Index för hållbar bilism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Index för hållbar bilism"

Transkript

1 Index för hållbar bilism Årlig sammanställning, maj % 100%

2 Bilen är för många en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt växer våra storstäder, utrymmet på våra gator blir trängre och klimatförändringar, beroende av fossil energi samt allmän resursbrist och andra miljö- och hälsofrågor pekar mot att bilismen behöver utvecklas. Allt fler människor ifrågasätter även vårt nuvarande resemönster som bland annat drivits fram av bilens möjligheter till mobilitet. För oss handlar hållbar bilism eller mobilitet i stort om att skapa ett modernt samhälle, för människor i rörelse, som bidrar till ekonomisk utveckling, tillvaratar mänskliga värden, med minimerad miljöpåverkan och som reducerar olyckor och andra säkerhetsrisker. 2

3 Kan man verkligen mäta utvecklingen mot en mer hållbar bilism? Ja, vi anser att man kan det. Men trots att de indikatorer som används i dag kan påvisa en riktning är de fortfarande för få för att kunna redovisa en fullt heltäckande bild av en hållbar bilism. Istället baseras OKQ8:s årliga index främst på viljan att finna en rimlig färdriktning samt hålla liv i debatten kring hållbar bilism som en del av en hållbar samhällsutveckling. Vi är dock väl medvetna om att de utvalda indikatorerna är för få för att kunna redovisa en heltäckande bild av en hållbar bilism. För att vara ett heltäckande index borde man till exempel ta hänsyn till olika geografiska, tekniska och demografiska parametrar. Ett exempel är hur utbyggnad av infrastruktur för kollektivtrafik påverkar utvecklingen mot en mer hållbar bilism. Likaså vilken typ av bil man faktiskt väljer, hur man kör bilen, samt nya bilar med effektivare motorer som i en inte alltför avlägsen framtid kanske är helt oberoende av fossil energi. Spelar bilen en roll i den fortsatta samhällsutvecklingen? I storstäderna sker nu en allmän urbanisering och med städernas förtätning hamnar bilens behov av markyta i fokus. Enligt beräkningar behöver en bilist ungefär 100 kvadratmeter medan en bussresenär behöver 20, en cyklist 10, tågresenären 7, och fotgängaren 2 kvadratmeter. 1 Det i sig indikerar att bilens möjligheter som en mobil lösning försämras, åtminstone i det mer urbaniserade och alltmer trångbodda samhället. Samtidigt sker en polarisering av vår samhällsstruktur, med fler människor som flyttar ut till kranskommuner och mindre orter där pendling till arbetet i en större stad kräver bil. Det etableras även fler shoppingområden som på grund av sina lägen ofta kräver bil. I mindre städer som inte har tillgång till en heltäckande kollektivtrafik kvarstår bilen ibland som det enda fungerande transportalternativet. Alltså har inte peak car inträffat i Sverige än, dvs. att ett samhälle byggt på massbilismen nått sin topp och nu utvecklas mot ett mindre beroende av bilen. Istället kan vi konstatera att bilen inom en överskådlig framtid har en fortsatt stor betydelse för en fungerande vardag. Möjligen kan bilens användning till och med öka något genom att bilen sannolikt har fortsatt betydelse för såväl arbets- som fritidsresor i mindre städer samt kranskommuner till de större städerna. Behovet av bilen för fritidsaktiviteter på andra tider än rusningstrafik är sannolikt även något som består. Är ett trendbrott att vänta i indexets positiva utveckling? Om vi tittar på de faktorer som tidigare har bidragit till en positiv utveckling av OKQ8:s index har kraftfullt minskade utsläpp av koldioxid varit en stor bidragande orsak. De genomsnittliga koldioxidutsläppen för personbilar fortsätter visserligen att sjunka, men minskningstakten har halverats de senaste tre åren. Minskningen är 4 g/km, från 136 g/km 2013 till 132 g/km Trafikverket skriver i PM från ; 1 Markbehov per person och trafikslag enligt beräkningar utförda av Zürich stad Tiefbauamt, Mobilitet + trafik,

4 Koldioxidutsläppen från nya personbilar minskade från 136 g CO 2 /km (5,5 l/100km) 2013 till 132 g CO 2 /km (5,3 l/100km) Energieffektivisering har avtagit jämfört med tidigare år. Under 2013 och 2014 minskade utsläppen med 2 2 respektive 4 gram, vilket kan jämföras med snittet på 8 gram per år mellan 2006 och En orsak till minskad takt är att andelen fyrhjulsdrivna bilar i nybilsförsäljningen ökade från 23 till 32 procent För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och klimatmål behöver utsläppen komma ner till 95 g/km till 2021 vilket fodrar en ökad minskning. Koldioxidutsläppen från nya personbilar minskade lite under 2014 med det sker ändå en effektivisering genom att användningen av gamla fordon minskar och ersätts med nya med högre energieffektivitet. Detta bidrog till att koldioxidutsläppen från personbilsflottan som helhet (gamla och nya) sjönk. Totalt gav nyregistrering av nya bränslesnålare personbilar och lätta lastbilar samt utskrotning och minskad användning av gamla bilar en sänkning av växthusgasutsläppen med ca ton. Under 2014 ökade andelen biodrivmedel inom vägtransportsektorn från 9,6 procent till 11,4 procent. Ökningen beror till största delen på ökad inblandning av biodiesel i diesel huvudsakligen i form av hydrerade växtoljor (HVO). Detta resulterade i en minskning av växthusgasutsläppen med ca ton. Biodiesel står nu för nästan två tredjedelar av biodrivmedelsanvändningen inom vägtrafiken. Mängden E85 (etanol till personbilar) minskade under 2014 med över 10 procent då man tankade mer bensin i etanolbilarna. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och klimatmål behövs enligt Trafikverket ca 20 TWh biodrivmedel 2030 till vägtrafiken. Det innebär att det skulle krävas ca 12 TWh biodrivmedel ytterligare jämfört med i dagsläget till Tillsammans med ett mer transportsnålt samhälle, energieffektivisering av fordon och användning, räcker detta för att minska koldioxidutsläppen med 80 procent till 2030 jämfört med Effektivisering av personbilar och lätta lastbilar samt ökad andel förnybar energi ledde trots ökad trafik till att vägtrafikens utsläpp av växthusgaser minskade med ton eller knappt 1 procent under Det är framförallt personbilarna som har bidragit till att utsläppen har minskat med 4 procent sedan Personbilarnas utsläpp har minskat med 15 procent sedan 1990 trots att trafiken har ökat med 15 procent. Blickar man framåt ser det ut som att utsläppen kommer att fortsätta att minska med de åtgärder och styrmedel som är beslutade i dag om än i en långsammare takt än under de senaste åren. Till 2030 bedöms utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken bli nästan 16 procent lägre än Samtidigt ska utsläppen enligt regering och riksdag vara noll till 2050 och fordonsflottan fossiloberoende till Det gör att det finns ett allt större gap mellan prognostiserade utsläpp och klimatmålen, ett gap som måste täckas med nya åtgärder och styrmedel. Trafikverket har utvecklat ett klimatscenario som visar hur målen kan uppnås. Tiden är dock knapp och det kommer krävas att styrmedel sätts in under de närmaste åren om det fortfarande ska vara möjligt. En utveckling enligt den som klimatscenariot beskriver, med täta, funktionsblandade städer med bättre tillgänglighet med kollektivtrafik, cykel och gång, ökad andel elektrifierade tysta och emissionsfria fordon skulle inte bara bidra till de nationella klimatmålen utan också till andra miljö- och samhällsmål. 4 2 Transportstyrelsen redovisade 3 gram, men då ingår inte vissa terränggående bilar. Enligt nya direktiv från EU kommer den officiella statistikrapporteringen framgent inkludera terrängfordon vilket kommer att minska denna skillnad. Ovanstående statistik inkluderar samtliga personbilar.

5 OKQ8:s index för hållbar bilism Utifrån utvalda indikatorer har bilismen förbättratts med 34 procent sedan Störst förbättring har uppnåtts inom trafiksäkerhet, energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Dock har ökad energieffektivitet samt minskade utsläpp av växthusgaser liksom 2013 avtagit Drivmedelskostnader per kilometer har minskat sedan 2008, vilket förbättrar index. Detta är dock den indikator som har uppvisat minst förbättring för hela perioden. Sannolikt kan det förbättras genom allt mer energieffektiva motorer med parallell ökning av fordon med elmotorer. Samtidigt kan vi förvänta oss höjda kostnader för fossila drivmedel. Rena elbilar är också något som kan sänka körkostnaden dramatiskt tack vare betydligt större energieffektivitet och relativt låga elpriser. Det sammanvägda indexet för hållbar bilism baseras på utvecklingen inom: - Rörliga drivmedelskostnader (ekonomi) - Energieffektivitet (miljö) - Koldioxideffektivitet (miljö) - Förbättrad trafiksäkerhet (socialt) % 100% Baserat på nedan indikatorer har ett ovägt genomsnitt av samtliga indikatorer beräknats. År Fordonssträcka/ drivmedelskostnad Total drivmedelsaffektivitet (Sverige) Fordonssträcka/ energianvändning Fordonssträcka/ koldioxidutsläpp Förbättrad trafiksäkerhet avseende alvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda % 100% 100% 100% 100% 100% 100% % 117% 106% 106% 106% 111% 110% % 118% 114% 114% 127% 149% 123% % 112% 121% 121% 117% 124% 118% % 113% 128% 126% 123% 139% 123% % 116% 127% 128% 135% 153% 129% % 119% 132% 132% 153% 147% 134% Samanvägt index (ovägt genomsnitt) Figur 1. Redovisningens samtliga index för en hållbar bilism. Viss statistik för har korrigerats retroaktivt. För att kunna jämföra kostnad för drivmedel över tid i förhållande till allmän prisutveckling i samhället korrigerar SBPI priset löpande med hänsyn tagen till utvecklingen av det allmänna konsumentprisindex. Detta gör att hela tidsserien av bränslepriser korrigeras årligen. Syftet är att visa historiska priser i dagens penningvärde för att skapa jämförbarhet. Detta gör att de index som inkluderar bränslepriser korrigeras något år från år. 5

6 Ekonomiskt hållbar bilism Den svenske bilisten kan i snitt färdas ca 20 procent längre sträcka per drivmedelskrona 2014 än vad som var möjligt Sammanvägt med ett relativt konstant resande med personbil samt relativ konstant tillgång till personbil per capita har bilismen ur ett ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. Miljömässigt hållbar bilism Energianvändning och utsläpp av koldioxid, visar en förbättrad effektivitet med 32 procent i förhållande till basåret Socialt hållbar bilism Vi har valt att använda trafiksäkerhet för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Mot bakgrund av att personbilsanvändandet har varit relativt konstant sedan 2008 kan vi konstatera att trafiken har blivit avsevärt säkrare sedan 2008 men förbättring av index med ca 47 procent (färre dödsolyckor) respektive 53 procent (färre allvarliga skador). Indexets uppbyggnad För att heltäckande, men samtidigt överskådligt beskriva hur vägtransportsystemet för bilresor utvecklas har vi försökt identifiera några indikatorer som någorlunda rättvist beskriver bilismens bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Viktigt vid urvalet av indikatorer har även varit tillgång till trovärdiga och starkt etablerade datakällor inom vägtrafiken har valts som basår då tillförlitliga och tillräckligt heltäckande data varit tillgängliga sedan detta år. Prestandaredovisning för respektive indikator redovisas som ett index där ett ökat index indikerar en ökad hållbarhet inom respektive område. För exempelvis minskade utsläpp av koldioxid kan denna beskrivning synas mindre logisk, men sammanvägt olika för- och nackdelar håller vi oss till att beskriva förbättring som ett högre index. Sammanställningen inkluderar även ett ovägt genomsnittligt index för samtliga indikatorer. Under arbetets gång har en rad indikatorer identifierats som relevanta, men inte inkluderats av olika skäl. De bortvalda mätområdena diskuteras delvis kvalitativt för respektive område. I dagsläget adderar vi därför inte fler mätområden men utesluter inte att det kan göras i framtiden. Märk även att en del siffror justeras från år till år då viss statistik är beräknad utifrån prognoser. Därav kan vissa sifferserier från tidigare se något annorlunda ut i olika redovisningar av index. Dessa justeringar är dock så pass små att de inte påverkar indexets övergripande beskrivning av trendutveckling. 6

7 Index för hållbar bilism ekonomi Att, på ett enkelt sätt, kunna röra sig både lokalt och regionalt kan skapa ekonomiska välfärdsvinster. Det kan lösas genom personbilstrafik, men utesluter absolut inte andra transportsätt. Ur ett företagsperspektiv kan en hög rörlighet på individnivå ge företagen ett större urval vid rekrytering av potentiella medarbetare som kan bidra till företagens utveckling. Ur ett individperspektiv skapar en geografiskt större arbetsmarknad förutsättningar för bättre anställningsvillkor. Vid en recession, med få arbetstillfällen, kan personlig mobilitet istället öka konkurrensen om tjänsterna, vilket i sin tur trycker ner lönenivåer. Dessutom kan den personliga mobiliteten stärka en geografisk ort samtidigt som den kan utarma kringliggande orter. Bilen kan skapa en rad välfärdsvinster för den enskilde människan, som exempelvis att förkorta restider till och från arbete, möjliggöra möten med släkt och vänner samt positiva personliga upplevelser. Tillgängligheten till ett heltäckande och funktionellt vägnät samt tillförlitliga personbilar utgör grundförutsättningar för bilismen. Under aktuell tidsperiod har dessa faktorer varit relativt konstanta. Enligt Trafikverket utgörs det statliga och kommunala vägnätet av km statliga vägar och km kommunala gator och vägar. Totalt ca km. Till detta tillkommer km enskilda vägar med statsbidrag samt ett mycket stort antal enskilda vägar utan statsbidrag. De flesta av dem är så kallade skogsbilvägar. Bilistens tillgång till statlig och kommunal väg per person är i Sverige därmed dryga 14 meter. Tillgång till personbil har inte förändrats nämnvärt under perioden 2008 till 2014, vilket redovisas i tabell på nästa sida. Val av indikatorer Tyvärr är det svårt att kvantifiera ovan nämnda för- och nackdelar som kräver omfattande samhällsforskning. Därför bygger OKQ8:s indikatorer för en ekonomiskt hållbar bilism på hypotesen att förbättrade förutsättningar för mobilitet stärker en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. Det innebär att utveckling av en ekonomiskt hållbar bilism förutsätter bibehållen eller bättre tillgänglighet till transport med personbil till sänkta kostnader. 7

8 År Personer per bil 2,16 2,17 2,17 2,15 2,15 2,15 2,13 Figur 2. Antalet personer per bil som är i trafik är i det närmaste helt konstant Källa: Befolkningsmängd, SCB samt antal bilar i trafik, Trafikanalys Under mätperioden har det genomsnittliga hushållets månadsinkomster ökat med ungefär 2-3 procent per år enligt statistik från SCB. Om man sammankopplar hushållets månadsinkomst med antal fordon i trafik och hur mycket de körs bör de relativa kapitalkostnaderna för en personbil i förhållande till den disponibla inkomsten vara ganska oförändrad. År Totalt antal bilar Figur 3. Antal fordon i trafik Källa: Trafikanalys Antalet nybilsregistreringar har under perioden utvecklats enligt nedan. År Antal bilar i trafik Antal nyregistreringar Förnyelsetakt % % % % % % % Figur 4. Antal nybilsregistreringar Källa: Trafikanalys Totalt personbilsanvändande mätt i antal miljarder fordonskilometer. Trafikarbete År Totalt trafikarbete [mfkm] Källa: Trafikverket , , , , , , ,2 Figur 5. Totalt trafikarbete. Statistiken för 2013 har korrigerats generellt retroaktivt beroende på att Trafikverkets sammanställning bygger på prognoser från trafikbarometern, vilket senare korrigeras när officiella mätarställningar registrerats senare på året. Eftersom vi antar att kapitalkostnader för bilinnehavet är relativt konstant samt att antalet fordon i trafik inte förändrats nämnvärt är förändrade kostnader för bilisten främst kopplade till rörliga drivmedelskostnader. 8

9 Index Den indikator som vi har valt ut för att översiktligt beskriva en trendmässig utveckling är därför rörliga drivmedelskostnader för bilismen. Baserat på SPBI:s sammanställning av total försäljningsvolym av drivmedel under perioden och genomsnittligt konsumentprisindexjusterat drivmedelspris per liter har en genomsnittlig drivmedelskostnad viktats fram. Tillsammans med Trafikverkets sammanställning av genomsnittlig drivmedelsförbrukning för nya fordon per kilometer har därefter årliga drivmedelskostnader totalt samt per kilometer beräknats. Resultaten redovisas nedan som två index med likartad utveckling. År Fordonssträcka/drivmedelskostnad Total drivmedelseffektivitet (Sverige) % 100% % 117% % 118% % 112% % 113% % 116% % 119% Vår sammantagna analys är att relativa och absoluta kostnader för att åka med en ny bil har sjunkit sedan I ett nationellt perspektiv innebär det att bilisten 2014 kan färdas en 19 procent längre sträcka i förhållande till de rörliga drivmedelskostnaderna. Individuellt kan bilisten 2014 färdas 20 procent längre sträcka per drivmedelskrona. Vi kan även konstatera att bilismen gradvis har utvecklats mot lägre rörliga kostnader under perioden. Sammanvägt, med en svag ökning av resandet med personbil samt konstant tillgång till personbil per capita, kan vi konstatera att bilismen ur ett ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. Den viktigaste förklaringsfaktorn ligger i större energieffektivitet för dagens fordonsflotta. Det innebär att bilister som kör årsmodeller daterade före basåret 2008, med sämre energieffektivitet, sannolikt inte upplever en lika stor ekonomisk förbättring. I denna analys inkluderas inte andra samhällsekonomiska kostnader. Figur 6. Ekonomiindex. Statistiken för har korrigerats retroaktivt. För att kunna jämföra kostnad för drivmedel över tid i förhållande till allmän prisutveckling i samhället korrigerar SBPI priset löpande med hänsyn tagen till utvecklingen av det allmänna konsumentprisindex. Detta gör att hela tidsserien av bränslepriser korrigeras årligen. Syftet är att visa historiska priser i dagens penningvärde för att skapa jämförbarhet. Detta gör att de index som inkluderar bränslepriser korrigeras något år från år. Index för hållbar bilism miljö Bilismen påverkar miljön negativt på flera sätt. Bland annat via resursanvändning kopplat till bilen, såsom fossil drivmedelsvändning, utsläpp till luft, mark och vatten samt intrång i vår närmiljö vid vägbyggen. Detsamma gäller för resursanvändning kopplat till produktion av drivmedel, till exempel markanvändning och miljöpåverkan vid utvinning av drivmedel. 9

10 Val av indikatorer För att kunna kvantifiera miljöpåverkan har energianvändning samt utsläpp till luft valts som indikatorer. Bilistens energianvändning baseras på den bränsleförbrukning som fordon har samt vilken typ av drivmedel som tankas i fordon för att köra (tank to wheel). Här inkluderas även den energianvändning som går åt för att utvinna, raffinera samt distribuera drivmedlet till tank (well to tank). Underlag för beräkningen är energidata enligt den europeiska standarden EN Bilistens emissioner till luft beskrivs enbart som koldioxidutsläpp. Utsläppen av koldioxid inkluderar enbart tank to wheel och grundar sig på Trafikverkets årliga sammanställning. Övriga miljö- och hälsopåverkande utsläpp bedöms som minskande och inkluderas inte tack vare en gradvis förnyad fordonsflotta med renare motorer (se figur 4). Vägars intrång i vår livsmiljö inkluderas inte i sammanställningen då vägnätet bedöms vara relativt konstant i Sverige. Buller inkluderas heller inte, men antalet människor som utsätts för skadligt trafikbuller är sannolikt ett växande problem med en allmän urbanisering. Index Beräkning av energianvändning ur ett livscykelperspektiv baseras på statistik avseende bränsleförbrukning per fordonskilometer från Trafikverket samt total energi i ett livscykelperspektiv baserat på data från EN Utsläppen av koldioxid grundar sig på underlag från Trafikverket och avser endast utsläpp från avgasrör (tank to wheel). År Fordonssträcka/energi-användning Fordonssträcka/koldioxidutsläpp % 100% % 106% % 114% % 121% % 126% % 128% % 132% Figur 7. Miljöindex Här visas en förbättrad energi- och klimateffektivitet. Vi kan därför konstatera att bilismen fortsätter att utvecklas svagt positivt ur ett miljöperspektiv. Dock inte alls i den takt som fordras för att nå de transportpolitiska målen om en fossilberoende fordonsflotta Trafikverket har tidigare rapporterat att nya personbilars bränsleförbrukning har minskat med 25 procent sedan 2007 och med 40 procent sedan Effektiviseringstakten sedan 2008 fram till 2012 är historisk. Denna positiva utveckling har emellertid klingat av 2013 och 2014, främst beroende på köp av större samt fyrhjulsdrivna bilar. 10

11 Index för hållbar bilism socialt Överlag bidrar bilismen till ett flertal positiva sociala aspekter. Bilen har exempelvis stor betydelse för människor som bor i glesbygdsområden men som behöver tillgång till arbetsmarknad och det utbud som saknas på den egna orten. Bilismen möjliggör även ett bekvämare liv, tillgängliggör nöjen och gör det lättare att underhålla relationer med vänner och familj på annan ort. Val av indikatorer Det totala personbilsanvändandet mätt i antal miljarder fordonskilometer per år har ökat svagt (figur 5) och vi har tillgång till lite färre bilar i dag än 2008 (figur 2). Index Vi har valt att använda den negativa dimensionen av bilismen i form av trafikolyckor med svårt skadade och i värsta fall dödsfall för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Intressant och viktigt att komma ihåg är att detta index i ett längre tidsperspektiv har utvecklats dramatiskt. Antalet dödade i trafiken 1970 var personer medan det 2014 dödades 270 personer i trafiken. Den stora minskningen 2010 kan delvis förklaras av att självmord från och med detta år eliminerades ur statistiken. År Förbättrad trafiksäkerhet avseende allvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda % 100% 100% % 111% 110% % 149% 123% % 124% 118% % 139% 123% % 153% 129% % 147% 134% Figur 7. Socialt index Mot bakgrund av att biltrafiken bara ökat svagt under perioden (figur 5) kan vi konstatera att det har blivit avsevärt säkrare att färdas med personbil. Särskilt i ett längre tidsperspektiv. Sammanvägt index (ovägt genomsnitt) 11

12 Tack för att du läste, kör försiktigt!

Index för hållbar bilism. Årlig sammanställning, maj 2014

Index för hållbar bilism. Årlig sammanställning, maj 2014 Index för hållbar bilism Årlig sammanställning, maj 2014 25% 30% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1 Bilen är för många en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt

Läs mer

Hållbar bilism. Index

Hållbar bilism. Index Hållbar bilism Index 2008-2012 Bilen är en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt växer våra storstäder, utrymmet på våra gator blir trängre och klimatförändringar,

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2016-02-23 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Ökande trafik dämpar effekter

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen och samhällsbyggandet? Om Trafikverkets klimatscenario med fokus på möjligheter i samspelet mellan kommuner,

Läs mer

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika scenarier

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Transport-, tillväxt-,

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Index över nya bilars klimatpåverkan 2014. i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan

Index över nya bilars klimatpåverkan 2014. i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Index över nya bilars klimatpåverkan 2014 i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Titel: Index över 2014 års nya bilars klimatpåverkan i riket, länen

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Begreppet klimatfaktorer definieras som begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Index över nya bilars klimatpåverkan i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan

Index över nya bilars klimatpåverkan i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Index över nya bilars klimatpåverkan 2013 i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Titel: Index över 2013 års nya bilars klimatpåverkan i riket, länen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag

Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag RAPPORT Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag Trafikverket 2016:111 1 Trafikverket 781 89 Borlänge Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 E-post:

Läs mer

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk

Läs mer

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016 2015-08-19 Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016 Bakgrund Den tekniska utvecklingen för fordon, fartyg

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv s syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Håkan Johansson, nationell samordnare - klimatfrågor 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de tekniska lösningarna ut? Hur långt räcker teknik?

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index

Läs mer

DEN TRANSPORTSNÅLA OCH ATTRAKTIVA STADEN 8 MAJ 2012 TRAFIKDAG - LTH

DEN TRANSPORTSNÅLA OCH ATTRAKTIVA STADEN 8 MAJ 2012 TRAFIKDAG - LTH DEN TRANSPORTSNÅLA OCH ATTRAKTIVA STADEN 8 MAJ 2012 TRAFIKDAG - LTH Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen från inrikes

Läs mer

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Fossilfrihet på väg. Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce. Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm

Fossilfrihet på väg. Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce. Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm Integrering av förnybart: globala erfarenheter och best prac6ce Seminarium arrangerat av 100 % Förnybart Stockholm 141121 Fossilfrihet på väg Thomas B Johansson Några vik4ga trender: IT utvecklingens alla

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor

Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor Vi delar upp lokala index och nyckeltal i indikatorer för kommunen som helhet, och i indikatorer för den kommunala verksamheten. De förra kodas med suffixet

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) 1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys

Läs mer