Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen"

Transkript

1 PM Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: Håkan Johansson Samhällsbehov Direkt: Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen Utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken minskade med ca 2,5 procent under 2013 som ett resultat av energieffektivare personbilar och ökad andel biobränslen. Utsläppen är nu under 1990 års nivå. Även om styrmedel har införts för att minska utsläppen från fordonen framöver är dessa långt ifrån tillräckliga för att nå klimatmål och mål om fossilberoende fordonsflotta. Nya styrmedel behövs för att täcka gapet mellan den prognostiserade utvecklingen och målen. Det finns stor potential i energieffektivare fordon delvis drivna med el och biodrivmedel men det krävs även en förändrad inriktning i utveckling av samhälle och transportsystem mot ett mer transportsnålt samhälle med minskad biltrafik och effektivare godstransporter. En utveckling som inte bara kommer bidra positivt till klimatmålen utan även till flera andra samhällsmål och värden. Vägtrafikens utsläpp av växthusgaser beräknas nu vara 1 procent lägre än Sedan 2007 när utsläppen var som störst, har nu utsläppen minskat med 13 procent. Framförallt har personbilarna bidragit till minskningen men även utsläppen från tunga fordon har minskat sedan dess. Inkluderas produktion och distribution av drivmedlen var utsläppen 6 procent större än Trafiken på det statliga vägnätet ökade under 2013 med 1 procent. Detta resulterade i en ökning av utsläppen av växthusgaser med ton. Sett över en längre period har trafiken legat på ungefär samma nivå sedan Det gäller både trafiken med personbil och med tung lastbil. Detta står i stor kontrast till ökningen av personbilstrafiken med 14 procent och lastbilstrafiken med 29 procent sedan Samtidigt pekar Trafikverkets prognoser på en fortsatt kraftig trafikutveckling. En utveckling som inte är förenlig med klimatmål och mål om fossiloberoende fordonsflotta. Under senare år har dock prognoser om fortsatt ökad trafik ifrågasatts. En del menar att nuvarande stagnation i trafikutvecklingen inte bara kan förklaras av en svag ekonomi utan handlar om en större samhällsomvandling där bilen inte är lika självklar överallt som transportmedel. 1(19)

2 Koldioxidutsläppen från nya personbilar minskade från 138 g CO 2/km (5,2 l/100km) 2012 till 136 g CO 2/km (5,2 l/100km) Det innebär att takten i energieffektivisering av personbilarna avtagit betydligt jämfört mellan 2006 och 2012 då utsläppen minskade med i snitt 8 gram per år. Orsaken till den minskade takten är att andelen fyrhjulsdrivna bilar i nybilsförsäljningen ökade från 23 till 30 procent mellan 2012 och För att nå mål om fossiloberoende fordonsflotta och klimatmål behöver enligt Trafikverkets analyser utsläppen komma ner till 95 g/km till 2020 vilket innebär att minskningstakten behöver vara till 6 gram per år. För lätta lastbilar skedde en ökning av koldioxidutsläppen från nya bilar från 180 g CO2/km (6,9 l/100 km) 2012 till 181 g CO2/km (6,9 l/100km) Detta är ett trendbrott jämfört med den effektivisering som skett tidigare från 194 g/km Även om koldioxidutsläppen från nya personbilar inte minskade så mycket under 2013 sker ändå en snabb effektivisering av hela fordonsflottan genom att användningen av gamla fordon minskar och ersätts med nya som har mycket högre energieffektivitet. Detta bidrog till att koldioxidutsläppen från personbilsflottan som helhet (gamla och nya) sjönk från 178 g CO2/km (7,2 l/100km) 2012 till 173 g CO2/km (7,0 l/100km) Totalt gav nyregistrering av nya bränslesnålare personbilar och lätta lastbilar samt utskrotning och minskad användning av gamla bränsletörstiga bilar en minskning av bränsleförbrukningen med 120 miljoner liter och en sänkning av växthusgasutsläppen med ca ton. Under 2013 ökade andelen biodrivmedel inom vägtransportsektorn från 7,9 procent till 9,8 procent Ökningen beror till största delen på ökad inblandning av biodiesel i diesel huvudsakligen i form av hydrerade växtoljor (HVO). Detta resulterade i en minskning av växthusgasutsläppen med ca ton. Biodiesel står nu för mer än hälften av biodrivmedelsanvändningen inom vägtrafiken. Mängden E85 (etanol till personbilar) minskade under 2013 med över 20 procent som resultat att man i högre grad än tidigare tankade bensin i etanolbilarna. Detta har skett trots att det har varit lönsamt att tanka E85 istället för bensin. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta behövs enligt Trafikverkets underlag till färdplan 2050 ca 15 TWh biodrivmedel 2030 till vägtrafik. Utredningen för fossilfri fordonstrafik bedömer att det skulle behövas 20 TWh. Det innebär att det skulle krävas i storleksordningen 10 TWh biodrivmedel ytterligare jämfört med i dagsläget till Detta kommer kräva ett antal nya fullskaleanläggningar för produktion av biodrivmedel samt även dedikerade distributionssystem och fordon för de delar som inte kan lösas med drop-in drivmedel. Effektiviseringen av personbilarna, och ökad andel förnybar energi ledde att vägtrafikens utsläpp av växthusgaser minskade med ton eller ca 2,5 procent under Personbilarna minskade utsläppen med ton och tunga lastbilar med ton. Resterande minskning kommer från bussar och lätta lastbilar. Det är framförallt personbilarna som har bidragit till att utsläppen har 1 Transportstyrelsen redovisar 132 g/km för 2013 och 136 g/km för 2012 i sin rapportering till EU, då ingår inte vissa terränggående bilar (M1G). Dessutom ingår inte rallybilar, provfordon, handikappfordon och andra fordon för speciella ändamål, de är dock inte så många och har ingen betydelse för medelvärdet. 2 Transportstyrelsen redovisar 170 g/km för 2013 och 166 g/km 2012 i sin rapportering till EU, då ingår inte vissa terränggående bilar (N1G). Dessutom ingår inte rallybilar, provfordon, handikappfordon och andra fordon för speciella ändamål, de är dock inte så många och har ingen betydelse för medelvärdet. 2(19)

3 minskat med 1 procent sedan Personbilarnas utsläpp har minskat med 16 procent sedan 1990 trots att trafiken har ökat med 14 procent. Förklaringen är att effekten av energieffektivisering och ökad andel förnybar energi har varit större än effekten av den ökande trafiken. Ser man framåt ser det ut som att utsläppen kommer att fortsätta att minska med de styrmedel som är beslutade idag om än i en långsammare takt än under de senaste åren. En bidragande orsak är nya krav som är i det närmaste beslutade om 95 g/km till 2021 för personbilar och motsvarande för lätta lastbilar. Till 2030 bedöms utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken bli nästan 20 procent lägre än Samtidigt ska utsläppen enligt regering och riksdag vara noll till 2050 och ska att fordonsflottan vara fossiloberoende till Det gör att det finns ett allt större gap mellan prognostiserade utsläpp och klimatmålen, ett gap som måste täckas med nya åtgärder och styrmedel. Det finns stor potential i energieffektivisering av fordon, förnybar energi och elektrifiering av delar av fordonsparken utöver vad som kommer bli resultatet av de styrmedel som är beslutade idag. Det räcker dock inte för att nå målen utan det krävs även en förändrad inriktning i utveckling av samhälle och transportsystem mot ett mer transportsnålt samhälle. Kombineras detta med de tekniska åtgärderna går det enligt Trafikverkets analyser att åstadkomma en minskning av utsläppen av koldioxid och användningen av fossila bränslen med 80 procent till 2030 jämfört med En sådan utveckling bidrar inte bara till klimatmålen utan bidrar även till attraktivare städer, förbättrad hälsa, ökad social integration och långsiktigt lägre kostnader. För att åstadkomma detta krävs dock en tydlig målsättning och snabba beslut om nödvändiga styrmedel. Denna promemoria bygger till viss del på preliminära data. Värden i denna kan därför komma att ändras. Detta väntas dock inte förändra de slutsatser som dras. 3(19)

4 Trafiken på ungefär samma nivå som 2008 Trafiken på det statliga vägnätet ökade under 2013 med ca 1 procent 3. Personbilstrafiken ökade med ca 1 procent medan förändringen för lastbilstrafiken inte är statistiskt säkerställd 4. Förändringen på det statliga vägnätet används som indikation på förändringen av trafiken på hela vägnätet till dess att körsträckor från mätarställningar kommer senare i vår. Trafiken på hela vägnätet ökade fram till 2008 men har sedan dess legat relativt konstant, tunga lastbilars trafikarbete har till och med minskat med 5 procent. Sedan 1990 har personbilstrafiken ökat med 14 procent och lastbilstrafiken med 28 procent. Trafiken med lätt lastbil som i vissa sammanhang används på samma sätt som personbil har sedan 1990 ökat med hela 120 procent. Summa trafik personbil och lätt lastbil har ökat med 21 procent sedan De trafikprognoser som Trafikverket använder pekar på fortsatt kraftig trafikutveckling, med en ökning av personbilstrafiken med 28 procent och lastbilstrafiken med 37 procent mellan 2010 och Trafikprognoserna håller just nu på att ses över. Den ökade trafiken under året bidrog till att utsläppen av växthusgaser ökade med ton. Under senare år har prognoser om fortsatt ökad trafik ifrågasatts. En del menar att nuvarande stagnation i trafikutvecklingen inte bara kan förklaras av en svag ekonomi utan handlar om en större samhällsomvandling där bilen inte längre är lika självklar som transportmedel överallt. Det finns en del trender som talar för en sådan utveckling. 85 procent av Sveriges befolkning bodde 2010 i tätorter. 70 procent av dessa i tätorter med fler invånare än Från att tätorterna tidigare har blivit glesare har under senaste decenniet i nästan alla tätorter som hade mer än invånare 1970 förtätats 5. Andra trender i denna riktning är förbättringar i kollektivtrafik, ökad trängsel, trafikrestriktioner, högre parkeringsavgifter och sämre tillgång till parkering samt globalt också ett ökat bränslepris. Från att sedan 1950-talet varit en fokus på att utveckla städerna för biltrafik har det under senaste decennierna skett en omsvängning till att utvecklingen åtminstone i städernas centrala delar fått allt större fokus på gång, cykel och kollektivtrafik. En annan trend är att allt färre har körkort och att detta också går allt längre upp i åldrarna. Samtidigt finns motverkande trender som allt fler externa handelsetableringar som leder till ökad bilanvändning. Antalet livsmedelsbutiker minskar samtidigt som avståndet till dem ökar. Under senaste 10 åren har andelen tätortsinvånare med en livsmedelsbutik inom 300 meter från sin bostad minskat från 42 till 38 procent 6. Huruvida det som nu ses verkligen är peak car eller bara en tillfällig stagnation går inte enkelt att besvara. Det sätter dock ett frågetecken på trafikprognoser som pekar på en fortsatt kraftig trafikutveckling i Sverige och andra industriländer. 3 1,1±0,5% 4 Personbil 1,1±0,5%, lastbil 0,8±0,9% 5 Boverket (2014) Tillståndet i den byggda miljön 6 Boverket (2014) Tillstånder i den byggda miljön 4(19)

5 Miljarder fordonskilometer Personbil Lätt lastbil Buss Tung lastbil Mc och moped Totalt Figur 1 Trafiken på svenska vägnätet. Nya personbilar blir mer energieffektiva men i långsammare takt Nya personbilars bränsleförbrukning har minskat med 30 procent sedan 2006 och med 41 procent sedan Koldioxidutsläppen från dessa fordon minskade nästan lika mycket eller 28 procent respektive 38 procent. Effektiviseringstakten har dock avtagit under Mellan 2006 och 2012 minskade koldioxidutsläppen från på nya bilar med 28 procent från 189 g/km till 138 g/km. En minskning på knappt 8 gram per år. Under 2013 minskade utsläppen med bara 2 gram till 136 g/km. Den lägre minskningstakten förklaras av att andelen fyrhjulsdrivna bilar i nybilsförsäljningen ökade från 23 till 30 procent mellan 2012 och Om andelen fyrhjulsdrivna bilar inte skulle ökat skulle utsläppen minskat till 133 g/km vilket då skulle varit mer i linje med tidigare trend. Det är framförallt dieseldrivna bilar där andelen fyrhjulsdrift ökar. Mellan 2012 och 2013 ökade andelen från 29 procent till 40 procent var andelen 25 procent. Fyrhjulsdrift kan innebära olika saker, det kan vara en vanlig bilmodell som finns både i två- och fyrhjulsdrivet utförande. Det kan vara det som ofta kallas cross country eller liknande som är något höjd, kraftigare däck o.s.v. och det kan slutligen vara en SUV. De två sistnämnda drar förstås mer bränsle än den förstnämnda då både vikt, luftmotstånd och rullmotstånd är högre. Men även i förstnämnda fallet innebär fyrhjulsdrift en högre förbrukning, något man kan utläsa om man jämför den deklarerade förbrukningen och koldioxidutsläppet för bilmodeller som finns både som tvåhjulsdrivna och fyrhjulsdrivna. Det behöver dock inte vara så. Det finns undantag. T.ex. så är Volvos laddhybrid fyrhjulsdriven med eldrift på bakaxeln. Med ökad grad av hybridisering och elektrifiering kan säker fler sådana modeller dyka upp. En förklaring till den ökade andelen fyrhjulsdrivna bilar skulle kunna vara förändring av miljöbilsdefinitionen. Den nya miljöbilsdefinitionen som började gälla 1 januari innebar en kraftig skärpning av vilka bilar som kunde räknas som miljöbilar. Andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen 5(19)

6 2012 var med gamla definitionen 45 procent var andelen miljöbilar med den nya miljöbilsdefinitionen 10 procent. Med det minskade utbudet av miljöbilar minskade också incitamentet att välja en bil med låga koldioxidutsläpp. Andelen registrerade personbilar med koldioxidutsläpp på g/km minskade under 2013 till 31 procent från 39 procent Samtidigt ökade andelen bilar både i intervallet under 101 g/km och i intervallet g/km. Det förefaller därför som att den kategori som tidigare valt miljöbilar istället valde att skaffa antingen en miljöbil enligt nya definitionen eller en bil med något högre koldioxidutsläpp t.ex. med fyrhjulsdrift under Från och med 2013 gäller ny miljöbilsdefinition som grund för befrielsen från fordonsskatt. Definitionen bygger på EU kraven, vilket innebär att tyngre bilar tillåts släppa ut något mer. För bensin och dieselbilar är miljöbilskraven för genomsnittsbilen 95 gram per kilometer vilket är samma som målnivån för år 2020 i EU förordningen 7. Etanol och gasbilar tillåts ha en högre energianvändning motsvarande 150 gram per kilometer 8. Kraven på elbilar i nuvarande miljöbilsdefinition om en maximal elanvändning på 37 kwh per 100 km kvarstår men utvidgades till att även innefatta laddhybrider under eldrift. En nyhet var att miljöbilsdefinitionen och skattebefrielsen även gäller husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Under 2013 var andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen 10 procent, räknat enligt nya definitionen, Miljöbilarna dominerades av dieselbilar som stod för 54 procent följt av elhybrid 17 procent, gas 13 procent, etanol 10 procent och slutligen el och laddhybrid 6 procent. I början av 2012 infördes en supermiljöbilspremie på högst kr för en ny bil som uppfyller kraven enligt förordning 2011:1590 om supermiljöbilspremie. Antalet nyregistrerade supermiljöbilar under 2013 var 1546 stycken fördelat på 1111 laddhybrider, 432 elbilar och 3 bränslecellsbilar. Detta kan jämföras med 2012 då det nyregistrerades 928 supermiljöbilar fördelat på 266 elbilar och 662 laddhybrider. Även om koldioxidutsläppen på nya bilar inte minskade så mycket sker nu en snabb effektivisering av hela fordonsflottan eftersom utskrotning och minskad användning av gamla bränsletörstiga fordon bidrar starkt till energieffektivisering av personbilsflottan. Den genomsnittliga livslängden på personbilar i Sverige är 17 år vilket motsvarar en bil av 1996 års modell. Genomsnittliga koldioxidutsläppet för bilar av denna årsmodell var 216 g/km vilket kan jämföras med en ny bil på 136 g/km, en förbättring med 37 procent. Antalet skrotade personbilar under 2013 var , vilket är ungefär samma nivå som Eftersom nyregistreringen var innebär det att antalet bilar totalt sett ökar. Bränsleförbrukningen för personbilsflottan som helhet (gamla och nya) sjönk från 7,2 l/100km (178 g/km) 2012 till 7,0 l/100km (173 g/km) Totalt gav nyregistrering av nya bränslesnålare personbilar och lätta lastbilar samt utskrotning och minskad användning av gamla bränsletörstiga bilar en minskning av bränsleförbrukningen med ca 120 miljoner liter och en sänkning av växthusgasutsläppen på ca ton ,0457 x (bilens vikt i kilogram ) Det bör tilläggas att lutningen på linjen är brantare än EU Kommissionens förslag för Anledningen är att lutningen enligt EU Kommissionens förslag inte var känd vid tidpunkten för framtagandet av miljöbilsdefinitionen, istället valdes samma lutning som för130 gramskraven ,0457 x (bilens vikt i kilogram 1372) 6(19)

7 Sverige hade tidigare det högsta koldioxidutsläppet per kilometer för nya personbilar inom EU, men vi befinner oss nu i mitten av EU-fältet. Bara under 2012 klättrade Sverige från en 16:e till en 13:e plats i en rangordning om genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar inom de 27 EU-länderna låg EU-snittet på 132 g/km vilket kan jämföras med Sveriges 136 g/km 2012 och 132 g/km Ökade utsläpp för lätta lastbilar För lätta lastbilar har inriktningen på energieffektivisering inte varit lika stark som för personbilar. Inom EU finns nu motsvarande regelverk för koldioxidutsläppen för lätta lastbilar som för personbilar och fordonsskatten är från 2011 koldioxiddifferentierad i Sverige. Detta ökar inriktningen på energieffektivisering även av lätta lastbilar. Koldioxidutsläppen för nya lätta lastbilar i Sverige ökade under 2013 från 180 g/km till 181 g/km 10. Nästan 97 procent av nya lätta lastbilar som registreras är dieseldrivna. Även om ökningen i koldioxidutsläpp är liten mellan 2012 och 2013 så är det ett trendbrott. Mellan 2010 och 2012 minskade koldioxidutsläppen för nya lätta lastbilar från 194 g/km till 180 g/km. Förklaringar kan finnas i flera parametrar såsom ökad vikt, längd och andel fyrhjulsdrift. Det handlar dock inte om några markanta förändringar jämfört med tidigare år. Metodutveckling på gång för tunga fordon Det finns inte samma detaljerade statistik för tunga lastbilar. Tillverkarna redovisar effektivisering på sina egna lastbilar. Denna effektivisering är dock svår att utläsa från de tester som tidningar gör med fordon på standardrutter i verklig trafik. Vad skillnaderna beror på är inte klarlagt men en trolig förklaring är att den större motoreffekten som dagens fordon har utnyttjas så att körmönstret över åren har förändrats. Det förändrade körmönstret skulle då ha tagit ut effekten av effektiviseringarna. Det finns fortfarande en betydelsefull potential till att göra, och köra, tunga fordon effektivare. Utöver utveckling av drivlina finns stor potential i förbättringar av såväl lastbil som släp vad gäller aerodynamik, däck och lastförmåga i förhållande till egenvikt. EU-kommissionen, generaldirektoratet för klimat, håller på att ta fram en strategi för hur utsläppen av växthusgaser ska kunna minska från tunga fordon. Ett viktigt steg är att få fram en standard för mätning och redovisning av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp på tunga fordon. Detta saknas idag vilket gör det svårt för köpare av tunga fordon att veta vilket fordon som är mest bränsleeffektivt. Det är också en förutsättning för koldioxiddifferentiering av styrmedel såsom fordonsskatt. 9 Enligt Transportstyrelsens redovisning se fotnot Transportstyrelsen redovisar något lägre siffror i sin rapportering till EU, då ingår inte vissa terränggående bilar (M1G). Dessutom ingår inte rallybilar, provfordon, handikappfordon och andra fordon för speciella ändamål, de är dock inte så många och har ingen betydelse för medelvärdet. 7(19)

8 l/100km Figur 2 Bränsleförbrukning för tunga lastbilar, ton totalvikt, testade i tidskriften Lastauto - Omnibus Registreringsår Bensin Diesel Elhybrid (bensin) Elhybrid (diesel) FFV (bensin) Bifuel (bensin) Totalt Figur 3 Genomsnittlig bränsleförbrukning för nya personbilar enligt EU-norm. För hybrid, FFV (etanol) och bifuel (gas) avses förbrukning vid bensindrift. 8(19)

9 Danmark Portugal Nederländerna Grekland Malta Frankrike Irland Italien Belgien Spanien EU-27 Storbritannien Slovenien Sverige Österrike Luxenburg Rumänien Finland Tjeckien Slovakien Tyskland Polen Litauen Cypern Ungern Bulgarien Estland Lettland gram CO2/km Andel registrerade fordon 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% % 5% 0% Koldioxidutsläpp (g/km) Figur 4 Fördelning av koldioxidutsläppet för nya bilar registrerade under 2012 och Figur 5 Genomsnittliga koldioxidutsläpp enligt EU-norm för nya personbilar inom EU år samt för Sverige även Siffror i diagrammet avser 2012 (för Sverige även 2012). Siffrorna stämmer överens med den rapportering som Transportstyrelsen gör till EU och inkluderar alltså inte vissa terränggående fordon samt fordon för särskilda behov. Värdet för Sverige 2012 avser dock alla nyregistrerade fordon. 9(19)

10 Biodiesel står för mer än hälften av biodrivmedelsanvändningen Andelen biodrivmedel inom vägtransportsektorn ökade från 7,9 procent 2012 till 9,8 procent Detta resulterade i en minskning av växthusgasutsläppen på ca ton. Ökningen beror till största delen på ökad inblandning av biodiesel i diesel huvudsakligen i form av hydrerade växtoljor (HVO). De kan till skillnad från rapsmetylester (RME) blandas i diesel i höga andelar samtidigt som specifikationen för diesel fortfarande uppfylls. Därmed påverkas inte övriga avgasutsläpp negativt. Mängden bensin har minskat under ett antal år som ett resultat av allt fler bilar går på diesel istället. Även mängden diesel minskade som ett resultat av den ökade inblandningen av biodiesel. Mängden HVO ökade under 2013 med över 200 procent. Det resulterade i att andelen biodiesel i diesel ökade från 7 procent till 11 procent. Mängden fordonsgas till personbilar och bussar ökade under 2013 med 5 procent. Ökningen ligger huvudsakligen på ökad användning i bussar. Mängden biogas ökade något mer än naturgas, vilket resulterade att andelen biogas i fordonsgasen ökade från 60 procent till 61 procent. Andelen etanol som låginblandades i bensin låg 2013 liksom föregående år på 4,9 procent men som resultat av minskad bensinanvändning minskade mängden etanol till låginblandning med 6 procent. Mängden etanol till bussar minskade under 2013 något jämfört med Mängden E85 (etanol till personbilar) har under 2013 minskat med över 20 procent jämfört med Även om nyregistreringen av etanolbilar minskat kraftigt ökar fortfarande antalet etanolbilar i trafik och enligt Trafikverkets beräkningar även deras totala trafikarbete. Minskningen beror istället på att bilarna till större del än tidigare tankas med bensin istället för E85. Under 2013 beräknas E85 ha stått för 50 procent av den tankade volymen drivmedel i etanolbilar, en minskning från 59 procent Toppnoteringen var 90 procent E85 av tankad volym år Minskningen har skett trots att priset på E85 räknat per energienhet har varit lägre än för bensin. Det skulle alltså lönat sig för bilägarna att tanka E85. Mycket stora investeringar har gjorts i utbyggnad av infrastruktur för tankning av E85 i Sverige. En etanolbil som körs på E85 har dessutom nästan 50 procent lägre utsläpp av koldioxid jämfört med om den körs på bensin. Utvecklingen med minskad andel tankning E85 i etanolbilar är därför oroväckande av flera skäl. 10(19)

11 Dieselolja 49,5% RME 2,8% HVO 3,1% Biodrivmedel 9,8% Naturgas 0,9% Bensin 39,9% Biogas 1,2% Etanol till bussar 0,3% Figur 6 Andel biodrivmedel inom vägtransportsektorn år Etanol till låginblandning 1,3% Etanol till E85 1,1% Utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken på lägre nivå än 1990 Vägtrafikens klimatpåverkan beror på trafikarbetets storlek, andelen av olika bränslen och utsläppen per körd kilometer. Fram till 2007 togs stor del av effekten av energieffektivisering och förnybar energi ut av ökad trafik. Även om trafiken åtminstone på det statliga vägnätet ökade under 2013 ligger fortfarande den totala trafiken på ungefär samma nivå som Det gör att den relativt stora energieffektivisering och ökningen av andelen biodrivmedel som skett sedan dess har fått fullt genomslag på minskningen av utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken. Effektiviseringen av personbilarna, och ökad andel förnybar energi ledde trots något ökad trafik till en minskning av vägtrafikens utsläpp av växthusgaser med ton eller ca 2,5 procent, från 17,9 miljoner ton till 17,4 miljoner ton. Siffrorna är preliminära och kan komma att revideras. Personbilarna minskade utsläppen med ton och tunga lastbilar med ton. Resterande minskning kommer från bussar och lätta lastbilar. Utsläppen av växthusgaser är nu 1 procent lägre än de var Jämfört med 2007 när utsläppen var som högst har utsläppen minskat med 13 procent. Personbilarnas utsläpp har minskat med 16 procent sedan 1990 trots att trafiken har ökat med 14 procent. Förklaringen är att effekten av energieffektivisering och ökad andel förnybar energi har varit större än effekten av den ökande trafiken. Räknar man även in klimatpåverkan för produktion och distribution av bränslen är klimatpåverkan 6 procent större nu jämfört med Jämfört med 2012 är det en minskning med 3 procent. Att utsläppen med produktion och distribution ökat med 6 procent jämfört med 1990 och utsläppen utan hänsyn till produktion och distribution minskat med 1 procent beror på att mängden biobränslen har ökat samtidigt som även produktion och distribution av biobränslen ger upphov till utsläpp av koldioxid. 11(19)

12 Miljoner ton växthusgaser Trafikökningen mellan 1990 och 2013 medförde att utsläppen blev 3,2 miljoner ton högre än vad de skulle blivit med oförändrad trafik. Av denna ökning står personbilar för 42 procent, tunga lastbilar för en 28 procent, lätta lastbilar för 28 procent, samt motorcykel och moped för 2 procent. Om trafiken hade varit oförändrad mellan 1990 och 2013 skulle det ha inneburit att utsläppen minskat med 19 procent istället för som minskat med 1 procent. Tabell 1 Bakomliggande orsaker till de förändrade utsläppen av koldioxid. Total förändring utsläpp Utsläppsförändring Trafikförändring ton Bränsleeffektivare personbilar ton Biodrivmedel ton Total förändring utsläpp ton % % Motorcykel och moped Tung lastbil Buss Lätt lastbil Personbil med konstant trafik sedan 1990 Figur 7 Växthusgasutsläpp från vägtransportsektorn i Sverige år 1990 och För 2013 redovisas även hur stora utsläppen skulle ha varit om trafiken varit oförändrad mellan 1990 och 2013 (med 2013 års fordonsflotta). 12(19)

13 Åtgärder och styrmedel för att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem Om man blickar framåt ser det ut som att utsläppen kommer att fortsätta att minska med styrmedel som är beslutade idag men i en långsammare takt än vad som har skett under de senaste åren. Det är en skillnad jämfört med tidigare prognoser från Trafikverket som har pekat på att utsläppen skulle ligga kvar på dagens nivå till 2030 för att därefter öka. En viktig skillnad är att nya koldioxidkrav på personbilar på 95 g/km till 2021 och motsvarande för lätta lastbilar har tagits med i prognosen då dessa närmar sig beslut. Enligt prognosen bedöms utsläppen bli ca 9 procent lägre till 2030 jämfört med 2013 eller 18 procent under 2010 års nivå. 25 Miljoner ton per år Personbil bensin Personbil diesel Lätt lastbil bensin Lätt lastbil diesel Buss Tung lastbil Motorcykel och moped Figur 8 Växthusgasutsläpp från vägtransportsektorn i Sverige år Prognosen för åren bygger på Trafikverkets trafikprognos och dagens fattade beslut om styrmedel (inklusive nya koldioxidkrav på personbilar och lätta lastbilar från och med 2021). För att möta hotet om en klimatförändring och begränsade oljetillgångar behövs drastiska minskningar av fossila bränslen och utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Den prognostiserade utvecklingen är då långt ifrån tillräcklig. Enligt det transportpolitiska målet ska transportsektorn bidra till det nationella klimatmålet och fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen Det är en nödvändighet med tanke på sektorns storlek och det faktum att utsläppen av klimatgaser från den inte minskar i tillräcklig takt. Det gäller i Sverige men i lika hög grad internationellt. Sveriges regering och riksdag har satt upp mål om att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll till Trafikverket gjorde i underlaget till Färdplan 2050 en tolkning av en fossiloberoende fordonsflotta som en minskning av användningen av fossila bränslen till vägtrafik med 80 procent till I underlaget visades också vad som skulle krävas för att nå en sådan minskning. Det finns även andra analyser av detta bl.a. nyligen av Utredningen för fossilfri fordonstrafik. Det finns stor potential i energieffektivisering av fordon, förnybar energi och elektrifiering av delar av fordonsparken utöver vad som blir resultatet av de styrmedel som finns idag. Det räcker dock inte för 13(19)

14 att nå klimatmålet. Trafikverket har i såväl Kapacitetsutredningen som i underlaget till Färdplan 2050 påtalat att det krävs en förändrad inriktning i planering och utveckling av samhälle och transportsystemet för att nå klimatmål och målet om en fossiloberoende fordonsflotta. En inriktning mot minskad biltrafik där tillgänglighet i större grad löses med gång, cykel och effektiv kollektivtrafik. Godstransporterna kan behållas på dagens nivå genom effektivare logistik och bättre utnyttjande och utveckling av transporter med järnväg och sjöfart. Trafikverket betonar de positiva nyttorna i bl.a. attraktivare städer, förbättrad hälsa, ökad social integration, och långsiktigt lägre kostnader som en sådan samhällsutveckling kan leda till. Även om planering och utveckling av samhället mot tätare, grönare och funktionsblandade städer med utformning utifrån ordningen gående, cyklister, kollektivtrafik, godstransporter och först i sista hand bilen görs av andra skäl än att klara klimatmålen är det samtidigt en nödvändighet för att klara klimatmålen. Rätt utformat kan det dessutom bidra till att göra städerna mer tåliga för klimatförändringar. Trafiken har som beskrevs ovan legat på ungefär samma nivå sedan Samtidigt krävs det en minskning för att nå målen. Flera faktorer pekar mot trendbrott jämfört med den utveckling som skett från 1950-talet fram till idag. Det har delvis skett en viss förändring i planeringsparadigm från att planera utifrån bilen till att lyfta fram gång, cykel och kollektivtrafik. Detta märks också i många stadskärnor såväl i Sverige som i andra länder. Samtidigt sker utveckling i andra delar mot ett ökat bilberoende genom att avstånd till både arbete och handel ökar. Den pågående förtätningen är positiv men ändå inte tillräcklig. Städerna breder fortfarande ut sig. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta skulle det enligt analyser som Trafikverket låtit göra krävas att städerna inte brer ut sig mer utan att tillkommande befolkning och bebyggelse lokaliseras inom dagens tätortsgränser, centralt, nära lokala centra och längs kollektivtrafikstråk 11. Det har tidigare skett en snabb effektivisering av såväl nya personbilar som lätta lastbilar. Hade den fortsatt som tidigare hade det legat i linje med vad som skulle krävas för att nå klimatmål och mål om fossiloberoende fordonsflotta. Den avtagande trenden för personbilarna under 2013 och för lätta lastbilar där utsläppen t.o.m. ökade något är oroande. För att nå mål om fossiloberoende fordonsflotta och klimatmål behöver enligt Trafikverkets analyser utsläppen komma ner till 95 g/km till 2020 vilket innebär att takten behöver öka till en minskning med 6 gram per år, vilket för 2015 skulle innebära 124 g/km. För att komma dit kommer det sannolikt behövas nya styrmedel.. För att nå mål om fossiloberoende fordonsflotta behöver enligt Trafikverkets analyser även att nya tunga lastbilar blir 30 procent effektivare till Detta kommer sannolikt kräva nya styrmedel. EU kommissionens arbete med att ta fram en metod för att mäta och redovisa bränsleförbrukning och koldioxid från lastbilar kommer underlätta en sådan utveckling. Både genom bättre fungerande marknad men också genom att det öppnar möjligheterna för styrmedel för ökad energieffektivitet. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta behövs enligt Trafikverkets underlag till färdplan 2050 ca 15 TWh biodrivmedel 2030 till vägtrafik. Utredningen för fossilfri fordonstrafik bedömer att det skulle krävas 20 TWh. Det innebär att det skulle krävas i storleksordningen 10 TWh biodrivmedel ytterligare jämfört med i dagsläget till För att komma dit krävs både ett antal 11 WSP (2013) Transportsnålt samhälle - för att nå klimatmålen Delprojekt III. Klimatmålens krav på tätortsåtgärder kontra kommunernas planer 14(19)

15 fullskaleanläggningar för produktion av biodrivmedel, ett utvecklat distributionssystem och fordon som kan köra på de framställda drivmedlen. Skulle man kunna åstadkomma en stor del av detta med drop-inbränslen minskar dock behovet av dedikerade distributionssystem och fordon. En viktig pusselbit för att åstadkomma en fossiloberoende fordonsflotta är elektrifiering. Elbilar och laddhybrider utgör fortfarande relativt blygsam andel av nybilsförsäljningen. Trafikverket har bedömt att det stora genombrottet för elbilar och laddhybrider kommer först efter Då har kostnaderna för batterier och eldrivlina sannolikt kommit ner i sådana nivåer att de är ett fullt konkurrenskraftigt alternativ till konventionella drivlinor bedömer Trafikverket att det finns en potential att 2 procent av personbilarnas körsträcka går på el. Till 2030 kan denna andel tiodubblats. Till skillnad från personbil är det redan idag lönsamt med laddhybridbussar och elbussar jämfört med konventionellt drivna bussar. Dessa har också fördelen att de är tystare både för omgivningen och för de som åker med dem. Sammanfattningsvis krävs tydlig målsättning och styrmedel nu för att nå klimatmålen och målet om en fossiloberoende fordonsflotta. 15(19)

16 Tabell 2 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn i Sverige, miljoner ton År Personbil Lätt Buss Tung Motorcykel Totalt lastbil lastbil och moped ,94 0,82 0,84 3,00 0,04 17, ,12 0,86 0,76 2,63 0,04 17, ,47 0,92 0,94 3,15 0,05 18, ,78 0,89 0,93 3,12 0,05 17, ,98 0,91 1,00 3,46 0,05 18, ,17 0,90 0,91 3,21 0,05 18, ,08 0,90 0,89 3,10 0,05 18, ,90 0,92 0,94 3,33 0,05 18, ,73 0,96 0,99 3,59 0,05 18, ,87 0,98 0,92 3,67 0,06 18, ,67 0,96 0,80 3,71 0,07 18, ,80 1,04 0,81 3,71 0,07 18, ,08 1,14 0,85 3,88 0,08 19, ,08 1,22 0,87 4,01 0,08 19, ,96 1,31 0,89 4,32 0,09 19, ,89 1,38 0,91 4,60 0,09 19, ,75 1,44 0,88 4,60 0,09 19, ,88 1,51 0,86 4,70 0,10 20, ,37 1,55 0,82 4,68 0,11 19, ,32 1,56 0,80 4,38 0,11 19, ,11 1,67 0,83 4,73 0,11 19, ,69 1,69 0,78 4,67 0,10 18, ,10 1,65 0,72 4,31 0,10 17, ,87 1,61 0,68 4,18 0,10 17, med konstant trafik sedan ,53 0,73 0,69 3,28 0,04 14,28 16(19)

17 Tabell 3 Trafikarbete på svenska vägnätet miljarder fordonskilometer År Personbil Lätt lastbil Buss Tung lastbil Motorcykel och Totalt moped ,7 3,7 1,0 3,7 0,4 64, ,2 3,9 1,0 3,5 0,4 65, ,9 4,0 1,0 3,4 0,4 65, ,6 3,9 0,9 3,3 0,4 64, ,3 3,9 1,0 3,4 0,4 65, ,9 4,0 1,0 3,5 0,5 65, ,1 4,0 1,0 3,5 0,5 66, ,2 4,1 1,0 3,5 0,5 66, ,7 4,3 1,0 3,6 0,5 67, ,9 4,5 1,0 4,0 0,5 68, ,6 4,6 0,9 4,3 0,6 69, ,2 4,9 0,9 4,3 0,7 69, ,4 5,1 0,9 4,2 0,7 70, ,4 5,5 0,9 4,2 0,8 71, ,2 5,8 0,9 4,4 0,8 73, ,6 6,3 0,9 4,5 0,9 74, ,1 6,7 0,9 4,6 0,9 75, ,2 7,2 0,9 4,9 1,0 77, ,7 7,5 0,9 4,9 1,1 78, ,7 7,4 0,9 4,6 1,1 76, ,7 7,6 0,9 4,7 1,0 76, ,2 8,0 1,0 4,8 1,0 77, ,8 8,1 0,9 4,6 0,9 77, ,5 8,2 1,0 4,7 0,9 78,2 17(19)

18 Tabell 4 Genomsnittlig bränsleförbrukning för nya bensin och dieseldrivna personbilar samt medel för alla nya personbilar oavsett drivmedel i Sverige och EU. I tabellen redovisas även koldioxidutsläpp räknat på fossila bränslen. Samtliga värden bygger på de uppgifter som biltillverkarna själva anger och som även skall redovisas i reklam, i bilhallar och i fordonens instruktionsböcker. Uppgifter bygger på sammanställning av uppgifter enligt biltillverkarnas redovisning till EU-Kommissionen 12 och därefter enligt dåvarande Vägverkets samt Trafikverkets egna sammanställningar från bilregistret och dieselandel enligt Bilsweden. Värdena för FFV (etanolbilar) och Bifuel (gasbilar) avser bensindrift. Sverige EU 13 Andel dieseldrivna bilar (%) Bensin Diesel Hybrid FFV Bifuel Medel Medel CO 2 räknat på fossila bränslen (g/km) ,1 10,2 9,0 10, ,5 10,1 8,8 10,0 241 Andel dieseldrivna bilar (%) Bensin Diesel ,2 10,1 8,8 10, , ,7 9,8 8,1 9, , ,2 9,8 8,1 9, , ,4 9,7 8,0 9, , ,1 9,6 7,9 9, , ,2 9,6 8,2 9, , ,3 9,3 7,7 9, , ,3 9,1 7,4 9, , ,9 9,1 7,7 9, , ,6 9,1 7,3 9, , ,6 9,2 6,9 9, , ,9 9,2 7,1 9, , ,8 9,1 7,7 9, , ,1 9,2 7,6 9, , ,2 9,3 6,9 9, ,6 Medel Medel CO 2 räknat på fossila bränslen (g/km) ,8 9,3 7,5 9, ,9 7,9 6,7 7, Avser EU-15 till och med 1999 därefter EU-27 18(19)

19 Andel dieseldrivna bilar (%) Bensin Diesel Hybrid bensin Sverige Hybrid diesel FFV Bifuel Medel Medel CO 2 räknat på fossila bränslen (g/km) Andel dieseldrivna bilar (%) Bensin EU Diesel Medel Medel CO 2 räknat på fossila bränslen (g/km) ,2 9,1 7,1 9, ,2 7,8 6,6 7, ,5 9,0 6,6 8, ,0 7,7 6,5 7, ,9 8,7 6,5 8, ,6 7,6 6,4 7, ,1 8,5 6,5 8, ,5 7,5 6,2 7, ,4 8,3 6,5 8, ,0 7,4 6,0 6, ,6 8,4 6,7 6,9 8, ,9 7,3 5,9 6, ,7 8,4 6,8 6,9 9,7 8, ,7 7,3 5,9 6, ,4 8,3 7,0 4,9 6,9 9,1 8, ,4 7,2 5,9 6, ,7 8,3 7,0 4,3 6,9 9,0 8, ,9 7,2 5,9 6, ,7 8,1 7,0 4,7 7,9 8,8 8, ,1 7,1 5,9 6, ,7 7,9 6,9 5,1 8,2 9,2 7, ,3 6,9 5,9 6, ,7 7,8 6,6 5,1 8,0 9,2 7, ,9 6,8 5,9 6, ,2 7,3 6,3 4,8 8,0 8,5 7, ,3 6,6 5,7 6, ,0 6,8 6,0 4,6 7,9 7,2 6, ,1 6,2 5,5 5, ,0 6,6 5,6 4,5 7,6 7,3 6, ,3 6,0 5,3 5, ,5 6,4 5,4 4,3 7,2 7,4 5, ,2 5,9 5,2 5, ,9 6,1 5,2 4,0 4,1 7,0 7,5 5, ,9 5,8 5,0 5, ,7 5,8 5,2 4,0 4,2 6,5 7,1 5, (19)

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2016-02-23 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Ökande trafik dämpar effekter

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2017-02-14 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Minskade utsläpp trots ökad trafik

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Index över nya bilars klimatpåverkan 2014. i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan

Index över nya bilars klimatpåverkan 2014. i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Index över nya bilars klimatpåverkan 2014 i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Titel: Index över 2014 års nya bilars klimatpåverkan i riket, länen

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Index över nya bilars klimatpåverkan i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan

Index över nya bilars klimatpåverkan i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Index över nya bilars klimatpåverkan 2013 i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Titel: Index över 2013 års nya bilars klimatpåverkan i riket, länen

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Fossilfria godstransporter idag och i morgon Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Tanktransportdagarna 2015 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika scenarier

Läs mer

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Transport-, tillväxt-,

Läs mer

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-03-23 Håkan Johansson Samhällshov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Uppdaterade reduktionsvärden

Läs mer

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen och samhällsbyggandet? Om Trafikverkets klimatscenario med fokus på möjligheter i samspelet mellan kommuner,

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Index för hållbar bilism

Index för hållbar bilism Index för hållbar bilism 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bilen är för många en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle.

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Fossilfrihet på väg?

Fossilfrihet på väg? Fossilfrihet på väg? Slutsatser och reflektioner Biogas i kollektivtrafiken idag och imorgon 21 april 2015 Vad är fossiloberoende fordonsflotta? Ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med

Läs mer

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016 2015-08-19 Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016 Bakgrund Den tekniska utvecklingen för fordon, fartyg

Läs mer

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag

Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag RAPPORT Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag Trafikverket 2016:111 1 Trafikverket 781 89 Borlänge Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 E-post:

Läs mer

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April 2016 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för

Läs mer

Personbilsparkens fossiloberoende - utveckling och styrmedel. Rapport 2016:11

Personbilsparkens fossiloberoende - utveckling och styrmedel. Rapport 2016:11 Personbilsparkens fossiloberoende - utveckling och styrmedel Rapport 2016:11 Personbilsparkens fossiloberoende - utveckling och styrmedel Rapport 2016:11 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Växjö Tabell 1

Växjö Tabell 1 I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv s syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Håkan Johansson, nationell samordnare - klimatfrågor 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de tekniska lösningarna ut? Hur långt räcker teknik?

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2013 December 2014 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon och förnybara drivmedel

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Minskade utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken

Minskade utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2013-09-02 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Begreppet klimatfaktorer definieras som begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08

Läs mer

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen -Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen Janne Lindgren Vägverket Region Mitt Projektledare Hållbara resor och transporter 30 Ton CO2/capita - Acceptabla nivåer

Läs mer

Utredningen ett energieffektivare Sverige

Utredningen ett energieffektivare Sverige YTTRANDE 1(9) Datum: 2009-01-26 Beteckning: Ert datum: 2008-11-19 Er beteckning: N2008/2573/E Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utredningen ett energieffektivare Sverige Sammanfattning

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

MINSKADE UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN MEN STORA UTMANINGAR VÄNTAR

MINSKADE UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN MEN STORA UTMANINGAR VÄNTAR Vägverket Samhälle 781 87 BORLÄNGE Håkan Johansson Miljöstrategi hakan.johansson@vv.se Direkt: 0243-759 69 Mobil: 073-077 77 10 Datum: 2010-02-18 Beteckning: MINSKADE UTSLÄPP FRÅN VÄGTRAFIKEN MEN STORA

Läs mer