Index för hållbar bilism. Årlig sammanställning, maj 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Index för hållbar bilism. Årlig sammanställning, maj 2014"

Transkript

1 Index för hållbar bilism Årlig sammanställning, maj % 30%

2 Bilen är för många en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt växer våra storstäder, utrymmet på våra gator blir trängre och klimatförändringar, beroende av fossil energi samt allmän resursbrist och andra miljö- och hälsofrågor pekar mot att bilismen behöver utvecklas. Allt fler människor ifrågasätter även vårt nuvarande resemönster som bland annat drivits fram av bilens möjligheter till mobilitet. För oss handlar hållbar bilism om att skapa ett modernt samhälle, för människor i rörelse, som bidrar till ekonomisk utveckling, tillvaratar mänskliga värden, med minimerad miljöpåverkan och som reducerar olyckor och andra säkerhetsrisker. 2

3 Kan man mäta utvecklingen mot en mer hållbar bilism? Ja, vi anser att man kan det. Men trots att de indikatorer som används idag kan påvisa en riktning är de fortfarande för få för att kunna redovisa en fullt heltäckande bild av en hållbar bilism. Istället baseras OKQ8:s årliga index på viljan att finna en färdriktning samt hålla liv i debatten kring hållbar bilism som en del av en hållbar samhällsutveckling. Vi är dock väl medvetna om att de utvalda indikatorerna är för få för att kunna redovisa en heltäckande bild av en hållbar bilism. För att vara ett heltäckande index borde man till exempel ta hänsyn till geografiska och demografiska parametrar, som exempelvis hur utbyggnad av infrastruktur för kollektivtrafik påverkar utvecklingen mot en mer hållbar bilism. Likaså vilken typ av bil man faktiskt väljer, hur man kör bilen, samt nya bilar med effektivare motorer som i en inte allför avlägsen framtid kanske är helt oberoende av fossil energi. Spelar bilen en roll i den fortsatta samhällsutvecklingen? I storstäderna sker nu en allmän urbanisering och med städernas förtätning hamnar bilens behov av markyta i fokus. Enligt trafikplanerare behöver en bilist ungefär 100 kvadratmeter medan en bussresenär endast behöver 20 och en cyklist 10 kvadratmeter. 1 Det i sig indikerar att bilens möjligheter som en mobil lösning försämras, åtminstone i det mer urbaniserade och alltmer trångbodda samhället. Samtidigt sker en polarisering av vår samhällsstruktur, med fler människor som flyttar ut till kranskommuner och mindre orter där pendling till arbetet i en större stad kräver bil. Det etableras även fler shoppingområden som på grund av sina lägen ofta kräver bil. I mindre städer som inte har tillgång till en heltäckande kollektivtrafik kvarstår bilen ibland som det enda transportalternativet. Alltså har inte peak car inträffat i Sverige än, dvs. att ett samhälle byggt på massbilismen nått sin topp och nu utvecklas mot ett mindre beroende av bilen. Istället kan vi konstatera att bilen inom en överskådlig framtid har en fortsatt stor betydelse för en fungerande vardag. Möjligen kan bilens användning till och med öka något genom att bilen sannolikt har fortsatt betydelse för såväl arbets- som fritidsresor i mindre städer samt kranskommuner till de större städerna. Behovet av bilen för fritidsaktiviteter på andra tider än rusningstrafik består även sannolikt. Är ett trendbrott att vänta i indexets positiva utveckling? Bland faktorer som tidigare bidragit till en positiv utveckling av OKQ8:s index har kraftfullt minskade utsläpp av koldioxid varit en stor bidragande orsak. De genomsnittliga koldioxidutsläppen för personbilar fortsätter visserligen att sjunka, men har nästan helt stannat av under Minskningen är endast 3 gram/kilometer, från 136 gram/ kilometer 2012 till 133 gram/kilometer Artikel i SvD, Bilismen bromsar in, 4 maj 2014, skriven av Elisabeth Andersson. 3

4 Den minimala minskningen av koldioxidutsläpp under 2013 beror på flera orsaker. Under året ökade antalet nyregistrerade bensindrivna personbilar med hela 19 procent. Samtidigt som antalet nyregistrerade personbilar, som drivs med förnybara drivmedlen såsom etanol och gas, minskade med 45 respektive 32 procent. Utsläppen från dieseldrivna personbilar har minskat mest av alla bränslen under de senaste åren, från 178 gram/kilometer under 2008 till 134 gram/kilometer under Under 2013 ökar dock utsläppen från dieseldrivna personbilar till 135 gram/ kilometer. Enligt Trafikverket beror detta på en ökad försäljning av fyrhjulsdrivna bilar samt bilar i de stora klasserna, vilket får genomslag i statistiken för de genomsnittliga utsläppen. Konsumentens val av stora bilar som drivs av fossila drivmedel motverkar den tekniska utvecklingen med effektivare motorer och förnybara drivmedel. Regeringens incitament, supermiljöbilspremien, vars uppgift var att öka andelen elbilar och laddhybrider har heller inte uppnåtts. Andelen fordon inom kategorin är fortfarande alldeles för liten för att ha annat än en marginell påverkan på den totala mängden utsläpp av koldioxid. Detta till trots att det under 2013 introducerades flera nya modeller av laddhybrider med både eldrift och fossilbränsledrift med extremt låga utsläpp av koldioxid tillsammans med rena elbilar. Sammantaget utgör dessa fordonstyper endast 0,6 procent av den totala mängden nyregistreringar (1 522 av ). För att nå de transportpolitiska målen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 måste de genomsnittliga utsläppen komma ner till 95 gram/kilometer senast Det innebär en årlig minskning på minst 6 gram/kilometer i koldioxidutsläpp. För att nå de transportpolitiska målen 2030 kan politiska styrmedel som skatter och avgifter användas i syfte att styra utvecklingen av bilismen i en mer hållbar riktning. Området har dock utelämnats i detta index. Istället ska arbetet med indexet ses som steg på vägen där vi med några få indikatorer försöker mäta utvecklingen mot en mer hållbar bilism, där vi inte bara tar hänsyn till de viktiga miljöparametrarna utan även tittar på de ekonomiska och sociala aspekterna av en hållbar utveckling. 4

5 OKQ8:s index för hållbar bilism Utifrån utvalda indikatorer har bilismen förbättrats med ca 30 procent sedan % Störst förbättring har uppnåtts inom trafiksäkerhet, energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Dock har ökad energieffektivitet samt minskade utsläpp av växthusgaser nästan helt avtagit % 30% Drivmedelskostnader per kilometer har minskat sedan 2008, vilket förbättrar index. Detta är dock den indikator som uppvisat minst förbättring för hela perioden. Sannolikt kan det förbättras genom allt mer energieffektiva motorer med parallell ökning av fordon med elmotorer. Samtidigt kan vi förvänta oss höjda kostnader för fossila drivmedel. Rena elbilar är också något som kan sänka körkostnaden dramatiskt tack vare betydligt större energieffektivitet och relativt låga elpriser Det sammanvägda indexet för hållbar bilism baseras på utvecklingen inom: - Rörliga drivmedelskostnader (ekonomi) - Energieffektivitet (miljö) - Koldioxideffektivitet (miljö) - Förbättrad trafiksäkerhet (socialt) Baserat på nedan indikatorer har ett ovägt genomsnitt av samtliga indikatorer beräknats. År Fordonssträcka Total drivmedelseffektivitet (Sverige) Fordonssträcka/ energianvändning Figur 1. Redovisningens samtliga index för en hållbar bilism Fordonsträcka/ koldioxidutsläpp Förbättrad trafiksäkerhet avseende allvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda % 100% 100% 100% 100% 100% 100% % 117% 106% 106% 106% 111% 110% % 119% 114% 114% 127% 149% 123% % 116% 121% 121% 117% 124% 119% % 118% 128% 126% 123% 139% 125% Sammanvägt index (ovägt genomsnitt) % 120% 127% 128% 135% 153% 130% 5

6 Ekonomiskt hållbar bilism Den svenske bilisten kan i snitt färdas 19 procent längre sträcka per drivmedelskrona 2013 än vad som var möjligt Sammanvägt med ett relativt konstant resande med personbil samt konstant tillgång till personbil per capita har bilismen ur ett ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. Miljömässigt hållbar bilism Energianvändning och utsläpp av koldioxid, visar en förbättrad effektivitet med 27 respektive 28 procent i förhållande till basåret I förhållande till 2012 är vår bedömning att klimatprestanda är relativt konstant och förbättring rör sig antagligen inom den statistiska felmarginalen. Socialt hållbar bilism Vi har valt att använda trafiksäkerhet för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Mot bakgrund av att personbilsanvändandet har varit relativt konstant sedan 2008 kan vi konstatera att trafiken har blivit avsevärt säkrare med en förbättring av index med ca 53 procent (färre dödsolyckor) respektive 35 procent (färre allvarliga skador). Indexets uppbyggnad För att heltäckande, men samtidigt överskådligt beskriva hur vägtransportsystemet för bilresor utvecklas har vi försökt identifiera några indikatorer som någorlunda rättvist beskriver bilismens bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Viktigt vid urvalet av indikatorer har även varit tillgång till trovärdiga och starkt etablerade datakällor inom vägtrafiken har valts som basår då tillförlitliga och tillräckligt heltäckande data varit tillgängliga sedan detta år. Prestandaredovisning för respektive indikator redovisas som ett index där ett ökat index indikerar en ökad hållbarhet inom respektive område. För exempelvis minskade utsläpp av koldioxid kan denna beskrivning synas mindre logisk, men sammanvägt olika för- och nackdelar håller vi oss till att beskriva förbättring som ett högre index. Sammanställningen inkluderar även ett ovägt genomsnittligt index för samtliga indikatorer. Under arbetets gång har en rad indikatorer identifierats som relevanta, men tills vidare inte inkluderats. De bortvalda mätområdena diskuteras delvis kvalitativt för respektive område. I dagsläget adderar vi därför inte fler mätområden, men utesluter inte att det kan göras i framtiden. Märk även att en del siffror justeras från år till år då viss statistik är beräknad utifrån prognoser. Därav kan vissa siffror från 2012 se något annorlunda ut i årets index. Dessa justeringar är dock så pass små att de inte påverkar indexet. 6

7 Index för hållbar bilism - ekonomi Att, på ett enkelt sätt, kunna röra sig både lokalt och regionalt kan skapa ekonomiska välfärdsvinster. Det kan lösas genom personbilstrafik men utesluter absolut inte andra transportsätt. Ur ett företagsperspektiv kan en hög rörlighet på individnivå ge företagen ett större urval vid rekrytering av potentiella medarbetare som kan bidra till företagens utveckling. Ur ett individperspektiv skapar en geografiskt större arbetsmarknad förutsättningar för bättre anställningsvillkor. Vid en recession, med få arbetstillfällen, kan personlig mobilitet istället öka konkurrensen om tjänsterna, vilket i sin tur trycker ner lönenivåer. Dessutom kan den personliga mobiliteten stärka en geografisk ort samtidigt som den kan utarma kringliggande orter. Bilen kan skapa en rad välfärdsvinster för den enskilde människan, som exempelvis att förkorta restider till och från arbete, möjliggöra möten med släkt och vänner samt positiva personliga upplevelser. Val av indikatorer Tyvärr är det svårt att kvantifiera ovan nämnda för- och nackdelar som kräver omfattande samhällsforskning. Därför bygger OKQ8:s indikatorer för en ekonomiskt hållbar bilism på hypotesen att förbättrade förutsättningar för mobilitet stärker en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling. Det innebär att utveckling av en ekonomiskt hållbar bilism förutsätter bibehållen eller bättre tillgänglighet till transport med personbil till sänkta kostnader. Tillgängligheten till ett heltäckande och funktionellt vägnät samt tillförlitliga personbilar utgör grundförutsättningar för bilismen. Under aktuell tidsperiod har dessa faktorer varit relativt konstanta. Enligt Trafikverket utgörs det statliga och kommunala vägnätet av ca kilometer vägar. Bilistens tillgång till statlig och kommunal väg per person är i Sverige därmed knappa 16 meter och har enligt Trafikverket inte förändrats nämnvärt under perioden 2008 till Tillgång till personbil har heller inte förändrats nämnvärt under perioden 2008 till 2013, vilket redovisas i tabell nedan. År Personer per bil 2,16 2,17 2,17 2,15 2,15 2,15 Figur 2. Antalet personer per bil som är i trafik är i det närmaste helt konstant Källa: Befolkningsmängd, SCB samt antal bilar i trafik, Trafikanalys 7

8 Under mätperioden har det genomsnittliga hushållets månadsinkomster ökat med ungefär 2-3 procent per år enligt statistik från SCB. Om man sammankopplar hushållets månadsinkomst med antal fordon i trafik och hur mycket de körs bör de relativa kapitalkostnaderna för en personbil i förhållande till den disponibla inkomsten vara ganska oförändrad. År Totalt antal bilar Figur 3. Antal fordon i trafik 2013 Källa: Trafikanalys Antalet nybilsregistreringar har under perioden utvecklats enligt nedan. Antal bilar i trafik Antal nyregistreringar Förnyelsetakt % % % % % % Figur 4. Antal nybilsregistreringar Källa: Trafikanalys Totalt personbilsanvändande mätt i antal miljarder fordonskilometer. Trafikarbete År Totalt trafikarbete (mfkm) Källor: Trafikverket , , , , , ,5 Figur 5. Totalt trafikarbete. Statistiken för 2011 samt 2012 har korrigerats retroaktivt Källa: Trafikverket Eftersom vi antar att kapitalkostnader för bilinnehavet är relativt konstant samt att antalet fordon i trafik inte förändrats nämnvärt är förändrade kostnader för bilisten främst kopplade till rörliga drivmedelskostnader. 8

9 Index Den indikator som vi har valt ut för att översiktligt beskriva en trendmässig utveckling är därför rörliga drivmedelskostnader för bilismen. Baserat på SPBI:s sammanställning av total försäljningsvolym av drivmedel under perioden och genomsnittligt konsumentprisindexjusterat drivmedelspris per liter har en genomsnittlig drivmedelskostnad viktats fram. Tillsammans med Trafikverkets sammanställning av genomsnittlig drivmedelsförbrukning för nya fordon per kilometer har därefter årliga drivmedelkostnader totalt samt per kilometer beräknats. Resultaten redovisas nedan som två index med likartad utveckling. År Fordonssträcka/drivmedelskostnad Total drivmedelseffektivitet (Sverige) % 100% % 117% % 119% % 116% % 118% % 120% Figur 6. Ekonomiindex Vår sammantagna analys är att relativa och absoluta kostnader för att åka med en ny bil har sjunkit sedan I ett nationellt perspektiv innebär det att bilisten 2013 kan färdas en 20 procent längre sträcka i förhållande till de rörliga drivmedelskostnaderna. Individuellt kan bilisten 2013 färdas 19 procent längre sträcka per drivmedelskrona. Vi kan även konstatera att bilismen gradvis har utvecklats mot lägre rörliga kostnader under perioden. Sammanvägt, med ett relativt konstant resande med personbil samt konstant tillgång till personbil per capita, kan vi konstatera att bilismen ur ett ekonomiskt perspektiv utvecklats i en hållbar riktning. Dock med en relativt liten förbättring Den viktigaste förklaringsfaktorn ligger i större energieffektivitet för dagens fordonsflotta. Det innebär att bilister som kör årsmodeller daterade före basåret 2008, med sämre energieffektivitet, sannolikt inte upplever en lika stor ekonomisk förbättring. I denna analys inkluderas inte andra samhällsekonomiska kostnader. 9

10 Index för hållbar bilism miljö Bilismen påverkar miljön negativt på flera sätt. Bland annat via resursanvändning kopplat till bilen, så som fossil drivmedelsvändning, utsläpp till luft, mark och vatten samt intrång i vår närmiljö vid vägbyggen. Det samma gäller för resursanvändning kopplat till produktion av drivmedel, till exempel markanvändning och miljöpåverkan vid utvinning av drivmedel. Val av indikatorer För att kunna kvantifiera miljöpåverkan har energianvändning samt utsläpp till luft valts som indikatorer. Bilistens energianvändning baseras på den bränsleförbrukning som fordon har samt vilken typ av drivmedel som tankas i fordon för att köra (tank to wheel). Här inkluderas även den energianvändning som går åt för att utvinna, raffinera samt distribuera drivmedlet till tank (well to tank). Underlag för beräkningen är energidata från Europeiska kommittén för europeiska standards CEN-standarden SS EN Bilistens emissioner till luft beskrivs enbart som koldioxidutsläpp. Utsläppen av koldioxid inkluderar enbart tank to wheel och grundar sig på Trafikverkets årliga sammanställning. Övriga miljö- och hälsopåverkande utsläpp bedöms som minskande och inkluderas inte tack vare en gradvis förnyad fordonsflotta med renare motorer (se figur 4). Vägars intrång i vår livsmiljö inkluderas inte i sammanställningen då vägnätet bedöms vara relativt konstant i Sverige. Buller inkluderas heller inte, men antalet människor som utsätts för skadligt trafikbuller är sannolikt ett växande problem med en allmän urbanisering. Index Beräkning av energianvändning ur ett livscykelperspektiv baseras på statistik avseende bränsleförbrukning per fordonskilometer från Trafikverket samt total energi i ett livscykelperspektiv baserat på data från CEN. Utsläppen av koldioxid grundar sig på underlag från Trafikverket och avser endast utsläpp från avgasrör (tank to wheel). År Fordonssträcka/energianvändning Fordonssträcka/koldioxidutsläpp % 100% % 106% % 114% % 121% % 126% % 128% Figur 7. Miljöindex 10

11 Här visas en något försämrad energieffektivitet jämfört med fjolåret och en ökad klimateffektivitet med endast två procent i förhållande till Vi kan därför konstatera att bilismen fortsätter att utvecklas svagt positivt ur ett miljöperspektiv. Dock inte alls i den takt som fordras för att nå de transportpolitiska målen om en fossilberoende fordonsflotta Möjligen kan årets förbättring till och med ligga inom ramarna för statistiska felmarginaler. Trafikverket har tidigare rapporterat att nya personbilars bränsleförbrukning har minskat med 25 procent sedan 2007 och med 40 procent sedan Effektiviseringstakten sedan 2008 fram till 2012 är historisk. Denna positiva utveckling har emellertid klingat av 2013, främst beroende på köp av större samt fyrhjulsdrivna bilar. Index för hållbar bilism socialt Överlag bidrar bilismen till ett flertal positiva sociala aspekter. Bilen har exempelvis stor betydelse för människor som bor i glesbygdsområden men som behöver tillgång till arbetsmarknad och det utbud som saknas på den egna orten. Bilismen möjliggör även ett bekvämare liv, tillgängliggör nöjen och gör det lättare att underhålla relationer med vänner och familj på annan ort. Val av indikatorer Det totala personbilsanvändandet mätt i antal miljarder fordonskilometer per år är mer eller mindre konstant (figur 5) och vi har ungefär samma tillgång till bilar idag som 2008 (figur 2). Det innebär att de sociala möjligheterna har ökat en aning per capita då befolkningen växt med cirka 4 procent jämfört med antalet bilar som ökat med 5 procent sedan Vi anser dock inte att det har påverkat mobiliteten nämnvärt. Samtidigt har flera andra trafikslag utvecklats positivt, vilket troligtvis förbättrat den sammanvägda mobiliteten i samhället. Index Vi har valt att använda den negativa dimensionen av bilismen i form av trafikolyckor med svårt skadade och i värsta fall dödsfall för att beskriva den sociala hållbarheten av bilismen. Intressant och viktigt att komma ihåg är att detta index i ett längre tidsperspektiv utvecklats dramatiskt. Antalet dödade i trafiken 1970 var personer medan det 2013 dödades 260 personer i trafiken. Den stora minskningen 2010 kan delvis förklaras av att självmord från och med detta år eliminerades ur statistiken. År Förbättrad trafiksäkerhet avseende allvarliga skador Förbättrad trafiksäkerhet avseende antal döda % 100% % 111% % 149% % 124% % 139% % 153% Figur 7. Socialt index Mot bakgrund av att biltrafiken varit relativt konstant under perioden (figur 5) kan vi konstatera att det har blivit avsevärt säkrare att färdas med personbil. 11

12 Tack för att du läste, kör försiktigt!

Hållbar bilism. Index

Hållbar bilism. Index Hållbar bilism Index 2008-2012 Bilen är en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt växer våra storstäder, utrymmet på våra gator blir trängre och klimatförändringar,

Läs mer

Index för hållbar bilism

Index för hållbar bilism Index för hållbar bilism 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bilen är för många en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle.

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2016-02-23 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Ökande trafik dämpar effekter

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen och samhällsbyggandet? Om Trafikverkets klimatscenario med fokus på möjligheter i samspelet mellan kommuner,

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Begreppet klimatfaktorer definieras som begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2017-02-14 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Minskade utsläpp trots ökad trafik

Läs mer

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika scenarier

Läs mer

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) 1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index

Läs mer

Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor

Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor Lokala 2030-indikatorer: förklaringar och källor Vi delar upp lokala index och nyckeltal i indikatorer för kommunen som helhet, och i indikatorer för den kommunala verksamheten. De förra kodas med suffixet

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Transport-, tillväxt-,

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Växjö Miljöfordonsdiagnos 2011

Växjö Miljöfordonsdiagnos 2011 Miljöfordonsdiagnos 2011 1 Syfte och mål Miljöfordonsdiagnos 2011 är en fortsättning på projektet Miljö- och säkerhetsgranskning av 290 kommuners personbilsflottor som genomfördes 2009/2010. Det nuläge

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN 2016-02-26 1 (5) Vår beteckning Dnr 55/2015 Er beteckning/diarienummer N2015/4305/TIF Yttrande Kontaktperson i detta ärende John Woxström Näringsdepartementet 070-936 07 99 n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Miljöanpassad vägtrafik

Miljöanpassad vägtrafik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2958 av Emma Wallrup m.fl. (V) Miljöanpassad vägtrafik Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 1 Klimatet kräver en omställning av våra transporter och resor 2

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Resursanvändning - sida 1

Resursanvändning - sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala

Läs mer

Fordon % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor Antalet personbilar i trafik ökade till

Fordon % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor Antalet personbilar i trafik ökade till Fordon 216 4 768 6 Antalet personbilar i trafik ökade till 4 768 6 28 % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor 19 % Andelen personbilar i trafik äldre än 15 år är 19 procent 78 % 78 procent

Läs mer

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter 1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427) Yttrande Sida 1 av 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427), regional planupprättare och regionalt utvecklingsansvarig i länet,

Läs mer

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Förord Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har på

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April 2016 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

DINA VAL SPELAR ROLL

DINA VAL SPELAR ROLL DINA VAL SPELAR ROLL Vad? Interreg-projektet Green Drive Region jobbar för att du som bilist enkelt ska kunna byta till fordon som drivs av el, vätgas eller biodrivmedel som till exempel biogas och biodiesel.

Läs mer