Budgetramar

Transkript

1 Dnr KS Dpl 10 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande Ingemar Granath, ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar Dnr KS Dpl 10 Ärende SAMMANFATTNING EKONOMI OCH BUDGETRAMAR Kommunfullmäktige behandlade budget för vid sitt sammanträde i juni i år. Det ekonomiska läget inför de närmaste åren bedömdes som mycket bekymmersamt. Skatteprognoserna blev allt mer pessimistiska under vintern och våren. Resultatnivån var låg, vi nådde bara halva vägen till resultatmålet de båda första åren. Positivt var dock att nämnderna fick kompensation med 2 % för prisoch löneökningar efter fyra år med låg eller ingen uppräkning. Under hösten i år har dock optimismen ökat och skatteprognoserna har blivit allt mer positiva. Härigenom sker en kraftig resultatförbättring för perioden , med allt annat oförändrat. Här är det viktigt att observera att en del av förbättringen hänger samman med en snabbare löneutveckling jämfört med tidigare prognoser. Effekten blir att ökningen i denna del motsvaras av ökade lönekostnader hos nämnderna. Fortfarande finns en osäkerhet om konjunkturutvecklingen, även om de senaste årens larmrapporter har avtagit. SKL konstaterar i höstens Ekonomirapport sammanfattningsvis att många länder fortfarande brottas med svag tillväxt eller recession och att tillväxtländernas ekonomier utvecklas i långsammare takt. Den långsamma tillväxttakten i världsekonomin och den relativt starka kronan påverkar svensk export och svensk ekonomi i mycket hög grad. Enligt prognosen ökar skatteunderlaget i genomsnitt med 5 % årligen under budgetperioden , vilket i det närmaste är i nivå med åren närmast före finanskrisen hösten En lärdom från den krisen är att man bör vara försiktig med att låta kostnaden öka i denna höga takt. Omställningen vid den nedgång som förr eller senare kommer kan bli kännbar. Eftersom finanskrisen blev tydlig redan tidigt under hösten 2008 hann våra förvaltningar stoppa de stora satsningar som låg i 2009 års budget och inbromsningen blev mildare. Om krisen i stället hade kommit under våren 2009 hade vi varit i en helt annan situation. En klok linje kan vara att begränsa kostnadsökningen till att motsvara en genomsnittlig ökningstakt för skatteunderlaget, viket kan ligga någonstans runt 4 %. Under goda år kan vi finansiera investeringar fullt ut och minska koncernens externa låneskuld och Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: upphört Bankgiro:

2 Dnr KS Dpl 10 sid 2 (7) under sämre år har vi bättre möjligheter att acceptera lägre resultatnivåer och lånefinansiera delar av investeringarna. Resonemanget följer av kommunens Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. FINANSIELLT UTGÅNGSLÄGE Gällande treårsbudget för är utgångspunkten för vårt förslag till preliminära budgetramar Vi har uppdaterat prognoser för skatteintäkter, utjämning, elproduktionen, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter samt finansiella poster. Vi har även kompletterat med beslut i KS och KF som har behandlats efter budgetbeslutet Dessutom har vi gjort en uppdatering av de demografiska förändringarna. Skatteintäkten grundas på skatteprognos från oktober. Nästa prognos kommer dagarna efter att kommunstyrelsen behandlar budgetramarna i december. Ytterligare två prognoser kommer under vintern/våren inför budgetbehandlingen i maj. Den generella uppräkningen för pris- och löneökningar ligger på 2 procent årligen under hela perioden Resultat beslut juni Förändringar skatteintäkter + utjämning härav ökad ram till nämnder gymnasieskolan, återfört statsbidrag elproduktion demografi (lägre tillägg) kapitalkostnad 9 8 ökad ram kapitalkostnad teknik- och fastighetsnämnden finansnetto övrigt Resultat enligt utkast till ramar Vi har uppdaterat skatteintäkter och utjämning utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) senaste skatteunderlagsprognos, som kom i dag den 10 oktober (cirk 13:53). Prognosen gav ett avsevärt bättre utfall jämfört med prognosen från april, som låg till grund för kommunfullmäktiges budgetbeslut. SKL bedömer att konjunkturen börjar vända och från 2015 och framåt ger fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. En mindre del av förbättringen avser statsbidrag som kommunerna får enligt den s.k. finansieringsprincipen. Det avser riksdagsbeslut om ökade uppgifter eller ökade kostnader för kommunerna. Dessa bidrag för vi internt vidare genom ökade ramar till berörda nämnder.

3 Dnr KS Dpl 10 sid 3 (7) De generella statsbidragen reducerades i samband med den nya gymnasieskolan. Nu kommer dock större delen att återföras till kommunerna. En ny prognos för elproduktionens intäkter visar ett ytterligare försämrat resultat för 2015 till följd av låga förväntade elpriser. En viss förbättring jämfört med budgetbeslutet finns år 2016, men resultatnivån är ändå så låg som 15 mnkr. Kostnaden för demografiska förändringar är lägre än i budgetbeslutet genom att antalet elever väntas bli lägre än i tidigare prognoser, vilket gäller både grundskola och gymnasieskola. Kapitalkostnaderna (kapitaltjänsten) förbättrar resultatet, trots att nivån är högre. Förklaringen är att avskrivningarna utgör en lägre andel än enligt tidigare bedömningar. En högre andel utgörs därmed av den interna räntan. Förbättringen finns bara ur finansförvaltningens perspektiv. Teknik- och fastighetsnämndens kostnader ökar och skapar behov av ökad budgetram, vilket framgår av nästa punkt. Ökad ram för kapitalkostnad inom teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet ingår i utkastet och kommenteras och motiveras i separat ärende. Kommunledningskontorets bedömning och förslag är att kapitalkostnaden för beslutade investeringar bör kompenseras i budgetramen och att detta bör ske i samband med utkastet till ramar. Kapitalkostnaden är opåverkbar när väl en investering är genomförd. En osäkerhet finns alltid i fråga om tidpunkt för när investeringsprojekten är genomförda och kapitalkostnad uppstår. En avstämning bör därför ske i samband med den behandling av över- och underskott som sker i reviderad budget. Motsvarande sker sedan tidigare för de nämnder som berörs av de demografiska förändringarna. Förklaringen till finansnettots förbättring är dels att räntan på pensionsskulden beräknas bli något lägre dels att den finansiella samordningen ger något högre ränteersättning från bolagen. PROBLEMOMRÅDEN Försörjningsstöd Aktuell prognos för försörjningsstöd för i år ligger på 105 mnkr, en ökning från fjolårets 98 mnkr. Budgetramen höjdes med 20 mnkr i budgetbeslutet i juni och uppgår därmed till 90 mnkr för år 2015, inkl. uppräkning för pris- och löneökning. Nämnden fick ett nivåhöjande anslag för jobbpaket i 2013 års budget som alltså finns kvar med ett årligt belopp (9 mnkr) även kommande år. Uppföljning av de tidigare jobbpaketen visar att 70 % av deltagarna aldrig blir aktuella för försörjningsstöd i fortsättningen. Samtidigt sker ett inflöde av nya bidragsmottagare. Enligt SKL:s prognoser kommer en viss minskning att ske av den öppna arbetslösheten, men först från 2015 och framåt. Hur och i vilken grad detta påverkar behovet av försörjningsstöd är svårt att bedöma.

4 Dnr KS Dpl 10 sid 4 (7) Vår bedömning är att det är nödvändigt med ytterligare tillskott till budgetramen. Beloppets storlek är dock ytterst en fråga om en politisk bedömning. Ram och resultaträkning innehåller bara det belopp som beslutades i juni. Kostnadsnivån inom äldrevård och LSS Vård- och omsorgsnämnden har sedan tidigare år byggt upp ett avsevärt eget kapital genom flera års överskott. Vid ingången till 2013 fanns fortfarande 61 mnkr kvar, trots att en del hade utnyttjats under de senaste åren. Nämndens ekonomiska utveckling är dock bekymmersam på längre sikt. Nämnden har under de båda senaste åren överskridit årsbudget med 11 respektive 17 mnkr. Under hösten har dessutom kostnaden för LSS-insatser ökat. Nämndens verksamhet är personalintensiv och därigenom har löneökningar som inte kompenserats i budgetramarna blivit ett allt större bekymmer för nämnden. Vår uppfattning är att nämndens ekonomiska situation behöver analyseras och redovisas inför vårens budgetarbete. ÖVRIGA FRÅGOR Underhållsnivå fastigheter Underhållsnivån har varit en återkommande fråga i budgetsammanhang. Likaså när teknik- och fastighetsnämnden har anpassat lokalkostnaden när internhyrorna inte har täckt kostnadsökningarna för el, värme, myndighetsavgifter mm. Bland annat av denna anledning har en översyn av lokalförsörjningen och av internhyresmodellen påbörjats. Översynen genomförs av representanter från kommunledningskontoret, fastighetsägaren (teknik- och fastighetsförvaltningen) och internhyresgäster (några av förvaltningarna). Arbetet pågår, men redan nu har gruppen gemensamt kunnat konstatera att underhållsnivån bör höjas från den nivå på cirka 75 kr/m2 som internhyror och ramtillskott räcker till under 2014, till en nivå på 100 kr/m2. Ökningen motsvarar en ökad internhyra på totalt cirka 10 mnkr, vilket motsvarar 2,5 % höjning utöver de 2 % som nuvarande regelverk medger. Lägre avgifter för personalförsäkringar. Kommunerna har tidigare betalat en avgift för avtalsgruppsjukförsäkring till AFA Försäkring AB. Nivån har legat på 0,5 % av lönesumman. Eftersom AFA:s utbetalningar har sjunkit kraftigt har bolaget betalat tillbaka premier för åren Ytterligare en återbetalning, för 2004, diskuteras. En annan effekt av AFA:s starka finanser har varit att man avstått från att ta ut premie under några år. Härigenom har en pluspost på 10 mnkr uppstått i kommunens resultat. Besked om detta har kommit sent under året och inte funnits vid budgettillfället. Budget för har på grund av osäkerhet om framtida avgifter grundats på den tidigare avgiften 0,5 %. Samma gäller för nämndernas ramar. Mot bakgrund av de återbetalningar som skett och som diskuteras inför nästa år, och att avgift inte tagits ut under senare år, är vår bedömning att avgift inte heller kommer att tas ut under kommande budgetperiod Budget och budgetramar bör anpassas efter den bedömningen. Eftersom kostnader för

5 Dnr KS Dpl 10 sid 5 (7) personalförsäkringar fördelas ut till nämnderna genom ett internt PO-pålägg minskar nämndernas kostnader. Vanligen har vi justerat ramarna när PO-pålägget ändras. Eftersom vi ser ett behov av höjda internhyror, som belastar nämnderna med ökade kostnader, finns en möjlighet att låta ramarna vara oförändrade, och att utrymmet som skapas används till att finansiera en ökad internhyra med samma belopp. Ramarna blir oförändrade och resultatbudgeten från junibeslutet påverkas inte. Givetvis skulle resultatet ha förbättrats (eller nämnderna ha fått ett ökat generellt utrymma) om vi inte ökar internhyrorna. Men då hade vi inte heller kunnat öka underhållsnivån. Vårt förslag är att nämndernas budgetramar är oförändrade och att utrymmet på 10 mnkr används för att öka internhyrorna med samma belopp. För enskilda nämnder uppstår en obalans mellan dessa båda poster. Kommunledningsutskottet bör därför få i uppdrag att göra en teknisk omfördelning mellan nämndernas ramar, så att förändringen blir neutral. Justering av modellen för IT-finansiering. Kommunledningskontorets IT-enhet har i samverkan med representanter från förvaltningar och bolag genomfört en översyn av modellen för finansiering av koncernens gemensamma IT. Bakgrunden är bl a (lite förenklat) att vissa typer av kostnader sjunker i kostnad medan andra kostnadser ökar. Resultatet av översynen blir en förändrad fördelning av priset för systemdrift, användare och klienter (arbetsstationer). För enskilda förvaltningar kan förändringen bli avsevärd. En teknisk justering kommer att ske av nämndernas budgetramar till följd av den ändrade kostnadsfördelningen. Effekterna för enskilda nämnder bör dock analyseras närmare. Kommunledningskontoret bör även här få i uppdrag att göra en teknisk omfördelning mellan nämndernas ramar, så att förändringen blir neutral Hammarögymnasiets lokaler Hyreskostnaden för Hammarögymnasiet flyttas från gymnasienämnden när verksamheten flyttas efter vårterminen Diskussioner pågår med Hammarö kommun om den framtida användningen och fördelning av kostnaden. I avvaktan på resultatet är kostnaden obudgeterad i utkastet.

6 Dnr KS Dpl 10 sid 6 (7) INVESTERINGAR Nämndernas grundramar och särskilda investeringsprojekt är oförändrade i utkastet jämfört med budgetbeslutet när det gäller 2015 och 2016, förutom att anslaget för nytt vårdboende utökats 2015 i enlighet med kommunfullmäktiges beslut i september. Eftersom periodens sista budgetår 2017 inte behandlades i junibeslutet, innehåller detta år endast nämndernas grundramar och någon enstaka post som enligt beslutet även gäller detta år. AVSTÄMNING AV EKONOMISKA MÅL Resultatmål Summa skatter och utjämning Resultatmål 2 % Resultat enligt utkastet Differens mot målet Finansieringsmål kommunens totala skuldsättning skall inte öka Målet innebär att kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande inte skall öka. Av kassaflödesbudgeten framgår följande förändringar av tillgångar och skulder i utkastet till ramar för (mnkr): Tillgångar Summa tillgångsförändring Skulder Minskad låneskuld Ökad pensionsskuld Minskad ansvarsförbindelse pensioner Nettoskuldförändring (minskning) varav vatten och avlopp (ökning) skattefinansierad verksamhet (minskning) STRATEGISK PLAN OCH ÅTAGANDEN I årsredovisningen kommer kommunfullmäktiges mål att följas upp där vi kommer att se resultat och effekter av årets verksamhet. Erfarenheter från verksamhetsåret samt omvärldsförändringar är viktiga delar att ha med sig inför kommande budgetprocess. Här kan behov av eventuella nya eller ändrade åtaganden uppstå. Under de första åren med strategisk plan har vi haft ett stort antal åtaganden. Så har vi även under 2014, men redan 2015 har antalet sjunkit till strax över 35 åtaganden. Det tredje och sista året i gällande strategisk plan (2016) finns endast ett fåtal åtaganden. Inför den kommande planperioden finns det därigenom möjlighet att få en ökad tydlighet i styrningen och att lyfta fram prioriterade

7 Dnr KS Dpl 10 sid 7 (7) områden som behöver utvecklas under perioden samt att formulera åtaganden som har stor betydelse för dessa områden. ANVISNINGAR TILL NÄMNDERNA - UTGÅNGSPUNKTER Även om SKL nu har en mer optimistisk bedömning av konjunktur och skatteunderlagsutveckling finns en osäkerhet om utvecklingen. Försiktighet i fråga om kostnadsutvecklingen under perioden är därför nödvändig. Eventuella äskanden bör därför begränsas till de allra mest prioriterade områdena inom nämndernas verksamhet. Fortfarande gäller att nämndernas budgetkommentarer ska fokuseras på en beskrivning av vilken verksamhet man kan bedriva inom de tilldelade ramarna. Om nämnderna behöver vidta särskilda åtgärder för att anpassa sina kostnader till budgetramen, gäller fortfarande kommunfullmäktiges prioriteringsordning från november 2012: i första hand genomföra anpassningar av nämndens verksamhet i de delar som inte har fastställts av kommunfullmäktige i beslutet om strategisk plan, i andra hand genomföra justeringar som medför förändrade tidsplaner i den strategiska planen, i tredje hand föreslå prioriteringar av åtaganden i den strategiska planen och i fjärde hand föreslå anpassningar av ambitionsnivåer i den strategiska planen. Eventuella äskanden ska tydligt redovisas under en särskild rubrik och anges i prioriteringsordning. Nämnderna ska beskriva hur eventuella äskanden bidrar till målen i den strategiska planen. Nämndernas förslag på nya åtaganden ska främst vara inom de målområden där nämnden har störst påverkansgrad och där nämnden också ser behov av åtaganden. Lars Sätterberg ekonomidirektör Ingemar Granath budgetchef