IT-stöd inom landstingen i Sverige
|
|
- Ebba Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IT-stöd inom landstingen i Sverige Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Juni 00 1(10)
2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Sverige och omvärlden...3 Utvecklingen i landstingen... 4 IT-stödet i vården... 4 IT-stöd för vårddokumentation... 4 Marknaden för vårdsystem... 5 Hur agerar landstingen på marknaden?... Övrig dokumentation... IT-stöd för läkemedelshantering... IT-stöd för patientadministration... 7 IT-stöd för medicinsk service... 7 IT-stöd för samverkan kommun och landsting... E-tjänster för patienter och medborgare... Tandvården... 9 Infrastruktur... 9 Kommunikation... 9 Datortäthet... 9 Operativsystem Kataloger Telefoni Rapporten är sammanställd av: Lars Jerlvall, Landstinget i Östergötland, (Lars.Jerlvall@lio.se) och Thomas Pehrsson, Landstinget Blekinge, (Thomas.Pehrsson@ltblekinge.se) (10)
3 Sammanfattning Landstingen i Sverige använder idag IT-stöd i stor omfattning för att utveckla och förbättra verksamheten. Internationellt ligger Sverige långt framme i användning av IT inom vård och omsorg. Den nyligen fastlagda nationella IT-strategin sätter fokus på IT som en förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. I strategin lyfts behovet av samordning samt förändringar av lagar och regler fram som viktiga förutsättningar som bidrar till att IT-stöden kan utvecklas vidare. Denna rapport, framtagen via SLIT (Landstingens IT-chefer), visar att landstingen kommit långt i införande av IT-stöd inom många områden och att IT nu används i stor omfattning inom vårdens kärnprocesser t.ex. vårddokumentation och radiologi. E-recept används i mycket stor omfattning och tandvården är i det närmaste helt datoriserad. Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nät (Sjunet).Tätheten av PC/klienter i vården ökar och idag är den ca 1.5 anställd/pc. Det finns dock mycket kvar att göra och förbättra. Den lagda IT-strategin, en tydligare samordning och en utbyggd nationell IT-infrastruktur kommer att vara grunden i det fortsatta förbättringsarbetet med utgångspunkt att informationen ska följa patienten. Bakgrund Det finns ett stort intresse för vårdens användning av IT-stöd från myndigheter, leverantörer och media. Intresset är särskilt stort i samband med att en Nationell IT-strategi för vård och omsorg har presenterats. Strategin fokuserar på att informationen ska följa patienten över organisatoriska gränser liksom att med hjälp av IT öka patientens delaktighet i vården. En förutsättning för att uppnå målen i den nationella IT-strategin är att det finns ett utbyggt lokalt IT-stöd på sjukhus, vårdcentraler och hos privata vårdgivare. Det finns idag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning IT-stöd finns infört hos de olika landstingen. Landstingens IT-chefer gör via sin intresseförening (SLIT) sedan flera år en egen inventering avseende system, utveckling och kostnader. För att kunna använda fakta i olika sammanhang har SLIT-gruppen beslutat att publicera uppgifterna i denna rapport. Rapporten är en sammanfattning av resultaten från 00 års systeminventering med fokus på ITstöd i det direkta vårdarbetet, dvs. uppgifter om administrativa stödsystem ingår inte. Systeminventeringen bygger på enkätinsamling som genomfördes under april månad 00 och har besvarats av landstingens IT-chefer. Motsvarande inventeringen har gjorts under flera år i syfte att ge underlag för jämförelser och benchmarking mellan landstingen i Sverige. Enkäten består av drygt 100 frågeområden. Uppgifter som samlas in för varje område är täckningsgrad (dvs. hur mycket som är infört i förhållande till ambition), system, leverantör, driftform etc. För vårddokumentationssystem samlas även in uppgifter om antal användare per system. För telefoni anges antal anslutningar. Alla landsting utom ett har besvarat enkäten. Sverige och omvärlden Av den tillgängliga statistik som finns inom området så tyder mycket på att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder ligger i den absoluta framkanten vad gäller användning av 3(10)
4 IT-stöd för vårdens dokumentation och processer. När det gäller IT-stöd för vårddokumentation inom primärvård så ligger Sverige i topp, men torde också med resultat som framkommer i denna rapport också ligga mycket långt framme avseende införande av IT-stöd för vårddokumentation på sjukhus Utvecklingen i landstingen Landstingen och regionerna i Sverige, 1 stycken inkl Gotland, har arbetat med utveckling och införande av IT-stöd under många år. Mycket har gjorts på lokal landstingsnivå men också genom samverkan nationellt, med andra landsting eller genom leverantörssamverkan. Målen och prioriteringarna har varit olika i landstingen, vilket också betyder att landstingen kommit olika långt inom olika områden. Detta återspeglas också i resultatet av denna inventering. IT-stödet i vården IT-stöd för vårddokumentation Behovet av att dokumentera (skriva journal ) är stort och centralt för verksamheten inom landstingen. Landstingen har under många år arbetat med att införa IT-stöd för vårddokumentation. Inom primärvården infördes IT-stöd för detta redan under 90-talet och är idag i stort heltäckande i alla landsting. Det har dock varit svårare att införa motsvarande IT-stöd för sjukhus och psykiatri. Det har också visat sig komplicerat att införa ett bra dokumentationsstöd som också stöder vårdens processer. Det krävs dels att informationen struktureras och dels att vårdens processer kartläggs och standardiseras. Något som kommer att vara fokuserat under kommande år på såväl nationell som lokal nivå. Införandet av IT-stöd för dokumentation ( journalen ) har dock gått mycket snabbt i Sverige under de senaste åren. År 005 var endast ett landsting klart med att införa IT-stöd för vårddokumentation för sjukhusvården och psykiatri. I år är åtta landsting klara och tre ytterligare är på god väg. Ett mindre antal landsting har just startat denna process. Se tabell 1 och bild 1. Tabell 1 Täckningsgrad vårddokumentation, helt infört Sjukhus Psykiatri Primärvård 00 9 % 75% 95% Av tabell 1 framgår att IT-stöd för vårddokumentation inom primärvården i princip är helt klart. Sjukhus och psykiatri har datorstödd vårddokumentation till 9 % resp.75 %. Noterbart är att under 00 är landsting helt klara med införande av IT-stöd för vårddokumentation för sjukhusen. Det finns också en klar trend till konsolidering inom detta område och de flesta landsting har eller kommer att ha samma IT-stöd för vårddokumentation för alla vårdområden (sjukhus, psykiatri och primärvård). De flesta landsting väljer också att skapa en gemensam databas med åtkomst enligt konceptet en patient en journal inom landstinget. 4(10)
5 Vårddokumentation vid sjukhus per landsting Antal landsting/ regioner Saknas Påbörjat Nästa klara Klara 005 (1 lt) 00 (0 lt) Bild 1 Marknaden för vårdsystem Det finns en bild av att den decentraliserade vården har inneburit en ohanterlig spridning av olika system för vårddokumentation. Så är det dock inte fallet. Denna inventering visar att ett fåtal system dominerar marknaden (bild ). Ett problem är att ett och samma system implementerats på olika sätt inom organisationen, tex.genom att man använder olika definitioner på vårdens termer och begrepp. Detta är ett känt problem på både nationell och lokal nivå. Socialstyrelsen har därför fått ett särskilt uppdrag i denna fråga och utarbeta en gemensam informationsstruktur för vården så att semantisk interoperabilitet kan åstadkommas. Ett annat problem är att systemen införts som lokala installationer med begränsade möjligheter till kommunikation sinsemellan. Medvetenheten om dessa problem är stor och det pågår stora ansträngningar att konsolidera teknik och information för gemensam åtkomst. Marknadsandelar sjukhus/psykiatri, antal användare per system % 3% 1% 4% 11% 11% Bild 53% Melior Systeam Cross Cosmic SwedeStar Take Care VAS Övriga 5(10)
6 Marknaden för vårddokumentationssystem domineras av fem system som tillsammans har mer än 0 % av alla användare. Melior från Siemens dominerar bl a genom många installationer i storstadsområdena Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. För sjukhusen/psykiatri har fyra leverantörer 7 % av markanden uttryckt i antalet användare. Inom primärvården har fyra leverantörer 3 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Inom tandvården har två leverantörer 5 % av marknaden uttryckt i antal installationer. Hur agerar landstingen på marknaden? Det finns en stark rörelse mot att standardisera med ett system för all vårddokumentation inom den egna organisationen, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. Starka drivkrafter är önskemål om en patient en journal med gemensam läkemedelslista och gemensam term- och begreppsstruktur. Intern konsolidering, bl.a. för att uppnå effektivare drift och förvaltning, är ett annat incitament. Fyra landsting har idag samma system vid sjukhus, psykiatri och primärvård. Ytterligare åtta landsting har tagit beslut om att gå i denna riktning. Genom denna konsolidering kommer sannolikt antalet leverantörer/system bli färre (men större). Övrig dokumentation Inom mödrahälsovården förs en förlossningsjournal med stöd för vårdkedjan mödravård förlossning. Inom detta område finns IT-stöd för dokumentation i mer än hälften av landstingen. Obstetrix från Siemens dominerar marknaden Den dokumentation som förs i ambulanser har också IT-stöd för såväl dokumentation som överföring av information till och från sjukhus, t.ex. EKG. Hälften av landstingen har infört datoriserad ambulansjournal och flera är på gång. IT-stöd för läkemedelshantering Med IT-stöd för läkemedel avses stöd för att förskriva läkemedel och att dela läkemedel på sjukhus samt beslutsstöd för att förbättra ur ett patientsäkerhetsperspektiv,. Förskrivningsmodul inkl. ordinationshantering ingår som standard i dagens vårdsystem. Beslutsstödets omfattning varierar dock i de olika IT-stöden. För att kommunicera det förskrivna läkemedlet till apoteket används e-recept. Enligt Apotekets statistik skickades i april % av alla recept elektroniskt och det sker en tillväxt varje månad. Detta är högsta siffran i världen. En särskild ambition är att ge en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient i form av en gemensam läkemedelslista. Att införa en gemensam läkemedelslista är en komplicerad process om man har många olika system eller installationer att ta hänsyn till. Arbetet förenklas om man har ett enda system för hela vården men ställer stora krav på enskilda vårdgivare. (10)
7 Gemensam läkemedelslista inom landsting Antal landsting/regioner Bild 3 1 Saknas Påbörjat Nästan klara Klara Bild 3 Fem av landstingen har en gemensam läkemedelslista i hela den egna organisationen. Av bild framgår också att landstingen är på väg att skapa en gemensam läkemedelslista för den egna organisationen (bild 3). Under rubriken saknas finns landsting med flera olika system vilket komplicerar genomförandet. Att skapa ett bra stöd för att ordinera läkemedel inklusive infusioner och injektioner på sjukhus med sluten vård är komplext. Kraven på säkerhet är extremt höga. Endast tre landsting har genomfört detta. Processen har gått och går långsammare än införande av IT-stöd för läkemedelshantering i öppen vård. IT-stöd för patientadministration Med patientadministration avses IT-stöd för kassa, tidbok, ekonomihantering m.m. Alla landsting har idag IT-stöd för detta område sedan många år. Denna del integreras idag till stor del i de vårdsystem ( journalsystem ) som införts i många landsting. IT-stöd för medicinsk service Medicinsk service omfattar stöd för laboratorier och bilddiagnostik. IT-stödet för laboratorier byggdes tidigt ut och laboratorierna är idag helt datoriserade. Flera generationsbyten har gjorts. Inom radiologin är såväl den administrativa och bildmässiga hanteringen i princip helt digital i Sverige. När det gäller PACS (röntgenbildshantering) så har är i det närmaste alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering (bild 4). Inom detta område domineras marknaden av Sectra där GE och Agfa också är stora aktörer. 7(10)
8 PACS - täckningsgrad Antal landsting/regioner Påbörjat Nästan klara Klara Bild 4 Kommunikationen mellan medicinsk service och verksamheten är under stark utveckling. Ungefär hälften av alla landsting har helt elektronisk remiss- och svarshantering för röntgen och klinisk kemi. Att kunna skicka remisser mellan huvudmän är inte möjligt idag p.g.a. avsaknad av en gemensam standard. Ett område som måste fokuseras under kommande år (jfr RIV-projektet Carelink). IT-stöd för samverkan kommun och landsting Ur ett patientperspektiv är samverkan mellan landsting och kommuner av vitalt intresse. Hittillsvarande datorisering har i huvudsak inneburit att huvudmännen var för sig infört IT-stöd. För att underlätta att genomföra samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting, har IT-stöd med meddelandehantering införts i många landsting. Nio landsting är helt eller i stort sett klara. Ytterligare sex landsting har valt väg och inför nu ett IT-stöd för samordnad vårdplanering. Det finns stora önskemål inom detta område för att ytterligare kunna ge stöd för att informationen ska följa patienten. I den nationella IT-strategin fokuseras detta och Patientdatautredningen ser över de legala förutsättningarna för att underlätta detta önskemål. E-tjänster för patienter och medborgare Med e-tjänster avses bokning/avbokning av tider, SMS-påminnelser, begäran om receptförnyelse etc. Tjänsterna införs dels för att utveckla service till patienter och medborgare och dels för att avlasta vården. Landstingen har ett antal tjänster för att underlätta i kontakt med vården. Mest förekommande är receptförnyelse samt bokning/avbokning av besök Inom detta område finns stor utvecklingspotential. Avsaknad av en infrastruktur för ITsäkerhet i samhället (e-id) och legal osäkerhet har begränsat förutsättningarna för att erbjuda mera personifierade tjänster (t.ex. åtkomst av egen journal) En särskild form av e-tjänster är IT-stöd för uppringning s.k. callback, en tjänst för patienter att i stället för att sitta i telefonkö bli uppringd av vården på tid som man själv bestämmer. (10)
9 Denna lösning har införts på bred front och används i stor omfattning och callback-lösningar finns i 15 landsting varav fem är helt klara. Tele-Q är dominerande system inom detta område. Tandvården IT-stöd för tandvårdsjournal är i det närmaste helt inför i alla landsting (bild 5). Marknaden domineras av systemen T4 och Effica. Även digital radiologi för tandvården är införd eller under införande i många landsting. Tandvårdsjournal Antal landsting/regioner Påbörjat Nästan klara Klara Bild 5 Infrastruktur Kommunikation Landstingen ställer stora krav på tillgänglighet, säkerhet och prestanda. Alla landsting har genom sin decentraliserade verksamhet på läns/regionnivå ett gemensamt och sammanhållande nätverk. Dessa nätverk knyts dessutom samman i ett nationellt nätverk för vård och omsorg, Sjunet. Till detta nätverk är också kommuner, privata vårdgivare och leverantörer anslutna. Det finns dessutom ett antal gemensamma tjänster kopplade till Sjunet. Datortäthet SLIT-gruppen har löpande följt ett antal nyckeltal, bl avseende datortäthet (Bild ). Av fjolårets undersökning framgår att det i genomsnitt gick 1,45 anställda per PC. Spridningen är som synes stor, 50 % mellan landsting med högsta resp. lägsta datortätheten. Skillnaden avspeglar hur långt man kommit med införandet av vårddokumentationssystem vid sjukhus och inom psykiatri. Utvecklingen går dock snabbt. År 00 var genomsnittet 1,93. De landsting som ligger bäst till är snabbt på väg mot en dator per anställd. 9(10)
10 Antal anställda per PC, landstingsvis 004 Landsting/regioner Genomsnitt 0 0,5 1 1,5 Bild Operativsystem Inom landstingsvärlden dominerar Microsoft. Detta gäller såväl klienter som nätverksoperativ. Större delen av landstingen har nu övergått till XP. Kataloger En förutsättning för den nationella säkerhetslösningen SITHS är att det finns en elektronisk katalog, en s.k. HSA-katalog. HSA-katalogen innehåller mera information kring roller och organisation än de nätverkskataloger som används för att administrera användare. En HSAkatalog har dock många användningsområden även inom den egna organisationen genom att hålla information om personal, roller och organisation. Information som sedan kan användas på många områden såsom exempelvis att förenkla uppdateringen av webbplatser. Åtta landsting har infört en intern HSA-katalog och ytterligare tre är snart klara En extern HSA-katalog är en del i en nationell och regional infrastruktur. Inte minst intressant är att inkludera länets kommuner och landsting i samma katalog. Fem landsting har en extern HSA-katalog. Telefoni Noterbart inom telefoniområdet är att allt fler landsting väljer att upphandla telefoni som en tjänst (bild 7). De flesta landstingen har också projekt för att pröva IP-telefoni eller har infört detta för vissa tillämpningar. Telefoni, driftform Bild 7 Antal landsting/rgioner Egen växel Tjänst Blandat 10(10)
ehälsa i landstingen
ehälsa i landstingen Augusti 2014 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(20) Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta i sammadrag.... 3 Bakgrund... 4 Förutsättningar
Läs merehälsa i landstingen
ehälsa i landstingen Juni 211 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(55) Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Förutsättningar... 4 Sverige och
Läs merehälsa i landstingen
ehälsa i landstingen Oktober 1 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1() Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... Förutsättningar... Sverige och omvärlden...
Läs merehälsa i landstingen
ehälsa i landstingen Augusti 213 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(62) Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Förutsättningar... 4 Sverige och
Läs merehälsa i landstingen
ehälsa i landstingen juni 2015 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(22) Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta i sammandrag.... 3 Bakgrund... 4 Förutsättningar
Läs merNationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?
Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och
Läs merIT-strategin för vård och omsorg i landstingen.
IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin
Läs merehälsa i landstingen
ehälsa i landstingen Augusti 212 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(58) Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Förutsättningar... 4 Sverige och
Läs merETT fönster mot informationen visionen tar form
Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan
Läs merNationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02
NPÖ NPÖ ur ett användningsperspektiv Sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen Informationsåtkomst över vårdgivargränser Patientens samtycke krävs vid åtkomst Nationell, regional och lokal patientöversikt
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter NPÖ. Örebro läns landsting. Slottet. Svampen. Wadköping
Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Slottet Svampen Wadköping Länets förutsättningar 3 sjukhus 30 vårdcentraler 4 privata vårdcentraler 12 kommuner 3 privat utförare Hitta och titta -lösning avseende
Läs merNationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach
Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merehälsa och IT i landstingen
ehälsa och IT i landstingen maj 2018 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta i sammandrag.... 3 Bakgrund... 5 Förutsättningar
Läs merBeställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg
Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation
Läs merBehövs en nationell samordning? Carelink
Carelink SITHS Behövs en nationell samordning? Carelink Apoteket AB Svekom Lf Vårdföretagarna SoS KOMMUNER LANDSTING PRIVATA VÅRDGIVARE Carelink organisation CARELINK INTRESSEFÖRENING Gemensam STYRELSE
Läs merETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice
ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården
Läs mere-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad
www.stockholm.se Enkelt att vara stockholmare e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm, Telefon 08-508 29000
Läs merehälsa i landstingen
ehälsa i landstingen maj 2016 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 2(26) Innehåll Sammanfattning... 4 Fakta i sammandrag.... 4 Bakgrund... 5 Förutsättningar
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare
1 Framtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare 2 Vad betyder framtidens vårdinformationsmiljö för dig som medarbetare? 3 det betyder bland annat att ditt journalsystem och vissa kringliggande
Läs merInformationsträff NPÖ
Hur påverkar Program Framtidens vårdinformationsmiljö arbetat med att producera information? Informationsträff NPÖ 2019-01-17 Ann-Charlotte Klarén ehälsosamordare Skaraborgs kommunalförbund VISIONEN MED
Läs merVar står vi idag inom samverkan i arbetet med e hälsa i länet. Samordnande grupp för ehälsa
Var står vi idag inom samverkan i arbetet med e hälsa i länet Samordnande grupp för ehälsa ehälsa i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan inom Socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård
Läs merGemensam itbilaga. sjukhusstyrelsens förfrågningsunderlag
Gemensam IT-bilaga för sjukhusstyrelsens förfrågningsunderlag 2017 Gemensam itbilaga för sjukhusstyrelsens förfrågningsunderlag 2017 Dokumentet är en beskrivning av Region Uppsalas it-struktur och it-system
Läs merInriktning och mål för kommunernas IT-samverkan
Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö. September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 Valet? eller 2 Invånarnas resa genom vården blir enklare genom att både Västra Götalandsregionen och alla de 49 kommunerna deltar i arbetet VISIONEN MED
Läs merVision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Läs merDet finns en enkel väg till vården =
Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra
Läs merC:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv..
Sjukvård i Sverige Ett mellanstort sjukhus C:a 3000 anställda C:a 2000 datorarbetsplatser Specialapparater för CT, lab, övervakning, bildarkiv.. Det finns 70 sjukhus till! Och vårdcentraler!! Och privata
Läs merHär är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis
Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och
Läs mer10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015
Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal
Läs merInnehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ
Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt
Läs merRegionalt program för ehälsa
Regionalt program för ehälsa April 2010 Margareta Hansson Ulrika Landström 1. Bakgrund IT i vården är en viktig fråga. Med en genomtänkt strategi kan vården och omsorgen bli bättre på att hantera stora
Läs merGemensam IT-bilaga för sjukhusstyrelsens förfrågningsunderlag för 2018
Gemensam IT-bilaga 2017-08-29 Diarienummer SHS2017-0107 Gemensam IT-bilaga för sjukhusstyrelsens förfrågningsunderlag för 2018 Dokumentet är en beskrivning av Region Uppsalas it-struktur och it-system
Läs merDivision Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle.
Division Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Mål: Landstingets självklara partner för att säkerställa de bästa, säkraste och mest effektiva IT- och Medicintekniska lösningar.
Läs merNationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin
Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan
Läs merehälsa och IT i landstingen
ehälsa och IT i landstingen maj 2017 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta i sammandrag.... 3 Bakgrund... 5 Förutsättningar
Läs merMedicinsk service Division IT/MT IT/MT Samordning
Division IT/MT IT/MT Samordning Martin Svensson 0736-25 06 09 RAPPORT Datum 2014-03-27 1 (5) Anpassning av IT-stöd enligt patientdatalagens krav Bakgrund Regionstyrelsen har den 11 april 2013, 66, beslutat
Läs merEn videoinfrastruktur för sjukvården
Video En videoinfrastruktur för sjukvården KG Nerander Carelink Programansvarig infrastruktur Internetdagarna 2003 1 Carelink Grundande Bildades i december 2000 av 4 Huvudmän: g Landstingsförbundet g Svenska
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö. Ragnar Lindblad Programägare FVM Koncernstab Hälso- och sjukvård Koncernkontoret
Framtidens vårdinformationsmiljö Ragnar Lindblad Programägare FVM Koncernstab Hälso- och sjukvård Koncernkontoret 3R Sussa Cosmic Övriga Interoperabilitet Tidplan 24 nov Ansökningsinbjudan 24 mar Ny
Läs merInformation till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt
Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...
Läs merNationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Läs merHur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?
Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler
Läs merDivision Länsteknik. Länsteknik DIVISION
Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 2013 Framtidens vårdinformationsmiljö Programdirektivet politiskt beslutat 26 november 2014 - Västra Götalandsregionen 18 december 2014 - Region Skåne 14
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merAktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen
1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu
Läs merInförande av Pascal ordinationsverktyg för elektroniska dosordinationer
Införande av Pascal ordinationsverktyg för elektroniska dosordinationer Breddinförande av Pascal för Västra Götaland blir 21 maj Ny tidplan för breddinförandet: 2012-05-18, E-dos stänger, överflyttning
Läs merKom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund
Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merDen Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå
Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell
Läs merHandlingsplan för ehälsa i Östergötland
1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats
Läs merKartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016
Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-
Läs merIT-systembilaga 2013 Privata vårdgivare Vårdval gynekologi
sida 1 (7) IT-systembilaga 2013 Privata vårdgivare Vårdval gynekologi Innehållsförteckning 1. IT-SYSTEMBILAGA...2 2. GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV...2 3. SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT
Läs merNationell patientöversikt
Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status
Läs merNationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten
Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal
Läs merEtt första steg i den nya informationsmiljön är upphandling av ett IT-stöd.
Kommunala optioner inom FVM Programmet framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) är Västra Götalandsregionens (VGR) viktigaste digitaliseringssatsning. VGR har identifierat att nuvarande informationsmiljö
Läs merKrav- och kvalitetsbok
Krav- och kvalitetsbok Bilaga 1:2 till Del 1 Allmänna villkor IT Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva verksamhet inom Vårdval i Landstinget i Värmland Gäller för år 2017 2016-11-30,
Läs merLäkarsekreterarforum 2012
Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist
Läs merAgneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.
Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Läs merRegional strategi för ehälsa i Västernorrland
Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord
Läs merUpphandling framtidens vårdinformationsstöd
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Christer Blomstrand Staben för ehälsa +4616103630 2015-12-28 LS-LED15-1795-1 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott
Läs merNPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting
NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting Unika användare av NPÖ september 2012 (>10) Källa:Inera AB Örebro kommun Västra Götalandsregionen
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merVi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?
Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Anders Magnusson Owe Eriksson 2016-12-02 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar användningen av informations- och kommunikations-teknologin med utgångspunkt
Läs mer2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg
2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle
Läs merNationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Läs merFörslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö. Trollhättan
Framtidens vårdinformationsmiljö Trollhättan 2018-05-30 Länsgemensam samverkansorganisation för verksamhetsutveckling med stöd av IT som samordnas av VästKom. 2018-05-29 Innehåll Vision Framtidens vårdinformationsmiljö
Läs merInteroperabilitet mellan system för hantering av Medicinsk Journalinformation
Interoperabilitet mellan system för hantering av Medicinsk Journalinformation Mats-Åke Hugoson, Kalevi Pessi 2012-03-27 1 Den aktuella situationen Många olika system av olika slag Utvecklingen har skett
Läs merSverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!
Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på
Läs merLandstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län
Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna
Läs merHinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län
Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Uppdrag till arbetsgruppen Att på ett så allsidigt sätt som möjligt utreda hinder i informationsöverföringen och åtgärder
Läs merNationella Programmet för Datainsamling NPDI
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera
Läs merSammanställning av klagomål till patientnämnderna 2017
Sammanställning av klagomål till patientnämnderna 2017 Sammanställning för 2017 När en patient eller närstående har någon form av missnöje med vården finns det flera sätt att framföra sitt klagomål. Varje
Läs merTeknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning
Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet
Läs merGemensam IT-bilaga för Region Uppsalas vårdgivare år 2019
Bilaga IT-bilaga 2018-09-10 Diarienummer SHS2016-0033 Gemensam IT-bilaga för Region Uppsalas vårdgivare år 2019 Dokumentet är en beskrivning av Region Uppsalas it-struktur och it-system som utifrån etableringens
Läs merDokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem
Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem Nulägesbeskrivning 2012 Åsa Schwieler 0 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Syfte... 2 Journalsystem i Sverige... 2 Tillvägagångssätt...
Läs merSeniorNet Tyresö Anders Magnusson SPF Seniorerna Botkyrka Krister Carlsson SPF Seniorerna/ Seniornet Botkyrka Tyresö
E-Hälsa Framtid eller redan ett faktum? SeniorNet Tyresö Anders Magnusson Krister Carlsson SPF Seniorerna Botkyrka SPF Seniorerna/ Seniornet Botkyrka Tyresö 2018-10-04 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar
Läs merEn tillgängligare vård med digitala vårdmöten
En tillgängligare vård med digitala vårdmöten - erfarenheter från Västerbottens läns landsting - Thomas Molén Strateg Vård på distans, tf chef enheten för e-hälsa Västerbottens läns landsting thomas.molen@vll.se
Läs mer11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd
Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A TU M D IA R IEN R 2016-01-26 LS-LED15-1795-2 11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd Diarienummer: LS-LED15-1795
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting
Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting Planerarna Förvaltningskontor vård och stöd 2009-05-14 Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun Befolkning: 130 429 personer Slottet Svampen Wadköping
Läs mer» Vården på webben är det självklara valet när man vill ha. » Vården på webben upplevs av allmänheten som enkel, användbar
Vision» är det självklara valet när man vill ha information, kunskap och tjänster inom hälso- och sjukvård.» upplevs av allmänheten som enkel, användbar och pålitlig.» förbättrar, tillsammans med landsting/regioner
Läs merHär hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.
Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merYttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2)
Datum Diarienummer 1 (5) 2016-05-23 00486/2016 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) (S2016/00212/FS)
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merTillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö. God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018
Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018 2 Nuläge informationen bunden till organisation Ambulans Specialiserad vård Hemsjukvård Primärvård
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merDivision Länsteknik Vårt uppdrag är att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur och säkerställa patientsäkra IT och
Division Länsteknik Vårt uppdrag är att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur och säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Driftsorganisation LD-sekreterare Rådssekreterare
Läs merDe nya e-hälsotjänsterna som underlättar patientens egen planering och frigör resurser i vården
E-hälsa De nya e-hälsotjänsterna som underlättar patientens egen planering och frigör resurser i vården Elisabeth Johansson och Helena Pellnor informationsavdelningen, Landstinget i Jönköpings län Webbtidbok
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merAvrapportering, KS-VOO-2008-00624, Malmö stads strategi och handlingsplan för ehälsa 2010-2012
SIGNERAD 2014-02-04 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-01-31 Vår referens Per Lövgren Controller Tjänsteskrivelse Per.Lovgren@malmo.se Avrapportering, KS-VOO-2008-00624, Malmö stads strategi och
Läs merSynkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.
Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö SLL
1 Framtidens vårdinformationsmiljö SLL 2018-12-04 2 Vad betyder framtidens vårdinformationsmiljö? 3 det betyder bland annat att journalsystem och andra kringliggande system kommer att ersättas. Varför
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs mer