KVALITETSUTMÄRKELSEN Karlbergs förskolor NORRMALMS STADSDELSNÄMND KARLBERGS FÖRSKOLOR

Transkript

1 NORRMALMS STADSDELSNÄMND KARLBERGS FÖRSKOLOR Handläggare: förskolechef: Lena Kullberg-Boman & biträdande förskolechef/pedagogista: Karin Benjaminsson TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (37) KVALITETSUTMÄRKELSEN 2012

2 SID 2 (37) Administrativa uppgifter Verksamhetens namn Verksamhetens chefs namn Lena Kullberg-Boman Direkttelefonnummer till verksamheten och chefen Förskolan Norrbacken tel: Förskolan Sagolandet: Förskolan Tempeltrappan: Förskolan Gjutaren: Förskolechef Lena Kullberg-Boman tel: eller E-postadress till verksamheten och till chefen Postadress och besöksadress - Förskolan Tempeltrappan Tempeltrappan Stockholm Antal anställda den 20 maj anställda 5 tjänstlediga

3 SID 3 (37) Inledning antar utmaningen att vara med och tävla i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse Tidigare års deltagande har gett oss insikt i vad vi gör och hur vi kan förbättra kvaliteten i vår verksamhet. Vi vet att årets deltagande kommer att medverka till att vi ytterligare utvecklar kvaliteten för våra brukare och att vi, som organisation, blir mer sammansvetsade. s verksamhet kännetecknas av att sätta det kompetenta barnet i fokus. Vi har ett gediget intresse för var och en och ser delaktighet och vänskap som betydelsefulla inslag. Grundläggande principer i vår verksamhet är en öppenhet och respekt för alla där vi betonar olikhet, både som en tillgång och som ett sätt att lära av varandra. Vår inspiration är hämtad från Reggio Emilias filosofi kring barn och deras lärande. Vi utgår från att alla barn är kompetenta, det vill säga nyfikna, kunskapstörstande och kreativa. Genom ett utforskande arbetssätt där observation, dokumentation och reflektion är viktiga arbetsredskap synliggör den aktiva och intresserade pedagogen barns läroprocesser. Vår övertygelse är att barn skapar sin egen kunskap genom att vara delaktiga i att möta sin omvärld tillsammans med andra. Våra förskolemiljöer är utformade med olika mötesplatser där barnen kan vara självständiga och forskande. Föräldrars delaktighet och inflytande möter vi utifrån en idé om en välkomnande förskola där vi tillsammans med våra familjer bygger en gemensam kultur kring barns lärande. s organisation bär en tydlig idé, om barns lärande, pedagogens förhållningssätt, den pedagogiska miljön och föräldrars inflytande. På Karlbergs förskolor ska alla familjer känna att de deltar i ett meningsfullt sammanhang. Vår verksamhet erbjuder kommunal förskola för alla barn. Verksamheten tar sin utgångspunkt i Stockholms stads mål, riktlinjer och visioner. Vårt uppdrag är att anordna och synliggöra en förskoleverksamhet där ett kontinuerligt lärande pågår. Genom ett utforskande arbetssätt synliggör vi barns kompetenser. Parallellt med vårt pedagogiska uppdrag erbjuder vi en förskoleverksamhet med bra service och ett gott bemötande utifrån brukarnas behov. I uppdraget ingår att vi i vårt kök tillhandahåller god och näringsriktig mat till enhetens samtliga förskolor. Lagar, förordningar och styrdokument Verksamheten styrs utifrån nationella och kommunala styrdokument som skollagen, läroplan för förskolan, FN:s barnkonvention, förskoleplan för Stockholms Stad, stadens kulturplan Kultur i ögonhöjd, riktlinjer i budget 2012,

4 SID 4 (37) livsmedelslagen, arbetsmiljölagen, kommunfullmäktiges inriktningsmål, stadsdelsnämndens prioriteringar och Stockholms stads Vision Beskrivning av vår brukar-/kundgrupp På är vi till för våra brukare. Våra brukare är de barn i åldern 1-5 år, som är inskrivna i verksamheten, och deras familjer. Flertalet av dem bor i området runt förskolan. Några av våra brukare är flerspråkiga och några av våra familjer har barn i behov av särskilt stöd. Familjerna på Norrmalm är välutbildade och ställer höga krav på verksamheten. Många familjer söker sig aktivt till våra förskolor och vi har många sökande brukare i kö Antal brukare har cirka 270 barn inskrivna på fyra förskolor, enligt följande: Förskolan Gjutaren ca: 45 barn Förskolan Tempeltrappan ca: 78 barn Förskolan Norrbacken ca: 66 barn Förskolan Sagolandet ca: 78 barn Antal föräldrar som vi möter i verksamheten är ca: 400 Vår organisations- och ledningsstruktur består av fyra förskolor fördelade på fyra olika adresser i Birkastan: Gjutaren Birkagatan 22, Tempeltrappan Tempeltrappan 1, Norrbacken Norrbackagatan och Sagolandet Karlbergsvägen På alla fyra förskolorna är barnen är indelade i åldersgrupper. Vårt arbetssätt är att, utifrån en väl strukturerad veckostruktur, organisera barnen i mindre grupper kring vilka pedagogerna arbetar såväl ensamma som i par om flera. Tre av grupperna är Natur & Kultur-grupper. Det betyder att barn och pedagoger med hjälp av ett utforskande arbetssätt står i tät interaktion med staden, till största delen utanför förskolans lokaler. s ledning består av förskolechef, biträdande förskolechef/pedagogista, fem arbetsplatsledare och en förste kock, vilka även bildar enhetens ledningsgrupp. Enheten har också en administratör som sköter personal- och fakturarapportering. Nedan visar vi en bild av s organisation.

5 SID 5 (37) s organisationsplan vt 2012 Stockholms stad Kommunalfullmäktige ordförande Stadsdelsnämden Förskole och fritidsavdelning Stadsdelsdirektör Christina Rapp Lundahl Avdelningschef Stefan Larsson-Lindmark Ledningsgrupp: Förskolechef: Lena Pedagogista/biträdande förskolechef: Karin Arbetsplatsledare: Carina Arbetsplatsledare: Inger & Hannes Arbetsplatsledare: Kajsa Arbetsplatsledare: Viveca & Martin 1:e kock: Mattias Förskolechef Lena Kullberg-Boman Pedagogista/biträdande förskolechef Karin Benjaminsson Administratör Marianne Stolpe-Diaz Arbetsplatsledare Viveka Östlund & Martin Hansson Förskolan Norrbacken Storbacken Lillbacken Mat levereras Diskhjälp Arbetsplatsledare Inger Westberg & Hannes Jansson Förskolan Tempeltrappan Myggan Bärfisen Daggmasken Nyckelpigan Flugan Tillagnings-kök Arbetsplatsledare Carina Seid-Tahir Förskolan Gjutaren Blixten Silverfisken Kotten Mat levereras Diskhjälp Arbetsplatsledare Kajsa Henriksson Förskolan Sagolandet Regndroppen Norrskenet Vintergatan Stjärnfallet Mat levereras Diskhjälp Samverkan Arbetsplatsträff Förskoleråd Utvecklingsgrupper Handledning Reflektion Matgrupp Ansvarsområden Utbildning & forskning Verksamhetens medarbetare. Under 2012 har enheten cirka 60 anställda varav 54 personer arbetar i den direkta pedagogiska verksamheten. Våra förskolor representeras i huvudsak av två yrkeskategorier, förskolelärare/lärare mot de yngre åldrarna (högskoleutbildning) och barnskötare (gymnasieutbildning). Vid rekrytering arbetar vi medvetet för att anställa personer med adekvat utbildning, intresse för ett utforskande arbetssätt och vilja att vara med och utveckla verksamheten. Andelen förskollärare och barnskötare var 2012 ca 54% förskollärare respektive ca 46% barnskötare. I Stockholms stad är motsvarande siffror 40.5% förskollärare och 59.5% barnskötare. 10% av s pedagoger är män, en av dem är arbetsplatsledare. Några förskollärare har också andra utbildningar som dramapedagog, bildpedagog och ateljérista. Två av våra förskollärare har även handledarutbildningar i ABC (Alla barn i centrum; en generell föräldrastödsutbildning) och Komet (en kommunikationsmetod riktad till föräldrar och lärare). Vi kan vid jämförelse med stadens övriga förskolor se att Karlbergs förskolor har hög andel förskollärare och hög andel män. I enhetens tillagningskök arbetar två utbildade kockar och ett ekonomibiträde. Utmärkande för alla medarbetare på enheten är att de har stort engagemang och nyfikenhet för det pedagogiska arbetet och en genuin vilja att vara med och utveckla verksamheten. Detta återspeglar sig såväl i stadens brukarenkät som i pedagogernas egen Självvärdering av indikatorn och stadens medarbetarenkät.

6 SID 6 (37) Brukare 1. Hur vi skapar och förstärker en kultur där brukarna är i centrum, till exempel hur vi arbetar med bemötandefrågor. Vår strategi för att skapa delaktighet och inflytande för barnen sker integrerat i det dagliga arbetet. I det dagliga arbetet arbetar vi kontinuerligt med att följa barnens görande, tankar och teorier med hjälp av arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Tillsammans med både barn och kollegor reflekterar pedagogerna över dokumentation och får på så vis information om hur det pedagogiska arbetet kan gå vidare. Ur detta arbetssätt har pedagogiska verktyg och strukturer kring barnens dagsorganisation växt fram. Allt med syfte att förstärka barnens delaktighet och inflytande, exempelvis samlingsstrukturer, valtavlor, projektrelaterade utflykter. Vår strategi för att skapa delaktighet och inflytande för familjer är att planera och organisera en variation av tillfällen där familjerna uppmuntras att vara i aktiv dialog med förskolan. Utifrån en idé om en välkomnande förskola arbetar vi aktivt för att tillsammans med våra familjer bygga en gemensam kultur kring barns lärande i förskolan. Vi har arbetat fram en årscykel för föräldrasamverkan där vi bjuder in till ett möte en gång per månad. Inbjudningarna kan vara i form av förskoleråd, föräldramöten, föräldrafika, utvecklingssamtal, fixarkvällar, föreläsningar etc. Syftet med årscykeln är att kommunicera verksamheten med föräldrarna och skapa en förskola där vi tillsammans bygger en gemensam kultur kring barns lärande i förskolan. årscykel ur ett föräldrasamverkansperspektiv Föräldrarna bjuds in till Lucia December Januari Gemensamt förskoleråd Presentation av åtagande, lika behandlingsplan. Föräldrafika/ fixarkväll/ workshoop Utvecklingssamtal Föräldramöte fokus förskoleundersökningen, berättar om starten med sommaruppgift, berättar om innehållet i det pedagogiska året. Samtal i grupp efter inskolning Individuella förskoleråd fokus: förskoleundersökningen November Oktober September Hur skapar vi en förskola med en gemensam identitet? Välkomnande förskola Vi är på olika vis i aktiv dialog med våra föräldrar Daglig kontakt Organiserade möten varje månad Kontinuerliga informationsbrev med ped dok NVC Augusti Juli Juni Februari Maj Mars April Föräldramöte: med hjälp av pedagogisk dokumentation presenterar vi våra åtaganden Föräldrafika/fixarkväll/ workshoop Föräldrarna besvarar förskoleundersökningen Utvecklingssamtal Semesterplanering Erbjudande om platser nya familjer Individuellt förskoleråd, förskolans frågor, uppföljning lika behandlingsplan Inskolning/överinskolning. Informationsmöte nya familjer Sommaruppgiften tas emot Välkomnande av nya och gamla familjer Sommar avslutning Pedagogerna planerar mottagande av nya familjer och överinskolningsfamiljer. Förskoleråd och föräldramöten har en bestämd struktur.

7 SID 7 (37) Förskoleråden sker två gånger per termin. Ett är gemensamt, där deltar enhetens samtliga förskolerådsrepresentanter, och ett är enskilt för varje förskola. I båda deltar förskolechef, biträdande förskolechef/pedagogista, arbetsplatsledare och representanter från utvecklingsgrupp familj. Råden syftar till att vi, i interaktion med våra föräldrar, ska utveckla verksamheten och stärka förskolans gemensamma identitet kring barns lärande. På höstens gemensamma råd presenteras resultatet i Stockholms stads förskoleundersökning och föräldrarepresentanterna har möjlighet att ge förslag på förbättrade arbetsmetoder som vi senare tillsammans med övriga föräldrar har dialog om på höstens föräldramöte. Förbättringsförslagen ger också riktning för nästa års åtaganden och utvecklingsområden. På vårens gemensamma råd presenteras årets nya åtaganden och förändringar i Likabehandlingsplanen. På de enskilda råden behandlas enhetens nuläge och förskolornas egna frågor. Föräldramötena är förlagda till en gång per termin. På höstens föräldramöte bjuder pedagogerna in föräldrarna att aktivt ta del av arbetet med terminsstart och sommaruppgift. Arbetet sker med hjälp av pedagogisk dokumentation. Ledningen berättar om de frågor enheten/förskolan arbetar med just nu och presenterar resultaten i årets förskoleundersökning. Utifrån förskolerådens prioriterade områden får föräldrarna arbeta med att ge förslag på förbättrade arbetsmetoder i syfte att uppnå högre nöjdhet. På vårens föräldramöte berättar och visualiserar arbetsgrupperna Karlbergs åtaganden och dess förväntade resultat med hjälp av pedagogisk dokumentation och bjuder, i någon form, in föräldrarna i arbete med barnens projektarbeten. Både förskolechef, biträdande förskolechef/pedagogista och berörda pedagoger deltar i mötet. Andra sätt att stå i förbindelse och samverkan med våra brukare är att vi har en väl upparbetad mejlkorrespondens byggd på att vi varje vecka eller var fjortonde dag skickar ut veckobrev till våra familjer. Veckobreven innehåller både information om förskolans verksamhet och dokumentation från de sammanhang barnen varit med om. Breven har bidragit till att lägga struktur för en snabbare och ökad mejlkorrespondens mellan förskola och familj. I samband med att en ny termin ska starta skriver förskolechef och biträdande förskolechef/pedagogiskta ett brev om den gångna terminens arbete på förskolan och enheten. Här ges även information om kommande termins APT-möte, förskolerådsmöte och föräldramöte. 2. Hur vår värdegrund och vision görs känd hos våra brukare. s värdegrund är väl förankrad i verksamheten. Med kontinuitet diskuteras och reflekteras den i en rad olika sammanhang. Syftet är att den ska vara levande i alla våra interaktioner med barn och föräldrar och att den ska

8 SID 8 (37) genomsyra våra formulerade texter i Vp, på hemsidan, i s folder, Likabehandlingsplan, kvalitetsgarantin, Jämförservice etc. Redan innan barnen börjar förskolan introduceras föräldrarna i vår värdegrund och vision. Det sker genom att vi så fort föräldrarna tackat ja till en plats på våra förskolor delar ut vår folder om och att vi innan barnen börjar på förskolan, på informationsmöte för nya föräldrar, går igenom vision och värdegrund. Värdegrunden presenteras i sin helhet i vårt Vp, som finns tillgänglig på varje förskola. Den är även representerad i arbetsgruppernas arbetslagsdeklarationer som också finns tillgängliga på varje förskola. I arbetsdeklarationen har varje arbetsgrupp formulerat hur de i praktiken omsätter vår värdegrund utifrån våra gemensamma åtaganden och sina egna pedagogiska ställningstaganden. Arbetslagen bifogar också sin arbetslagsdeklaration till sitt veckobrev riktat till föräldrarna. s gemensamma vision, skapad ur Stockholms stad vision om en stad i världsklass, återfinns också både i Vp och i arbetsgruppernas arbetslagsdeklarationer. I arbetslagsdeklarationen har varje förskola fått i uppgift att bryta ned och formulera sin egen vision i förhållande till s gemensamma. I den beskriver varje förskola i vilken riktning de ska arbeta för att visionen ska uppnås. Vår vision och värdegrund är också starkt kopplad till vårt likabehandlingsarbete. (se vidare punkt 15) I syfte att levandegöra vår värdegrund och vision i vår interaktion med våra brukare, och med varandra, använder vi oss av kommunikationsmodellen Non Violent Communication (NVC). NVC vilar på värderingar som stödjer ett tydligt personligt ansvar och ett öppet samarbete, båda grundstenar i en demokratisk dialog. Modellen hjälper oss att i praktiken få till möten som bygger på att vi möter varandra med respekt. 3. Våra metoder för att ta reda på brukarnas förväntningar på verksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp och förbättra verksamheten utifrån våra brukares, barns och föräldrars, perspektiv. Vår inställning är att vi genom tydlighet och samverkan ska anpassa verksamheten utifrån barns och föräldrars behov och förutsättningar. Barnens tankar följer vi upp med hjälp av: - Observation och dokumentation av barnens görande - Arbetsgruppernas reflektion med barnen - Arbetsgruppernas reflektioner i enhetens gemensamma reflektionssammanhang - Dup (dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året) och våra tre

9 SID 9 (37) uppföljningsperioder Sup (Sammanfattande uppföljningsperiod, se förklaring punkt 17) Vi är angelägna om att göra oss nyfikna på föräldrarnas tankar, frågor och idéer. Det sker i den dagliga kontakten men även i olika former av möten som: - utvecklingssamtal - när föräldrarna deltar i olika reflektionssammanhang - förskoleråd - föräldramöten Föräldrarnas bedömning av verksamheten förs även fram genom deras deltagande i Stockholms stads förskoleunderökning (se förklaring punkt 17) 4 & 6. Hur vi fångar upp brukarnas synpunkter och klagomål samt förbättringsförslag. Hur brukarnas synpunkter, klagomål och förbättringsförslag påverkat utvecklingen av vår verksamhet. Synpunkter och klagomål är vi angelägna om att snabbt rätta till. Det sker oftast direkt i den kontinuerliga kommunikationen med föräldrarna (i den dagliga kontakten, per telefon eller mejl). Har föräldrarna ytterligare synpunkter eller frågor ställer de ofta frågan via mejl till arbetsplatsledaren eller ledningen som besvarar frågan så snabbt som möjligt. Uppkommer ytterligare behov av dialog anordnar vi extra förskoleråd eller föräldramöten där vi lyfter föräldrarnas frågor. Ett arbetssätt som vi tror minimerar våra klagomål. Synpunkter och klagomål rapporteras i verksamhetsberättelsen. Förbättringsförslag ställer vi oss positiva till. När önskemål och förslag till förbättringar uppkommer, exempelvis när vi arbetar tillsammans med våra familjer på föräldramöten eller i förskoleråd, reflekterar vi över dem och provar dem därefter i praktiken. Vi är angelägna om att göra oss nyfikna på föräldrarnas synpunkter och att ha en kreativ dialog kring deras tankar. Som redan nämnts ovan har vi sedan flera år tillbaka en struktur för hur vi både i förskoleråden och på höstens föräldramöte arbetar tillsammans med våra familjer kring förskoleundersökningen. Vi har goda erfarenheter av att undersöka resultaten tillsammans med våra familjer och på så vis få fatt i förbättringar. Förbättringsförslagen bearbetas i våra egna forum, i utvecklingsgrupper, på planeringsdagar och på Apt. Några exempel på förbättringar vi iscensatt: - en organiserad struktur kring våra veckobrev - en organiserad struktur kring hur vi varje månad är i interaktion med våra familjer - en struktur kring fixarkvällar som bland annat lett till att föräldrarna med stort engagemang hjälpt oss att utveckla våra gårdar - en tydligare struktur för hur vi berättar om vårt barnsäkerhetsarbete

10 SID 10 (37) - sms-påminnelser inför Apt och föräldramöten - gemensam föräldraföreläsning en gång per termin 5. Resultaten från våra brukarundersökningar. I tabellen nedan visar vi delindex för frågeområden i förskoleundersökningen 2011 och Varje frågeområde innefattar 2-5 frågor. Redovisningen nedan avser andelen (%) svarande som instämmer i påståendena inom varje frågeområde. Frågeområde Utveckling och lärande Normer och värderingar Barns inflytande Samverkan med hemmet NFI (nöjd föräldraindex : 88 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 81 Staden totalt kommunala fsk: 77 : 92 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 88 Staden totalt kommunala fsk: 85 : 89 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 82 Staden totalt kommunala fsk: 87 : 89 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 82 Staden totalt kommunala fsk: 76 : 78 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 72 Staden totalt kommunala fsk: 71 : 82 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 78 Staden totalt kommunala fsk: 75 : 87 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 86 Staden totalt kommunala fsk: 85 : 87 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 85 Staden totalt kommunala fsk: 81 : 83 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 80 Staden totalt kommunala fsk: 77 : 74 Norrmalm Stadsdelsförvaltning kommunala fsk: 71 Staden totalt kommunala fsk: 71 En trend är att under flera år haft ett jämt och gott resultat. Resultatet har varit högre vid jämförelse med Norrmalms stadsdelsförvaltnings kommunala förskolor och stadens totala kommunala förskolor. I år har vi dock fått ett sämre resultat på en av våra förskolor. Vilket drar ner vårt sammanlagda resultat. Vi ser det sämre resultatet som ett tillfälligt trendbrott som hänger samman med att vi haft förändringar i pedagoggruppen och att vi utökat verksamheten med en avdelning i befintlig lokal. Men efter att ha nyrekryterat medarbetare med rätt kompetens och flyttat på två erfarna pedagoger från en av våra andra förskolor är vi på god väg att ge stabilitet till verksamheten. Pedagogerna på förskolan arbetar också aktivt med att ge föräldrarna kontinuerlig information och att ge dem möjlighet att vara delaktiga i förskolans utveckling. Det är viktigt att vi har en medveten och bra pedagogisk verksamhet för våra barn på alla förskolor. Vår ambition är att föräldrarnas bedömning av verksamheten ska vara högre nästa år.

11 SID 11 (37) Chef- och ledarskap 7. Min ledarskapsidé och hur jag gör den känd och förankrad i organisationen. Jag leder verksamheten i nära samarbete med biträdande förskolechef/pedagogista och förskolornas arbetsplatsledare, då min övertygelse är att fler tänker bättre än en. Det är mitt och ledningsgruppens agerande som gör vår ledningsidé tydlig i organisationen. Min ambition är att jag tillsammans med ledningsgruppen ska leda på ett förtroendegivande och förtroendeskapande vis. Det är jag och ledningsgruppen som ska verka för att medarbetarna ska göras delaktiga och känna ansvar för förskolans uppdrag och organisation. Vi har därför arbetat fram en gemensam ledningsidé som lyder: Vi i ledningsgruppen vill stödja en organisation där alla medarbetare och barn skall finna sig väl tillrätta och vilja utvecklas tillsammans. Vi vill agera med förtroende och arbeta för att stödja samsynen mellan förskolorna där inställningen är en gemensam enhet, som bygger på en kollektiv pedagogisk idé där vi upptäcker och lär tillsammans. Mitt sätt att leda organisationen skulle kunna betecknas som ett idébaserat ledarskap där jag vill bidra till att skapa mening och förståelse för uppdraget. Vår gemensamma värdegrund och inspiration från Reggio Emilia ger oss en gemensam inriktning. Med mitt agerande vill jag inspirera till utveckling och fördjupning av verksamheten. Jag tänker att kommunikation är viktig i en organisation. I kommunikation med varandra skapar vi en social verklighet innehållande kunskap, identitet, relationer och betydelse. I kommunikationen med varandra kan vår förståelse och kunskap för olika saker förändras. På har vi därför inrättat olika mötesformer (utvecklingsgrupp, reflektionsmöte, pedagogmöte, Apt, ledningsgrupp, köksmöte etc) där vi tillsammans träffas för att reflektera och ha dialog om verksamhetens innehåll och åtaganden. Våra mötesstrukturer är en medveten ledarhandling för att göra verksamhet meningsskapande. Min och biträdande förskolechef/pedagogistas ambition är att använda våra olika möten till att implementera nya tankar och uppdrag i förhållande till vår eget sammanhang. Mötena ska också bidra till att vi på ett effektivt sätt kan möta förändringar. Medarbetarnas engagemang är viktigt för organisationen. Jag och ledningsgruppen menar att det förstärks genom att medarbetarna: - känner att det de gör är meningsskapande - att vi ser olikhet som tillgång (där vi tar vara på vars och ens kompetenser) - känner sig behövda I ledningsgruppen har vi bestämt hur vi vill agera i mötet med varandra och medarbetarna. Vår ambition är att vårt agerande till varandra ska ske med intresse och nyfikenhet. Vi backar upp varandra snarare än hänger ut varandra. En medveten ledningsstrategi är att mitt och ledningsgruppens sätt att agera med varandra och medarbetarna ska vara modell för hur övrig kommunikation i

12 SID 12 (37) organisationen praktiseras/sker. Genom ett förtroendefullt och stödjande ledarskap ska vi både i personliga möten och möten i grupp kommunicera och förmedla hur vår verksamhetsidé och åtaganden ligger till grund för verksamheten och utvecklar den. Genom dialog och delaktighet ska medarbetarna ges förutsättningar att bidra till våra mål och åtaganden och verksamhets utveckling. Vår organisation ska i sin struktur stödja och ge utrymme för dialog med hjälp av dess olika mötesforum. 8. Hur jag som ledare kommunicerar, det vill säga försäkrar mig om att medarbetarna är införstådda med verksamhetens åtaganden. För att både jag och ledningsgruppen ska vara försäkrade om att medarbetarna är införstådda med våra mål och åtaganden, kommunicerar och arbetar vi återkommande med dem under året. Arbetet sker i: ledningsgrupp, utvecklingsgrupp, medarbetarsamtal, reflektionssammankomster, informationsbrev, på: pedagogmöte, föräldramöte, Apt och med hjälp av arbetslagsdeklarationen. Jag och biträdande förskolechef/pedagogista följer upp och har dialog med medarbetarna om verksamhetens åtaganden med hjälp av: - tertialuppföljningar (i år fick pedagogerna redan vid tertialuppföljning 1 vara med och besvara hur man bedömer att man kommer att leva upp till åtagandet under året) - arbetslagsdeklarationen, som ligger till grund för både det individuella och medarbetarsamtal i grupp - pedagogiska dokumentationen - utvecklingsgruppernas arbete som alltid utgår från våra åtaganden och utvecklingsområden I syfte att försäkra oss om att medarbetarna är införstådda med våra åtaganden har vi organiserat vårens föräldramöte på ett sådant vis att arbetsgrupperna med hjälp av pedagogisk dokumentation visualiserar och berättar om s åtaganden (se punkt 1) Ledningsgruppens möte startar med att vi samlas runt en förbättringstavla (ett Leanverktyg). Det pedagogiska året, ledningsåret, och föräldrasamverkansåret fungerar som en av flera stommar vid detta möte. Med hjälp av dessa stämmer vi av om vi gör det vi ska enligt vår planering och jag får även möjlighet att ge feedback på det som gjorts bra och det som behöver förbättras. Var fjortonde dag skickar jag och biträdande förskolechef/ pedagogista ut ett brev vi mejl till samtliga medarbetare. Brevet innehåller aktuell information, påminner om kommande uppdrag, ger feedback och synliggör mitt och biträdande förskolechef/ pedagogistas planering för två veckor framåt. Arbetsplatsledarna använder brevet vid sitt veckomöte och vi har erfarit att informationen i brevet är ett viktigt redskap för medarbetarna. Vår tanke är att information är en förutsättning för att ges delaktighet. Vi har i samråd med medarbetarna valt att

13 SID 13 (37) lägga mycket av den information som tidigare gavs på Apt i brevet. Syftet är att bereda mer plats för dialog om pågående arbeten men också uppföljning på Aptmöte. Apt har en fast dagordning, som bland annat, ger utrymme för oss att följa upp arbetsgruppernas projektarbeten. Uppföljningen sker genom att arbetsgrupperna visar sitt pågående projekt med hjälp av pedagogisk dokumentation. En gång per år har vi medarbetarsamtal i grupp. Det är jag och biträdande förskolechef/pedagogista som håller i samtalet. I samtalet följer vi upp arbetslagsdeklarationen och det arbete gruppen lagt in i sin Dup, samt ger feedback på gruppens arbete och har dialog om förbättringsförslag. 9. Hur jag som ledare skapar möjligheter för lärande i organisationen. Genom att strukturera verksamhetens innehåll med pedagogisk tid, tisdag till torsdag, skapar vi möjlighet för planerings- och reflektionstid på måndagar och fredagar. På planeringstiden reflekterar arbetsgrupperna kring sin verksamhet och lägger en planering för sitt fortsatta arbete med barnen. På fredagens gemensamma reflektionstid reflekterar pedagoger från enhetens olika adresser tillsammans kring pågående projektarbeten. Reflektionsgrupperna är organiserade utifrån att det i varje grupp ingår en till tre pedagoger som går, eller har gått, utbildning i pedagogisk dokumentation samt att pedagogistan i möjligaste mån är med för att stödja och ge nya perspektiv. Både arbetsgruppernas enskilda planerings och reflektionsmöten och enhetens gemensamma reflektionsmöten utgör ett viktigt nav i Karlberg förskolors lärandeorganisation. De skapar förutsättningar för att enheten ska kunna fördjupa och utveckla ett utforskande arbetssätt. För att säkra medarbetarnas delaktighet och ansvar för verksamheten och dess fattade beslut har vi organiserat möten för våra olika utvecklingsgrupper. Gruppernas sammankomster styrs av det pedagogiska året och har olika huvudområden: miljö, pedagog, familj, pedagogik, genus samt arbete med lika behandlingsplanen. Utvecklingsgrupperna leds av mig eller biträdande förskolechef/pedagogista och en pedagog per förskola representerar i varje grupp. Pedagogerna representerar sin adress utifrån intresse och kompetens för området. Utvecklingsgruppernas arbetet genererar både delaktighet och ansvar i organisationen som ett individuellt och kollektivt lärande. På vill vi ständigt utveckla och fördjupa vår gemensamma kompetens. Därför är det viktigt för oss att ta del av utbildningar, forskning, pedagogiska nätverk, reflektionsmöten, studiebesök och omvärldsorientering etc. Men vi har också som strategi att arbeta med att förvalta vår interna kunskap. Vi är positiva till att ta del av varandras erfarenheter av våra pedagogiska arbeten. Avdelningarna använder kontinuerligt sin Dup, där de enkelt tar fram dokumentationer som de sedan i olika sammanhang kan visa och berätta om för varandra. Möjliga forum för att delge varandra pedagogiska erfarenheter genom Dup:en är reflektionsmöten, gemensamma avdelningsmöten, Apt, pedagogmöten, föräldramöten, medarbetarsamtal, studiebesök, pedagogiska nätverk och Norrmalms gemensamma pedagogiska caféer.

14 SID 14 (37) Under hösten 2010 startade vi med att ha kontinuerliga Apt en gång i månaden var förskola för sig. Syftet var att få möjlighet till mer kommunikation mellan mig som förskolechef och medarbetarna samt att få mer utrymme till förskolans egna frågor så som lika behandlingsarbete, avdelningarnas/arbetsgruppernas visningar av pågående projekt etc. I samband med förändringen till enskilda Apt-möten inrättade vi också månadsvisa gemensamma pedagogmöten. Pedagogmötenas innehåll styrs av det gemensamma pedagogiska året och planeras av biträdande förskolechef/pedagogista. Mötena innehåller alltid en utmaning från någon av utvecklingsgrupperna. Strukturen ger både utrymme för fördjupning på den egna förskolan och möjlighet att utveckla enhetens röda tråd där vi upptäcker och lär tillsammans. I år har vi startat PIM (praktisk it- och mediautbildning). Utbildningen syftar till att utveckla och säkerhetsställa medarbetarnas it-kompetens. 10. Hur jag som ledare utvärderar och utvecklar mitt ledarskap. Varje år ges medarbetarna möjlighet att delta i en medarbetarundersökning. I medarbetarundersökningen finns frågor som rör situationen inom vår organisation, och hur jag som chef ansvarat för att utveckla den. Frågorna är grupperade följande i sex dimensioner: 1. Att förmedla stadens mål och budskap 2. Tydlighet, förväntningar och ramar 3. Återkoppling 4. En närvarande, coachande chef 5. Dialog och delaktighet 6. Öppenhet och respekt Medarbetarna fick uppmaningen att besvara enkäten utifrån hur de bedömer att jag i samarbete med biträdande förskolechef/pedagogista och ledningsgruppen uppfyller den kommunikativa delen av uppdraget. Uppmaningen gavs då jag leder enheten i nära samarbete med ledningsgruppen. Stockholms stad har valt att göra en jämförelse av mitt resultat med det resultat staden uppnådde Resultat i 2011 års medarbetarenkät gällande det kommunikativa ledarskapet var som följer: Dimension Mitt resultat Jämförelse med staden 2009 Att förmedla stadens mål 8,7 6,4 och budskap Tydlighet, förväntningar 8,4 och ramar 7,3 Återkoppling 8,3 6,9 En närvarande och 8,1 coachande chef 7,1 Dialog och delaktighet 8,6 7,1 Öppenhet och respekt 8,7 7,9

15 SID 15 (37) Resultatet i medarbetarundersökningen har jag och ledningsgruppen använt för att reflektera över vårt sätt att leda. Vi har även tittat på resultatet tillsammans med medarbetarna. Jag har också haft möjlighet att reflekterat över resultatet tillsammans med min chef, Norrmalms kommunikatör och personalavdelningen. En reflektion av resultatet är att det har haft betydelse att vi som ledningsgrupp håller i våra gemensamma strukturer, åtaganden och utvecklingsområden. Vår idé är att inte förändra strukturerna men att hela tiden vara intresserade av att förfina och utveckla dem för att de ska anpassas till förändrade åtaganden och målsättningar. En annan reflektion är att våra olika möten stödjer och bidrar till tydlighet, dialog, delaktighet, öppenhet och respekt. Medarbetare 11. Hur jag säkerställer att medarbetarna kompetens utvecklas utifrån brukarnas behov och verksamhetens resultat. På höstens föräldramöte presenterar vi resultaten i årets förskoleundersökning. Utifrån förskolerådens prioriterade områden får föräldrarna arbeta med att ge förslag på förbättrade arbetsmetoder i syfte att uppnå högre nöjdhet. Vi går därefter igenom föräldrarnas förslag i utvecklingsgrupperna, på Apt och pedagogmöte. Ofta bidrar föräldrarnas tankar till våra utvecklingsområden. Ett exempel är att föräldrarna bedömde att vi förra året kunde förbättra vårt arbete med naturvetenskap och matematik. Arbetslagens självvärdering av förskoleindikatorn visade också på att naturvetenskap var ett område som var i behov av att utvecklas. Tillsammans med Norrmalms övriga förskolor gick vi samman och ordnade en föreläsning under temat naturvetenskap och matematik. Vi deltar också i ett sammanhang tillsamman med universitetet pedagogiska teoretiska rum där naturvetenskap och hållbar utveckling diskuteras. Karlberg förskolors pedagogista har en viktig roll för att utveckla och fördjupa verksamheten och hennes arbete påverkar verksamhetens goda resultat. Biträdande förskolechef/pedagogista och jag reflekterar med kontinuitet över våra resultat och lägger utifrån dem upp strategier för hur vi mer långsiktigt ska gå vidare i vårt arbete. Våra reflektioner kommunicerar vi med ledningsgruppen och gör strategier för hur vi ska gå vidare. 12. Hur jag som ledare skapar förutsättningar för att ta vara på engagemanget hos medarbetarna för utveckling av verksamheten. Vi har organiserat fyra olika utvecklingsgrupper som berör områdena: pedagogisk miljö, familj, pedagogik och genus. Vi har även en grupp som arbetat med vårt lika behandlingsarbete och barn och flerspråkighet/interkulturalitet. Deltagandet i utvecklingsgruppen sker utifrån kunskap om och intresse för området. Utvecklingsgrupperna arbetar för att säkerhetsställa och utveckla våra utvecklingsområden och åtaganden. Utvecklingsgruppernas arbete presenteras kontinuerligt på våra pedagogmöten. Syftet är att involvera och göra övriga kollegor delaktiga i gruppernas tankar och arbete. Därefter beslutas om en förändring eller så bestämmer vi oss för att arbeta med delar av förslaget och att

16 SID 16 (37) utvecklingsgruppen får i uppgift att fortsätta utveckla området. Arbetet på pedagogmötena leder till dialog och utveckling både i den egna arbetsgruppen och i den stora organisationen. Mitt ledarskap utövas och utvecklas i samspel med medarbetarna. I mitt sätt att leda blir medarbetarskapet viktigt. Som medarbetare på har man därför en aktiv och skapande roll för att förstå, ansvara för och vara delaktig i att utveckla verksamheten. Ett redskap för att förtydliga och skapa engagemang för medarbetarskapet är Lean. Vi har arbetat med Lean på olika vis. Ett sätt har varit att tilldela alla medarbetare ett särskilt ansvar för ett specifikt område. Medarbetarna ges möjlighet att förbättra sitt område. Det gör att vi tillsammans håller ordning, blir mer strukturerade och strukturen lösgör mer tid för andra delar i verksamheten. Varje höst skriver arbetslaget en arbetslagsdeklaration som utgår från vårt gemensamma verksamhetsprogram. I den framgår hur grupperna arbetar för att nå våra mål, åtaganden och utvecklingsområden. Under februari månad reviderar grupperna sina arbetslagsdeklarationer med utgångspunkt från de nya mål, åtaganden och utvecklingsområden som vi tillsammans beslutat om i vårt gemensamma verksamhetsprogram. På pedagogmöte innan revideringen anordnar vi en dialog kring arbetslagsdeklarationerna. I dialogen möts arbetslagen i grupper om cirka tre arbetslag per grupp. Arbetslagen har förberett sig genom att läsa varandras arbetslagsdeklarationer. I dialogen ger grupperna varandra feedback både på det som är bra och det som är utvecklingsbart. På så vis får arbetslagen med sig nya tankar inför sin revidering och ytterligare utveckling kan ske. På höstterminen har jag och biträdande förskolechef/pedagogista ett utvecklingssamtal i grupp med varje arbetslag. Samtalet utgår från arbetsgruppens arbetslagsdeklaration och projektarbetet illustrerat med hjälp av pedagogisk dokumentation som arbetslaget samlat i sin Dup (se punkt 17). I samtalet förs dialog om både det som gruppen ska fortsätta arbeta med och det som är utvecklingsbart. På så vis blir arbetslagsdeklarationen också ett instrument som säkerhetsställer att gruppen gör det vi kommit överens om i s verksamhetsprogram. 13. Beskriv hur ni ger erkännande och stöd till enskilda eller grupper av medarbetare. Vi ger erkännande till arbetsgrupperna och förskolorna på olika vis. Här följer några exempel: - på Apt-möte får arbetsgrupperna turas om att visa sitt pågående projekt och här ger kollegor sina reflektioner på arbetet - våra organiserade reflektionsmöten - medarbetarsamtal - de arbetsgrupper som arbetat med något särskilt spännande och framgångsrikt, erbjuds att delta på Norrmalms pedagogiskt café där de inför pedagoger på Norrmalms förskolor, visar sitt projektarbete

17 SID 17 (37) - Norrmalms förskolor organiserar sig på förskolans dag i Observatorielunden och visar för allmänheten upp det arbete som pågått under det pedagogiska året - s deltagande i pedagog Stockholm (se punkt 24) 14. Våra resultat med analys och trend från de senaste två årens medarbetarundersökningarna. nådde år 2010 ett nöjd medarbetarindex (NMI) på 65. År 2011 nådde vi ett resultat på 70 NMI. Ett resultat som bedöms som högt (Norrmalms stadsdelsförvaltnings sammantagna NMI var 65). Vår analys är att våra strukturer hjälper oss att skapa delaktighet, utveckling och att förtydliga medarbetarskapet. Vision och värdegrund 15. Vår värdegrund för er verksamhet och hur den togs fram och förankrades i organisationen. har både arbetat fram en värdegrund och en vision. Båda tar sin utgångspunkt i Norrmalms och Stockholms stads formuleringar. Visionen och värdegrunden är båda starkt influerad av Reggio Emilias filosofi där olikheten ses som en tillgång och vårt lika behandlingsarbete där alla barns/människors lika värde lyfts fram. s värdegrund är sedan lång tid tillbaka väl förankrad i verksamheten. Som redan nämnts diskuteras och reflekteras den med kontinuitet i en rad olika sammanhang. Syftet är att den ska vara aktuell och levande i alla våra handlingar/interaktioner med barn och föräldrar och att den ska genomsyra våra formulerade texter (se ovan Brukare/Kunder). Norrmalm stadsdelsförvaltning har en gemensam värdegrund som är formulerad nedan i tre huvudrubriker. När formulerar sig kring dessa utgår vi från att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Medlemmar som vi gärna står i nära samspel med. Genom våra handlingar vill vi visa att vi är en välkomnande förskoleenhet där delaktighet och ansvar genomsyrar förskolekulturen. Alla människors lika värde: På utgår vi från att alla människor har lika värde och att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Respekt, omtanke och solidaritet utgör grundfundament i vår verksamhet. Vi arbetar aktivt med att möta alla barn och vuxna på ett jämbördigt vis oavsett kön, etnicitet, social bakgrund eller funktionsnedsättning. Förhållningssättet gäller såväl inom organisationen som i våra relationer till brukare, medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners. Brukaren i centrum: Vi är till för våra brukare, barn och föräldrar. Vi vill vara en välkomnande förskola där själva välkomnandet blir till i våra handlingar. Genom vårt sätt att agera och samspela vill vi visa att vi är en välkomnande förskola. Detta ska synas i vårt sätt att ta emot nya familjer, i våra dagliga möten med familjer och i vårt samspel med familjerna i den direkta pedagogiska verksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp och förbättra

18 SID 18 (37) verksamheten utifrån barns och föräldrars perspektiv. Vår inställning är att vi genom tydlighet och samverkan ska anpassa verksamheten utifrån barn och föräldrars behov och förutsättningar. Barnens tankar följer vi upp med hjälp av pedagogisk dokumentation och våra sammanfattande uppföljningsperioder. I förskolornas kontinuerliga informationsbrev till familjerna berättar vi om de olika sammanhang barnen befunnit sig i. Föräldrarnas tankar följer vi upp genom daglig kontakt, olika former av möten, i utvecklingssamtal, stadens brukarenkät och när föräldrarna deltar i olika reflektionssammanhang. För att förbättra vår kommunikation med våra brukare, och med varandra, använder vi oss av kommunikationsmodellen Non Violent Communication (NVC). Utveckling genom delaktighet och ansvar: Vår organisation präglas av ett öppet och tillåtande klimat där olikhet ses som en tillgång. Verksamhetens inriktning är att vi tillsammans arbetar för kontinuerlig utveckling och förbättring. Enhetens gemensamma struktur, med inlagda sammankomster för veckomöten, utvecklingsoch reflektionsgrupper, planeringstid med mera hjälper oss att hålla i begrepp som delaktighet och ansvar. Vårt uppdrag utförs bäst om alla medarbetare, barn och föräldrar har möjlighet till delaktighet och eget ansvarstagande. Medarbetarna ses som resurser och tilldelas ansvarsområden som var och en innebär ett särskilt ansvar för olika uppgifter/områden. Barnen inbjuds att delta och ta ansvar genom att vi har upprättat olika strukturer och miljöer som de känner igen, och kan orientera sig i. Föräldrarna inbjuds att delta i de förskolefrågor som berör ett föräldraperspektiv. Vår målsättning är att skapa en förskolekultur där upplevelsen är att vi alla deltar i ett meningsfullt sammanhang. Vår vision, formulerad utifrån Stockholms stads vision, är att vara en förskola i världsklass där verksamheten stödjer den framtida generationen i att känna nyfikenhet, lust att lära och erfara trygghet och respekt för mångfald, olikheter och allas lika värde. Som en förutsättning för visionsarbetet ser vi att ledning och pedagoger har en positiv framtidstro och ett nyfiket förhållningssätt till omvärldsorientering, forskning och samhällsutveckling. Visionen har formulerats ur vår väl etablerade värdegrund och processats såväl av ledningsgruppen som av pedagoggruppen. Vi har i två omgångar samarbetat med vår stadsdelsdirektör kring hur vi kan närma oss begreppet en förskola i världsklass. Under det pedagogiska året 2010/2011 lade vi till visionsarbetet i arbetslagsdeklarationen och varje arbetslag fick där formulera sitt eget bidrag kring att stödja visionen. Under det pedagogiska året 2011/2012 har vi arbetat med att varje förskola ska bryta ned och formulera sin version kring i vilken riktning de ska arbeta för att s version så småningom ska uppfyllas. Visionen har omformulerats något sedan 2010/11 för att följa vår egen utveckling. Från åtaganden till uppföljning 16. Vår process, för hur det gick till när vi tog fram våra åtaganden för året. På är det viktigt att våra mål och åtaganden finns med i vårt dagliga arbete. Vi har tagit fram våra åtaganden och utvecklingsområden med

19 SID 19 (37) utgångspunkt från Lpfö, kommunfullmäktiges och Norrmalms stadsdelsförvaltnings mål men även med hänsyn till resultat i förskoleundersökning, medarbetarenkät och självskattningsverktyg av förskoleindikatorn. I våra utvecklingsgrupper arbetar vi kontinuerligt med att säkerhetsställa och utveckla våra utvecklingsområden, åtaganden och arbetssätt. Utvecklingsgruppernas förbättringsarbete utgår delvis från resultatet i enkätundersökningar (förskoleundersökningen, medarbetarenkät, självskattningsverktyg av förskoleindikatorn) men också utifrån pedagogernas praktiska erfarenheter och föräldrarnas reflektioner kring resultat i förskoleundersökningen. Utvecklingsgruppernas förslag till förbättringar presenteras och diskuteras på våra pedagogmöten och leder till att vi förbättrar våra arbetssätt. Förbättringar som sedan beskrivs i nästa års åtaganden och arbetssätt. Förskolechef och biträdande förskolechef/pedagogista tar inför skrivandet av nytt verksamhetsprogram fram förslag till åtaganden med hänsyn taget till det arbete som pågått under året i utvecklingsgrupperna, samverkansgruppen, resultaten i enkätundersökningarna, nya mål från kommunfullmäktige och nämnd, Lpfö och i arbetet med uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Föreslagna åtaganden och utvecklingsområden behandlas därefter i ledningsgruppen, i utvecklingsgrupperna, i samverkansgruppen och på Apt/pedagomöte. På Apt/pedagogmöte delar vi in oss i mindre grupper där grupperna utifrån intresse och tillhörighet i utvecklingsgrupperna, får fokusera på olika områden såsom åtaganden, utvecklingsområden, värdegrund etc. Grupperna får lägga till, ändra och förtydliga i de föreslagna texterna. Uppgifterna lämnas sedan till förskolechefen. Därefter gör förskolechef och biträdande förskolechef /pedagogista eventuella ändringar i verksamhetsprogrammet. Arbetet kompletteras också med en dialog kring vp-texten där chefer från Norrmalms olika förskoleenheter, förskole- och fritidsavdelningens avdelningschef och förskolestrateg läser varandras texter och ger synpunkter på innehållet. Den slutgiltiga versionen av verksamhetsprogrammet presenteras på vår gemensamma it-baserade katalog. Därefter tas det formella beslutet i samverkansgruppen. 17. Vår planering för årets uppföljning. Vår planering av årets uppföljning presenteras i tabellen nedan. Tabellen förgås av en förklaring av begreppen. - Dup - enhetens modell för, dokumentation och uppföljning av det pedagogiska året, i powerpoint-format. I Dup:en dokumenterar och följer, varje arbetslag, kontinuerligt både barnens och sitt eget arbete. - Sup tre sammanfattande uppföljningsperioder som ingår i Dup:en och syftar till att arbetslagen kontinuerligt ska följa upp, sammanfatta och utveckla sitt pedagogiska arbete. I Sup:en får pedagogerna både information om barnens

20 SID 20 (37) tankar och hur de kan gå vidare i projektet samt hur de ligger till i sitt arbete i förhållande till åtagandena. - utvärdering av det pedagogiska året - görs på vårterminens planeringsdag med utgångspunkt från Dup:en och den av utvecklingsgrupp Pedagogik framtagna mallen för utvärdering av det pedagogiska året. - självskattning av förskoleindikatorn pedagogerna värderar sig själva i sex pedagogiska områden utifrån sex olika kriteriebeskrivningar. Svaren bearbetas och jämför med resultatet i förskoleundersökningen. - förskoleundersökning - en gång per år bedömer föräldrarna kvalitén i förskolan i en enkät. - medarbetarsamtal i grupp sker en gång per år, under vårterminen. Förskolechef och biträdande förskolechef/pedagogista följer tillsammans med arbetslaget upp arbetslagsdeklarationen, Dup:en och ger vi feedback på gruppens arbete. - individuella medarbetarsamtal sker en gång per år, under höstterminen. - arbetslagsdeklaration - varje höst skriver arbetslaget en arbetslagsdeklaration som utgår från vår Reggio Emilia inspiration och vårt gemensamma verksamhetsprogram. I den beskriver grupperna hur de arbetar för att nå våra mål, åtaganden och utvecklingsområden. Under februari månad reviderar grupperna sin arbetslagsdeklaration. Arbetet kompletteras också med en dialog kring vp-texten där revideringen föregås av en dialog kring texten där arbetslagen ger varandra feedback. Månad Uppföljning: Januari Februari Dialog kring arbetslagsdeklarationen Uppföljning i form av Sammanfattande uppföljningsperiod Sup Medarbetarsamtal i grupp Föräldramöte Mars Arbetslagsdeklarationen ska vara färdig vecka 12 Medarbetarsamtal i grupp April Maj Juni Juli Augusti Utvecklingssamtal Tertialrapport 1 Lönesamtal (har senarelagts i år pga lönerevisionen) Uppföljning i form av Sup Utvärdering av det pedagogiska året Resultatet i förskoleundersökningen redovisas Självskattning av förskoleindikatorn September Tertialrapport 2 Kvalitetsredovisning Föräldramöte Individuella medarbetarsamtal Medarbetarenkät

21 SID 21 (37) Oktober November December Uppföljning i form av Sup Arbetslagsdeklaration klar vecka 41 Utvecklingssamtal Individuella medarbetarsamtal Verksamhetsberättelse Kontinuerlig uppföljning av verksamheten sker även på: - ledningsgruppsmöten - enhetens gemensamma reflektionsmöten - utvecklingsgrupper - Apt-möte - pedagogmöten - förskolornas veckomöten - arbetsgruppernas planerings- och reflektionsmöte - budgetmöten en gång per månad där Norrmalms förskolechefer tillsammans med chef för förskola fritid och ekonomiavdelning följer upp enheternas budget. Vårt pedagogiska år ger oss struktur, framförhållning och riktning åt vår uppföljning. Det pedagogiska året används med kontinuitet på pedagogmöten, ledningsgruppsmöte, veckomöte och arbetsgruppens egna planeringsmöte. AUGUSTI Nytt pedagogiskt år inleds Material/miljödagar för pedagogerna - avslutar sommarperiodens praktiska arbete Nya barn och föräldrar tas emot inskolningen startar Informationsmöte för nya föräldrar Uppdatera rutiner & ansvarsområden Arbetslagen planerar för de tillfällen då en pedagog är på nätverk/utbildning Arbetslagen plan för de 6 8 första veckorna Arbetslagen lägger en superstruktur Arbete med sommaruppgift inleds DECEMBER Arbete med julens traditioner Arbetslagen ser över julledighet för barn och pedagoger Planera för julförskola Ledningsgruppen planerar för julförskolans arbete SEPTEMBER Planeringsdag Reflektionsmöte startar Introduktionsmöte med nya medarbetare Arbete med sommaruppgift pågår Ledningsgruppen arbetar med kvalitetsredovisning Föräldramöte kring sommaruppgift och förskoleundersökning JANUARI Planeringsdag Arbete med projekt pågår Arbetsdeklaration uppdateras OKTOBER Sammanfattande uppföljningsperiod i början av månaden arbetet med sommaruppgift stäms av och projektarbetet inleds Projektplan formuleras & mailas till arbetslagsledare som lägger ut på g katalogen Arbetslagsdeklarationen klar v.41 Utvecklingssamtal/språksamtal FEBRUARI Sammanfattande uppföljningsperiod i slutet av månaden arbetet med projektet stäms av och en fortsättning planeras Förberedelse inför föräldramöte NOVEMBER Projektarbete pågår Pedagogiskt café Julens traditioner förbereds Ledningsgruppen arbetar med vp & v Bibass dokument klara 15/11 MARS Arbete med projekt pågår Föräldramöte där pedagogerna berättar om projektarbeten och konkretiserar hur de arbetar med förskolans åtaganden Arbetslagsdeklaration klar v12 Pedagogiskt cafè APRIL Arbete med projekt pågår Utvecklingssamtal/språksamtal Ledningsgruppen går ut med en förfrågan om sommarledighet för barn och pedagoger Bibass dokument klara 15/4 MAJ Sammanfattande uppföljningsperiod i början av månaden där: arbetet med projektet stäms av, reflektionsperiod med barnen inleds, en avslutning/utvärdering av projektet planeras, nästa pedagogiska steg med en sommaruppgift planeras Förskolans dag Uppföljning av det pedagogiska årets arbete Planera för arbetsgruppernas deltagande i höstens nätverk Arbete med självvärdering/bruk Planeringsdag L l fö fö k l b t JUNI Sommaravslutning Sommaruppgift delas ut Reflektionsutvärdering Material/miljödagar för pedagogerna påbörjar sommarperiodens praktiska arbete Sommarförskolegruppen planerar för JULI Sommarförskola Praktiskt arbete och förändringar i miljön genomförs