmärken för alla som genomför proven. Som tidigare år kommer också några av de föreningar Ringhals sponsrar att visa upp sina verksamheter med prova-påaktiviteter. Dagen kommer att bestå av ett fullspäckat program med många roliga aktiviteter både i vattnet och på land. Ta chansen och föranmäl ett lag till tävlingarna i vattenpolo och luftmadrasslagkapp! För mer information om Vattendagen besök oss på Facebook, Ulric Björck Rektor/chef för Campus Varberg De betyder väldigt mycket för oss. Vi har sedan många år tillbaka ett omfattande samarbete med Vattenfall/Ringhals. Många av våra studenter har efter utbildningen blivit nya medarbetare på Ringhals. Exempelvis har 80 procent av vissa årskullar i vår utbildning inom energi- och processteknik, som vi driver tillsammans med högskolan i Borås, fått jobb inom företaget. De är alltså en stor samarbetspartner som vi givetvis är väldigt glada för. Louise Lejestrand Ordförande för företagarna med 610 medlemmar i Varberg Att det skapas många arbetstillfällen vilket gör att inte bara Varberg utan hela regionen mår väl. Och välstånd gynnar ju alla i samhället. Det medför också goda möjligheter för tillväxt hos våra medlemmar. Småföretagare kan bli konsulter och leverantörer till Ringhals. Jag är glad att vi har Ringhals i vår kommun och att många högutbildade därmed kanske också väljer Varberg som bostadsort.

16 Besök Ringhals Läs mer på sidan 14 Retur till: Ringhals Tidning Ringhals AB Väröbacka Foto: Annika Örnborg Kryssa med Ringhals Skicka in din korsordslösning till Ringhals Tidning, Ringhals AB, Väröbacka. Märk kuvertet Korsord. Vi behöver ditt svar senast den 1 oktober 2012 för att du ska vara med i dragningen och bli en av de 50 lyckliga vinnarna som få ett pris hemskickat med posten. Namn:... Adress:... Postadress:...